Undersökning av V ombsjön

Transkript

1 Undersökning av V ombsjön 1996 PIAnlmm frt1n Vombsjön Foto: G. Cronbtrg Gertrud Cronberg Helene Annadotter Magdalena Lindberg Vi b eke Lirås Lund kologiska Institutionen Lunds Universitet Lund

2

3 SAMMANFATTNING Limnologiska avdelningen vid kologiska institutionen, Lunds Universitet har, på uppdrag av Kävlinge vattenvå.rdsförbund, mfört undersökning av Vombsjön under Föreliggande rapport är en sammanställning av provtagningar apriloktober. Undersökningarna har omfattat växtplankton samt fysikalisk/kemiska analyser. Sikrdjupet varierade mellan 0,55 och l,55 m. Der lägsta värdet, orsakat av kraftig alggrumling, uppmättes i augusti. Höga totalfosforhalter uppmättes under höstmånaderna och har troligtvis orsakats av internt fosforläckage från bottensedimenten. n stadig minskning av totalkväve pågick från juni månad och orsakades sannolikt av denitrifikation. n kombination av dessa två processer resulterade i låga N/P och kraftig blomning av blågröna alger och höga biomassor uppmäues. Kiselalgen Stephanodiscus hantzschii, rekylalger och Chrysoch romulina parva dominerade i början av växtsäsongen. Under sommaren ökade inslaget av blågröna alger för att sedan dominera algsamhäller till slutet av växtsäsongen. Från augusti till november bildades vattenblomning av den blågröna algen Planktothrix agardhii. Potentiellt toxiska blågrönalger dominerade från slutet av juni till långt in på senhösten.

4

5 INNHÅ LLSF Ö RTCKNING INLONING MTODIK... 3 RSULTAT DISKUSSION... 9 RK Ä NNAND... 9 RPRNSR... 9

6

7 Undersökning av Vombsjön 1996 INLDNING På uppdrag från Kävlingeåns vattenvårdsförbund har vi genomfört undersökning av Vombsjön under Studien omfattar växtplankron samt vattenkemiska och fysikaliska undersökning r från april till oktober. MTODIK Provtagningsmetodik. Vattenprov insamlades med plexiglasrör från ytan till 2 meters djup över sjöns djuphåla. Vattnet hälldes i en spann och dess temperatur mäues omedelbart efcer upptagandet. Prov för vattenkemiska analyser fixerades med kvicksilverklorid och analyserades senare på ekologiska institutionens laboratorium (tebell l). Kvantitativa växtplanktonprov fixerades med Lugols lösning. Kvalitativa växtplanktonprov insamlades med l O och 4 5 Jlm:s planktonhåvar och fixerades med formalin till en slutkoncentration mellan 2 4%. Provtagningen gjordes på förmiddagen mitt i månaden från april till och okrober (tabell 2). Siktdjupet mättes med en vit sikrskiva, diameter 25 cm. Fysikaliska och kemiska undersökningar. Mätning av ph, ledningsförmåga, alkalinitet och turbidicet gjordes på ofixerade vattenprov samma dag som de insamlats. För det mesta ca 2 3 timmar efter p rovtagnmgen. Tabell 1. Använda analysmetoder. Parameter Analysmetodik ph Alkalinitet, mekv/1 Grumlighet, NTU Ledningsförmåga Fosfat fosfor (P04 P) T otalfosfor (Tot P) Nitratkväve + Nitritkväve. (N03 N + N02N) Ammoniumkväve (NH4 N} Hl8314 membran phmeter, Hannas Instruments 725 Dosimat, Metrohm Hack Portable Turbidimeter modell Conductometer, Metrohm Technicon W med modifiering. Kaliumantimon tartrat har utelämnats. Istället tillsattes 2% lösning av oxalsyra i förhållandet 1 :20 till reagenslösningen. Cystein reagens användes för maskering av HgCI2. Samma som för P0 4 P, men först efter uppslutning med 2% K2S208. Technicon W. Technicon W med modifiering. NaOH reagens har använts. 3.

