EXAMENSARBETE. Improving drying and increasing the yield of outdoor cladding at AB Hilmer Andersson. Nils Andersson. Teknologie masterexamen Träteknik

Transkript

1 EXAMENSARBETE Improving drying and increasing the yield of outdoor cladding at AB Hilmer Andersson Nils Andersson Teknologie masterexamen Träteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för teknikvetenskap och matematik

2 Abstract The main objective of this thesis was to increase the yield of first-class exterior cladding by improving the drying process. Secondary objectives was to investigate how the drying process at AB Hilmer Andersson works today and how it can be improved to get better drying results and thereby yields. The work has been performed at AB Hilmer Andersson, a sawmill / planing mill located in western Värmland. The end product of the yield measurement was measured on sawed rectangular spruce panel 19x148, sawn from planks with dimensions 63x150. The work began with interviews to find out what is problematic with the drying and which drying damages that is most common at AB Hilmer Andersson. The most common problems was poorly sticked packages, kilns are not charged accurate and that the conditioning equipment was not working. The most common drying damages was warping and cracking. Through theoretical studies of drying solutions to drying damages were identified, and new drying schedules were developed to compare with existing drying. The new schedules had gentler drying to achieve less tension in the wood and therefore less cracking and warping. The problem of sticking was solved by modifying the stacking of the green sorting. Some of the poor recharging of the kilns was solved by a larger compressor to make the pressure frames move more accurate. The main conclusions are as follows; It was not worth the cost of an expensive drying process in relation to the economic benefit, they should continue with progressive kiln drying on wood that is to be split. Drying is very seasonal so in the dry season in March-June, dryer operator must be extra careful and plan the drying so that no timber may be left outdoors for long. The drying operator must get instructions about the saw planning in time so he knows which end products the sawn goods will be. Stacking and packing is an important part of the drying process and must be correct for good drying results and therefore, the staff must be careful with the maintenance and report errors immediately. The focus needs to be reversed from that only getting the timber into the dryer to dry after which final product the current timber is going to be ie after the end quality to be achieved and how the timber should be treated after drying 1

3 Sammanfattning Huvudmålet med det här arbetet var att öka utbytet av första klassens ytterbeklädnad genom att förbättra torkprocessen. Delmålen var att undersöka hur torkprocessen på AB Hilmer Andersson fungerar idag och hur den kan förbättras så att bättre torkningsresultat och utbyten kan åstadkommas. Arbetet har utförts på AB Hilmer Andersson som är ett sågverk/hyvleri beläget i västra värmland. Slutprodukten som utbytet mättes på var finsågad rektangulär granpanel 19x148 sågad ur plankor med dimensionen 63x150. Arbetet påbörjades med intervjuer för att få reda på vad som är problematiskt med torkningen samt vilka torkskador som är de vanligaste på AB Hilmer Andersson. De vanligaste problemen var dåligt strölagda paket, kanaltorkarna laddade inte om korrekt och att basningsutrustningen ej fungerade. Torkskadorna som var vanligast var skevhet och sprickor. Genom teoristudier av torkning så identifierades lösningar till torkskador och nya scheman utarbetades för att jämföra med befintlig torkning. De nya schemana hade mildare torkning samt basning i kammaren för att få mindre spänningar i virket och därmed mindre sprickor och skevhet. Problemen med ströläggningen löstes genom att modifiera ströläggningen på råsorteringen. En del av den dåliga omladdningen i kanaltorkarna löstes genom en större kompressor till tryckramarna. De viktigaste slutsatserna är följande; Det var inte värt att kosta på en dyrare torkprocess i förhållande till det ekonomiska utbytet så de bör fortsätta att kanaltorka virket som skall klyvas. Torkning är väldigt årstidsberoende så vid den torra perioden i mars-juni så måste torkoperatören vara extra vaksam och planera torkningen noggrant så att inte virket får stå ute för länge. Torkskötaren måste få reda på såg planeringen i tid och även veta vilka slutprodukter som de sågade varorna skall bli Ströläggning och paketering är en viktig del i torkningen och måste vara korrekt för bra torkresultat och därmed måste personalen vara noggrann med underhållet och rapportera fel direkt. Fokus måste vändas från att endast tänka på att få in virket i torken till att torka efter vilken slutprodukt som det aktuella virket skall bli dvs torka efter vilken slutkvalitet som skall uppnås och hur virket skall behandlas! 2

4 Förord Det här examensarbetet har utförts på AB Hilmer Andersson i västra värmland. Jag skulle vilja tacka följande personer som hjälpt mig i det är arbetet; Ylva Steiner, Norsk treteknisk institutt. Tom Morén, Luleå tekniska högskola All personal på AB Hilmer Andersson som hjälpt mig med både intervjuer och genomförande av tester. Nils Andersson Korterud

5 Innehåll Abstract... 1 Sammanfattning... 2 Förord Inledning Bakgrund Syfte Mål Begränsningar Torkteori grundläggande Torkförloppets sex faser Uppvärmning Kapillära fasen Övergångsfasen Diffusionsfasen Konditionering (vanligtvis endast i kammartork) Nedkylning Torkfaktorer som går att styra i praktiken och vad de innebär för virket Kammartork Kanaltork Att använda TorksimLC för att göra nya torkprogram Kostnader för att torka virket Material och metoder Material som använts i arbetet Intervjuer Dokumentation av torkarna Simuleringar Genomförande av testerna Kostnadsberäkning Mekaniska förbättringsåtgärder Resultat Intervjuerna Loggning av torkar och deras funktion Kanal Kammare

6 4.3 Dokumentation av torkprocessen Resultat av torksimuleringarna Teori för att förbättra utbytet genom ändrade torkningsförhållanden Torkklimatet vid torkförsöken Torkscheman i teorin Torkschemans utfall i verkligheten Resultat av de olika mätningarna Ekonomiska faktorn Hur torkresultatet skall mätas Ändringar av torkprocessen Slutsatser Diskussion Referenser Bilaga A Beräkningar, Utbyten och Mätdata Materialdata Bilaga B Intervjuer Leif Olsson ansvarig för sortering Bosse Malmstedt Bandklyvsåg Mikael Dahlberg Manne Fahlstad, Jonas Kjällgren, Harald Holth, med fler Hyvellinje/sortering Svein-Erik Anthun, Torkskötare Inge Olsson, allt i allo Per Andersson, VD Bilaga C Torksimulering i kammare Kammartork 1. Aggressiv Kammartork 2 Aggresiv 3 40 startfukt Kammartork 3 Lägre lufthastighet Kammartork 4 test 3 80 startfukt Kammartork 5 aggresiv Kammartork 6 Aggresiv start Kammartork 7 Test 3 40 startfuktkvot Bilaga D Torksimulering i kanal

