Artrikedom i Danderyds grönytor

Transkript

1 Artrikedom i Danderyds grönytor Jan Bergsten Sept 29 Två rapsfjärilar som parar sig i en grönyta vid Ekebyjön - -

2 Bakgrund År 24 gjordes en inventering av 11 grönytor i Danderyds kommun. Denna hade till uppgift att rangordna ytorna med avseende på naturvärden. En sådan rangordning skulle kunna användas för att optimera skötseln av Danderyds grönytesystem så att även biologisk mångfald inkluderas i denna. Kommersiellt jord- eller skogsbruk sker i mycket liten utsträckning i tätorter och det finns därför en mycket stor potential för att kunna göra det som storskaliga markbrukare inte klarar av - att skapa ett artrikt och omväxlande landskap. Ett sådant landskap skiljer sig utseendemässigt inte så mycket från de parker och grönområden som redan finns i tätorter. Skillnaden ligger i att grönytor genom en miljöanpassad skötsel kan ha fler växt- och djurarter än idag, och därigenom bidra till att öka den ekologiska variationen i landskapet. Metoden för rangordningen 24 skedde genom att upprätta en lista av växter som är relativt sällsynta i grönytorna samt några växter som fyller viktiga ekologiska nyckelroller. Varje yta i kommunens dåvarande skötselkarta vandrades igenom och de arter ur listan som påträffades noterades. För att öka noggrannheten och även inkludera djur i kvalitetsmätningen noterades även alla arter fjärilar som påträffades under genomgången av respektive yta. Fjärilar är relativt lättinventerade djur, och de påträffas ofta med en handfull arter per grönyta. Fjärilsnoteringen skedde genom direkt observation av större fjärilar och s.k. slaghåvning där vegetationen håvades slumpvis efter de minsta fjärilarna (mott och mal). Endast de arter som har ett beroendeförhållande till örter, gräs eller blommor i grönytorna och dess omgivningar togs med i noteringarna. Arter som endast lever av träd och buskar togs inte med om de inte uppenbart sågs utnyttja blommor i gräsmarken. Tillsammans gav både antalet växt- och fjärilsnoteringar ett totalvärde. Detta totalvärde ordnades in i en rangskala med de artrikaste ytorna med höga totalsummor högst upp och de med låga totalsummor längre ned. Rent praktiskt fungerar metoden mycket bra. Det går med hjälp av denna rangskala lätt att se vilka ytor som har potential att kunna utvecklas snabbt genom en mångfaldsanpassad skötsel, och vilka ytor som kanske bäst brukas som gräsmatta eller annan form av rekreationskötsel. Med rådata över vilka arter som finns i ytorna kan man även värdera snarlikt rankade ytor med varandra. Kort sagt fanns i och med denna rangordning bra data om värdet hos de 11 grönytorna att använda som grundmaterial för en potentiell skötselrevidering. Dessvärre sågs under 24 också att grönytornas skötsel inte riktigt stämde med den skötsel som planen föreskrev. Dessutom var denna dessutom miljöförstörande för djur och växter. Detta främst genom två orsaker; för tungt marktryck av maskiner samt av att det slagna alltid lämnades kvar att ruttna i gräsytan efter att den slagits. En uppryckning har skett sedan dess med en omläggning av grönyteskötseln omkring 26. Under juli-augusti 29 genomfördes en identisk uppmätning av växter och fjärilar som 24, bland annat för att se om omläggningen gett resultat på biologisk mångfald eller inte. Resultatet av denna inventering kan också precis som under 24 användas för att optimera skötseln så att grönytorna kan fungera som ekologiska reservoarer för biologisk mångfald

3 Årets inventering av grönytorna För att kunna jämföra de båda inventeringarna har skötselkartorna från 24 använts även vid 29 års inventering trots att enstaka ytor har en annan utsträckning. Arbetsnamn till grönytorna och kartor över var de ligger finns i slutet av rapporten. I övrigt har samma metod använts som 24, dvs samma artlista med utvalda växtarter har använts. Nya arter har noterats, men inte för analysen över De ytterligare arterna kan användas vid en framtida analys med basår 29. Fjärilar noterades och håvades på samma sätt som 24. Inventeringen tog samma antal fältdagar i anspråk, vilket betyder att ungefär samma tid lades ned på att notera växter och håva efter fjärilar i genomsnitt per grönyta. Resultat De obearbetade resultaten från 29 visas i rådatatabeller sist i rapporten. En detaljerad mångfaldsanalys har också gjorts på materialet vilket beskrivs i en speciell analysdel längre fram. Ett allmänt omdöme om hur grönytorna sköts samt en sammanfattning av resultaten från analysen ges nedan. Estetiska värden och rekreationsvärden Vid genomgången märktes att ytorna generellt ägnas betydligt mer omsorg 29 än vad som var fallet 24. De ytor som slås en gång per år sköts idag genom att det slagna får ligga och fröa av sig i luftiga strängar under varierande tid. Därefter plockas det upp i självlastarvagn och läggs i högar i kanten av grönytan där det senare hämtas för borttransport. Detta ger en god återväxt av gräset och en oftast vacker gräsmattelik yta som på torra platser håller i sig säsongen ut. En prioritering sker så att ytor vid publika vägar sköts med högre prioritet än andra. Svåra kanter som inte kan nås med traktor slås med trimmer. Likaså ytor under träd och även vissa grunda diken i parker. Det hela ser mycket prydligt ut och resultatet blir ytor som man kan beträda på ett annat sätt än när gräset endast slaghackades omkull och låg kvar som en ruttnande filt. Flera av ytorna användes också av folk på ett sätt som inte var möjligt förr. T.ex. satt människor på gräset o tittade på utsikten över vattnet på Ranängen B9:2, och picknicksällskap samt hunddressyr sågs vid ytan A12. Detta är bara två exempel av många som skulle kunna lyftas fram över att grönytornas skötsel idag fungerar för att skapa miljöer som kan användas för rekreation på ett bättre sätt än som var fallet 24. De ytor som klipps två ggr per år har inget upptag av det slagna. Denna typ av slåtter ger ändå en dämpad återväxt eftersom en positiv näringsutarmning på kväve sker genom urlakning från det klippta (precis som i gräsmattor). Detta gynnar framförallt rödklöver och kärringtand, men även många andra blommande klöverväxter. Dessa ytor ser också estetiskt bra ut. Biologiska mångfaldsvärden - en sammanfattning Den biologiska mångfalden har ett ljusare läge nu än 24. Det kan konstateras efter analys av mångfaldskurvor (se analysdelen). Flera av de inventerade växterna finns i fler grönytor nu än 24 vilket tyder på att de generellt har ökat. På fjärilsidan visar sig de positiva tecknen bland annat genom att fler arter kunde noteras i ytorna sammantaget under inventeringen. Under 29 kunde totalt 93 fjärilsarter noteras, jämfört med 75 vid förra inventeringen. Dock är dessa siffror fortfarande lägre än vad de skulle kunna vara om systemet anpassades till att bli - -

