Fortsatt stark bostadsmarknad

Transkript

1 Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr Fortsatt stark bostadsmarknad Bankerna allt viktigare Fritidshus - Korta avstånd och bra läge lockar mest

2 Mäklarsamfundet presenterar: Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden SOFIA LINDER ANALYSANSVARIG Välkommen till årets andra Mäklarinsikt. Detta är en undersökning där vi frågar Sveriges fastighetsmäklare om hur de upplever sin lokala bostadsmarknad just nu. Dessutom gör de en prognos över köpintresset, utbudet och vad de tror om prisutvecklingen på marknaden det kommande kvartalet, perioden juli september. Dessa frågor är återkommande och de medverkande fastighetsmäklarna gör en separat bedömning av marknaden för bostadsrätter respektive marknaden för småhus. Vi ger även en snabb bild över utvecklingen på länsnivå. Fördjupad information om samtliga län finns att hämta på vår hemsida Fastighetsmäklarna får också svara på frågor som kan variera mellan årets undersökningar, detta för att få en bredare kunskap om bostadsmarknaden. Denna gång har vi ställt frågor om fritidshusmarknaden. Dels frågor om efterfrågan, utbudet och prisförväntningar det kommande kvartalet men också vilka faktorer som höjer efterfrågan på ett fritidshus och köparnas preferenser om kritisk pendlingstid från bostaden till fritidshuset. Mäklarinsikt är Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. I undersökningen bedömer Mäklarsamfundets medlemmar den svenska bostadsmarknaden utifrån sin lokala marknad. Undersökningen skickades ut den 24 maj till Mäklarsamfundets medlemmar, samtliga verksamma fastighetsmäklare, och pågick till och med den 20 juni. Den har besvarats av fastighetsmäklare över hela Sverige. Jag vill passa på att tacka alla er fastighetsmäklare som bidragit med era kunskaper och lagt tid på att besvara vår enkät. Stort tack! Våren 2013 har gått snabbt och uppvisat en hög aktivitet på bostadsmarknaden. Inför årets tredje kvartal väntas farten dämpas något, vilket dock till stor del förklaras av semestertider. Sofia Linder, Analysansvarig Mäklarsamfundet Undersökningen är unik i sitt slag då den speglar ett stort antal uppfattningar i hela landet, vid köp-och säljögonblicket. Den kan också brytas ner på länsnivå. Grafisk form och layout Carina Vikarby Mäklarsamfundet 2013:2 mäklarinsikt 2

3 Slutsatser Fastighetsmäklarnas bedömning av bostadsmarknaden 1. Bankernas krav påverkar bostadsmarknaden mest För både småhus- och bostadsrättsmarknaden fortsätter kraven från bankerna att vara den faktor som påverkar marknaden allra mest just nu. Den största förändringen sedan vårens Mäklarinsikt är att allt fler mäklare upplever att ett stort utbud påverkar marknaden. En positiv signal utifrån vår undersökning är att allt färre köpare och säljare bedöms hysa en oro och försiktighet inför utvecklingen på bostadsmarknaden. Småhusmarknaden påverkas av flera faktorer. Just nu bedömer en klar majoritet av Sveriges fastighetsmäklare att bankernas restriktiva utlåning påverkar marknaden allra mest, 76 procent. Det är bland annat en konsekvens av bolånetaket, hårdare amorteringskrav samt det svaga och osäkra konjunkturläget. Arbetsmarknaden och en allmän oro och försiktighet hos köpare och säljare följer därefter med 60 procent respektive 59 procent av mäklarna. Bankernas restriktiva utlåning utgör också en stor påverkan på bostadsrättsmarknaden. Men andelen fastighetsmäklare som uppger det ligger tio procentenheter lägre än för småhusmarknaden, 66 procent. Därefter kommer räntan med 58 procent och utvecklingen på arbetsmarknaden med 52 procent av mäklarnas svar. I denna undersökning fortsätter andelen mäklare att minska som uppger att allmän oro och försiktighet hos köpare och säljare har en stor påverkan på bostadsmarknaden. 2. En klar majoritet av mäklarna förutser oförändrade eller stigande priser Den höga aktivitet som präglat småhus- och bostadsrättsmarknaden under våren väntas fortsätta men i dämpad takt under det tredje kvartalet. Här spelar sommarmånaderna, med en något lägre aktivitet, en betydande roll. Sammantaget ser utvecklingen på bostadsmarknaden fortsatt stabil ut för det tredje kvartalet. Nära var fjärde fastighetsmäklare, 23 procent, bedömer att priserna på småhusmarknaden kommer att öka det kommande kvartalet, juli till och med september. Det är dubbelt så många jämfört med de 12 procent som bedömer att priserna kommer att sjunka. En betydande majoritet, 65 procent, räknar dock med oförändrade priser. Både utbudet och efterfrågan på småhus förväntas få en god utveckling det kommande kvartalet men med viss dämpning jämfört vårens höga aktivitet. 43 procent av fastighetsmäklarna bedömer att utbudet på marknaden kommer att öka med fler småhus till salu. Vidare bedömer 45 procent att utbudet kommer att vara oförändrat och 11 procent att det kommer att minska. 34 procent av mäklarna förutser även ett ökat köpintresse, det vill säga att efterfrågan på småhus kommer att öka. Men en klar majoritet, 57 procent, bedömer att efterfrågan blir oförändrad och 8 procent att den kommer att minska. På bostadsrättsmarknaden bedömer nära var tredje fastighetsmäklare, 31 procent, att priserna kommer att stiga det kommande kvartalet. Det är fyra gånger fler än de 8 procent av mäklarna som tror att priserna kommer att sjunka. 61 procent räknar med oförändrade priser. Det tyder på fortsatta prisökningar på bostadsrätter. 2013:2 mäklarinsikt 3