8 Analys av växtplankton De kvantitativa växtplanktonproven analyserades i omvänt mikroskop. Proven sedimemerades i 5 eller l O ml:s plankton kammare. Dominerande arter räknades efter sedimemation. De enskilda anerna räknades, mättes och biovolymen beräknades. n del växtplankconarter kunde ej bestämmas till arren i de lugolfixerade proven utan har samlats i släkten eller grupper, t ex kiselalgerna Aulacoseira, Cyclotel/a, Stephanodiscus och Synedra samt cryptomon ader som Rhodomonas och Cryptomonas. Slutligen beräknades den totala biomassan av ;;.!ger i mg/l färskvikt. RSULTAT Klimatiska förhållande Vintertemperaturerna i södra Sverige var lägre än normalt efter åtta milda vintrar i följd. Kyligt väder och snötäcke dominerade under mars månad. Maj 1996 blev den regnigaste majmånaden sedan mätningarnas början Det var även den kallaste majmånaden under hela 1900talet. Det ovanligt kyliga vädret fortsatte i juni och juli och den riktiga sommarvärmen kom inte förrän i augusti. Juli månad var kallare än normalt och regnmängden var även under det normala. September var även kallare än normalt. Vid provtagningarna var det mer eller mindre mulet väder vid samtliga tillfällen utom i april då det var molnfritt och lufttemperaturen 22 C. Vindstyrkan vid provtagningarna var svag till måttlig och våghöjden varierade från 2 till 35 cm. De högst uppmätta lufttemperaturerna var i april och augusti med 22 C vid båda tillfällena. Vattentem p eratur Vanentemperaturen varierade mellan l 020 C. Högsta rem p era turen, 20 C, uppmättes i augusti. Siktdjup Siktdjupet varierade mellan 0,55 m och 1,55 m. l april var siktdjupet l m och steg till l,55 i juni för att åter sjunka till sitt lägsta värde, 0,55 m, i augusti Det låga siktdjupet sammanföll med växtplanktonblomningarna. ph ph var relativt högt under hela undersökningsperioden och varierade. litet, från 8,5 till 8,8. Det lägsta värdet uppmättes i juni när växtplanktons biomassan som var lägst och det högsta värdet i augusti vid hög förekomst av alger. Ledningsformåga Ledningsförmågan varierade mycket litet under året (0,310,36 ms/cm). De högsta värdena erhölls när växtplankwnförekomsten var låg och de lägsta värdena när den var hög. Grumlighet Grumligheten varierade mellan 4 och 17,5 NTU. Den största grumligheten uppmättes vid växtplanktonblomningen mellan augusti och oktober. Alkalinitet. Alkaliniteten var hög och varierade mellan 2,0 och 2,7 mekv/1. Alkaliniteten var 2,51 mekv/1 i april och ökade sakta till 2,74 mekv/1 i juli. l augusti sjönk den till det lägsta värdet 2,01 mekv/l och ökade sedan successivt under hösten. Den lägsta alkaliniteten sammanfoll med planktonblomningen. 4

9 Tabell2. Väderlek, kemiska och fysikaliska data samt växtplanktons biomassa, Vombsjön Datum 22 april 17 maj 17 juni 18 juli 16 aug. 11 sept. 16 okt. Tidpunkt Moln, % O (klart) 100 (mulet) 90 (mulet) 80 (mulet) 40 5 Lufttemperat u r, 22 10, "C Vindstyrka svag måttlig måttlig måttlig svag måttlig Vindriktning syd ost väst nordväst nordost nordväst 100 (mulet) 13 måttlig sydost Våghöjd, cm Vattentemperatur 10 10, ,5 oc Vid 0,5 m Slktdjup, m 1 1,25 1,55 0,97 0,55 0, ,87 ph 8,72 8,51 8,46 8,57 8,9 8,79 8,83 Led n logsförmåga 0,35 0,35 0,36 0,36 0,32 0,31 ms/cm 0,31 Grumlighet, NTU 4 3,5 4,3 9,6 17, Alkali nitet, 2,51 2,57 2,67 2,74 2,01 2,08 mekv/1 2,20 P04 P, J! gli Tot P, g/l {N03+ N0 2 } N, 2,16 1,75 2,33 1,49 0,466 0,108 mg/l NH4 N, g/l KJeldahiN 0,88 0,9 0,95 1,07 1,41 1,55 Tot N, mg/j 3,72 2,8 3,42 2,8 2,06 1,71 N/P , ,26 1,62 13 Klorofyll B., gli Biomassa, mg/l 21,37 3,90 0,95 4,17 12,67 7,56 16,22 Ngt Grönaktig Blom i sjön, Blom, ngt Algskum i Algskum på Kommentar, grönaktig vattenfärg. svagt skum i algskum mitt hamn, blom i tillbakagång, blom, vattenfärg. hamnen. i sjön, sjön. Mkt endast lite vattenfärg, algskum i olja i båten blom i mm hamnen. Mkt risk för hamnen. blåst veckan kontaminera innan. de prov. 5