4 mer ekologiskt gynnsamt. Förutsättningarna till detta är nu goda eftersom ytorna sköts enligt plan. Anledningen till den mätbart ökade mångfalden bör kunna förklaras av en förbättring av gräsmarkernas skötsel. Skillnaden 29 jämfört med 24 är att ytornas slagna material strängläggs och får torka för att sedan plockas bort med självlastarvagn. Förr fick det slagna ligga kvar och ruttna, vilket hindrade återväxt samt missgynnade många växtarter. Detta har beskrivits i tidigare rapporter till kommunen. Den andra faktorn som troligen betyder en del är att kanter av många gång- och cykelvägar nu sköts noggrannare med klippning 2 ggr per år. Det slagna plockas inte upp men behandlingen gynnar framförallt flera klöverväxter och återblomningen blir dessutom kraftig mellan klippningarna. De arter som gynnas av klippning två ggr bidrar till miljövariationen och kan sprida sig in i bakomliggande marker som slås endast en gång. Variationen i gräsmarkerna ökar genom att ha flera olika typer av skötsel intill varandra, vilket i sin tur gynnar förekomsten av fler arter. Ett sätt att öka variationen i gräsmarkerna är att utöver detta även ha en skötsel där vissa bestämda småytor inte slås mer än var tredje år. Då ökar antalet miljöer ytterligare och därmed antalet arter som kan vistas i grönytorna. Detta rekomenderas starkt. Därutöver rekommenderas att försöka komma tillrätta med det fortfarande ganska stora problemet med för tunga maskiner (moderna lantbruksmaskiner anpassade för industrijordbruk) som pressar sönder många växt- och djurarter under arbetet i ytorna. I ett bostadsområde vid Enebyberg klipper de boende på sina ställen inte hela grönytan utan lämnar blommande öar. Detta är mycket gynnsamt för biologisk mångfald om det sker i rätt gräsmarker. Det går också till synes att få det att se estetiskt bra ut om det görs med en god planering

5 Analysdel I denna del beskrivs mer detaljerat hur analysen av biologisk mångfald har gått till. För fullständighetens skull beskrivs först kortfattat vad biologisk mångfald är samt hur de mångfaldskurvor som ligger bakom sammanfattningen fungerar. Därefter följer resultatet av 29 års inventering i jämförelse med 24. Vad är biologisk mångfald och hur kan den mätas? Biologisk mångfald eller biodoversitet är ett begrepp som består av två olika saker. Den ena, som man först kanske tänker på, är antalet arter av djur eller växter inom ett område. Ju fler olika arter desto högre är mångfalden. Ett område med 1 fågelarter har t.ex. en högre mångfald än ett område med 5 fågelarter. Men mångfald består inte endast av artantalet. Även hur arterna är fördelade spelar en mycket stor roll för hur omväxlande eller diverst ett områdes djur- och växtliv är. Om två områden har exakt lika många fågelarter och en kort promenad i det ena gör att man får se 3 arter, medan det i det andra kanske visar sig 12 fågelarter, så har det senare en högre biologisk mångfald av fåglar. Detta trots att det mycket väl kan förekomma lika många arter i båda områdena. Anledningen till att man kan få se 12 fåglar istället för 3 beror på att fler av fågelarterna är vanliga. Det hela har med antalet individer av varje art att göra. Om flera av arterna i ett område är vanliga, dvs individrika, är mångfalden högre än om endast några få arter dominerar och resten är sällsynta eller mycket sällsynta. Det är en god fördelning som gör att man upplever det hela som varierande - dvs, det är lätt att se flera arter. Denna egenskap brukar kallas jämnhet och är ekologiskt minst lika viktigt som antalet arter. Artantalet och jämnheten är kopplade till varandra så när jämnheten minskar kommer även artantalet att minska. Det betyder att om flera vanliga arter håller på att bli sällsynta kommer sannolikheten vara mycket stor att några av de sällsyntaste arterna kommer att försvinna på sikt. Detta är egentligen enklare att förstå genom att se på de exempelkurvor som följer de närmaste sidorna. Om man räknar antalet individer (eller observationer eller förekomster) av olika arter och rangordnar dom så den vanligaste arten kommer först och därnäst den näst vanliga osv, får man en lista där ganska få arter är vanliga medan det finns en lång svans av arter som är ovanliga eller bara förekommer enstaka. Faktum är att de flesta arter i naturen är ganska sällsynta! Detta är en ekologisk naturlag som gäller vare sig man undersöker växter eller djur på land eller i vatten, i regnskogen eller i öknen. Att de flesta arter är sällsynta även under naturliga förhållanden betyder inte att de hotar av försvinna. Många arter överlever helt enkelt i lägre antal än andra. Men om ekosystemet utsätts för kraftigare förändringar i större skala kan flera av dessa sällsyntare och även vanligare arter komma att hotas av utdöende i den ekosystemenhet som förändras. - -

6 För att visa hur arter ordnar in sig i naturen ännu tydligare kan de ordnas in i rangordning i ett diagram efter hur många individer (eller observationer eller förekomstområden) de har. I ett sådant diagram syns den långa svansen av sällsynta arter mycket tydligt. t.ex. antal individer av arten 4 2 de vanligaste arterna har höga individantal varje art representeras i detta diagram av en stapel lång svans av naturligt sällsynta arter med låga individantal! art nr Ännu mer intressant blir det om man sätter en progressiv skala på y-axeln, dvs en skala som ökar med t.ex. 1 ggr per skalstreck istället för i jämn takt. Just 1 ggr skalan kallas för logaritmisk skala, och den används standardmässigt för att se det lilla förstorat och det stora förminskat. Höga värden kan då bekvämt jämföras med låga värden i samma diagram. Med en log-skala kan man studera både vanliga och ovanliga arters fördelning i diagrammet. I ett logaritmiskt diagram faller artantalet ganska jämnt ned från den vanligaste till den ovanligaste. Faktum är att detta också är en ekologisk lag om hur arter fördelar sig i naturen. I stabila ekosystem ligger kurvan ofta mycket nära en rak och jämn linje (egentligen faller arterna i en svag S-formig backe ned från den vanligaste till den ovanligaste efter en speciell fördelningskurva men detta är knappt märkbart om stabila ekosystemenheter mäts upp). individer I ett diagram där individer av olika arter jämförs med progressiv skala (logaritmisk) ordnar arterna in sig i en nästan rak och jämn linje. Förutsatt att ekosystemenheten som provtas är stabil. 2 4 art - -

7 Om något händer med ekosystemenheten som studeras accentueras S-formen. Det visar sig i logdiagrammet typiskt som en tydlig svacka i första halvan av kurvan. Svackan innebär att de vanligare arterna har minskat i antal ganska kraftigt. Man ska betänka att skalstrecken i logdiagrammet är 1 ggr högre än föregående, dvs en sådan svacka som på bilden nedan kan innebära minskningar ner till 2-5 % av arternas ursprungliga nummerär för flera av de vanligare arterna. I naturen kommer dock ekologiska processer att se till att kurvan rätar ut sig. Hur denna uträtning slutar beror på om orsaken till störningen är långvarig och permanent eller av tillfällig natur. Är störningen permanent och negativ slutar den räta linjen kanske med ett lägre artantal och därmed också en brantare lutning. Arter har då försvunnit ur ekosystemenheten. Är störningen tillfällig återtar kurvan oftast sin normala lutning och sitt ursprungliga artantal. Detta visas tydligast med diagrammen nedan. En normal mångfaldskurva så som den ska se ut i ett stabilt ekosystem. I detta fall finns det 4 arter av t.ex. örter svacka Om miljön förändras på ett negativt sätt för mångfalden visar detta sig typiskt genom att en svacka utbildas i början av kurvan så att en S-formig kurva skapas. De vanligaste arterna (där svackan är) går tillbaka ganska kraftigt (obs logskalan maskerar detta men se y-axelvärdena!) Om en negativ förändring håller i sig tillräckligt länge kommer kurvans nya lutning att bli brantare och arter försvinner! I detta fall slutar artantalet på 3 vilket innebär att ekosystemet har ca 1 arter färre arter vid den nya jämvikten (se artantalet på x-axeln!). Om förändringen upphör och normala förhållanden uppstår igen återtar kurvan sin ursprungliga räta form och arternas antal bibehålls vid 4. Detta kan i verkligheten märkas genom att de tillbakatryckta vanligare arterna återtar sin vanlighet. - -