4 Slutsatser 41 procent av Sveriges fastighetsmäklare bedömer att antalet bostadsrätter till försäljning kommer att öka under det tredje kvartalet. Nära varannan, 48 procent, förutser att utbudet förblir oförändrat och 11 procent att det minskar. För samma period förutspår 40 procent av mäklarna ett ökat köpintresse på marknaden. En majoritet, 53 procent, räknar dock med en oförändrad efterfrågan och 7 procent med en minskad. 3. Fritidshus - korta avstånd och bra läge lockar mest De främsta faktorerna som just nu påverkar fritidshusmarknaden enligt Sveriges mäklarkår är konjunkturläget, bankernas utlåning och ett stort utbud. I dag sker flest försäljningar av fritidshus efter fyra till sex veckor från det att första visningen ägt rum. Det uppger 40 procent av mäklarna följt av 24 procent som anger sju till nio veckor. Var femte mäklare, 21 procent, bedömer att en försäljning av ett fritidshus i genomsnitt tar minst tio veckor. Inför årets tredje kvartal, juli till och med september, bedömer 63 procent av landets fastighetsmäklare att priserna på fritidshus kommer att ligga kvar på en oförändrad nivå. Andelen mäklare som förutspår sjunkande priser är dock högre, 26 procent, än andelen som tror på stigande priser, 10 procent. Strand- eller sjönäraläge är det som överlägset höjer efterfrågan på ett fritidshus. 99 procent av mäklarna anger att det ökar efterfrågan. Stora regionala skillnader På länsnivå finns det tydliga skillnader i fastighetsmäklarnas svar. Det gäller både vilka faktorer som i dagsläget påverkar den lokala marknaden och prisförväntningarna för det kommande kvartalet. Fördjupad information om respektive län finns på vår hemsida. 2013:2 mäklarinsikt 4

5 Bostadsmarknaden Bankernas betydelse i topp påverkan Sveriges fastighetsmäklare bedömer sedan våren 2009 vad som i dagsläget påverkar deras bostadsmarknad. Svaren redovisas uppdelat på småhus och bostadsrätter. Det finns både likheter och olikheter i hur mäklarna bedömer påverkansfaktorer på respektive marknad. Bankernas restriktiva utlåning fortsätter dock att toppa båda delmarknaderna som största påverkansfaktor på bostadsmarknaden. Ekonomisk utblick Den ekonomiska tillväxten i Sverige fortsätter att utvecklas svagt även om den var tillfälligt hög under årets första kvartal. Än så länge tycks varken omvärldens eller den inhemska efterfrågan räcka till för att dra Sverige ur lågkonjunkturen. Samtidigt uppvisar hushållen goda möjligheter att konsumera till följd av stigande real disponibel inkomst, historiskt hög sparkvot och betydande förmögenhet. Arbetsmarknaden har försvagats den senaste tolvmånadersperioden och arbetslösheten har stigit till över åtta procent. Den försvagade arbetsmarknaden har satt spår i såväl hushållens förväntningar om den egna ekonomin som på Sveriges ekonomi. Detta har tydligt avspeglats i våra senaste undersökningar bland fastighetsmäklarna. Flera viktiga konjunkturindikatorer tycks nu ha vänt svagt upp. Hushåll och företag, både i Sverige och i omvärlden, har under den senaste tiden blivit något mer optimistiska om framtiden, om än från en låg nivå, och flera prognosmakare förutspår att konjunkturen stärks under slutet av året. Att vi har ett osäkert konjunkturläge framgår av att mäklarna fortsätter att se fler köpare och säljare som är pessimistiska än optimistiska om den egna ekonomin på småhusmarknaden. På bostadsrättsmarknaden är andelarna nu lika stora och skillnaden mellan grupperna har minskat något sedan marsmätningen och kraftigt jämfört med i november. Både inflationen och de svenska bolåneräntorna ligger i dag på en historiskt låg nivå. Enligt Riksbankens räntebana väntas reporäntan på 1,0 procent vara kvar på denna låga nivå under året. Detta innebär en tydlighet som skapar trygghet för köpare och säljare på bostadsmarknaden och har betydelse när man ska kalkylera på sina bolåneräntor. En väl fungerande bostadsmarknad har stor betydelse för enskilda individers möjligheter att kunna byta boende under olika skeenden i livet men också för Sveriges tillväxt. Ekonomisk tillväxt är beroende av att både arbets- och bostadsmarknaden fungerar väl. Det gäller både näringslivets möjligheter att kunna rekrytera kvalificerad arbetskraft som individers möjligheter att flytta till utbildning och arbete. Stabil och låg ränta Bostadsmarknaden påverkas av en rad omvärldsfaktorer och regelverk. En viktig faktor för bostadsmarknaden och dess rörlighet (flyttkedjor) är att hushållen hyser tilltro till såväl Sveriges som sin egen ekonomi. En annan är utvecklingen på bolånemarknaden. Hushållens inkomster och ränteläget på bolån utgör två viktiga faktorer för bostadsprisernas utveckling. Bolånetaket och hårdare amorteringskrav har bidragit till att ökningstakten på hushållens skuldtillväxt har dämpats och belåningsgraden planat ut. Riksbanken, Finansinspektionen och regeringen är dock fortsatt oroade av hushållens höga skuldkvot och låga amorteringsvilja. Enbart fyra av tio hushåll med en belåningsgrad under 75 procent amorterar. Amorteringstakten ligger i genomsnitt på 140 år på de bottenlån som amorteras. Finansinspektionen kommer därför att analysera de framtida effekterna av hushållens låga amorteringsvilja utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Stort utbud påverkar också Sammantaget är det bankernas försiktighet med krediter som just nu fortsätter att påverka både småhus- och bostadsrättsmarknaden allra mest. Den största förändringen sedan vårens Mäklarinsikt är att fler mäklare upplever att ett stort utbud påverkar marknaden. En ökning med 19 procentenheter på småhusmarknaden sedan i mars och med 15 procentenheter på bostadsrättsmarknaden. Även om arbetsmarknadens inverkan fortsätter att minska något i betydelse sedan den förra undersökningen fortsätter utvecklingen på arbetsmarknaden att ha en större påverkan på bostadsmarknaden för både småhus och bostadsrätter än tidigare. Man kan också notera att allt färre köpare och säljare bedöms hysa en oro och försiktighet inför utvecklingen på bostadsmarknaden. Sedan novembermätningen har andelen minskat med 25 procentenheter på marknaden för småhus och med 26 procentenheter för bostadsrätter. Tabell 1. De olika faktorer som just nu har stor påverkan på småhus- och bostadsrätt Tabell 1. De olika faktorerna som just nu har stor påverkan på småhus- och bostadsrättsmarknaden. Faktor Småhusmarknaden Bostadsrättsmarknaden Bankernas restriktiva utlåning 76 % (75 %) 66 % (67 %) Arbetsmarknad 60 % (62 %) 52 % (53 %) Allmän oro och försiktighet 59 % (63 %) 44 % (49 %) Räntan 55 % (52 %) 58 % (54 %) Stort utbud 53 % (34 %) 47 % (32 %) Media 53 % (61 %) 50 % (56 %) Litet utbud 38 % (50 %) 47 % (54 %) Pessimism om den egna ekonomin 33 % (35 %) 27 % (29 %) Optimism om den egna ekonomin 26 % (23 %) 27 % (22 %) Inom parentesen presenteras resultatet från Mäklarinsikt 2013:1 som genomfördes i mars. 2013:2 mäklarinsikt 5

