1 Resultatet av Ungdomsenkäten - muntlig information

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Socialnämnden Socialnämnden Tid , Kl 19:00 Plats Kommunalhuset i Tumba, plan 2 rum 2 Ärenden Justering 1 Resultatet av Ungdomsenkäten - muntlig information 2 Uppföljningsplan 2013 (2012:1) 3 Överenskommelse om mottagande av ensamkommande asylsökande barn (2012:197) 4 Överenskommelse om boendeplatser för ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd (SN 2012:197) 5 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (SN 2012:197) 6 Ansökan om mottagande av medel: Barn med föräldrar som är i svår vårdnadskonflikt - att hitta hållbara samarbetslösningar mellan separerade föräldrar (SN 012:202) 7 Ansökan om mottagande av medel: Projekt boendestöd för personer som tillhör LSS för 2013 och 2014 (SN 25012:201) 8 Yttrande över medborgarförslag - Låt arbetslösa städa på allmänna platser (KS/2012:346) (SN 2012:165) ÄRENDET UTGÅR

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Socialnämnden Remissvar: Nytt idrottspolitiskt program (SN 2012:188) 10 Ansökan om utvecklingsmedel fr arbete kring våld i nära relationer Dnr /2012 (SN 2012:203) 11 Ansökan om finansiellt stöd för Barn i väntan/barn i start 2013 (SN 2012:189) 12 Projekt: Ansökan om statsbidrag 2013 för att utveckla erbjudanden om sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning (SN 2011:228) 13 Val av ledamot i socialnämndens Barn- och familjeutskott (SN 2010:237) 14 Förvaltningschefen informerar 15 Ärenden från Samordningsförbundet i Botkyrka (SN 2012:17) 16 Anmälan av delegationsbeslut (SN 2012:17) 17 Anmälningsärenden (SN 2012:14) Majoritetspartierna träffas i kommunalhuset i Tumba, plan 2 rum 2, kl Oppositionspartierna träffas i kommunalhuset i Tumba, socialförvaltningens stora sammanträdesrum på plan 8, kl Var vänlig och meddela Anneli Sjöberg om du inte kan närvara, tfn eller anneli.sjoberg@botkyrka.se. MATS EINARSSON ordförande ANNELI SJÖBERG sekreterare

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Resultatet av Ungdomsenkäten - muntlig information Beslut Socialnämnden har tagit del av informationen. Ärendet Folkhälsosamordnare Hanna Lind presenterade resultatet av Botkyrkas ungdomsenkät.

4 Kort information om Ungdomsenkäten 2012 En undersökning om hur unga i Botkyrka har det i sin vardag. Vilka svarar på Ungdomsenkäten? (i länet kallad Stockholmsenkäten) Samtliga flickor och pojkar som går i grundskolans årskurs 9 samt gymnasiets år 2 besvarar enkäten vilket ger oss en god bild av hur våra ungdomar i Botkyrka upplever och har det i sin vardag. Dessutom svarar flickor och pojkar i majoriteten av länets övriga kommuner vilket gör att vi kan jämföra resultatet. Har hur många år har vi genomfört enkäten? Ungdomsenkäten genomförs vartannat år och är den femte mätningen i Botkyrka sedan 2004 och vi kan nu börja se trender över tid. Vilka frågor får flickorna och pojkarna i enkäten? Flickorna och pojkarna svarar på totalt 350 frågor/delfrågor kring områden som: - Psykisk hälsa - Skolan: trivsel, vuxnas bemötande m.m. - Alkohol-, narkotika-, tobaks-, spelvanor - Skolk och mobbing - Kriminalitet och utsatthet för brott - Relationerna med föräldrar och kamrater - Fritid - Andra risk- och skyddsfaktorer Vad är syftet och hur använder vi resultatet? Genom att följa utvecklingen över tid kan vi: - följa utvecklingen av ungdomsgruppers hälsa, risk- och problembeteenden - planera och genomföra satsningar som stärker deras hälsa och positiva utvecklingen och som minskar risken för problembeteende - följa upp och utvärdera tidigare arbete som genomförts i kommunen för att påverka ungdomars levnadsförhållanden - mobilisera aktörer i det gemensamma förebyggande arbetet, t.ex. från skola, fritid, socialtjänst, polis, frivilligsektor samt föräldrar och andra vuxna Hur många brukar svara - bortfall? För att få tillförlitliga resultat är det viktigt att så många som möjligt svarar och svarsfrekvensen är också mycket hög, 84 procent. Bortfallet är flickor och pojkar som inte varit i skolan vid undersökningstillfället. Men det kan också vara ungdomar som inte velat delta, eller som lämnat in tomma formulär. TNS SIFO har också sorterat bort formulär som uppenbart varit oseriöst eller överdrivet ifyllda.