8 Om landskapet omvandlas så det blir mindre varierat går mångfaldskurvans början mot ett brantare läge. S-formighet uppstår då och arter hotas då av att försvinna på sikt och vissa försvinner också. Detta händer t.ex. om varierad natur sköts så att den blir mer enformig. Inträffar istället en positiv förändring för den biologiska mångfalden kan samma S-form uppträda, men denna innebär istället att lutningen blir flackare på sikt och når längre ut på x-axeln, dvs artantalet ökar. Sådana förändringar kan vara att landskapsvariationen ökar så att nya arter kan vandra in. Att införa ett positivt ekologiskt varierat och gynnsamt slåttersystem med flera olika slags god skötsel i Danderyds grönytor skulle exempelvis kunna åstadkomma just detta. Analys av inventeringsmaterialet Idag är orsaken till S-formiga artkurvor oftast att arter håller på att försvinna. Man kan därför använda sådana kurvor till att se hur utdöendeprognosen för tillfället ser ut för ett område. I just Danderyds fall går det ej att få fram hårda siffror på hur många arter som är hotade eftersom man då måste ha uppfyllt två förutsättningar: Alla eller nästan alla arter i en grupp måste finnas representerade Dessutom måste urvalet av arter som undersöks vara slumpvis valda när det gäller just hur vanliga de är (i övrigt är det inte så kinkigt hur urvalet görs). För fjärilarnas del är de 95 noterade arterna långt från en fullständig lista över de fjärilsarter som finns i gräsmarkerna. Det går att se på det höga antalet arter representerade av en enstaka individer i materialet. Av den anledningen är det svårt att avgöra antalet hotade fjärilsarter i gräsmarkerna med en siffra. När det gäller växterna är de valda så det finns fler sällsynta arter än vanliga, vilket gör det osäkert att få fram en siffra över antalet hotade växtarter. Men trots det kan själva formen på kurvorna från de olika inventeringarna jämföras mellan 24 och 29 för att se åt vilket håll trenden går! Växterna Om sådana kurvor som beskrivits ovan upprättas och jämförs för växterna mellan inventeringstillfällena ser man glädjande nog att kurvan har återhämtat sig 29 från att ha haft en typisk negativ svacka 24. Det syns inte minst på att den idag också har ett betydligt jämnare förlopp bland de 2 vanligaste arterna. Se kurva på nästa uppsag. Det är de vanligaste arterna som är säkrast att gå på när kurvor jämförs eftersom deras antal inte så mycket beror på slumpen som de ovanliga. Därmed ger de säkrare data. En liten fotnot är följande. Man kan lägga märke till att det totala artantalet 29 är lägre än 24. Det beror på att under inventeringen 24 togs endast arter som påträffades i grönytorna med i urvalslistan. De som ej kunde återfinnas 29 saknas därför i materialet. Till dessa hör t.ex. strandveronika, puktörne och getväppling. Dessa har troligen försvunnit. Inga nya arter lades till i listan 29. Därför ser det ut som att artantalet gått ned. I själva verket är det troligen inte på det viset för växternas del. De nämnda arterna kan ha försvunnit, men tre nya kan ha tillkommit som inte finns i inventeringslistan och därför inte noteras. Det är en följd av hur växturvalet gjordes

9 Växterna i 11 grönytor i Danderyd 24 och växt procentandel ökat kvalitativ bedömning 29 sorterat 24 sorterat Rödklöver/skogsklöver % samma häckvicker 92 % ökat 92 gulvial 9 % ökat 9 johannesört % samma kråkvicker -% samma gulmåra 42-2% minskat 42 kärringtand 4 % ökat 4 perenn viol 9 9 % ökat 9 2 skogsnäva 2 4% ökat 2 natt o dag 2 % ökat 24 liten blåklocka 2 24 % ökat 2 2 rödklint 2 4% ökat 2 9 svartkämpar 24 2 % ökat 24 kärleksört 2 2% ökat 2 ängssyra % ökat 2 backlök % ökat gråfibbla 2% ökat flockfibbla -% samma 2 prästkrage 2 -% minskat 2 åkervädd % ökat övr. sedumarter % samma andra fibblor % ökat brudbröd 2% ökat nysört 9 % samma 9 stor blåklocka % samma 9 vitmåra % samma backnejlika 9 % ökat 9 bockrot 9 29% samma 9 rödtoppa 4% ökat skallra % samma småborre -% samma smällglim 4% ökat cikoria 4 % ökat skånefibbla -4% minskat gullris 2 % ökat blodnäva 4 4 % samma 4 gullklöver 4 -% minskat 4 4 gullviva 4 4 % samma 4 4 tjärblomster 4-2% samma 4 4 ängsklocka 4 -% minskat 4 4 nässelklocka 4-2% samma backklöver -% samma jungfrulin % samma 2 pukvete % samma 2 rödkämpar % samma 2 vit/rödblära % samma väddklint 2-92% minskat ängsnäva 2 -% samma ängsvädd % samma ögontröst -% minskat getväppling -% samma gökblomster 2 -% samma puktörne -% samma strandveronika -% samma fynd fynd 29 års växter 2 4 negativ trendlinje negativ trendlinje arter 24 års växter 29 års växter 2 4 arter 24 års växter Den negativa trendlinjen har en flackare lutning 29 och skär x-axeln vid 4 istället för vid 35! Det betyder att situationen 29 är ljusare för växtmångfalden i grönytorna men att det fortfarande går att göra mycket för att öka mångfalden. En normal kurva där inga arter hotas saknar helt en svacka i början, se texten.

