Eksjö 2030 En framtidsvision av elever vid Eksjö gymnasium våren 2010
|
|
- Thomas Lundgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Eksjö 2030 En framtidsvision av elever vid Eksjö gymnasium våren 2010
2 Innehållsförteckning. Inledning Omvärldsanalys Politik, organisation och medborgarinflytande Näringsliv och utbildning Boende Mat och energi Transporter och kommunikationer Kultur och fritid Räddningstjänst och säkerhet Avslutning Inledning. Var finns handlingsmänniskan, hon som gör bruk av sin kunskap? Vad ska vi med kunskap till, om den inte används när vi som mest behöver den? Förr i tiden befann vi oss i en konstant kamp för överlevnad. Vi slet i våra anletes svett, för att vi och våra närstående skulle få mat för dagen. Vi vill gärna tro att det är annorlunda idag, men är det verkligen så? Vår kunskap om allt möjligt har exploderat under de senaste århundradena. Vi vill gärna tro att aktiv handling har följt med som en naturlig del av den ökande kunskapen och att vi, som upplysta människor, har följt den gamla skolans mönster och flitigt satt vår kunskap i bruk för att skapa en bättre värld. Detta är dock bara en halvsanning, och det beror i sådana fall till stor del på en brist i vår mentalitet och kanske på skolans arbetssätt. Kunskap för livet, säger man och tänker på framtiden, men är det inte så att vi mest lever i nuet och att det därför är i nuet som framtiden skapas utan tanke och planering? Vår framtidsvision är ett försök att blicka in i framtiden så gott det går med den kunskap vi har idag. Det är ju meningen att vi ska lära för livet och för oss unga så är det naturligt eftersom det är i framtiden vi skall leva. Vi vill göra bruk av det vi lärt oss så att vi är mer förberedda på vad som väntar och dessutom vara med och styra utvecklingen. Det skulle kunna gå att skapa en riktigt fin värld tror vi. Eksjö En framtidsvision av elever vid Eksjö gymnasium våren 2010 Att blicka in i framtiden är det svåraste man kan göra. Tänk om det funnits en tidsmaskin? Spågummor och gubbar har alltid funnits men kan man med modern kunskap öka träffsäkerheten? Visst är mycket osäkert. Vi vet helt enkelt inte exakt vad som kommer att hända, men nog är det så att vi inte står helt tomhänta. Vi har ju vår kunskap. Därför måste man ändå blicka framåt och försöka dra de slutsatser man kan. Vår framtidsvision har utgått från två grundprinciper. Vi vill vara optimistiska, samtidigt som vi måste vara så realistiska som möjligt. Vi lever i verkligheten, där ingenting är så enkelt som det ser ut. Vi måste samtidigt komma ihåg att människan är den hon är och att hon har förmågan att hoppas och att förändra saker och ting till det bättre. En optimistisk syn på tillvaron är bättre än en pessimistisk tycker vi. Det är vår förhoppning, att detta dokument kommer att läsas av människor som bryr sig och vill göra något. Vi hoppas också att det kan bidra till några friska idéer, skapa inspiration och väcka debatt. Vi har valt att behandla ett antal nyckelområden, väl medvetna om att det finns många fler. Tiden är en begränsad resurs, och vi har gjort vad vi har hunnit med på den tid som stått till vårt förfogande våren Det vore roligt om det här dokumentet kunde förvaras någonstans på Eksjö kommun och att vi
3 elever om 20 år kunde samlas i Eksjö igen och jämföra hur det blev i verkligheten. Vår lärare sitter kanske då på Almgården men vi har lovat hämta honom. Det skulle också vara extra roligt om kommunens politiker redan i årets valrörelse tog med några av våra förslag. Nu får vi se vad som händer framöver. En skojig mening med livet är ju att få se hur det blir och om det går att påverka utvecklingen som vi vill tro. Vi är inte prisgivna åt ödet som vi ser det. Sedan måste vi här i Eksjö alltid vara extra ödmjuka eftersom vi råkat födas på en plats med mycket mer positiva möjligheter och förutsättningar än den bistra verklighet som råder för många människor på jorden. Kanske kommer några av våra spekulationer att slå in. Svaret har vi i maj Sp07A & Sp07B Omvärldsanalys Mat och rent vatten Världen: År 2030 kommer jordens befolkning att uppgå till 71/2 8 miljarder människor. Stora områden lär ha akut vattenbrist. Eftersom maten till stor del produceras med hjälp av konstbevattning så lär det dessvärre även vara brist på mat. Rent vatten kommer år 2030 vara en bristvara. Människor måste troligen överge områden som torkat ut. Näringsämnen och gödsel lär det också råda brist på liksom tåliga växt och djurraser. Resistenta bakterier år ett stort problem inom djurhållning. Haven är mer eller mindre utfiskade och starkt påverkade av negativa miljöeffekter som sjunkande ph, gifter m.m. Eksjö: Näringsämnen som idag lagts på deponi används år 2030 mycket mer effektivt och går nu i ekologiska kretslopp. Torrdasset har kommit till heders igen. Maten produceras nu närmare konsumenterna och man följer mer årstidernas naturliga utbud när man komponerar matsedeln.. Trenden mot vegetarisk mat har fortsatt och mer utav näringsintaget kommer från växtriket. Nyttigt omega 3-fett produceras i våra fiskodlingar som blivit en vanlig syn på Höglandet eftersom vi här fortfarande har god tillgång på rent vatten. Växtätande fiskarter som karpfiskar är vanliga på middagsbordet (vi har bytt ut laxen) så odlar allt fler sina egna grönsaker. Trädgårdsmästerier har börjat växa upp runt om i kommunen. Här kan man köpa både växter och grönsaker som är ekologiskt odlade. Sorterna man använder är tåliga och passar för de naturliga förutsättningar som råder här. Köttproduktionen sker i små enheter där djuren passar in i det naturliga kretsloppet. Raserna år tåliga och kan vistas ute. Slakterier och mejerier finns nu lokalt igen. Markanvändning och biologisk mångfald Världen: Många arter är nu helt utrotade och många ekosystem har kollapsat. Det pågår samtidigt storskaliga försök med ekologisk odling. Det stora problemet är klimatförändringarna och resistenta bakterier det påverkar allt. Områden där tidigare odling kunde ske är nu dessutom starkt försaltade. Kustområden lider av inträngande saltvatten och av ökad vågerosion. All mark som kan odlas är nu insatt i en intensiv produktion för att få fram så mycket mat som möjligt. Med andra ord så är situationen inte särskilt ljus. Det råder ständiga konflikter kring mat och vatten.
