Samarbetsinstruktioner för vintersjöfarten / 1.0

Transkript

1 2012 Samarbetsinstruktioner för vintersjöfarten / 1.0 SAMARBETET MELLAN ISBRYTARNA, VTS-CENTRALER, GOFREP, LOTSARNA OCH LOTSFÖRMEDLINGEN PÅ VINTERN

2

3 Samarbetsinstruktioner för vintersjöfarten Samarbetet mellan isbrytarna, VTS-centraler, GOFREP, lotsarna och lotsförmedlingen på vintern Trafikverket Helsingfors 2012

4 Bild: Trafikverkets bildarkiv Pdf-publikation ISBN Trafikverket P.B HELSINGFORS Tel

5 Trafikverkets anvisningar 3 Förord Dessa samarbetsinstruktioner är avsedda för alla samarbetsparter inom vintersjöfarten: VTS, GOFREP-centralen, lotsarna, lotsförmedlingen och isbrytarna. Instruktionerna har sammanställts av Trafikverkets vintersjöfartsenhet i samarbete med alla övriga parter. Syftet med instruktionerna är att garantera en säker och smidig trafik samt främja att samarbetet och informationen löper friktionsfritt. I alla frågor som gäller dessa instruktioner kan du kontakta Trafikverkets vintersjöfartsenhet på adressen helena.niemela@fta.fi eller winternavigation@fta.fi. Trafikverket Vintersjöfartsenheten

6 4 Trafikverkets anvisningar Innehåll 1 ASSISTANS AV VINTERSJÖFARTEN Fartyg berättigade till isbrytarassistans Trafikrestriktioner Dispens Handelsfartyg som nekas assistans SJÖTRAFIKLEDNING Koordinerande befälhavare Fastställande av ruttpunkter Fartygstrafiken till Bottniska viken Fartygstrafiken genom Skärgårdshavet Fartygstrafiken till Bottenhavet Fartygstrafiken till Finska viken SAMARBETSPARTERNAS SKYLDIGHETER Isbrytarna och VTS Isbrytarna och lotsarna IBNET Rapporteringsspråk VTS-centralernas och Turku radios rapporteringsskyldighet Lotsarnas och lotsförmedlingens rapporteringsskyldighet Isbrytarnas rapporteringsskyldighet Aktivering av ett fartyg (VTS eller isbrytare) Isbrytarnas assistansplaner Isbrytarnas Day Report-funktion Fartygsregistret i IBNet (Ship Database) Meteorologiska institutets material i IBNet TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH HANDLINGSPLANER I SPECIALFALL Användningen av inhyrda bogserbåtar Trafiksepareringssystemet kan tillfälligt tas ur bruk i Finska viken och på Ålands hav Kustleden (9,0 m) i Finska viken Trafiken i Nordsjö under en sträng isvinter Isbrytarens rapportering till TraFis sjöfartsinspektör Skador på isbrytaren som uppkommit vid assistans samt tillbud BILAGOR Bilaga 1 Fartyg som ska avtala separat om användning av kustleden med lotsarna i Helsingforsområdet

7 Trafikverkets anvisningar 5 1 Assistans av vintersjöfarten 1.1 Fartyg berättigade till isbrytarassistans Isbrytarassistans ges till fartyg som är på väg till eller från hamnar som Trafikverket har utsett till vinterhamnar. Fartyget ska uppfylla de trafikrestriktioner och isklassföreskrifter som Trafikverket har utfärdat för den aktuella hamnen. Assistans kan ges även till andra platser som Trafikverket särskilt fastställer. I hamnområdena svarar respektive hamn för assistansen. Fartyg som hör till isklass III hör under inga omständigheter till en kategori som är berättigad till assistans. Till exempel en bogserbåt som bogserar pråmar hör till isklass III och alltså inte till den kategori som är berättigad till isbrytarassistans. 1.2 Trafikrestriktioner Trafikverkets vintersjöfartsenhet utfärdar olika trafikbegränsningar för vinterhamnarna som baserar sig på fartygets isklass och dödvikt. Dessutom kan i man i särskilt svåra förhållanden även använda fartygets maskineffekt och lastmängd som begränsning. De gällande trafikrestriktionerna finns i IBNet, IBBridge View Ice Restriction Summary. Om ändringar rapporteras i IBBridge View Messages. 1.3 Dispens Vintersjöfartsenheten kan i undantagsfall bevilja dispens för fartyg som inte till alla delar motsvarar trafikrestriktionerna. Dispenskriterierna finns i publikationen Finlands vintersjöfart När ett fartyg har erhållit dispens, får det assistans på samma villkor som den övriga trafiken. Vintersjöfartsenheten rapporterar om beviljade dispenser i IBNet, IBBridge View Message och i menyn IBBridge View List of Exempts. Ett fartyg får ett + i trafiklistorna som ett tecken på beviljad dispens. I vissa fall kan + -tecknet ändras till ett minus på nytt till följd av programtekniska skäl. Dispensen kan i så fall kontrolleras i vintersjöfartsenhetens meddelande i IBNet, IBBridge View Message. 1.4 Handelsfartyg som nekas assistans Isbrytarens befälhavare kan, av grundad anledning, vägra att assistera ett handelsfartyg. Sådana fall kan till exempel vara fartyg vilkas anordningar inte fungerar innan assistansen inleds eller vilka med avseende på skrov, maskineffekt, utrustning eller besättning är sådana att gång i is kan antas äventyra fartygens säkerhet, eller som inte annars uppfyller isklasskraven exempelvis gällande djupgående. Efter ett nekande beslut ska isbrytarens befälhavare genast kontakta sitt rederis operativa ledning och Trafikverkets vintersjöfartsenhet för fortsatta åtgärder.