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Jag valde att göra det här examensarbetet främst för att få kunskap om hur industriell torkning går till i praktiken. Jag insåg att det kan vara jobbigt för mig att lära mig både teoretisk och praktisk torkning efter avlagd examen så jag bestämde mig för att ha det som examensarbete så att det ingår i min kunskapsbas för att i framtiden kunna styra, mäta och kontrollera torkningen på AB Hilmer Andersson. Jag valde att specificera arbetet mot ett enskilt mål för att ha något att jobba efter när jag letat information. Det som är mest intressant är att få använda de teoretiska kunskaperna och se hur de fungerar i praktiken då inte enbart bästa torkresultat är det viktiga utan även den ekonomiska aspekten är viktig. I teorin så fokuseras det ofta på endast en sak i taget och jag vill binda ihop dem i den här rapporten för att uppnå bästa ekonomiska utbyte på ytterbeklädnad. Mitt examensarbete är viktigt då många rapporter om torkning är fokuserade på endast ett mål, tex klyvspricka, med torkningen men bortser ifrån det totala ekonomiska utbytet. I den här rapporten så är det kvalitén och utbytet av ytterbeklädnad av aktuell dimension 19x148 kluven från en planka 63x150 som är fokus, just denna dimension är viktig då en stor del av ytterklädnaden på HAL produceras av just denna dimension. För mig och Hilmer Andersson är det viktigt att öka kompetensen kring torkningen så att det kan bli nya diskussioner angående torkstrategi. Det är också viktigt att definiera vad som är de viktigaste kriterierna för slutprodukten och därefter styra torkningen för att optimera de faktorer som torkningen kan påverka. Att byta fokus ifrån att bara nå en viss slutfuktkvot till att inkludera ett fokus på slutproduktens krav. AB Hilmer Andersson är ett sågverk/hyvleri beläget i västra Värmland med en årsproduktion sågad volym på ca m3 varav ca m3 hyvlas. En av deras största produkter är just ytterklädnad och de har stora variationer i utbytet på denna sort så därför är det viktigt att se på torkprocessen för att förbättra kvalitén 1.2 Syfte Få upp medvetandet på företaget om vad som är viktigt gällande en torkprocess. Hitta fel relaterade till torkprocessen och åtgärda dem som jag får budget till att åtgärda. Att jämföra hur kanalerna presterar jämfört med kammare för att se vad som är mest ekonomiskt på slutprodukten gran 19x148 rektangulär ytterbeklädnad. 1.3 Mål Ta reda på torkteori för att höja kvalitén och utbytet på ytterbeklädnaden och genomföra den torkningen i praktiken. Ta fram ett arbetssätt för att kunna mäta skillnaden i kvalité mellan olika torkmetoder. Ta reda på vad som är kvalitetskriterierna för ytterbeklädnad. Använda intervjuer för att spåra felkällor i torkningen och efter det använda teorin som bas för att lösa problemen. 6

8 1.4 Begränsningar Det kommer endast ske en jämförande provtorkning med dimensionen 66x158 i rått tillstånd då det inte finns resurser till att provtorka mer än en gång och en dimension. Kvalitetskriterierna bestäms genom intervjuer då det är människan som genom en visuell bedömning bestämmer kvalitén. 7

9 Kr 2. Torkteori grundläggande Iden med trätorkning är att ta bort vattnet från träprodukterna för att göra dem mer resistenta mot röta och andra biologiska angrepp samt att de skall ha en formstabilitet vid slutanvändning då trä krymper/sväller under sin fibermättnadspunkt. Torkning av virke gjordes förr genom att virket fick stå strölagt utomhus men i modern tid blir allt virke torkat industriellt med tillförd värme och fläktar som ger ett luftflöde genom paketen. Problemet vid torkning är att trä är ett anisotropt material som krymper olika i alla riktningar och det ger upphov till både drag och skjuvspänningar som i sin tur ger olika deformationer. Målet med en bra torkprocess är att sätta kostnaden för torkningen i relation till utbytet som kan uppnås genom olika torkprocesser(figur 1 Torkoptimering) och det är alltid marginalvärdet som är intressant, d.v.s. att så länge marginalvärdet är större än kostnaden för den dyrare torkningen så bör det torkas på det sättet. Det är därmed viktigt att inte endast tänka i termer som perfekt torkat trä utan att avväga kostnaden för torkningen mot det ekonomiska utbytet (Salin, 2005). Det kan vara svårt att följa bitarna från torkning till slutprodukt men det är det som det här arbetet delvis kommer att syfta på Torkningens värde Torkkostnad Marginalvärde Kvalite Figur 1 Torkoptimering 2.1 Torkförloppets sex faser Inom torkteorin så delas torkningen upp i 6 olika faser som är, uppvärmning, kapillär, övergångsfas, diffusionsfas, konditionering och nedkylning (Morén, 2007) i dessa faser så kan det ske mycket spänningsbildning och deformationer i virket. Problemet med torkprocessen är hur den kan styras optimalt i varje steg för att uppnå en tillräcklig kvalité. Det som är intressant är med vilken hastighet vattnet transporteras ut ur virket och det är beroende på följande faktorer; temperatur, relativ fuktighet, virkets fuktkvot och träsubstansens uppbyggnad (Esping, 1992) Uppvärmning I det första steget som är att värma upp virket till den förutbestämda torktemperaturen så är det absolut viktigaste att virket är fuktigt så inte ytan börjar spricka (Esping 1996 och Morén 2007). Fukten på ytan kan åstadkommas genom basning(kammartork) eller som i en kanaltork genom att fukten redan är varm och fuktig och därmed kondenserar på den kalla virkesytan. Det är mycket viktigt 8