6 Småhus påverkan Bankerna och arbetsmarknaden påverkar allra mest Inför det kommande kvartalet, perioden juli till och med september, förutser Sveriges fastighetsmäklare en fortsatt stark bostadsmarknad men med dämpad ökningstakt på både småhus- och bostadsrättsmarknaden. På frågan vad som påverkar småhusmarknaden mest just nu hamnar bankernas restriktiva utlåning och utvecklingen på arbetsmarknaden i topp. Tätt följt av en allmän oro och försiktighet hos köpare och säljare, räntan och ett stort utbud på marknaden. Diagram 1. Vad påverkar din småhusmarknad just nu, och hur? Bankernas restriktiva utlåning Arbetsmarknad Allmän oro och försiktighet Räntan Stort utbud Media Stor påverkan Liten påverkan Litet utbud Pessimism om den egna ekonomin Optimism om den egna ekonomin 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 76 procent av fastighetsmäklarna uppger att bankernas restriktiva utlåning just nu utgör en stor påverkan på småhusmarknaden. Jämfört med den förra undersökningen, som genomfördes i mars, är det en knapp ökning med en procentenhet. Bankerna spelar en viktig roll för säljare och köpare på småhusmarknaden. Sedan hösten 2010 då bolånetaket infördes, och som kräver en kontantinsats på 15 procent av köpesumman, upplever många fastighetsmäklare att bankerna blivit hårdare i sin kreditbedömning. Fokus har flyttats från att bedöma betalningsförmågan till att bedöma hur hushållet klarar kontantinsatsen. Detta har framför allt drabbat unga och ekonomiskt svaga grupper. Enligt tre av fyra fastighetsmäklare, i en separat undersökning om bolånetakets konsekvenser, har dessa grupper mer eller mindre försvunnit från marknaden. I vår nya rapport om unga vuxnas (upp till 30 år) situation på bostadsmarknaden (juli 2013) uppger 84 procent av fastighetsmäklarna att bolånetaket är den största påverkansfaktorn för unga vuxnas möjligheter att köpa en bostad. Arbetsmarknaden bedöms ha stor påverkan på småhusmarknaden enligt 60 procent av fastighetsmäklarna. Arbetsmarknadens inverkan på bostadsmarknaden ökade betydligt efter sommaren 2012, jämfört med tidigare undersökningar. Utvecklingen på arbetsmarknaden som påverkansfaktor fortsätter att ligga på en relativt hög nivå. I mars uppgick andelen till 62 procent och i november till 69 procent. Det är positivt att andelen sjunker, om än lite. Arbete och inkomstutveckling är centrala faktorer för att kunna köpa och äga en bostad. Innevarande år bedöms arbetsmarknaden bli svag och sysselsättningen väntas inte ta fart förrän under 2014, enligt flera prognosmakare. 59 procent av fastighetsmäklarna upplever att en allmän oro och försiktighet hos köpare och säljare har stor påverkan på den lokala bostadsmarknaden. Detta hänger nära 2013:2 mäklarinsikt 6

7 påverkan samman med det svaga konjunkturläget i svensk ekonomi, den svaga arbetsmarknaden, ökade varsel och bankernas hårdare krav. Men ett tecken på att det börjar ljusna i svensk ekonomi och på bostadsmarknaden är att det är betydligt färre mäklare som uppger oro och försiktighet nu jämfört med både i mars (63 procent) och i november (84 procent). 55 procent av fastighetsmäklarna bedömer att räntan i hög grad påverkar den lokala småhusmarknaden. Just nu har vi historiskt låga bolåneräntor men räntorna har alltid en stor betydelse vid bostadsköp. Sedan bolånetaket infördes har en del köpare som inte kunnat finansiera en kontantinsats på 15 procent tvingats till dyrare blancolån med högre ränta. 52 procent av fastighetsmäklarna angav i marsmätningen att räntan var en stor påverkansfaktor. Medias rapportering av bostadsmarknaden påverkar också i hög grad utvecklingen på småhusmarknaden. Det uppger drygt hälften av mäklarna, 53 procent. Medias rapporter om ekonomi, omvärld och utvecklingen på bostadsmarknaden smittar av sig på hushållen. Att konjunkturnedgången bottnat och att framtidsutsikterna blivit ljusare medverkar sannolikt till att media som påverkansfaktor nu fått mindre inflytande. Andelen mäklare som tycker att medias bild påverkar deras marknad i hög grad minskar både jämfört med undersökningen i mars, 61 procent, och i november då andelen uppgick till 71 procent. 33 procent av fastighetsmäklarna bedömer att pessimism om den egna ekonomin hos köpare och säljare påverkar deras lokala marknad. Det är något lägre än i förra undersökningen. Det signalerar en förbättrad framtidstro hos hushållen. 26 procent av mäklarna bedömer att optimism om den egna ekonomin hos köpare och säljare påverkar den lokala småhusmarknaden. Och andelen ökar något sedan förra mätningen. Splittrad bild på länsnivå småhusmarknadens påverkansfaktorer På nästa sida presenteras tre tabeller som ger en snabb bild över de länsvisa skillnaderna i de faktorer som just nu totalt sett påverkar den lokala marknaden allra mest. Fördjupad information om samtliga län finns på vår hemsida Ett exempel på medias rapportering är bolånemarknadens villkor som varit på tapeten under våren. Internationella valutafondens, IMF, hyser oro över den höga skuldsättningen bland svenska hushåll i sin årliga genomgång av svensk ekonomi. IMF bedömer att det kan komma att bli nödvändigt för Sverige att införa amorteringskrav på nya lån och en sänkning av bolånetaket, från 85 procent till 75 procent. 53 procent av fastighetsmäklarna anger att ett stort utbud påverkar deras lokala marknad. Det är en ökning från 34 procent i förra undersökningen. Ett stort utbud påverkar marknaden olika beroende på hur stor efterfrågan är. Men ju fler bostäder som är ute till försäljning desto längre förmedlingstider kan det bli då köpare kan ta god tid på sig och titta på flera objekt innan de fattar beslut om att köpa. 38 procent av fastighetsmäklarna upplever att det för närvarande råder ett litet utbud på deras småhusmarknad. Det är en tydlig minskning från varannan mäklare, 50 procent, i marsmätningen. Ett litet utbud på en marknad med en god efterfrågan gynnar säljaren och vice versa. Det leder generellt även till kortare förmedlingstider då det blir fler som konkurrerar om de objekt som finns ute på marknaden. 2013:2 mäklarinsikt 7