5 Alkohol den positiva trenden håller i sig - Allt färre dricker alkohol, storkonsumtionen 1 sjunker gradvis och det är idag färre som berusar sig jämfört med tidigare - Läget är gerenellt bättre i årskurs 9 jämfört med gymnasiets år 2 - Kamrater och kamraters syskon är den största källan till alkohol - Alltfler föräldrar är tydliga med att deras barn inte får dricka alkohol och fler avstår att köpa ut (langa). Men det finns också föräldrar som bjuder sina barn. Ju äldre barn, desto mer tillåtande föräldrar - De flesta dricker hemma eller hos någon annan, inte utomhus. Dricker inte alkohol Årskurs 9 År 2 gym Flickor: 47 % 30 % Pojkar: 53 % 29% Storkonsumerar alkohol Årskurs 9 År 2 gym Flickor: 12 % 27 % Pojkar: 15 % 24% Den positiva alkoholutvecklingen är liknande i länet, vars pojkar och flickor i åk 9 under de senaste åren så sakta börjar närma sig Botkyrkas klart bättre lägen. Även på gymnasiet är läget betydligt bättre i Botkyrka, med fler som inte dricker, färre storkonsumenter och berusade. Trenden syns även i den nationella undersökningen 2 som i år redovisar rekordlåg alkoholkonsumtion den lägsta sedan 70-talet med större förändringar i åk 9 än på gymnasiet. Även i europeiska undersökningar syns en minskning eller inga förändringar (bland de flesta deltagande länderna 3 ). Tobak fler flickor och pojkar väljer att förbli tobaksfria - Sen 2008 ökar klart de som väljer att varken röka eller snusa. Men inte lika tydligt på gymnasiet, där var tredje flicka och var femte pojke röker - Flickorna röker mer än pojkarna, pojkarna snusar mer än flickorna, och tobaksbruket ökar i takt med åldern - De flesta föräldrar är tydliga med att de inte vill att deras ungdomar ska röka eller snusa, ungefär lika många av flickorna och killarna är också helt tobaksfria. Men bland dem som röker eller snusar, är det många föräldrar som tillåter det, framförallt bland pojkarna. Helt tobaksfria Årskurs 9 År 2 gym Flickor: 84 % 70 % Pojkar: 85 % 75 % Röker dagligen/ibland Årskurs 9 År 2 gym Flickor: 16 % 29 % Pojkar: 12 % 18 % Även i länet minskar det totala tobaksbruket något under mätperioden, även om det har varierat lite mellan åren. I jämförelse med Botkyrka röks och/eller snusas det mer bland gymnasieungdomar i länet, medan läget är lika i grundskolan. Även i nationella studier syns en sjunkande trend i åk 9, även om det inte varit så år efter år, men nivåerna är idag klart lägre jämfört med för 10 år sen - vilket också stämmer överens med liknande undersökning i Europa. Bland gymnasieungdomar i landet har nivåerna sedan 2004 legat ganska stabilt över tid. Narkotika avstannad ökning eller svag nedgång bland pojkar Här ställs bl.a. frågor om man haft möjligheten att testa narkotika, om man gjort det någon gång, hur ofta och om man testat senaste månaden. - Det har blivit lättare att få tag på narkotika, men motståndskraften ökar och fler tackar nej. På gymnasiet ökar dock experimentlusten - Mellan 2006 och 2010 syntes en svag ökning bland dem som någon gång testat narkotika, framförallt bland gymnasiepojkarna. Sedan dess tycks ökning vara bruten och istället minska något. Flickorna ligger kvar på relativt oförändrade, men lägre nivåer än pojkarna. - Få har dock använt narkotika senaste månaden, och då vanligast en gång. - De flesta har blivit bjudna på narkotikan av kamrater, men några har köpt själv. - Cannabis (hasch eller marijuana) är det narkotikaslag som majoriteten testat. Har testat narkotika Årskurs 9 År 2 gym Flickor: 7 % 14 % Pojkar: 10 % 18 % Testat senaste månaden Årskurs 9 År 2 gym Flickor: 2 % 6 % Pojkar: 6 % 5 % Bland länets grundskoleungdomar är det ungefär lika många som testat narkotika som i Botkyrka. Men i länet är det betydligt fler på gymnasiet som har testat, nästan dubbelt så många gymnasieflickor och pojkar. I likhet med i Botkyrka, har även nationellt den tidigare svaga uppgången fram till 2010 bland pojkar stannat av eller t.o.m. gått svagt nedåt. Flickorna ligger kvar på relativt oförändrade nivåer. Jämfört med övriga Europa, är det mer ovanligt att ha testat narkotika i Sverige och könsskillnaderna är här mindre. 1 Storkonsument: konsumerar minst en gång i månaden alkohol motsvarande 18 cl sprit eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor starkcider/läsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl. 2 CAN: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 3 ESPAD 2012

