MILJÖREDOVISNING 2015

Transkript

1 MILJÖREDOVISNING 2015

2 Omslagsfoto: Loppmarknad, Södra Esplanaden, Lund Fotograf: Kenneth Ruona Illustrationer: Jutta Falkengren

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Om vårt miljöarbete och miljöredovisningen...6 Prioriterade områden...6 Engagera flera...6 Hållbar konsumtion...7 Minskad kemikaliebelastning...10 Minsta möjliga klimatpåverkan...11 Klimatanpassning...13 Hållbar stadsutveckling...14 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster...16 Friskt vatten och frisk luft...17 Miljöframsteg...18

4 Sammanfattning Lunds kommun har ambitiösa mål i sitt arbete för en bättre miljö och en hållbar utveckling. Inom flera områden ligger kommunen mycket långt fram vilket bland annat uppmärksammats genom utmärkelser som årets svenska Fairtrade City, årets skånska friluftskommun och utmärkelser för ekologisk mat på Byskolan i Södra Sandby. Kommunen har antagit flera utmaningar inom klimatområdet som visar att vi vill gå snabbare fram än EU:s och Sveriges målsättningar. Under 2015 skrev kommunen under EU:s Borgmästaravtal 2030 och gick med i regeringens upprop Fossilfritt Sverige inför klimatmötet i Paris. I det regionala arbetet är Lund en av de skånska kommuner som skrivit under Klimatsamverkan Skånes upprop Fossilbränslefritt Skåne Trots utmärkelser och ett ambitiöst arbete finns flera stora utmaningar i miljöarbetet framöver. Många miljöproblem är globala och för att komma till rätta med dem måste arbetet ske på flera olika nivåer. Klimatfrågan är ett tydligt exempel. En stor utmaning för Lund och många skånska kommuner är en ökad befolkning och det stora behovet av nya bostäder i regionen. Det finns en risk för ökad exploatering av värdefull åkermark, ökade transporter och ökad resursanvändning. En annan utmaning är hur vi sluter kretslopp, återför näringsämnen till natur och åkermark och minskar avfallsmängderna. Delandets ekonomi och cirkulär ekonomi är två områden som behöver utvecklas för att nå ett hållbart samhälle. Kemikaliefrågorna är också en stor och komplex fråga som måste angripas från flera håll för att minska riskerna för miljön och människors hälsa. För att klara dagens och morgondagens utmaningar är det viktigt att våga satsa på utveckling och innovation. Innovationsplattformen Future by Lund, EU-projektet Cityfied och det Vinnovafinansierade projektet Den Varma och Rena Staden är exempel på viktiga satsningar för att skapa samarbete och testa nya idéer för hållbara städer. LundaEko II Lunds kommuns program för ekologiskt hållbar utveckling är kommunens miljöprogram och berör alla som bor och verkar i kommunen. Programmet bygger på de nationella miljömålen, men de prioriterade områdena har anpassats och fokuserar på det som är viktigast för Lunds utveckling. Programmet antogs i maj 2014 och detta är det första tillfället som mål och delmål följs upp och redovisas. Sammanfattningsvis pågår ett omfattande arbete inom de prioriterade områdena för LundaEko II. Ett stort antal åtgärder har påbörjats och det finns många goda exempel som är värda att ta vara på och utveckla vidare. Inom området Engagera flera pågår ett aktivt arbete med att kommunicera innehållet och genomförandet av LundaEko II och att bidra till måluppfyllelsen. Beteendeförändringar som kan leda till en mer hållbar utveckling tar tid att uppnå och kräver resurser, kontinuitet och beslutsamhet. Arbetet med att engagera politiker, tjänstemän och kommuninvånare för att göra hållbara val behöver intensifieras. Arbete sker på många fronter och genom olika kanaler för att nå ut så brett som möjligt med tillgängliga resurser. Skolornas roll i arbetet med lärande för hållbar utveckling är särskilt viktigt för att nå barn och ungdomar. Inom hållbar konsumtion är det generellt en positiv utveckling när det gäller delmålen om rättvisemärkta produkter och ekologisk mat. Andelen inköpta ekologiska livsmedel är nu 55 procent. En av utmaningarna är att efterfrågan är större än tillgången för vissa produkter. Det finns två delmål relaterade till avfall i LundaEko II. Varje Lundabo slänger över ett halvt ton sopor varje år. Siffran har sjunkit sedan 2011 och bland materialen märks returpapper som kraftigt minskat. Arbetet med att minska uppkomsten av avfall måste prioriteras ytterligare för att uppnå LundaEko II-målen. 4

5 Minskad kemikaliebelastning är en av de största utmaningarna inom LundaEko II. Det pågår flera åtgärder för att öka kunskapen om miljö- och hälsofarliga ämnen. Ett exempel är en utbildningssatsning tillsammans med Naturskolan för att höja kunskapen hos pedagoger. Det råder osäkerhet om flera av delmålen kan nås inom programperioden. Trots att vi bedömer målen om lokal energiproduktion och biogas, inom området Minsta möjliga klimatpåverkan, som svåra att nå ser det ut som om det övergripande klimatmålet kommer att klaras, liksom delmålen om fossilbränslefri organisation och minskad energianvändning i kommunens lokaler. Inom de prioriterade områdena Klimatanpassning och Friskt vatten pågår ett samlat arbete inom ramen för Lunds vatten. Under 2015 påbörjades projektet där kommunen tar ett helhetsgrepp kring vattenfrågorna i samarbete med VA SYD, Sydvatten, samt de vattenråd som Lunds kommun arbetar inom (Höje ås och Kävlingeåns vattenråd). Helhetsgreppet om vattenfrågorna är mycket positivt, men i dagsläget är det oklart om de planer som ingår i projektet kommer att leda till att vi hinner nå Lunda- Eko-målen till När det gäller området Frisk luft i Lund så visar Miljöförvaltningens luftmätningar att halterna överskrider det regionala målet för respektive luftförorening, men att de ligger under miljökvalitetsnormens årsmedelvärden. Trenden med växande städer pågår över hela världen och det ställer nya krav på städernas infrastruktur. Lund är inget undantag. Som en expansiv kommun i en växande region står Lunds kommun inför en omfattande utveckling av nya verksamheter och ny bebyggelse. Delmålen inom hållbar stadsutveckling når vi inom de områden som handlar om samverkan och spjutspetsprojekt inom området. Däremot ser det ut som målen om exploatering av värdefull åkermark och riktvärden för buller är något vi inte kommer att nå. Inom området Biologisk mångfald och ekosystemtjänster arbetar Lunds kommun aktivt med bevarande och utveckling av naturmiljö- och parkvärden. Det pågår ett arbete att ta fram ett nytt Grönprogram. Programmet utgör underlag för planering och det operativa grönstruktur- och naturvårdsarbetet i kommunen. Lund har i dagsläget 32 områden som fått skydd i form av naturreservat. Under 2015 bildades ett nytt naturreservat i kommunen, Ekeberga, som ligger öster om Södra Sandby. Det behövs mer kunskap och utökade resurser för att öka möjligheterna till ett framgångsrikt arbete med biologisk mångfald och ekosystemtjänster i kommunala planer. 5

