Köpingen Skimrebro Navle/Stendal

Transkript

1 De kompletta stämningstexterna! Köpingen Skimrebro Navle/Stendal Den nya köpingen Skimrebro fick en tung start. Fristående grupperingar av människor villiga att, synbarligen, offra allt gjorde sitt yttersta för att piska upp stämningen gentemot köpingen. Genom illistiga anfall på skogens folk och genom att låtsas vara invånare i den nya köpingen, lyckades de mer än väl. Det första anfallet mot köpingen lyckades avvärjas men det andra blev för mycket för försvararna. Trots detta kunde Skimrebros invånare konstatera att det var tack vare det benägna biståndet från Riddar Kloo som köpingen nu självständigt sköter och kontrollerar sitt eget försvar! Den Eleriska arméns lokala garnison kapitulerade inför skogens övermakt. På grund av detta väntar officerarna åtal och hängning för landsförräderi och defaitism. Underofficerarna bedriver dasstömningstjänst på straffregementen, och kommer inte tilldelas någon annan tjänstgöring på den här sidan nästa istid. Soldaterna är spridda över hela riket, och kommer aldrig någonsin träffa varandra igen, för att inte ska kunna ge sig igen. Sa någon att Eleria var ett tolerant rike? Skimrebros nya styrande råd har haft fullt upp. Redan efter vårens handelsdagar var det ett par av de som valdes in i köpingens råd som har sagt sig vilja ställa sina platser till förfogande. Om detta stämmer behöver det göras fyllnadsval. Reglerna kring detta finns inte dock inte än. Dessutom har ingen bestämt hur länge en rådsmedlem får sitta på sin post innan posten ska väljas om. På det hela taget finns det mycket som Skimrebros nya råd har att ta ställning till. Men ska verkligen rådet själva få bestämma allt detta eller ska hela köpingen få vara med och ta fram bestämmelser? Och ärligt talat, nu när Köpingen är fri kanske det är lika bra att se över detta med vilka funktioner som ska sitta i rådet? Dessutom är det ju några som ställer sig frågande till hur bra utnämnandet av lagmästaren egentligen var, eftersom han bland det första han gjorde var att ta i med hårdhandskarna med ett pack rövare ute i skogen. Det verkar nämligen som detta är orsaken till att ett rövarband överfallit köpingen ett par gånger under sommaren. Som tur är har köpingens yngre beväpnade styrkor kunnat sköta mycket av det försvaret när andra varit mer fokuserade på skogens rörelser och göranden. Som en del i Skimrebros råds arbete har en tingsplats utsetts, inklusive en kampplats för att avgöra både kämpalekar men även dueller vid tvister. Tanken är att köpingens befolkning ska ha en fast mötesplats för både tvistemål och annat. Möjligen kommer även tingsplatsen faktiskt användas till officiella ting i köpingen framöver, detaljerna kring detta är dock inte riktigt klart än. Smittan ligger som ett stort svart moln av oro över alla, inklusive köpingen så klart. Om de som räknat efter räknat rätt kommer de smittade börja dö i höst, strax efter handelsdagen. Det är hög tid om något skall göras. Frågan är bara vad? Här behöver nog folken samarbeta över rasgränserna för att få stopp på det, ingen ras kommer slippa undan och än verkar ingen ha något botemedel! Den profetia som spred sig likt en löpeld i Skimrebro ställde till med en hel del oreda. Många var upptagna med att försöka tolka dess innebörd för Skimrebro. Det gick så långt att flera grupperingar i skogen gjorde stora ansatser att koppla den med den berömda