10 i detta steg att inte psykrometerskillnaden blir för stor och att det blir en aggressiv torkning och torr yta så virket spricker innan hela biten är uppvärmd. Dvs att den våta temperaturen som eftersökts har uppnåtts i hela paketet. Rekommenderad våttemperatur är minimum 50 C då trä kommer in i ett mer plastiskt töjningstillstånd i högre temperaturer och deformationer kan undvikas (Esping, 1996) Kapillära fasen Andra steget är den kapillära fasen där det finns fritt obundet vatten i virket som skall torkas bort. I den här fasen så är det initialt virkeytans temperatur= våttemperatur och sedan sakta stigande iom att den torkar så det är även här viktigt att inte ha för hög psykrometerskillnad så att ytan blir för torr (Morén,2007). I den kapillära fasen så är det en konvektiv värmeöverföring som sker och iom att det torra skalet bildas så kommer det gå saktare efter några timmar,moren (2007), och det fria vattnet töms genom gränskiktet ända till nästa fas nås. I den här fasen så är inte sprickrisken så överhängande om det torra skalet inte blir för tjockt. Det är fördelakigt att ha en hög temperatur då ett ångtryck bildas i träet och vattnet därmed får ett större flöde ut till virkesytan (Morén,2007). I denna fas är det lätt att tro att det torra skalet drar sig inåt men så är det inte har det visat sig under torkning med datortomografi av träbiten. Utan istället är det så att det torra skalet är tämligen konstant och att det fria vattnet som finns kvar vandrar ut till skalet och förångas genom det torra skalet (Morén,2007) Övergångsfasen Fas tre kallas för övergångsfasen och det innebär fasen mellan kapillärt flöde och diffusionsflöde i träet. I denna fas så finns det fortfarande öar av fritt vatten och torkningen börjar gå saktare iom det minskade flödet av kapillärt vatten. Det är därmed viktigt att ha koll på jämnviktfuktkvoten så att inte ytan blir för torr även här. Det är också en mycket stor risk i den här fasen för sprickor pga spänningsombildningen i skalet se Figur 2 Spänning fuktkvot>22% (Sandland,2009)och Figur 3 Spänning fuktkvot<22% (Sandland, 2009) det är då träet börjar torka under fibermättnadspunkten (Sandland, 2009). I fas 3 så byggs spänningar upp i virket pga. spänningsomvandlingen. Figur 2 Spänning fuktkvot>22% (Sandland,2009) Figur 3 Spänning fuktkvot<22% (Sandland, 2009) 9

11 2.1.4 Diffusionsfasen Fas fyra är diffusionsfasen, då är vattnet bundet i cellfibrerna och därmed krävs det ytterligare värme för att avlägsna vattnet då det är kemiskt bundet i träfibrerna. I den här fasen så är torkningen helt beroende av träets egenskaper och därmed så behövs ej full fläkthastighet då det inte behövs transporteras lika mycket fukt som tidigare (Morén, 2007). Det som kan göras här är att öka temperaturen för då ökar även virkets diffusivitet och därmed hastigheten på torkningen, dock bör det göras försiktigt så att inte ytan blir för torr och fuktkvotsgradienten för stor (Sandland, 2009; Morén, 2007) Konditionering (vanligtvis endast i kammartork) Konditionering ägnar sig bäst till virke som har en målfuktkvot på under 16% då virket lätt kan blir för fuktigt om det konditioneras över den slutfuktkvoten (Esping, 1996). Målet med konditionering är att spänningsutjämna virket samt att fuktkvotsutjämna då en fuktkvotsspridning också leder till spänningar i virket då den utjämnas (Sandland 2009) Nedkylning Nedkylningsfasen syftar på att få virket ned till yttertemperatur på ett kontrollerat sätt så att inte virket yttorkar när det tas direkt ut ur torken och till omkringliggande klimat (Morén, 2007) 2.2 Torkfaktorer som går att styra i praktiken och vad de innebär för virket Det som går att styra i praktiken är Tvåt, Ttorr och tiden. På Hilmer finns tyvärr inga möjligheter för att styra lufthastigheten Fördelarna med höjda temperaturer är; Snabbare torkning Virket blir mer elastiskt och sprickrisken minskar Mögelrisken minskar Mer energieffektivt då luften kan innehålla en större energimängd vid högre temperaturer (Salin, 2005) Nackdelarna med höjd temperatur är; Kvisturfall Missfärgning av träet. Tiden går att styra och det är slutligen den ihop med psykrometerskillnaden som styr hur torrt virket blir. Lång tid+låg psykrometerkskillnad= bra men dyr torkning så det är kortast möjliga tid med tillräcklig kvalité som är önskvärt. 10

12 2.3 Kammartork En kammartork kan vara uppbyggd på lite olika sätt men i huvudsak består den av ett torkhus med en port som går att stänga igen och inuti kammaren så är det ett värmebatteri samt fläktar för att cirkulera luften. Det är även ett evakueringsspjäll och insläppsspjäll för att få ut fuktig luft och släppa in ny frisk luft. Även basningsutrustning är vanlig men på Hilmer så fungerar de tyvärr inte. Den stora fördelen med en kammartork är att klimatet kan styras mycket mer exakt än i kanal samt att det finns möjligheter för konditionering och avsvalning till skillnad från en kanal. Det negativa med en kammartork är att den har en dyrare torkkostnad per m3 torkat virke Salin(2005) samt att torkarna på Hilmer måste satsas för varje gång. 2.4 Kanaltork I en kanaltork så ställs virket på i ena änden och automatsatsas in med jämna mellanrum och när ett paket går in så kommer ett ut på andra sidan. Den består av ett system för automatsatsning och transport genom kanalen, värmeelement, fläktar, evakuering och intag av luft, samt reglersystem för klimatet. Fördelarna med en kanaltork är att den ger låga kostnader per m3 torkat virke, att den kan automatsatsas och att den har ett fuktigt klimat som virket kommer in till vid uppvärmningen(tvåt=ttorr vid uppvärmning). Det negativa med en kanaltork är att klimatet inte kan kontrolleras exakt utan är beroende på verkan mellan torkluften och virket som ger torkklimatet, kräver helst längre produktionsserier för optimal funktion, och detta i sin tur ställer högre krav på torkskötarens styrning av torken och gör det komplext att förutspå vad som händer under torkningen. Kanaltorkarna för plankor på AB Hilmer Andersson är 2zons kanal med 9+10 platser i torken och dem styrs mha våttemp, torrtemperaturen i båda ändarna samt i mitten och satsningsintervall 2.5 Att använda TorksimLC för att göra nya torkprogram. TorksimLC är ett simuleringsprogram för att teoretiskt kunna beräkna torkreultaten i en kanaltork med vissa givna förutsättningar såsom ingående virke, luftens egenskaper osv. TorksimLC ska inte ses som ett 100% program för att sätta torkscheman men som ett komplement för att kunna analysera torkprocessen och även se vilka konsekvenser som kan tänkas uppstå vid förändrade torkscheman. Enligt (Salin.J.G2005) så är det de ingående parametrarna som är svårast att bedöma korrekt och även de som utgör basen för att simuleringen ska fungera. Den viktigaste slutsatsen i (Salin,2005) rapport är att en högre torrtemperatur ger en billigare samt snabbare torkning men att även kvaliten bör tas i beaktning när psykrometerskillnaden höjs. Problemet med att använda TorksimLC är att det är svårt att veta alla ingående parametrar och därmed kan programmet enbart användas för konsekvensanalyser vid ändringar för och ge en indikation på vad som händer i kanaltorken då det kan vara svårt att manuellt räkna ut vad som händer i kanaltorkens mer komplicerade klimat(jämfört med kammartork). Det som är intressant i det här projektet är klyvgapet och sprickor och enligt Salins(2005) rapport så är inte TorksimLC exakt när det kommer till att förutspå klyvgapet men ger ändock en bra indikation, sprickor har med spänningsuppbyggnaden att göra och den är torksim bättre att förutspå och därmed kan en simulering vara hjälpsam innan torkförsöken. Helt i enlighet med Salin (2005) så ger en höjd Tvåt mindre spänningsnivåer samt en kortare torktid för kanaltorkning, problemet är dock att det kan vara svårt att uppnå klimatet innan det är dags för nästa satsning i kanalen. 11