6 Om vårt miljöarbete och miljöredovisningen Lunds kommun strävar efter att vara ledande inom miljö- och klimatfrågor. Miljötänkande genomsyrar vår verksamhet och vägledande i arbetet är miljöprogrammet LundaEko II, Lunds kommuns program för ekologiskt hållbar utveckling Programmet bygger på de nationella miljökvalitetsmålen. Utifrån dessa mål har Lunds kommun formulerat åtta prioriterade områden: Engagera flera Hållbar konsumtion Minskad kemikaliebelastning Minskad klimatpåverkan Klimatanpassning Hållbar stadsutveckling Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Friskt vatten och frisk luft I denna miljöredovisning följer vi upp våra LundaEko-mål. I miljöredovisningen finns trend och analys av varje prioriterat område samt ett urval av miljöframsteg inom ramen för det gångna årets miljö- och hållbarhetsarbete. Kommunens samtliga förvaltningar och bolag har fungerande miljöledningssystem. Det är ett mycket viktigt verktyg och en framgångsfaktor i arbetet med åtgärder för att uppnå mål och delmål i LundaEko II. Prioriterade områden Engagera flera Trend och analys För att nå målen i LundaEko II behöver alla som bor och verkar i kommunen engagera sig och agera för en hållbar utveckling. För att engagera arbetar kommunens förvaltningar och bolag med informations- och kunskapsspridning, dialog, samverkan samt olika åtgärder för att påverka attityd och beteende. Kommunkontoret har under 2015 tagit fram en kommunikationsplan för LundaEko II. Planen ska både fungera som strategisk vägledning i Lunds kommuns övergripande hållbarhetskommunikation och som stöd i det praktiska kommunikationsarbetet inom de prioriterade områdena i LundaEko II. Tyngdpunkten för kommunikationsplanen ligger på det prioriterade området Engagera flera. Inom ramen för detta arbete har det tagits fram en mobil utställning med lådcykel, rollups och broschyrer. Utställningen har under sommaren och hösten 2015 varit med på olika arrangemang bland annat SommarLund, Skördefesten, Kulturnatten, Hälsningsgillet, Hållbar julmarknad och under några veckor ställts ut i Kristallens entré. Under våren 2015 genomfördes hållbarhetsföreläsningar i Lunds stadshall, öppna för Lunds medborgare, och under hösten anordnades en inspirationsdag för miljöintresserade kommunmedarbetare med 120 deltagare. Andelen kommunala förskolor och skolor med utmärkelse för lärande för hållbar utveckling ökar och uppgår 2015 till 70 stycken, vilket är 56 procent av enheterna (88 procent för Barn- och skolför- 6

7 valtningen Lund Öster respektive 44 procent för Barn- och skolförvaltningen Lunds stad). Det är tveksamt om LundaEko-delmålet om 70 procent till år 2016 kommer att nås hos Barn- och skolförvaltningen Lunds stad. Under 2015 genomförde tekniska förvaltningen olika insatser bland annat kampanjen Cykla fint med målet att öka kännedom om regler, trafiksäkerhet, parkeringsmöjligheter och tillgänglighet. Man genomför också kampanjen Pendla med cykel för att uppmuntra till cykling på längre sträckor. Den sedvanliga skördefesten anordnades i Stadsparken under hösten. Den innehöll information, utställningar och försäljning av närodlade och ekologiska produkter. Även flera andra förvaltningar och bolag har under året genomfört en rad interna och externa aktiviteter som syftar till att nå delmålen i LundaEko II. Sociala medier är allt viktigare för kommunikation och informationsspridning. Aktiviteten på facebooksidan Hållbara Lund har under 2015 ökat markant och antalet följare har mer än tredubblats. Ett annat exempel är bloggen Framtidsstigen som drivs av Lunds Renhållningsverk med syfte att sprida information om, och skapa engagemang för en hållbar livsstil. En stor utmaning med det prioriterade området Engagera flera är att mäta måluppfyllnad. Beteendeförändring tar tid att uppnå och det kan vara svårt att mäta effekten av olika insatser och projekt. Mål och resultat Delmål 1.1 Lunds kommun ska bidra med kunskap, information, goda exempel och verktyg för att göra det enkelt att välja hållbara alternativ. 1.2 Lunds kommun ska öka och utveckla samarbetet och dialogen kring hållbar utveckling inom organisationen samt med företag, universitet, organisationer och medborgare ska Lunds kommuns betygsindex för hur nöjda medborgarna är med kommunens miljöarbete vara minst 75 i SCB:s medborgarundersökning. 1.4 Andelen grundskolor och förskolor med utmärkelser för lärande för hållbar utveckling ska öka till 70 procent 2016 och till 100 procent Bedömning Hållbar konsumtion Trend och analys Att konsumera hållbart innebär att visa omsorg om de konsekvenser som inköp av en vara eller tjänst får för miljön, ekonomin och sociala förhållanden, både lokalt och globalt. Lunds kommun arbetar kontinuerligt med att göra sina upphandlingar och inköp hållbara. Komunens inköp av ekologiska och rättvisemärkta livsmedel ökar stadigt (se tabell 1 och 2). I februari 2015 blev Fairtrade City Lund korad till Årets Fairtrade City 2014 med följande motivering från Fairtrade Sverige: Fairtrade City Lund är ett föredöme i fråga om konsumtion av rättvist handlade produkter och det strategiska arbetet med detta. Lunds målsättning för den etiska konsumtionen är ambitiös och för att nå de satta målen har Fairtrade City Lunds styrgrupp satt upp en tydlig och välarbetad handlingsplan där informationsinsatser, uppföljning av inköpsstatistik och utbildningar för olika målgrupper används som metoder för att nå målen. 7