10 Den troliga förklaringen till trendvändningen bör till stor del kunna förklaras av omläggningen av skötseln i grönytorna. Det bör vara upptaget av gräset i strängar som får torka o fröa av sig, som ligger bakom förbättringen. Förutom fröspridningen blir återväxten av fler arter betydligt bättre när det slagna gräset avlägsnas från grönytan. Dessutom blir marken kraftigare näringsutarmad än om gräset får ligga kvar, vilket gynnar mångfald av flera anledningar. Förutom upptaget bidrar en noggrannare mer konsekvent klippning 2 ggr per år längs gångvägar till ökningen av mångfalden eftersom de smala bårderna gynnar vissa vanligare klöverväxter. Dessa bidrar positivt till övriga grönytans högre vegetation. Man kan säga att det skapar två olika miljöer i varje grönyta. Skötselmaskinerna hjälper till att sprida frön och arter i gräsmarkerna så att de blandas om. Många frön fastnar i den gröna sörjan i trimmrar, gräsklippare och slaghackar. Detta sprider troligtvis många arter mellan grönytorna och framförallt längs cykel- och gångvägar. Om man jämför antalet grönytor med förekomster av de enskilda växtarterna mer konkret så visar det en förbättring ännu tydligare. Bland de 2 vanligaste arterna i undersökningen har 14 ökat, 4 är oförändrade och endast 2 har minskat! De normalt sällsynta arterna är för glest förekommande för att ge säker information, men även de ser ut att ha ökat generellt. Det är viktigt att komma ihåg att de 2 vanligaste arterna i undersökningen egentligen inte är de absolut vanligaste arterna i gräsmarkerna utan utvalda därför att de är viktiga arter för mångfald på olika vis eller sällsynta. Det betyder sammanfattningsvis att många växtarter som är viktiga för biologisk mångfald ökat sedan 24 i Danderyds gräsmarker! Fjärilarna Insekter, som t.ex. fjärilar, svarar på ekologiska förändringar betydligt snabbare än växter. Det beror på att nästan alla insekter har en generationstid på ett år medans ängsväxter kan bli betydligt äldre och därmed tar längre tid på sig för spridning och för att få ut sin avkomma (småplantor någon annanstans än bredvid moderplantan!). Om nu växterna verkar ha återhämtat sig något så borde fjärilarna ha gjort det i ännu högre grad. Så är också fallet! Samma typ av diagram som för växtmångfalden kan användas för fjärilsmångfalden. Kurvan över 24 års fjärilsnoteringar i grönytorna visar en typisk svacka i början för både storoch småfjärilar. Precis som i växtfallet så ser det inte så dramatiskt ut eftersom det är logaritmiska diagram, men samma kurvor för 29 ligger betydligt närmare en rak linje än kurvorna för 24 (se diagrammen de närmaste uppslagen). När man jämför artnoteringarna för de enskilda arterna ser man också att många fjärilsarter återfinns i fler grönytor 29 än 24, men detta gäller inte alla. Några har gått tillbaka. Det har olika orsaker för varje art. Det går även att jämföra varje turordningstal med motsvarande turordningstal 24. Då har inga vanliga arter bland de 2 första i listorna minskat! Det betyder att det finns fler vanligare arter nu än 24. Detta är mycket positivt

11 Storfjärilar i 11 grönytor i Danderyd 24 och storfjärilar procentandel ökat kvalitativ bedömning 29 sorterat 24 sorterat tåtelsmygare 2 4 % ökat 2 rapsfjäril -% samma 4 gulvingad fältmätare 4 4 4% ökat 4 4 luktgräsfjäril % minskat 2 2 förväxlad fältmätare 4 % ökat kamgräsfjäril 2 % ökat 2 påfågelöga 22 2 % ökat 22 4 allmän backmätare 2 2 -% minskat 2 4 liten guldvinge 4 2% ökat 4 puktörneblåvinge % ökat 2 rovfjäril % ökat kålfjäril 2 % ökat allmän pärlemorfjäril 4-22% minskat 4 nässelfjäril % ökat blekgult ängsmott 2 4 2% ökat 2 citronfjäril -% samma silverstreckad pärlemorfj. 4 -% minskat gammafly 2 2% ökat rutig buskmätare % samma ockragul lavspinnare % samma allm. bastardsvärmare 4 2 % ökat 4 4 almsnabbvinge -% minskat 4 tistelfjäril ny ökat 4 pärlgräsfjäril ny ökat 4 vinbärsfuks 2 -% samma 2 allmänt gräsfly 2 -% minskat 2 2 allmänt stamfly 2 % samma 2 2 sommargyllenmott 2 % samma 2 2 tvåfärgat ängsfly 2 ny ökat 2 2 slåtterfly % samma tegelrött gräsfly % samma vinkelstreckad lövmätare % samma ängslövmätare -9% minskat allmänt nässelmott -% minskat liten bastardsvärmare % samma bergsenapmott ny ny vitfläckat gräsfly ny ny brungult gräsfly ny ny tvärlinjerat rotfly ny ny allmänt bandfly ny ny citrongul parkmätare ny ny tuvängfly ny ny platinafläckat metallfly ny ny skogspärlemorfjäril ny ny tofsfotad lövmätare ny ny storfläckig pärlemorfjäril ny ny dyster fältmätare ny ny sandgräsfjäril ny ny skogsgräsfjäril ny ny skogsvitvinge ny ny förväxlad blåvinge -% minskat älggräsfjäril 4 -% minskat ängsblåvinge 4 -% minskat trådspinnarfly -% samma vickerfly 2 -% minskat sotmätare -% samma smygstekellik glasvinge -% samma vit borstspinnare -% samma fynd fynd 29 års storfjärilar 2 4 arter 24 års storfjärilar 29 års storfjärilar 2 4 arter 24 års storfjärilar En hjälplinje visar att en svacka från 24 nästan försvunnit 29. Hjälplinjer kan ritas in i diagrammet för att se olika saker. Om den ritas så här tydligörs just svackan men prova gärna att lägga in en negativ trendlinje utifrån de 15 vanligaste arterna 24 och jämför med det ger en märkbart flackare linje och därmed utrymme för fler arter i ekosystemet. Att det verkligen verkar finnas fler arter märks dessutom på att fler arter kunde hittas i grönytorna 29 än 24!

12 Småfjärilar i 11 grönytor i Danderyd 24 och amåfjärilar procentandel ökat kvalitativ bedömning 29 sorterat 24 sorterat halmgult gräsmott -4% samma gräskottmott 4 9 4% ökat 4 dystert gräsmott -2% minskat kålmal 4 4% ökat 4 2 gulhakad röllekrotvecklare -% minskat maskrosgrundvecklare 2-2% minskat 2 9 rödtonad röllekrotvecklare 2 2 -% minskat 2 allmän brokvecklare % samma röllikfjädermott 9 % ökat 9 uroxemal 2 2% ökat timotejbredvecklare % ökat klövervecklare % ökat tidig grönglansäckmal 2 % ökat ljusrandbrokvecklare 4-4% minskat 4 bredvingad nässelmal 4 % samma 4 teveronikefjädermott 4 % ökat 4 2 citrongul vecklare 2 % samma 2 rostbrun arvmal ny ny 2 gråfibblefjädermott 2 -% samma 2 2 brun mossmal 2 % samma 2 2 gråborotvecklare 2 % samma 2 obskyr renfanekorgvecklare 2 ny ny 2 smultronhöstvecklare 2 ny ny 2 vitstreckad gnidmal 2 ny ny 2 smultronsikelvecklare 2 ny ny 2 tistelgulvecklare 2 ny ny 2 johannesörtstyltmal -% minskat grobladsljusmott % samma franslinjemossmal ny samma gråbrunt vindefjädermott % samma renfanekorgmal % samma gulinjerad gullrissäckmal ny ny tistelskottvecklare ny ny kamsprötad rotfjäril ny ny grå bågpalpmal ny ny renfaneplattmal ny ny brokmal sp ny ny motfläcksmossmal ny ny äppelgnidmal ny ny svartvit backglimmal ny ny getväpplingpalpmal ny ny sikelstreckad näbbmal ny ny allmän palpmal -% minskat trädgårdsgräsmott 2 -% minskat silvervitt gräsmott 2 -% minskat vithuvad korgblomvecklare -% samma fynd fynd 29 års småfjärilar 29 års småfjärilar arter 24 års småfjärilar 24 års småfjärilar arter Även bland de minsta fjärilarna, olika mott och malar som utgör en stor del av fjärilsmångfalden, har artantalet gått upp markant från 29 arter till 42. En hjälplinje från de vanligaste arterna visar att ekosystemet som mäts, dvs Danderyds grönytor, har utrymme för fler arter 29 än 24.