6 Vad tror vi den positiva utvecklingen beror på? Det är svårt att mäta effekter av enskilda satsningar, det finns många tänkbara bidragande orsaker (gäller i första hand alkohol), t.ex.: - En effekt av att vi i Botkyrka, länet och hela Sverige, under många år, systematiskt och brett har arbetat förebyggande runt flickorna och pojkarna - Dagens föräldrar är därmed mer medvetna om betydelsen av att vara tydlig och inte bjuda eller köpa ut alkohol till sina tonåringar under 18 år - Ett ökat hälsointresse bland flickorna och pojkarna - Mer umgänge via sociala medier och onlinespel/datorer, då vill man vara skärpt - En ökad andel ungdomar med bakgrund i icke-alkoholkultur Vilka utmaningar ser vi och vad tänker vi göra åt det? Det är mycket glädjande att utvecklingen nu ser ut att gå i positiv riktning vad gäller alkohol, tobak och narkotika (ANT) - inte bara i Botkyrka utan i hela landet. Men vårt arbete kan aldrig stanna av, det kommer hela tiden nya generationer. Och det finns fortfarande flickor och pojkar som mår dåligt, som dricker, röker och drogar. Vår analys av hela resultatet är ännu inte klar, men fokus kommer bl.a. att fortsätta vara: - Att vi alla vuxna/aktörer gemensamt arbetar för att minska möjligheten att få tag på alkohol, tobak och narkotika (ANT) och samtidigt arbeta för trygga, utvecklande miljöer utan ANT i skolan och på fritiden - Föräldrar ska fortsätta få tips kring hur de kan stödja sina barn att inte använda ANT. Betydelsen av att inte bjuda/köpa ut alkohol känner många till, men många önskar också mer stöd kring narkotika (vilket vi nu arbetar för). - Eftersom den största källan till alkohol är kamrater och deras syskon, vill vi även satsa extra på denna grupp. - Det är fortfarande många flickor som röker, framförallt på gymnasiet. Vi kommer att se om vi kan skapa fler tobaksfria miljöer eftersom vi vet hur tobak smittar och kan vara ingångsporten till droger samt att passiv rökning är extra skadligt för barn och unga (om KF tar beslutet 27/9). Rökning förekommer fortfarande på skolgårdar, både i Botkyrka och i resten av Sverige (trots tobakslagens förbud, 1994). - Att vi tidigt uppmärksammar barn och unga som kan må dåligt och/eller använder ANT, och snabbt stöttar dem på olika sätt, det ska vara lätt att få hjälp och stöd. Något annat vi vill lyfta upp? - Sammanfattningsvis är det glädjande att den positiva trenden kring alkohol och tobak håller i sig och att den tidigare ökningen av narkotika bland pojkar nu ser ut att ha avstannat. - Nationellt kan man se att den minskade alkoholkonsumtionen också starkt har bidragit till en lägre nivå av självrapporterade problem kopplade till alkohol (t ex oönskat sex eller slagsmål). Det är många faktorer som påverkar ungas vilja och också möjligheter att använda ANT. Frågor kring flera av dessa faktorer 4 svarar flickorna och pojkarna på i övriga delar av enkäten. Om intresse finns återkommer vi gärna även kring detta resultat. Vad händer nu? Resultat analyseras vidare i dialog med ungdomar, skolor, fritidsgårdar, föräldrar och andra aktörer runt ungdomarna. I december fick vi också resultatet fördelat på kommunens olika stadsdelar. Detta underlättar valen mellan vilka insatser som bör prioriteras, för vilka grupper och var vi geografiskt bör satsa. För mer information kontakta: Hanna Lind folkhälsosamordnare , hanna.lind@botkyrka.se 4 Risk- och skyddsfaktorer ökar respektive minskar risken för ohälsa, problem och riskbeteenden och kan finnas hos individen själv, i familjen, i skolan och på fritiden, i närområdet eller i samhället i övrigt.