8 Diagram 1. Konsumtion av rättvisemärkt kaffe, te, banan, kakao, vitpeppar och svartpeppar för Lunds kommuns organisation. Konsumtion av rättvisemärkta produkter 120% 100% Andel 80% 60% 40% 20% 0% Kaffe 0,77% 12% 49% 79% 83% 76% 87% 89% 97% 82% Te 6,5% 17% 35% 29% 37% 38% 39% 55% 89% 84% Banan 1,5% 9% 23% 21% 25% 39% 52% 54% 80% Kakao 0,7% 5,5% 12% 11% 45% 64% 96% 97% Vitpeppar 79% 86% 45% Svartpeppar 60% 72% 84% Drickchoklad i automat 69% Fotbollar 20% Diagram 2. Konsumtion av ekologiska livsmedel för Lunds kommuns organisation. Inköp av ekologiska livsmedel är ett annat exempel där Lunds kommun är framgångrika. Under flera år har kommunen fått utmärkelser och priser från EkoMatCentrum. År 2015 var Lund en av tre kommuner i Sverige som nådde över 50 procent ekologiska livsmedel (se diagram 2). Trots framgångar finns det flera utmaningar för inköp av rättvisemärkta och ekologiska livsmedel. En av utmaningarna är att efterfrågan under vissa perioder överstiger tillgången och att produkten i vissa fall inte finns att få tag på. Ett exempel på detta är den rättvisemärkta vitpepparn (se diagram 1). För att uppnå flera av delmålen om Hållbar konsumtion i LundaEko II krävs att kommunen ställer krav i samtliga upphandlingar av varor, tjänster och produkter, vilket inte görs idag. Det krävs ökad kunskap och ökat stöd i upphandlingsprocessen. För att kunna bedöma måluppfyllnad krävs förbättrad 8

9 uppföljning i fråga om krav ställts, vilken nivå kraven är ställda på (bas, avancerad, spjutspets), och om produkterna lever upp till de krav som ställts. En annan viktigt aspekt inom det prioriterade området Hållbar konsumtion är kommunens avfall. Varje Lundabo slänger över ett halvt ton sopor varje år. Siffran har sjunkit markant sedan 2011 och bland materialen märks returpapper som kraftigt minskat. Vi antar att det beror på att alltfler läser tidningar via surfplatta eller dator. Enligt LundaEko II ska den totala mängden hushållsavfall minska med två procent per år från 2013 till Arbetet med att det inte ska bli så mycket avfall från första början måste prioriteras ytterligare, både inom den kommunala organisationen och i kommunen som geografiskt område. Inom landet sker stora utvecklings- och försöksprojekt för att avfallsbranschen ska kunna möta den omställning till cirkulär ekonomi som EU önskar. Beteendepåverkan och försöksverksamhet syftar till att avfallsmängderna totalt sett ska minska. Ett praktiskt försök som har påbörjats under året är en kvartersnära återbruksbutik som öppnar, i mars år 2016, i stadsdelen Linero. Diagram 3. Avfallsmängden per person kg/år i Lunds kommun. 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 Återvinningscentral Kompostmaterial Återvinningscentral Skrot Kompostmaterial Skrot Förpackningar Förpackningar Returpapper ink wellpapp Returpapper ink wellpapp Matavfall Matavfall Hushållsavfall Hushållsavfall 100,0 0, Mål och resultat Delmål 2.1 Vid alla upphandlingar av varor, produkter och tjänster, ska Lunds kommun ställa krav, lägst enligt Miljöstyrningsrådets kriterier, BASTA: s kriterier, TCO-märkningen, Svanen, Bra Miljöval, EU-Ecolable eller motsvarande. 2.2 Vid alla upphandlingar ska Lunds kommun ställa krav på att varor, produkter och tjänster ska innehålla så lite som möjligt av miljö- och hälsofarliga ämnen. 2.3 Vid alla Lunds kommuns upphandlingar där det föreligger risk för brott mot grundläggande arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i leverantörskedjan ska sociala och etiska krav ställas och följas upp ska minst 70 procent av inköpskostnaden för livsmedel gälla ekologisk mat. År 2020 ska andelen vara 100 procent. År 2016 ska 100 procent av inköpskostnaden för mejeriprodukter, frukt, grönsaker, nötkött (i första hand naturbeteskött), lammkött (i första hand naturbeteskött), kaffe och te gälla ekologiskt märkt. 100 procent av inköpt fisk ska vara MSC-märkt. 70 procent av potatisen vara ekologiskt odlad ska 100 procent av kaffe, te, banan, kakaopulver, drickchoklad för automat, fotbollar, vitpeppar och svartpeppar vara rättvisemärkta. 2.6 Den totala mängden hushållsavfall ska minska med 2 procent per år från år 2013 till Andelen utsorterat avfall ur hushållsavfallet ska öka till 55 procent till 2016 och till 65 procent Bedömning Går ej att bedöma Riskerar att ej klara målet

