chanslösa BrandSäkert Äldre dör i sina hem Samarbete i kommunen räddar liv Många äldre lämnas
|
|
- Kjell Karlsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hon hade så kort tid kvar, den borde få ha varit fridfull. Ingen ska behöva dö på det sättet. BrandSäkert SÄRTRYCK BRANDSKYDD FÖR ÄLDRE Äldre dör i sina hem Samarbete i kommunen räddar liv chanslösa Många äldre lämnas
2 Ge våra äldre en chans! Allt mer forskning pekar på en och samma slutsats: De flesta av de som dör i bränder är äldre, ofta över 80 år. Det är inte hos dem det brinner oftast, men det är de som drabbas hårdast när olyckan är framme. Orsakerna är flera, men i många fall finns det enkla lösningar för att ge äldre en chans att överleva även om de drabbas av brand. Allt fler kommuner vill ge äldre möjlighet att bo kvar hemma istället för att flytta till särskilda boenden. Att bo kvar i ett älskat hus eller en lägenhet är en trygghet för den som blivit gammal men utan rätt brandskydd är tryggheten inget mer än en illusion. Brandskyddsföreningen arbetar för ett brandsäkrare Sverige för alla. Vi vill ha ett samhälle där ingen människa dör i brand. Därför vill vi att alla kommuner ska erbjuda ett individanpassat brandskydd. Vi vet att det går att lösa problemet att äldre dör i bränder och att lösningen inte behöver vara särskilt svår eller kostsam. I den här skriften har vi samlat artiklar från vår tidning BrandSäkert som dels beskriver problemet med bristande brandskydd för äldre, dels visar goda exempel på såväl tekniska hjälpmedel som strategiskt arbete för att ge varje individ en chans mot brand i hemmet.
3 INNEHÅLL 4» Det är vår moraliska skyldighet«på Tjörn jobbar vice brandchefen hårt för att brandskydd ska inbegripas i den individuella biståndsbedömningen. 6 Säkrare för äldre Stockholms äldre lever sedan årsskiftet säkrare än tidigare sedan brandskyddsarbetet har intensifierats. 8 Härligt hemma till högt pris MSB:s vägledning för kommuner ska öka säkerheten för hemmaboende äldre. 13 Förbättrat brandskydd för äldre I Uppsala ska samarbete, utbildning och individuell riskbedömning göra att rätt åtgärd sätts in i rätt tid. 4 Vi gör kopplingen att de här personerna till stor del har omkommit på grund av att de inte har kunnat agera, till exempel på grund av låg rörlighet«16 Goda exempel banar vägen Arbete på lokal nivå ger positiva resultat. 19 Teknik som skyddar utsatta grupper En nyckel för framgång handlar om att identifiera riskutsatta grupper och stärka deras brandskydd bland annat med tekniska hjälpmedel. 22 Förlåtande system Spisvakt och påminnelsesystem är två exempel på lösningar som kan förhindra olyckor. 8 19
4 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT Det är vår moraliska skyldighet På Tjörn har vice brandchef Hasse Wikberg länge arbetat för att få kommunpolitikerna att införa individanpassat brandskydd i biståndsbedömningen. Han anser att det är samhällets plikt gentemot äldre och funktionsnedsatta. Text: Lotta Fredholm Idag finns en politisk vilja att äldre och funktionsnedsatta i möjligaste mån ska bo kvar hemma så länge det går. Många trivs utmärkt med att, med stöd från kommunens hemtjänst, få fortsätta att leva i sin invanda hemmiljö, men Hasse Wikberg, vice brandchef vid räddningstjänsten på Tjörn, pekar på problemet med bristande brandskydd. På ett äldreboende eller annat kommunalt boende finns ett omfattande brandskydd, med exempelvis släcksystem, brandcellsindelning, brandlarm som är direkt kopplat till räddningstjänsten och Hasse Wikberg dessutom personal dygnet runt. Allt detta saknas ju när i princip samma personer förväntas bo kvar hemma. Det är en avgrundsdjup skillnad vad gäller brandskydd, säger Hasse Wikberg. Han pekar på att Socialtjänstlagen kräver att människor som så behöver ska få stöd av samhället och att bostaden då ska anpassas utifrån den boendes behov. Här ingår dock inte brandskydd, vilket är en stor brist. I vanliga bostäder är brandskyddet tekniskt dimensionerat under förutsättningen att de boende kan fatta egna beslut och även kunna utrymma på egen hand. Det är därför brandskydd måste inbegripas i den individuella biståndsbedömningen! Den som inte hör har ingen glädje av brandlarm. För den som inte förstår vad ljudet betyder har larmet noll och intet värde. Och den som både kan höra och förstå, men som inte kan förflytta sig, är ju ändå chanslös vid en brand, säger Hasse Wikberg. Måste erbjuda lösningar En äldre eller funktionsnedsatt person, som bor hemma och har hemtjänst fem gånger om dagen à tio minuter, är ändå ensam 23 av dygnets 24 timmar. Han berättar en anekdot om en sängliggande äldre kvinna som avböjde hyresvärdens erbjudande om att installera brandvarnare. Hon sa:»jag vill absolut inte ha en sådan. Om det börjar brinna vill jag somna in i lugn och ro inte ligga och dö till en tjutande siren«och jag förstår henne, säger Hasse Wikberg och fortsätter: Det är vår moraliska skyldighet att göra vad vi kan för att öka säkerheten för den här gruppen, men det handlar inte om att tvinga på människor något, utan om att erbjuda lösningar. Enligt honom kommer antalet medborgare över 65 år på Tjörn att öka med uppåt 4 BrandSäkert 2015
5 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT Trots att många äldre behöver hjälp från hemtjänsten för att klara av vardagen ingår brandskydd oftast inte i socialtjänstens biståndsbedömning. 40 procent på år,»så problemet kommer inte att bli mindre i framtiden«som han uttrycker det. Beräkningar visar att ungefär 90 procent av de som avlider i en brand gör det i sin bostad och av dessa är drygt hälften över 65 år. Ökad risk löper också de som är ensamma, psykiskt eller fysiskt funktionsnedsatta eller som missbrukar. Det är en riskutsatt grupp och då kan vi inte blunda. Vi måste komma ihåg att räddningstjänstens viktigaste uppgift är att rädda liv, säger han. Brandskydd i biståndsbedömningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har fått i uppdrag av regeringen att arbeta för en nollvision vad gäller döda och allvarligt skadade i bostadsbränder. Ett viktigt led i detta vore, enligt Hasse Wikberg, att få in individanpassning av brandskydd i biståndsbedömningen. Jag har lobbat för detta och hemtjänstcheferna här är med på noterna. Räddningstjänsten i Malmö har tagit fram en checklista som kan användas vid biståndsbedömningen som vi har fått ta del av, säger han. Idag fungerar det så på Tjörn att ett trygghetsteam, med representanter för hemtjänst, hemsjukvård, biståndshandläggare och kommunens fixartjänst, gör en sammantagen bedömning av den boendes behov. Här skulle just en checklista för brandskydd kunna användas. Några åtgärder som enligt Hasse Wikberg enkelt skulle kunna sättas in för att förbättra brandskyddet hos äldre och funktionsnedsatta är att sätta upp brandvarnare, byta batterier i de som redan finns och tillhandahålla ett rökförkläde till rullstolsburna eller sängliggande rökare. Det gäller också att se hur personen hanterar levande ljus, och även ta hänsyn till om personen är glömsk eller på grund av ny medicinering somnar ifrån spisen. Då kanske det är dags att installera en spisvakt. Det finns en mängd enkla åtgärder att ta till. Och i de fall den boende inte kan förflytta sig och utrymma själv, kan en portabel sprinkler installeras, säger han. I dagsläget ingår dock inte brand skyddsanpassningar i de åtgärder som omfattas av bostadsanpassningsbidrag. Hasse Wikberg beskriver hur frågan nu, efter omfattande lobbyarbete, lyfts på kommunal nivå. Går snabbt att göra skillnad Målet är att politikerna ska ta beslut om att ge Socialtjänsten i uppdrag att kartlägga behovet och även göra en beräkning av vilka kostnader det skulle kunna röra sig om. Vid intervjun fanns signaler om att ett sådant beslut skulle fattas i kommunfullmäktige innan sommaren, något som dock visar sig dröja till i september. Hasse Wikberg är dock optimistisk och tror att det går att snabbt att göra skillnad, bara ett beslut fattats. Det ska nog inte behöva ta så mycket tid att kartlägga behoven här på Tjörn, eftersom samtliga riskutsatta är väl kända inom det kommunala systemet. Därefter får Socialtjänsten beräkna vad de önskade insatserna kan kosta, men enligt min uppfattning handlar det mer om vilja än om kostnader, säger han. n BrandSäkert