13 Nästa stora tecken på att fjärilsmångfalden ökat är givetvis att fler arter noterades 29 än 24 (93 arter, mot 75). Fler fjärilsartnoteringar gjordes också i grönytorna 29 än under 24 (883 mot 747). Sammanfattningsvis ser det alltså ut som det finns en större mångfald fjärilar i grönytorna nu än 24. Det är lättare att hitta flera olika arter i ytorna idag än vad det var 24. Ökningen av antalet arter fjärilar kan troligen bero på att grönytorna sköts på ett bättre sätt nu än 24. Men fjärilarna är oftast endast indirekt beroende av växterna i själva skötselytan. Det är främst i de delar av en grönyta som inte slås som fjärilar trivs och förökar sig. Det beror på att fjärilslarver och puppor givetvis omkommer i stora mängder där gräset slås, de som inte dör under slåtteraggregatet hittar dessutom inte mat i tillräcklig mängd. Det betyder att fjärilar oftast är beroende av oslagna kanter och intilliggande örtrika ytor och skogsbryn för sin överlevnad. Men - en bättre slåtter i själva skötselytorna gynnar artrikedomen av växter utanför skötselytan, dvs oslagna kanter och bryn. Det är denna ökning av växtmångfald i kanter och utanför skötselradien som gynnar fjärilar i grönytesystemet. Under 24 lämnades kanter i nästan varje grönyta pga slarvig skötsel. En bidragande orsak till att kvarlämnade kanterna var mer fjärilsfattiga 24 bör ha varit att det kvarliggande gräset hindrade återblomning och tillväxt av örter och därmed spridning av växter från grönytorna ut i kanterna. Idag lämnas betydligt färre kanter oslagna. Trots det har fjärilsmångfalden ökat. Det bör bero på att de kantzoner som lämnats har en högre diversitet på växter (dvs fler vanliga arter!). Exempel på växter som kan ha ökat i kantzoner är teveronika, gullris och några olika nejlikväxter. Småfjärilarna teveronikefjädermott, rostfärgad arvmal, svartfläckig backglimmal och gullinjerad gullrissäckmal kan t.ex. förklaras av att deras värdväxter gynnats av skötseln så att de blivit vanligare även utanför grönytorna. Gullris var t.ex. en art som jag speciellt noterade inte fanns i mer än två individer i hela undersökningen 24 och förundrades över att den var så ovanlig. Under 29 återfanns gullris på flera platser i kommunen i flera ex per plats. Många fjärilar är beroende av det man ofta kallar ogräs. Två exempel är nässelfjäril och påfågelöga, som båda lever av nässlor, dvs larverna gör det. Nässelfjärilslarver sågs ofta i grönytornas kvarstående nässelbestånd. Idag slås ogräsen bort mer än vad de gjorde 24 på grund av en noggrannare kantskötsel kring ytorna. Hur kan man då förklara att många av ogräsberoende fjärilar finns i större mängder än 24 då kantskötseln var obefintlig? En av Danderyds vanligaste småfjärilar är dystert gräsmott Agriphila tristella, som trots sitt namn och litenhet är en ganska vacker fjäril

14 Anledningen är troligen att slåtter och kantskötsel splittrar upp kvarvarande ogräsbestånd till mindre fläckar samt ökar kvalitén i dessa genom att sol når ogräsväxten i högre utsträckning. Nässlor i stora vidsträckta bestånd har en tendens till att bli kallare och skuggiga och därmed mindre attraktiva för värmekrävande djur som insekter. Det betyder att mängden ogräs troligen ligger på en bra nivå i grönytorna. Men det är viktigt att det finns kvar enstaka större nässelbestånd också (t.ex i kantzoner av ängsvegetation). Fjärilen allmänt nässelmott övervintrar t.ex. som puppa i ett ihoprullat blad på nässlor och om alla sådana bestånd slås bort minskar fjärilen starkt. Nässelmottets tillbakagång går att se tydligt i artlistorna. Flera andra arter fjärilar rullar in sig i blad på samma sätt för att övervintra och kvarstående vegetation bidrar därmed mycket positivt till att öka mångfalden. Faktum är att många ogräs dessutom är attraktiva växter rent utseendemässigt. Vad som är ogräs definieras ju faktiskt av om de är önskvärda eller inte. Ett ogräs som är på spridning i Danderyd är bolltistel, som används som prydnadsväxt i trädgårdar. Även den gamla gårdsväxten myskmalva är på stark spridning som ogräsväxt samt kaffesurrogatväxten cikoria. En annan ogräsväxt på spridning är jätteloka, vars tunga frön troligen sprids genom skötselmaskinerna. I rådatatabellerna finns information om i vilka ytor de olika arterna påträffas i under 29. Flera av fjärilsarterna i denna undersökning lever på det som i växtlistorna kallas ogräs och egentligen är beteckningen olycklig. En växt är en växt! En av de många kolonier av nässelfjärilslarver som påträffades i grönytorna (bilden är från yta A9:1, invid en gångväg). Det är viktigt att ha en bra balans mellan slagna och oslagna bestånd av ogräsväxter. Faktum är att det inte är lätt att avgöra vad som är ett ogräs, eftersom ingenting odlas i ytorna!

15 Några av de fjärilsarter som återfinns i Danderyds grönytesystem under inventeringen 29. puktörneblåvinge ängspärlemorfjäril mindre guldvinge allmänt gräsfly, en sliten hona mindre bastardsvärmare (en nationellt rödlistad art som endast klarar sig i grönytor med sporadisk skötsel)

16 Principer för justering av skötsel för att förstärka biologisk mångfald Jämfört med 24 har fjärilar och växter idag fått mer gynsamma förutsättningar att klara sig. Men man kan också uttrycka det som att det 29 inte alls är lika dåligt som då. Läget under 24 var verkligen inte bra och egentligen skulle skötseln enligt skötselplanen sett ut ungefär som idag redan då, vilket den inte gjorde. Nu efter fem år ligger skötseln alltså ungefär där läget borde varit redan då. Dvs med en normal trivial grönytemångfald och en skötsel efter plan. Danderyds växtmångfald i grönytorna kan därför fortfarande bli mycket bättre. De växter som påträffas i grönytorna är vanliga till mycket vanliga arter, detsamma gäller fjärilarna, även om det finns enstaka undantag. Det är mycket positivt att fler arter blivit vanligare än vad de var förut men det saknas också flera vanliga arter i grönytorna. Flera av växterna i denna inventering växer fortfarande på undantag i svagt skötselpåverkade kanter så att hotet mot dessa fortfarande finns kvar. Några arter kunde inte återfinnas, vilket kan betyda att de försvunnit. Som nämnts i analysdelen är ett grundtillstånd för en mångfaldskurva nära en rät linje i ett logdiagram. Men även 29 visar växtkurvan, som är den mest fullständiga och tillförlitliga kurvan, fortfarande en svacka i början, om än mindre än års växter fynd trots allt fortfarande negativ svacka! 29 års växter vissa växtarter har hunnit försvinna ur kurvan sedan 24, (puktörne, backlöver strandveronika och getväppling!) 2 4 arter Det lämpligt både för växtmångfalden och fjärilarna att små delar av grönytorna lämnas i oslaget skick årligen. Det är oslagna marker som främjar rikedom av djur i grönytorna mest. Detta hör till ursprungsförslagen från 24 då skötselprioriteringar skulle motiveras. En grönytas funktion är ju inte i första hand att vara en plats som ska skötas utan en grön yta, dvs en yta med växtlighet i form av gräsmark. Att man sköter grönytorna är på grund av att de måste skötas om de ska fortsätta att vara gräsmarker. Denna skötsel kan varieras mycket mer än vad som sker idag