8 6 Trafikverkets anvisningar Om isbrytaren upptäcker att det assisterade fartyget i förhållande till sin isklass uppvisar svårigheter att gå i is (se även punkt 5.5, Isbrytarens rapportering till TraFis sjöfartsinspektör) eller assistansen i övrigt är problematisk (exempelvis språkproblem eller underlåtenhet att följa instruktionerna för vintersjöfart), ska fartyget assisteras normalt men ärendet rapporteras via menyn IBBridge View Ship Notices i IBNet och ett omnämnande om noteringen göras i IBBridge View Message. Därefter vidtar Trafikverkets vintersjöfartsenhet nödvändiga fortsatta åtgärder.

9 Trafikverkets anvisningar 7 2 Sjötrafikledning 2.1 Koordinerande befälhavare På serviceområdet för isbrytning fungerar en isbrytarbefälhavare som koordinator för området. De övriga isbrytarbefälhavarna är underställda den koordinerande befälhavaren i de ärenden som gäller den allmänna operativa driften i serviceområdet. Den koordinerande befälhavarens uppgift är att skapa en helhetsbild av trafiken i området och utifrån denna optimera assistansverksamheten och framkomligheten i trafiken. Koordinatorns arbete är att se till att trafiken är säker, smidig och kostnadseffektiv, att fartygen och hamnarna får en jämlik behandling samt att sprida information. I detta uppdrag är koordinatorn med och bidrar till det goda samarbetet med de assisterade fartygen och andra aktörer exempelvis hamnar, mäklare, VTS, lotsar, bogserbåtar, motsvarande koordinerande befälhavare i Sverige, Meteorologiska institutet och Trafikverket. Om den koordinerande befälhavarens uppgifter har getts separata direktiv. 2.2 Fastställande av ruttpunkter För att underlätta assistansen och förbättra framkomligheten används ruttpunkter, WP:n. Dessa fastställs och vidarebefordras till de assisterade fartygen enligt följande (punkterna 1 5): 1. Den koordinerande isbrytaren ska fastställa ruttpunkterna för en smidigare och säkrare trafik när isläget så kräver. Isbrytaren matar in WP-uppgifterna i IBNet via IBBridge View Dirways samt skickar ett IBNet-meddelande via IBBridge View Messages. På så sätt förmedlas WP-uppgifterna till alla parter (VTS, GOFREP-centralen, Finnpilot Pilotage Ab, de övriga isbrytarna och till Turku Radio). 2. Den koordinerande isbrytaren ska även ringa till VTS och GOFREP-centralen för att kontrollera att de nya WP-uppgifterna har noterats. 3. Om samma WP-uppgifter har gällt en längre tid (cirka 2 veckor) och även isläget har förändrats märkbart, ska isbrytaren skicka en bekräftelse via IBNet om giltigheten i de gamla WP-uppgifterna Information om ruttpunkterna via Turku Radio och på Trafikverkets webbsidor Turku Radio har som uppgift att i sina sändningar informera fartyg om gällande ruttpunkter till finländska hamnar och uppdatera ruttpunkterna på Trafikverkets webbsidor på adressen 4. Då isbrytaren har fastställt ruttpunkterna och meddelat dessa till VTScentralen, vidarebefordrar VTS-centralen i fråga informationen till Turku radio. 5. Om det förekommer oklarheter gällande ruttpunkterna, ska operatören vid Turku Radio kontrollera ruttpunkterna med den koordinerade isbrytaren.

10 8 Trafikverkets anvisningar Ruttpunkterna läggs ut på Trafikverkets webbsidor för Vintersjöfart enligt följande: Turku Radio kopierar ruttpunkterna från IBNet via IBBridge View Dirways och för in uppgifterna i tabellen på webbsidan enligt sjödistrikt eller hamn. Turku Radio informerar om ruttpunkterna en gång om dagen 0803 UTC i samband med rapporten Position of icebreakers. Turku Radio gör en egen bandupptagning för ruttpunkterna i varje sjödistrikt. Om ruttpunkterna ändras efter rapporten Position of icebreakers, meddelar Turku Radio fartygen i sjödistriktet i fråga på kanal 16 om att de nya ruttpunkterna i området kommer att läsas upp på Turku Radios arbetskanal. 2.3 Fartygstrafiken till Bottniska viken ICE INFO tar emot fartygets namn, nationalitet, destination, beräknade ankomsttid och fart då fartyget passerar Svenska Björn. ICE INFO aktiverar fartyget i IBNet, ger isbrytarledningens förhandsinstruktioner till fartyget och uppmanar det att härnäst rapportera till Bothnia VTS då fartyget är 20 sjömil (lat. N63 15') söder om Nordvalen, om det är på väg till en hamn i Kvarken eller Bottenviken. Bothnia VTS ger fartyget den information som man fått av den koordinerande isbrytaren, dvs. navigationsinstruktioner, ruttpunkter samt positionen för och namnet på den isbrytare som fartyget därnäst ska kontakta. Om det förekommer is före Nordvalen och det finns en isbrytare i området, ger Botnia VTS oberoende av detta instruktioner till handelsfartyg. Den svenska isbrytarledningen ger instruktioner till sin egen koordinerande isbrytare om samarbetet med Bothnia VTS efter att först ha kommit överens om saken med trafikstyrningen inom Trafikverket i Finland. Svenska isbrytare samarbetar med Bothnia VTS på samma sätt som finska isbrytare. 2.4 Fartygstrafiken genom Skärgårdshavet Archipelago VTS instruerar fartyg i Bottenviken att rapportera till Bothnia VTS samt vidarebefordrar instruktionerna som man har fått av de koordinerande isbrytarna till fartygen. Turku Radio förmedlar också instruktioner till fartygstrafiken i sina israpporter (se även punkt 4.2 VTS-centralernas rapporteringsskyldighet). 2.5 Fartygstrafiken till Bottenhavet West Coast VTS förmedlar instruktionerna man fått från den koordinerande isbrytaren till fartygen som går genom dess område (ingående, utgående och passerande fartyg). 2.6 Fartygstrafiken till Finska viken Helsinki Traffic är en del av Finska vikens GOFREP-system, vars syfte är att öka navigationssäkerheten, förbättra skyddet av den marina miljön och övervaka att sjövägs-