7 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2012:1 2 Uppföljningsplan 2013 (2012:1) Beslut Socialnämnden godkänner förslaget till uppföljningsplan för 2013 Uppföljningsplan för 2013 Enligt reglementet för budgetansvar och intern kontroll ska nämnderna kontinuerligt hålla sig underrättade om nämndens ekonomi och verksamhetens utveckling. NÄMND Datum Ärende Februari Ti 26-feb Framåtsikt Februari Ti 26-feb Årsredovisning 2012 April Ti 23-apr Ekonomisk månadsrapport mars April Ti 23-apr Synpunkter på ramar och mål Maj Ti 28-maj Delårsrapport nr 1 Augusti Ti 27-aug Ekonomisk månadsrapport juli September Ti 24-sept Delårsrapport nr 2 September Ti 24-sept Ettårsplan 2013 November Ti 12-nov Ekonomisk månadsrapport oktober MUNTLIG Månadsrapporten är en uppföljning per målgrupp (verksamhet 2 positioners siffernivå) med prognos. Delårsrapporterna följer anvisningarna från kommunledningsförvaltningen, och innehåller förutom en budgetutfallsprognos även nyckeltal och redovisning av måluppfyllelse.

8 TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Dnr SN/2012:1 Referens Birgitta Wallin Mottagare Socialnämnd Uppföljningsplan 2013 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förslaget till uppföljningsplan för 2013 Uppföljningsplan för 2013 Enligt reglementet för budgetansvar och intern kontroll ska nämnderna kontinuerligt hålla sig underrättade om nämndens ekonomi och verksamhetens utveckling. NÄMND Datum Ärende Februari Ti 26-feb Framåtsikt Februari Ti 26-feb Årsredovisning 2012 April Ti 23-apr Ekonomisk månadsrapport mars April Ti 23-apr Synpunkter på ramar och mål Maj Ti 28-maj Delårsrapport nr 1 Augusti Ti 27-aug Ekonomisk månadsrapport juli September Ti 24-sept Delårsrapport nr 2 September Ti 24-sept Ettårsplan 2013 November Ti 12-nov Ekonomisk månadsrapport oktober MUNTLIG Månadsrapporten är en uppföljning per målgrupp (verksamhet 2 positioners siffernivå) med prognos. Delårsrapporterna följer anvisningarna från kommunledningsförvaltningen, och innehåller förutom en budgetutfallsprognos även nyckeltal och redovisning av måluppfyllelse. Lotta Persson socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post birgitta.wallin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

9 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2012:197 3 Överenskommelse om mottagande av ensamkommande asylsökande barn (2012:197) Beslut Socialnämnden beslutar att teckna överenskommelse om mottagande av ensamkommande asylsökande barn och uppdrar åt ordförande Mats Einarsson och socialchef Lotta Persson att underteckna överenskommelsen. Ärendet Överenskommelsen innebär att Botkyrka kommun förbinder sig att tillsvidare hålla sju boendeplatser tillgängliga för ensamkommande asylsökande barn år. Det är en utökning med fyra platser jämfört med gällande överenskommelse. Överenskommelsen följer det förslag om fördelning mellan kommunerna som Länsstyrelsen tagit fram baserad på länstalet för Stockholms län. Kommunen har enligt förordning rätt till 1600 kr per dygn i ersättning för varje överenskommen plats och ytterligare 300 kronor per dygn för varje ianspråktagen plats. Ersättningen betalas ut i efterskott per kvartal. Överenskommelsen löper tills vidare med fyra platser från den första september och med sju platser från den första oktober. Överenskommelsen tecknas mellan Botkyrka kommun och Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholms län och kan sägas upp av vardera parten för villkorsändring med en månads uppsägningstid och för upphörande med sex månaders uppsägningstid. Skälet till att avtalet inte börja gälla omedelbart efter beslut är att socialförvaltningen behöver tid främst för att utöka antalet boendeplatser. De sju platserna är rullande i den meningen att så fort ett barn beviljas permanent uppehållstillstånd av migrationsverket kommer platsen att på nytt tillsättas med ett asylsökande barn. Med nuvarande handläggningstid beräknas att det innebär att kommunen kommer att ta emot cirka barn som mot ersättning ska beredas stadigvarande boende per år.