10 T otalfosfor. Totalfosforvärdena var höga. De varierade dock krafrigt med 34 g/l som lägsta värde i juni och 159 J..t.g/1 som högsta värde i september. Totalfosfor (J.LQ/1), ! J 80 CJ) ::l! 1995i i 1996t ' 40 o April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Figur 1. Totalfosfor (J.l.g/1) i Vombsjön 1995 och Fosfatfosfor Fosfatfosfor varierade starkt mellan 4 och 72 J.lg/1. Värdena var mycket låga mellan april och augusti. I september och oktober ökade halterna till 72 respektive 57 Jlg/l. Fosfatfosfor (J.Lg/1), J "D, 40 :::1. 20 iil.199s]! 1996j April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Figur 2. Fosfatfosfor (J.Lg/1) i Vombsjön 1995 och T otalkväve De högsta totalkvävekoncentrationerna uppmättes i april (3,72 mg/l) och juni (3,42 mg/l). Från och med juli började totalkväve minska och det lägsta värdet (1,62 mgll) uppmättes i oktober. 6.

11 .. Totalkväve, (mg/l) !! 1996! 4== 3...J.. tn2 1 o April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Figur 3. Totalkväve (mg/l) i Vombsjön 1995 och Ammoniumkväve Ammoniumkväve var lågt mellan april och augusti (414 J.lg/1) för att sedan stiga till 97 Jlg/1 i september och 31 J.lgll i oktober. Nitratkväve Nitratkväve halterna var höga mellan april och juli då värdena varierade mellan l,49 och 2,33 mg/l Från och med augusti började nitratkväve minska och det lägsta värdet uppmättes i oktober (0,035 mg/l). Kjeldahlkväve Kjeldahlkvävet ökade kontinuerligt från april (0,88 mg/l) till september (l, 55 mg/l) för. att minska till l,26 mg/l i oktober.. Klorofyll i! Höga halter av klorofyll i!,._upprnättes mellan augusti (39 Jlg/l) och oktober {42 Jlgll) med högsta värdet i september (70 Jlg/1). KJorofyll varierade apriljuni mellan 9 och 19 J.! g/l. Växtplanktons biomassa Växtplankton undersöktes från mitten av april till mitten av oktober. Under denna period varierade biornassan mellan 0,95 mg/l till 21,4 mg/l (färskvikt). Den högsta biomassan uppmättes vid första provtagningstillfället i april (21,4 mg/l). Mängden växtplankton minskade under maj och det lägsta värdet registrerades i juni (0,95 mg/l). Från juni (iii oktober ökade sedan biomassan igen. Vid den sista provtagningen i oktober uppmättes ett nytt biomassa maximum på 16,2 mg/l. 7

12 ..... i Växtplanktons biomassa, l J 1 5 en 10 5 o April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Figur 4. Växtplanktons biomassa (mg/l) i Vombsjön 1995 och Växtplanktons förändring under 1996 I april dominerades växtplanktonsamhället av kiselalgen Stephanodiscus hantzschii (65%), rekylalger (18%) och flagellaten Chrysochr.omu/ina parva (5%). Den högsta biomassan under året uppmättes alltså vid denna tidpunkt. Under maj minskade mängden alger drastiskt. Vanligast förekommande växtplankton var obestämda monader (45 J.Lm stora) och Stephanodiscus hantzschii. l juni registrerades lägsta biomassan, som då utgjordes av blågrönalgerna Woronichinia arelica (28 o/o), pico blågröna alger (16 o/o) och rekylalgen Chroomonas acuta (24 %). Från juli ökade växtplanktonmängden igen och dominerades av blågröna alger till in i november (Bilaga l, tabell 1). Under juni till juli dominerade de chroococcala blågrön;j.lgerna, tillhörande släktena Microcystis, Radiocystis och Woronichinia, medan från augusti till oktober var trådformiga blågröna alger vanligast. Då dominerades växtplanktonsamhället till ca o/o av den blågröna algen P/anktothrix agardhii (tidigare kallad Oscillatoria agardhit). Under hösten tillkom även en del kiselalger (ca 1215 %). Vanligast var släktena Aulacoseira (tidigare kallad Melosira), Cyclotella och Stephanodiscus. Växtplanktons artsammansättning Under 1996 regisuerades totalt 85 taxa i Vombsjön. Blågröna alger och grönalger var representerade med flest arter (tabell 3). Antal registrerade kiselalgstaxa var 13, men detta är en underskattning. Släktena Cyclotella och Stephanodiscus förekom med flera aner, vilka ej kunde identifieras, eftersom de endast kan bestämmas till arten med elektronmikroskopi. Vanligast förekommande blågröna alger var Microcystis botrys och M. viridis samt Planktothrix agardhii. Bland kiselalgerna dominerade släktet Aulacoseira främst med A. granulata var. angustissima, Stephanodiscus hantzschii och Stephanodiscus spp. Cryptomonader förekom rikligt i april liksom pansarflagellaten Glenodinium sp. Ceratium hirundinella uppträdde i iiklig mängd på sensommaren (Bilaga 1, tabell 2). Toxiska alger Potentiellt toxiska blågröna alger förekom från juli till december. 8