6 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT FOTO (BÅDA): MICHAEL STEINBERG För den växande grupp gamla som bor kvar hemma görs sällan några anpassningar. Många äldre människor har svårt att utrymma vid en krissituation eftersom de helt enkelt är för orörliga. Här kontrollerar hemtjänsten brandvarnaren hos en pensionär. Säkrare för äldre MED CHECKLISTOR OCH INFORMATION Text: Lotta Fredholm Äldre löper högre risk än andra att dö i bostadsbränder. I Stockholm används därför sedan årsskiftet nytt informationsmaterial och särskilda checklistor för brandsäkerhet. I Stockholm bor ungefär äldre personer. Bland dessa har biståndshandläggare bedömt att behöver hjälp av den kommunala hemtjänsten. En mindre andel, ungefär 14 procent av alla äldre över 80 år, har så stort hjälpbehov att de har beviljats plats på ett så kallat vård- och omsorgsboende, det som ofta kallas äldreboende. Moderaten Joakim Larsson är äldreborgarråd i Stockholm och inom hans rotel ingår, förutom äldrefrågor, även brandförsvaret. Han tycker att arbetet med äldres brandskydd har gått framåt. Sedan 2011 utrustas alla nybyggda fastigheter där äldre bor i vård- och omsorgsboenden med sprinkler och redan 2009 påbörjades arbetet med att sprinkla befintliga fastigheter. Det är illa att man inte gjort så tidigare, men idag innebär det att 28 fastigheter av sammanlagt 51 är utrustade med sprinkler. Målet är att det ska installeras i alla, säger han. Brandskyddet för äldre ser olika ut på olika håll. Längst har man kommit i Norge, där det 2010 infördes krav på att alla bostäder som byggdes och som var utrustade med hiss också skulle förses med sprinkler. Bakgrunden till det nya regelverket är en långtgående diskrimineringslag. Eftersom man vid brand inte kan använda hissen för att ta sig ut blir en konsekvens krav på sprinkler den som kan ta sig in i bostaden ska också kunna komma ut igen. Jämfört med Norge ligger vi efter, men jag ser för mig att vi kommer att ha mer av fasta sprinklersystem i alla former av bostadshus. Att det inte är så kan vara en 6 BrandSäkert 2015
7 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT Bostadsbränder I projektet Vilka dör i bostadsbränder har forskare kartlagt just detta genom att undersöka de dödsbränder som skedde mellan 1999 och Det som då kom fram var att de personer som är 80 år eller äldre har en trefaldigt ökad risk, jämfört med gruppen år. konsekvens av att vi traditionellt byggt jämförelsevis låga hus. I skyskrapan Turning Torso ser det ju annorlunda ut, den byggnaden anses vara Europas brandsäkraste, säger Joakim Larsson. Bättre skydd även hemma Enligt Hans Andersson, brandingenjör vid Brandskyddsföreningen, behöver dock även äldre som bor hemma ett förbättrat brandskydd. På äldreboende har äldre ett bra brandskydd, inte minst eftersom det finns personal på plats som kan sätta de äldre i säkerhet vid brand. För den växande grupp gamla som bor kvar hemma görs sällan några anpassningar. Många äldre människor kan exempelvis inte använda utrymningsvägar som trappor och brandstegar eftersom de helt enkelt är för orörliga. Brandvarnare hjälper tyvärr inte om man inte klarar av att ta sig ut ur byggnaden om olyckan skulle vara framme, säger han. Från och med i år har dock arbetet med Stockholms äldres brandskydd intensifierats, berättar Joakim Larsson, och det gäller även de som bor kvar hemma. Vi har tagit fram informationsmaterial i form av en riktad broschyr och även speciella checklistor, säger han. Utreder hjälpbehovet Informationsbroschyren Ta hand om dig själv och andra: Förebygg bränder i ditt hem och även checklistorna för brandsäkerhet har utvecklats av Stockholms stads äldreförvaltning i samarbete med Storstockholms brandförsvar. Checklistorna omfattar ett drygt tjugotal frågor och biståndshandläggaren går igenom listan tillsammans med den boende och anhöriga i samband med att hjälpbehovet utreds. I listan ingår frågor av typen: Finns fungerande brandvarnare uppsatt hos den äldre? Kan den äldre utrymma själv inom 2 3 minuter? Kan den äldre hantera spisen/levande ljus/kakelugn på ett säkert sätt? Är all elektronik i gott skick? I de fall någon punkt inte är okej ur brandsäkerhetssynpunkt finns förslag både på direkta åtgärder och på ytterligare åtgärder. I fallet med spisen kan det handla om att ge information om hur den boende ska hantera den, komplettera med minneslappar och även installera spisvakt om det behövs. Det viktiga är att medvetandegöra den boende och anhöriga om vikten av ett gott brandskydd, och vid behov också kunna tillhandahålla lösningar, som exempelvis släckande spisvakter. Dessa installeras i spisfläkten. De innehåller släckvätska och kan släcka en spisbrand. De kostar bara några tusenlappar extra jämfört med en vanlig spisfläkt, säger Joakim Larsson. Portabel sprinkler I andra kommuner har man valt att förstärka äldres brandskydd med portabel sprinkler, en flyttbar pelare som innehåller Andra riskbeteenden är personer som är samlare och därför har mycket bråte hemma som kan antändas och som försvårar förflyttning. Joakim Larsson, äldreborgarråd i Stockholms stad släckvätska. En sådan lösning är dock betydligt dyrare, och kostar kronor. Vi har en handfull portabla sprinkler som vi kan placera ut hos riskpersoner, säger Joakim Larsson. En sådan person kan vara äldre som ägnar sig åt sängrökning, eller som somnar i soffan med en tänd cigarrett. Andra riskbeteenden är personer som är samlare och därför har mycket bråte hemma som kan antändas och som försvårar förflyttning, säger Joakim Larsson. Han pekar på att det i första hand handlar om att identifiera dessa personer och sedan försöka få dem att ändra beteende, något som dock inte är det lättaste. Att påverka en person för att de ska ändra hur de har det hemma är inte lätt. Jag var överförmyndare i fem år och såg hur svårt det är att nå fram med den här typen information, så här får man försöka jobba mot anhöriga, säger han. Joakim Larsson anser dock att de portabla sprinkler som finns idag täcker behovet. Vi har inte identifierat ett stort behov av sådana. I exempelvis en stadsdel kan det vara en eller ett par personer som bedöms vara i riskzonen men det gäller att fånga upp signaler om dessa tidigt, säger Joakim Larsson. n FOTO: PETER KNUTSON BrandSäkert
8 8 BrandSäkert 2015
9 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT Härligt hemma till HÖGT PRIS Många äldre och funktionshindrade får numera vård i hemmet, men brandskyddet i vanliga bostäder förut sätter att du kan röra dig själv. Det leder till att de som inte kan det är överrepresenterade i svenska dödsbränder. Text: Karin Aase foto: Stefan Bohlin Nu ska en vägledning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) försöka öka brandsäkerheten, och det är de små detaljerna som får den största effekten. Det är något så fantastiskt att kunna bo kvar i mitt hem och leva mitt liv som jag gör. Och jag känner mig tryggare nu, det gör jag. Kerstin Funk, 84 år, kör in i vardagsrummet i den prydliga lägenheten i centrala Uppsala. Sedan en stroke för två år sedan är hon förlamad i höger sida, vilket gör att hon är helt beroende av sin rullstol för att kunna ta sig fram både ute och inne. Jag är ändå förvånad och tacksam att det gick så här bra och att jag klarar av att bo kvar här hemma, men det är med hemtjänstens hjälp såklart. Personalen därifrån kommer och tittar till henne morgon och kväll och även någon gång på natten ifall hon skulle behöva hjälp att komma upp ur sängen. Men däremellan är Kerstin själv, maken dog för två och ett halvt år sedan, och skulle det till exempel börja brinna så måste hon på egen hand försöka ta sig upp i rullstolen och ut från lägenheten. En inte helt enkel uppgift för en person som är halvsidesförlamad. Och Kerstin är inte ensam om den här ganska problematiska situationen. Många kommuner jobbar idag från utgångspunkten att gamla och funktionshindrade ska ges möjlighet att bo kvar och få vård i det egna hemmet, men glömmer bort att de här personerna kan ha väldigt svårt att klara sig ifall det skulle börja brinna. På till exempel äldreboenden är brandskyddet väl utvecklat och i somras infördes dessutom en ny verksamhetsklass i BrandSäkert
10 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT FOTO: DAN PETTERSSON Carina Kumlin FOTO: PAUL FISCHER, MSB Malin Vestin Vi gör kopplingen att de här personerna till stor del har omkommit på grund av att de inte har kunnat agera, till exempel på grund av låg rörlighet. Malin Vestin, brandingenjör på MSB byggreglerna. Den förtydligar kravnivån i det som kallas gemensamhetsbostäder, till exempel HVB-hem (hem för vård eller boende), berättar Malin Vestin, brandingenjör på MSB. Men för de gamla som bor kvar i hemmet gäller fortfarande byggreglerna för vanliga bostäder, där brandskyddet utformas från tanken att den som bor där själv både ska kunna uppfatta branden och utrymma bostaden. Många äldre i dödsbränder Men så är inte alltid fallet och det syns tyvärr i statistiken. Av det hundratal dödsbränder som varje år inträffar i Sverige sker 90 procent i bostäder, och de som Kerstin Funk har fått en spisvakt installerad. dör är i hög grad äldre eller personer med funktionsnedsättningar. Vi gör kopplingen att de här personerna till stor del har omkommit på grund av att de inte har kunnat agera, till exempel på grund av låg rörlighet, konstaterar Malin Vestin. För att försöka undvika fler sådana här tragedier i framtiden, och som en del i arbetet inom den nationella strategin för att stärka brandskyddet för enskilda, tog MSB därför under 2013 fram skriften Brandsäker bostad för alla. Den är tänkt att fungera som en vägledning för kommunerna för att på så sätt öka säkerheten för dem som får vård i hemmet. Det vi har sett är att kommunerna gärna vill bättra på säkerheten, men att frågan ofta faller mellan stolarna, förklarar