10 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:197 Referens Birgitta Wallin Mottagare socialnämnden Överenskommelse om mottagande av ensamkommande asylsökande barn Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att teckna överenskommelse om mottagande av ensamkommande asylsökande barn och uppdrar åt ordförande Mats Einarsson och socialchef Lotta Persson att underteckna överenskommelsen. Ärendet Överenskommelsen innebär att Botkyrka kommun förbinder sig att tillsvidare hålla sju boendeplatser tillgängliga för ensamkommande asylsökande barn år. Det är en utökning med fyra platser jämfört med gällande överenskommelse. Överenskommelsen följer det förslag om fördelning mellan kommunerna som Länsstyrelsen tagit fram baserad på länstalet för Stockholms län. Kommunen har enligt förordning rätt till 1600 kr per dygn i ersättning för varje överenskommen plats och ytterligare 300 kronor per dygn för varje ianspråktagen plats. Ersättningen betalas ut i efterskott per kvartal. Överenskommelsen löper tills vidare med fyra platser från den första september och med sju platser från den första oktober. Överenskommelsen tecknas mellan Botkyrka kommun och Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholms län och kan sägas upp av vardera parten för villkorsändring med en månads uppsägningstid och för upphörande med sex månaders uppsägningstid. Skälet till att avtalet inte börja gälla omedelbart efter beslut är att socialförvaltningen behöver tid främst för att utöka antalet boendeplatser. De sju platserna är rullande i den meningen att så fort ett barn beviljas permanent uppehållstillstånd av migrationsverket kommer platsen att på nytt tillsättas med ett asylsökande barn. Med nuvarande handläggningstid beräknas att det innebär att kommunen kommer att ta emot cirka barn som mot ersättning ska beredas stadigvarande boende per år. Lotta Persson socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post birgitta.wallin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

11 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:197 Expedieras till Kommunstyrelsen, Barn och ungdomsnämnden, Överförmyndarnämnden

12 1(2) Överenskommelse om asylplatser Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn Omfattning 1 I denna överenskommelse mellan Migrationsverket och Botkyrka kommun förbinder sig kommunen att med stöd av 2 lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) anordna boende för ensamkommande barn. 2 Kommunen förbinder sig med stöd av 7 b förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. att hålla 7 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande asylsökande barn från och med 15 år till och med 17 år. 4 platser är tillgängliga den 1 september Den 1 oktober 2013 är samtliga 7 platser tillgängliga Ett ensamkommande barn som beviljas uppehållstillstånd omfattas av denna överenskommelse under en månad från dagen för beviljandet enligt 8 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 3 Kommunen ska redovisa följande: Platser som blir lediga ska omedelbart meddelas via epost Beläggning på platser ska kvartalsvis redovisas på avsedd blankett Ersättningar 4 Kommunen erhåller enligt 7 b förordning (2002: 1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. ersättning baserat dels på antalet överenskomna platser dels på antalet belagda platser. Av 2 och 7 b framgår att ersättning för överenskomna platser och belagda platser betalas ut varje kvartal i efterskott av Migrationsverket. För belagda platser grundas utbetalningen på den redovisning kommunen lämnar enligt ovan. Den del av de bistånd som enligt 13 LMA lämnas till en asylsökande och som utgör ersättning för kost och logi ingår i ovanstående ersättningar. Bfd