17 Att lämna mindre och bestämda delar av grönytor oslagna varje år är en stor estetisk möjlighet som dessutom kan utnyttjas för att främja den biologiska mångfalden. Skötseltiden kan minska eftersom den slagna ytan blir mindre. Denna vinst kan utnyttjas till att sköta den del av ytan som klipps årligen ännu bättre ur ekologisk synvinkel. Dvs slåtter med upptag och dessutom med mindre maskiner. Detta var ursprungsidén som motiverade inventeringen 24. Att designa rotationssystem mellan åren för grönytorna eller dela upp grönytor i mindre bitar skulle mycket starkt bidra till att öka estetiska värden likaväl som ekologiska. Redan nu faller ibland ytor mellan stolarna och förblir oslagna. Detta är ett stort bidrag till mångfalden just nu, men det är lite tråkigt att lita till slarv för att arter ska överleva. För att styra entreprenören kan exempelvis inplastade skötselkartor delas ut, ett för varje år om vad som ska slås och inte. Dessutom krävs en viss aktiv tillsyn och engagemang om det ska fungera. Att se till att det finns kvarlämnade kanter, öar och remsor av vegetation på rätt ställen i grönytor skulle vara mycket positivt. Att minska på marktrycket är önskvärt för att öka mångfalden av växter ytterligare i grönytorna. Detta är fortfarande ett stort problem i många ytor. Marken är efter slåttern helt sönderkörd med stora tryckskador, speciellt i friska till fuktigare ytor. Det finns mindre traktorer att tillgå och går dessutom går det att sätta på fler däck (utan grova mönster). Det ska inte vara några problem. Att åtgärda detta skulle verkligen vara pricken över i-et. Sammanfattningsvis: Det finns alltså många vanliga och ovanliga växter och fjärilsarter att vinna tillbaka genom att införa goda uppdelningar med rotationskötselsystem i grönytorna och dessutom genom att minska det kvarvarande problemet med marktrycket. Hur en detalerad skötseln skulle kunna se ut i de 11 grönytorna är alltför omfattande för denna rapport att avgöra. Men arbetet med att förbättra grönyteskötseln har gett mätbara resultat vilket visar att det går att förbättra samt mäta biologisk mångfald inom park- och grönyteskötsel! Pukvetet vid Ekebysjön, ett exempel på att känsliga växtarter kan trivas utmärkt i grönytorna om hänsyn tas i ganska måttlig skala. I detta fall en sällan slagen bård vid en väg som vissa år slås sent

18 Ytterligare några ekologiska förhållanden som rör fjärilarna och växterna i grönytorna När det gäller fjärilar kan med lite kunskap om värdväxter och fjärilarnas livskrav några bristmiljöer pekas ut som kan tillskapas i grönytesystemet. Några arter ur inventeringen som skulle kunna gynnas av planerat oslagna rikblommiga ytor är ängsblåvinge, älggräspärlemorfjäril, ängslövmätare, allmänt nässelmott och silvervitt gräsmott. Dessa arter återfanns ej eller i mycket små mängder 29. De är beroende av friska till fuktiga örtrika miljöer som ej slås varje år. Två av dessa vill t.ex. ha oslagen älgört, en vill ha oslagna nässlor och ängsblåvingen kräver blomhuvuden av skogsklöver samt att myror trivs i gräsmarken (myrorna försvinner troligen lätt om för mycket mark per grönyta årligen sköts med för tunga maskiner). I år hade dessa arter gått mycket starkt tillbaka eller saknades helt, vilket kan ses i artlistorna. Detta kan kopplas till att det finns mindre mängd oslagen vegetation nu än 24. Två av de vanligaste pärlemorfjärilarna är silverstreckad pärlemorfjäril och ängspärlemorfjäril. Dessa har också gått tillbaka något. De lever av violer i skogsbryn. Minskningen kan höra ihop med just att kanter till grönytorna sköts mer intensivt idag. Mängden violer har ökat enligt växtlistan, men om markerna där fjärilarna har sina larver körs med tung traktor eller trimmer så hjälps inte detta. Pärlemorfjärilarna gynnas av att ha ordentliga alternerande skötselsystem där vissa randzoner sköts kanske vart tredje år. Att sköta en kant av en gräsyta vart tredje år är mer än nog för att klara av förbuskningshot. Det skulle också minska skötselytornas storlek genomsnittligt under åren. Rent estetiskt behöver det knappt märkas att kantzoner mot t.ex. skogsbryn är oslagna. Observera att det inte handlar om att slarva med skötseln utan att noga se till att inte slå allt efter bestämda planer som säkerställer oslagen vegetation årligen i kommunen. Brungult slåtterfly och allmänt gräsfly är två dagflygande flyarter som förr i världen kunde ha veritabla massförekomster i vallar och ängsmarker men som idag ofta ses fåtaligt eller enstaka vilket bör kunna bero på kraftigare marktryck hos skötselmaskiner inom jordbruket. Dessa arters larver lever nära marken vid rotbaserna av gräs och kryper under natten upp på gräs och örter för att äta. Med ett lättare marktryck och mindre körpåverkan kan fler fjärilsarter klara sig än annars. Larver av båda dessa arter hittades karakteristiskt nog i en grönyta som sköts med lätt marktryck med sen slåtter vid Svalnäs (A 1:2). På tistlar i ytan sågs dessutom ett av dessa flyn suga nektar inför äggläggning i slutet av juli. Några av de nämnda arterna visas med foto på tidigare uppslag. Tabeller och kartor På dessa sista sidor har tabeller och kartor lagts in för att underlätta ytterligare arbete med grönytorna samt att göra en ytterligare uppföljning möjlig i framtiden. Texten är minimal, men den går att läsas med högre förstoring av dokumentet. Den kan också kopieras över till excel direkt från pdf

19 Rådata för inventeringen grönytor 29 datum -jul -jul 2-jul 2-jul -jul -jul -jul -aug -aug -aug -aug -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -aug -aug -jul -jul -jul 2-jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul 2-jul 2-jul art/artgrupp summa / yta A : A :2 A : A :2 A : A :2 A 2 A 4 A : A :2 A : A : A :2 A : A :2 A :2 A : A 9 A 2: A 2:2 A 2: A 2:2 A 2 A 22 A 2 A 24 A 2 A 2 A 2 A : A :2 A : A 4 A A : A :2 A : A A : A :2 A : A 9: A 9:2 Rödklöver/skogsklöver häckvicker 92 gulvial 9 johannesört kråkvicker gulmåra 42 kärringtand 4 perenn viol 9 skogsnäva natt o dag liten blåklocka 2 rödklint 2 svartkämpar 24 kärleksört 2 ängssyra 2 backlök gråfibbla flockfibbla prästkrage åkervädd övr. sedumarter andra fibblor (ej höstfibbla) brudbröd nysört stor blåklocka vitmåra backnejlika 9 bockrot 9 rödtoppa skallra småborre smällglim cikoria skånefibbla gullris blodnäva 4 gullklöver 4 gullviva 4 tjärblomster 4 ängsklocka 4 nässelklocka jungfrulin pukvete rödkämpar vit/rödblära väddklint ängsnäva ängsvädd ögontröst backklöver getväppling gökblomster puktörne strandveronika noterade endast i år valeriana backglim 2 äkta sötväppling (gul) 2 sandvita lupinväppling bolltistel styv fingerört vildmorot 2 stånds skogsvicker björnloka vanlig backtrav gökärt vallört 9 styvfingerört mynta sp 2 ärenpris 2 backvial äkta pimpinell 2 parksallad 9 myskmalva 2 jätteloka gulsporre "ogräs" nässlor 9 Gråbo 2 åkertistel kardborre 4 vit sötväppling renfana blåeld 2 skräppor ryssgubbe palsternacka