10 Minskad kemikaliebelastning Trend och analys Miljö- och hälsoskadliga ämnen finns i stort sett i allting omkring oss i vardagen i mat, kläder, möbler, byggmaterial, elektronik, hygienprodukter och leksaker. Många av dessa ämnen kan medföra risker för vår hälsa. Genom arbete i förskolor och skolor, vid upphandling och inköp eller när man bygger, arbetar kommunen med åtgärder för att minska exponeringen för miljö- och hälsoskadliga ämnen. Arbetet med att minska barns exponering av kemikalier på förskola och skola i Lund pågår. Under våren 2015 inleddes projektet Giftsamverkan Skåne där Lunds kommun samarbetar med Malmö, Kristianstad och Eslöv. Inom ramen för projektet arbetar Lund med miljö- och hälsofarliga ämnen i förskolor och skolor, och under hösten 2015 påbörjades en större utbildningssatsning för kommunens pedagoger. Kommunkontoret, i samarbete med Lunds Naturskola, genomför utbildningar på skolornas arbetsplatsträffar och utbildningsdagar. LundaEko-delmålet om att inventera miljö- och hälsofarliga ämnen på samtliga kommunala förskolor och skolor, bedöms som svårt att nå. Barn- och skolförvaltning Lund Öster har genomfört inventeringar av samtliga f-3 (förskoleklass - årskurs 3) skolor medan Barn- och skolförvaltning Lund Stad har beslutat att inte inventera samtliga f-3-skolor. Ingen inventering på mellanstadier, högstadier eller gymnasienivå har genomförts. Kunskapen om exponeringskällor anses generellt som god, då ett stort antal förskolor har inventerats i Sverige. Fokus bör istället ligga på att utforma åtgärder och påbörja utfasning av produkter i barnens vardag. När det gäller mellanstadier, högstadier och gymnasieskolor finns, i motsats till f-3 skolor, väldigt lite nationell kunskap att tillgå. Det krävs en annan typ av inventering eftersom man använder andra produkter än i f-3-skolor. För att uppnå delmålet i LundaEko II krävs att vi utökar samarbetet så att vi bland annat undersöker exponeringskällor på mellanstadier, högstadier och gymnasieskolor. Serviceförvaltningen som förvaltar många förskolor och skolor i Lunds kommun har kommit igång med arbetet att fasa ut miljö- och hälsofarliga material i sina fastigheter. Under 2015 har förvaltningen tagit fram förslag på åtgärder. Delmålet om att upprätta ett åtgärdsprogram, baserat på inventeringarna av förskolor och skolor i Lunds kommun bedömer vi fortfarande som möjligt att nå under Arbetet med att upprätta åtgärdsprogrammet är förvaltningsövergripande och det krävs samordning mellan olika förvaltningar. Under 2015 tog Lunds kommunfullmäktige ett beslut om att upprätta en kemikalieplan och underlagsarbetet inför detta påbörjades under året. Förutom arbete med förskolor och skolor arbetar kommunen med att sluta kretsloppen av näringsämnen. Växtnäringsämnena är framtida bristvaror. Kretsloppsförluster av fosfor och kväve måste undvikas utan att det medför negativa bieffekter som att tungmetaller tillförs jordbruksmark. I forskningsprojektet Den varma och rena staden, som drivs av Kommunkontoret tillsammans med femton partners, utvecklas och testas nya helhetslösningar för reningsverk. Lösningarna är resurseffektiva och ska göra det möjligt att utnyttja ämnen i avloppsvattnet till att skapa säljbara produkter. Enligt regeringens bedömning anses miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som ett av de sexton som är svårast att nå. Utmaningarna är stora då dagens moderna välfärdssamhälle genomsyras av förekomsten och användningen av kemikalier. En stor utmaning för kommunen är att ställa kemikaliekrav i upphandlingen. 10

11 Mål och resultat Delmål 3.1 Lunds kommun ska verka för att sluta kretsloppet av näringsämnen utan att riskera att öka halterna av miljö- och hälsoskadliga ämnen i jordbruksmarken. 3.2 Lunds kommun ska öka kunskapen om material och varors innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen som kan påverka hälsa och miljö. 3.3 Avloppsslam från reningsverk ska inte spridas på kommunens egna åkermarker och kommunen ska verka för att avloppsreningsslam inte sprids på åkermark i kommunen. 3.4 Öka andelen ekologiskt odlad jordbruksmark i Lunds kommun. 3.5 Samtliga förskolor och skolor i Lunds kommun ska senast 2015 ha inventerats med avseende på produkters och materials innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen. Ett åtgärdsprogram baserat på inventeringen ska vara framtaget Bedömning Går ej att bedöma Riskerar att ej klara målet Minsta möjliga klimatpåverkan Trend och analys 2015 blev ett historiskt år för det globala klimatarbetet. Under FN:s klimatkonferens i Paris (COP21) enades världens länder om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal, med ett ambitiöst mål om att sträva efter att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Kommunstyrelsens ordförande samt chefen för miljöstrategiska enheten på Lunds kommun var på plats i Paris för att delta i konferenser och möten kopplade till städernas roll i klimatarbetet. De deltog bland annat i Climate Summit for Local Leaders, där runt tusen borgmästare från hela världen samlades. Det stora intresset är ett tydligt bevis på att klimatfrågan är mycket viktig även på lokal nivå. Kommuner och städer är viktiga aktörer för att uppnå de ambitiösa globala klimatmålen. Lunds kommun fortsätter att ta ansvar och visa ledarskap i detta arbete, inte minst genom ambitiösa utsläppsmål. Lund har beslutat att minska utsläppen av klimatgaser med 50 procent till år 2020 och att utsläppen ska vara nära noll år Med den inriktningen kommer Lunds kommun att till år 2030 ha minskat sina utsläpp med cirka 65 procent. Hittills visar utsläppsstatistik att Lund lyckats minska utsläppen med 27 procent sedan 1990 (se diagram 4). Vi är därmed på god väg, men mer måste göras för att uppnå målet. Diagram 4. Utsläpp av koldioxid per sektor i Lunds kommun mellan 1990 och Hittills visar utsläppsstatistik att Lund lyckats minska utsläppen med 27 procent. Källa: SMED version 5, samt Kraftringen Energi AB vad gäller statistik för energi sektorn. 11