13 2 (2) Tvist och brott mot överenskommelsen 5 Vid helt eller delvis utebliven prestation får endera part kräva rättelse. 6 Migrationsverket får kräva rättelse om Socialstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet riktar kritik mot den verksamhet kommunen bedriver med anledning av denna överenskommelse. 7 Om rättelse inte påbörjas/sker inom 14 dagar från mottagande av skriftlig uppmaning från endera part eller Socialstyrelsen kan överenskommelsen med omedelbar verkan sägas upp. 8 Tvist om denna överenskommelse ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna och i andra hand vid svensk domstol. Tider 9 Överenskommelsen löper tillsvidare från och med den 1 september Uppsägning för villkorsändring eller upphörande ska ske skriftligen med följande uppsägningstider: För villkorsändring 1 månad. För upphörande 6 månader. Om förhandling med anledning av uppsägning för villkorsändring inte är avslutad inom 1 månader från uppsägningsdagen anses uppsägningen för villkorsändring vara en uppsägning för upphörande. Detta innebär att överenskommelsen efter 6 månader från uppsägningsdagen upphör att gälla. Denna överenskommelse ersätter tidigare tecknad överenskommelse om anordnande av boendeplatser för asylsökande barn och barn med uppehållstillstånd utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn (Migrationsverkets dnr ) undertecknad den 4 oktober 2010 respektive den 13 oktober 2010.

14 3 (2) Denna överenskommelse har upprättats i tre exemplar varav vardera part och länsstyrelse tagit sitt. Umeå För Migrationsverket. Ronnie Magnusson t.f Utvecklingsledare Verksamhetsområde Mottagning Botkyrka För Botkyrka kommun.. Lotta Persson Socialchef Botkyrka kommun Stockholm För Länsstyrelsen Vladimir Guala Utvecklingsledare Länsstyrelsen i Stockholms län

15 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2012:197 4 Överenskommelse om boendeplatser för ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd (SN 2012:197) Beslut Socialnämnden beslutar att teckna överenskommelse om boendeplatser för ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd och uppdrar åt ordförande Mats Einarsson och socialchef Lotta Persson att underteckna överenskommelsen.. Ärendet Överenskommelsen innebär att Botkyrka kommun förbinder sig att tillsvidare hålla sju boendeplatser tillgängliga för sju asylsökande ensamkommande barn när de har fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Det är en utökning med fem platser jämfört med nu gällande överenskommelse. Kommunen har enligt förordning rätt till 1600 kr per dygn i ersättning för varje överenskommen plats och ytterligare 300 kronor per dygn för varje ianspråktagen plats enligt denna överenskommelse. Ersättningen betalas ut i efterskott per kvartal. Kommunen får ersättning för barnen fram till de fyller 21 år under förutsättning att vården påbörjats före 18 års ålder. Överenskommelsen löper tills vidare men antalet platser kommer att utökas allt efter som fler barn får PUT. För de barn som inte kommer att rymmas inom ramen för denna överenskommelse äger kommunen rätt att återsöka för faktiska kostnader. Överenskommelsen tecknas mellan Botkyrka kommun och Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholms län och gäller fr.o.m. den 1 september Den kan sägas upp av vardera parten för villkorsändring med en månads uppsägningstid och för upphörande med tre månaders uppsägningstid

16 TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Dnr SN/2012:197 Referens Birgitta Wallin Mottagare socialnämnden Överenskommelse om boendeplatser för ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att teckna överenskommelse om boendeplatser för ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd och uppdrar åt ordförande Mats Einarsson och socialchef Lotta Persson att underteckna överenskommelsen.. Ärendet Överenskommelsen innebär att Botkyrka kommun förbinder sig att tillsvidare hålla sju boendeplatser tillgängliga för sju asylsökande ensamkommande barn när de har fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Det är en utökning med fem platser jämfört med nu gällande överenskommelse. Kommunen har enligt förordning rätt till 1600 kr per dygn i ersättning för varje överenskommen plats och ytterligare 300 kronor per dygn för varje ianspråktagen plats enligt denna överenskommelse. Ersättningen betalas ut i efterskott per kvartal. Kommunen får ersättning för barnen fram till de fyller 21 år under förutsättning att vården påbörjats före 18 års ålder. Överenskommelsen löper tills vidare men antalet platser kommer att utökas allt efter som fler barn får PUT. För de barn som inte kommer att rymmas inom ramen för denna överenskommelse äger kommunen rätt att återsöka för faktiska kostnader. Överenskommelsen tecknas mellan Botkyrka kommun och Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholms län och gäller fr.o.m. den 1 september Den kan sägas upp av vardera parten för villkorsändring med en månads uppsägningstid och för upphörande med tre månaders uppsägningstid Lotta Persson socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post birgitta.wallin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