20 Rådata för inventeringen 11 grönytor 29 datum art/artgrupp summa / yta 2-jul -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug 4-aug -aug 2-aug 2-aug 2-aug 2-aug 2-aug 2-aug 2-aug 2-aug 2-aug 2-aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug A 9: B B : B :2 B : B :2 B 2: B 2:2 B 2 B : B :2 B 4 B.2 B : B : B B : B :2 B : B : B :2 B :4 B 9: B 9:2 C : C :2 C 2: C 2:2 C :2 C : C C 4: C 4:2 C : C :2 C : C :4 C : Rödklöver/skogsklöver häckvicker 92 gulvial 9 johannesört kråkvicker gulmåra 42 kärringtand 4 perenn viol 9 skogsnäva natt o dag liten blåklocka 2 rödklint 2 svartkämpar 24 kärleksört 2 ängssyra 2 backlök gråfibbla flockfibbla prästkrage åkervädd övr. sedumarter andra fibblor (ej höstfibbla) brudbröd nysört stor blåklocka vitmåra backnejlika 9 bockrot 9 rödtoppa skallra småborre smällglim cikoria skånefibbla gullris blodnäva 4 gullklöver 4 gullviva 4 tjärblomster 4 ängsklocka 4 nässelklocka jungfrulin pukvete rödkämpar vit/rödblära väddklint ängsnäva ängsvädd ögontröst backklöver getväppling gökblomster puktörne strandveronika noterade endast i år valeriana backglim 2 äkta sötväppling (gul) 2 sandvita lupinväppling bolltistel styv fingerört vildmorot 2 stånds skogsvicker björnloka vanlig backtrav gökärt vallört 9 styvfingerört mynta sp 2 ärenpris 2 backvial äkta pimpinell 2 parksallad 9 myskmalva 2 jätteloka gulsporre "ogräs" nässlor 9 Gråbo 2 åkertistel kardborre 4 vit sötväppling renfana blåeld 2 skräppor ryssgubbe palsternacka

21 Rådata för inventeringen 11 grönytor 29 datum art/artgrupp summa / yta -aug -aug -aug 4-aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug 4-aug 4-aug 4-aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug 4-aug -aug 4-aug 4-aug 4-aug 4-aug 4-aug 4-aug -aug -aug -aug 4-aug C C C 9 D D : D :2 D : D :4 D : D :2 D 2 D : D :2 D 4: D 4:2 D 4: D D D : D :2 D : D :2 D 9 D 2 D 2 D D 4 D D D : D :2 D : D :2 D : D Rödklöver/skogsklöver häckvicker 92 gulvial 9 johannesört kråkvicker gulmåra 42 kärringtand 4 perenn viol 9 skogsnäva natt o dag liten blåklocka 2 rödklint 2 svartkämpar 24 kärleksört 2 ängssyra 2 backlök gråfibbla flockfibbla prästkrage åkervädd övr. sedumarter andra fibblor (ej höstfibbla) brudbröd nysört stor blåklocka vitmåra backnejlika 9 bockrot 9 rödtoppa skallra småborre smällglim cikoria skånefibbla gullris blodnäva 4 gullklöver 4 gullviva 4 tjärblomster 4 ängsklocka 4 nässelklocka jungfrulin pukvete rödkämpar vit/rödblära väddklint ängsnäva ängsvädd ögontröst backklöver getväppling gökblomster puktörne strandveronika noterade endast i år valeriana backglim 2 äkta sötväppling (gul) 2 sandvita lupinväppling bolltistel styv fingerört vildmorot 2 stånds skogsvicker björnloka vanlig backtrav gökärt vallört 9 styvfingerört mynta sp 2 ärenpris 2 backvial äkta pimpinell 2 parksallad 9 myskmalva 2 jätteloka gulsporre "ogräs" nässlor 9 Gråbo 2 åkertistel kardborre 4 vit sötväppling renfana blåeld 2 skräppor ryssgubbe palsternacka

22 Rådata för inventeringen Fjärilsarter i 11 grönytor, Danderyd 29 datum -jul -jul 2-jul 2-jul -jul -jul -jul -aug -aug -aug -aug -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -aug -aug -jul -jul -jul 2-jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul -jul 2-jul vetenskapligt namn svenskt namn summa A : A :2 A : A :2 A : A :2 A 2 A 4 A : A :2 A : A : A :2 A : A :2 A :2 A : A 9 A 2: A 2:2 A 2: A 2:2 A 2 A 22 A 2 A 24 A 2 A 2 A 2 A : A :2 A : A 4 A A : A :2 A : A A : A :2 A : A 9: Dagfjärilar Thymelicus lineola tåtelsmygare Pieris napi rapsfjäril Aphantopus hyperanthus Luktgräsfjäril 2 Coenonympha pamphilus kamgräsfjäril 2 Inachis io påfågelöga 22 Lycaena phlaeas liten guldvinge Polyommatus icarus puktörneblåvinge Pieris rapae rovfjäril Pieris brassicae kålfjäril Argynnis aglaja ängspärlemorfjäril 4 Aglais urticae nässelfjäril Gonepteryx rhamni citronfjäril Argynnis paphia silverstreckad pärlemorfj. Cynthia cardui tistelfjäril Satyrium w-album almsnabbvinge Coenonympha arcania pärlgräsfjäril Issoria lathonia storfläckig pärlemorfjäril Polygonia c-album vinbärsfuks Hipparchia semele sandgräsfjäril Erebia ligea skogsgräsfjäril Argynnis adippe skogspärlemorfjäril Leptidea sinapis skogsvitvinge Flyn Autographa gamma gammafly Mesoligia furuncula tvåfärgat ängsfly 2 Cerapteryx graminis allmänt gräsfly 2 Amphipoea fucosa allmänt stamfly 2 Mythimna conigera vitfläckat gräsfly Mythimna impura brungult gräsfly Photedes minima tuvängfly Xestia sextrigata tvärlinjerat jordfly Noctua pronuba allmänt bandfly Autographa bractea platinafläckat metallfly Euclidia glyphica slåtterfly Mythimna ferrago tegelrött gräsfly Mätare Camptogramma bilineata gulvingad fältmätare 4 Epirrhoe alternata förväxlad fältmätare Scotopteryx chenopodiata allmän backmätare 2 Chiasma clathrata liten buskmätare Eulithis pyraliata citrongul parkmätare Scopula biselata tofsfotad lövmätare Epirrhoe tristata dyster fältmätare Idaea aversata vinkelstreckad lövmätare Scopula immutata ängslövmätare Övriga storfjärilar Triodoa sylvina kamsprötad rotfjäril Zygaenae filipendulae allm. bastardsvärmare 4 Zygaenae viciae liten bastardsvärmare Mott Agriphila straminella halmgult gräsmott Agriphila inquinatella gräskottmott 4 Agriphila tristella dystert gräsmott Udea lutealis blekgult ängsmott 2 Eilema lutarella ockralavspinnare Evergestis pallidata sommargyllenmott 2 Pleuroptya ruralis allmänt nässelmott Pyrausta despicata Grobladsljusmott Evergestis anealis bergsenapmott Övriga småfjärilar Plutella xylostella kålmal 4 Dichrorampa petiverella gulhakad röllekrotvecklare Celypha striana maskrosgrundvecklare 2 Dichrorampa vancouverana rödtonad röllekrotvecklare 2 Celypha lacunana allmän brokvecklare Gillmeria pallidactyla röllikfjädermott 9 Ochsemheimeria sp uroxemal Aphelia sp. timotejbredvecklare Coleophora frishella tidig grönglansäckmal Cydia compositella klövervecklare Stenoptilia pterodactyla teveronikafjädermott 4 Celypha rivulana ljusrandbrokvecklare 4 Anthophila fabriciana bredvingad nässelmal 4 Thiodoa citrana citrongul vecklare Caryocolum fraternella rostfläckig arvmal Oxyptilia pilosella gråfibblefjädermott 2 Dichrorampa abscuratana obskyr renfanekorgvecklare 2 Acleris aspersana smultronhöstvecklare 2 Bryotropha terella brun mossmal 2 Prochoreutis ultimana vitstreckad gnidmal 2 Dichrorampa simpliciana gråborotvecklare 2 Ancylis comptana smultronsikelvecklare 2 Agapeta hamana tistelgulvecklare 2 Coleophora trochilella gulinjerad gullrissäckmalmal Lobesia abscisana tistelskottvecklare Bryotropha senectella franslinjemossmal Emmelina monodactyla gråbrunt vindefjädermott Acompsia cinerea grå bågpalpmal Depresaria eremitella renfaneplattmal Eucalybites aurogutella johannesörtstyltmal Mompha sp. brokmal Bryotropha umbrosella motfläckmossmal Choreutis pariana äppelgnidmal Caryocolum tischeriella svartvit backglimmal Aproarema anthyllidella getväpplingspalpmal Isoprichtis striatella renfanekorgmal Sophronia sicariella sikelstreckad näbbmal