8 påverkan Tabell 2. Bankernas restriktiva Tabell 3. Arbetsmarknaden, stor Tabell 4. Allmän oro och försiktighet hos bostadskonsumen- utlåning, stor påverkan. påverkan. Tabell 2. Bankernas restriktiva utlåning, stor Tabell påverkan. 3. Arbetsmarknaden, stor påverkan. Tabell 4. Allmän oro och försiktighet hos bo terna, stor påverkan. Län Mäklarnas svar Södermanland 93 % Halland 92 % Västmanland 88 % Dalarna 88 % Blekinge 88 % Jönköping 85 % Värmland 83 % Skåne 82 % Kalmar 82 % Östergötland 80 % Gotland 77 % Örebro 75 % Jämtland 75 % Västernorrland 74 % Uppsala 74 % Stockholm 72 % Västra Götaland 68 % Västerbotten 67 % Gävleborg 63 % Kronoberg 56 % Norrbotten 27 % Riket 76 % Län Mäklarnas svar Blekinge 82 % Kalmar 79 % Jönköping 78 % Gotland 77 % Dalarna 76 % Gävleborg 74 % Norrbotten 73 % Östergötland 73 % Västernorrland 71 % Uppsala 66 % Skåne 63 % Jämtland 63 % Södermanland 62 % Västmanland 62 % Västerbotten 61 % Kronoberg 60 % Västra Götaland 58 % Halland 53 % Värmland 48 % Stockholm 45 % Örebro 42 % Riket 60 % Län Mäklarnas svar Kalmar 86 % Gotland 85 % Jämtland 81 % Skåne 73 % Blekinge 71 % Jönköping 70 % Östergötland 68 % Dalarna 59 % Västra Götaland 59 % Gävleborg 58 % Västernorrland 57 % Halland 55 % Södermanland 55 % Stockholm 55 % Värmland 52 % Kronoberg 48 % Västmanland 46 % Örebro 33 % Uppsala 32 % Västerbotten 28 % Norrbotten 27 % Riket 59 % 2013:2 mäklarinsikt 8

9 Bostadsrätter påverkan Bankerna och räntan påverkar mest Sveriges fastighetsmäklare bedömer att årets tredje kvartal kommer att fortsätta att vara bra men att den starka ökningstakten i utbud och efterfrågan kommer att dämpas jämfört med kvartal 2. Mäklarnas bedömning av priserna visar på fortsatta prisökningar på bostadsrätter. På frågan om vad som påverkar bostadsrättsmarknaden allra mest just nu är svaret detsamma som på småhusmarknaden, bankernas restriktiva utlåning. Därefter kommer räntan, utvecklingen på arbetsmarknaden och medias rapportering om bostadsmarknaden. Diagram 2. Vad påverkar din bostadsrättsmarknad just nu, och hur? Bankernas restriktiva utlåning Räntan Arbetsmarknad Media Litet utbud Stort utbud Stor påverkan Liten påverkan Allmän oro och försiktighet Pessimism om den egna ekonomin Optimism om den egna ekonomin 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 66 procent av de medverkande fastighetsmäklarna anger att bankernas restriktiva utlåning utgör en stor påverkan på deras lokala bostadsrättsmarknad. Det är i nivå med marsmätningen. (Djupare kommentar presenteras för småhusmarknaden). 58 procent av mäklarna upplever att räntan påverkar bostadsrättsmarknaden och dess köpare och säljare. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan i mars. 52 procent av mäklarna bedömer att arbetsmarknaden påverkar deras lokala bostadsrättsmarknad. Det är i nivå med förra undersökningen. Medias rapportering av bostadsmarknaden har minskat i betydelse jämfört med i mars. 50 procent av bostadsrättsmäklarna anser att media har en hög påverkansgrad på deras lokala marknad. Det är en minskning med sex procentenheter jämfört med mars. 47 procent av fastighetsmäklarna anser att det råder ett litet utbud av bostadsrätter till salu på deras lokala marknad. Det är en minskning jämfört med 54 procent i undersökningen som genomfördes i mars. 47 procent bedömer att stort utbud påverkar deras mark- nad. Det är en kraftig ökning jämfört med 32 procent i den förra undersökningen. 44 procent av mäklarna bedömer att allmän oro och försiktighet hos köpare och säljare påverkar deras lokala marknad. Det är fem procentenheter lägre än i mars och är en kraftig minskning i förhållande undersökningen i november då andelen uppgick till 70 procent. 27 procent av mäklarna bedömer att pessimism om den egna ekonomin har en stor påverkan på bostadsrättsmarknaden. Det är något lägre än i mars. 27 procent av mäklarna bedömer att optimism om den egna ekonomin hos köpare och säljare påverkar deras lokala marknad. En liten ökning från 22 procent i mars. Splittrad bild på länsnivå bostadsrättsmarknadens påverkansfaktorer På nästa sida presenteras tre tabeller som ger en snabb bild över de länsvisa skillnaderna i de faktorer som just nu totalt sett påverkar den lokala marknaden allra mest. Fördjupad information om samtliga län finns på vår hemsida :2 mäklarinsikt 9