17 1(3) Överenskommelse om platser för barn med uppehållstillstånd Överenskommelse om anordnande av boende för barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn, med uppehållstillstånd Omfattning 1 I denna överenskommelse mellan Migrationsverket och Botkyrka kommun förbinder sig kommunen med stöd av 30 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar att anordna boende för ensamkommande barn. Överenskommelsen kan, i mån av lediga platser, omfatta ensamkommande barn som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige sk. kvotflyktingar. 2 Kommunen förbinder sig med stöd av 30 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar att hålla 7 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn med uppehållstillstånd. 3 Kommunen ska redovisa följande: Beläggning på platser ska kvartalsvis redovisas på avsedd blankett Ersättningar 4 Kommunen erhåller ersättning enligt 30 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Ersättningen baseras dels på antalet platser för barn med uppehållstillstånd dels på antalet belagda platser. Av 8 och 30 framgår att ersättning för överenskomna platser och belagda platser betalas ut varje kvartal i efterskott av Migrationsverket. Utbetalningen grundas på den redovisning kommunen lämnar enligt ovan. Tvist och brott mot överenskommelsen 5 Vid helt eller delvis utebliven prestation får endera part kräva rättelse.

18 2 (3) 6 Migrationsverket får kräva rättelse om Socialstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet riktar kritik mot den verksamhet kommunen bedriver med anledning av denna överenskommelse. 7 Om rättelse inte påbörjas/sker inom 14 dagar från mottagande av skriftlig uppmaning från endera part eller Socialstyrelsen kan överenskommelsen med omedelbar verkan sägas upp. 8 Tvist om denna överenskommelse ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna och i andra hand vid svensk domstol. Tider 9 Överenskommelsen löper tillsvidare från och med den 1 Februari Uppsägning för villkorsändring eller upphörande ska ske skriftligen med följande uppsägningstider: För villkorsändring 1 månad. För upphörande 3 månader. Om förhandling med anledning av uppsägning för villkorsändring inte är avslutad inom 1 månader från uppsägningsdagen anses uppsägningen för villkorsändring vara en uppsägning för upphörande. Detta innebär att överenskommelsen efter 3 månader från uppsägningsdagen upphör att gälla.

19 3 (3) Denna överenskommelse har upprättats i tre exemplar varav vardera part och länsstyrelse tagit sitt. Umeå För Migrationsverket. Ronnie Magnusson T.f Utvecklingsledare Verksamhetsområde Mottagning Botkyrka För Botkyrka kommun.. Lotta Persson Socialchef Botkyrka kommun Stockholm För Länsstyrelsen Vladimir Guala Utvecklingsledare Länsstyrelsen i Stockholms län

20 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2012:197 5 Överenskommelse om mottagande och bostättning av nyanlända invandrare (SN 2012:197) Beslut Socialnämnden beslutar att teckna överenskommelse om mottagande av nyanlända flyktingar och uppdrar åt och uppdrar åt ordförande Mats Einarsson och socialchef Lotta Persson att underteckna överenskommelsen Ärendet Överenskommelsen tecknas med länsstyrelsen och innebär att Botkyrka kommun förbinder sig att tillsvidare ta emot 7 till 22 nyanlända individer per år genom att de anvisas plats för bosättning. Överenskommelsen följer det förslag om fördelning mellan kommunerna som Länsstyrelsen tagit fram baserad på länstalet för Stockholms län. Överenskommelsen ger Botkyrka rätt till en grundersättning om motsvarande 10 prisbasbelopp, d.v.s kronor för Den nu gällande överenskommelsen är utan bestämmelse om antal mottagna flyktingar. I bilaga till överenskommelsen beskrivs Botkyrka kommuns begränsningar att på kort sikt kunna uppfylla antalet mottagna individer med anledning av att många av Botkyrkabyggens hyresrätter kommer att stambytas. Under åren åtar vi oss att tillgängliggöra minst sju platser årligen (d.v.s. ta emot minst sju individer per år) samt att föra en kontinuerlig dialog med länsstyrelsen om hur vi på sikt ska få en planering och en beredskap för mottagande av nyanlända enligt överenskommelsens avsikt. Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska samråda med kommunen om mottagande och tidpunkt och kan inte med avtalet som grund anvisa en person utan kommunens medgivande. När parterna är överens om att anvisning ska göras har kommunen rätt till information om den enskilde men kommunen kan inte välja bort individer med särskilda behov eller begränsad eller ingen prestationsförmåga och får heller inte utesluta personer på osaklig grund. Överenskommelsen gäller tills vidare men kan sägas upp av någondera parten senast tre månader före ett årsskifte.