11 Trafikverkets anvisningar 9 reglerna följs. Helsinki Traffic övervakar norra Finska viken och aktiverar alla fartyg som anlöper finska hamnar i Finska viken i IBNet. Handelsfartyg ska rapportera till GOFREP-systemet, antingen genom att anropa Helsinki Traffic eller Tallinn Traffic, beroende på fartygets position. Förfaringssätten finns noggrannare beskrivna i GOFREP MASTER S GUIDE. Det är Helsinki Traffics skyldighet att i god tid före fartyget anlöper dess område vidarebefordra följande uppgifter: ruttpunkterna som erhållits av den koordinerande isbrytaren namnet på den närmaste isbrytaren VHF-arbetskanalen antingen via VHF eller med ett AIS-textmeddelande. Tallinn Traffic förmedlar ovan nämnda uppgifter till sådana fartyg som anlöper Finska viken från söder och som är på väg till en finländsk hamn. Tallinn Traffic underrättar Helsinki Traffic om detta via estrip Management-fartygslistan i GOFREP-systemet. Helsinki Traffic dirigerar fartyget till ruttpunktsrutten (dirway). Sådana fartyg som går enligt tidtabell mellan Helsingfors och Tallinn behöver inte aktiveras eller dirigeras till ruttpunktsrutten. Den koordinerande isbrytaren informerar Helsinki Traffic som sedan förmedlar navigationsinstruktionerna, ruttpunkterna, positionen för och namnet på den isbrytare som fartyget därnäst ska kontakta till handelsfartygen. Helsinki Traffic förmedlar motsvarande instruktioner också till de övriga GOFREPcentralerna dvs. till S:t Petersburg Traffic och Tallinn Traffic.

12 10 Trafikverkets anvisningar 3 Samarbetsparternas skyldigheter 3.1 Isbrytarna och VTS Isbrytarna har skyldighet att lämna information till VTS. Den koordinerande isbrytaren ger VTS instruktioner om bland annat ruttpunkter, isbrytarnas positioner, bytesdagar och assistansplaner per telefon, e-post eller via IBNet. Ett exempel på assistansplan är en situation då ett fartyg lämnas att vänta på assistans i isen. I så fall ska isbrytaren och VTS särskilt komma överens om vem som övervakar fartygets position. Den koordinerande isbrytaren kan av praktiska skäl ålägga en annan isbrytare att fungera som samarbetande isbrytare. VTS är likaså skyldig att rapportera till isbrytarna om ändrade förhållanden. Om till exempel fartygstrafiken i en farled som övervakas av VTS förlöper utan behov av assistans och isbrytaren assisterar någon annanstans, ska VTS omedelbart meddela isbrytaren om detta. Om VTS får information från något fartyg i området om ändrade väder- och isförhållanden som kan äventyra ett oassisterat fartygs gång, ska även detta omedelbart rapporteras till isbrytaren. VTS och isbrytaren rapporterar till varandra om sådana fartyg i farledsområdet, som av någon annan orsak än isförhållanden uppvisar isgångssvårigheter eller har stannat. Isbrytarna ska omedelbart informera lokala VTS om de upptäcker att säkerhetsanordningar har skadats eller slocknat. Turku Radio hjälper vid behov till att anropa fartyg, som borde ha anlöpt assistansområdet, men som inte har observerats. 3.2 Isbrytarna och lotsarna Områdets lotsålderman och den koordinerande isbrytarbefälhavaren håller dagligen cirka klockan 12 ett rapporteringsmöte gällande fartygstrafiken och assistansplanen i området. Finnpilot Pilotage Ab meddelar i IBNet varje måndag före klockan namnen på de lotsåldermän med vilka rapporteringsmötet dagligen kommer att hållas under den kommande veckan. Man har avtalat med de olika parterna inom vintersjöfarten att de åtgärder som kräver tagande och lämnande av lots ingår i isbrytartjänsten i de fall då Finnpilot Pilotage Ab på grund av isförhållandena inte klarar dessa utan isbrytarassistans. Vid tagande eller lämnande av lots ska arbetarskyddet ägnas särskild uppmärksamhet. Isbrytarens befälhavare fattar det slutliga beslutet om tjänsten efter att ha försäkrat sig om att den är säker för alla parter. Isbrytaren ska rapportera om lotstjänsten på en separat blankett ( Luotsin kuljetus ) och skicka den per e-post till Trafikverkets vintersjöfartsenhet winternavigation@fta.fi.