13 Tabell 3. Växtplankton fördelade på olika alggrupper och trofitillhörighet, Vombsjön Blågröna alger Kiselalger Grönalger Pansarflagellater Rekylalger Heterotrota flagellater utrofa arter Indifferenta arter Mesotrofa arter DISKUSSION Liksom under 1991 och 1995 ökade fosfatfosforhalren och växtplanktonbiomassan dramariskt på sensommarenhösten. n liknande ökning av fosfatfosforhalcen, dock inte lika kraftig, uppmättes i augusti 1991 (ANNADOTTR, 1993). Orsaken till denna ökning av löst fosfor beror troligast på imernt fosforläckage från sedimenten. Vilka mekanismerna som ligger bakom internt fosforläckage från sedimenten diskuteras men som utlösande orsak har föreslagits syrebrist vid sedimentytan, höge ph i bottenvattnet och förhöjd mikrobiell aktivitet på grund av sedimentation av växtplankton. April cill augusti är fosfatfosforhalterna mycket låga vilket tyder på att fosfor är det näringsämne som begränsar algtillväxten. Trots an växtplanktonbiomassan var betydligt högre augustioktober jämfört med majjuli är totalkvävehalterna som lägst mellan augusti och oktober. Orsaken till detta är sannolikt en kraftig denitrifikation på grund av ökad tillgång på organiskt material. De minskade totalkvävehalterna i kombination med de ökade fosfatfosforhalterna gör att kvoten mellan kväve och fosfor minskar. Låga N/P ( <28) förekom i augusri, september och oktober. nligt (SMITH, 1983) gynnas blågrönalger av N/P som är mindre än 29. Men N/P större än 29 medför inte alltid frånvaro av blågröna alger. Trots att N/P i juni och juli var l 00 respektive 82 fanns det en dominans av blågröna alger. WIDRHOLM (1989) föreslog att klassificering av en sjös näringstillstånd skall ske på basis av totalfosforhalten. Då totalfosforhalten pendlade mellan 34 och 159 J..lg/1 bör Yombsjön klassas som en mycket näringsrik sjö. nlige WIDRHOLM et al., (1983) bör man "under inga omständigheter" överskrida 25 J.lg totalfosfor/l om man vill undvika massurveckling av blågrönalger. Vombsjön befinner sig i dag långe från den gränsen. RKÄNNAND tt tack till personal vid Vombverket, Sydvatten AB, som har ställt upp med båt och båtförare vid provtagningarna. RPRNSR Annadorrer, H Algtoxiner i dricksvatten. VAFORSK rapport nr Svenska vanen och avloppsverksföreningen. ISBN Smith, V. H Low niuogen ro phosphorus ratios favor dominance by bluegreen algae in lake phytoplankton. Science 221: Wiederholm, T Bedö ningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkers rapport ISBN 91620' Wiederholm, T., Wdch,., Persson, G., Karlgren, L. & von Brömssen, U Bedömningar och riktvärden för fosfor i sjöar och vattendrag. Underlag för försöksverksamhet. Statens naturvårdsverk Meddelande 1983, PM lsbn

14

15 Bilaga 1 Tabell 1. Växtplanktons biomassa fördelad på olika arter, Vombsjön Tabell 2. Växtplanktonarter registrerade från Vombsjön JO