13 2.6 Kostnader för att torka virket. Kostnaderna med att torka virke är följande; Utrustning, underhåll, värme, ström, torkskador och kostnaden för att ladda och ta ur virket. Kostnaden för underhåll och utrustningen är förstås viktiga och ju snabbare torkningen sker ju lägre blir m3 kostnaden för att torka virket ur det hänseendet. Värmen som går åt för att torka virket är lika och det som skiljer är förstås värmestrålningen från byggnaderna, värmeregenerering på torkarna och om det är en kanal eller kammartork(salin,2005; Hukka,2002). Värmeenergin som åtgår per kg vatten är 3700kJ/kg i en kammartork och 3330kJ/kg vatten i en kanaltork (Hukka,2002). Elenergin är mest beroende på tid då fläktarna blåser konstant och en längre torktid ger en högre kostnad. Hukka (2002) menar i sin rapport att gran är relativt okänsligt mot torkskador och att det därför kan torkas snabbare och därmed billigare om det jämförs med att torka furu. Skillnaden i pris mellan andra och första sort är 1000kr/m3 1 för 19x Material och metoder I det här kapitlet kommer materialet som använts i studien samt vilka tillvägagångsätt som använts beskrivas 3.1 Material som använts i arbetet. Kanaltork med 9+10 platser i 2 zoner med tryckramar i den andra zonen. Bild 1 Exempel på 2 zons kanaltork (Valutec.se, a) Kammartork med plats för 5 staplar samt 4 paket i höjd med möjlighet för basning/konditionering 1 Intervju med Per Andersson 14/

14 Bild 2 Exempel på kammartork Motorsåg för att kapa bitar ur paketen Gersåg för att få mätbara bitar Torkskåp för torrviktsprov Våg, för torrviktsprov Skjutmått för mätning av volym samt klyvprov Mätjigg för klyvprov enligt standard ENV (Figur 4 Hur klyvgapet mäts (Sandland, 2009)) Figur 4 Hur klyvgapet mäts (Sandland,2009) Bandsåg för delning till 20x150 av 63x150 Justerverk utan sortering pga av problematik vid torkningen Hyvellinje med sortering 13

15 Tinytags för att logga klimatet inuti torkarna, Tinytags är en loggdosa som registrerar Torrtemperatur samt den relativa fuktigheten. Datorsimuleringsprogram för att simulera torkning. Torksim är uppbyggt på torkteorier och fysikaliska formler och fungerar som ett stöd för att se vad som eventuellt kan ske vid ändrade torkscheman. Dock så är Torksim på väg att utdateras (Morén, Kurs i torkteori.) Plankor i rådimension 66x158 med 24mm tjock strö emellan sig och en medellängd på 4,9m,se bilaga A för mer information. 3.2 Intervjuer Intervjuerna genomfördes med syftet att ta reda på vad som är de största torkfelen på olika produkter men speciellt på produkten 63x150 gran. Det genomfördes också intervjuer med syftet att kartlägga hur torkningen går till i verkligheten och vilken torkstrategi som tillämpas Exempel på frågor; Vad klagar kunderna på? Vad är de största orsakerna till nedklassning av tex 19x148 finsågad? Vad är sorteringskriterierna? Hur lagras varorna Intervjufrågor till den torkningsansvarige Sven-Erik Anthun Vad har du för strategi angående torkningen? Vad har du för information om det du ska torka, ingående fuktkvot etc? Vet du vad slutprodukten ska bli? För hela intervjun se bilaga B 3.3 Dokumentation av torkarna För att se hur väl torkarna fungerade så användes Tinytags inuti torkarna för att logga klimatet och sedan jämfördes de loggade resultaten med torkarnas egna temperaturgivare. Det andra syftet var att se vad som är det verkliga klimatet och hur det egentligen blir vid torkning av centrumvirke utan fungerande basningsutrustning. 3.4 Simuleringar När det gäller kammartorkar så har det i många tidigare rapporter visat sig att simuleringarna stämmer väl överens med verkligheten så därför simulerades och jämfördes inte torkförloppet i kammartorkarna med tinytags och verkliga mätvärden. Simulering för kammartork användes endast för att ta fram ett torkschema för 63x150 innan provtorkningen startades, se Bilaga C för simuleringsresultat 14