Malin Vestin. Det kan vara svårt att veta om det är socialtjänstens eller räddningstjänstens ansvar att lyfta frågan: socialtjänsten tycker att brandskydd inte är deras expertområde samtidigt som räddningstjänsten inte har så stor möjlighet att inventera och påverka brandskyddet i enskildas hem. Men det är ändå i slutändan de enskilda kommunerna som har ansvaret för frågan. På SKL (Sveriges kommuner och landsting) följer man visserligen utvecklingen med intresse, men påpekar att det är varje kommun själv som måste utveckla det här arbetet med hjälp av MSB. Och de senaste åren har flera kommuner börjat arbeta aktivt även med de hemmaboendes brandskydd. I Skåne har Räddningstjänsten Syd involverat hemtjänstpersonalen i brandsäkerhetsarbetet. I Varberg passade man på att inventera brandskyddet hos enskilda när man ändå var hemma hos dem för att se över deras trygghetslarm, och i Örebro och Linköping har man gjort mer övergripande inventeringar. Men även om de har valt att jobba på olika sätt har alla inblandade upplevt hur viktigt det är att arbetet backas upp av ett politiskt beslut, eller i alla fall ett beslut på hög nivå i förvaltningarna, något MSB har valt att trycka hårt på i vägledningen. Om beslutet inte tas högt upp i hierarkin så kommer vi tillbaka till att ansvaret riskerar att hamna mellan stolarna, förklarar Malin Vestin. Bara för att brandskydd traditionellt sett ligger hos räddningstjänsten behöver inte det betyda att det är deras personal som ska sköta om det. Istället måste man hitta de personalkategorier som ändå träffar de hemmaboende och få in säkerhetsfrågorna i deras dagliga arbete. Att lägga brandsäkerhet som ett externt projekt håller inte i längden, det måste in i verksamhetens rutiner. Se över de enskildas behov Något som också har visat sig vara en väldigt viktig punkt för ett effektivt brandsäkerhetsarbete i hemmen är att faktiskt våga titta på de enskilda personernas behov och prata med både dem och de anhöriga. Bara för att man får vård i hemmet betyder inte det per automatik att alla har samma problem och behov, konstaterar Malin Vestin. En person som till exempel inte hör så bra kan få ett betydligt bättre brandskydd genom att en lampa och en vibrator ansluts till brandvarnaren. Om brandvarnaren larmar börjar lampan att blinka medan 10 BrandSäkert 2015
11 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT Hemtjänstpersonalen kan bistå med råd och hjälp. Det tycker Kerstin känns tryggt. vibratorn, som placeras under huvudkudden, börjar vibrera vilket gör att den boende märker att larmet har löst ut oavsett om hen är vaken eller sover. Någon annan kanske snarare behöver en spisvakt, medan de mer extrema fallen kanske till och med behöver få en mobil sprinkler installerad. Men i de allra flesta fall är det små saker till liten kostnad som får väldigt stor effekt, förklarar Malin Vestin. Uppsala tidigt ute En av de kommuner som sedan länge jobbar aktivt med frågan om hemmaboendes brandskydd och som varit med och tagit fram vägledningen är Uppsala. Där startades på räddningstjänstens initiativ ett samarbete mellan dem och socialtjänsten redan Det är klart att det var en del motstånd i början, men eftersom jag var mycket engagerad i säkerhetsfrågor för äldre så tyckte jag att det var en väldigt bra idé, minns Carina Kumlin, avdelningschef för kontoret för hälsa, vård och omsorg i Uppsala. Men det var inte bara för de boendes skull som Carina Kumlin ville jobba med de här frågorna utan även för hemtjänstpersonalens skull. Jag vet inte hur många gånger jag har mött personal som har varit ledsna och oroliga för att den boende till exempel har suttit och rökt i sängen när de har gått därifrån. Det är en väldig press på dem att hela dagen gå och undra vad som kommer att hända och hur det kommer att gå. Därför har social- och räddningstjänsten i Uppsala tillsammans tagit fram en brandförebyggande checklista som hemtjänstpersonalen går igenom med den boende och dennes anhöriga. Oftast visar resultatet av genomgången att ganska enkla saker, som att sätta upp brandvarnare, flytta mattor eller ta bort blomvaser från teven, kan förbättra säkerheten avsevärt. I mer komplicerade fall lyfter personalen frågan med sin chef, som i sin tur kan ta den vidare till en remissgrupp. Genom hela kedjan finns ett tydligt beskrivet arbetssätt som stödjer hemtjänstpersonalen i deras uppgifter. Vi har bara fått positiva reaktioner, och BrandSäkert
12 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT Totalt sett tar det inte särskilt mycket tid och kostar inte heller särskilt mycket. Carina Kumlin jag vet åtminstone ett fall där vi har räddat liv genom att sätta in en mobil sprinkler hos en boende där personalen uppmärksammat ett riskbeteende, berättar Carina Kumlin. Och sprinklern har löst ut, hade inte den funnits där vet vi inte hur det hade gått. Två mobila sprinklers har köpts in, och även om de kostar runt kronor styck så har arbetet med brandsäkerheten inte kostat mycket mer än så. Kommunen står för hemtjänstavgiften vid det besök då checklistan gås igenom, medan utförarna står för kostnaden för att vårdpersonalen ska få rätt utbildning för att kunna göra en första genomgång. Totalt sett tar det inte särskilt mycket tid och kostar inte heller särskilt mycket, konstaterar Carina Kumlin. Dessutom är det många av våra utförare som tycker att det här gynnar dem eftersom personalens oro minskar och de får en bättre arbetssituation. Känner sig trygg Och det är via det här arbetet som Kerstin Funk har fått hjälp av hemtjänsten att utvärdera hur just hennes situation ser ut och vilken hjälp just hon kan behöva. För Kerstin Funks del resulterade det till exempel i att en spisvakt med timer installerades eftersom hon lagar all mat själv för att hålla kroppen igång. Spisvakten slår av om plattorna har stått på i mer än 45 minuter för att på så vis minska risken för att en brand uppkommer. Jag är såklart alltid väldigt, väldigt noga när jag lagar mat, men det kan hända Kerstin Funk har hemtjänst morgon och kväll och även någon gång på natten ifall hon skulle behöva hjälp att komma upp ur sängen. något ändå och jag tycker att det var mycket bra att jag fick den här spisvakten installerad. Jag förstår ju att jag måste vara rädd om mig. Och Kerstin Funk är inte den enda som är glad över att de brandförebyggande frågorna lyfts upp. MSB har fått många positiva reaktioner på vägledningen och de tips den ger. Många kommuner har hört av sig och tycker att det är bra att den har kommit och att det är ett bra sätt att jobba, berättar Malin Vestin på MSB. Tyvärr är det fortfarande svårt för många att komma igång eftersom det både kräver politisk förankring och samarbete mellan olika förvaltningar. Samtidigt har många väldigt mycket att göra bara med sina egna ansvarsområden och sina egna svårigheter, och då kan det bli svårt att lägga på ytterligare en uppgift även om det oftast är väldigt små och inte så kostsamma insatser som krävs. I framtiden hoppas Malin Vestin ändå på att fler kommuner kommer att följa Uppsalas exempel och börja jobba mer aktivt med de hemmaboendes brandskydd. Det allra bästa vore ju så klart att alla kommuner i Sverige tog till sig de här arbetssätten så att alla de som bor hemma får det brandskydd de förtjänar. Det vore hemskt att tänka att någon brinner inne bara för att de inte har fått hjälp i tid. n 12 BrandSäkert 2015
13 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT Förbättrat brandskydd för äldre Uppsala Brandförsvar och Uppsala kommun har tagit ett gemensamt grepp för att förbättra brandskyddet för boende inom hemvård och vårdboende. Genom utbildning av personal och individuella riskbedömningar ska rätt åtgärder kunna sättas in i tid. Text: Karin Wandrell foto: Stefan Bohlin Tanken på att starta ett äldreprojekt väcktes efter det Göran Carlsson, Uppsala Brandförsvar, gått igenom statistik som visade att äldre är en utsatt grupp i samhället. Den äldre befolkningen kommer att öka och allt fler äldre kommer att bo kvar hemma längre, vilket medför ökade risker, säger Göran. Jag och Svante Pettersson, brandinspektör, satt och spånade lite kring detta en fredagskväll efter en förfrågan från vår dåvarande brandchef hur det såg ut på våra äldreboenden. Det visade sig vara rätt dåligt på många håll men de nybyggda boendena var alla sprinklade. Göran fick nys om att Brandskyddsföreningen Östergötland skulle hålla ett seminarium om utsatta grupper i Linköping och passade på att bjuda med sig Svante och representanter från Uppsala Fastighetskontor och Äldrekontoret. För att lyckas måste man ha med sig alla förvaltningar. På seminariet berättades det bland annat om Örebro kommun där man, efter att ha genomfört en riskinventering med hjälp av checklista, har installerat det mobila brandskyddet Q-Fog som använder sig av vattendimma som släckfunktion, i tre riskpersoners boende. Det visade sig ge utdelning ganska snabbt när Q-fog bevisligen räddade ett liv. Brandskyddet löstes ut hemma hos en kvinna som fortfarande låg kvar i sängen, under det fuktiga täcket, när räddningstjänsten kom. Efter seminariet pratade Göran med BrandSäkert