2 profetian Al-Yoth-Azifa. Lariel lyckades hitta några beröringspunkter, men de flesta tror nog att det var mer tur än skicklighet. Efter rätt hektiska dagar med tolkningar kom olika forskare i och utanför Skimrebro fram till följande. När syster strider mot syster Broder mot broder Ett rike blir två Då skall det tredje sigillet brytas När Avgrundens son kastas ut ur världen Denna vers har tolkats med härledning från hur Eleria bildades, om hur den artariska prinsessan valde att lämna Artaria för att bilda Eleria när hennes familj förrådde mänskligheten. Där fyra folk var ett Skyddade av magiska väktare På den plats där allt börjar och slutar Där föddes Hon som bär Thaygen Ur askan efter Eskeidron Där fyra folk var ett och skyddade av magiska väktare är en hänvisning till Mittstaden och dess väktare, senare kända som Pelare. Denna plats är löst knuten till Skimrebro och Norrskogen. Dock tvistar de lärda om denna plats verkligen är där Mittstaden låg. Men allt för många tecken pekar åt det hållet. Vem Hon eller vad Thaygen och Eskeidron är eller var är fortfarande en öppen fråga. Här är Valchiors profetia Hör dess varning 12 enkla stycken Att ett gruvligt hot mot världen hindra Vapnet från Garwel måste förbli sovande Valchior verkar ha varit en känd individ som gjort flera stora förutsägningar, en man som levde för mycket länge sedan. Vad det är för vapen som är förknippat med Garwl är fortfarande oklart. En del hävdar att det är väktaren för dödsriket, andra säger att det är ett svärd. Inte ens Vågmästarordern har fått ordning på alla gissningar i detta. Köpingen har fått ett rejält uppsving av framför allt eleriska präster. Under sommaren har speciellt Echnons präster fått extra mycket uppmärksamhet efter att de tydligen behagat sin gudom så pass att de förärats med ett träsnitt med vad som sägs vara en fjärde del av profetian.

3 Skogen Under vårens handelsdagar skedde mycket. Skuggtand, den evige varelsen som funnits i Norrskogen så länge någon kan minnas, öppnade upp en del av dödsrikets portar ytterligare. Varför det skedde är oklart och höljt i dimma, men en sak är säker och det är att förändringens tid är kommen. Det är något omvälvande som är på väg att ske och dödrikets och demongrottans inverkan på trakten och kontinenten är av stor vikt. Den förhatliga smittan forskade många i hur de skulle kunna finna en bot på, men samtidigt dog flertalet varelser och mörkeralverna brände sina smittade på bål. Kampen mot smittan fortsätter och det finns nu spår som leder mot nya håll än att det skulle vara de såkallade Pelarna som ligger bakom den. Mörkeralverna tar smittan på största allvar, men det är inte det enda de ser seriöst på. Månens Väktare, den berömda klanen, återkom i våras till trakten och såg till att skada den högalviska Ljusfurstinnan Miredil och dennes älskade skogsalv Calethir. Skogsalverna ägnade sig i våras främst åt fest och nyårsfirande i våras, men har också blivit mer krigiska i vad de anser sitt försvar av sin skog gentemot Köpingen. Pelarna, eller Väktarna som de en gång var, fortsatte sina dueller i våras och utanför härbärget inför närmare 150 åskådare sågs Aziz den mörke dräpa Cornelius Esla och därmed finns det folk veterligen endast fem kvar. Vad som kommer ske när det bara är en kvar är oklart och enligt den kända profetian Al Yoth Azifa så kommer den sista bli Härskaren. Al Yoth Azifa har två verser som ännu inte är "upplåsta" och det sägs att den nästsista versen valdes att inte låsas upp i våras då en oro fanns att profetian var självuppfyllande. Efter handelsdagarna har det gått ett rykte om att spåkvinnan Eri hamnade i koma och togs om hand av druiden Inoue i härbärget och det sägs även att många av Eris vänner var förbi henne och vakade. Eri vaknade då sommaren stod i sin mitt och hon förklarade att hon varit borta i 17 år och att hon kände till saker om profetian som ingen annan gör. Detta har fått olika raser att söka Eri, men hon har till en början endast sagt att hon måste resa till Grotthäxans grotta innan hon kan säga något och först återkommer senare - kanske till hösten? Magivägarna och magin sägs ha delvis klivit ut ur det fördolda och det talas om att man inom kort endast kommer kunna lära sig magi (för den som inte redan vandrat) genom att finna en läromästare. Magivägarna utförde flera prövningar i våras och fyra budbärare valdes av Schamanen (en för varje väg). Magikerna sades sen hålla i en mängd möten och mystiska samt märkliga förehavanden. En sak är säker och det är att magin är åter och att Profetian hade rätt i sin 22 vers som talade om att magin skulle förändras och det just nu. I Artaria har det skett mycket under sommaren och det sägs att Norrskogen på något sätt är inblandade i vad som sker. Det har skett ett femtiotal mord inom högadeln och bland de högt uppsatta prästerna i kyrkan. Det har även skett mord på högalverna och det finns även många andra rykten som är bara delvis verifierade i Norrskogen. Länet Irenheim har även sänt styrkor via Spetsbergen till länet närmast Norrskogen nämligen Elbenwald. När styrkorna försökte belägra borgen där så kom högländare och familjen Hastfehrs riddare till undsättning och tryckte tillbaka länsherrarna Paul och Maria von Irenwalds styrkor som tydligen fick fri passage genom Stackelheim till Tyra. Huruvida de inre problemen i Artaria kommer påverka Norrskogen är oklart, men oroligheterna kan innebär ännu mer krig. Att län byter herrar är inte ovanligt historiskt, men det var ganska många år sedan något sådant här skedde och mord inom kyrkan och högadeln har aldrig ägt rum tidigare på detta sätt.