16

17 Tabell1. Vombsjön 1996, växtplanktons biomassa, mg/l. Datum 1 22apr ' 17mal i 17fun i 18Jul 16aug i 11sep! 16okt CY Y.. g 9er.. i" l J_._.. Chroococcales : 1 ; MLföeY. [ _ otrjj_=:..===.. t...,...j._. o,s76.j f_s: !... i. 1 j 0,147J ,29! o,oo1 <!! O.if...Q!. 0,442.. Y.trl! i i J_ L.?..4 1 o,9a L o.o29 o M:... r:'b rg_i '! _._1 j 0,241 0,0071 0,072 Radiocys tisgeminata. : 1 o, 1811 o,31 B_L.. i...w r l a!e! a +:... 1 o.21i o.j.!.? 1! _!>!.!!.? '!!.:. egeib:':ja.. +J.. j _J.,... _.O!.Q3. Blågröna celler, 0 = 5 11m : l i 0,438: 1...'' ,L... P.i. c : r er!... 0.:=:_. : H m.... L.... :?..l g!..!.... :.. N...'?. '..... :.!..L '.[ [_ }!on i<iebah ri.. i i.. t : ::: o,ttai + o8c'if!a! ri i = = ==.... i '.. l i ' Planktolyn,gbya brevicellularis : ,3791 0,035!! t i. ri x a_9.d ii :: = r.:f:ae, G_fön a 19 i ctosterium. äcutl.im var väriäi)i'iä ,..., _,_... = :==..o03io:15 6 ö64: fq? i? t t"!'"""'' ' ; 1! o o47i... _ i ; L... """i ""'""' I ;/aa :. ' _J.. 1..!. 14:,,,,... :.. l =.. fj! e:_ 18 l_.:;:=..ooij j ::::= :o,i ul c'?. ira granulata r..:.. " :>.!. i.. i. + 0,7.!!.....!. ul <? l. PP: _i... : o, 166, ; ;. 0,26 ' ' Yd<?1.e. t_a RP...: : ,249:! 0,611 o,16s: o, :..... r ; ' ::::r Stephanodiscus spp ".! 0,062! 0, , 0,622: , yn;'dr_ Sf?P. 0,0691 :.....,., i..... l. ÄVPT.<?.V.._!'.fi. J!QI! :.... r, J _1 :. Fragliaria sp. stephanodiscus hånizsc " o7 : o ;6 1 5.f!! : iis......; :. 0,3781 : o.o38 o.2 ;t..... _ :.. j;.o_s Rhodomonas lans _ _ 1'',2 _ =. _7:... 1:. :....._ i'. J _ Rhodomonas. R..... _ ir 0...! 9.?: 0,029,,J ,,;...._... oinöphycä,'pansartia g eilaier......i Ceråti'lsm hiru. Odine ilci...._ : _,,,,_! Glenodi il:'m sp... _! _,. SMÅ MONADR... j_ ,.,, j.,. j_,_,... Monader 0 =:= :5_1.1...:_o...! o. t st L.. o. 2!....._ , _ Heterotrofa flagellater.... O. o12: o. 1 os! o,4oa o,os4; o,o1a Ök å d heterotrof"f i ag [lai ; _ }. n1 =j=981. ;...:......,. Katablepharisovalis _?_?_6....:.. : :... 0,048.,;_,.... TOTAL BIOMASSA, mg/l 21,37 3,90' 0,95; 4,17! 12,69 7,56 16,22