12 Lund är en av de kommuner som under 2015 har ställt sig bakom det nya Borgmästaravtalet med mål för utsläppen av växthusgaser till Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) är ett avtal för kommuner som vill gå längre i sitt klimatarbete än de europeiska målen. Syftet med Borgmästaravtalet är att lyfta fram det klimatarbete som görs på lokal nivå, och de anslutna kommunerna förbinder sig att upprätta handlingsplaner för hur utsläppen av växthusgaser ska minska. LundaEko II har ett ambitiöst delmål som lyder att den kommunala organisationen ska vara fossilbränslefri år Lund är en av kommunerna som får pengar från Europeiska regionala utvecklingsfonden för att nå målet om fossilbränslefrihet. I projektet, som leds av Energikontoret Skåne och Länsstyrelsen Skåne, kommer fem kommuner i södra Skåne att arbeta tillsammans under tre år. Aktiviteter i projektet handlar bland annat om att samverka med energibolag kring fossilbränslefri fjärrvärme, att effektivisera tjänsteresor och styra över till fossilbränslefria fordon. Under 2015 har kommunen tagit fram en handlingsplan som bedöms kunna leda till att organisationen blir 99 procent fossilbränslefri. En kommunal klimatfond och koldioxidavgift för transporter innebär att Lunds kommun kan klimatväxla för den lilla mängd fossilbränsle som bedöms finnas kvar Att införa en sådan innebär att kommunen kan nå målet. Lunds kommun är också en av de drygt 150 aktörer som deltar i regeringens initiativ Fossilfritt Sverige. Initiativet startades inför klimatmötet i Paris och målsättningen är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Kommunens koldioxidutsläpp från transporter fortsätter att minska. Minskningen beror bland annat på att fler går över från bensin till biodiesel och fordonsgas. Under året ökade andelen gasbilar från 42 procent 2014 till 49 procent år Enligt den statliga miljöbilsdefinitionen ökade andelen miljöfordon i Lunds kommun från 47 procent år 2014 till 56 procent år 2015 (se diagram 5). Andelen elfordon ökar också, men antalet är fortfarande lågt fanns det totalt fyra eldrivna fordon vilket motsvarar 0,8 procent av kommunens fordonsflotta. Trots positiv utveckling av miljöfordon behöver takten ökas. Vidare elektrifiering av fordonsflottan samt övergång till förnybar diesel är viktiga pusselbitar i detta arbete. Diagram 5. Andelen miljöfordon i Lunds kommuns organisation 12

13 På personbilssidan är det idag inte några större svårigheter att hitta fordon som lever upp till den nya miljöbilsdefinitionen. De utmaningar som finns är fordon som kör på landsbygden och som kan behöva fyrhjulsdrift samt de fordon som är stationerade långt ifrån en gastankstation. Det har dock kommit ut gasbilar med fyrhjulsdrift på marknaden samt elbilar och laddhybrider med allt bättre räckvidd, så möjligheten att hitta fordon som passar alla krav kommer att förbättras efter hand. När det gäller större fordon är det svårare att hitta passande modeller. Även produktionen av sol- och vindkraft i kommunen visar en positiv utveckling. Via arbetet med energiplanen, den nya översiktsplanen och upphandling av Bra Miljöval el bidrar kommunen indirekt till utbyggnad av vindkraft och via energirådgivning. Genom projektet Solkartan och samverkan med till exempel Kraftringen bidrar kommunen till att fler solceller sätts upp. Mål och resultat Delmål 4.1 Den kommunala organisationen ska vara fossilbränslefri senast Primärenergianvändningen per kvadratmeter i Lunds kommuns lokaler och bostäder ska minska till 2020 jämfört med Den lokala produktionen av el, värme och drivmedel från förnybara källor ska öka med 1 TWh till år 2020 jämfört med Till 2016 ska biogasproduktionen öka till 80 GWh/år varav 50 GWh/ år ska genereras av avfall och restprodukter. 4.5 Senast 2016 ska Lunds kommun utreda om kommunen investerar medel, direkt eller indirekt, i fossilbränslebolag samt i sådana fall upphöra med detta senast år Bedömning Riskerar att ej klara målet Riskerar att ej klara målet Klimatanpassning Trend och analys Klimatförändringarna är ett faktum. Det är inte längre bara en fråga om att minska utsläppen av växthusgaserna i atmosfären. Det finns nu ett behov av att anpassa samhället till de klimatförändringar som inte är möjliga att undgå. Klimatanpassning definieras som samhällens och ekosystems förmåga att klara av, vara förberedda på, samt kunna återhämta sig från förändringar som hör samman med klimatet. Översvämningar och stormar är exempel på händelser som kan bli oerhört ekonomiskt kostsamt för kommuner. Exempelvis anmäldes översvämningsskador i Sverige under 2014, vilket kostade drygt en miljard kronor för försäkringsbolagen. Klimatscenarier som tagits fram av Rossby Centre på SMHI pekar mot en ökning av årsmedeltemperaturen i Skåne med upp emot fem grader till år Årsmedelnederbörden förväntas öka med ungefär 20 procent och antalet tillfällen med extrem nederbörd förväntas också öka. Scenariot visar att vi kommer att få torrare somrar med tätare värmeböljor samt ökad nederbörd under höst, vinter och vår. Kommunen behöver arbeta förebyggande inom flera områden, till exempel för att minska risker för fukt och mögel i fastigheter. Det är även viktigt att ha beredskap för att kunna hantera väderrelaterade krissituationer som översvämningar och värmeböljor. Dagvattenhantering och att skapa ett bra mikroklimat i stadsmiljöer är andra exempel på angelägna frågor som berör klimatanpassning. Många förvaltningar i kommunen har idag egna klimatanpassningsåtgärder, men i dagsläget finns ingen kommunövergripande klimatanpassningsplan. Under 2015 pågick arbete som kommer att utgöra underlag till en sådan. Exempelvis skrevs ett examensarbete som utredde den befintliga hanteringen av väderhändelser, sårbarheten för väderhändelser samt vilket behov det finns av klimatanpassning i 13