13 Trafikverkets anvisningar 11 Isbrytaren gör också en anteckning om utförd lotstjänst i IBNet, IBBridge View Message. Finnpilot Pilotage Ab skickar på begäran listor med trafikinformation från sitt eget system till isbrytaren, om webbsidan med trafikinformationslistorna inte kan öppnas med isbrytarens dataförbindelse. Finnpilot Pilotage Ab:s lotsförmedling förmedlar den information om isläget som lotsarna rapporterat från de lotsade farledssträckorna till IBNet.

14 12 Trafikverkets anvisningar 4 IBNet IBNet-systemet är det centrala och enda gemensamma verktyget som vintersjöfartens aktörer använder. Alla aktörer som nämns i dessa instruktioner har sina egna skyldigheter i fråga om IBNet. 4.1 Rapporteringsspråk I IBNet, IBBridge View Messages ska meddelanden som gäller alla samarbetsparter ges antingen på svenska eller på engelska. I Finska viken är språket som används för IBNet-meddelandena engelska. 4.2 VTS-centralernas och Turku radios rapporteringsskyldighet VTS-centralerna ska via IBNet ge lägesinformation om sitt område, om hur fartyg som hör till olika isklasser (och har olika dödvikt) går i de rådande isförhållandena. Archipelago VTS ska under isperioden rapportera via IBNet om när djupfarleden från Utö till Nådendal har använts och vilket isläge som råder i den. När farleder eller farledsavsnitt stängs i VTS-området på grund av isläget, ska VTS ge information om de stängda avsnitten via IBNet (IBBridge View Messages) till alla aktörer efter att VTS fått ett beslut från Farledsenheten. På motsvarande sätt ska man via IBNet informera om att dessa farledsavsnitt öppnats igen. Turku Radio har till uppgift att i samband med rapporten Position of icebreakers informera om ruttpunkterna (WP:n) en gång per dag 0803 UTC, ge israpporter två gånger per dag 1033 UTC och 1833 UTC samt att informera om för vintersjöfarten exceptionella situationer i samband med meddelandet Navigational warning åtminstone en gång per dag 1033 UTC. Se också punkt Information om ruttpunkterna, via Turku Radio och på Trafikverkets webbsidor. Då Turku Radio i samband med Meteorologiska institutets väderrapport får en varning för nedisning, kan Turku Radio begära isobservationer av fartygen och förmedla dessa observationer till MI på rapporteringsblanketten som finns på webbsidan Baltice.org. 4.3 Lotsarnas och lotsförmedlingens rapporteringsskyldighet Varje lotsområde ska under isperioden lämna en rapport om isläget i varje vinterhamn i sitt område till lotsförmedlingen. Rapporten ska lämnas varje måndag och när isläget förändras märkbart. Lotsförmedlingen vidarebefordrar meddelandet om isläget via IBNet, IBBridge View Messages. I rapporten vore det även bra att nämna hur

15 Trafikverkets anvisningar 13 fartyg som hör till olika isklasser (och har olika dödvikt) går i de rådande isförhållandena. I rapporten borde det även nämnas vilka fartyg som lämpar sig illa för förhållandena eller är så kallade problemfartyg. När lotsplatser flyttas på grund av isläget informerar lotsförmedlingen via IBNet, IBBridge View Messages alla aktörer om Trafis beslut att flytta en lotsplats. Förutom IBNet-meddelandet informerar lotsförmedlingen Trafis lokala inspektör om kortvariga flyttningar av lotsplatser per e-post på adressen som gäller i området. Norra tillsynsgruppen pohjoinen.valvonta@trafi.fi och Västra tillsynsgruppen lansi.valvonta@trafi.fi eller Södra tillsynsgruppen etela.valvonta@trafi.fi och Östra tillsynsgruppen ita.valvonta@trafi.fi. 4.4 Isbrytarnas rapporteringsskyldighet Isbrytarnas dagliga meddelanden i IBNet Isbrytaren ska skicka ett meddelande via IBNet, IBBridge View Messages tre gånger per dygn (morgon, eftermiddag, kväll) och alltid när det sker ändringar i isbrytarens assistans/verksamhetsplan. Följande ska ingå i meddelandet: assistans/verksamhetsplan för de följande timmarna ändringar i assistansen/verksamhetsplanen exceptionella situationer Den koordinerande isbrytaren ska även meddela om de större linjedragningarna i sitt assistansområde Registrering av fartygsuppgifter i IBNet När isbrytaren för in uppgifter om fartygen ska klockslagen anges med fem minuters noggrannhet för att statistiken ska bli så tydlig som möjligt. Uppgifterna som förs in i IBNet ska stämma överens med loggboken Isbrytarens israpport Isbrytaren lämnar en israpport i IBPlott där man bedömer isens koncentration, tjocklek, vallbildningen samt ispressen enligt den nya israpporteringsblanketten. Israpporten fylls i då situationen tillåter varje gång som IBPlott ger en påminnelse och dessutom då man vill berätta om ett exceptionellt isläge för övriga IBPlottanvändare. Dessutom är det bra om man kan illustrera isläget och precisera det med en fritt formulerad beskrivning, som vid behov kan utökas med varningar och andra observationer. Det här görs i IBNet IBBridge Message Ice Isens tjocklek mäts alltid då det är möjligt.