18 _ Tabell 2 (1 ). Växtplankton, Vombsjön, G = ekologisk grupp: = utrol, l = Indifferent, M = Mesotrol, O = O Ii gotroi Förekomst: 1 = enstaka, 2 = vanlig, 3 = riklig till dominerande TAX ON G Förekomst.Y. Qr:'.'!. 9! _!åg!._ll_!g + <!_f!.roococ _i!! p!}ano!ldelict_!i!!\ _W &. G.S. West i...,e=1 e 1 2 A. _ it) erta (Lamm.) Cronb. O..!n A.P.f:l nothece.. b hmannll K!!.l:: g!). & Cronb. 1 =: ;: :.Y/! : 9!1. & Cronb LI'!! l!. s FIJa..(W Il'[ )_ Ko tn.:!91]. :_ f r ()nb_ =t 1 g_ y! nodic!y n_i!!lp rfectum Cronb. &! _ j, _ C. planetontcum M r... l... 1 _ M..!!.!:trl!<?_Pe.!!Jl!uca (hṛ)_ 9 1 l...: 1 ' M. tenuissima Lamm. l l 1 y t.!_r is gi a Kutz....! :.!l.q!!}'s Te,il... M_. flosagu_!l... i r.) _ l(irch!'l' 1 _,.ichmyp_l;,l.!2_1;,le KOt z. _ 1 2!_.! ir. idls (A. BrJ!:_e, _ I!I _ F:!\ 2 1 e, _ Sfi!f'!!? rg)i_!s_om. in Kondr. 2 R digc_y _g e ml a_!!l Slruj !'.!a lac!:!_!. t 1.± (g _ <! ) Kof!l,. _Hind.... 1! ' i 2 i _ W k8re1j. IS.o.!!'.:. 9..!!!::Leg W:..!.la g!ana _( gl! n :. _.... _.l..!l _ ost <_? _!es _ baena eras <: ef!lf!!,}_kom.legn. et Cronb _!l()_ : qua reb. ex Bom. et Fl!!..... l fṇa_q_ ena ; _ Apflan!?:o D.9..!.l_g gl) _!:emrn,.... _ e.p!lan _t_ z_q![l!:!.kle!?ahnii J lenkl_f? ch Kalina.. +=1!..... _ 9. c!!i.! I_! J!.. ' j!!' Cl_IY.. g y _Qreviclaris Crq_n :!d o=,mc.:..:: i l la _!i_ h r.....!.:c g ḥ.!!_l om.) An s!'l &. Kl?.!!l l Ẹ. 3 Chr.oo og<; JJ!!!l e.ttc '= IT.lm. moralj_ j!:i yr n) Ko.!fl, & Hind. Wor()ni9!lll)j comp a (Lem l!< l!l:..!:i 9.. l.. A.Iss tsct.i! IJ (Ys.. c.} Pr s_, v_ r..:_. p,_!mn 2!..i'=!r:!!. >. Ḳ!'fl.c:.h!:! & Cronb. l := Pseuda_nab n _ lnut:;i ota. (N.!!l..:. Hub::_Pestal:)!3()_Urr...J 2 l.... QIA!_9_ 0_P YC::.!<J!a!g.r ; st.!!!!!.. r_m_()_ Hag;' l l!. AU(!IC() i!! 9!.!!. 1!a (.) Ralls.. '9!?.!1_1,!1C1ta.Y. f.:. _ gus t issim Qif: ! 2 C J1ogy_c_I _Qctanarlus!": _. AuaLcQ e }!..!>P.I?.! L =2... CyCI C1 _ te _ll!l.. l?pp.:.... _... _ _! j. _. 2 Diat9.ITI.?!.2. 9 t!fl_(l yng l_ 9: :!. j _. 1.. f!gil!i_a.r.q!onij.sis KlttO!J j l l 1 frag_ilar! _....! i 1 SteP.! ha odis, p _... _..l t... _ Sy edr!.g! ns s em.r_n._. l ;... Sy ed r.ll...s.pp.: l : StepTla _ll<?.<.!! cus.!'.<l:tzsc!jj i?ru _. 2 _ r l.

19 Tabell 2(2). G Förekomst IOPH 9.A Chrysochro.!!}y!l,na parva Lac k. NTHO Ii!.C Gulgröna aj9.::::er I_ribo!!!.SP..... i' l + t e 2 +i' i! l... _ :_ Lr H.9.F.I.<J t!.x Grö!:' lge _ r. _ '{OhiOC es ,_J C la_my om...!1 a eleg_arj!i f.hotus_!!'.! uta: i (gl!fl..t!o_..... Tetrasporales.... _Ps e_ }pgys j_ ( )Nc,;_ === Chloroc:occales ' 1 _ '. 1 ', e==_ _...:;. 1;_ ; l 1'.. _ = M L.... l 1... ' l... j"" l 1! k _!O!!J! Jple. ia ::;H C_e. a_!!ui'!ij!jrcoides Schr d.:. l... ; _ g e. l _ l _a =. C.hJ!ldJ!le)I..(Q.F._M:}_ hra!' J Gien o di i':i.!!'. P.: _... Qy _l]_l!l_clini urn..xc av.l!t.!j.!!i L.. + Gy!f!no i!'! "l.l!.e J!cuf'l! f>enard Gymnodinium.. P.. _.. t. j i... 1.:...: , ;::... _ 'f.!. l?!fyf.a.l. 1!'.1.9!_r _ Chroomonas acuta U te rrn = ;. f_ryp.tornqt]_s P.... RhodorTI_O!]_B. ij.nl>.f.?!l.o. un.. Bdo SP:.., Heterot_r()_f.Jia geiiij ẹ!.:... ',.l He_tergt <?f._ij g l! t... ::? 1:.1'!1_. K?ta_!:>le_p_ a.ri.. qy a l! Sk.!!if3. _ l _ i... :'.. :c 2: i _ f = r _.... '! _..'

20 ' l