4 Eksjö: Här i Eksjö är läget ljusare. Vi har faktiskt lyckats bevara mycket av den biologiska mångfalden. Skogsbruket har blivit mycket mera skonsamt, jordbruket är mer småskaligt och ekologiskt. Tidigare utdikade våtmarker har restaurerats och tjänstgör nu också som viktiga vattenreservoarer. Vädret är mycket mer extremt och perioder av torka är vanliga. Vatten måste lagras i landskapet och dammarna är viktiga fiskproduktionsanläggningar där man odlar fisk som är växtätare (karpfiskar bl.a.) Hela produktionen är ekologisk där allt går i kretslopp. Ängs- och hagmarker är åter vanliga inslag i landskapet, bihållning och honungsproduktion är viktiga bisysslor. De växter och djurarter man använder i jordbruket är nu tåliga och klarar långsiktig produktion med små insatser av bekämpningsmedel och antibiotika. Vi klarar av att producera 60-70% av all mat lokalt. Moderna lagringslokaler gör att man kan förvara livsmedel över tiden % av kommunens befolkning är sysselsatt i den här gröna sektorn. Klimatförändringar Världen: Över hela världen märks nu klimatförändringarna. Vädret är mycket mer extremt. Redan torra områden är nu ännu torrare. Stora områden har övergivits och många människor lever nu som klimatflyktingar. Sjukdomar som kan relateras till stigande temperaturer är allt vanligare. Malarian har fått fäste i Europa. Vädret är allt svårare att förutse vilket innebär extra kostnader till skydd för infrastruktur och byggnader. De stigande havsnivåerna börjar nu på allvar ställa till det i jordens kustområden. Inträngande saltvatten i sötvattenbrunnar, över lågt liggande jordbruksmarker och i flodmynningar är ett stort problem. Lågt liggande öar har evakuerats. I Bangla Desh är läget katastrofalt. Tillgången på rent sötvatten har minskat dramatiskt och många floder når inte längre havet. Den biologiska produktionen i världshaven har minskat avsevärt till följd av sjunkande PH värde vilket påverkar allt liv i haven. Eksjö: Vintrarna är nu mycket sällsynta. Vi har nu Nordtysklands klimat. Det regnar mer och den mesta nederbörden kommer under vinterhalvåret. Vi har faktiskt upplevt snödjup på två meter när temperaturen gått under noll. Stormar är kraftigare vilket bl.a. förändrat vårt skogsbruk. Översvämningar drabbar oss och vi har försökt anpassa vår infrastruktur genom att bygga bort och förstärka de svagaste punkterna. Ett stort bekymmer är perioder av stark värme och torka. Vårt jordlager är tunt och kräver regelbunden nederbörd. Bränder har också blivit ett stort problem. Eftersom vintrar med tjäle i marken blivit allt ovanligare så har problemen med skadeinsekter ökat. Vi har mött hotet genom att odla grödor som är tåligare, med en annan växtföljd och på mindre områden. Sammanfattning och slutord År 2030 kommer det mesta att kretsa kring våra basala behov tror vi. Hur klarar vi att ge människor rent vatten och mat? Resistenta bakterier lär också vara ett stort problem. Klimatförändringar påverkar nu allt på jorden och mycket kraft går åt till att skydda oss. Många människor har fått flytta ifrån sina hem eftersom områden blivit öken eller svämmats över. Ett skräckscenario skulle vara att det nu råder konflikter och anarki men vi tror att människor samarbetar för att lösa problemen. Krig skapar bara förstörelse och förstärker dessutom klimatförändringarna. Överallt på jorden försöker man nu med hjälp av pyrolys ( sönderdelning av organiskt material utan syretillförsel, som att göra träkol ) och genom att plantera träd för att suga upp så mycket kol som möjligt från atmosfären.
