Er referens: STOCKHOLM Ju2003/7353/IM. Remissyttrande
|
|
- Rune Samuelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Justitiedepartementet Vår referens: Ingvar Svensson Er referens: STOCKHOLM Ju2003/7353/IM Stockholm Remissyttrande Betänkande SOU 2003:75. Etablering i Sverige, möjligheter och ansvar för individ och samhälle. Föreningen Svenskt Näringsliv lämnar i detta remissvar synpunkter och kommentarer till de delar av rubricerade betänkande som bedömts mest näraliggande våra egna sakområden. Föreningens uppfattning grundar sig på erfarenheter som bl a hämtats från de ca företag som finns anslutna till våra 50-tal medlemsförbund och som utgör organisationens grund. Detta svar på rubricerade betänkande avges efter samråd med våra medlemsorganisationer. Goda villkor för näringslivet utgör den viktigaste förutsättningen för ekonomisk tillväxt som krävs för att vi skall kunna ha ett generöst flyktingmottagande och en bra integration på arbetsmarknaden. Därför måste inledningsvis även i detta sammanhang påpekas vikten av ett förenklat regelverk, goda förutsättningar för nyföretagande och ett skattesystem som bidrar till fler i arbete och tillskapande av nya jobb. Ett mångårigt och starkt engagemang i frågor kring mångfald och integration liksom våra grundläggande värderingar och respekt för individen utgör också bas för våra överväganden. Företagens behov, arbetsmarknadens funktion och den framtida demografiska utvecklingen är andra viktiga utgångspunkter för våra ställningstaganden. I vårt remissvar uppehåller vi oss främst vid frågor som är särskilt viktiga för företagen och som vi bedömer har stor betydelse för ett framgångsrikt integrationsarbete. Det gäller t ex hur passivisering kan undvikas, vägen till arbete kan förkortas och vikten av att individens kompetens tidigt blir synliggjord och kan tas tillvara på arbetsmarknaden. Det finns också ett antal viktiga, men för Svenskt Näringsliv inte så närstående frågor, som vi valt att ej kommentera. Det gäller t ex frågor om ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter, ersättningssystem mellan stat och kommun, C:\Documents and Settings\SNMJA\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK1B\Remissyttrande sou doc
2 2 storleken på etableringsersättningen till individen samt de olika beräkningar som finns i bilaga till utredningen. Arbete den bästa vägen till integration Svenskt Näringsliv finner att rubricerade utredning genom sitt arbete och sina förslag på ett positivt sätt kan medverka till ett förändrat perspektiv på hur Sverige bör organisera flyktingmottagande och introduktion av nyanlända. Genom det helhetsperspektiv som anlagts och de grundläggande utgångspunkter man haft för sitt arbete kan också de förslag som framförts bidra till att avsevärt förbättra förutsättningarna för nyanländas etablering i Sverige. I likhet med utredningen vill vi understryka och lyfta fram det grundläggande sambandet mellan arbete och en lyckad integration i ett nytt land. Möjlighet till egen försörjning är alltid den bästa vägen till en bra etablering i samhället. Därför måste alltid en anställning eller ett eget företagande utgöra det första alternativet och den bästa och snabbaste vägen in i det svenska samhället. För att förbättra den möjligheten, finns det också anledning att se över andra generella regelsystemen som berör den svenska arbetsmarknadens funktion, ett uppdrag som dock legat utanför utredningens direktiv. För att uppnå en verklig förändring av förutsättningarna för att personer med utländsk bakgrund skall kunna integreras i det svenska samhället, är det nödvändigt att åstadkomma ett tydligt perspektivskifte. Vi måste lämna ett överdrivet omhändertagandeperspektiv och i stället ta vara på och ha tilltro till den enskildes förmåga. Det gäller bl a att utnyttja individens egna drivkraft, ge ökad möjlighet till eget ansvarstagande och att se möjligheter i stället för hinder eller problem. Undvik passivisering och påbörja integrationsarbetet tidigt Vi delar utredningens förslag om att asyltiden blir integrationsförberedande för att undvika en passivisering och för att underlätta ett snabbt inträde på svensk arbetsmarknad. Om dagens handläggningstider förkortas och personer utan tydligt skyddsbehov snabbare avvisas, underlättas de avvägningar som i dag kan behöva göras för att undvika omfattande integrationsförberedande insatser för dem som löper en uppenbar risk att senare bli avvisade. Mer resurser kan därigenom koncentreras till dem som har en större sannolikhet att få stanna i Sverige. Integrationsförberedande insatser under asyltiden måste innehålla en tidig kartläggning av individens kunskaper och erfarenheter som den asylsökande tidigare inhämtat genom olika utbildningar eller arbetslivserfarenheter. Det är också angeläget att asyltiden används för information om det svenska samhället, inledande utbildning i svenska språket och att varje möjlighet till kontakt med svensk arbetsmarknad stimuleras och tas till vara. Tiden direkt efter beslut om uppehållstillstånd är viktig Utredningen förslår att beslut om uppehållstillstånd skall följas av en väl avgränsad, 3 månader lång planeringsperiod, då en handlingsplan för bosättning och etablering upprättas. Detta förslag får vårt stöd liksom förslaget om en därpå följande 12 månader lång etableringsperiod, under vilken den uppgjorda handlingsplanen skall förverkligas.
3 3 Vi tror att ett sådant upplägg kan vara en lämplig väg till egen försörjning och delaktighet för dem som inte redan tidigare funnit vägen till arbete. Planeringsperiodens tydliga mål måste vara en efterföljande bosättning som samtidigt banar väg för varje vuxen individs eget arbete och försörjning. Tydlig ansvarsfördelning mellan olika statliga myndigheter och kommunala förvaltningar, samt stort krav på samverkan är en förutsättning för att såväl planeringsperioden som det följande etableringsåret skall bli framgångsrika. Arbetslivsförankrade insatser Vi vill också understryka hur viktigt det är att de arbetsmarknadsrelaterade inslagen under såväl asyltiden som planerings- och etableringsperioden har så stor arbetslivsförankring som möjligt. Utvecklade arbetslivskontakter och goda kunskaper om arbetsmarknaden hos alla berörda myndigheter är viktiga förutsättningar för att integrationsarbetet skall lyckas. För att åstadkomma det bör fler aktörer, t ex tjänsteföretag och organisationer utanför myndighetssfären, med stor kunskap om arbetsmarknadens behov och funktionssätt kunna engageras för att delta i processen med sina unika kunskaper. Det kan framförallt vara aktuellt i olika skeden under planerings- och bosättningsperioden. Företagare, företagsnätverk, ideella organisationer m fl kan här vara värdefulla. Utredningens målgrupp utgör en begränsning Utredningen har genom sitt direktiv begränsat sina förslag till att omfatta bara en del av de personer med utländsk bakgrund som varje år kommer till vårt land, nämligen flyktingar och vissa anhöriga till dem. Det är en vanlig brist, då det gäller att förbättra förutsättningar för integration, att förslag som framförs begränsas till en viss grupp i form av åtgärder inom den konventionella arbetsmarknadspolitiken. Allt för ofta handlar det dessutom om ytterligare säråtgärder som riktar sig till personer med utländsk bakgrund och därigenom bidrar till att ytterligare befästa utanförskapet. Många av de svårigheter som möter flyktingar och deras anhöriga möter också andra personer med utländsk bakgrund som kommit till vårt land, när de skall etablera sig på arbetsmarknaden. Det kan också i viss mån gälla andra grupper i samhället, t ex äldre, funktionshindrade eller unga med bristande utbildning. Därför finns det anledning för regeringen att också överväga vilka delar av utredningens förslag som även bör omfatta andra än utredningens primära målgrupp. En anpassning till en bredare målgrupp kan ibland vara att förorda. Inte heller denna utredning har tillräckligt tydligt visat på behovet av förändringar i de grundläggande regelsystemen som krävs för att förbättra arbetsmarknadens allmänna funktion. För att lyckas med integration och förkorta vägen till arbete för alla som hamnat utanför arbetsmarknaden eller ännu inte lyckats göra sitt första inträde, krävs sannolikt mer genomgripande förändringar som stimulerar en ökad flexibilitet och ökad rörlighet på svensk arbetsmarknad. Etablering på egen hand borde vara den vanligaste vägen Vi vill också varna för ett synsätt som bygger på föreställningen att alla som kommer nya till Sverige behöver hanteras av myndigheter och kommuner i väldefinierade
4 4 system för mottagning och introduktion på svensk arbetsmarknad. Många personer med utländsk bakgrund, som i dag kommer hit för att arbeta etablerar sig helt på egen hand enbart genom det arbete som för dem hit. Så var också fallet i stor utsträckning med dem som kom hit under perioden av arbetskraftsinvandringen på 1950 och 60-talet. Erfarenheter från den tiden visar tydligt att den bästa, enklaste och rakaste vägen till etablering och integration i Sverige, är ett arbete eller eget företagande som omedelbart ger en egen försörjning och ett socialt sammanhang. Den erfarenheten och det synsättet borde vara den självklara ledstjärnan för alla förändringar av svensk migrationspolitik. Snabbare handläggning av asylansökningar krävs En snabb handläggning och skyndsamma beslut om avvisning eller uppehållstillstånd måste vara utgångspunkt i alla asylärenden. Dagens situation är otillfredsställande och förorsakar onödigt lidande, stora svårigheter och höga kostnader för såväl individ som samhälle. Ett stort antal asylansökningar borde kunna prövas och avgöras redan under den inledande vistelsen på transitenheterna och därmed inte belasta det normala mottagningssystemet. De som därefter genomgår en mer omfattande prövning och samtidigt blir föremål för de olika mottagnings- och introduktionsåtgärder som utredningen föreslår blir därmed färre samtidigt som andelen beviljade uppehållstillstånd bland dem kommer att öka. Tidig kartläggning av individens förutsättningar är viktigt Mot denna bakgrund finner vi det naturligt, så som utredningen föreslår, att asyltiden används för integrationsförberedande åtgärder. Det är därför angeläget att redan tidigt i processen klargöra såväl individens som samhällets förutsättningar för en ömsesidigt lyckad integration. En tidig kartläggning av den enskilde individens arbetslivsrelaterade kunskaper, erfarenheter och egen vilja är av största vikt för den kommande integrationen i Sverige. Det har också ett värde för den enskilde i de fall uppehållstillstånd ej beviljas och personen skall återvända till annat land. Utöver grundläggande samhällsinformation är det viktigt att redan under asyltiden påbörja utbildning i svenska språket som är relaterad till individens egna förutsättningar. Språkutbildning bör så långt möjligt också kopplas till individens tidigare erfarenheter och nuvarande arbetslivsförutsättningar. Arbete under asyltiden Det är också angeläget att asylsökandes kunskaper så tidigt som möjligt kan prövas, användas och utvecklas på arbetsmarknaden trots den osäkerhet som väntan på beslut om uppehållstillstånd kan skapa hos en tilltänkt arbetsgivare. De regler som i dag försvårar arbete under väntetiden bör, så som utredningen föreslår, ses över för att möjliggöra att asylsökande redan under asyltiden kan skaffa sig erfarenheter från svensk arbetsmarknad och samtidigt bidra till sin egen försörjning. Svenskt Näringsliv anser, till skillnad från utredningen, att ett varaktigt arbetserbjudande under asyltiden också bör ge rätt till arbets- och uppehållstillstånd i vårt land. Vi har tidigare föreslagit detta i rapporten Invandring för tillväxt och nya jobb år
5 Huvudförslaget i den rapporten är att arbetstillstånd skall beviljas den som fått ett erbjudande om anställning i vårt land. Vår uppfattning på denna punkt baseras på vår demografiska utveckling och företagens framtida rekryteringsbehov. Bosättning som underlättar integration Ur etableringssynpunkt är det angeläget att en nyanländ så snart som möjligt får kontakter i det svenska samhället. Boende tillsammans med arbete utgör här viktiga delar. Det underlättar etableringen om en asylsökande så tidigt som möjligt kan ta ansvar för viktiga delar av sitt liv i det nya landet. Därför delar vi utredningens uppfattning att den asylsökande även fortsättningsvis fritt skall få välja mellan eget boende eller att utnyttja det av samhället ordnade boendet på anläggning. Ett helt eget boende utgör i de flesta fall den bästa formen. Det underlättar den enskildes naturliga samhällskontakter och ger tidigt en möjlighet att mera fritt styra över sin situation. Ett spritt anläggningsboende kan i många fall ge samma fördelar till skillnad från boende på större mottagningsanläggningar, där risken för isolering från övriga samhället och en ökad individuell passivisering är uppenbar. Utredningen föreslår att den nuvarande bostadsersättningen inte skall utgå vid enskilt boende i syfte att förhindra negativa effekter i form av trångboddhet och fusk med ersättningen. Som utredningen själv påpekar är effekterna av en sådan förändring inte lätta att förutse. Den grundläggande tanken att ge asylsökande ett ökat ansvar och stimulera en tidig integration i samhället anser vi dock kan komma att motverkas om ersättningen till enskilt boende helt slopas. Om förslaget medför en återgång till anläggningsbeoende som den dominerande boendeformen har det sannolikt motverkat utredningens huvudsyfte om en bättre integration av nyanlända i det svenska samhället. Ersättning till den enskilde Utredningens förslag om en dagersättning under asyltiden och den del av planeringsperioden som behövs innan en bosättning kommit till stånd tycks naturlig och rimlig. Från det bosättning skett föreslår utredningen att den enskilde skall ansöka om etableringsersättning som kan utgå under högst 12 månader. Denna övergång från tilldelad dagersättning till en egen ansökan om etableringsersättning markerar tydligt en ny fas efter ankomsten till det nya landet. Etableringsersättningens tidsbegränsning kan ytterligare stimulera såväl individ som involverade myndigheter till att finna lösning på egenförsörjningen inom den uppsatta tidsramen. Förslaget om en likartad etableringsersättning i hela landet är bra då den ger likartade förutsättningar och tryggar rättssäkerheten. En översyn av nuvarande ansvar och utbetalningssystem kan eventuellt också behöva göras i rationaliseringssyfte och med ambitionen att den enskilde ges ett eget större ansvar. Ekonomiska incitament och utbetalningar kopplade till handlingsplanen Det är också nödvändigt att ekonomiska incitament finns för den enskilde att aktivt medverka till upprättandet och genomförandet av sin individuella handlingsplan under planerings- och etableringsperioderna. Ersättningssystemet måste vara så konstruerat, att arbetsinkomster alltid medför en tydlig ekonomisk fördel och ger en
6 6 bättre levnadsstandard än vad som är möjligt genom att bara leva på etableringsersättning. Utredningens förslag om att centralisera utbetalningarna via CSN bör dock utredas ytterligare. Erfarenheter från t ex studenter av att kunna kommunicera med CSN för en korrekt handläggning av nuvarande utbetalningar talar inte för att CSN är lämplig utbetalningsmyndighet för en etableringsersättning till dem som just fått uppehållstillstånd i Sverige. Det kan i så fall komma att krävas hjälp på bosättningsorten till den som inte är så bevandrad i svenska språket eller svenska administrativa system. Mot en centraliserad utbetalning talar också behovet av en helhetssyn, där de som lokalt är inkopplade på handlingsplanens genomförande sannolikt också är de som är bäst lämpade att följa upp och vidta ev åtgärder som kan krävas för att den beslutade etableringsersättningen skall komma i rätta händer och fungera som avsett. I de fall handlingsplanen misslyckas och en egen försörjning inte kan ordnas under etableringsåret blir det också en kommunal fråga att besluta om och ansvara för försörjningsstöd. Planeringsperiod och handlingsplan Enligt utredningens förslag ligger ansvaret på Migrationsverket för att inleda planeringsperioden genom ett s k bosättningssamtal. Så snart bosättningsorten blivit klar övergår ansvaret för den fortsatta planeringen och framtagning av handlingsplan på den kommun där bosättning skall ske. Den nyanlände måste också ha ett tydligt uttalat ansvar för och inflytande över sin egen handlingsplan. Denna ansvarsfördelning och stafettväxling verkar naturlig och rimlig om alla inblandade myndigheter är väl förtrogna med hur den skall gå till och tar det fulla ansvaret för sin del i processen. Alla insatser och ansträngningar som gjorts under den integrationsförberedande asyltiden måste lätt kunna föras vidare och beaktas då handlingsplanen utformas för att sedan kunna byggas vidare på och dras nytta av under etableringsåret. Så snart uppehållstillstånd beviljats och planeringsperioden tagit sin början förbättras individens förutsättningar att få ett arbete eftersom osäkerhetsmomentet om uppehållstillstånd då undanröjts. Just i detta skede är det ytterst angeläget att alla insatser har en tydlig inriktning på arbete, egen försörjning och permanent bosättning. Om det inte skett tidigare, måste den enskildes kunskaper och erfarenheter då tydligt kunna presenteras för tänkbara arbetsgivare inom privat och offentlig verksamhet. Därför är det av stor vikt att arbetet under planeringsperioden med att upprätta handlingsplan har en nära och konkret koppling till olika aktörer på den lokala/regionala arbetsmarknaden där bosättning skall ske. En gemensamt upprättad handlingsplan som den enskilde har det slutliga ansvaret för att genomföra är säkerligen ett värdefullt instrument för etablering i samhället. Enligt Svenskt Näringslivs uppfattning är det viktigt att handlingsplanen inte bara blir ett dokument som formaliseras i ett avtal mellan till intet förpliktigade parter, utan istället utgör ett levande verktyg som kan anpassas till de möjligheter som står till buds och bli den länk till svensk arbetsmarknad, som en nyanländ person med utländsk bakgrund kan behöva.
7 7 Etableringsperiod med möjlighet till etableringsersättning För dem som trots egna initiativ, integrationsförberedande åtgärder under asyltiden och insatser under planeringsperioden ännu inte funnit en väg till egen försörjning, erbjuds enligt utredningens förslag en möjlighet till etableringsersättning under högst 12 mån. Under denna period skall den upprättade handlingsplanen genomföras. Då kan ytterligare språkutbildning ske, den egna kunskapen prövas och ytterligare dokumenteras. Olika insatser som ökar förutsättningarna till egen försörjning kan här ske parallellt. Samtidigt intensifieras ansträngningarna med att komma i kontakt med och etablera sig på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv vill framhålla hur viktigt det är att denna etableringsperiod kännetecknas av stor aktivitet, samordnade ansträngningar och ett eget engagemang för att under perioden uppnå en etablering och hinna skapa den delaktighet som kännetecknar en bra integration. Det får inte bli så att genomförandet av förslaget om en 12 månaders etableringsersättning, bara innebär att den enskildes finansiering under perioden har lösts, utan att ett trendbrott vad gäller sysselsättningen bland personer med utländsk bakgrund samtidigt kommit till stånd. Undvik nya arbetsmarknadspolitiska program Utredningen föreslår att Arbetsmarknadsstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program för nyanlända, som inte är konjunkturberoende och som kan kombineras med etableringsersättning som försörjningskälla. Samtidigt visar erfarenheter tydligt på hur ineffektiva många tidigare arbetsmarknadsprogram varit för att öka sysselsättningen bland personer med utländsk bakgrund. Vi vill därför understryka att det inte är ett nytt arbetsmarknadspolitisk program i sig som garanterar framgång. Avgörande är i stället de aktiviteter som den enskilde vidtar med stöd av upprättad handlingsplan och de resurser som normalt finns runt den som söker sig in på arbetsmarknaden. För denna grupp finns dessutom under en tid ekonomisk stöd genom den av utredningen föreslagna etableringsersättningen. Generella system är att föredra framför säråtgärder Svenskt Näringsliv vill så långt som möjlig begränsa antalet säråtgärder som riktas till den nyinvandrade befolkningen eller andra grupper i samhället. Vi ser hellre att de generella systemen utvecklas för att även passa till en mångetnisk befolkning och att de regelsystem som i dag finns förändras så att arbetsmarknaden får en för alla invånare bättre och mer flexibel funktion. Många av de svårigheter som möter en nyanländ person, möter också dem som av andra skäl hamnat utanför arbetsmarknaden eller ännu inte hunnit göra sitt inträde där. Svenskt Näringsliv har tidigare lämnat synpunkter på integration Flera förslag till förändringar som skulle underlätta en etablering på svensk arbetsmarknad har nyligen framförts till regeringen, dels i de pågående tillväxtsamtalen kring integration, dels i den arbetsgrupp som regeringen tillsatt tillsammans med Svenskt Näringsliv och vars delrapport Sänkta trösklar - Öppna dörrar nyligen presenterades.
8 8 Bland de förslag som i dessa sammanhang framförts vill vi här helt kort nämna enklare former av arbetsplatsförlagd yrkesbedömning möjlighet att visa sin kunskap genom att erbjuda prova på jobb, utan anställningsförhållande utveckling av branschanknutna integrationsavtal effektivare matchning av befintlig kompetens hos arbetslösa mot arbetskraftsbehov Vi förutsätter att de synpunkter som lämnats i ovannämnda sammanhang kommer att vägas in då regeringen senare utformar nya regler för flyktingmottagande och introduktion av nyanlända. Med vänlig hälsning SVENSKT NÄRINGSLIV Jan Peter Duker
Sammanfattning SOU 2003:75. Asyltiden
Sammanfattning Utredningen har haft i uppdrag att identifiera, analysera, förklara och undanröja hinder för egenförsörjning, delaktighet och en långsiktigt hållbar integration, såväl i mottagande- och
Läs merBetänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58)
Kommunstyrelsen 2008-10-13 216 369 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 199 484 Dnr 08.490-13 oktks12 Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning
Läs merKommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.
Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson
Läs mer"Aktiv väntan - asylsökande i Sverige" remissyttrande
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-16 SDN 2009-04-16 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merEtt ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-4344/2018 Sida 1 (6) 2018-07-27 Handläggare Malin Boman Telefon: 076-123 34 89 Till Utbildningsnämnden
Läs merMottagandet under asylprocessen
Mottagandet under asylprocessen För många asylsökande som lyckas ta sig till Sverige innebär det slutmålet på en vanligtvis lång och svår resa. Samtidigt är det början på något nytt, på det liv man bestämt
Läs merSammanfattning 2017:7 Figur Antal asylsökande i förhållande till befolkningen , procent
Sammanfattning Sverige har haft en betydande invandring sedan 2000. Samtidigt har nyanlända svårt att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2645 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 8 Migration
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2645 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 8 Migration Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merAvsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun
1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens
Läs merGävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.
Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer
Läs merTOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379
TOMELILLA KOMMUN Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2017, Kf 169. Gäller från den 19 december 2017. Dokumentansvarig politisk
Läs merBetänkande från Mottagandeutredningen (SOU 2018:22) den kompletterande promemorian Ett socialt hållbart eget boende
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (8) 2018-09-10 Handläggare Anna Rinder von Beckerath Telefon: 08-508 43 114 Till Socialnämnden 16 oktober 2018 Betänkande från
Läs merPolitiska inriktningsmål för integration
Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla
Läs merAvsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande
Läs mer2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27
Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen
Läs merNYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60
, Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring
Läs merLokal överenskommelse
Vetlanda kommun Socialförvaltningen 2005-10-03 Sida 1 (4) Lokal överenskommelse Bakgrund I april 2001 träffades en överenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket,
Läs merArbetsmarknads- och integrationsplan
Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef
Läs merÖverenskommelse med Integrationsverket om flyktingmottagande för år 2003
PM 2003 RVI (Dnr 333-3179/2003) Överenskommelse med Integrationsverket om flyktingmottagande för år 2003 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Den löpande överenskommelsen
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-02-17 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Erik Nymansson. Kompletteringar av den tillfälliga lagen för
Läs mer28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan
28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merDiarienr 309,2018,07 1 (9)
2018-11-12 Diarienr 309,2018,07 1 (9) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande angående Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande (SOU 2018:22) samt den
Läs merSammanfattning SOU 2009:19
Sammanfattning SOU 2009:19 Utredningens uppdrag och arbete Utredningens uppdrag har varit att se över mottagandet av asylsökande och vid behov föreslå författningsändringar. De olika områden som i första
Läs merRemissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå
Sida: 1 av 7 Af-2016/00430191 Datum: 2016-12-13 Avsändarens referens: Ju2016/08546/L7 Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sammanfattning Arbetsförmedlingen
Läs merPresentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson
Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter
Läs merBorlänge kommuns yttrande gällande Mottagandeutredningens betänkande (SOU 2018:22)
Borlänge kommun 2018-08-17 Arbetsmarknad och vuxenutbildning 2018/987 Pierre Engström 1 (7) 0243-740 77 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nämnd Datum Borlänge kommuns yttrande gällande Mottagandeutredningens
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Mottagandeutredningen (A 2015:02) Dir. 2017:48. Beslut vid regeringssammanträde den 4 maj 2017.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Mottagandeutredningen (A 2015:02) Dir. 2017:48 Beslut vid regeringssammanträde den 4 maj 2017. Utvidgning av uppdraget Regeringen beslutade den 5 november 2015 att
Läs merUtkast till lagrådsremiss: Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2016-03-10 Erik Ageberg Ju2016/01307/L7 Utkast till lagrådsremiss: Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Företagarna
Läs merSundsvalls kommuns yttrande angående Mottagandeutredningen SOU 2018:22 samt promemorian "Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande"
Sundsvalls kommun 2018-09-07 Ert dnr: A2018/00777/I Arbetsmarknadsdepartementet A.remissvar@regeringskansliet Sundsvalls kommuns yttrande angående Mottagandeutredningen SOU 2018:22 samt promemorian "Ett
Läs merI budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare.
Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar
Läs merLinköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration
Arbetsmarknad och integration Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2018-11-13 414, bildningsnämnd Status: 2018-08-28 Giltighetstid:
Läs merREMISSVAR Dnr: BO
REMISSVAR 2018-11-15 Dnr: BO 2018-0808 Arbetsdepartementet A2018/00777/I Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande (SOU 2018:22) och Ett socialt hållbart eget boende
Läs merÖkat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet
2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra
Läs merSKL:s arbete med integration. Tylösandsdagarna Mötesplats Etablering
SKL:s arbete med integration Tylösandsdagarna Mötesplats Etablering 2018-05-22 Innehåll Aktuellt Etableringsprogrammet Mottagandeutredningen Prognos Glappet Tolkutredningen SKL:s agenda för integration
Läs merNyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering
Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000
Läs merRemissyttrande över SOU 2016:13 diarienummer Ku 2016/00504/D. MHF-Ungdom lämnar härmed remissyttrande över utredningen SOU 20106:13.
2016-07-02 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över SOU 2016:13 diarienummer Ku 2016/00504/D MHF-Ungdom lämnar härmed remissyttrande över utredningen SOU 20106:13. Övergripande kommentarer
Läs merEtt gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända
Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Prop. 2015:16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nuläge Majoriteten av de nyanlända
Läs merDepartementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända
Dnr A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nässjö kommuns diarienummer KS2015-194 Sammanfattning Nässjö kommun har
Läs merIntegrationsplan för Ale kommun
Ärendenr: KS 2017.407 Integrationsplan för Ale kommun 2018 2021 Integration för hela livet Förord Integration av nyanlända och utrikesfödda Alebor i Ale kommun ska genomsyra hela kommunen och alla verksamheter.
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-03-10 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Erik Nymansson. Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares
Läs merBetänkandet Egenansvar - med professionellt stöd
KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-08-26 DNR 006-369-08 Handläggare: Jan Francke Tel: 508 08 351 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Betänkandet Egenansvar
Läs merMottagandeutredningens betänkande -Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för etablering eller återvändande (SOU 2018:22).
2018-11-05 Arbetsmarknadsdepartementet 10333 STOCKHOLM Mottagandeutredningens betänkande -Ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för etablering eller återvändande (SOU 2018:22). Lessebo kommun har tillsammans
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors Namn på Projektet Nytänk Bakgrund Kramfors Kommun har åtagit sig att ta emot ca 60 kvotflyktingar/år. Fr.o.m. deras ankomst till Kramfors startar processen
Läs merLokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun
101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval
Läs merJuni Leif Andersson verksamhetsexpert
Juni 2015 Leif Andersson verksamhetsexpert leif.andersson@migrationsverket.se 0703 04 68 53 Migrationsverkets uppdrag verka för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten underlätta
Läs merRemissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)
Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen
Läs merLokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun
Lokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun Överenskommelse kring samverkan Mellan parterna myndigheten/erna och Åtvidabergs kommun tecknas följande överenskommelse om att samverka kring
Läs merMottagande av nyanlända
Mottagande av nyanlända Länsstyrelsen i Västra Götalands län - Samhällsavdelningen Anneli Assmundson Bjerde Oskar Johansson Integrationsutvecklare Integrationsutvecklare anneli.assmundson.bjerde@lansstyrelsen.se
Läs merStärka integrationspakt och obligatorisk samhällsinformation
Östermalms stadsdelsförvaltning socialtjänstavdelningen Sida 1 (5) 2017-04-10 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2017-06-15 Stärka integrationspakt och obligatorisk
Läs merHandlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar
Handlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar 2017 2019 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Lagstiftning regler begrepp 3 3. Vision och Mål 2030: Det goda livet hela
Läs merLokal överenskommelse om samverkan i mottagning och etablering av vissa nyanlända 2018.
Sida: 1 av 8 Datum: 2018-02-16 Norrtälje kommun Lokal överenskommelse om samverkan i mottagning och etablering av vissa nyanlända 2018. Sida: 2 av 8 Bakgrund Denna överenskommelse syftar till att säkerställa
Läs merNyanländas företagande
Enskild motion MP1608 Motion till riksdagen 2018/19:1398 av Maria Ferm m.fl. (MP) Nyanländas företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda
Läs merYrkande angående yrkande från V och MP om ensamkommande barn som fyller eller skrivs upp till 18 år
Yrkande (S) Kommunstyrelsen Yrkande angående yrkande från V och MP om ensamkommande barn som fyller eller skrivs upp till 18 år Frågan om situationen för de ensamkommande som blir vuxna, och därmed övergår
Läs merYttrande över promemoria "Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga"
YTTRANDE 1(5) Kontaktperson Samhällsbyggnadsavdelningen Linda Jönsson 010-224 14 19 linda.s.jonsson@lansstyrelsen.se Yttrande över promemoria "Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande
Läs merEuropeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Läs merBilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (RiR
Läs merDu är nyckeln till fler bostäder
Du är nyckeln till fler bostäder Integration Alla människor har lika rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund. Integration handlar om att människor kan leva tillsammans med respekt för varandras olikheter,
Läs merRemiss av departementspromemorian Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av SFI-bonus
Skärholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänsten Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-10-07 Handläggare Samuel Svan Telefon: 08 508 24 836 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Remiss av departementspromemorian Ökat
Läs merRättsavdelningen SR 63/2016
Bfd22 141107 1 (10) Rättsavdelningen 2016-12-29 SR 63/2016 Rättsligt ställningstagande angående upphörande av rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA för utlänningar
Läs merARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM113. Nytt blåkortsdirektiv. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt blåkortsdirektiv Justitiedepartementet 2016-07-14 Dokumentbeteckning KOM (2016) 378 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares
Läs merProjektplan Integrationsstrategi
Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL
Läs merKommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008
Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att
Läs merPROTOKOLL
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2018-05-28 111 Motion 2018:03 från Gunnar Larsson (SD) - Inför integrationsplikt för nyanlända KS-2018/77 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att
Läs merREMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbetsoch samhällslivet
1(5) 2016-12-16 Arbetsmarknadsdepartementet Åsa Odin Ekman 103 33 Stockholm 0725292448 Sverige asa.odinekman@tco.se REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i
Läs merSAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering
SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända
Läs merStrategi för integration i Härnösands kommun
INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder
Läs merInnehållsförteckning. MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik. Fastställd av KS 108 Den 10 september 2014 Sida Ersätter Utbytt den Sign 1:6
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Handlingsplan för att främja kommunens integrationsarbete Fastställd av KS 108 Den 10 september 2014 Sida Ersätter Utbytt den Sign 1:6 Innehållsförteckning
Läs merProjekt samordning alternativa insatser ensamkommande över 18 år
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (6) 2018-01-15 Handläggare Veronica Wolgast Telefon: 08-508 25 081 Till Socialnämnden 2018-01-31 Projekt samordning alternativa
Läs merKommittédirektiv. Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Dir. 2011:9. Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011
Kommittédirektiv Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn Dir. 2011:9 Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över bestämmelsen
Läs merÄndring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Promemoria upprättad inom Justitiedepartementet december 2015 1 Promemoria Ändring av bestämmelserna
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg Sundbyberg 2015-06-22 Dnr. U2013/4160/SF Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52)
Läs merStrategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun
Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SN/2015:242 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: skriv
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merIntegrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-01-25 1 (2) Kommunstyrelsen Integrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01 Förslag till beslut Godkänna den framtagna integrationsplanen för Sunne kommun. Sammanfattning av
Läs merTjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret. Fördjupad analys av ekonomiska effekter av introduktionsersättning SN 2009/0031
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Tjänsteutlåtande 2009-02-23 1(5) SN 2009/0031 Fördjupad analys av ekonomiska effekter av introduktionsersättning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att 1. vidhålla
Läs merFrån nyinflyttad till stolt Göing
Från nyinflyttad till stolt Göing Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om nya kommuninvå nares väg till att bli stolta Göingar Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande Innehållsförteckning
Läs merMotion om arbetsmarknadspolitiken
2007-10-29 238 509 Kommunstyrelsen 2008-10-13 218 380 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 196 476 Dnr 07.677-008 oktkf54 Motion om arbetsmarknadspolitiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända
Riktlinjer för mottagande av nyanlända Riktlinje Diarienummer: KS 2016/1392 Dokumentansvarig: Chef Flykting Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum för beslut: 2016-09-28
Läs merMars Stockholm 26 september 2016
Mars 2016 Stockholm 26 september 2016 Prognos 25 juli Fortsatt internationell flyktingkris men begränsad framkomlighet till och genom Europa Planeringsantagande för 2016 34 500 asylsökande, varav 3 000
Läs merÖversynen av stödet för yrkesintroduktionsanställningarna (YA)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 17/05897 2018-01-26 Ert dnr: A2017/02195-1 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Elsa Mattsson Arbetsmarknadsdepartementet 10333 STOCKHOLM Översynen av stödet för yrkesintroduktionsanställningarna
Läs merRemiss om samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända
KSL REMISS Bilaga 2 KOMMUNFÖRBUNDET 2008-06-24 Dnr: 2008/0022 STOCKHOLMS LAN Kansliet Karin Wahlgren Kommunstyre isestockholms STAD Kommunstyrelsen KF/KS Kansli ink. 2008-06- 2 G Remiss om samverkansöverenskommelse
Läs mermöjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a utlänningslagen (2005:716) i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 tredje stycket utlänningslagen
1 (7) Rättsavdelningen 2017-11-20 SR 37/2017 Rättslig kommentar angående möjligheten att tillämpa 5 kap. 15 a utlänningslagen (2005:716) i de fall en prövning har gjorts med stöd av 12 kap. 19 tredje stycket
Läs merStrategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela
Läs merProjekt Asylboenden för ensamkommande barn som fyller 18 år
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-19 Handläggare Veronica Wolgast Karlberg Telefon: 08-508 25 081 Till Socialnämnden 2017-09-19 Projekt
Läs merAktuellt inom Utbildning, Integration och Arbetsmarknad
Aktuellt inom Utbildning, Integration och Arbetsmarknad Skolans digitalisering Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Tre fokusområden i strategin En skola i nu-och framtid med avseende på;
Läs merSvar motion 2/ Kommunal Integrationsstrategi samt handlingsplan
Dnr 9016/96.109 Svar motion 2/2016 - Kommunal Integrationsstrategi samt handlingsplan Robertsfors kommun ska kännetecknas av att vi erbjuder alla människor goda möjligheter till en aktiv fritid, att demokratin
Läs merBoende med anledning av nya gymnasielagen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-06-27 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2018/00422-1.2.3 Individ- och familjeförvaltningen Gunilla Westberg Epost: gunilla.westberg@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden
Läs merSmidigt mottagande, snabb etablering, stark integration
Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan
Läs merIntegrationsplan
2018-04-09 Integrationsplan 2018-2020 Munkedals kommun KS 2018-143 Antagen av nämnd datum för beslut, paragrafnr. Reviderad datum för beslut, paragrafnr. Sida 2 av 5 1. Inledning Under den stora flyktingvågen
Läs merKommittédirektiv. Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Dir. 2011:88
Kommittédirektiv Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare Dir. 2011:88 Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Läs merSvar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet
Läs merSverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet
2006-09-01 Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2(8) Inledning Grunden för integration är arbete för de vuxna och en bra skola för barnen. Under mandatperioden vill vi förbättra mottagandet
Läs merMåldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,
Måldokument för utskottet för Arbete och Försörjning, 2007 2010 Kommunfullmäktige antog 2006-12-18 Mål för Eslövs kommun 2007 2010. Dessa skall, som en grund, vara styrande för såväl utskottet som förvaltningen
Läs merKommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden
Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar
Läs merIntegrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Läs merRemissyttrande. Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur
Utbildningsdepartementet Vår referens: Enheten för studiefinansiering och SN Dnr 71/2008 vuxenutbildning Er referens: 103 33 Stockholm U2008/205/SV Stockholm, 2008-06-05 Remissyttrande Valideringsdelegationens
Läs mer