23 Rådata för inventeringen Fjärilsarter i 11 grönytor, Danderyd 29 datum 2-jul 2-jul -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug 4-aug -aug 2-aug 2-aug 2-aug 2-aug 2-aug 2-aug 2-aug 2-aug 2-aug 2-aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug -aug vetenskapligt namn svenskt namn summa A 9:2 A 9: B B : B :2 B : B :2 B 2: B 2:2 B 2 B : B :2 B 4 B.2 B : B : B B : B :2 B : B : B :2 B :4 B 9: B 9:2 C : C :2 C 2: C 2:2 C :2 C : C C 4: C 4:2 C : C :2 C : C :4 Dagfjärilar Thymelicus lineola tåtelsmygare Pieris napi rapsfjäril Aphantopus hyperanthus Luktgräsfjäril 2 Coenonympha pamphilus kamgräsfjäril 2 Inachis io påfågelöga 22 Lycaena phlaeas liten guldvinge Polyommatus icarus puktörneblåvinge Pieris rapae rovfjäril Pieris brassicae kålfjäril Argynnis aglaja ängspärlemorfjäril 4 Aglais urticae nässelfjäril Gonepteryx rhamni citronfjäril Argynnis paphia silverstreckad pärlemorfj. Cynthia cardui tistelfjäril Satyrium w-album almsnabbvinge Coenonympha arcania pärlgräsfjäril Issoria lathonia storfläckig pärlemorfjäril Polygonia c-album vinbärsfuks Hipparchia semele sandgräsfjäril Erebia ligea skogsgräsfjäril Argynnis adippe skogspärlemorfjäril Leptidea sinapis skogsvitvinge Flyn Autographa gamma gammafly Mesoligia furuncula tvåfärgat ängsfly 2 Cerapteryx graminis allmänt gräsfly 2 Amphipoea fucosa allmänt stamfly 2 Mythimna conigera vitfläckat gräsfly Mythimna impura brungult gräsfly Photedes minima tuvängfly Xestia sextrigata tvärlinjerat jordfly Noctua pronuba allmänt bandfly Autographa bractea platinafläckat metallfly Euclidia glyphica slåtterfly Mythimna ferrago tegelrött gräsfly Mätare Camptogramma bilineata gulvingad fältmätare 4 Epirrhoe alternata förväxlad fältmätare Scotopteryx chenopodiata allmän backmätare 2 Chiasma clathrata liten buskmätare Eulithis pyraliata citrongul parkmätare Scopula biselata tofsfotad lövmätare Epirrhoe tristata dyster fältmätare Idaea aversata vinkelstreckad lövmätare Scopula immutata ängslövmätare Övriga storfjärilar Triodoa sylvina kamsprötad rotfjäril Zygaenae filipendulae allm. bastardsvärmare 4 Zygaenae viciae liten bastardsvärmare Mott Agriphila straminella halmgult gräsmott Agriphila inquinatella gräskottmott 4 Agriphila tristella dystert gräsmott Udea lutealis blekgult ängsmott 2 Eilema lutarella ockralavspinnare Evergestis pallidata sommargyllenmott 2 Pleuroptya ruralis allmänt nässelmott Pyrausta despicata Grobladsljusmott Evergestis anealis bergsenapmott Övriga småfjärilar Plutella xylostella kålmal 4 Dichrorampa petiverella gulhakad röllekrotvecklare Celypha striana maskrosgrundvecklare 2 Dichrorampa vancouverana rödtonad röllekrotvecklare 2 Celypha lacunana allmän brokvecklare Gillmeria pallidactyla röllikfjädermott 9 Ochsemheimeria sp uroxemal Aphelia sp. timotejbredvecklare Coleophora frishella tidig grönglansäckmal Cydia compositella klövervecklare Stenoptilia pterodactyla teveronikafjädermott 4 Celypha rivulana ljusrandbrokvecklare 4 Anthophila fabriciana bredvingad nässelmal 4 Thiodoa citrana citrongul vecklare Caryocolum fraternella rostfläckig arvmal Oxyptilia pilosella gråfibblefjädermott 2 Dichrorampa abscuratana obskyr renfanekorgvecklare 2 Acleris aspersana smultronhöstvecklare 2 Bryotropha terella brun mossmal 2 Prochoreutis ultimana vitstreckad gnidmal 2 Dichrorampa simpliciana gråborotvecklare 2 Ancylis comptana smultronsikelvecklare 2 Agapeta hamana tistelgulvecklare 2 Coleophora trochilella gulinjerad gullrissäckmalmal Lobesia abscisana tistelskottvecklare Bryotropha senectella franslinjemossmal Emmelina monodactyla gråbrunt vindefjädermott Acompsia cinerea grå bågpalpmal Depresaria eremitella renfaneplattmal Eucalybites aurogutella johannesörtstyltmal Mompha sp. brokmal Bryotropha umbrosella motfläckmossmal Choreutis pariana äppelgnidmal Caryocolum tischeriella svartvit backglimmal Aproarema anthyllidella getväpplingspalpmal Isoprichtis striatella renfanekorgmal Sophronia sicariella sikelstreckad näbbmal