5 Människor är nu mer fysiskt aktiva. Muskelkraft har ersatt en del av det arbete som utförs av fossil energi. Detta gör att vi mår fysiskt bättre. Jordens matproduktion sker nu mer lokalt och är till stora delar ekologisk. Fiskodling i dammar är en vanlig syn överallt där det är möjligt. Rent vatten är en bristvara och man använder det så försiktigt som möjligt. Transporterna sker nu med hybridfordon där ren eldrift undan för undan vinner terräng. Kvalitet är nu ett viktigt begrepp. Man kan numera byta ut delar i stället för att köpa helt nytt. Modet är häftigt och kläder tillverkas mer lokalt ofta av naturmaterial. Alla människor behövs, tror vi, de har en plats och en uppgift att fylla. Det är ett nytt ekonomiskt system som undan för undan tagit över. Den fossila ekonomin har ersatts av en grön ekonomi. Den moderna informationstekniken gör att vi kan hålla koll på vad som händer runt omkring på jorden och att vi hjälps åt när katastrofer inträffar. Mycket av transporterna är nu ren hjälpverksamhet och i stort sett all flygtrafik används till detta syfte. Att bevara den biologiska mångfalden och skydda olika ekosystem är centralt för alla samhällen och länder. FN har blivit en världsregering där alla människor har en röst Överhuvudtaget så tror vi att samhällen är mer lokala och att våra förtroendevalda tydligare har sitt mandat i närområdet. Sedan tror vi också att det är viktigt att det finns en stark central funktion, givetvis demokratiskt vald för att möta alla utmaningar. Det är inte enkelt att veta hur det blir men vi har försökt visa på en positiv utveckling trots alla problem. Vi tror på människan och att hon har förmåga att förändra. Vi tror också att det är viktigt med goda exempel ta Nelson Mandela och vad han lyckades åstadkomma. Några måste alltid gå lite för och vara goda föredömen. Vi tycker att Eksjö skall vara en klart lysande stjärna och visa andra kommuner hur man skall tänka och agera. Politik & organisation - Politik och medborgarinflytande Dagens demokrati Den politiska strukturen I kommunfullmäktige sitter 49 representanter rån de olika politiska partierna. Fördelning: (s) 16 (m) 11 (c) 10 (kd)6 (fp) 3 (mp) 2 (sd) 1 I september 2010 är det allmänna val nästa gång. Kommunfullmäktige har 49 ledamöter och är kommunens högsta och enda direktvalda organ, kommunens riksdag. Fullmäktige beslutar i principfrågor och grundläggande ärenden för kommunen, främst där de politiska åsikterna är avgörande, som mål och riktlinjer för verksamheterna, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunstyrelsen har 17 ledamöter och är kommunens regering som ansvarar för att
6 kommunfullmäktiges beslut genomförs i enlighet med budgetramar och andra styrdokument som fullmäktige antagit. I den nya kommunorganisationen har kommunstyrelsen allt verksamhetsansvar och en övergripande ledningsfunktion. Till kommunstyrelsen hör fyra utskott med ansvar att följa upp verksamheter och ekonomin inom sina respektive områden, samt bereda ärenden till Ks. Ledningsutskottet ansvarar bland annat för övergripande kommunala och regionala frågor, näringsliv, samt högskole- och vuxenutbildning. Ledningsutskottet är också budgetberedning. Samhällsbyggnadsutskottet ansvarar för miljö- och byggfrågor, kultur, fritid, turism och räddningstjänst. Socialutskottet behandlar ärenden avseende äldrevård och omsorg för de vuxna kommuninvånarna. Barn- och ungdomsutskottet har hand om skolområdet från förskola till gymnasium samt tar beslut i särskilda ärenden beträffande åtgärder för barn och ungdomar. Tillstånds- och myndighetsnämnden ansvarar för myndighetsbeslut mot enskilda, i huvudsak inom tekniska ärenden enligt bland annat miljöbalken, plan och bygglagen och djurskyddslagen. Valnämnd, kommunrevision och överförmyndare är andra politiska organ som enligt lag måste finnas. Vad kan man kräva av politiken? Vad hur/skall den styra? Demokrati betyder folkstyre och politiken skall vara demokratisk, det vill säga folkstyrd. Därför måste man kunna kräva av politiker och tjänstemän att de ser till att hänga med i medborgarnas utveckling och förändrat synsätt på staden och världen. Man skall uppfylla medborgarnas önskemål med kunskap och förstånd bakom så att det som beslutas blir bäst för flest möjliga. Politiken genomsyrar allt och den skall så också styra, men det måste vara medborgarnas röster som slår igenom. Var har den svårt att påverka? Politiken har svårt att besluta och röra om vad gäller människors uppfattningar om saker och ting. Den är bättre på att påverka vad gäller vår livssituation men just värderingar och liknande har människor ofta en grundvärdering där politiker kan få svårt att förändra och påverka. Politiken kan inte heller påverka t.ex miljöpåverkningar, men den kan besluta om hur vi skall förhålla oss till förändringarna och vad som behövs göras för att det inte ska bli värre. Är människor delaktiga? Kommunfullmäktiges sammanträden är alltid öppna för besökare. Alla fullmäktigesammanträden inleds med en frågestund, där vem som vill får ställa frågor till de lokala politikerna om den kommunala verksamheten. Vi har Miljögrupp, Eksjö Ungdomsråd, Muf och SSU i kommunen. Medborgarna är aktiva i fritidsföreningar som alla styrs på demokratiskt vis med möten, stadgar och ledning. Där skolas många medborgare i ett styrsätt som även används inom politiken så på så sätt är de också passivt aktiva inom politikerna Många röstar i valen och är med på Earth hour och dyl.
7 Framtiden Vid omorganisationen 2005 infördes ett nytt begrepp i Eksjö kommun beredningar, vilka är kommunfullmäktiges organ för beredning av framtidsfrågor. En beredning har till uppgift att inom sina olika ansvarsområden utreda och lägga förslag till politiska visioner och styrdokument. Beredningarna får sina uppdrag av kommunfullmäktige, men kan även själva initiera ärenden. De ska yttra sig över inkomna motioner och medborgarförslag som har ett långsiktigt innehåll. Beredningarna har också ett särskilt ansvar för att på olika sätt utveckla kontakterna med kommuninvånare och organisationer. Bredda basen för politiken => byastämmor? För att få politiken ännu närmare folket och medborgarna skulle man i framtiden kunna återinföra så kallade byastämmor. Risken är att kommunen då skulle bli väldigt splittrat och att byastämmorna endast skulle ha ögon för sitt närområdes aktuella problem och förståelsen skulle minska. Bystämmorna skulle dock ge oss möjligheten att komma på skräddarsydda lösningar som skulle vara optimala i just Eksjö. Höglandsparlament Kanske blir ett Höglandsparlament aktuellt i framtiden. Redan nu finns samarbete inom höglandet vad gäller sjukvård- så varför inte dra det lite längre och även ta gemensamma politiksa beslut för att bli starkare tillsammans på höglandet och se till att tillgångar och resurser fördelas ut där de verkligen behövs. Kommunal organisation 72 kommuner - sammanslagningar Förändringar? Organisation förr och nu Framtiden Den militära närvaron, som senare förstärktes med ingenjörstrupper, har präglat mycket av Eksjös utveckling genom hela 1900-talet. Större industrier har saknats, varför rollen som centralort med en stor Offentlig sektor kännetecknat stadens näringsliv. Näringsliv och utbildning idag och i morgon. Eksjö har alltid varit en mötesplats då det sedan 1300-talet har fungerat som tingsplats. Staden fick sina stadsrättigheter 1403 av dåvarande kungen Erik av Pommern. Anledningen till att Eksjö blev en naturlig handels och tingsplats beror på att det ligger mellan biskopssäterna i Linköping och Växjö. Under den här tiden var Eksjö en av sex städer i Småland och under senare delen av 1500-talet utvecklades staden tack vare den växande oxhandeln. På 1600-talet dominerade hantverksyrken och dessa hantverkare var ryktbara över hela landet. Hantverkarna spelade stor roll politiskt och ekonomiskt för staden förlades det kungliga Smålands kavalleriregemente till Eksjö och ledde till att staden expanderade. Under 1700-talet kom tobakshandeln att dominera näringslivet, som då blomstrade.1867 invigdes Eksjös första sjukhus och ett år senare kunde man inhysa 59 patientplatser. Sedan dess har utvecklingen gått framåt och idag ser vi ett sjukhus med ett upptagningsområde på cirka invånare och en mängd specialiteter.