16 För att få en bättre bild om hur torkförloppet utvecklas i en kanaltork så användes TorksimLC för att se vad variationer i tider, temperaturer, ingående fuktkvot kan ge för simulerade skillnader i torkresultat. Det ska gå att ställa in torksimlc efter den egna kanaltorkens prestanda mha ändrade lufthastigheter i indata till programmet. Efter detta har gjorts korrekt så kan torksimlc användas för att simulera torkresultaten angående slutfuktkvot och spänning under torkning dock så är programmet inte bra på att förutspå klyvsprickan (Salin, Wamming, 2008). Pga av begränsad tillgång till torksimlc i projektet så har det endast gjorts simuleringar utan anpassning efter de verkliga kanaltorkarna och med variationer i simuleringen för att se vad som händer när de ingående parametrarna ändras. Se bilaga D för ingående parametrar och resultat. 3.5 Genomförande av testerna Baserat på intervjuerna som sade att det var mestadels sprickbildning, kupning samt röta så bedömdes att det som bör motverkas i torkningen är kupningen pga fuktkvotsgradient samt konditionering efter torkning för att motverka spänningar(sandland,2009). Innan torkningen genomfördes så gjorde jag ett s.k. torrviktsprov för att se den ingående fuktkvoten på virket och att den inte var alltför lång ifrån de simulerade värdena. Detta gjordes genom att bitar kapades ur paketen och de vägdes innan och efter torkning. Sedan genomfördes 4 torkförsök, 2 i kanaler och 2 i kammare med den samma råvaran 63x150 gran. Kanal 7 och kammare 9 kördes på de vanliga programmen valda av torkskötaren och kanal 8 samt kammare 10 fick förändrade scheman som bestämts genom analys av torkfelen. Tre paket ur varje torkmetod togs ut för jämförande tester. Efter torkningen så konstaterades det att det hade gått hål på en matarledning med pannvatten genom kammare 10 och virket hade därmed blivit svart och missfärgat. Virket fick sedan stå i ca 9 dagar innan det justerades. Pga den svarta färgen så kunde ej finscan kamerorna användas för sortering och den enda sorteringen som gjordes här var urkritning med manuell bedömning av plankorna. Efter varje batch från torkarna hade gått in så stoppades sorteringen och alla paketen märktes med kammare/kanal nummer för att kunna spåras. I den här delen av processen så kapades även bitar ur paketen ut för torrviktsprov samt klyvsprickeprov. Proven togs diagonalt på paketen för att få bra mätvärden (Morén 2009, Esping 1996). Klyvproven utfördes enligt standard ENV med klyvgapsmätning efter 0h och 24h. Efter justeringen så fick plankorna stå i ca 2 dagar innan de klövs till 20x150 på bandsågen och märktes om med respektive kanal/kammare igen. Efter klyvningen så fick virket vänta ca 3-4h innan de blev hyvlade till sin slutprodukt 19x148 rektangulär ytterbeklädnad. Även i det här steget så dokumenterades det hur många löpmeter som gick in, data från justerverk, samt hur mycket som gick till 1a sort, urlägg och avkaps %. Sedan så var mätningen av utbytet klart. 3.6 Kostnadsberäkning För att beräkna torkkostnaden i kronor så bortses från kostnaden för utrustning och endast kostnaden för värme och elenergi är det som är skillnaden mellan de olika torksätten(salin, Wamming 2008). 15

17 Eftersom det inte finns något sätt att mäta den ingående värmeenergin till torkarna på Hilmer Andersson så är det mycket svårt att kvantifiera värmeenergin som förbrukas för en torksats. Det krävs en specifik mängd energi för att fördriva fukten i en planka så det som skiljer är värmeförlusterna från utrustningen(torkarna). I kammartorkarna sätts energiförbrukningen till 3700 kj/kg vatten och i kanalerna sätts förbrukningen till 3330 kj/kg vatten pga av värmeåtervinningen priset på värmeenergi är 0,3kr/kwh (Hukka,2002). Fläktarnas elförbrukning är 60 kw i kammarna och 64kW i kanalerna och priset på el är 1 kr/kwh se mer detaljerad information i Bilaga A. Kostnaden för torkförluster pga av basningen härleds i resultat. Kostnaden för dysor till en torksats är 3000 kr exklusive kostnaden för montage, vattnets pris är 0 kr, kostnaden för att pumpa vattnet är försumbart. Priset för arbetskraft är ca 350 kr/timme när det kommer till mekaniska åtgärder. 3.7 Mekaniska förbättringsåtgärder För att mekaniskt åtgärda fel i torkprocessen så användes intervjuerna som bas för att hitta störningskällor i torkprocessen. Störningskällorna analyserades och de som bedömdes rimliga i kostnad åtgärdades. 16

18 4. Resultat Resultaten sammanställer svar och frågor ställda i metod och genomförande delen. 4.1 Intervjuerna Vad slutsatserna var från intervjuerna angående vad som är fel nu och vad som bör rättas till Intervjuerna resulterade i följande lista på problem relaterade till torkningen, rangordnat; 1. Sprickor, beror på för lång väntetid innan torkning och för hög psykrometerskillnad i uppvärmningsfasen (Esping,1988, sid167) 2. Deformationer, beror till stor del på att virket torkats till för låg slutfuktkvot och att det inte varit funktionerande tryckramar(esping, 1988, sid 170) 3. Kvisturfall och torrkvist, För höga temperaturer och därmed så lossar kvistarna främst på furu. 4. Mycket urlägg och vrak pga. dålig ströläggning och brädor/plankor som ligger snett i paketen och därmed ändrar form när virket upphettas och blir plastiskt (Morén, 2007). Torkningen baserar sig främst på att det inte skall ha för lång tid utomhus innan torkning och det läggs inte mycket fokus på att torka efter slutprodukt. Basningen fungerar ej och detta är beroende på för dålig vattenkvalité då basningsanordningen blir tät efter endast en torksats. Torkstrategin är att till varje pris få igenom virket och att torka ner det så att det inte får stå ute och självspricka samt röta. 4.2 Loggning av torkar och deras funktion Här under visas grafer som är loggade med tinytags samt vad givarna i torken mätte upp för värden Kanal En kontroll gjordes av kanal 8 med tinytags, data plockades ut från torkens eget loggsystem samt att en simulering gjordes.. 17

19 Temperatur/spänning/ Fuktkvot Temperatur Tinytags i kanal 8 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Timmar Ttorr 1 Tvåt 1 Ttorr 2 Tvåt 2 Figur 5 Tinytag i kanal Simulering Hours Fuktkvot - Huvudfall Huvudfall Spänning Huvudfall Temperatur Torr Temperatur Våt Figur 6 Simulering av aktuellt torkförlopp 18

20 Temperatur Figur 7 Torkens egen loggning Vid jämförelse av graferna så stämmer torkens styrsystem överens med verkligheten. Och därmed så går det att lita på styrsystemet. Det går även att utläsa hur den verkliga Ttorr är i de olika sektionerna i torken mha av tinytags. Tvåt i tinytags följer torkens loggsystem väl Kammare Det gjordes också en prestanda loggning av en kammare som graferna härunder visar Torkning av 75x200 OS Fura i kammare 9 70,000 C 60,000 C 50,000 C 40,000 C 30,000 C 20,000 C 10,000 C 0,000 C 0,00 50,00 100,00 150,00 200,00 250,00 Timmar Ttorr1 Tvåt 1 Ttorr 2 Tvåt 2 Psykrometerskillnad Figur 8 Tinytaglogg i kammare 9 75x200 O/S Fura 19

21 Temperatur Torkdata från 75x200 O/S Fura Ttorr Tvåt Tid, H Figur 9 Torklogg från kammare 9 75x200 O/S Fura Kammarnas mätsystem är också korrekt. Problemet här går och avläsa i början av torkningen då psykrometerskillnaden redan i uppvärmningsfasen är över 20(Figur 9 Torklogg från kammare 9 75x200 O/S Fura), det har förmodligen lett till stora sprickor och vid justering så var utbytet av OS fura ca 50%. Justeringsanasvarige sa att om det inte var så mycket sprickor så skulle utbytet av OS fura ligga på ca 60%. Han sade också att det var väldigt vanligt med torksprickor på den övriga grova furan. 4.3 Dokumentation av torkprocessen Basningsutrustningen fungerar ej pga. av den dåliga vattenkvaliten. Paketen har ofta strö på högkant och det leder till förstörda torkströn och även en försämrad virkeskvalitet. Det åtgärdades genom att utläggsspjuten flyttade till vertikalt läge och att det beställdes en glidspray till ströläggningsmaskinen så att torkströn kommer i rätt position innan nedläggning i paketet. Enligt truckförarna som plockar av paketen och personalen som sorterar virket så har det varit väldigt lite dåliga paket efter förändringen. En positiv bieffekt var också att åtgärderna ökade kapaciteten i ströläggningen och därmed i såglinjen. Finns ingen möjlighet till att sprinkla vattnet under den torra årstiden då risken är för stor att vattnet skulle missfärga virket. Om slutprodukten redan är bestämd så skulle det vara möjligt att sprinkla. Sorterchefen Leif Olsson säger att den största orsaken till nedklassning av den grova furan är just sprickor och det syns tydligt i loggningen av en torksats att psykrometerskillnaden i uppvärmningen är alldeles för hög. Torkarnas interna styrsystem fungerar bra och de går att lita på. 20

22 Ingen kontroll på ingående fuktkvot görs och därmed är det svårt att träffa rätt i kanaltorkarna direkt då jag ofta noterat under det senaste halvåret att torkansvarige har fått hoppa flera omladdningar då det som kom ut var alldeles för fuktigt. Ingen direkt tanke läggs på slutprodukten vid torkningsstart och ingen uppföljning på torkresultat görs. Har ändrat så att eventuella avvikelser i slutprodukt skrivs med till torkningsansvarige så att han vet slutanvändning. 4.4 Resultat av torksimuleringarna Som tidigare konstaterats så kan simuleringar vara ett bra hjälpmedel vid bestämning av nya torkscheman och i Bilaga D finns simuleringsresultat för kanalerna Simuleringen ger att vid insatta verkliga temperaturer så blir slutfuktkvoten för låg men om det däremot insattes ett värde på Ttorr intag i närheten av Tvåt så stämmer slutfuktkvoten någorlunda överens. Simulering är som nämnts tidigare endast ett hjälpmedel. Slutsatsen som kan dras är att lägre psykrometerskillnad kräver en längre tid i torken och därmed blir klimatet mildare och det bör bli mindre spänningar och andra defekter i virket. En hög Tvåt är önskvärd med tanke på att minska spänningarna i virket men det är svårt att få det klimatet vid kanaltorkning så omladdningarna tar en 6-8 minuter och torken tappar klimat. Det kan också vara så att fel inställda vindhastigheter gör att simuleringen blir fel se Figur 5 Tinytag i kanal 8,Figur 6 Simulering av aktuellt torkförlopp och Figur 7 Torkens egen loggning. Det viktigaste att komma ihåg är att simulering endast är ett hjälpmedel för att analysera konsekvenser av ändrade torkscheman. Simuleringar i kammartork är som tidigare nämnts vanligt och för och se samtliga simuleringar se bilaga C. 4.5 Teori för att förbättra utbytet genom ändrade torkningsförhållanden Kupningen beror på de inre spänningar som byggts upp och även fuktgradienten som bygger upp spänningar när gradienten utjämnas (Sandland, 2009). Vid hög fuktgradient rekommenderar Esping(1988 sid 168) att sänka psykrometerskillnaden och som en konsekvens av det öka tiden. Skjuv och dragspänningarna som också leder till kupning har samma lösningar som vid fuktgradienten och anledningen till spänningarna är ett för aggressivt torkschema (Esping 1988, Sandland 2009). Dock så är de flesta studier överens om att det bästa för att ta bort spänningarna är att köra ett normalt torkningsschema och sedan utjämna konditionera bort spänningarna,( Esping 1988, Sandland 2009), Ett annat problem med det är att det lätt kan bli för fuktigt virke vid målfuktkvot på 18%. Är det någon ide att torka det Torrare? Går ej för då kupar det sig ännu mer (Esping,1988) Torka med konditionering i kammare istället för och se utbytet? Går inte pga att det inte går att konditionera runt 18% fuktkvot då virket i regel inte blir tillräckligt torkat (Bilaga B). Torka i kammare för att jämföra resultatet och se om det blir bättre resultat i kammaren än i kanal. Använda lite längre tid i kanaltorken för att torka virket saktare så att det blir mindre spänningar i virket pga fuktgradienten. 21

23 Sprinkla ändarna innan torkning för att se vilken effekt det kan tänkas ge vid olika lång tid ute innan torkning. Då det blir mer sprickor enligt Esping (1988 sid 143), de kan även torka så mycket utomhus att det påverkar torkschemat. Detta går ej då vattnet är missfärgande enligt Inge Olsson, se bilaga B 4.6 Torkklimatet vid torkförsöken Härunder så är grafer på hur torkklimatet var under respektive torkförlopp i verkligheten Torkscheman i teorin I teorin så hade en Tvåt på 65 varit bra, i kanalen, på just 63x150 gran för att minska spänningar och sprickbildning men det var lite väl högt för att torken skulle kunna hålla klimatet. Så det bestämdes att sätt in en Tvåt på 63 och sänka Ttorr till 80 och den andra kanaltorken fick gå med Tvåt 60 och Ttorr 83, dvs en psykrometerskillnad på 6 mellan de två torkningarna. Iom den minskade psykrometerskillnaden så behövs det längre tid i torken och enligt simuleringarna så borde en tid på ca 80 timmar vara lagom vid de valda temperaturerna(se bilaga D) För kammaren så valdes ett torkschema baserat på simuleringen.(konditionering lägre lufthastighet) Figur 10 Simulering kammartork &3x150 till 16% fuktkvot Men i det verkliga schemat så förlängdes tiden med 15h för att kunna ha en mindre psykrometerskillnad i slutfasen då 18 i psykrometerskillnad var väl aggressivt enligt torkskötaren Torkschemans utfall i verkligheten Kammare 10 Det tog 8 dygn från start till urtag i kammare 10 22

24 Temperatur Temperatur Kammare 10 med basning Ttorr Tvåt Figur 11 Torkning i kammare Kammare 9 Det tog 5 dygn från start till slut i kammare Kammare 9 utan basning Ttorr Tvåt Figur 12 Torkning kammare Kanal 8 Tiden i torken den 5/9 13:00 till den 8/9 15:30 23

25 Figur 13 Torklog från kanal 8 Torktiden var 78 timmar med en Tvåt satt till 63 och Ttorr satt till 80, i början var satsningsintervallet 4h men efterhand justerades det till 3h då virket började bli väl torrt vid kontroll på uttagssidan. Värt att notera är att i förgående torkning så var operatören tvungen att hoppa över flera satsningar så pga av det var den initiala Ttorr intagssida väldigt hög som framgår av (Figur 13 Torklog från kanal 8). Avvikelsen från tänkt schema är tvunget iom att större delen av batchen som gick genom kanalen skulle till Tyskland och detta är också dilemmat med kanaltorken, det måste göras avvägningar och det är svårare att styra än en kammartork Kanal 7 Tiden i torken är from den 5/ tom den 7/

26 Figur 14 Torkdata från kanal 7 Torktiden var 65 timmar och Tvåt satt till 60 grader och Ttorr till 83 grader. I likhet med kanal 8 så var det även här problem med torkningen pga av hög ingående Ttorr. 4.7 Resultat av de olika mätningarna Här är mätresultaten från de olika torksätten. Klyvprov 0 h kanal 7 kanal 8 Kammare 9 kammare 10 Medelspricka (mm) 0,61 0,55 0,52 0,28 Standardavikelse 0,20 0,26 0,18 0,11 95% konfidensintervall för medelvärdet 0,56 0,49 0,48 0,26 0,76 0,75 0,67 0,36 Klyvprov 24 h kanal 7 kanal 8 Kammare 9 kammare 10 Medelspricka (mm) 0,85 0,78 0,69 0,40 Standardavikelse 0,22 0,20 0,22 0,08 95% konfidensintervall för medelvärdet 0,80 0,74 0,64 0,38 1,02 0,93 0,86 0,46 Fuktkvot 25

27 Klyvsprick (mm) kanal 7 kanal 8 Kammare 9 kammare 10 Medelfuktkvot 15,95% 17,64% 18,34% 14,99% Standardavikelse 1,47% 0,62% 0,85% 0,46% 95% konfidensintervall för 15,61% 17,50% 18,15% 14,88% medelvärdet 17,08% 18,12% 19,00% 15,34% Tabell 1 Klyvprov och Fuktkvot på de olika torksätten Som Tabellen (Tabell 1 Klyvprov och Fuktkvot på de olika torksätten) visar så är det olika slutfuktkvoter och olika klyvöppningar i klyvproven, den med lägst och bäst klyvprov är kammare 10 som hade konditionering. Ttest för och se om det är skillnader i klyvspricka efter 24 h Kammare 10 jämfört kammare 9 Kanal 7 och kanal 8 Kammare 9 och kanal 7 Kammare 9 och kanal 8 Kanal 7 och kammare 10 Tabell 2 Ttest på klyvöppningen efter 24h 0,0024 Skillnad 0,4843 lika 0,1334 lika 0,3573 lika 0,0001 skillnad Tabellen (Tabell 2 Ttest på klyvöppningen efter 24h) visar Ttest av klyvöppningarna efter 24h och gränsen för skillnad är 0,05 och i tabellen är det klart att det endast kammare 10 som skiljer sig från de andra torksätten. 1,2 Fuktkvot vs klyvspricka 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Kammare 10 Kammare 9 kanal 8 Kanal 7 0 0,1 0,12 0,14 0,16 0,18 0,2 Fuktkvot Graf 1 Fuktkvot vs klyvspricka Som grafen (Graf 1 Fuktkvot vs klyvspricka) visar så har fuktkvot inte någon stor inverkan på klyvsprickan och att konditioneringen i kammare 10 ger ett mer homogent resultat. 26

28 m3 org torkad volym Bortfall på justerverket Utbyte 1 klass av torkad volym Andra klass Bortkap hyvel Kr/m3 utbyte jfört med kanal 8 kanal 7 21, ,96% 80,59% 8,57% 5,87% 10,10 kanal 8 21, ,89% 79,58% 9,03% 4,50% - kammare 9 21, ,72% 79,77% 9,62% 3,89% 1,92 Kammare 10 21, ,41% 82,26% 9,10% 5,22% 26,82 Tabell 3 Utbyte av de olika torksätten Som tabellen (Tabell 3 Utbyte av de olika torksätten)l visar så är det inga stora skillnader i utbyte mellan de olika torksätten. 4.8Ekonomiska faktorn. Om allt är lika så är det endast strömförbruket som kostar mer vid en längre torkperiod, och det bortses från att det kan bli brist på torkkapacitet så ger de följande kalkyl; Tid i tork (h) Värmeenergi kwh/m3 Elenergi kwh/m3 Kostnad värme Kostnad el El och värme kr/m3 Torkkostnad- Värdet på det högre utbytet dvs det mest ekonomiska kanal ,89 10,51 54,04 10,51 64,54 54,44 kanal ,89 12,61 53,30 12,61 65,91 65,91 kammare ,22 51,83 45,98 51,83 97,82 95,90 Kammare ,22 82,93 35,10 82,93 118,03 91,21 Tabell 4 Energiförbrukning och kostnader Se bilaga A för uträkningarna. Som det tydligt framgår så är torkkostnaden avsevärt högre per m3 i kammare än i kanal som visats i tidigare rapporter (Hukka,2002; Salin 2005). Och resultat av de aningens högre utbytet av att konditionera är därmed negativt och därför räcker det med att kanaltorka och det mest ekonomiska var att torka enligt metoden i kanal Hur torkresultatet skall mätas. Efter torkning så ska minst 10 bitar tas till torrviktsprov och om produkten skall klyvas så ska även klyvprov göras för att se om torkningen har gått tillräckligt bra för att vara ämnad till sönderdelning. Enligt mätningarna så ligger medelvärdet på fuktkvoten inom +- 1,3% med 95% säkerhet vid 10 mätvärden per torksats och det är tillräckligt bra för en snabb kontroll på AB Hilmer Andersson. Detta skall inte göras varje gång utan göras för att jämföra olika torkningsmetoder Ändringar av torkprocessen Skriva med vad det är för slutprodukt på den aktuella sågningens produkter för att på så vis styra torkningen. Ströpåläggning och pakethantering förbättrade genom riktade spjut och större glid. 27

29 Ny kompressor på de stora kanalerna för att säkerställa lufttryck och därmed snabba omladdningar. 28

30 5. Slutsatser Torksättet hade ingen stor inverkan på utbytet på ytterbeklädnad under höstperioden då det inte var mycket sprickbildning på virket och inga stora klyvgap. HAL har ingen ändamålsenlig torkning utan torkar mest för att hålla undan det sågade virket. Det är ingen dokumenterad kontinuerlig uppföljning av torkningen Basningen fungerar ej och det får allvarliga följder på en del dimensioner när psykrometerkskillnaden i uppvärmningsfasen är uppe i 20⁰C när den enligt rekommendation inte skall vara mer än 3⁰C för att undvika sprickbildning och för torr yta.(esping, 1996) När det kommer till praktisk trätorkning så går det helt enkelt inte att göra det optimala torkningsschemat med begränsade torkningsmöjligheter och därför är det ännu viktigare att ha ändamålsenlig torkning så även en ekonomisk faktor spelar in vid beslut om hur det ska torkas. Det tar mycket tid att mäta torkresultat med fuktkvotsmätningar och klyvprov och det är därmed kostsamt att göra det. Vid kanaltorkning så är fuktkvotsspridningen låg och därför så räcker det med elektronisk stiftmätning för att fastställa var medelfuktkvoten ligger (Esping, 1996). Det som kan vara intressant att mäta är nya scheman i kammartorkarna för att se fuktkvotsspridning men oftast så beror det inte på schemat utan på att det är dåliga flaps eller något annat haveri i torken om fuktkvoten i satsen har för stor spridning(esping,1988). Det som bör göras är en kontinuerlig stiftning av virket som kommer ur torkarna med underskrift av kontrollören för att se till att torkningen blir uppföljd och att åtgärder tas vid avvikelser. Att hålla på med vägning etc tar alldeles för lång tid och är för kostsamt. Kvalitén som skall uppnås på ytterbeklädnad är inga kvisturfall,röta,toppbrott samt att den inte får vara alltför sprucken eller deformerad. Det som kan påverkas i torkningen är sprickmängden, deformation av virket samt kvisturfall. Hög tvåt är gynnsamt ur deformationssynpunkt och även sprickmängd men ogynnsamt för kvisturfallet. 29

31 6. Diskussion Det är nog förmodligen så att torkningen även skall vara årstidsanpassad och att det torksätt som jag genomförde är mest aktuellt på våren då det är som störst problem med sprickor etc men då är det ju även problem med sprickbildning om det blir för långa väntetider innan torkning. Så min slutsats är att det viktigaste kriteriet även då är att få in virket i torkarna så fort som möjligt. En lösning på problemet hade varit mer kammartorkar så att det fanns bättre utrymme för variationer i produktionen eller en sprinkler anordning för virket innan det torkas. Dock så ska så mycket som möjligt gå igenom kanaltorken då det är är ca 20 kr/m3 billigare att torka i en kanaltork. Om det blev mer fokus på slutprodukt så skulle det vara lättare att styra torkningen mer ändamålsenligt men en sådan planering är svår. Det som borde göras är att välja ut vissa dimensioner/produkter som det skall ta extra hänsyn till vid torkning. Att basningsanordningen inte fungerar som den ska kostar förmodligen mycket mer pengar än vad många tror på HAL. Jag tror framförallt den hade varit bra att ha på våren då det blir mycket utsorterat på just sprickor och att många menar att det är i uppvärmningsfasen som den största sprickbildningen sker(morén, 2008, Esping 1996) Effekten av basningen och konditioneringen var ett betydligt mindre klyvgap men pga. den lägre fuktkvoten så var virket också skevare. Justeringschefen bör prata mer med torkskötaren om vad produkten skall användas till så att det blir torkat ändamålsenligt. Har redan bytt kompressor på kanalerna för att få ett bättre flöde och det har visat sig att omladdningarna har blivit mycket stabilare den senaste månaden. Än de varit tidigare då tryckramarna har krånglat med sin positionering. Bara på vissa sorter som det behövs noggrann torkning och det är på de sorter som skall klyvas i någon form efter torkning så spänningsuppbyggnad + klyv= skevt virke. Om torkningen i kanal 7 jämförs med torkningen i kanal 8 så framgår det att utbytet i kanal 8 faktiskt är lägre(tabell 3 Utbyte av de olika torksätten) Trots den högre Tvåt och mildare torkningen se (Figur 13 Torklog från kanal 8,Figur 14 Torkdata från kanal 7) i kanal 8, det jag kan uttolka är att det inte är bra med för hög Tvåt på 63 då torken får kämpa med att hålla klimatet. Oturligt nog så var det torkavvikelser i kanalerna innan starten så att Ttorr intag var för hög och om denna hade varit bättre så hade det förmodligen blivit ett ännu bättre resultat till kanaltorkarnas fördel. Hade inte matarledningen brustit på kammare 10 och justeringen skett korrekt kanske utbytet hade sett lite annorlunda ut och en del av 63x150 hade varit blivit kvar på justerverket. Intressant att storskaligt testa konditionering i efterhand såsom en finsk forskargrupp gjort för att på så vis minska spänningarna men förmodligen drar detta mycket energi då virket skall uppvärmas igen och sedan konditioneras. En kortare konditionering kan vara värdefull iom att den inte behöver vara mer än 10 timmar (Tarvainen et.al 2006). 30

32 Ta fram ett produktträd och ange de viktigaste faktorerna med varje produkt och hur torkningen kan förbättras för just den specifika produkten. I en studie av Tarvainen et.al (2006) så visar de på att det var möjligt att konditionera virke efter det hade tagits ut ur kammaren/kanalen så ett alternativ hade varit att ha en kammare som kunde konditionera virke i 10 timmar för att minska klyvgapet. 31

33 Referenser Esping, Björn (1988) Trätorkning 2 torkningsfel-åtgärder. ISBN Esping, Björn (1992) Trätorkning 1a grunder i torkning. ISBN Esping, Björn (1996) Trätorkning 1b praktisk torkning. ISBN Hukka,Antti (2002),Drying cost and quality with different types of drying kilns, Morén (2007) Virkestorkningens grunder. Valutec AB Salin, Jarl-Gunnar (2005) Virkestorkning i vandringstorkar ; SP Rapport 2005:22; ISBN Salin,Jarl-Gunnar and Wamming,Thomas(2008) Drying of timber in progressive kilns:simulation,quality,energy consumption and drying cost considerations, Wood Material Science and Engineering, 3:1, Sandland, Knut Magnar. Norsk treteknisk institutt Fokus på tre yteherding-årsak og tiltak ISSN SS-ENV Metod för bedömning av inre spänningar. TARVAINEN, V; RANTA-MAUNUS, A; HANHIJARVI, A and FORSEN, H. THE EFFECT OF DRYING AND STORAGE CONDITIONS ON CASE HARDENING OF SCOTS PINE AND NORWAY SPRUCE TIMBER. Maderas, Cienc. tecnol. [online]. 2006, vol.8, n.1 [cited ], pp Available from: < ISSN X. doi: /S X Valutec.se a. b. 32