16 14 Trafikverkets anvisningar 4.5 Aktivering av ett fartyg (VTS eller isbrytare) När ett fartyg lämnar hamnen är det isbrytarens uppgift att aktivera fartyget i IBNet. VTS eller GOFREP (Helsinki Traffic) aktiverar fartyget då det anlöper en finsk hamn eller en svensk hamn i Bottenviken. Alltid när VTS eller GOFREP ger ett fartyg ruttpunkter, dirrar VTS eller GOFREP fartyget till ruttpunktsrutten, dvs. till dirway. Syftet med detta är att informera isbrytarna och andra användare om att VTS eller GOFREP har vidarebefordrat de gällande ruttpunkterna till fartyget. 4.6 Fartyg som väntar på isbrytarassistans (VLG) När isbrytaren har fått meddelandet om att ett fartyg väntar på isbrytarassistans ska isbrytaren ställa fartyget i VLG-läge. Meddelandet kan komma direkt från fartyget, från hamnen (när fartyget är klart för avgång), lotsstationen, VTS-centralen eller från en annan isbrytare. Om fartyget inte kan ställas i vänteläge på hamnlistan av tekniska skäl, så ska fartyget ges ATD och därefter ställas i VLG-läge i hamninloppet. Om fartyget är skadat eller väntar på kajplats, lots, att vinden ska mojna eller står stilla av någon annan orsak som inte beror på isbrytaren, ska fartyget ställas i STLläge och orsaken till detta skrivas in i Comments (se 4.7.1, Att lägga till en kommentar). Om isbrytaren då den kommer till platsen märker att fartyget inte uppfyller de krav som förutsätts för assistans, ställs fartyget i STL-läge. Orsaken förs alltid in under Comments. T.ex. Vessel not ready due to inadequate ballast anchors not prepared as required by icebreaker not ready to sail (departure delayed) Undantag utgör ett sådant fall då det inte är möjligt att assistera fartyget på grund av någon strukturell orsak (t.ex. att bogsering inte är möjlig på grund av förens form), varvid fartyget ställs i VLG-läge. Orsaken skrivs in i Comments-fältet, t.ex. "Due to ice conditions safe assistance would require towage, but vessel is not suitable for towing due to bow form/ice knife etc." 4.7 Isbrytarnas assistansplaner Isbrytaren för in sin assistansplan (för de närmaste timmarna) via IBBridge->View- >Traffic situation.

17 Trafikverkets anvisningar Fartygen som assisteras som bäst förs in i fältet Assisting. Fartygen som håller på att assisteras kan ytterligare delas in i två olika kategorier: First in Row eller Second in Row. Isbrytaren har för avsikt att först assistera fartygen i kategorin First in Row antingen ända fram till hamnen eller till någon annan isbrytare för fortsatta åtgärder. Efter fartygen som hör till kategorin First in Row har isbrytaren för avsikt att som följande assistera fartygen som hör till kategorin Second in Row, antingen till någon annan hamn, till någon annan isbrytare för fortsatta åtgärder eller så har man någon annan plan för fartyget, t.ex. att fartyget själv ska försöka fortsätta sin färd utan assistans. 2. De fartyg som man planerar att assistera som följande förs in under Queue. Dessa fartyg kan ha någon av följande status: VLG, STL eller HMN. De här fartygen kan ytterligare delas in i kategorierna First in Row eller Second in Row. Isbrytaren har för avsikt att först assistera fartygen i kategorin First in Row och därefter fartygen i kategorin Second in Row. Isbrytaren kan dela in fartygen i ovan nämnda kategorier via IBBridge View Traffic situation och via IBPlott JM högerklick på musen Assistance Plan. Isbrytaren kan byta fartygets kategori mellan First in Row och Second in Row genom att dubbelklicka fältet för fartyget som assisteras som bäst (ASS) och fältet för fartyget som man planerar att assistera som följande (QUEUE) via IBBridge View Traffic situation. Då fartygets namn är understreckat hör det till kategorin First in Row. I IBPlott betyder en ikryssad ruta i isbrytarens Assistance Plan att det hör till kategorin First in Row Att lägga till en kommentar Om isbrytarens befälhavare av en grundad anledning nekar ett handelsfartyg assistans (se även punkt 1.4, Handelsfartyg som nekas assistans, och 4.6, Fartyg som väntar på isbrytarassistans (VLG)), antingen fullständigt eller till dess förhållandena det medger, ska en kommentar om detta skrivas in. Isbrytarens befälhavare skriver en kommentar på engelska till fartyget via IBBridge View Traffic situation Queue. Man kan också skriva in kommentaren via IBPlott JM högerklick på musen Assistance Plan. En asterisk till höger om fartygets namn innebär att en sådan kommentar lagts till. Kommentaren syns också på webbsidan Baltice.org 4.8 Isbrytarnas Day Report-funktion Isbrytaren meddelar besättningens nästa bytesdag via IBBridge View Message Day Report Crew Change. Om det ännu inte är bestämt i vilken hamn bytesdagen sker, skrivs "open" i In-fältet. Bränsleförbrukningen under ett dygn ifylls i tabellen under rapporten (HFO eller MDO).