8 1911 invigdes Eksjös Högre Allmänna Läroverk, som finns kvar än idag och fungerar som ett av Eksjös två gymnasium. Idag finns de flesta jobben i Eksjö inom den offentliga verksamheten. Den största arbetsplatsen är höglandssjukhuset. Andra stora arbetsgivare är bland annat regementet och kommunen. Det privata näringslivet i Eksjö kommun består i huvudsak av små och medelstora företag. Därtill finns några företag som är ledande inom sina nischer, t.ex. inom trähus och träförädling, privat vård och högteknologisk verkstadsindustri. I Eksjö idag finns det ett flertal grundskolor och förskolor. Efter detta kan man gå vidare till något utav Eksjös två gymnasium, Eksjö gymnasium eller Nifsarpsskolan. I Eksjö finns också komvux, animationshögskola, samt en del av Jönköpings tekniska högskola med inriktningar som 3Dvisualisering, Digital compositing och Digital design. För att öka invånarantalet anser vi att man måste bevara och ta vara på det som finns i dagsläget och samtidigt satsa på att ge ungdomar fler utbildningsmöjligheter, både inom gymnasium och högskola, på orten. För att bevara och öka antalen jobb tror vi att man måste ge bättre förutsättningar för att starta egna företag, men samtidigt bevara de jobb som finns inom den offentliga sektorn. Genom att satsa på de stora arbetsgivarna kan de öka sin produktion och specialisera sig inom fler områden vilket leder till ökad arbetskraftsförfrågan. Genom att öka antalet affärer och utbudet i butikerna kommer Eksjö att bli attraktivare och locka fler invånare att bosätta sig här. Om den senaste tidens trender inom försvaret fortsätter, med nedläggningar etc., ser vi att man skulle kunna använda själva garnisonen till utbildningslokaler för antingen högskola eller gymnasium. Om Eksjö kan erbjuda fler högskoleutbildningar skulle fler ungdomar stanna kvar i staden, och fler skulle komma utifrån. Vad gäller näringslivet tror vi att fler affärer även de lokala kommer att kunna erbjuda försäljning via internet, och på så sätt ha arenor för försäljning. Om antalet ungdomar och barnfamiljer flyttar till Eksjö måste även butikernas utbud anpassas därefter. Man skulle även kunna utnyttja det idag nybyggda området där materialmännen har sina försäljningslokaler och öppna fler butiker även utanför staden och på så sätt få ett större och mer varierat utbud. För att vår positiva framtidsvision skall kunna uppfyllas, krävs först och främst en miljösatsning. Utan en fungerande natur och miljö fungerar inte samhället. Melanie, Johanna och Rebecka Geografi B 2010
9 Befolkningsutveckling Eksjö har sedan kommunsammanläggningen 1971 haft en stabil befolkningsutveckling fram till babyboomen Befolkningen har sedan 1992 minskat med 1816 invånare eller knappt 10 % och uppgår till invånare. Ålderssammansättningen innebär att Eksjö haren större andel äldre jämfört med riket eller länet. Kommunen har sex tätorter, fyra av dem mindre än 500 invånare. Eksjö centralort svarar ensamför närmare 58 % av kommunens samlade befolkning. Befolkningsprognosen fram till 2016 visaren ytterligare minskad befolkning om inte nuvarande utveckling vänder. Huvudorsaken till är de negativa födelsenettona. Flyttningsstatistiken visar att kommunen får många utrikes invandrade, men många av dem flyttar också senare vidare. En flaskhals för befolkningsutvecklingen är bristen på tillgängliga bostäder i alternativa upplåtelseformer. Den så kallade demografiska försörjningskvoten, d v s andelen äldre över 65 år i förhållande till den arbetsföra befolkningen, kommer att innebära en ökad belastning för kommunen. Nedan ges några jämförelsetal. Tabell1: Demografisk försörjningskvot, andelen 65 år och äldre i förhållande till den arbetsföra befolkningen år. (%) Eksjö 40,0 40,7 45,6 Riket 29,6 31,4 37,6 EU-15 26,7 29,8 35,1 Den kommunala utmaningen ligger i att vända nuvarande befolkningsutveckling och få en föryngring. År tror vi att Eksjö har börjat locka yngre till staden genom att se till att utbudet av stimulerande aktiviteter för ungdomar blir större. Till exempel har fiesta många evenemang som lockar unga att bo i Eksjö. Även en satsning på idrott skulle kunna bidra till en föryngring av befolkningen. Kanske kan man åter få fotbollen på fötter eller varför inte satsa på ishockeyn? Boende Hur var det förr? - Socken, mer att säga till om? Framtiden Eksjö kommun kan liksom många av landets övriga kommuner erbjuda attraktiva boendemiljöer. En fördel är den gamla och pittoreska kultur- och trästaden med dess unika kulturmiljöer. Staden med 600- års historia och med unik bevarad stadsbyggnadskultur ger rätt utnyttjad en konkurrensfördel i besöksnäringen. Eksjö kommun har ett varierat men begränsat utbud av lägenheter i blandade upplåtelseformer. All nyproduktion har på senare år avsett småhus. Kommunen har under 2007 tagit fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och där framgår att efterfrågan är som störst inom följande områden: lägenheter i storleksordningen kvm billigt och bra ungdomsboende attraktiva villatomter och sjönära läge