4 Schackspelet är det många som talar om Norrskogen och det har nu kommit ny information om det som sägs påverka väldigt många, oavsett ras. Skogens Råd tog i våras en ännu större roll i Norrskogen och Hubertus Kloo av Draconisorden spelade en nyckelroll och sägs också fått intern kritik för detta, men hur man än vrider och vänder på det hela så ledde han styrkorna från Norrskogen som markerade för Köpingen Skimre Bro (byns nya namn) att deras krigshets inte står ostraffat. Köpingen såg sig slagen och Köpingens kapitulation godtogs med följande villkor: "All väpnad trupp ej bofast i Köpingen eller Svarta Vargarna får lämna ifrån sig alla vapen, sköldar och rustingar till skogen och är sedan fria att ge sig av på egen risk. Köpingen erbjuds hjälp med skydd från rövare och dylikt av Midvitnir tills dess de själva kan ordna beskydd de har kontroll över. Detta godtas av Köpingen och Midvitnir." På sidan av Skogens råd har ett Mörkrets råd skapats mellan olika kulter först och främst. De brinner likt en fackla i mörkret precis som den forna kultistsammanslutningen en gång gjorde. Det har kallats allting från Ondskans råd till bara rådet. Exakt vad deras agenda är hålls hemligt, men Urdvärgen Grim lyckades få reda på en del vilket kultisten Nikolaj fick reda på och lät rituellt offra honom. Grim hölls på något mirakulöst sätt dock vid liv, men sänktes ned i ett berg för att "vila". Det är ytterst oklart när eller ens om Grim kommer komma tillbaka någon gång. Nikolaj straffades med döden och på kort tid hade två kända personligheter i trakten försvunnit. Det har även kommit en ny frihetsorganisation till Norrskogen och de kallar sig Ember Spektrum och söker frigöra allt och alla. Deras medlemmar finns överallt, utspridda. Orcher Sommaren hade som vanligt betytt allmänna besvär för orcherna. Under hösten hade stora stridigheter mellan grupperingarna lett till att alla sidor i konflikterna var försvagade, och när sommaren kom var framför allt människorna inte sena med att utnyttja detta. Människorna som tidigare inte vågat sig alltför långt ut i skogarna på grund av klanerna började nu sakta men säkert inse att orcherna utgjorde ett mindre och mindre hot. Detta hade inte bara visat sig i och med att byn med jämna mellanrum tågat ut fullrustade och klappat på allt som rörde sig i skogarna. Människorna hade också blivit mer framfusiga när det kom till att ta över marker i skogen och patruller av människor i skogarna gjorde det svårt för de mindre orchgrupperna att överleva. De huvudsakliga striderna hade varit mellan de Zamauzurtrogna orcherna och de som ville se en ny ordning på området. Många av orcherna ville att alla grupper skulle handla separat och att inga stammar eller dylikt skulle formas. Detta hade dock fått till följd att varje liten orchgrupp blivit lätta mål för de som ville se dem dödade, och nu började även de orcherna tvivla på att söndring av orchgrupperingarna skulle vara den bästa strategin för överlevnad. Zamauzur som alltid utåt predikat om en enad ras och sammanhållning mot de andra var inte sena att ta detta tillfälle i akt. Trots lång historik med krig mot framför allt gamla Zokaprititrogna orcher var de nu villiga att lägga allt gammalt bakom sig för att enas mot en gemensam fiende. Detta var dock inte ett tecken på svaghet vilket vissa trodde, utan snarare