18 16 Trafikverkets anvisningar 4.9 Fartygsregistret i IBNet (Ship Database) Om isbrytaren, VTS/GOFREP eller lotsförmedlingscentralen får nya uppgifter om fartygen i Ship Database (Ship Details), ska de vidta följande åtgärder: Isbrytaren kan uppdatera alla uppgifter i Ship Details. För att uppdatera nyckeldata räcker det att uppdatera själva datafältet. (Nyckeldata är: Name, IMO, Call Sign, Ice Class, Machine Power, Built Year, Ice Class Drafts) Om man på isbrytaren uppdaterar andra uppgifter än nyckeldata, ska man, förutom att uppdatera datafältet, även skriva in en kort förklaring i kommentarfältet om vad som ändrats, t.ex. changed length, old length. VTS/GOFREP/lotsförmedlingscentralen kan bara uppdatera uppgifterna som finns i fältet Ship Details Contact Information. Operatören ska därtill fylla i en kort förklaring i kommentarfältet om vad som ändrats, t.ex. updated/added address. Om VTS/GOFREP/lotsförmedlingscentralen får nya uppgifter om andra data än de som finns i fältet Contact Information, ska operatören vidarebefordra dessa per e- post till adressen: winternavigation@fta.fi. Trafikverkets vintersjöfartsenhet kontrollerar riktigheten i uppgifterna Meteorologiska institutets material i IBNet Trafikverket har slutit avtal med Meteorologiska institutet om vädertjänst, vilket innebär att isbrytarna och VTS-centralerna har rätt att använda material som erhållits av Meteorologiska institutet i sin verksamhet. Materialet får användas normalt i den omfattning, på det sätt och för det användningsändamål som avtalet förutsätter. Material som ingår i och hänför sig till vädertjänsten, t.ex. satellitradarbilder, text-, bild- och AV-material ingår i materialet. Mer omfattande användning av materialet, till exempel överlåtelse till tredje part, kräver ett skriftligt förhandstillstånd av Meteorologiska institutet.

19 Trafikverkets anvisningar 17 5 Tillvägagångssätt och handlingsplaner i specialfall 5.1 Användningen av inhyrda bogserbåtar Allmänt Trafikverkets vintersjöfartsenhet har ingått avtal med privata bogseringsbolag som sköter isbrytaruppgifterna under tre vintersäsonger På hösten skickas uppdaterad kontaktinformation om de inhyrda bogserbåtarna till samarbetsparterna. Vid användning av inhyrda bogserbåtar eller andra bogserbåtar ska alltid trafikens framkomlighet, uppfyllande av servicekriterierna och kostnadseffektiviteten (isbrytarens bränsleförbrukning i förhållande till bogserbåtens timtaxa) beaktas. I regel används inhyrda bogserbåtar. Viktigast är ändå att handelsfartyg får assistans så snabbt som möjligt. Om en inhyrd bogserbåt av någon anledning inte finns att tillgå, kan även en annan bogserbåt assistera, om den klarar av det och om man på detta sätt snabbare kan garantera en smidig eller säker trafik. Trafikverkets vintersjöfartsenhet står bara för användningen av inhyrda bogserbåtar i huvudlederna till vinterhamnarna, vilkas minsta djup är 8,0 meter och på vilka isbrytare opererar. Det assisterade fartyget ska vara på väg till eller från en hamn som Trafikverket har utsett till vinterhamn. Utgångspunkten är att vändplatserna utanför vinterhamnarna inte öppnas och rännor inte breddas av inhyrda bogserbåtar på Trafikverkets bekostnad. Man har kommit överens om att i sådana fall som en isbrytare anlöper Karleby eller Kantvik hamninlopp, luckrar den i förbifarten upp isen på hamnens vändplats. Man har även avtalat om att en isbrytare som anlöper Koverhar samtidigt öppnar en ränna till Lappvik. Om en isbrytare på motsvarande sätt anlöper Ingå, öppnar den en ränna till Kantvik och vice versa. På detta sätt undviker man annan onödig körning och sparar samtidigt kostnader. Beställningarna av inhyrda bogserbåtar för assistans koncentreras till VTS. Om en lots begär att få använda en inhyrd bogserbåt krävs det en grundad anledning. Om det inte finns lokala och nya uppgifter om isläget, kan inhyrda bogserbåtar användas för att skaffa isinformation. Tillvägagångssättet är det samma som vid assistans av fartyg.

20 18 Trafikverkets anvisningar Beställning av inhyrd bogserbåt Om en lots eller ett fartyg, som har dispens från kravet att använda lots, begär tillstånd via VTS att hyra in en bogserbåt för att assistera ett handelsfartyg, ska följande åtgärder vidtas: Då isbrytarnas operativa säsong ännu inte har inletts: Under tjänstetid begär VTS tillstånd att hyra in en bogserbåt av Trafikverkets vintersjöfartsenhet (i första hand via eller per telefon eller ). Utanför tjänstetid kan VTS hyra in en bogserbåt för assistans på vintersjöfartsenhetens vägnar. Då isbrytarnas operativa säsong har inletts VTS rapporterar om situationen till den närmaste isbrytaren och begär assistanshjälp. Isbrytarens befälhavare avgör om han ger tillstånd till att använda en bogserbåt eller om han själv försöker hinna till platsen. Om isbrytarens befälhavare konstaterar att isbrytaren av trafikmässiga skäl inte kan erbjuda hjälp inom en rimlig tid, kan VTS hyra in en bogserbåt för assistans på Trafikverkets vintersjöfartsenhets vägnar. I vartdera fallet rapporterar VTS om användningen av bogserbåten till vintersjöfartsenheten på adressen winternavigation@fta.fi. I rapporten ska anges när bogserbåten lämnade hamnen och återvände samt den egentliga assistanstiden. Om bogserbåten också har använts för lotstjänstens behov, är lotsen skyldig att påminna bogserbåtens befälhavare om att denne i bogseringsrapporten ska notera att en lots också har transporterats. Isbrytaren ska rapportera via IBNet om vilken hamn och vilket fartyg tillståndet gällde. Om det finns orsak att befara att det inte är möjligt att använda en inhyrd bogserbåt på grund av ishinder, läggs fartyget att vänta på den egentliga isbrytarassistansen. 5.2 Trafiksepareringssystemet kan tillfälligt tas ur bruk i Finska viken och på Ålands hav Om den koordinerande isbrytaren konstaterar eller om man via VTS eller övrig trafik upptäcker att det på grund av isförhållandena är omöjligt att hantera trafiken med hjälp av trafiksepareringssystemet, gör Trafikverkets vintersjöfartsenhet en framställan om att frångå trafiksepareringssystemet. Vintersjöfartsenheten diskuterar först frågan med isbrytarledningen i Estland, Ryssland och Sverige. Trafikverkets trafikstyrning fattar beslut om att tillfälligt ta trafiksepareringssystemet ur bruk. Trafikstyrningen kommer överens med de operativa myndigheterna i Finland, Sverige, Estland och Ryssland om att informera fartygen om saken i GOFREP-systemet och via Turku Radio. Dessutom förmedlas denna information i samband med Meteorologiska institutets dagliga israpporter. Trafikverkets vintersjöfartsenhet ser till att övriga intressegrupper informeras.

21 Trafikverkets anvisningar Kustleden (9,0 m) i Finska viken Syftet med att ta i bruk kustleden i Finska viken är att göra vintertrafiken smidigare. I princip undviker man att ta i bruk kustleden (9,0 m) i Finska viken så långt som det är möjligt. Det måste finnas fast is i kustleden och möjlighet till en ordentlig ränna. Trafikbegränsningen ska vara IA 2000 då kustleden tas i bruk Kustleden tas i bruk 1. När isläget blir svårare på öppet hav kallar Trafikverkets vintersjöfartsenhet i god tid samman intressegruppernas operativa ledning för att diskutera de ärenden som hänför sig till ibruktagande av kustleden. I den operativa ledningen ingår förutom Trafikverket även Finnpilot och Arctia Icebreaking Ab. Intressegruppernas representanter ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser, så att handelsfartygen inte utsätts för onödiga väntetider och så att säkerheten kan garanteras. Vid behov fattar Trafikverkets vintersjöfartsenhet beslutet om att flytta trafiken och isbrytarassistansen till kustleden efter att ha hört intressegruppernas representanter. 2. Trafiken flyttas stegvis till kustleden, alltid först via Gråhara och till slut via Porkala. 3. Lagen om fartygstrafikservice gör det möjligt att vid behov tillämpa fartbegränsningar på olika farledsavsnitt. Huvudregeln är att då kustleden tas i bruk, träder också av säkerhetsorsaker och för att rännan ska hållas hel, fartbegränsningarna och förbuden att mötas och köra om i kraft. Begränsningarna och förbuden är: a. fartbegränsning mellan Muntersgrund och Brändökobben 13 knop b. fartbegränsning mellan Brändökobben och Emsalö 15 knop c. mötes- och omkörningsförbud mellan Stor Träskö och Brändöklacken: ett tankfartyg och ett annat fartyg får inte mötas eller köra om varandra d. mellan Grisselholmen och Långholmen får fartyg inte mötas eller köra om varandra och fartygen ska minska farten till under 5 knop på grund av bron i området e. fartbegränsningen är högst 10 knop i krökarna i västra ändan av linjen Tunnholm Julön i Pellinge f. fartbegränsningen är högst 10 knop norr om ön Ljusan där farlederna till Orrengrund och Tallbacka korsar varandra VTS kontrollerar att fartbegränsningarna följs. Vid behov kan en lotsålderman begära att isbrytaren använder omkörningsrännorna till de platser som han önskar. Omkörningsrännornas placering är inte fastställd, eftersom vintrarna varierar Maximal fartygsstorlek i kustleden (9,0 meter) Detta gäller fartyg som använder lots.