10 Behovet av nyproduktion i flerbostadsbeståndet, med såväl hyresrätter som bostadsrätter är störst inom centralorten. Tillgången till attraktiva villatomter med sjönära lägen är för närvarande starkt begränsad och vikten av strategiska markförvärv är därför även fortsättningsvis viktigt att bevaka. År 2030 tror vi att kommunen i alla fall har satsat på att skaffa billiga boende för unga. Detta för att man då även skulle motverka problemen med en föråldrad befolkning. Vi tror att man börjat bygga moderna lägenhetskomplex som är utrustade med den nyaste isoleringstekniken och har solpaneler på taken. Detta skulle göra att de som bor där inte behöver betala lika mycket för värme och el vilket anpassar priset till de unga. Mat och energi Karin Örn, Theo Ohlsson, Johan Fröberg och Moa Persdotter Förr i tiden fick vi maten från närområdet. Nästan all mat som konsumerades kom ifrån lokala bönder och trädgårdsmästerier. De flesta hade också egna trädgårdsland där man odlade olika rotfrukter och grönsaker. Alla näringsämnen gick i kretslopp och allt avfall togs hand om. Grisen i uthuset fick resterna från middagsbordet och blev slaktad till jul. Det fanns lokala slakterier och mejerier. Charkuterivaror tillverkades lokalt. Då fanns det inga stora stormarknader såsom Willy's och ICA, utan specialiserade småbutiker såsom slakteri, mejeri, trädgårdsmästeri m m. I hemmet bakades mycket bröd, men det största problemet var att förvara maten över en lång tid. De metoder som fanns var att salta, torka eller röka varorna. Det mesta som producerades var ekologiskt och det existerade knappast några bekämpningsmedel. De billiga transporterna har förändrat dagens matvanor. Nu mera kommer maten från jordens alla hörn och variationen på varorna har aldrig varit större. Idag går man inte till slaktaren när man vill ha kött eller till mejeriet när man vill ha mjölk, utan idag är allt samlat i stora varuhus. De få närproducerade produkter som finns på marknaden idag är dyrare. Förr i tiden hade vi mer individuell energiproduktion. Ifall vi går långt tillbaka i tiden så värmde vi våra hus med ved. Vid ett gammalt energiverk i Eksjö så eldade man med ved för att få el ut till staden. Senare tog vattenkraftverken över elproduktionen i Eksjö. Många fastigheter har haft oljepannor som uppvärmningskälla. Värmen har varit olja fram tills 1970-talet. Därefter kom elen som uppvärmningskälla. Nu på 2000-talet kom fjärrvärme som snabbt blev populärt. Idag är Eksjö en av de första städerna med att använda en modern sopförbränningspanna. Här bränns alla brännbara sopor som samlas in ifrån hemmen i de olika delarna av kommunen. När soporna förbränns skapas energi som vi sedan kan konvertera till el. Numera är Eksjö en förebild för andra städer när det gäller energiproduktion, men på när det kommer till mat är vi inte särskilt klimatsmarta. Det som krävs är ett stort engagemang och vilja att förbättra Eksjö och dess närområde, men det är möjligt att genomföra. Viktor Dahlsten, Alexander Bylund, Christoffer Larsson
11 Kommunikationer och transporter Om man bortser från 1900-talet har våra transporter och kommunikationer varit väldigt förankrade på en lokal nivå. Före bilen och tågens renässans med start i början av 1900-talet kunde vi helt enkelt inte transportera oss med samma enkelhet som idag. I takt med att elen och de fossila bränslena tagit över världen har viljan att förflytta sig världen över blivit allt större. När flygtrafiken sedan utvecklades i mitten av 50-talet och blev anpassat för passagerare hade vi nått klimax. Nu fanns möjligheten att förflytta sig över halva jordklotet i rekordfart. I dag sker nästintill alla transporter med hjälp av fossila bränslen. Det handlar om bussar, lastbilar flyg och i viss mån tåg. I framtiden kommer inte jordens bränsledepåer att räcka, och redan nu behöver man fundera på vilka åtgärder som kan göras för att skapa ett mer energieffektivt samhälle. För att lyckas med detta har vi resonerat om vilka åtgärder som kan vara realistiska att genomföra. Vad vi har kommit fram till redovisas nedan. Städer med anpassning för cyklar: Ett stort problem idag är att många väljer bilen framför cykeln, trots att möjligheten till att cykla egentligen finns. Att förvänta sig en cykeltur i spöregn kanske är att ta i, men om man skulle få folk att cykla till jobbet/skolan under sommarhalvåret (bortsett från dagar då det regnar) har man, på lokal nivå, kommit långt. För att lyckas med detta krävs en viss anpassning av staden. I många studentstäder, till exempel i Malmö, Linköping samt Uppsala, finns det praktiska cykelbanor som man med enkelhet kan ta sig från A till B genom. Regionala transporter: I dagens samhälle dominerar lastbilstransporten som i längden inte är ett hållbart medel. Vad som kan effektivisera vår transportlogistik är att kombinera tågtransporter med lastbilar. Att bygga ut järnvägsnätet så det når alla platser i vårt avlånga land är inte realistiskt men med hjälp av lastbilar kan man ändå nå dem. Vad vi vill är alltså att de större transporterna ska fraktas med tåg för att sedan slussas vidare ut till fabriker och konsumenter med hjälp av lastbilar. Det förekommer till viss del redan nu men utsträckningen är inte särskilt stor. Minskad flygtrafik: Nöjesresor till solen har varit tillgängliga för i stort sett alla under de senaste 25 åren. I vår framtid ingår dock inte flygplanet. Stigande oljepriser och ökade miljöskatter tror vi kommer att bli dödsstöten. För frekventa turister kommer det att slå hårt, men samtidigt är det i allra högsta grad nödvändigt för att hejda den globala uppvärmningen. Bilar drivna av biogas: Även om biogas inte är helt miljövänligt är det ett bra mycket bättre alternativ än bensin eller diesel. Metanet, som biogas till största del består av, kommer från växter och djur som tagit upp koldioxiden från atmosfären. Den koldioxid som förbränns kommer därför inte att öka halten av koldioxid i luften. Om vi ser till själv Eksjö vore ett drömscenario att försöka utveckla ett spårvagnsnät som gick genom hela staden. Problemet är antalet invånare som på ett realistiskt plan och sett till antalet är alldeles för litet. Om tillväxten, och befolkningsantalet, skulle öka drastiskt vore det en bra idé att skapa en miljövänlig kollektivtrafik i form av antingen spårvagnar eller biogasdrivna bussar som tillfredsställer de logistiska behov som uppstår. Det är även viktigt för Eksjö att skapa sig bättre tågförbindelser med övriga städer i regionen och att man måste våga utveckla dagens kommunikationer. Exempelvis vore det nödvändigt att bygga ett dubbelspår som från Oskarshamn -> Eksjö -> Jönköping -> Borås -> Göteborg, samt elektrifiera nuvarande förbindelser för att tillmötesgå de miljökrav som ställs i framtiden.