14 Lunds kommun. Arbetet med Lunds nya vattenplan tangerar på flera områden klimatanpassningsarbetet med bland annat en översvämnings- och skyfallskartering samt en dagvattenplan. Även i arbetet med kommunens nya översiktsplan ingår klimatanpassning, kopplad till fysisk planering. En stor utmaning för Lunds kommun är att integrera alla separata planer och projekt till en samlad kommunövergripande klimatanpassningsplan som innefattar hela den kommunala organisationen. Här krävs en tydligare ansvars- och rollfördelning för såväl akuta insatser som för det långsiktiga förebyggande anpassningsarbetet. Mål och resultat Delmål 5.1 Lunds kommun ska ta fram en klimatanpassningsplan som hanterar förvaltningsövergripande klimatanpassningsfrågor senast Lunds kommun ska ta fram en översvämningskartering för kommunen senast Lunds kommun ska senast 2016 ha undersökt sina fastigheter med avseende på risker för fukt och mögel samt tagit fram en åtgärdsplan för att åtgärda brister och förebygga risker. Bedömning Riskerar att ej klara målet Hållbar stadsutveckling Trend och analys Som en expansiv kommun i en växande region står Lunds kommun inför en omfattande utveckling av nya verksamheter och ny bebyggelse. Ett område där Lund tydliggör sitt arbetet med hållbar stadsutveckling är Kunskapsstråket, som sträcker sig från Lund C, över universitet och sjukhusområdet, Idéon och Pålsjöområdet upp till Brunnshög med bland annat forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Under 2015 var det byggstart på Solbjer, det första detaljplanelagda området inom Brunnshög. Forskningsanläggningarna kommer att medföra nya flöden av spillvärme. Under hösten 2015 invigdes fjärrvärmeledningen som kopplar samman Lund, Lomma och Eslöv med Landskrona och Helsingborg. Lunds kommun fick också klartecken för statlig medfinansiering av spårvägslinjen Lund C ESS, samt ett igångsättningsbeslut och därmed har Lund officiellt blivit Sveriges nyaste spårvagnsstad. Sydvästra Lund och Öresundsvägen är två nya utbyggnadsområden där det också kommer att vara starkt fokus på hållbar stadsutveckling. Under 2015 ingick delar av sydvästra Lund i arkitekttävlingen Europan, där unga europeiska arkitekter lämnade förslag på hur området kan utvecklas. Förslagen kommer att integreras i det större utvecklingsarbetet för sydvästra Lund där bland annat en fördjupad översiktsplan tas fram. Ett annat exempel på arbete inom Hållbar stadsutveckling är EU-projektet Cityfied, som är ett samarbete mellan Lunds kommun, Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF), Kraftringen och IVL Svenska Miljöinstitutet. Projektet syftar till att ta fram strategier och modeller för kostnadseffektiv energieffektivisering av äldre stadsdelar med högt energibehov. Lärdomarna ska spridas till andra europeiska städer. I Lund rustas 1970-talsområdet Linero upp med mer miljövänliga bostäder. Projektet Future by Lund är en innovationsplattform där samhälle, akademi och näringsliv tillsammans löser globala utmaningar med produkter och tjänster för framtidens hållbara städer. Under 2015 har arbetet inom plattformen fortsatt fokuserat på de tre tematiska fokusområdena smart ljus, energi och mobilitet. Man har även öppnat upp för de nya områdena IoT (Internet of Things och Makers (ny teknik och produktionsmöjligheter kopplade till delandets ekonomi och kunskap). 14

15 En av kommunens strategier är sedan länge att bibehålla en kompakt stad med ett levande centrum. Det gör det lättare att gå, cykla och använda kollektivtrafik, vilket minskar biltrafiken. Under 2015 gjordes nästan en miljon fler bussresor i kommunen än året innan. Lunds kommun har länge arbetat framgångsrikt för ett hållbart transportsystem. Kollektivtrafiken i kommunen har en positiv utveckling. Under 2014 antog kommunfullmäktige den tredje versionen av sin transportstrategi, LundaMaTsIII. Under 2015 påbörjades arbetet med att förverkliga strategin. Strategin fokuserar på sex områden; Byarnas utveckling, Levande stadskärna, Verksamheters transporter, Regional arbetspendling, Växande Lund samt Innovativa Lund. Under 2015 påbörjade renhållningsverket i samarbete med kommunkontoret och Lunds Kommuns Fastighetsbolag (LKF) ett arbete med att upprätta en kvartersnära återbrukslokal på Linero. Syftet med den kvartersnära återbruks- och återvinningsplatsen är att på en liten yta i den tätbebyggda staden omsätta den cirkulära ekonomin till verklighet. Medborgare kan byta, laga och göra om grejer eller lämna grovavfall. Samtidigt blir det en ny mötesplats i stadsdelen. Under 2015 påbörjade stadsbyggnadskontoret arbetet med en ny översiktsplan. Man har börjat med att identifiera områden där kommunen behöver fördjupade kunskaper. En rad PM ska tas fram i bred samverkan med förvaltningar och externa aktörer. I och med att plan- och bygglagen förtydligats om att kommuner inte kan ställa tekniska särkrav på byggnader kommer Miljöbyggprogram Syd att ersättas med nytt strategiskt dokument för hållbart byggande. Lunds kommun, Malmö stad och Lunds universitet samverkar i arbetet med att ta fram en ny strategi som innehåller förslag om ett fördjupat arbete med nya former för dialog med byggherrar och forum för hållbart byggande. Förslaget ska behandlas politiskt under Mål och resultat Delmål 6.1 Lunds kommun ska testa nya metoder för tvärdisciplinärt samarbete i syfte att skapa en hållbar stadsutveckling. 6.2 Senast 2015 leder Lunds kommun, i några utvalda utvecklingsområden nya spjutspetsprojekt utifrån målet om hållbar stadsutveckling. 6.3 Senast 2015 uppmuntrar Lunds kommun byggherrar till att delta i dialog och projekt för att pröva nya lösningar utifrån målet om hållbar stadsutveckling. Lösningarna bör ha olika angreppsätt och testa olika aspekter av byggandet ska minst 30 procent av nybyggnationen i Lunds kommun, som geografiskt område ske enligt Miljöklass A avseende energi i Miljöbyggprogram Syd eller motsvarande. 6.5 Kommunen ska vara restriktiv mot annan markanvändning på brukningsvärd jordbruksmark än för jordbruksändamål. Den bästa åkermarken, klass 8-10, undantas så långt möjligt från exploatering. 6.6 Lunds kommun ska sträva efter att inte överskrida riksdagens riktvärden för trafikbuller. 6.7 För att minska exponeringen för UV-strålning ska åtgärder vidtas vid utformning, underhåll och renovering av allmänna platser, lekplatser, skol- och förskolegårdar. Bedömning Går ej att bedöma Går ej att bedöma Riskerar att ej klara målet Riskerar att ej klara målet 15