10 påverkan Tabell 5. Bankernas restriktiva utlåning, stor påverkan Tabell 5. Bankernas restriktiva Tabell 6. Räntan, stor påverkan. Tabell 6. Räntan, stor utlåning, stor påverkan. påverkan. Tabell 7. Arbetsmarknaden, stor Tabell påverkan. 7. Arbetsmarknaden, stor påverkan. Län Mäklarnas svar Södermanland 89 % Gotland 85 % Halland 85 % Skåne 81 % Västmanland 81 % Gävleborg 80 % Blekinge 75 % Jönköping 74 % Västernorrland 70 % Stockholm 64 % Kalmar 63 % Uppsala 62 % Östergötland 61 % Dalarna 58 % Jämtland 58 % Värmland 58 % Västra Götaland 52 % Kronoberg 46 % Västerbotten 44 % Örebro 44 % Norrbotten 33 % Riket 66 % Län Mäklarnas svar Stockholm 67 % Uppsala 60 % Södermanland 52 % Östergötland 55 % Jönköping 53 % Kronoberg 69 % Kalmar 25 % Gotland 69 % Blekinge 42 % Skåne 52 % Halland 42 % Västra Götaland 61 % Värmland 47 % Örebro 89 % Västmanland 42 % Dalarna 42 % Gävleborg 40 % Västernorrland 40 % Jämtland 42 % Västerbotten 72 % Norrbotten 33 % Riket 58 % Län Mäklarnas svar Gotland 77 % Skåne 69 % Dalarna 67 % Östergötland 66 % Södermanland 59 % Blekinge 58 % Jönköping 58 % Västernorrland 57 % Norrbotten 56 % Halland 54 % Gävleborg 53 % Uppsala 51 % Kalmar 50 % Västmanland 50 % Västra Götaland 46 % Kronoberg 46 % Stockholm 46 % Värmland 42 % Jämtland 42 % Västerbotten 39 % Örebro 33 % Riket 52 % 2013:2 mäklarinsikt 10

11 Priser, utbud och köpintresse småhus Stabil marknad, men något lugnare under sommaren Under våren 2013 har priserna på bostadsmarknaden fortsatt att stiga, om än i svag takt. Detta trots att svensk ekonomi utvecklas fortsatt svagt, ett stort utbud av bostäder, längre försäljningstider och mer restriktiva banker. Prisutvecklingen på bostadsmarknaden är av stort privat- och samhällsekonomiskt intresse. Den förklaras bland annat av konjunkturläget och räntenivåer men också av hur utbud och efterfrågan utvecklas. Villapriserna i Sverige har i genomsnitt ökat med två procent på tre månader och med en procent på en månad, enligt Mäklarstatistiks senaste prisstatistik för maj månad. I vårens senaste Mäklarinsikt som prognostiserade perioden april till och med juni, bedömde 67 procent av de medverkande fastighetsmäklarna att småhuspriserna skulle vara oförändrade. En övervikt av fastighetsmäklare bedömde samtidigt stigande priser jämfört med dem som trodde på sjunkande. I fastighetsmäklarnas bedömning för årets tredje kvartal perioden juli till och med september, räknar fortfarande en majoritet, 65 procent, med oförändrade priser. Även om andelen mäklare som förutser oförändrade priser är relativt konstant är andelen mäklare som bedömer en prisuppgång betydligt större än den som förutser sjunkande priser. Men den senare gruppen ökar något. Detta gäller både för småhus- och bostadsrättsmarknaden även om fler bedömer måttliga prisökningar på bostadsrättsmarknaden än på småhusmarknaden. Nära nio av tio förutser oförändrade eller stigande priser När landets fastighetsmäklare bedömer utvecklingen på småhusmarknaden för juli till och med september, är det något fler jämfört med i marsmätningen som räknar med sjunkande priser. En majoritet, 65 procent, bedömer dock att priserna på småhus kommer att vara oförändrade. 23 procent av mäklarna förutser stigande priser och 12 procent sjunkande. Andelen fastighetsmäklare som räknar med oförändrade småhuspriser ligger kvar på nästan samma nivå som i mars, 65 procent jämfört med 67 procent. Dock har relationerna i andelen mäklare som räknar med ökade respektive minskade priser ändrats något. Tabell 8. Bedömning av hur småhuspriserna kommer att utvecklas kvartal 3, prognoser från juni och mars och Tabell månad 8. Priser Kvartal 3 (juli-sept.) Kvartal 2 (april-juni) Stigande priser 23 % 25 % Oförändrade priser 65 % 67 % Sjunkande priser 12 % 8 % Stabil utveckling av utbud väntas, men med dämpad takt Utbudet av småhus till försäljning förutses minska kraftigt jämfört med bedömningen inför årets andra kvartal. 43 procent av fastighetsmäklarna bedömer att antalet småhus till salu på deras lokala marknad kommer att öka under det tredje kvartalet. Det är en kraftig minskning jämfört med de 81 procent som bedömde ett ökat utbud för perioden april juni. Samtidigt räknar 45 procent av mäklarna med ett oförändrat utbud, sammantaget ser utbudet stabilt ut. Efter den höga aktivitet som präglat småhusmarknaden under våren 2013 väntas sommarmånaderna verka dämpande på antalet småhus till försäljning. Tabell 9. Bedömning av hur utbudet kommer att utvecklas Tabell kvartal 9. Utbudet 3, prognoser från juni och mars och månad Kvartal 3 (juli-sept.) Kvartal 2 (april-juni) Ökat utbud 43 % 81 % Oförändrat utbud 45 % 18 % Minskat utbud 11 % 1 % Utbudets utveckling enligt Hemnet Under perioden som vår undersökning pågick (v 21 25) har i genomsnitt småhus legat ute till försäljning på Hemnet varje vecka. På årsbasis är det en minskning med 6 procent jämfört med samma period Tittar vi framåt på utvecklingen under perioden juli till september 2012 (v 27 39) och jämför med perioden april till juni (v 14 till 26) ser vi att det genomsnittliga utbudet på veckobasis minskade med 11 procent under Utbudet är starkt sammankopplat med både säsongsvariationer på marknaden och det aktuella konjunkturläget i svensk ekonomi. 2013:2 mäklarinsikt 11

12 småhus En klar majoritet förutser en oförändrad eller ökad efterfrågan 57 procent av de medverkande fastighetsmäklarna förutspår ett oförändrat köpintresse på sin lokala marknad under den kommande perioden, juli till och med september. Vidare bedömer 34 procent att efterfrågan kommer att öka och 8 procent att den kommer att minska. Tabell 10. Bedömning av hur efterfrågan kommer att utvecklas kvartal 3, prognoser från juni och mars och månad Tabell. 10 efterfrågan Kvartal 3 (juli-sept.) Kvartal 2 (april-juni) Ökad efterfrågan 34 % 56 % Oförändrad efterfrågan 57 % 42 % Minskad efterfrågan 8 % 2 % Sveriges fastighetsmäklare bedömer att småhusmarknaden utvecklas fortsatt stabilt under årets tredje kvartal, men med viss dämpning jämfört med kvartal 2. Det gäller så väl utbud, köpintresse och prisförväntningar. Diagram 3. Hur bedömer du att följande faktorer för småhus kommer att utvecklas under kvartal 3 (juli-sept.)? 70% 60% 50% 40% 30% 20% Öka Oförändrat Minska 10% 0% Utbudet Köpintresset Priset 2013:2 mäklarinsikt 12