12 Om Sverige i framtiden skulle bygga ut det planerade höghastighetsnätet så att den omfattar hela den nuvarande södra stambanan bör man också effektivisera förbindelsen mellan Eksjö och Nässjö. Jacob, Jens och Sp07 Kultur och fritid Eksjös kulturliv har förändrats en del genom åren. För cirka 50 år sedan hade Eksjö blomstrande fritidsmöjligheter. Man lade mycket energi på att kulturlivet skulle vara så stort så möjligt. Det fanns tre biografer, massor av caféer, marknader, auktioner, teatrar och på kvällarna bjöds det ofta in till dans på folkets park. Fritidsnämnden engagerade sig i samhällsplaneringen för att utöka kulturen så mycket som möjligt. Kulturlivet var starkt i stadskärnan men ute på landsbygden var det inte fullt så utvecklat. Där fanns det sämre möjligheter till fritidsaktiviteter eftersom fritidsnämnden fokuserade mer på centrala Eksjö. Oberoende av hur samhället ser ut så har människan ett behov av nöjen och av att koppla av. Utvecklingen av samhället har resulterat i att människan lättare kan skaffa sig egna intressen. Idag är kulturlivet i Eksjö stort men det finns självklart saker som kan förbättras. Att Eksjö som kulturstad har expanderat under det senaste decenniet har betytt mycket för stadens utveckling. Sedan föreningen Fiesta började engagera sig i Eksjös sysselsättningsmöjligheter har det skett en snabb och stor förändring. Saker som stadsfesten och vårskriket har blivit stora dragplåster för staden och lockat människor långväga. Om man är intresserad av sport och motion är Eksjö ett bra tillhåll. Här finns det allt ifrån ridhus, golfbana, 3D-bio, bowling, idrottsarena, simoch sporthall, motorbana och en ishall. Om idrott däremot inte är något som intresserar just dig så finns det en kulturskola som erbjuder kurser i film, musik, dans och drama men utöver det så är utbudet relativt tunt. Dagens ungdomar önskar mer variation i typer av danskurser till exempel balett eller afrikansk dans. Kvällsöppna caféer för såväl vardagskvällar som helger efterlyses också. Både myndiga och omyndiga ungdomar önskar ett uteställe av discokaraktär som alternativ till Eksjö stadshotell som många gånger kan bli för dyrt för den studerandes tunna studiebidragsbudget. I framtiden tror vi att kultur- och fritidslivet kommer att vara en mer integrerad del av livet, en mer naturlig del av samhället. Vi tror att istället för att gå till gymmet så måste man göra mer för hand och mer fysiskt arbete. Till exempel odla egna grönsaker, baka sitt eget bröd. Alla korta sträckor kommer att transporteras med hjälp av cykeln. Vi tror att när människan får mer kontakt med verkligheten rent fysiskt kommer kulturlivet utökas. För att engagera människor måste det finnas möjligheter att kunna starta egna verksamheter vilket ger större mångfald. Vi anser att kulturlivet är viktigt för sysselsättningen. Allt ska inte gå ut på att försörja sig- man måste hitta egna intressen och skapa saker. Vi tror även att det alltid kommer att finnas ett intresse för till exempel film, musik och konst. Därför tycker vi att det är viktigt att bevara och satsa på detta i framtiden. Som vi tidigare nämnt är kultur och fritid oerhört viktigt för att vi människor ska fungera och må bra. Just därför får engagemanget för dessa frågor aldrig dö ut. Olivia Svahn, Louise Granquist, Philip Johansson
13 Eksjö räddningstjänst Förr Eksjö har haft en brandstation sedan länge tillbaka, men det var efter de stora stadsbränderna, 1568 och 1856 då stadsdelen söder om kyrkan brann ner i det närmaste fullständigt, som de höjde beredskapen. Innan dess var det också de som var frivilliga av befolkningen i staden som hjälpte brandkåren att släcka bränder eftersom de inte hade den tillräckliga beredskapen. Alla hus var av trä och tätt byggda så branden spred sig snabbt. Den norra stadsdelen räddades därför att befolkningen gjorde en brandgata genom att riva bort hälften av ett hus. Byggnaden kallades därefter för Halvan. Efter den stora branden 1856 valde man därför att utöka brandberedskapen, och det är alltså det som ligger i grund för den räddningstjänst och brandkår som vi har idag. Räddningstjänstens stationer i Eksjö Kommun idag. Idag Idag finns det i Eksjö kommun brandstationer i Eksjö, Hjältevad och Mariannelund. Eksjö I Eksjö ligger brandstationen på Västerlånggatan 21 som är en central plats men ändå lätt att ta sig ut ifrån staden snabbt. Personalen består av 8 heltidsanställda, 1 säkerhetsanordnare och 22 deltidsbrandmän. Det finns 1 insatsledare, 1 styrkeledare och 6 brandmän i tjänst dygnet runt. Anspänningstiden vid larm, alltså tiden från larm till att brandmännen lämnar stationen, är 5 minuter. Eksjö brandstation har totalt 16 olika bilar. 2 Släckbilar 1 Befälsbil 2 Transportbilar 3 Terrängbilar 1 Bandvagn 1 Tankbil 1 Besiktningsbil 1 Stegbil 1 Skylift/hävare 1 Räddningsbil 1 Hjullastare 1 Lastväxlare