16 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Trend och analys En rik, levande miljö med hög biologisk mångfald och väl fungerande ekosystemtjänster är förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Med ekosystemtjänster menas de tjänster som naturen tillhandahåller, exempelvis vattenrening, pollinering och förutsättningar till rekreation. Den biologiska mångfalden och olika ekosystemtjänster behöver skyddas, bevaras och utvecklas i såväl stadsmiljön som i tätorter och på landsbygden. På så sätt skapas viktiga förutsättningar för långsiktigt hållbar utveckling i Lunds kommun. Kommunen arbetar aktivt med att bevara och utveckla olika naturmiljöer och grönstrukturer. Det pågår bland annat arbete att ta fram ett nytt grönprogram. Detta kommer att utgöra underlag för grönstrukturoch naturvårdarbetet i kommunen Andelen av Lunds invånare inom tätorterna som har tillgång till en park om minst ett hektar inom 300 meter var år 2015 drygt 86 procent. Lund har idag 32 naturreservat varav fem är kommunala. Under 2015 bildades ett nytt statligt naturreservat i kommunen, Ekeberga, beläget öster om Södra Sandby. I Skrylleområdet ligger bland annat Naturum Skrylle som förvaltas av tekniska förvaltningens Park- och naturkontor. Det är ett av landets mest besökta naturum och är öppet året runt. Våren 2015 invigdes gömslet Gyltan i Skrylleområdet där besökaren kan sitta för att spana efter vildsvin, rådjur, dovhjort och andra vilda djur som lockas fram med utlagt foder. För att nå delmålen i LundaEko II kopplade till biologisk mångfald och ekosystemtjänster behöver ambitionsnivån höjas. Att få fram relevanta och mätbara indikatorer och nyckeltal är en stor utmaning som kräver ett större fokus om målen ska kunna bedömas. Exploateringstrycket är stort i Lund, vilket gör det extra viktigt att skydda naturområden, dels för den biologiska mångfalden, dels för att skapa rekreationsmöjligheter för en växande befolkning. Det behövs mer kunskap och utökade resurser för att öka möjligheterna till ett framgångsrikt arbete med biologisk mångfald och ekosystemtjänster i kommunala planer. Mål och resultat Delmål 7.1 Lunds kommun ska tillgodose alla kommuninvånares behov av och rätt till gröna miljöer. 7.2 Lunds kommun ska öka kunskapen om biologisk mångfald och ekosystemtjänster bland alla som bor och verkar i kommunen. 7.3 Lunds kommuns ska fortsatt verka för att fler lämpliga naturområden ska få skydd i form av naturreservat, biotopskydd eller motsvarande. 7.4 Lunds kommun ska verka för att täktverksamhet inte etableras eller utvidgas inom kommunen om det hotar de områden som utpekats som värdefull natur i Lunds kom muns grönstruktur- och naturvårdsprogram eller i Länsstyrelsens naturvårdsprogram. 7.5 Lunds kommun ska arbeta för att skydda, bevara och utveckla spridningsvägar för olika arter i syfte att stärka den biologiska mångfalden i stadsmiljön och på landsbygden. 7.6 Lunds kommun ska göra en inventering av ekosystemtjänster i stadsmiljö och lands bygdsmiljö senast 2016 vilken ska utgöra underlag för åtgärder för hur ekosystemtjänster ska skyddas och utvecklas i kommunen. Åtgärder ska finnas framtagna senast Bedömning Går ej att bedöma Riskerar att ej klara målet 16

17 Friskt vatten och frisk luft Trend och analys Rent vatten är en förutsättning för välfärd, men rent vatten är ingen självklarhet. Försörjning med rent dricksvatten är en av de allra största utmaningarna globalt. Till följd av den globala uppvärmningen beräknas vattentillgången bli ännu mer begränsad i stora regioner runt om i världen i framtiden. Även Sverige, och inte minst Lunds kommun, står inför stora utmaningar på vattenområdet. Dels avseende rent dricksvatten och dels avseende kemiska föroreningar i ytvatten och grundvatten. Ett annat viktigt problemområde är övergödningen av sjöar och hav på grund av för stora utsläpp av fosfor och kväve. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten ska alla ytvatten och grundvatten uppnå god kemisk, ekologisk och kvantitativ status till av EU beslutade målår. Inte något ytvatten, det vill säga sjöar och vattendrag, i Lunds kommun, når upp till god ekologisk eller god kemisk status. När det gäller Lunds kommuns grundvatten så bedömer Vatteninformation Sverige (VISS) både den kemiska och kvantitativa statusen som god. Tillförlitligheten är dock låg eftersom bedömningen inte bygger på faktiska mätningar. Miljöförvaltningen i Lunds kommun genomför egna mätningar av grundvatten inom ramen för grundvattenkontrollprogrammet, men dess tidsserier är ännu för korta för att det ska kunna gå att dra några slutsatser. När det gäller andelen av Lunds yt- och grundvattenförekomster som har ett långsiktigt skydd så är andelen relativt låg. Av fjorton grundvattenobjekt är sex skyddade för dricksvattenförsörjning. Under 2015 påbörjades projektet Lunds vatten där kommunen, VA SYD (huvudman för dricksvattenförsörjningen), Sydvatten (dricksvattenproducent) samt Höje ås och Kävlingeåns vattenråd tar ett helhetsgrepp kring vattenfrågorna. Inom projektet tas följande delplaner fram: vattenförsörjningsplan, VA-utbyggnadsplan (antagen i Kommunfullmäktige april 2015), sjö- och vattendragsplan. Dagvattenplan kopplad till den redan antagna dagvattenstrategin samt en översvämningsplan. Det är oklart om det räcker att ta fram dessa planer för att nå de uppsatta målen i LundaEko II. Olika typer av luftföroreningar som kväveoxider, partiklar och marknära ozon medför betydande hälsoproblem. Lund har anslutit sig till de regionala målen för halterna av luftföroreningar. Dessa är satta så att luftföroreningshalterna inte ska överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Miljöförvaltningens luftmätningar visar att halterna överskrider det regionala målet för respektive luftförorening, men att de ligger under miljökvalitetsnormens årsmedelvärden. Mål och resultat Delmål 8.1 De regionala målen för halterna av partiklar (PM 10 och PM 2,5), bensen, kvävedioxid och marknära ozon ska inte överskridas. 8.2 Ytvattenförekomster i Lunds kommun ska ha god ekologisk status och god kemisk status enligt beslutade miljökvalitetsnormer och tidpunkter. 8.3 Grundvatten i Lunds kommun ska ha god kemisk och kvantitativ status enligt beslutade miljökvalitetsnormer och tidpunkter. 8.4 Senast år 2016 ska Lunds kommuns yt- och grundvattenförekomster, med betydelse för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning, ha ett långsiktigt skydd och översyn av befintliga skyddsområden ska göras. 8.5 En vattenplan, det vill säga en handlingsplan med åtgärder som beskriver hur Lunds kommun ska uppnå god ekologisk, kemisk och kvantitativ status i ytoch grundvatten enligt beslutade miljökvalitetsnormer samt säkra en långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning tas fram senast Bedömning Riskerar att ej klara målet Går ej att bedöma 17

18 Miljöframsteg Årets Fairtrade City Fairtrade City Lund blev i februari 2015 utnämnd till 2014 års Fairtrade City med motiveringen: Fairtrade City Lund är ett föredöme i fråga om konsumtion av rättvist handlade produkter och det strategiska arbetet med detta. Lunds målsättning för den etiska konsumtionen är ambitiös och för att nå de satta målen har Fairtrade City Lunds styrgrupp satt upp en tydlig och välarbetad handlingsplan där informationsinsatser, uppföljning av inköpsstatistik och utbildningar för olika målgrupper används som metoder för att nå målen. Tvåa I Ekomatsligan. Med femtio procent ekologiska inköp hamnade Lunds kommun på delad andra plats i Ekomatsligan 2015, ett pris som delas ut av Ekomatcentrum och som uppmuntrar till ekologiska inköp. Tre kommuner i Sverige har därmed uppnått Ekomatsligans silvernivå på minst femtio procent ekologiska inköp. Förstaplats I Lilla Ekomatsligan Förstaplats i Lilla Ekomatsligan 2015 gick till Bys ansvarsområde i Södra Sandby, med hundra procent ekologiska inköp. Priset delas ut av EcoMatsCentrum. Lunds kommun hade tolv finalister i lilla Ekomatsligan alla med inköp över 75 procent. På skolan Ladugårdsmarken är andelen ekologisk mat 99 procent och Nyponbackens förskola har 98 procent ekologiska inköp. Förstapris I White Guide Junior Byskolan i Södra Sandby fick förstapris i White Guide Junior i kategorin Årets hållbara offentliga gastronomi För en ambitiös, beundransvärd, helhjärtad och livsviktig introduktion av goda, nyttiga och hållbara måltider till våra barn. Vattenpriset Sjöstjärnan Kävlingeåns vattenråd, med Lunds kommun som en drivande medlem, tilldelades Havs- och vattenmyndighetens nyinstiftade nationella vattenpris Sjöstjärnan. Sjöstjärnan är ett nationellt vattenmiljöpris för engagerat, lokalt vattenvårdsarbete. Syftet med priset är att uppmärksamma lokalt vattenvårdsarbete där flera intressen samverkar. Juryns motivering lyder: För att långsiktigt, i bred samverkan med band andra antbrukare och flera kommuner och utifrån en helhetssyn framgångsrikt genomfört åtgärder för en bättre vattenkvalitet i Kävlingeåns avrinningsområde. Kävlingeåns vattenråd visar ett engagemang för lokal vattenförvaltning som inspirerar! Skånes bästa friluftskommun Lund blev utsedd till Skånes bästa friluftskommun i en ranking av Naturvårdsverket i samarbete med Svenskt friluftsliv och Sveriges Kultur- och Fritidschefers förening. Lund blev sjunde bäst i Sverige. Nominerad till Årets Solcellsanläggning Palettskolan nominerades till Årets solcellsanläggning av Skåne Solar Awards och var bland de tre bästa anläggningarna bland femton bidrag. Serviceförvaltningen har under de senaste åren haft investeringsmedel för solceller, vilket gjort att flertalet anläggningar installerats. Den största installeras på Victoriastadion i början av Medfinansiering till spårvägslinjen Lunds kommun fick klartecken för statlig medfinansiering av spårvägslinjen, samt ett igångsättningsbeslut och därmed har Lund officiellt blivit Sveriges nyaste spårvagnsstad. 18

19 Borgmästaravtalet 2030 Lunds kommun skrev under Borgmästaravtalet 2030 som innebär att städer förbinder sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst fyrtio procent till 2030 jämfört med Lunds mål är att minska med femtio procent till Borgmästaravtalet involverar även flera privata aktörer i kommunen. Nytt Aktivhus Det nya huset för lågstadiet på Tunaskolan, Tvillingskolan, invigdes under hösten 2015 och är ett aktivhus. Det innebär att byggnadens konstruktion och tekniska system aktivt arbetar med att fånga upp värme bland annat ifrån elever och personal, datorer, solinstrålning, belysning, kökets kylar och frysar och solfångare. Huset är bland annat försett med värmepump för återvinning och fjärrvärme. Isoleringen av väggar och fönster är dimensionerad för att minimera lokalernas behov av tillförsel av energi för uppvärmning. Då minskar också behovet av komfortkyla i lokalerna. 19