5 en chansning för att kunna ena orcherna innan människorna blev för många. De som fortfarande ställde sig mot en enad orchras skulle inte komma lätt undan då det ryktades om att själva Azog med sin personliga livvaktsstyrka skulle anlända till markerna för att slutligen kväsa de som vägrade se de övergripande problemen permanent. De andra orcherna visste inte riktigt var de ville ställa sig i frågan. Självklart insåg alla problemen från människorna, men många hade dåliga relationer till just Zamauzur vilket ledde till att de inte ville ena sig av just den anledningen. Frågan var nu om orcherna skulle välja att stå enade mot de andra raserna och kanske återta den respekt de tidigare haft i skogarna eller om gamla dispyter skulle föra dem närmare och närmare ett ofrånkomligt öde. Thyr Sommarens varma strålar trängde djupt in i skogens flora, igenom de stolta trädens lövverk och vidare in i Thyrbornas hjärtan. Hela den majestätiska skrud av grönska som värmens tid bar med sig andades tungt av frid och välbefinnande. Allt kortare hade nätterna blivit och allt mindre skrämmande verkade markerna runt den lilla kolonin som bildats i moder naturs blossande fägring. Allt mindre människor hade stampat runt i de djupare delarna av skogen, trots att det var den här tiden då allt stod i blom som det brukade vara som värst. Detta kunde med all säkerhet tillställas de stridigheter som förts tidigt under vårens inträde. Något hade gått galet i människosinnena, de kan ha berott på Thyrs oaktivitet i att påminna denna lågintelligenta ras om sin plats, långt utanför skogens blad. Och så hade de rört sig runt i skogarna som om de ägde dem, marscherat tungt beväpnade, i mycket stora skalor och ingen tycktes stå i deras väg, förän de gjorde samma sak nattetid. Svartbloden, kanske inte den mest ärofyllda av skogens varelser, men en dess mindre feg, hade inte varit sena med att attackera horden av inkräktare och även trotts de ringa antalet som stod mot de rundörade angriparna hade de lyckats hålla ställningarna vid den svartblodiska fästningen som var belägen på ängen. Människornas trummor hade överöstats av svartiska stridsrop och uråldriga väsen steg likt dimmor upp ur marken för att beskåda det som till synes skulle bli svartblodens nederlag. Men genom stridens töcken, och havet av mänskliga soldater spred sig plötslig en iskall kår, för ut ur skogen marscherade rader av bepansrade skogsväsen, alver, vättar och troll alla hade svarat. Med Grimsbys fanor i bräschen plöjde de igenom de mänskliga leden runt om fortets barrikader. Innanför ljöd svartblodens horn likt dån från underjorden när de fällde vinbryggan och Zamauzurs trupper stormade ut mot de skräckslagna människorna som ännu inte förstått vad som skett. Det röda blodet färgade lervällingen och mossan lika så. Det hade varit starten för skogens hämnd mot människorna och de kommande dagarna hade invånarna i den rundörade köpingen fått utstå nederlag efter nederlag tills tillslut deras armé fick lägga ned sina vapen och marschera i från markerna vid Norrskogens öppning. Och det var så det här kom att bli den lugnaste försommaren på länge, fylld av glädje och goda, solmogna bär. Men allt var inte så gott som det verkade på ytan. De äldre, klokare varelserna i Thyr hade slitit sitt hår över dokumenten som plågarna, Sektor Gulöga givit dem. Ännu hade inte ett ljud hörts från sektorn men man trodde inte det skulle dröja länge nu och sanningen

6 var den att många hade börjat längta. Inte för att de saknade den obehagliga känslan av att inte ha något som de kunde gömma tillräkligt för att Sektorn intet skulle hitta det utan snarare för att de ville veta mer om det där riket som nämndes i dokumentationen från forntida dar. Det hade varit tydlig att de historiska texterna erbjöd något som kunde komma att bli viktigt för Thyrs framtid, men i den del som de mottagit var det uppenbarligen så att det saknades, för nog hade man sökt igenom texten noggrant. Det talades även om att Gulöga skulle ha kontaktat de Svartalfer som huserade i omnejden, motivet var oklart men det verkade som att de hört några planer smidas som de ville ha sin del av, och det var just det här som var det stora samtalsämnet för dagen när budet nådde den lilla byn, Stormtronen är på återmarsch. Ja, Stormtronen, vissa hade aldrig hört om dem men de som varit i skogen en längre tid kunde nog dra sig till minnes tiden då stormtronen styrde skuggdansen bland skogens stammar och mossiga stenar. Det var en stor gruppering med Svartalfer, en ras som var mycket svår att hantera enligt de flesta. Deras trupper hade förut glidigt över stock och sten likt en farson medans deras tungor manipulerat och banat väg in i även de skarpaste av skogens hjärnor. Nu var de tillbaka, och man var så gott som säker på att det här skulle innebära slutet för lugnet, även om Alfernas vassa klingor och ockulta magi ofta riktade sig mot rundöron i första taget...