22 20 Trafikverkets anvisningar Principen är att sådana fartyg som har sämre isgångsegenskaper och som uppehåller isbrytarna under en orimligt lång tid, dirigeras till kustleden. Avsikten är att fartyg med hög maskineffekt som tillhör isklass IA Super dirigeras direkt ut till havs så länge som isförhållandena tillåter. Fartyg med en längd över 200 meter tas inte in i kustleden. Fartyg, vars längd är över 170 meter och som har en nettodräktighet på mer än ton, tas i regel inte heller in i kustleden (se bilaga 1). Även övriga eventuella begränsande faktorer, t.ex. däckslast eller djupgående, ska beaktas. Om väderförhållandena tillåter, kan ett fartyg av den här storleksklassen från fall till fall dirigeras till kustleden. Lotsen och isbrytarens befälhavare fattar beslutet om undantag Information Trafikverkets enhet för sjötrafikledning informerar sina intressentgrupper om ibruktagandet av Finska vikens kustled per e-post via Cision-systemet. Kommunikationsenheten informerar även via media och under rubriken Nyheter på Trafikverkets webbplats Tillvägagångssätt Fartygstrafiken dirigeras till kustleden enligt följande: 1. Den koordinerande isbrytaren och den lotsålderman som Finnpilot har utnämnt håller en gång per dag, klockan 12.00, ett rapporteringsmöte på vilket man går igenom fartygstrafiken under följande dygn. En lista över de fartyg som ska dirigeras till kustleden görs upp för fartygstrafiken. 2. Den koordinerande isbrytaren skickar ett IBNet-meddelande med denna lista över fartyg med rubriken COASTAL FAIRWAY_SHIPLIST. I beslutsfattandet tillämpar den koordinerande isbrytaren och lotsåldermannen principen klarar sig ute eller klarar sig inte ute eller fartygets egenskaper (<5 000 dwt och/eller maskineffekt <3 000 kw). 3. När ett fartyg destinerat till en hamn i Finland (från Gråhara eller Porkala österut) anlöper området TSS Off Hankoniemi skickar GOFREP ett IBNet-meddelande (med rubriken COASTAL FAIRWAY_fartygets namn) till Gråhara med ETA för fartyget som ska dirigeras till kustleden. 4. Om fartygets färd från TSS Off Hankoniemi till Gråhara eller Porkala kräver isbrytarassistans, ska isbrytaren i god tid skicka ett IBNet-meddelande (med rubriken COASTAL FAIRWAY ETA GRÅHARA/PORKALA) om fartygets ETA till Gråhara eller Porkala. 5. När ett fartyg lämnar hamnen och beställer lots ska lotsförmedlingen anteckna COASTAL FAIRWAY i fältet Remarks i PilotNet, om fartyget går ut längs kustleden. På så vis får VTS, GOFREP och isbrytarna information om ett fartyg som lämnar hamnen och använder kustleden via PilotNet. Syftet med dessa instruktioner är att säkerställa såväl en god informationsspridning som en säker och smidig trafik. 5.4 Trafiken i Nordsjö under en sträng isvinter Fartyg destinerade till Nordsjö och som anlitar lots tas i första hand in via Gråhara. Fartyg, som på grund av sin storlek eller av någon annan orsak, inte kan gå in till Gråhara lotsplats, tas till Nordsjö lotsplats.

23 Trafikverkets anvisningar 21 Finnpilot svarar för transporten av lotsar till fartyget. Om Finnpilot inte själv på grund av isförhållandena kan utföra lotstransporten, kommer lotsstationen och isbrytarens befälhavare sinsemellan överens om hur lotstransporten ska skötas. Om det är fråga om flera fartyg, och ovan nämnda åtgärder (Gråhara lotsplats eller Nordsjö lotsplats med isbrytarassistans) inte fungerar, överväger man att flytta Nordsjö lotsplats inåt, till inre sidan av Estlotan, till randmärket Vuosaari Isbrytarens rapportering till TraFis sjöfartsinspektör Syftet med rapporteringen är att följa upp sådana fartyg som går sämre i isförhållanden än vad deras isklass skulle förutsätta. Om isbrytaren vid assistans av ett fartyg upptäcker sådana problem som nämns nedan, ska detta rapporteras via både IBNet, IBBridge Ship Notices. Rapporten ska därtill skickas per e-post till adresserna: winternavigation@fta.fi. jorma.kamarainen@trafi.fi ove.hagerlund@trafi.fi tom.wilenius@trafi.fi utanför tjänstetid till meddelar isbrytaren Trafis jourhavande inspektör per telefon: Finska viken, tfn (från Hangö österut, inklusive Hangö) Skärgårdshavet, Bottniska viken, tfn (från Hangö norrut och västerut) Problem som ska rapporteras Ett fartygs maskineffekt räcker inte till för att följa isbrytaren: fartyget har problem med kylsystemet, dess maskineffekt är otillräcklig (i jämförelse med motsvarande fartyg) eller det har maskinskador. Ett fartygs skrov har skadats på grund av ispressen, under assistansen, vid sammanstötning med ett annat fartyg än isbrytaren (convoy), grundstötning eller när tankarna har frusit. Det kan även vara fråga om en annan skrovskada på eller utanför isförstärkningen. Övriga fall: is har pressats upp på fartygets däck från havet, skada på propeller eller propellerlinje, roder eller rodermaskineri eller någon annan skada Rapporten ska innehålla en egen bedömning av problemet fartygets position och tidpunkten (intervall) när problemet har uppträtt isförhållanden (koncentration, istjocklek, vallbildning, ispress, isens rörelse) om skadan har uppkommit vid assistans: avståndet till isbrytaren, isrännans skick eventuella bilder som bevismaterial TraFis inspektör och/eller jourhavande ombesörjer en eventuell kontroll av fartyget. Vid kontrollen samlar man in nödvändig information utifrån vilken orsaken till pro-

24 22 Trafikverkets anvisningar blemet kan bedömas. I skadefall åläggs fartygschefen vid behov att tillkalla en representant för fartygets klassificeringssällskap. TraFis inspektör och/eller jourhavande ska rapportera både till TraFi och till Trafikverkets vintersjöfartsenhet (på adressen winternavigation@fta.fi). 5.6 Skador på isbrytaren som uppkommit vid assistans samt tillbud Efter att en skada eller ett tillbud skett ska isbrytaren informera Trafikverkets vintersjöfartsenhet om detta så snart det rimligen är möjligt per telefon eller per e-post till winternavigation@fta.fi.

25 Trafikverkets anvisningar BILAGA 1 / 1 (1) Fartyg som separat ska avtala om användning av kustleden med lotsarna i Helsingforsområdet Samtliga fartyg som är längre än 200 meter Samtliga MSC-fartyg Heinrich Ehler Charlotta Rijnborg Elysee Emotion Ala Marine Empire

26

27

28 isbn