13 Priser, utbud och köpintresse bostadsrätter Fortsatt tryck uppåt på bostadsrättspriserna Prisstatistik för maj månad visar på fortsatt stigande bostadsrättspriser i Sverige. På tre månader har priserna i riket ökat med fyra procent och på en månad med en procent, enligt Mäklarstatistik. Precis som i vårens Mäklarinsikt, där mäklarna bedömde perioden april till juni, räknar nu 61 procent av mäklarna med att bostadsrättspriserna kommer att vara oförändrade det kommande kvartalet. En stor övervikt av mäklare bedömer samtidigt stigande priser jämfört med dem som tror på sjunkande. Nio av tio mäklare bedömer oförändrade eller stigande priser Inför kvartal 3, juli till och med september, bedömer 61 procent av Sveriges fastighetsmäklare att priserna för bostadsrätter kommer att vara oförändrade. Tre av tio fastighetsmäklare, 31 procent, förutspår samtidigt att priserna på bostadsrättsmarknaden kommer att öka. Enbart 8 procent räknar med lägre priser. Bilden är snarlik mäklarnas bedömning av årets andra kvartal och tyder på fortsatta prisökningar på bostadsrättsmarknaden. Tabell 11. Bedömning av hur priserna kommer att utvecklas Tabell 11 kvartal Priser br 3, prognoser från juni och mars månad Kvartal 3 (juli-sept.) Kvartal 2 (april-juni) Stigande priser 31 % 32 % Oförändrade priser 61 % 61 % Sjunkande priser 8 % 7 % Stabilt utbud av bostadsrätter Nära varannan fastighetsmäklare, 48 procent, bedömer att utbudet av bostadsrätter till försäljning kommer att vara oförändrat de närmaste tre månaderna. 41 procent tror att utbudet kommer att öka och 11 procent att utbudet av bostadsrätter kommer att sjunka. I jämförelse med den förra bedömningsperioden, april juni, har något fler blivit mer försiktiga med färre som bedömer ett ökat utbud och fler som tror på ett minskat. Även här tyder svaren på en fortsatt hög aktivitet på bostadsrättsmarknaden men med dämpad ökningstakt, vilket till stor del är sammankopplat med en annan typ av aktivitet på bostadsmarknaden under sommarmånaderna. Tabell 12. Bedömning av hur utbudet kommer att utvecklas Tabell 12 kvartal utbud br 3, prognoser från juni och mars månad. Kvartal 3 (juli-sept.) Kvartal 2 (april-juni) Ökat utbud 41 % 65 % Oförändrat utbud 48 % 34 % Minskat utbud 11 % 1 % Utbudets utveckling enligt Hemnet Under perioden som vår undersökning genomförts (v 21-25) har i genomsnitt bostadsrätter legat ute till försäljning på Hemnet. På årsbasis är det är en minskning med 12 procent jämfört med samma period Tittar vi framåt på utvecklingen under perioden juli till september 2012 (v 27-39) och jämför med perioden april till juni (v 14 till 26) ser vi att utbudet av bostadsrätter i genomsnitt minskade med 16 procent under Utbudet är starkt sammankopplat med både säsongsvariationer på marknaden och det aktuella konjunkturläget i svensk ekonomi. 2013:2 mäklarinsikt 13

14 bostadsrätter Stark efterfrågan förutses 40 procent av fastighetsmäklarna bedömer att köpintresset kommer att öka under årets tredje kvartal. Det är något färre än i bedömningen av föregående period, april-juni. Av mäklarna bedömer vidare 53 procent att köpintresset kommer att vara oförändrat och 7 procent tror att det kommer att minska. Tabell 13. Bedömning av hur efterfrågan kommer Tabell 13. Efterfrågan br att utvecklas kvartal 3, prognoser från juni och mars månad. Kvartal 3 (juli-sept.) Kvartal 2 (april-juni) Ökad efterfrågan 40 % 47 % Oförändrad efterfrågan 53 % 49 % Minskad efterfrågan 7 % 4 % Sveriges fastighetsmäklare förutspår en fortsatt stark bostadsrättsmarknad under kvartal 3 men med något dämpad tillväxttakt. Det gäller så väl utbud, köpintresse och prisförväntningarna. Diagram 4. Hur bedömer du att följande faktorer för bostadsrätter kommer att utvecklas under kvartal 3 (juli-sept.)? 70% 60% 50% 40% 30% 20% Öka Oförändrat Minska 10% 0% Utbudet Köpintresset Priset 2013:2 mäklarinsikt 14

15 fritidshus-special Priser, utbud och köpintresse Korta avstånd och bra lägen lockar Det finns nära fritidshus i Sverige. De främsta faktorerna som just nu påverkar fritidshusmarknaden enligt mäklarkåren är konjunkturläget, bankernas utlåning och ett stort utbud. 68 procent av fastighetsmäklarna som har fritidshusuppdrag uppger att konjunkturläget påverkar marknaden. Därefter följer 63 procent som anger bankernas utlåning och 59 procent ett stort utbud. Nära varannan mäklare, 48 procent, anger också att fritidshusmarknaden i viss mån är väderkänslig. Diagram 5. Hur påverkar följande faktorer din lokala fritidshusmarknad just nu? Stor påverkan. Konjunkturen Bankernas utlåning Stort utbud av fritidshus Vädret Räntan Efterfrågan på fritidshus Litet utbud av fritidshus Köpare från övriga Europa Konkurrens från fritidshus i utlandet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Nära tre av fyra mäklare bedömer oförändrade eller stigande priser Medelpriset för ett fritidshus uppgår i dag till kronor enligt Mäklarstatistik. Det indikerar oförändrade priser den senaste tolvmånadersperioden, maj 2012 till april 2013, för riket som helhet. Däremot förekommer stora prisvariationer beroende av var fritidshuset ligger rent geografiskt. Prisutvecklingen den senaste tolvmånadersperioden visar på stora variationer beroende av var fritidshuset är beläget. Fritidshus i attraktiva regioner och lägen uppvisar en stark utveckling. Tabell 14. Bedömning av hur priserna kommer att utvecklas Tabell 14. under Priser kvartal fritidshus 3. Kvartal 3 (juli-sept.) Stigande priser 10 % Oförändrade priser 63 % Sjunkande priser 26 % Inför årets tredje kvartal, juli till och med september, bedömer 63 procent av landets fastighetsmäklare att priserna på fritidshus kommer att ligga kvar på en oförändrad nivå. Andelen mäklare som förutspår sjunkande priser är dock mer än dubbelt så stor, 26 procent, än andelen som tror på stigande priser, 10 procent. 2013:2 mäklarinsikt 15