14 Hjältevad I Hjältevad ligger brandstationen på Brunnsgatan 1. Personalen består av 15 deltidsbrandmän varav 1 styrkeledare och 4 brandmän är i tjänst dygnet runt. Anspänningstiden vid larm är 8 minuter och de har 4 bilar stationerade på denna station. Mariannelund I Mariannelund ligger brandstationen på Västra Storgatan 10. De har 16 deltidsbrandmän varav 1 styrkeledare och 4 brandmän är i tjänst dygnet runt. Anspänningstiden är på 6 minuter och de har 4 bilar stationerade i Mariannelund. Ansvarsområden Räddningstjänstens ansvarsområden innefattar att rycka ut vid brand och andra olyckshändelser eller vid andra akuta olyckshot mot människor, egendom eller miljö. Räddningstjänsten har tex i uppgift att rycka ut då följderna av de massiva snöfallen blir i form av att tak rasar in istappar som riskerar att falla ner på gående. Framtiden. I framtiden kommer klimatförändringar och dylikt påverka vår värld väldigt mycket och extremvädret som vi redan fått prova på kommer antagligen att förvärras och fortsätta. Därför tror vi att räddningstjänsten kommer att ha en viktig roll i det arbete som kommer att behövas när tex hustak rasar in av att tung snö utsätter taken för en tyngd som taken inte är byggda för att klara av. Översvämningar om vårarna kommer också att innebära extra mycket jobb. Skogsbränder om somrarna, allt blir torrt och fattar eld om somrarna blir för varma. Det blir kanske grillningsförbud, många bränder som orsakas av att folk ändå grillat och att gräset fattat eld och spritt sig. Det är också viktigt att öka medvetandet hos vanligt folk om hur de ska göra när extremvädret ger konsekvenser i form av att tak rasar in av snö och att ta grillningsförbud seriöst. Genom att skotta taken från snö så kan man alltså förhindra att taken rasar in och det blir alltså även mycket privatpersoners ansvar att se till att säkerheten är stor. Ännu en säkerhetsåtgärd skulle vara att man inför en lag om att varje hus måste vara utrustade med minst en brandsläckare och en brandfilt. Om man en gång har beslutat om att brandvarnare ska vara obligatoriska i ett hem kan man också ta ett längre steg för att öka säkerheten ännu mer. Man kanske även måste ändra på var brandstationerna är stationerade eftersom det finns tre stationer i Eksjö kommun men det borde finnas några bilar stationerade på landsbygden eftersom att man kan se på kartan att t.ex. Mellby, Ingarp och Kråkshult som ligger lite för långt ifrån de huvudsakliga stationerna och borde ha en bil nära sig med minst två brandmän i tjänst dygnet runt. Ifall en brand bryter ut i t.ex. Mellby så tar det ett tag för räddningstjänsten att ta sig dit eftersom anspänningstiden är 5 minuter och det tar ca en kvart att köra ut dit om man kör tillräckligt fort. På 20 minuter hinner mycket brinna ner. Men om det skulle finnas en släckbil ute vid Mellby med en eller två brandmän, skulle branden kunna hållas i styr eller kanske släckas innan större hjälp kommer. Också bränslet som alla brandbilar körs på kommer antagligen att förändras inom 20 år. Kanske går de på el? Då skulle kanske en laddstolpe kunna stå vid brandstationen för att bilarna alltid ska vara full-laddade. Lisa Sjögren Sp07b
15 Avslutning Vi tar studenten nu i vår och våren 2030 ska vi träffas igen. Detta dokument vill vi att kommunen förvarar åt oss, så att vi 2030 kan komma tillbaka för att se vad som hände i verkligheten. Att se in i framtiden är det svåraste som finns. Med den kunskap vi har idag har vi gjort så gott vi kunnat. Vi vill att Eksjö och jorden ska gå en ljus framtid till mötes. Men vi inser att utmaningarna är jättestora och att vi alla måste hjälpas åt att göra framtiden så ljus som möjligt. Vi tror att det är jätteviktigt att vi får igång en diskussion om framtiden så fort som möjligt för att nå positiva resultat. Med den typen av samhälle vi har i Eksjö med mycket natur och en förhållandevis god miljö kan vi säkert under ett par årtionden framöver se positivt på framtiden. Vi tror att Eksjö med sina förutsättningar kommer att finnas på den vinnande sidan om man ser allt i ett större globalt perspektiv. Med modern informationsteknik så behöver vi inte bo i stora städer. Vi tror också att människor undan för undan kommer att vara mer beroende av varandra vilket också talar för det lilla samhället. Blickar vi tillbaka på historien och försöker lära utav den så inser vi att vi egentligen ingenting kan lära. Men om vi tittar på de stora ödesfrågorna ex, mat, natur och ekosystem kan vi lära av det förflutna. Vi hade en gång ett robust system i det gamla bondesamhället som var skonsamt mot naturen. Här finns mycket att lära för att skapa uthålliga kretslopp och inte skada ekosystemen. Vi vill få igång en debatt om framtiden så att vi ska kunna få denna positiva utveckling som vi tror är möjlig. Ska vi nå dessa mål måste vi vara medvetna och börja redan nu. Gör vi inte det så kan det i värsta fall vara för sent och moder jord väljer att göra sig av med oss som ställt till med så mycket oreda. Vi hoppas att vårt arbete skall inspirera, leda till konkreta politiska beslut och ett förändrat beteende bland vanliga människor. Eksjö i maj månad år Eleverna i Spo7 A och B.