14 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT man presenterade projektet och berättade varför man ville genomföra det. Tanken är att på individnivå gå igenom alla som har omsorg i någon form av kommunen, från äldreboende till de som har en timmes städning i veckan, säger Carina. Projektidén mottogs positivt av vårdgivarna. I dag möter vårdpersonalen problem i form av bristande brandskydd ensamma, säger Göran. Nu finns vi här för att stötta med en bra utbildning och checklista vilket man kommer långt med. I dag fokuserar personalens brandskyddsutbildning på efterspelet, när olyckan redan är ett faktum. Arbetsgruppen vill istället ha en utbildning i förebyggande syfte där man genom att gå igenom de olika delarna i checklistan vid hembesök kan undanröja eventuella risker. Testat i två områden Riskinventeringen i form av checklistan har testats i två områden med cirka 100 brukare i varje. Typen av boende varierade mellan hyresrätt, bostadsrätt och villa. Totalt i hela Uppsala rör det sig om cirka kunder. Missbrukare, psykiskt sjuka och rökare är de stora riskgrupperna. Efter insamlingen handlar det om att prioritera och se vilka åtgärder som krävs. Det kan vara allt från information till att installera Q-fog. Vi gick även igenom checklistan igen och gjorde några små förändringar, säger Göran. Nu återstår bara att Genom äldreprojektet hoppas Uppsala Brandförsvar och Uppsala kommun kunna sätta in rätt åtgärder i tid, innan olyckan är framme. tjänstemännen på Äldrekontoret om att utveckla konceptet med riskanalys och checklista ytterligare. Jag tog fram ett projektuppdrag och Svante blev utsedd till projektansvarig och sedan har vi knutit ihop det därifrån. Första mötet hölls i våras. Tillsammans med Uppsala kommuns Äldrekontor har vi tagit fram en grundlig checklista. Carina Kumlin på Äldrekontoret ingår i arbetsgruppen och berättar att man har varit mycket noga med att inte kränka brukarnas integritet utan allt har skötts enligt PUL, personuppgiftslagen. Informationsmöte När arbetsgruppen tagit fram tillräckligt med material bjöds de fem regioncheferna från vårdföretagen, både kommunala och privata, in till ett informationsmöte där Checklista Med en checklista blir det lätt för hemtjänstpersonalen att hålla koll på brandsäkerheten hos brukarna. I den checklista som Uppsala kommun och Uppsala Brandförsvar tagit fram kontrolleras bland annat: Att brandvarnare finns och att den fungerar. Om personen röker och i så fall huruvida personen kan hantera cigaretter och tändare på ett säkert sätt. Att det inte finns tecken på tidigare brandtillbud i bostaden. Att personen kan utrymma på egen hand inom rimlig tid. 14 BrandSäkert 2015
15 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT lösa de praktiska problemen. Meningen är att det förebyggande arbetet ska genomsyra allt arbete. Checklistan ska kollas av automatiskt vid hembesök och fungera som stöd för hur man ska gå vidare. Just nu diskuterar vi vem resultatet ska lämnas till chef, arbetsterapeut eller liknande och försöker bygga upp en struktur för detta, säger Carina. Inventeringen visade att det inte var många som var i behov av större åtgärder. Däremot upptäcktes det att brandvarnarna i många fall inte fungerade. Det fanns också personer som var sängliggande, rörelsehindrade etcetera som hade svårt att utrymma på egen hand, berättar Svante som var ansvarig för riskinventeringen. Brukarna var mycket positiva när vi pratade med dem. Många är otroligt försiktiga och hade redan vidtagit egna förebyggande åtgärder, till exempel genom att sluta använda levande ljus. En kvinnlig rökare som satt i rullstol hade placerat en blomspruta på bordet ifall olyckan skulle vara framme. På rätt väg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB, nationella strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda som kom i november blev ett levande bevis för att Uppsala är rätt ute i sina intentioner. Jag trodde nästan att de hade tjuvkikat på vårt koncept, säger Göran. Allt de skrev stämde med hur vi har tänkt. Samarbetet mellan förvaltningar, speciella utbildningar och så vidare. Det var fantastiskt roligt att läsa den! Den har blivit vår nya bibel som visar att vi tänker helt rätt. Svante menar att hemtjänstpersonalen redan är oerhört duktiga och mycket måna om sina brukare. De har verkligen tagit emot och fyllt i checklistan. Vi var lite oroliga i början för att den skulle upplevas som ett extra arbetsmoment och det fanns vissa farhågor bland personalen om de var ansvariga om något fylldes i fel men allt det har löst sig. Alla arbetar efter bästa förmåga. Äldreprojektet kommer att ingå som en del i Äldrekontorets kvalitetsarbete, säger Carina. Det är jättekul att kunna jobba förvaltningsövergripande. Det finns hur många tekniska möjligheter som helst, det är bara fantasin och ekonomin som begränsar oss, avslutar Göran. n Svante Pettersson, Carina Kumlin och Göran Carlsson är nöjda med samarbetet. Det är i köket de flesta bränder i hemmet startar. Till vänster syns resultatet efter en mindre brand i brödrosten. BrandSäkert
16 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT Även om det är den enskildes ansvar att skydda sig själv och sin egendom ska kommunen enligt lag hjälpa till genom rådgivning och information för att underlätta. Här följer några goda exempel på lokalt arbete för att stärka brandskyddet i bostäder. Text: Karin Wandrell Goda exempel banar vägen I Stockholm har äldreförvaltningen och Storstockholms brandförsvar gått samman i ett projekt för att minska antalet bostads- och dödsbränder bland äldre över 65 år som bor kvar i vanligt boende. Målet är att utarbeta tydliga rekommendationer för ökad brandprevention och att utveckla vissa insatser i samverkan med Storstockholms brandförsvar. Äldre personer är särskilt utsatta när det gäller bränder i bostäder, säger Eva Lindgren, äldreomsorgsinspektör på äldreförvaltningen. Vi började med en inventering för att se vilka de strategiskt viktiga funktionerna är som kan föra ut information om vikten av att förebygga bostadsbränder. Bland dessa ingår Stockholms Trygghetsjour, Äldre direkt, Fixartjänsten inom Stockholms stad, biståndshandläggare, upp sökande verksamhet, anhörigstöd och äldreomsorgs- och beställarchefer samt de som arbetar inom hemtjänst. Projektgruppen har tagit fram en check lista/verktygslåda som är tänkt att användas för att sprida kunskap om brandprevention. Några utförare av hemtjänst har fått kommentera listan för att förvissa sig om att den inte är för komplicerad utan ett bra och enkelt instrument som verkligen kommer att användas av hemtjänstpersonalen. Under våren ska vi börja informera om de nya rekommendationerna och vi kommer att erbjuda hemtjänstpersonal gratis utbildning i allmän brandskyddskunskap i samarbete med Storstockholms brandförsvar, säger Eva. Identifiera riskbeteenden Tanken är att alla som arbetar med uppsökande verksamhet och alla de som möter äldre personer i ordinärt boende ska kunna ge tydlig och korrekt information om hur man kan förebygga brand i hemmet. De som arbetar inom äldreomsorgen ska kunna identifiera personer med riskbeteende och ge de boende eller anhöriga information om de tips och åtgärder som finns i checklistan. Slutligen ska fixarna eller de personer som ansvarar för den uppsökande verksamheten i respektive stadsdel se till att innehållet i checklistan sprids till de berörda. Det gäller att förankra idén i toppen först och sedan låta informationen sippra neråt, säger Eva Lindgren. Eftersom Stockholms stad använder en mängd olika utförare går det inte att nå alla från början. En början är att rikta sig till alla hemtjänstföretag som ingår i kundvalet. En annan viktig del är att redan vid upphandling skriva in att de sökande aktivt ska arbeta med brandförebyggande åtgärder hos de äldre och att personalen ska vara utbildad i dessa frågor. Hembesök i söder Räddningstjänsten Syd satte som mål att genomföra hembesök under För att lyckas med det tog man fram en gemensam metod som personalen utbildades 16 BrandSäkert 2015
17 i så att alla hembesök skulle genomföras på samma sätt. Målen med hembesöken var att öka säkerhetsmedvetandet hos de boende så att de fick en säkrare hemmiljö. I den mångkulturella stadsdelen Rosengård genomfördes besöken av flerspråkiga brand- och säkerhetsinformatörer med interkulturell kompetens. Vid hembesöken kontrollerades brandvarnarna och i de fall det saknades sådana fick hyresgästen en ny. De boendes kunskapsnivå och beteendemönster testades också utifrån olika scenarier med brand i hemmet. Utvärderingen visade att de boende var positiva till besök av räddningstjänsten. I Rosengård var det tydligt att många hyresgäster inte kände till hur brandskyddet är tänkt att fungera, till exempel att en lägenhet står emot brand i 60 minuter. En framgångsfaktor var möjligheten att skapa relationer och på så sätt bygga upp ett förtroende mellan myndigheten och den enskilde. Andra slutsatser var att hembesök tar mycket tid och att de kräver ett internt förändringsarbete eftersom all personal inte är positiv till att arbeta med utåtriktat informationsarbete. Hembesöken utvärderades kvartalsvis och resultaten presenterades för fastighetsägare (flerbostadshus) och kommunens stadsdelar för att motivera dessa att mer aktivt involvera sig i brandskyddsarbetet. Bra arbetssätt Även kommunerna i Karlstadsregionen (Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil) genomförde hembesök under hösten 2009 och våren I detta fall valde man att börja med en testomgång där de heltidsanställda brandmännen gjorde hembesök för att kontrollera hur många hushåll som hade en fungerande brandvarnare samt för att ge information om brandskydd i bostäder. Eftersom reaktionen blev positiv, både från personal och boende, bestämde sig Karlstadsregionen för att hela förbundet, inklusive deltidsbrandmännen, skulle göra hembesök. Dessa genomfördes under kvällstid, en och samma vecka, i alla delar av regionen. Med hjälp av insatsstatistik och erfarenhet ringades de aktuella områdena in. Ett par personer från varje station fick genomgå en utbildning och fick sedan i sin tur utbilda resten av personalen på sin station. Innan besöken fick personalen reda på aktuell statistik för bostadsbränder, tips om hur ett hembesök genomförs och en genomgång av vilket brandskydd som rekommenderas. Utvärderingen visade att personalen upplevde det som ett bra sätt att arbeta på och att de i huvudsak möttes av positiva reaktioner. Förbundet valde att inte informera fastighetsägarna innan besöket eftersom man ville förhindra enskilda fastighetsägare från att göra punktinsatser. I Örebro kommun har socialförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och förvaltningen för funktionsnedsatta BrandSäkert
18 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT FOTO: MOSTPHOTOS.COM identifierat individer som ingår i riskgrupper. Bedömningen har gjorts utifrån ett gemensamt formulär där man bland annat tittat på svårighet att hantera ljus, tändstickor och cigaretter, missbruksproblem, funktionsnedsättning och svårigheter att uppfatta och agera om en brand uppstår. Av de drygt personer som granskades bedömdes 48 stycken vara särskilt riskutsatta. Alla bodde i vanliga lägenheter utan speciella brandskyddslösningar och som ett resultat av projektet sattes individuella åtgärder in för att stärka brandskyddet för dessa personer. Positiva effekter Utvärderingen visade att politisk förankring, tydlig organisation samt finansiering är viktigt för att skapa systematik i arbetssättet. Det gemensamma formuläret som användes fungerade bra för att standardisera bedömningarna och formalisera arbetsprocessen. Kommunen bedömer att antalet riskpersoner inte är fler än att man kan få god kännedom om dem och att brandskyddsåtgärderna måste behovsanpassas efter de olika personernas risknivå. Det stärkta brandskyddet har flera positiva effekter. Det gör att den enskilde personen kan bo kvar i hemmet, att kringboende inte utsätts för fara och att fastighetsägare får mindre egendomsskador. Kommunledningskontorets bedömning totalt sett är att samhällsnyttan är högre än kostnaden. Nya eldstäder Hedemora kommun har sedan 1995 ett särskilt program för att fånga upp nya eldstäder och se till att de installeras rätt. Programmet, som är integrerat i byggprocessen, är ett led i kommunens arbete med att förebygga eldstadsrelaterade bränder. Byggherren måste ta kontakt med en sakkunnig, i detta fall skorstensfejaremästaren, som genomför ett byggsamråd med byggherren på plats för att gå igenom förutsättningarna. Bygganmälan och den sakkunniges protokoll lämnas sedan till byggnadsnämnden som tar beslut i ärendet. Beslutet innehåller alltid en kontrollplan där det framgår att en slutlig kontroll måste göras när installationen är klar. Först när kontrollen är klar och eventuella anmärkningar är åtgärdade utfärdar byggnadsnämnden ett slutbevis. Utvärderingen visar att programmet på ett bra sätt gör den enskilde uppmärksam på att en bygganmälan är obligatorisk vid en eldstadsinstallation. Det gör också att nyinstallerade eldstäder förs in i kommunens eldstadsregister som ligger till grund för att kommunen ska kunna utföra den lagstadgade brandskyddskontrollen och sotningen. Kommunen upplever att antalet brister i installationen har minskat liksom problem orsakade av bristande kunskaper om eldningsteknik. n Källa: MSB:s rapport»en nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda«. Ladda ner hela rapporten på 18 BrandSäkert 2015
19 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT Teknik som skyddar utsatta grupper Text: Monica Walldén Människor med nedsatt fysisk och psykisk förmåga har svårare att agera och sätta sig i säkerhet vid en brand och drabbas i större utsträckning av dödsbränder. Det är därför nödvändigt att rikta in sig på brandskyddet hos dem som är mest utsatta för risk. Ett grundläggande brandskydd bestående av fungerande brandvarnare, brandsläckare och brandfilt ger de flesta människor möjlighet att klara en brand relativt oskadda. Men dessa brandskydd kräver att den drabbade kan agera själv; att dämpa eller släcka branden eller att kunna sätta sig i säkerhet. Statistik visar att 70 procent av dem som dör i bränder tillhör tydliga riskgrupper i samhället. Dessa människor har ett riskbeteende samtidigt som de har svårt att ta sig ut beroende på olika funktionsnedsättningar, missbruk eller ålder. För att minska risken att personer i dessa riskgrupper dör eller skadas i bränder krävs andra brandskyddslösningar. FOTO: COLOURBOX.COM
20 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT FOTO: COLOURBOX.COM Många av dem som drabbas i dödsbränder sitter i rullstol eller har rullator. Malin Pettersson, brandingenjör på MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har bildat en nationell samverkansgrupp för brandskyddsfrågor, där ett viktigt område är just de särskilt riskutsatta. Arbetsgruppen ska ta fram en vägledning för hur kommunerna ska kunna identifiera de riskutsatta personerna och hitta åtgärder för att reducera riskerna. Vägledningen ska underlätta för kommunerna att komma igång med arbetet, klargöra de juridiska möjligheterna vad gäller integritetsfrågor samt ge konkreta exempel på hur arbetet kan bedrivas. Dessutom föreslår de att lagen om bostadsanpassningsbidrag ses över för att ge ytterligare möjligheter att skydda de riskutsatta mot bränder. I statistiken ser man att det oftast är äldre personer som hör till de här riskgrupperna, men den gemensamma nämnaren är att de har någon form av funktionshinder. Många av dem som drabbas i dödsbränder sitter i rullstol eller har rullator. Så finns det även en del i den här gruppen som har någon form av psykiska funktionshinder. I många fall är det alkohol inblandat i dödsbränder i flerbostadshus och småhus, och det är en faktor som gör att det är svårt att upptäcka att det brinner, säger Malin Pettersson, brandingenjör på MSB. Kommuner jobbar riktat I Solna har kommunen inlett ett riktat arbete i samarbete med Storstockholms brandförsvar för att identifiera riskutsatta grupper och stärka deras brandskydd. I den demografiska strukturen i Solna finns många äldre och kommunen har även andra grupper som behöver stöd i boendet. Inom omvårdnadsförvaltningen började vi kartlägga risker hos de personer som hade eget boende och riktade oss till biståndshandläggarna för att de skulle få med de här förebyggande brandglasögonen i sin checklista från början. Likaså vände vi oss till hemtjänstpersonalen och deras arbetsledare för att få dem att notera vilka risker som finns hos individerna vid hembesök, dels fysiskt och dels vad gäller beteenden, säger Tommy Söderström, säkerhetssamordnare på Stadsledningsförvaltningen i Solna. Inom äldreomsorgen har även de anhöriga bjudits in till informationsmöten för att öka medvetenheten om behovet av bättre brandskydd. Motsvarande arbete har inletts inom socialförvaltningen och riktar in sig på de personalkategorier som har kontakt med dem med eget boende som har olika typer av boendestöd. Även där används checklistor för att ringa in riskbeteenden som hur Södertörns brandförsvarsförbund har tagit fram ett informationsmaterial som riktar sig till anhöriga. I det finns en översikt över de förlåtande system som kan förbättra brandskyddet hos äldre. många som brukar vistas i lägenheten, om rökning och andra typer av missbruk förekommer och om det finns tendenser till att vara samlare. Tillsammans med klienterna arbetar socialförvaltningen sedan fram förebyggande strategier. Än så länge är projektet i sin linda med kartläggningen av behov och risker. I arbetet använder de det informationsmaterial som MSB har tagit fram. När det gäller de tekniska hjälpmedlen har de hittills bara hunnit arbeta med brandvarnare och spisvakt. Svårast är det att nå fram till dem som inte har någon hemtjänst, för där har kommunen ingen naturlig kontakt. När man klarar sig själv är behovet ofta mindre, men det finns gråzoner, säger Tommy Söderström. Förlåtande system Södertörns brandförsvarsförbund har inom det pågående regeringsuppdraget»teknik för äldre«på Hjälpmedelsinstitutet (HI) undersökt hur tekniken kan användas för att förbättra brandsäkerheten för denna utsatta grupp. Till detta har de fått bidrag från Hjälpmedelsinstitutet. Problemet för oss inom räddningstjänsten är att vi kommer till platsen när branden redan har inträffat. Det är nödvändigt att identifiera dessa risker på ett tidigt stadium, säger Mats Sundbom, brandingenjör på Södertörns brandförsvarsförbund. Exempel på brandrisker är brännmärken i soffor, på kläder eller sängkläder, ljusstumpar, torrkokning, förvaring av saker nära spisen eller gammal elektronik i bostaden. Men det finns även»mjuka risker«som 20 BrandSäkert 2015
21 ensamhet, alkohol- och narkotikamissbruk, medicinering och demens. Det är väldigt bra att man ringar in dessa beteenden, men det är bara hälften av arbetet. Ofta blir den enda åtgärden att sätta in en brandvarnare. Men många av dessa personer blir inte hjälpta av en brandvarnare, för det kräver en förmåga att kunna agera själv. Om man är sängliggande, rullstolsburen, har alkoholproblem eller medicinerar kraftigt kanske man inte kan göra någonting. Då behövs de här förlåtande systemen. Södertörns brandförsvarsförbund har gjort en kartläggning av de förlåtande system som finns att tillgå och sammanställt dessa i två broschyrer med namnen»sveriges brandfarligaste mamma/pappa«. Det är till exempel boendesprinkler, spisvakter, flamskyddade sängkläder och förkläden, olika typer av påminnelsesystem och batteridrivna ljus. Södertörns förhoppning är att kommunerna i sina bostadsanpassningsbidrag och landstingen via sina hjälpmedel ska erbjuda mer av denna brandsäkerhetsutrustning. Broschyren kan vara till hjälp för att ge en överblick över vad som finns att tillgå. Vissa av systemen minskar sannolikheten att bränder uppkommer och andra syftar till att minska effekterna av en brand. FOTO: STEFAN BOHLIN Få produkter på marknaden Hjälpmedelsinstitutet ser den svenska modellen med ökat kvarboende som ett tungt skäl till att fler äldre drabbas av bränder. Många äldre bor kvar hemma längre trots ålderskrämpor och demens. I»Teknik för äldre«är boendet en viktig del. Kunskapen om produkter som kan vara förebyggande är låg och likaså behövs det mycket mer forskning på detta, säger Ingela Sedin-Nilsson, som arbetar med boendefrågor på Hjälpmedelsinstitutet. Hon menar att det finns ganska få produkter på marknaden, och med mer forskning och tydliga signaler till entreprenörer skulle det kunna finnas mycket mer. I det samhälle vi har nu, där vi får en växande äldre befolkning, blir det nödvändigt att individen tar mer ansvar och vi måste därför arbeta mer förebyggande med vardagsteknologi. Det är nödvändigt att tänka på bra användarvänlig design som passar alla och att produkterna ska lösa konkreta behov, avslutar Ingela Sedin-Nilsson. n Rökning är ett riskbeteende som orsakar många bränder med dödlig utgång. BrandSäkert
22 PUBLICERADES I BRANDSÄKERT Exempel på FÖRLÅTANDE SYSTEM Text: Monica Walldén Spisvakt Varje år sker det ungefär spisbränder i Sverige. Särskilt utsatta för denna typ av bränder är personer med kognitiva svårigheter som nedsatt minne, demens, lättdistraherade personer eller de som är påverkade av alkohol, narkotika eller läkemedel. Ett hjälpmedel för att bevaka spisen och på så sätt förebygga dessa bränder är en spisvakt. Det finns flera olika typer på marknaden som fungerar på olika sätt. Vid risk för brand ska spisvakten bryta elförsörjningen till spisen eller larma för att göra den boende uppmärksam på att spisen har blivit lämnad påslagen av misstag. Skillnaden mot en spistimer är att den upptäcker brandfara genom detektorer som kan reagera på rök, värme, rörelse eller en kombination av dessa. Vissa modeller är även utrustade med ett automatiskt släcksystem. Under hösten 2011 testade Södertörns brandförsvarsförbund i samarbete med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) fyra olika typer av spisvakter med olika funktion. Två av dem styrdes av en värmesensor och två reagerade på signalen från en rökdetektor. Vissa av dem var även utrustade med rörelsesensor och/eller timer. Flera typer av scenarier testades: upphettning av rapsolja, socker eller torrkokat ris i kastrull och stekpanna. Det gjordes 74 försök och de flesta försök upprepades en gång. Samtliga spisvakter fungerade bra när olja upphettades i en stekpanna. De stängde av spisen i tid och förhindrade att oljan antände. Spisvakterna som var försedda med värmesensor lyckades inte förhindra att olja i en kastrull började brinna och reagerade inte för vidbränt socker trots kraftig rökutveckling och en temperatur på runt 500 C. Det var bara den spisvakt som hade en rökdetektor i taket ovanför spisen som fungerade tillfredsställande i alla scenarier. Hjälpmedelsinstitutets studier visar att spisvakter är ett bra hjälpmedel som får den boende att känna sig tryggare vid matlagning. Däremot blev flera användare oroade av ljudsignaler i vissa modeller och uppgav att de hade svårt att förstå varför larmet ljöd. Överlag visade det sig även att personer som har behov av spisvakt kan ha svårt att lära sig hur de fungerar och därför leda till en motvilja att behålla spisvakten. Många hade även tyckt att de var oestetiska. Det kom klagomål på spisvakter som brutit strömmen även om det inte funnits någon brandfara. Slutsatsen var att spisvakten bör vara estetiskt tilltalande och diskret formgiven men samtidigt funktionell och lättanvänd. Kravspecifikationen är i vissa delar otydlig. Därför uppmanar Brandskyddsföreningen att denna bör omarbetas, ett arbete som bör ske i samråd med spisvaktsbranschens företrädare. Påminnelsesystem För att slippa känna oro över om man har glömt boende på en skärm om någon apparat inte är avstängd. att stänga av elektronisk utrustning kan ett påminnelsesystem Denna skärm kan placeras vid sängen, vid vara användbart. Då ser den ytterdörren eller inom synhåll från tv:n. De flesta av dessa system bryter inte strömmen eller avger någon varningssignal, men det finns produkter som har en funktion som även bryter strömmen.
Hon bad mig ta ut batterierna ur brandvarnaren, hon ville inte höra larmet. Hon visste att hon ändå inte skulle ha någon chans att ta sig ut.
CHANSLÖS Hon bad mig ta ut batterierna ur brandvarnaren, hon ville inte höra larmet. Hon visste att hon ändå inte skulle ha någon chans att ta sig ut. Varje vecka brinner en pensionär inne i sitt eget
UPPTÄCK! LARMA! UTRYM!
UPPTÄCK! LARMA! UTRYM! Vad du inom äldreomsorgen kan göra för att förhindra bränder hos äldre Äldre drabbas oftare av brand i hemmet Risken för att det börjar brinna hemma ökar i takt med åldern på grund
Bättre brandsäkerhet i olika boendeformer i Storstockholm. - Anders Fridborg, Storstockholms brandförsvar
Bättre brandsäkerhet i olika boendeformer i Storstockholm - Anders Fridborg, Storstockholms brandförsvar att det framför allt handlar om yrkesgrupper som har ett direkt ansvar för vård och omsorg om äldre
Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad
ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBIL DNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2013-01-08 Handläggare: Git Skog Telefon: +46 8-508 36 217 Till Äldrenämnden 19 februari 2013 Redovisning av projektet Brandsäkerhet
Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan
Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma
Räddningstjänsten Karlstadsregionen Hembesök i samband med Identifiering av särskilt riskutsatta och individanpassat brandskydd
Räddningstjänsten Karlstadsregionen Hembesök i samband med Identifiering av särskilt riskutsatta och individanpassat brandskydd Spisrelaterade bränder i flerbostadshus Eldstadsrelaterade bränder i småhus
ÖKAD BRANDSÄKERHET FÖR SÄRSKILT RISKUTSATTA EN BROSCHYR OM INDIVIDANPASSAT BRANDSKYDD
ÖKAD BRANDSÄKERHET FÖR SÄRSKILT RISKUTSATTA EN BROSCHYR OM INDIVIDANPASSAT BRANDSKYDD Det räcker ofta långt med enkla insatser och goda vanor för att brandsäkra ett hem. När du känner till riskerna är
Har man kanelbullens dag så... -En kartläggning av individanpassat brandskyddsarbete i Sverige.
Har man kanelbullens dag så... -En kartläggning av individanpassat brandskyddsarbete i Sverige. Vad ska jag prata om? Allmänt om Individanpassat brandskydd Förstudien som genomfördes under 2015 Den nationella
Rädda liv, rädda hem!
Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.
Skapa ökad brandsäkerhet i hemmet. Var rädd om dina vänner och anhöriga!
Skapa ökad brandsäkerhet i hemmet. Var rädd om dina vänner och anhöriga! 1 Innehåll När du känner till riskerna är det lättare att göra något åt dem...3 Inte kunna upptäcka eller agera vid brand...4 Glömma
Kommunledningskontoret ÖREBRO
NA 15/9 09 Bakom rubriken Kvinna 45-55 år Storrökare knuten till socialpsyk. Startföremål: Soffa Brandorsak (trolig): Soffrökning - somnat Antal personer i lägenhet: 1 Förlopp: Grannar larmar SOS, Polis
Rädda liv, rädda hem!
Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.
Yttrande över motion om förebyggande av dödliga bränder
21:1 21:2 PROTOKOLLSUTDRAG 21:3 Socialnämnden Sammanträdesdatum 2017-10-24 1/2 SN 147 Dnr SN/2016:827-034 Yttrande över motion om förebyggande av dödliga bränder Beslut Socialnämnden beslutar att 1. föreslå
Olycksundersökning Brand på äldreboende Geråshus, Bergsjön Göteborg den 19 maj 2011. Göteborg 2011-10-19
Olycksundersökning Brand på äldreboende Geråshus, Bergsjön Göteborg den 19 maj 2011 Göteborg 2011-10-19 Postadress Besöksadress Telefon, vx Org.nr: 222000-0752 Box 5204 Åvägen 2 031-335 26 00 Hemsida:
Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer. Patrik Perbeck Enheten för brandskydd och brandfarlig vara
Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer Patrik Perbeck Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Hur kan den enskildes brandskydd stärkas? LSO (Ds 2009:47) (juni 2011) 2004 april 2009 juli 2009 sept
Brandsäkerhet i hemmet - för din trygghet DE FLESTA BRÄNDER SKER I HEMMET
INFORMATION OCH RÅD FÖR ÖKAD TRYGGHET Brandsäkerhet i hemmet - för din trygghet DE FLESTA BRÄNDER SKER I HEMMET Risken att drabbas av brand eller omkomma i brand ökar med stigande ålder. Det kan till exempel
DIN SÄKERHET ÄR VIKTIG! www.rtog.se. Räddningstjänsten Östra Götaland
DIN SÄKERHET ÄR VIKTIG! www.rtog.se Räddningstjänsten Östra Götaland DITT AGERANDE KAN VARA AVGÖRANDE Vi inom räddningstjänsten jobbar för att alla ska ha det så tryggt och säkert som möjligt. I din vardag
Information från Smedjebackens kommun. Brandsäkerhet i hemmet. samt tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen
Information från Smedjebackens kommun Brandsäkerhet i hemmet samt tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen De flesta bränder sker i hemmet Risken att drabbas av brand eller omkomma i brand
Rädda liv, rädda hem!
Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker
Uppföljning av förvaltningens brandförebyggande åtgärder
Södermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Dnr 70-2015-1.2 Sida 1 (5) 2015-01-20 Handläggare Tarja Isokorpi Telefon: 08-508 12 152 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-02-19 Uppföljning av förvaltningens
Aktuella bostadsbyggen i Hässleholms tätort
Aktuella bostadsbyggen i Hässleholms tätort (Enligt min nuvarande information) Pågående byggen. 1. Björksäter. 72 platser på Särskilt boende. Färdigt om ca 1 år. Privat. 2. Björksäter. Ca 40 Hyreslägenheter
Ny mandatperiod kräver nya grepp?!
Ny mandatperiod kräver nya grepp?! Ökad samverkan för mindre och färre bränder i Karlstadsregionen jörn Johansson och Ulf Hjälmerhag Grums Munkfors Forshaga Kil Karlstad Hammarö 6 kommuner ett räddningstjänstförbund
Åtgärdskatalog för ökad brandsäkerhet i hemmet
2013-02-25 1 (6) Personal som gör hembesök hos socialtjänstens kunder Åtgärdskatalog för ökad brandsäkerhet i hemmet Åtgärdskatalogen är uppdelad efter olika brandrisker som finns i hemmet och visar vilka
Skapa ökad brandsäkerhet i hemmet. Var rädd om dina vänner och anhöriga!
1 Skapa ökad brandsäkerhet i hemmet Var rädd om dina vänner och anhöriga! 2 Innehåll När du känner till riskerna är det lättare att göra något åt dem...................3 Inte kunna upptäcka eller agera
Äldrenämnden. Riktlinje för brandförebyggande åtgärder i hemtjänsten
Uppsala kommun Datum: Dia rien r: 2019-04-24 ALN 2019-0267 Sida 1(2) Äldreförvaltningen: Förslag till beslut Äldrenämnden Handläggare: Ana Perez, Jesper Kyrk Riktlinje för brandförebyggande åtgärder i
Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler
Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla
Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen
Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010 Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Hur vi mår som äldre hänger oftast samman med de livsvillkor vi haft tidigare under livet. Den rikaste tiondelen
DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR
LEKTION1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR MÅL OCH FÖRHANDSUPPFATTNINGAR Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det
Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2
Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar
Sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd Tid Onsdagen den 18 november 2009, kl. 13.30 15.30. Andréa Hellsberg, sekreterare
1 (5) TINGSRYDS KOMMUN Kommunala Pensionärsrådet Sammanträdesdatum 2009-11-18 Plats Sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd Tid Onsdagen den 18 november 2009, kl. 13.30 15.30. Närvarande Göran Andersson,
Styrdokument. Uppföljning av bostadsbränder. Uppföljning av bostadsbränder. Vision. Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand
Styrdokument Uppföljning av bostadsbränder Vision Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Nationellt... 3 3. Regionalt- Skåne län... 4
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att
Lärande från bostadsbränder
Lärande från bostadsbränder Fördjupad datainsamling kring individ, agerande, omständigheter och bostadsmiljöer: från torrkokning till dödsbrand Anna Johansson Storstockholms brandförsvar anna.johansson@ssbf.brand.se
Umgås och trivs framför brasan
Umgås och trivs framför brasan Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och det var runt spisen man samlades
Olycksutredning. Dödsbrand Kalendervägen, Kortedala Göteborg 26 september
Olycksutredning Dödsbrand Kalendervägen, Kortedala Göteborg 26 september 2013 www.rsgbg.se Olycksutredning Dödsbrand Kalendervägen, Kortedala Göteborg 26 september 2013 Årssekvensnummer: 213006586 Uppdragsgivare:
Om att planera för sitt boende på äldre dagar
Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt
Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09
Rapport Basmätning - Aktiv mot brand MSB 14-9 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 3 7 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad webbpanel. Undersökningsperiod
En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn
En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså
Vad vet vi om bostadsoch dödsbränder? Mona Tykesson
BOSTADSBRÄNDER I STORSTADSOMRÅDEN HUR KAN FÖREBYGGANDE ARBETE UTVÄRDERAS? Vad vet vi om bostadsoch dödsbränder? 2016-10-25 Mona Tykesson BRANDSÄKERHETSARBETE I DEN SOCIALT FRAGMENTERADE STADEN Hur bedriva
Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler
Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här
Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem
Fall och brand Minska riskerna i ditt hem Fall i hemmet Varje år ramlar en tredjedel av Sveriges äldre befolkning omkull, ofta i hemmet. Det kan bero på att man får sämre balans, syn och hörsel när man
I skälig omfattning. Utdrag av erfarenheter
I skälig omfattning Utdrag av erfarenheter HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn, Forshaga kommun Bakgrund HVB-hemmet för ensamkommande flyktingbarn inryms i en enplansbyggnad i Deje i Forshaga kommun.
Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02
Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02 1 Bakgrund... 3 2 Utredningsgruppens arbete... 3 2.1 Arbetsmetodik... 3
sammanträdesdatum 2011-02-10 Svar på motion om säkerheten i äldreboenden
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN sammanträdesdatum 2011-02-10.. ~. s 'r:7 ~ l.a; ',:DLIHG NR (, 2011 26 (31) 35 Svar på motion om säkerheten i äldreboenden Dnr 2010/6 INLEDNING Motion från Lars Alderfors
Handlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778)
Handlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Gäller för perioden 2014-01-01 2015-12-31 Detta program kommer under perioden att integreras
IIOK 21111 I~ 2 6. Svar på motion om säkerheten i äldreboenden. A '~q :,\',JlvJiV;t::f\l" Kommunstyrelsen
~ ---rc;;:-i :)!~,"""i~'~ A '~q :,\',JlvJiV;t::f\l" '\R1' I'"!(omn:" nswreisi3i") förvaltning IIOK 21111 I~ 2 6 1(2) 2011-01-24 ONR 2010/6 Kommunstyrelsen Svar på motion om säkerheten i äldreboenden Lars
Ännu bättre skydd mot olyckor. Redovisning av två regeringsuppdrag. Anders Axelsson och Björn Johansson, MSB
Ännu bättre skydd mot olyckor Redovisning av två regeringsuppdrag Anders Axelsson och Björn Johansson, MSB Vi börjar med lite bakgrund... Hur kan den enskildes brandskydd stärkas? LSO Uppdrag att följa
Tjänsteskrivelse Riktlinje systematiskt brandskyddsarbete.
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-11-05 DNR SN 2014.206 URBAN JONSSON SID 1/1 SUTVECKLARE URBAN.JONSSON@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinje systematiskt brandskyddsarbete.
PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Var fjärde svensk testar aldrig sin brandvarnare
PRESSRELEASE 12-11-xx Färsk undersökning inför Brandvarnardagen 1 december: Var fjärde svensk testar aldrig sin brandvarnare Glömska, lättja eller okunskap. De är de vanligaste anledningarna till att var
En tryggare boendemiljö HEMBESÖK. Södertörns brandförsvarsförbund
En tryggare boendemiljö HEMBESÖK Varför hembesök? 90 % av alla dödsbränder sker i bostaden. 73 % av alla omkomna i bränder avlider innan räddningstjänsten anländer. 2007 saknades fungerande brandvarnare
Nordiskt perspektiv på förebyggande - Sverige
Nordiskt perspektiv på förebyggande - Sverige Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand Patrik Perbeck, MSB Chef för enheten för brand- och olycksförebyggande arbete Upplägg och områden
Olycksundersökning efter brand på
Sida 1 Datum: 2011-08-12 Vår beteckning: 516-2011-00502 Utredare: Anna Henningsson Granskad av: Olycksundersökning efter brand på, Nora Larmtid: 2011-08-10, 11:10:16 Adress:, Nora Objektstyp: Vårdanläggning
Att vara Senior i Krokoms kommun. Information till dig som är senior
Att vara Senior i Krokoms kommun. Information till dig som är senior 1. Förord I Krokoms kommun fanns en tid när utflyttningen var så stor att bostadsfastigheter måste avvecklas. I modern tid har inga
Umgås och trivs framför brasan. Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma
Umgås och trivs framför brasan Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma Umgås och trivs framför brasan Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och
Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.
Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-
AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet
AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se
BAKGRUND. Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ett antal räddningstjänster har också uppmärksammat problematiken.
BRANDSKYDD I RADHUS Sommaren 2014 började Räddningstjänsten Syd att undersöka brandskyddet i radhus. Du får denna information eftersom du bor i ett radhus i en av våra medlemskommuner (Malmö, Burlöv, Lund,
På Brandstationen BAMSEUPPDRAG
På Brandstationen Rita och berätta om besöket på brandstationen. Ta med dig teckningarna till skolan och ge dem till din lärare. Kanske kan ni skicka in några av klassens teckningar till brandmännen så
BRANDUTREDNING 018-7273029 Undersökningsprotokoll. Vid kontakt med oss i detta ärende, ange Dnr 450.2010.00369.
Sida 1 av 9 Datum UPPSALA BRANDFÖRSVAR Östra distriktet 2010-05-10 450.2010.00369 Svante Pettersson Brandinspektör BRANDUTREDNING 018-7273029 Undersökningsprotokoll Anledning till undersökningen Brand
Råd för att arbeta systematiskt med ditt brandskydd. Österåkers Kommun
Råd för att arbeta systematiskt med ditt brandskydd Österåkers Kommun 2016-05-25 Systematiskt brandskyddsarbete innebär att man på ett organiserat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar
Brandsäker bostad för alla. Vägledning för individanpassat brandskydd
Brandsäker bostad för alla Vägledning för individanpassat brandskydd MSB:s kontaktpersoner: Malin Vestin, 010-240 52 43 Patrik Perbeck, 010-240 53 65 Publikationsnummer MSB550 - April 2013 ISBN 978-91-7383-333-2
Brand i bostäder så ska färre skadas och dö
Brand i bostäder så ska färre skadas och dö Så ska färre människor dö och skadas i bostadsbränder Årligen sker cirka 24 000 bränder i bostäder i Sverige. Räddningstjänsten larmas till 6 000 av dessa och
Att tänka på för en säkrare hemmiljö och vardag! Informationsbroschyr om brandsäkerhet och förebyggande av fall.
Att tänka på för en säkrare hemmiljö och vardag! Informationsbroschyr om brandsäkerhet och förebyggande av fall. Vi svenskar har blivit allt äldre och de äldre har blivit allt friskare. En 70-åring i
Uppföljning av projektet Brandsäkerhet hos äldre i Stockholms stad
Uppföljning av projektet Brandsäkerhet hos äldre i Stockholms stad Jenny Österman Lisbeth Hagman Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2014:5 ISSN 1401-5129 FÖRORD Stockholms stads satsning
Välkommen till Familjehuset!
Välkommen till Familjehuset! Vad är Familjehuset? Familjehuset är ett akut- utrednings- och behandlingshem för barn och föräldrar. Andledningen till att en familj kommer till Familjehuset varierar. Det
Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till
Befintligt brandskydd
Blombacka Byggnaden 6 våningar. 35 lägenheter. Restaurang för boende i bottenplan. Centralt trapphus. På varje våningsplan leder två korridorer ut från trapphuset till lägenheterna. Uppfördes 1992 som
Systematisk egenkontroll inom brandskyddet
Revisionsrapport* Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Mora kommun Mars 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 2 Metod
Möjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Underlag till uppdraget evakuering av funktionshindrade
Björn Albinson 054 135298 Uppdrag/PM 1 (8) 2007-01-22 173-837/2007 Ert datum Er referens Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Underlag till uppdraget evakuering av funktionshindrade Statens räddningsverk
Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?
Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga
Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)
Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
Olycksutredning gällande Åtvidabergs kommun
Namn, titel, telefon 2017-06-20 RÖG-2017/2971 176 Johannes Nordberg, Brandingenjör 010-4804139 Olycksutredning gällande Åtvidabergs kommun i Händelseadress: Datum för händelsen: 2017-02-21 Eget larmnummer:
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
På Brandstationen BAMSEUPPDRAG
På Brandstationen Rita och berätta om besöket på brandstationen. Ta med dig teckningarna till skolan och ge dem till din lärare. Kanske kan ni skicka in några av klassens teckningar till brandmännen så
HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning
HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen
innebrännas i äldrebo
serie: sprinkler Del 1: Nya regler i BBR. / DEL 2: JÄTTEMARKNAD VÄNTAR. Fem gånger högre risk innebrännas i äldrebo Dödsbränder är fem gånger vanligare bland svenska pensionärer som bor i behovsprövat
Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.
Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater
Om det börjar brinna Om det börjar brinna har du bara några minuter på dig innan bostaden är fylld med rök. Då måste du handla snabbt och rätt.
SKYDDA DIG MOT BRAND Information och tips för dig som bor i hyresrätt Rädda Rädda dig själv och andra som är i livsfara. Varna Varna alla som är i närheten som kan hotas av branden. Larma Ring 112. Tala
Fråga 1. Vuxen. Barn. Vilket telefonnummer ska du ringa om du behöver hjälp av brandkår, polis eller ambulans? Vad är det första du ska berätta när du
Fråga 1 Vilket telefonnummer ska du ringa om du behöver hjälp av brandkår, polis eller ambulans? 1. 90 000 X. 112 2. 911 Vad är det första du ska berätta när du ringer SOS Alarm? 1. Hur gammal du är. X.
Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete
Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Regeringsgatan 38 NK 100. 111 77 Stockholm. Tel: 08/762 90 00 www.hufvudstaden.se Förebyggande brandskydd En brand är bland det värsta som kan inträffa i en
och även en brandfilt. För mindre brand så kan man lägga brandfilten över och kväva branden. - Men det är bara rekommendationer.
Brandsäkerhet - Hej Mikael! - Hej Miljko! - Hur är det med dig? - Ja, allting är bra. Och du? - Ja, det är bra. Jag tänkte fråga dig en sak. Har du lite tid? - Absolut. - Ja, jag är ganska ny i Sverige
Upprättad av 2012-08-20. Om du planerar en övernattning i en lokal som inte är avsedd för det ska du informera räddningstjänsten.
1 (5) Brandskydd vid tillfälliga övernattningar Om du planerar en övernattning i en lokal som inte är avsedd för det ska du informera räddningstjänsten. Inledning Det är vanligt att personer övernattar
Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet
Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet Projektmedverkande från OF (omsorg om personer med funktionsnedsättning) i Hultsfreds kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunala pensionärsrådet Sammanträdesdatum Sida 1 Innehållsförteckning Sida Föregående protokoll 3 Information från socialnämnden 4 Information från medicinskt ansvarig sjuksköterska 5 Information om
Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge
Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och
Lägenhetsbränder dagens och morgondagens skyddsnivå. Patrik Perbeck, MSB Anders Bergqvist, Brandskyddsföreningen Sverige
Lägenhetsbränder dagens och morgondagens skyddsnivå Patrik Perbeck, MSB Anders Bergqvist, Brandskyddsföreningen Sverige Antal Byggnadsbränder i Sverige (1996-2008) Bränder som medfört räddningsinsats i
Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som
Motion om att öka tryggheten genom att komplettera trygghetslarm med brandlarm svar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2018-10-22 26 (35) Ks 369 Motion om att öka tryggheten genom att komplettera trygghetslarm med brandlarm svar Dnr 2018/52 109 Harald Hjalmarsson (M) och Peter Johansson
Verktygslådan SMART. Riskbedömningen ska baseras på tidigare bränder eller brandtillbud samt åtgärder som genomförts för att förebygga brand.
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Riskbedömning brand (socialtjänst och vård) 2012-03-02 Riskbedömningen ska baseras på tidigare bränder eller brandtillbud samt åtgärder som genomförts för att förebygga
SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE
Social verksamhet SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE SEPTEMBER DECEMBER 2014 Maria Toll Samordnare anhörigstöd/volontärarbete/förebygga Postadress: Besöksadress: socialverksamhet@grastorp.se
Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Verktygslådan SMART. Riskbedömningen ska baseras på tidigare bränder eller brandtillbud samt åtgärder som genomförts för att förebygga brand.
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Riskbedömning brand 2012-12-13 Riskbedömningen ska baseras på tidigare bränder eller brandtillbud samt åtgärder som genomförts för att förebygga brand. Organisation Organisatorisk
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Vanliga frågor och svar om brandsäkerhet för bostadsfastighetsägare
Samhällsbyggnadskontoret Brandförsvar och säkerhet Vanliga frågor och svar om brandsäkerhet för bostadsfastighetsägare Ansvar för brandskydd Ansvaret för brandskyddet ligger både på den som äger byggnaden
Verktygslådan SMART. Riskbedömningen ska baseras på tidigare bränder eller brandtillbud samt åtgärder som genomförts för att förebygga brand.
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Riskbedömning brand (socialtjänst och vård) 2012-03-02 Riskbedömningen ska baseras på tidigare bränder eller brandtillbud samt åtgärder som genomförts för att förebygga
Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?
Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet
MORA BRANDKÅR. Vägledning inför tillsyn
Alltid redo? Du har säkert funderat på vad som skulle kunna hända om det börjar brinna i din verksamhet. Likaså hur du och din personal skulle hantera en eventuell brand. Om inte då är det dags att börja