16 fritidshus-special Stabilt utbud och köpintresse väntas kvartal 3 Utbudet av fritidshus till försäljning förutses en gynnsam utveckling. Nära varannan mäklare bedömer att antalet fritidshus till salu på deras lokala marknad kommer att öka under det tredje kvartalet. Samtidigt räknar 36 procent av mäklarna med ett oförändrat utbud och 14 procent med ett minskat. Tabell 15. Bedömning av hur utbudet kommer att utvecklas under kvartal 3. Tabell 15. Utbud fritidshus Kvartal 3 (juli-sept.) Ökat utbud 49 % Oförändrat utbud 36 % Minskat utbud 14 % Drygt hälften av mäklarna, 54 procent, förutspår en oförändrad efterfrågan under årets tredje kvartal. Vidare bedömer 24 procent av mäklarna att köpintresset kommer att öka och 21 procent tror att det kommer att minska. Tabell 16. Efterfrågan, fritidshus Tabell 16. Bedömning av hur efterfrågan kommer att utvecklas kvartal 3. Kvartal 3 (juli-sept.) Ökad efterfrågan 24 % Oförändrad efterfrågan 54 % Minskad efterfrågan 21 % Diagram 6. Hur bedömer du att följande faktorer för fritidshus kommer att utvecklas under kvartal 3 (juli-sept.)? 70% 60% 50% 40% 30% 20% Öka Oförändrat Minska 10% 0% Utbudet Köpintresset Priset 2013:2 mäklarinsikt 16

17 fritidshus-special En försäljning tar ofta fyra till sex veckor I dagsläget sker flest försäljningar av fritidshus efter fyra till sex veckor från första visningen. Det uppger 40 procent av mäklarna följt av 24 procent som anger sju till nio veckor. Var femte mäklare, 21 procent, bedömer att en försäljning i regel tar minst tio veckor. Diagram 7. Hur lång tid tar det i genomsnitt att sälja ett fritidshus just nu (från 1:a visning)? 10 veckor eller längre 7 till 9 veckor 4 till 6 veckor 3 veckor 2 veckor 1 vecka 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 2013:2 mäklarinsikt 17

18 fritidshus-special Kritisk pendlingsgräns på en till två timmar Fastighetsmäklarna har även fått bedöma om de ser en pendlingsgräns i restid bland köparna mellan hemmet och fritidshuset. Två av tre mäklare, 67 procent, ser en kritisk gräns vid två timmar. Var fjärde mäklare, 25 procent, ser en gräns på en restid mellan en och en halv timme och två timmar följt av 23 procent som ser en restid på en till en och en halv timme. 19 procent ser en pendlingsgräns bland fritidshusköparna på upp till en timme. Tolv procent av mäklarna upplever att det inte finns någon tidsgräns. Diagram 8. Bedömer du att det för fritidshusköpare finns en pendlingsgräns i restid mellan hem och fritidshus? Ja, 1,5 till 2 timmar Ja, en till en och en halv timme Ja, upp till en timme Ja, 2 till 3 timmar Ingen tidsgräns Ja, 3 till 4 timmar Ja, 4 till 6 timmar 6 timmar + 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 2013:2 mäklarinsikt 18

19 fritidshus-special Strand- och sjönäraläge ökar efterfrågan Strand- eller sjönäraläge är det som överlägset höjer efterfrågan på ett fritidshus. 99 procent av mäklarna anger att det ökar efterfrågan mycket. Därefter kommer indraget vatten med 92 procent och omgivningarna 87 procent. Bilväg ända fram får 85 procent och tre av fyra mäklare anger permanentbostadsstandard eller hög standard. Diagram 9. Vad höjer efterfrågan på ett fritidshus? Stor positiv påverkan. Strand- eller sjönära läge Indraget vatten Omgivningarna Bilväg ända fram Permanentbostadsstandard Hög standard Plats för många personer/flera familjer Gästhus Närhet till fjäll Renoveringsbehov Möjlighet att komma till huset med buss eller tåg Nära större stad Närhet till nöjen och affärer Nära till närmaste granne 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sveriges strandlängd motsvarar 10,5 varv runt jordklotet Den totala strandlängden för fastlandskusten, sjöar, öar och vattendrag uppgår till kilometer kust och stränder. Det motsvarar 10,5 varv runt jorden. 2013:2 mäklarinsikt 19

20 Sveriges bostadsbestånd Fakta Den privatägda marknaden uppgår till 64 procent I Sverige fanns det drygt 4,5 miljoner bostäder vid utgången av De fördelades på 2,5 miljoner bostäder i flerbostadshus och 2 miljoner i småhus. Av dessa uppgick andelen hyresrätter till cirka 1,9 miljoner bostäder, varav knappt 1,6 miljoner hyresrätter i flerbostadshus och hyresrätter i småhus. Därmed uppgick den privatägda marknaden till 64 procent av det totala beståndet, eller 2,9 miljoner bostäder färdigställdes totalt nya bostäder i Sverige, beståndet ökade därmed med 0,6 procentenhet. För att möta befolkningsökningen och för att skapa dynamik på marknaden behövs det fler bostäder, särskilt i Sveriges tillväxtregioner. Jämfört med våra nordiska grannländer har vi de senaste tjugo åren byggt hälften så många nya bostäder per invånare. Det är på tok för lite. Det behövs också en blandning av boendeformer och upplåtelseformer för att svara mot hushållens olika behov. Balansen mellan upplåtelseformerna har förändrats under senare år. Andelen småhus är förhållandevis konstant medan hyresrätterna minskat och bostadsrätterna ökat. Det beror bland annat på att andelen hyresrätter har minskat som en följd av att många av dem har ombildats till bostadsrätter samtidigt som det byggts fler nya bostadsrätter än hyresrätter. Tabell 17. Antal och andel lägenheter efter hustyp, upplåtelseform och län, Län Antal lägenheter Antal lägenheter i flerbostadshus efter upplåtelseform Flerbostadshus Småhus Totalt Andel flerbostadshus Andel småhus Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Totalt Andel hyresrätt Andel bostadsrätt Stockholm % 27% % 52% Uppsala % 43% % 48% Södermanland % 46% % 29% Östergötland % 43% % 25% Jönköping % 53% % 25% Kronoberg % 57% % 16% Kalmar % 58% % 26% Gotland % 63% % 39% Blekinge % 57% % 24% Skåne % 46% % 38% Halland % 63% % 22% Västra Götaland % 45% % 31% Värmland % 54% % 32% Örebro % 47% % 22% Västmanland % 42% % 42% Dalarna % 57% % 31% Gävleborg % 53% % 26% Västernorrland % 52% % 42% Jämtland % 52% % 40% Västerbotten % 48% % 30% Norrbotten % 51% % 24% Hela riket % 44% % 37% Källa: SCB. 2013:2 mäklarinsikt 20