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030
Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Uppgift: 1 På spaning i hemmet.
Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.
LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.
MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet
Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät
Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet
UR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Klimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst
vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,
Kronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA
EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA Läs vårt valmanifest så förklarar vi varför Trelleborgs grönaste valmanifest 2018 Tänk om vi bygger en kommun utifrån barnens bästa. Om vi låter barnens behov och
VALMANIFEST CENTERPARTIET STRÖMSTAD. FRAMÅT med
VALMANIFEST 2018 FRAMÅT med CENTERPARTIET STRÖMSTAD Med kärlek till hembygden och vision för framtiden skapar vi, tillsammans med dig, positiv utveckling i hela Strömstad Vision FRAMÅT 2035 med Centerpartiet
Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Säbytown. Skala:1:500
Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination
Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Christl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030
Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 1 Framtidsvision Framtidsvisionen är den styrande politikens idé om hur samhället i Nynäshamns kommun har utvecklats fram till 2030. Med visionen vill de styrande partierna
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige
Brandstationer, brandbilar och brandmuseum i Eksjö kommun
Brandstationer, brandbilar och brandmuseum i Eksjö kommun 2(8) Brandstationer I Eksjö kommun finns det brandstationer i Eksjö, Hjältevad och Mariannelund. Eksjö Brandstationen i Eksjö ligger på Västerlånggatan
'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'
1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Vision för Alvesta kommun
Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,
Utvecklingsstrategi Vision 2025
Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning
Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Rösta grönt i Stenungsund den 9e september.
Rösta grönt i Stenungsund den 9e september. Vad är väl ett val till kommunfullmäktige? Dötrist eller alldeles underbart? Oavsett så är det viktigt, eftersom att det påverkar dig och över 26 000 invånare
Hagforsstrategin den korta versionen
Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv
Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010
Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv
Brandstationer, brandbilar och brandmuseum i Eksjö kommun
Brandstationer, brandbilar och brandmuseum i Eksjö kommun 2(9) Brandstationer I Eksjö kommun finns det brandstationer i Eksjö, Hjältevad och Mariannelund. Eksjö Brandstationen i Eksjö ligger på Västerlånggatan
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan
Lektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla. Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017
Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017 1 JÄRFÄLLA så här används dina skattepengar 2016 2017 Du kan läsa mer om kommunens politik på jarfalla.se/politik.
Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND
Valmanifest 2018 Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND NÄR ANDRA BLICKAR BAKÅT FÖR VI VÄSTSVERIGE FRAMÅT - FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH EN VÅRD NÄRA DIG. Centerpartiet i Västra Götaland bygger politiken
frågor om höghastighetståg
12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad
Handledning: Future City på Teknikdagarna
Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10
Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt
Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell
1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)
Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet
DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Till Växjö, Europas grönaste stad
Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Mat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Sårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd
Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta
Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23
Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera
GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
Medborgardialog ÖP-boden
Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa
En stad. 9000 medarbetare. En vision.
guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Hur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Den kommunala självstyrelsen
Den kommunala självstyrelsen Elin Wihlborg FD Teknik och Social förändring Professor i Statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Agenda Ø Vad är en kommun?
Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008
december 8 SKOP har på uppdrag av Vimmerby kommun intervjuat cirka 5 av kommunens invånare om hur de ser på sin kommun. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 14 november och 3 december med kompletterande
LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015
LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans
UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"
Estniska skolan i Stockholm Svartmangatan 20-22 111 29 STOCKHOLM 08-412 60 20 exp@estniskaskolan.se Lärare: Patrik Slimane, patrik@parafras.se 800 ord inklusive bildtexter. UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY
Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor
Möjligheternas Karlstad jobb istället för ökade klyftor Karlstad ska vara möjligheternas kommun Det ska vara lockande att flytta hit och attraktivt att bo här. Fler som bor, arbetar och driver företag
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många
Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på?
Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på? Här nedan följer ett antal frågor där vi vill att du betygsätter din kommun som en plats att bo och leva på. Frågorna handlar bl. a. om arbetsmöjligheter,
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
Handlingsprogram
Handlingsprogram 2018-2022 2 Ett handlingsprogram för framtidens Kungsbacka Vår politik framöver är inriktad på att Kungsbacka ska fortsätta att växa på ett hållbart sätt. När vi växer krävs det god kontroll
*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Lättläst program för landstingsvalet 2018
Lättläst program för landstingsvalet 2018 Kristdemokraternas förslag för ett bättre Västra Götaland Facebook: facebook.com/kdvastragotalandsregionen Twitter: @KD_VGR Webbplats: wp.kristdemokraterna.se/vg/
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Upptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Vision 2035 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 april 2016, diarienummer KS 2015/0363. norrkoping.se/vision2035
Vision 2035 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 april 2016, diarienummer KS 2015/0363 norrkoping.se/vision2035 Året är 2035 Norrköping är platsen där skaparkraft i en avspänd och välkomnande atmosfär
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Fakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4
Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Fossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
Det är det här vi vill
Det är det här vi vill 9 Tankar om hur vi vill göra Vaggeryds kommun ännu bättre Socialdemokratiska kandidater till valet 2010 Socialdemokraterna i Vaggeryds kommun s-info.se/vaggeryd Politik är att vilja.
Faktorernas resultat redovisas som betygsindex vilka kan variera mellan 0 och 100.
SCB:s Medborgarundersökning Våren 2015 SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Eda kommun har deltagit i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning under våren 2015. Ett urval på 600 personer
- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29
- mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,
Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman
Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska
Guide till HELSINGBORG
Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En
Varför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att
1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?
1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid? Kommentarer 1. Vi ger några exempel, främst inom transportsektorn. Forska fram ny renare teknik för både fordonsmotorer och flygplansmotorer
Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Lokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska