Finns det något hopp för lökgrodan (Pelobates fuscus) i Landskrona kommun?

Transkript

1 Finns det något hopp för lökgrodan (Pelobates fuscus) i Landskrona kommun? Författare: Christina Mauritzson, 10 p examensarbete i miljövetenskap, inriktning vattenvård Handledare: Per Nyström, Lunds universitet, Ekologiska institutionen, limnologiska avdelningen. Olle Nordell, kommunekolog, Landskrona kommun

2 Abstract During the last century, meny wetlands and ponds have been drained to increase the area of land used for agriculture. The loss of breeding habitats and intense farming have among other factors influenced amphibians. One specis found in the agricultural landscape that has decreased in distribution and numbers is the spadefoot toad (Pelobates fuscus). The aim with this study was to conduct an inventory of the spadefoot toad in Landskrona municipality (Scania in Sweden) and on the basis of the result make suggestions for improving the situation for the spadefoot toad in the municipality. The breeding season is during April-May when the male calls during evenings and nights. I visited pounds where the spadefoot toad been heard before and adjacent ponds that potentially could be breeding ponds. In total I visited 11 ponds. Calling males were heard in 7 ponds. The total number of calling males heard was about 60. I found most calling males in the Häljarparea, located south of Saxån. In one pond in Häljarp at least 50 calling males were heard. North of Saxån, at Tofta and Munkebäck I also heard the spadefoot toad, but only two calling males. The spadefoot toad prefers sandy soils that predominate in the Häljarp area. I suggest that more ponds in this area should be constructed. The new pounds should be placed north of the Häljarp site, but further away from the road and closer to Saxån. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Inledning och syfte Artfakta om lökgrodan Utbredning och populationsstatus Gällande lagar Material och metod Arbetet i fält Jordartskartor GIS Resultat De olika lokalerna Häljarp-Saxtorp Tofta-Munkebäck Vattenanalys av några lokaler Jordartskartor Diskussion Möjliga åtgärder vid de befintliga lokalerna Vattenkemi Jordartskartorna Slutsatser Referenser Bilagor

4 1. Inledning 1.1 Inledning och syfte Under det sista seklet har det skett stora förändringar i landskapet, där de variationsrika och småskaliga jord- och skogsbruken har försvunnit och ersatts med stora odlingsenheter. Detta har i sin tur medfört att bl.a. dränering, konstgödsel och bekämpningsmedel påverkat djuroch växtlivet. Groddjuren är den grupp som drabbats hårdast och en av de främsta faktorerna är den omfattande torrläggningen av småvatten, men även andra faktorer har påverkat dem megativt. En art som både minskat i utbredning och i antal är lökgrodan (Pelobates fuscus) (Ahlen m.fl. 1995). Av 427 kända lokaler mellan åren hade det minskat till ca 60 vid inventeringen Dessutom hade totalpopulationen minskat med 99 % under samma tid och situationen för lökgrodan var kritisk (Berglund 1998). Detta arbete syftar till att göra en inventering av lökgrodan i Landskrona kommun och utifrån det resultatet komma fram till förslag som kan förbättra situationen för arten i Landskrona kommun. 1.2 Artfakta om lökgrodan Lökgrodan är en medelstor art där honans maximala kroppslängd är ca 70 mm, medan hanarna är mindre och är ca mm. Ner mot kontinenten uppges det att lökgrodans maximalstorlek är 80 mm. Lökgrodans namn kommer ifrån dess sekret, som utsöndras från hudkörtlarna när djuret provoceras. Sekretet har en tydlig doft av vitlök och därav kallas den Knoblauchskröte på tyska och garlic toad på engelska. Förutom det doftande sekretet så avger även grodan ett gällt varningsläte när den är i fara. Ljudet kan liknas med smågrisars skrik vid oro (Berglund 1998, Artdatabanken) Arten har en massiv kropp och korta ben, vilket medför att den är mer paddlik än grodlik. Den är vitaktig på undersidan och på ovansidan är den ljusgrå eller ljusbrun med kastanjebruna fläckar. Många av djuren har ett tydligt bakåtgående streck samt ett v-mönster med spetsen pekande framåt på ryggen. Dessutom kan små röda prickar förekomma (Berglund 1998). Lökgrodan har stora ögon och i dagsljus är pupillen, precis som kattens, smal springlik i vertikal riktning. På natten är dock pupillen nästan helt rund. Den lodrätta pupillen är något som skiljer sig från andra amfibier och något annat karakteristiskt för lökgrodan är den vassa hornlika grävknölen på mellanfoten. Den är skovelformad och vass och är därmed väl anpassad för att gräva. Lökgrodan är ett nattaktivt djur och håller sig nergrävd under dagen och därför föredrar den lättare jordarter med sandig karaktär, vilka är enkla att gräva ner sig i. Den förekommer dock även på platser med moränjordar, men ofta kan grodan inte gräva ner sig lika djupt i dessa jordarter (Berglund 1998, Ahlén m.fl. 1995). Under april till början av maj finns lökgrodan vid lekvattnet, men för övrigt lever den uteslutande på land. Lökgrodan saknar ljudförstärkande strupsäckar och spelar dessutom under vattnet, vilket gör att ljudet är väldigt lågt och svårt att höra. För en lyckad reproduktion bör lekvattnet vara permanent pga. deras långa larvutveckling, som är ungefär 4 månader (Berglund 1998). Dessutom bör vattnet vara fritt från fisk och kräftor för att minska predationsrisken (Nyström m.fl. 2002). Honan lägger alla sina ägg på en gång i en lång sträng runt vattenväxter och äggen är oregelbundet ordnade. Strängen är cm lång och 1,5-2 cm tjock och vanligen är det totalt ägg, där varje ägg är 1,5-2,5 mm i diameter. Äggen kläcks snabbt och ynglen blir sedan ca cm och är alltså betydligt större än övriga groddjur. Ynglen kräver temperaturer runt C för att utvecklas normalt och därför är det 4

5 fördelaktigt om vattnet inte är beskuggat. Under svala somrar då ynglen inte hinner genomgå fullständig metamorfos kan de övervintra för att förvandlas till grodor nästa år (Berglund 1998, Artdatabanken, Fog m.fl. 1997). 1.3 Utbredning och populationsstatus Lökgrodan förekommer i centrala och sydöstra delarna av Europa (Gasc m.fl. 1997, fig. 1) och dess nordligaste gräns går genom Danmark och Skåne (Hansen 2002). I både Danmark och Skåne har man märkt en tillbakagång av lökgrodan. I Danmark hade 98 % av lökgrodans lekvatten försvunnit under perioden (Fog m.fl. 1997). Under genomförde Boris Berglund en inventering av lökgrodans utbredning i Skåne. Resultatet var katastrofalt och visade en minskning på 99 % av totalpopulationen sen Dessutom fanns arten bara kvar vid ca 60 lokaler jämfört med de 427 kända lokaler som fanns vid undersökningen 1959 och dessutom hade många av lokalerna försvunnit. Orsaken till tillbakagången är flera faktorer, bl.a. urbanisering, habitatförstörning och ökad trafikintensitet. Efter den oroväckande nedåtgången som Berglund kommit fram till Figur 1. Lökgrodans utbredning. genomfördes bl.a. ett åtgärdsprogram under där man bl.a. restaurerade befintliga vatten och anlade nya. Detta medförde att lökgrodan återhämtade sig i flera områden (Nyström 2006). Numera är arten klassad som missgynnad, men var klassad som akut hotad 1996 (Artdatabanken). Utbredningen i Skåne är begränsad till de sydliga delarna från Landskrona kommun i nordväst till Ystad kommun i sydost. Däremellan finns även lökgrodan i Kävlinge, Svedala, Sjöbo och Tomelilla kommun (Nyström & Stenberg 2007). 1.4 Gällande lagar Lökgrodan är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv bilaga IV (92/43/EEG). Det innebär att arten är fridlyst och får inte avsiktligt fångas, dödas eller störas. Dessutom gäller det lökgrodans habitat, dvs. lekvatten och omkringliggande område, som inte får störas. MB 7 kap innehåller bestämmelser om skydd av områden, 11 om biotopskyddsområden och 12 om djur och växtskyddsområde. I Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken finns sedan närmare bestämmelser som ger skydd åt småvatten och våtmarker i jordbrukslandskap. MB 7 kap 27 påtalas det att regeringen eller den myndighet som regeringen utser ska bereda skydd för bl.a. de arter som tas upp i EU:s art- och habitatdirektiv, dvs. Natura 2000-områden. Om området utses som Natura 2000-område så krävs det sedan tillstånd för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på betydande sätt kan påverka miljön i naturområdet. 5

6 MB 8 kap innehåller Särskilda bestämmelser om skydd för djur- och växtarter och i Artskyddsförordningen (1998:179) finns lökgrodan med i bilagan vilket innebär att arten är fridlyst, precis som i EU:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG). Förutom att lökgrodan är fridlyst så berörs den även av miljömålen Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. T.ex. är den upptagen i det regionala miljömålet om åtgärdsprogram för hotade arter (Miljömål). 2. Material och metod 2.1 Arbetet i fält Under perioden 14 april 1 maj gjordes fältarbetet. Både lokaler som det har funnits lökgroda i och lokaler som inte undersökts tidigare uppsöktes för att kontrollera omgivningen, markanvändning, jordart och beskuggning. På kvällstid undersöktes förekomst av lökgroda i de olika lokalerna genom att lyssna efter spelande lökgrodehanar. Lökgrodan spelar under april-maj, lite beroende på temperaturen. Spelet sker under vattnet och ofta är inte hörseln tillräckligt för att höra spelet. Därför användes en undervattensmikrofon som hjälpmedel. Under lekperioden kontrollerades även vattenkemin i några utvalda lokaler. Vattenproverna togs på morgonen eller kvällen innan, cm från strandkanten och på ca 10 cm djup. Vattenproverna fraktades sedan till LMI AB i Helsingborg, som utförde en råvattenanalys. Proverna analyserades där med hjälp av fyra olika instrument. ph-värdena mättes med en glaselektrod och konduktiviteten med en elektrod kopplat till en källa med växelström. Nitrat, ammonium och klorid mättes med en Autoanalyzer som arbetar enligt principen Segmented Flow. Övriga metaller och närsalter analyserades med ICP-OES, där man med ICP menar Induktivt Kopplat Plasma och med OES menas Optisk Emission Spektroskopi. De vattenprov som togs kvällen innan förvarades kallt under natten. Under lekperioden kontrollerades även vattentemperaturen och syrgasmättnaden i de olika lokalerna. Syrgasmättnaden undersöktes med hjälp av en syrgasmättare, Oxyguard. Temperaturen och syrgasmättnaden kontrollerades på ca cm från strandkanten och på ca 10 cm djup. 2.2 Jordartskartor Lökgrodan förekommer främst i områden ned sandiga jordarter, där det är lätt att gräva ner sig. Därför undersöktes jordartskartor och sandförekomster för området. Detta gjordes genom SGU:s nättjänst och även via jordartskartorna på Universitetsbiblioteket i Lund. 2.3 GIS Underlag erhölls från Digitala kartbiblioteket, genom GIS-centrum vid Lunds universitet. GIS användes för att skapa kartor som visar de olika lokalernas position samt förekomst av spelande lökgrodehanar. Dessutom skapades kartor för att visa områden där det möjligtvis kan anläggas nya dammar. 6

7 3. Resultat Totalt besöktes 11 dammar. Lökgrodan hördes i 7 dammar och totalt räknades drygt 60 spelande hanar (bilaga 1, 2). Nedan följer en noggrannare beskrivning av de besökta lokalerna och förekomsten av lökgroda. 3.1 De olika lokalerna Häljarp-Saxtorp Området, som ligger söder om Saxån, har sandigt åkerlandskap med inslag av betesmark och gles bebyggelse, med undantag för Häljarp som är ett villaområde. Det planeras ytterliggare bebyggelse i Häljarp och dessutom finns det en relativt hårt trafikerad landsväg, som är ett hot mot lökgrodan. Figur 2. Besökta lokaler i Häljarp och Saxtorp området. Svart cirkel visar damm med spelande lökgrodehanar och stjärna visar utan. I förekommande fall finns lokalbetäckningar från Länsstyrelsen i Skåne län. Baslokalen i Häljarp, SO Häljarp, nr , Stor damm som ligger i en hage med betande hästar. Lokalen är känd sedan 1960 som ett bra lekvatten för lökgrodan torkade dammen ut och året därpå gjordes därför åtgärder för 7

8 att förbättra dammen som lekvatten. I början av våren gjordes en utgrävning och fördjupning på 15*15 m vid östra sidan och dessutom togs en del buskar och träd bort (Berglund 1998). Baslokalen ligger precis vid landsvägen (fig. 2) och därför sattes ett grodstaket upp 1999, vilket verkar ha minskat trafikdödligheten (Ekologgruppen 2000). Lokalen besöktes två gånger och vid båda tillfällena hördes det spel av lökgrodehanar och antalet uppskattades till ungefär 50 st. Bredvid baslokalen, Saxtorp 9:30, nr I hagen bredvid baslokalen finns också en vattensamling, men som torkar ut och är dessutom något skuggad av träd. Precis som baslokalen ligger denna nära den relativt hårt trafikerade landsvägen. Även här gjordes det två besök och vid det första besöket hördes ca 10 st. lökgrodor. Däremot hördes inga vid det andra besöket, men då var lokalen delvis uttorkad och höll betydligt mindre vatten. Vattensamling andra sidan vägen, mittemot baslokalen, nr En liten vattensamling som håller på att växa igen och som troligtvis torkar ut. Besöktes en gång och då hördes inga lökgrodor. Häljarp damm, nr 1 Denna damm var svåråtkomlig pga. mycket vass, men den ligger i ett bra område med sandig jord och bete. Dammen besöktes en gång och då hördes inget spel av lökgrodehanar. Eventuellt kan det finnas fisk i dammen. Häljarp märgelgrav, nr Märgelgraven ligger inte så långt ifrån baslokalen, ca 450 m i nordlig riktning. Märgelgraven blev vidgjord 1997 genom rensning och fördjupning. Efter det har lökgrodehanar spelat där, t.ex. hördes 10 st. under år 2000 (Ekologgruppen 2000). Märgelgraven ligger i ett sandigt område med betesmark och jordbruk (för tillfället i träda) och inga störande vägar. I år besöktes lokalen två gånger och vid andra besöket hördes en lökgroda. Damm vid travtränare Sune Olsson, nr. 2 Ganska exakt 1 km från baslokalen ligger en liten damm på privatägd mark. Dammen ligger i en beteshage med kor/hästar och på området finns en travbanna. Jorden är sandig och därmed lämplig för lökgrodan. Lokalen besöktes en gång och då hördes spel av 3 lökgrodor. Saxtorp, nr. 3 Stor damm som ligger i jordbrukslandskap och även denna var svåråtkomlig. Den besöktes enbart en gång och då hördes inga lökgrodor. Möjligtvis kan där finnas fisk i dammen. Sjögårdsvägen, Saxtorp, nr. 4 Ligger nära motorvägen och kommer antagligen torka ut och därför blir det antagligen ingen lyckad reproduktion. Precis i närheten finns två andra vattensamlingar, men dessa är mycket beskuggade. Området är annars bra för jorden är väldigt sandig. Området besöktes två gånger och vid första tillfället hördes 3 st. lökgrodor, men andra gången hördes inga. Saxtorps motocrossbana Tyvärr undersöktes den inte pga. vid de tillfällen som jag kom ut på dagen för att undersöka området och leta upp dammen eftersom det kördes motocross på banan och området kunde inte beträdas. Dock har det rapporterats att det finns fisk i dammen, vilket är mycket negativt 8

9 för lökgrodan och ingen lökgroda hördes år 2000 (Ekologgruppen 2000). Om inte fisken försvunnit är det inte troligt att där finns lökgrodor Tofta-Munkebäck Området ligger norr om Saxån och har intensivt odlade marker, men däremot finns det inga trafikerade vägar i närheten. Figur 3. Besökta lokaler i Tofta och Munkebäckområdet. Svart cirkel visar damm med spelande lökgrodehanar och stjärna visar utan. I förekommande fall finns lokalbetäckningar från Länsstyrelsen i Skåne län. Märgelgrav 1, Västra vägdammen, nr Märgelgraven ligger i jordbruksmark och vid en liten grusväg (fig. 3). Precis som många andra märgelgravar är det stora träd som beskuggar. Märgelgraven besöktes två gånger varav den första gången hördes inte något. Vid andra besöket hördes troligen en lökgroda, men det är inte helt säkert pga. att ljudet hördes bara snabbt och dessutom var det problem att komma till och lyssna av ordentligt. Märgelgrav 2, Östra vägdammen, nr Denna märgelgrav ligger bredvid Västra vägdammen och är precis som den, dvs. beskuggad och i jordbrukslandskap. Även denna besöktes två gånger, men inget spel uppfattades någon av gångerna. Munkebäck, Tofta, nya dammen, nr Stor damm som grävdes år 2000 och två år senare sattes 1144 yngel ut och år 2003 ytterliggare 895 yngel samt 11 PGM (pågående metamorfos). År 2006 hördes det dock bara 6 st. lökgrodehanar och dessutom upptäcktes det vid provfiskning att någon planterat in karp olagligt (Nyström & Stenberg 2007). Lokalen besöktes vid två gånger och vid första tillfället 9

10 hördes spel av en lökgroda, men ingenting andra gången. Även Jörgen Andersson har rapporterat spel av lökgrodor i dammen i år (Olle Nordell, muntligen). 3.2 Vattenanalys av några lokaler Enligt tidigare studier verkar lökgrodan ha relativt dålig reproduktionsförmåga. Enligt Hansen (2002) var det lyckad reproduktion i 19 av 50, dvs. 38 %, av de undersökta dammarna med lökgrodor. Dock fanns det en del av dessa dammar som innehöll fisk och det har säkert påverkat resultatet. En annan studie (Hansson 2005) visade lyckad reproduktion i 19 av 36 (drygt 50 %) undersökta dammar, men skillnaden är att alla dessa dammar var utan predatorisk fisk. Hansson (2005) kom bl.a. fram till att höga halter av ammonium är negativt för lökgrodans reproduktion. Vattenanalys gjordes på sex av de besökta lokalerna. De lokaler som valdes ut var de som bedömdes vara intressanta och i en del av dessa lokaler hade det inte gjorts vattenanalyser tidigare. Temperatur och syrgashalt mättes i nästan alla lokaler, undantag Häljarp dammen (nr 1), Saxtorp (nr. 3) och lokalen mittemot baslokalen (nr ). I dessa lokaler hördes det inga lökgrodor och därför undersöktes de inte närmare. Syrgasmättnaden var över 100 % i de flesta lokalerna. Och temperaturen låg mellan 12,5 och 16,5 C (tabell 1). Tabell 1. Temperatur och syremättnad i de olika lokalerna. Lokalnamn Objektnr. Syrgasmättnad Temp. ( C) Lökgroda (%) Baslokalen ,5-16,3 Ja, runt 50 Bredvid baslokal ,5-14,2 Ja, Mittemot baslokalen ,6 Nej Damm, Häljarp 1* - - Nej Märgelgrav, Häljarp ,9 Ja, en 26/4 Damm, Sune 2* ,1 Ja, 3-4 Saxtorp 3* - - Nej Sjögårdsvägen 4* ,5 Ja, 3 st. 24/4 Västra vägdammen ,7 Kanske en 24/4 Östra vägdammen ,4 Nej Munkebäck ,9 Ja, en 16/4 * Har själv angett nummer pga. objektsnummer saknas. Tre av de undersökta lokalerna hade något höga halter av ammoniumkväve (0,271-0,277 mg/l). Dessutom var halten totalfosfor över 0,1 mg/l i fyra av de undersökta lokalerna. Något annat noterbart är att lokalen Östra vägdammen har väldigt höga salthalter (tabell 2). Tabell 2. Några av värdena från vattenanalyserna. Närsalt- och saltkoncentrationerna är angivna i mg/l. Värden som är i fet stil är höga eller anmärkningsvärda. Lokalnamn Objektnr. ph Nitratkväve Ammoniumkväve Totalfosfor Natrium Klorid Baslokalen ,60 < 0,100 0,272 0,153 19,2 26,9 Märgelgrav, ,70 < 0,100 < 0,100 0,228 11,2 7,91 Häljarp Damm, Sune 2 8,10 0,102 < 0,100 0,104 12,1 18,7 10

11 Sjögårdsvägen 4 7,90 < 0,100 0,271 < 0,016 33,8 60,1 Östra ,00 < 0,100 0,277 0,101 50,5 157 vägdammen Munkebäck ,20 3,16 < 0,100 < 0,016 20,1 32,4 I bilaga 3 finns alla värden för alla parametrar och här framgår det att baslokalen har högst halter av järn (0,929 mg/l) och aluminium (0,221 mg/l). 3.3 Jordartskartor Lökgrodan föredrar, som tidigare nämnts, sandiga jordarter för att de lätt ska kunna gräva ner sig. Därför användes jordartskartor för att se var den bästa marken finns. Resultatet blev att marken är mest lämplig söder om Saxån, dvs. vid Häljarp och Saxtorp. Norr om Saxån är förvisso inte marken dålig ur lökgrodans synvinkel, men här finns det mer moränlera jämfört med andra sidan ån. Även kartor som visar sandförekomst pekade på att Häljarp/Saxtorp området har mer sandmarker än området kring Tofta och Munkebäck. 4. Diskussion 4.1 Möjliga åtgärder vid de befintliga lokalerna Baslokal i Häljarp, SO Häljarp, nr Baslokalen i Häljarp har varit en bra lokal för lökgrodan i många år, hyser fortfarande mest spelande lökgrodor i området. Det kan däremot vara lämpligt att röja bort buskar och träd som skuggar dammen. Möjligen kan staketet ut mot landsvägen renoveras på en del ställen eller så skulle en vägbarriär kunna byggas för att förhindra lökgrodor att vandra över vägen. Bredvid baslokalen, Saxtorp 9:30, nr Lokalen hade spelande lökgrodehanar vid första besöket 23 april. Vid andra besöket hördes däremot inga, men då var det betydligt mindre vatten och lokalen kommer att torka ut. Man skulle behöva gräva ur så att den blev djupare och därmed inte torka ut och dessutom skulle det behöva avverkas lite träd. Men i och med närheten till vägen och den planerade exploateringen på andra sidan vägen anser jag inte att åtgärden är meningsfull. Vattensamling andra sidan vägen, mittemot baslokalen, nr Detta är bara en liten vattensamling som håller på att växa igen och som troligtvis torkar ut på sommaren. Det finns ingen anledning att restaurera vattnet pga. den trafikerade landsvägen samt den planerade bebyggelsen i området. Dessutom är det bra om man eliminerar möjligheten för grodorna att korsa vägar i och med att det innebär stor risk för att bli överkörd. Häljarp damm, nr 1 Här hördes inga lökgrodor, men det skulle vara intressant att undersöka möjligheterna att flytta över yngel från baslokalen, under förutsättning att det inte finns fisk i dammen. Dessutom är möjligheterna att skapa fler vatten intill goda. 11

12 Häljarp märgelgrav, nr I detta område hade det varit perfekt att satsa på lökgrodan. Det ligger skyddat och relativt långt ifrån vägen och dessutom är det sandig jord. Märgelgraven är lämplig, men det skulle vara en fördel om den gjordes större och om det anlades fler nya dammar i området. Damm vid travtränare Sune Olsson, nr. 2 Dammen ligger ca. 100 m från vägen vilket inte är det optimala, men för övrigt ligger den i ett område med sandig jord. Vid eventuella restaureringar, som främst vore att göra den något större, bör man dock beakta närheten till vägen. Saxtorp, nr. 3 Detta är en stor damm som troligen innehåller fisk och dessutom hördes ingen lökgroda. Därför anser jag att inte det är meningsfullt med åtgärder för tillfället. Sjögårdsvägen, Saxtorp, nr. 4 I detta område är jorden bland den bästa, dvs. det är väldigt fin sandig jord. Det var i ett vattenfyllt dike som det hördes spel av lökgroda och detta kommer troligen torka ut. Möjligen skulle man kunna gräva ur och skapa en permanent damm. Dessutom finns det två andra vattensamlingar precis i närheten som skulle kunna åtgärdas för i nuläget är de kraftigt beskuggade. Tyvärr är lokalen isolerad och troligen blir det svårt med fortsatt överlevnad här. Vid eventuella åtgärder bör detta beaktas och dessutom ligger lokalen nära motorvägen och antagligen kommer området exploateras ytterligare. Märgelgrav 1, Västra vägdammen, nr Troligtvis var det en lökgroda som hördes vid andra besöket 24/4. Dammen är väldigt beskuggad och det skulle vara en klar fördel om träden avverkades runt dammen. Märgelgrav 2, Östra vägdammen, nr I dammen hördes ingen lökgroda och kanske kan det bero på den höga salthalten som vattenanalysen visade (bilaga 3). Lökgrodan är antagligen inte lika tolerant mot höga salthalter som t.ex. strandpaddan (Nyström 2006) och därför anser jag inte att lokalen kan bli lämplig för lökgroda även om träden sågas ner för att minska beskuggningen. Munkebäck, Tofta, nya dammen, nr Här finns ett stort problem och det är den inplanterade fisken. Det är beklagligt att folk, antagligen pga. okunskap, har planterat ut fisk och förstört det arbete och resurser som har lagts ner i projektet. Fisken måste tas bort innan man gör några andra åtgärder, som t.ex. plantera ut nya yngel. 4.2 Vattenkemi Inga av de undersökta lokalerna hade direkt anmärkningsbara värden eller väldigt dålig vattenkemi, möjligtvis östra vägdammen med sin höga salthalt. Annars verkar värdena ligga inom rimliga gränser för vad lökgrodan och dess yngel kräver. Åtminstone med den kunskapen som man har för tillfället. Det var något högre halter av ammoniumkväve i baslokalen och det beror troligen på hästarna som går i hagen och går ner och förorenar vattnet. Även östra vägdammen och lokalen vid sjögårdsvägen hade högre halter av ammoniumkväve. Värdet vid östra vägdammen beror 12

13 troligen på det intensiva jordbruket, men vid Sjögårdsvägen finner jag ingen förklaring. Det verkar dock inte som om ammoniumhalten spelar någon avgörande roll när den ligger på den här nivån, för i baslokalen har det varit lyckad reproduktion fast analys visat hög ammoniumhalt (0,19 mg/l) (Hansson 2005). Fosforhalten var relativt hög i flera lokaler och i baslokalen var den näst högst, men det verkar inte ha någon direkt betydelse vad man vet vid tillfället. Baslokalen har nämligen haft relativt höga fosforvärden även vid tidigare vattenanalyser (Hansson 2005). Lökgrodan föredrar vatten med hög syrgashalt (Nyström m.fl. 2002) och i alla undersökta lokaler var syrgasmättnaden bra. Även vattentemperaturen ligger på en acceptabel nivå, men det framgår att vägdammarna i Tofta har lägre temperaturer pga. beskuggningen av träden. 4.3 Jordartskartorna Det finns mer moränlera norr om Saxån, dvs. vid Tofta och Munkebäck och det medför att grodorna inte kan gräva ner sig lika lätt. Dessutom finns det mycket jordbruk på den här sidan ån vilket är negativt när det är plogningstider. Detta innebär inte att jag tycker att man ska lägga ner arbetet med att rädda lökgrodan här, men förutsättningarna är något sämre här. Störst chans att överleva på sikt är nog söder om Saxån, men här finns det andra problem och det är den ökade bebyggelsen samt trafiken som man måste ta hänsyn till. 5 Slutsatser Störst chans att överleva på sikt tror jag att lökgrodan har vid Häljarp. Precis som tidigare nämnts innebär det dock inte att man ska överge Tofta/Munkebäck-området. Baslokalen har varit en bra lökgrodelokal i många år, men det vore önskvärt att lökgrodorna kunna finna lokaler längre ner mot Saxån, dvs. bort från vägen och från området som kommer att bebyggas. De slutsatser som jag har dragit är att man ska försöka anlägga fler dammar längre ner mot Saxån (fig. 4). Det västra området är dock lite svårare för det innebär att man måste flytta yngel i och med att det, vad vi vet, inte finns några lökgrodor i just det området. Det östra området bör bli lättare för då kan lökgrodan själv etablera sig tack vare att den finns inom en radie på 500 m, som är den distans som lökgrodan normalt kan förflytta sig (Nyström & Stenberg 2007). Dessutom bör den befintliga märgelgraven i Häljarp (82-13) göras större. Hela området skulle kunna skyddas som naturreservat, vilket skulle medföra ett bra skydd. Enligt åtgärdsprogrammet 2007 så är målsättningen, för att en population ska överleva på lång sikt, att den ska bestå av minst 100 spelande hanar fördelat på 4-5 lekvatten, som alla ligger inom spridningsavståndet på 500 m. Det skulle kunnat uppnås, men det skulle antagligen ta några år innan lökgrodorna sprider sig till de nya dammarna. Eventuellt skulle yngel kunna flyttas för att påskynda etableringen. När man ska placera dammarna måste det vara en bit från Saxån så att det inte finns risk för att det kommer fisk i dammen vid översvämning av ån. Dessutom måste lokalbefolkningen få information om att dammarna är till för att hjälpa en rödlistad art som funnits i trakten i säkert 50 år och att det är strängt förbjudet att plantera ut fisk. Ytterligare åtgärder för att minska riskerna med fisk är att sätta upp skyltar med information och kanske även hänvisa fiskeintresserade till andra fiskdammar i närheten. Det får absolut inte bli som dammen i Munkebäck där någon antagligen pga. okunskap planterat ut karp. 13

14 En annan mycket viktig sak när det gäller anläggning av dammar till lökgrodor är att det måste finnas någon form av skötselplan så att inte dammarna blir för beskuggade eller igenväxta. Bete är ett alternativ för att minska igenväxningenstakten, men rapporter (Hansson 2005) visar på att för högt betestryck kan ha negativ effekt på lökgrodorna och därför är det säkrast med ett lågt betestryck. Högt betestryck medför ofta sämre vattenkvalitet genom främst högre ammoniumhalt och vid höga ph-värden (>8) övergår ammonium till ammoniak, vilket är toxiskt i höga koncentrationer (Nyström 2006). Figur 4. Den stora cirkeln visar baslokalen med en radie på 500 m, dvs. lökgrodans spridningsförmåga. Områdena visar var de nya dammarna bör anläggas. En positiv observation En regnig natt i maj hittade jag en lökgroda utanför Ålstorp i Kävlinge kommun. I området är det mycket sandig jord och med tanke på det så är området perfekt för lökgrodan. Hade varit intressant att undersöka området nästa vår för kanske är här en population som gömmer sig. Möjligtvis finns det något som man kan göra för att förbättra situationen för den eventuella populationen. Det var mycket roligt att hitta den, för att för mig var den ett tecken på att kanske än finns populationer som vi inte känner till. Än finns det hopp för lökgrodan! 14

15 Författarens tack Vill först och främst tacka min sambo, Fredrik Lindblad, som följt med ut en del kvällar och nätter. Sedan vill jag givetvis tacka mina två handledare, Per Nyström och Olle Nordell. 6. Referenser Ahlén, I., Andrén, C. & Nilsson, G Sveriges grodor, ödlor och ormar. Naturskyddsföreningen och Artdatabanken. Helsingborg. Berglund, B Projekt lökgroda Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöenheten, meddelande nr 98:9. Ekologgruppen Lökgrodan i Västra Skåne Ekologgruppen i Landskrona AB, Landskrona. Fog, K., Schmedes, A. & Rosenørn de Lasson, D Nordens padder og krybdyr. G E C Gads Forlag. København. Gasc, J-P. m.fl Atlas of amphibians and reptiles in Europe. Societas Europaea herpetologica. Paris. Hansen, B Løgfrøens (Pelobates fuscus) forekomst og yngelsucces i 50 vandhuller på Norddjursland. Specialrapport ved Biologisk Institut, Botaniks Afdelning, Århus Universitet. Hansson, J Reproduktion hos den starkt hotade lökgrodan (Pelobates fuscus): framgång eller misslyckande? Examensarbete i Naturvård, Ekologiska institutionen, limnologiska avdelningen, Lunds universitet. Nyström, P., Birkedal, L., Dahlberg, C., Brönmark, C The declining spadefoot toad Pelobates fuscus: calling site choice and conservation. Ecography 25: Nyström, P Utvärdering av åtgärdsprogram för bevarande av lökgroda (Pelobates fuscus). Länsstyrelsen i Skåne län. Malmö. Nyström, P. & Stenberg, M Åtgärdsprogram för bevarande av lökgroda och dess livsmiljö. Naturvårdsverket. Internet Artdatabanken, hämtad Bild på lökgrodans utbredning. hämtad Miljömål hämtad

16 Lagar Artskyddsförordningen (1998:179) EU:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG) Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken MB kap 7 och 8 Personlig kontakt Olle Nordell, mailkontakt Bild på framsida hämtad

17 7. Bilagor Bilaga 1 17

18 Bilaga 2 Kontroll av spel av Lökgroda Datum Lokal Objektnr. Antal 14/4 Baslokal, Häljarp Fler än 10 16/4 Västra vägdammen /4 Östra vägdammen /4 Munkebäck /4 Märgelgrav Häljarp /4 Mittemot baslokalen /4 Baslokalen, Häljarp ca /4 Bredvid baslokal ca /4 Damm, Sune /4 Sjöögårdsvägen /4 Västra vägdammen * 24/4 Östra vägdammen /4 Sjögårdsvägen 4-26/4 Damm Häljarp 1-26/4 Saxtorp 3-1/5 Bredvid baslokal /5 Munkebäck * Inte helt säker observation. 18

19 Bilaga 3 Lokal Baslokalen (82-01) Märgelgrav, Häljarp (82-13) Damm Sune (2) Sjögårdsv. (4) Ö. vägdammen (82-22) Munkebäck (82-18) ph 7,60 8,70 8,10 7,90 8,00 8,20 Ledningstal (ms/cm) 0,24 0,40 0,47 0,83 0,97 0,55 Nitratkväve < 0,100 < 0,100 0,102 < 0,100 < 0,100 3,160 Fosfor 0,153 0,228 0,104 <0,016 0,101 <0,016 Kalcium 14,00 13,30 3,62 0,54 3,86 4,57 Magnesium 5,27 8,06 4,66 6,33 11,00 7,07 Svavel 5,22 7,66 2,96 31,50 5,08 25,40 Kalcium 26,5 67,2 88,2 151,0 158,0 91,4 Natrium 19,2 11,2 12,1 33,8 50,5 20,1 Klorid 26,9 7,9 18,7 60,1 157,0 32,4 Mangan 0,086 0,024 0,055 0,034 0,072 0,032 Bor < 0,003 0,090 < 0,003 < 0,003 < 0,003 < 0,003 Koppar 0,026 0,001 < 0,100 < 0,100 0,014 < 0,100 Järn 0,929 0,183 0,139 0,309 0,210 0,214 Zink 0,021 0,004 0,005 < 0,002 0,022 0,002 Molybden < 0,003 < 0,003 < 0,003 < 0,003 < 0,003 < 0,003 Aluminium 0,221 0,021 0,047 0,021 0,091 0,210 Kisel 0,006 < 0,006 < 0,006 1,360 < 0,006 1,180 Ammoniumkväve 0,272 < 0,100 < 0,100 0,271 0,277 < 0,100 Hårdhet dh 4,6 Mjukt 10,6 Medelhårt 13,1 Hårt 22,1 Mycket hårt 23,8 Mycket hårt 13,9 Hårt