21 Så gick undersökningen till 2013:2 Metod Undersökningen genomfördes genom en webbaserad undersökning. Den administrerades genom att ett skickades till varje respondent med en länk till frågeformuläret. Ett följebrev inkluderades där syftet med undersökningen förklarades. Cirka en vecka efter att länken skickats till respondenterna gick en första påminnelse ut till dem som inte svarat. Sammanlagt skickades tre påminnelser ut. Målgrupp och urval Samtliga av Mäklarsamfundets ledamöter (registrerade fastighetsmäklare) kontaktades vilket innebär att vi arbetade med ett totalurval. Ett totalurval betyder att man inte gör något urval inom sin målgrupp utan samtliga i målgruppen kontaktas, risken för snedvridet urval elimineras därmed och den statistiska säkerheten ökar. Ett totalurval betyder vidare att vi kan se säkra resultat på små separata grupper eftersom samtliga inom gruppen tillfrågats. Enkät Enkäten baseras på den enkät som använts sedan starten av Mäklarinsikt Ett antal frågor har bytts ut i syfte att hålla frågeställningar och resultat aktuella. Från och med Mäklarinsikt 2012:3 är svarsalternativet vet ej borttaget från majoriteten av de fasta frågorna. Detta beslut fattades efter samtal med mäklare där det framkom att svarsalternativet ansågs onödigt. Effekten bör dock vara försumbar då svarsalternativet har använts i mycket liten utsträckning vid tidigare mätningar. Frågor Vilket län är du verksam i? (Svar: 1 av Sveriges 21 län) Förmedlar du småhus? (ja, nej) Förmedlar du bostadsrätter? (ja, nej) Förmedlar du fritidshus? (ja, nej) SMÅHUS Hur påverkar följande faktorer din småhusmarknad? (Svar graderas 1 till 5, 1 = liten påverkan och 5 = stor påverkan.) - Räntan - Arbetsmarknaden - Bankernas restriktiva utlåning - Litet utbud - Stort utbud - Optimism gällande den egna ekonomin - Pessimism gällande den egna ekonomin - Allmän oro och försiktighet - Media Hur bedömer du att utbudet för småhus kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = avsevärt mycket färre, 5 = avsevärt fler.) Hur bedömer du att efterfrågan för småhus kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = avsevärt mycket färre, 5 = avsevärt fler.) Hur bedömer du att priset för ett småhus kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = sjunka mycket, 5 = öka mycket.) BOSTADSRÄTT Hur påverkar följande faktorer din bostadsrättsmarknad? (Svar graderas 1 till 5, 1 = liten påverkan och 5 = stor påverkan.) - Räntan - Arbetsmarknaden - Bankernas restriktiva utlåning - Litet utbud - Stort utbud - Optimism gällande den egna ekonomin - Pessimism gällande den egna ekonomin - Allmän oro och försiktighet - Media Hur bedömer du att utbudet för bostadsrätter kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = avsevärt mycket färre, 5 = avsevärt fler.) Hur bedömer du att efterfrågan för bostadsrätter kommer att juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = avsevärt mycket färre, 5 = avsevärt fler.) Hur bedömer du att priset för bostadsrätter kommer att utvecklas juli till och med september? (Svar graderas 1 till 5, 1 = sjunka mycket, 5 = öka mycket.) FRITIDSHUS Hur bedömer du att följande faktorer för FRITIDSHUS kommer att utvecklas under kvartal 3, dvs. juli till september? (1 = minska/sjunka mycket, 3 = vara oförändrat, 5 = stiga/öka mycket). Hur påverkar följande faktorer din lokala fritidshusmarknad just nu? (1 = liten påverkan 5 = stor påverkan). Hur lång tid tar det i genomsnitt att sälja ett fritidshus just nu (från 1:a visning)? Bedömer du att det för fritidshusköpare finns en pendlingsgräns i restid mellan hem och fritidshus? Vad höjer efterfrågan på ett fritidshus? (I vilken utsträckning påverkar nedanstående faktorer efterfrågan på fritidshus i positiv riktning? 1 = liten påverkan, 3 = varken eller, 5 = stor påverkan) Fältperiod Undersökningen pågick mellan den 24 maj och 20 juni Bortfallsredovisning: Bruttourval = Antal inbjudna: Ej i målgruppen (t ex föräldraledighet, sjukskrivning, felaktig adress, slutat, förmedlar ej). Kompletta svar: Svarsfrekvens = Antal kompletta svar/ nettourval: 24 % 2013:2 mäklarinsikt 21

22 Om Mäklarinsikt Mäklarinsikt är Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. I undersökningen gör Mäklarsamfundets medlemmar över hela Sverige bedömningar av den svenska bostadsmarknaden utifrån sin lokala marknad, i dagliga kontakter och samtal med sina kunder. Mäklarinsikt genomförs av Mäklarsamfundet med hjälp av ett webbaserat verktyg som heter Webropol. Mäklarinsikt presenteras fyra gånger per år. Denna gång genomfördes undersökningen under perioden 24 maj till 20 juni mäklare har svarat. Våra fastighetsmäklare bedömer bostadsrätter och småhus separat det närmaste kvartalet, det vill säga juli till och med september Information om metod, svarsperiod etc. hittar du längst bak i rapporten. Vi har även brutit ned undersökningen på länsnivå. På vår hemsida kan du hämta kortfattade länsrapporter. Materialet får fritt användas om källan anges. Källa: Mäklarinsikt 2013:2. Mäklarinsikt är Mäklarsamfundets undersökning om bostadsmarknaden. Om Mäklarsamfundet Mäklarsamfundet är branschorganisationen för Sveriges fastighetsmäklare. Vi har cirka anslutna fastighetsmäklare. De utgör en majoritet, 82 procent, av den samlade kåren. Läs mer om oss på :2 mäklarinsikt 22