21 TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Dnr SN/2012:197 Referens Birgitta Wallin Mottagare socialnämnden Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att teckna överenskommelse om mottagande av nyanlända flyktingar och uppdrar åt och uppdrar åt ordförande Mats Einarsson och socialchef Lotta Persson att underteckna överenskommelsen Ärendet Överenskommelsen tecknas med länsstyrelsen och innebär att Botkyrka kommun förbinder sig att tillsvidare ta emot 7 till 22 nyanlända individer per år genom att de anvisas plats för bosättning. Överenskommelsen följer det förslag om fördelning mellan kommunerna som Länsstyrelsen tagit fram baserad på länstalet för Stockholms län. Överenskommelsen ger Botkyrka rätt till en grundersättning om motsvarande 10 prisbasbelopp, d.v.s kronor för Den nu gällande överenskommelsen är utan bestämmelse om antal mottagna flyktingar. I bilaga till överenskommelsen beskrivs Botkyrka kommuns begränsningar att på kort sikt kunna uppfylla antalet mottagna individer med anledning av att många av Botkyrkabyggens hyresrätter kommer att stambytas. Under åren åtar vi oss att tillgängliggöra minst sju platser årligen (d.v.s. ta emot minst sju individer per år) samt att föra en kontinuerlig dialog med länsstyrelsen om hur vi på sikt ska få en planering och en beredskap för mottagande av nyanlända enligt överenskommelsens avsikt. Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska samråda med kommunen om mottagande och tidpunkt och kan inte med avtalet som grund anvisa en person utan kommunens medgivande. När parterna är överens om att anvisning ska göras har kommunen rätt till information om den enskilde men kommunen kan inte välja bort individer med särskilda behov eller begränsad eller ingen prestationsförmåga och får heller inte utesluta personer på osaklig grund. Överenskommelsen gäller tills vidare men kan sägas upp av någondera parten senast tre månader före ett årsskifte. Lotta Persson socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post birgitta.wallin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

22 Ärendenummer Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Denna överenskommelse bygger på vad riksdagen och regeringen förordnat 1 om mottagning av vissa nyanlända invandrare och är tecknad mellan Botkyrka kommun Tumba Kontaktperson: Lotta Persson Socialchef Telefon: Staten genom Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholm Kontaktperson: Utvecklingsledare Birgitta Hart Carpenter telefon: Parternas åtaganden Denna överenskommelse gäller fr.o.m och tillsvidare. 1. Botkyrka kommun åtar sig att årligen ta emot 7-22 nyanlända genom att de anvisas plats för bosättning i kommunen via Arbetsförmedlingens eller Migrationsverkets försorg. Det beräknade planeringstalet för egenbosatta i Botkyrka kommun är nyanlända. 2. Staten genom Migrationsverket betalar under den period som överenskommelsen gäller årligen till kommunen ut grundersättning enligt 9 förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Botkyrka den / 2012 Botkyrka kommun Stockholm den / 2012 Länsstyrelsen i Stockholms län Mats Hedenström Tillväxtdirektör 1 Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare, förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare, förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. 1 (4)

23 Om förberedelser 3. Länsstyrelsen ska i samverkan med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket återkommande under året hålla kommunen underrättad om förändringar i det förväntade behovet av platser. 4. Kommunen ska under den överenskomna perioden planera och ha beredskap för mottagande enligt punkten 1 samt utifrån vad som övrigt är känt. 5. Kommunen ska ha minst en utsedd kontaktperson som aktivt samarbetar med Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets bosättningssektioner för att ta emot det antal nyanlända som anges under punkt 1. Kommunen håller berörda samverkansparter underrättade om byte av kontaktperson. 6. Kommunen ska tillhandahålla aktuell information om kommunens förutsättningar för mottagande, samt information som är relevant för att nyanlända ska kunna fatta beslut om bosättning i kommunen. Om mottagande 7. Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska samråda med kommunen om mottagande och tidpunkt samt lämna nödvändig information om den nyanlände. 8. Kommunen ska vara beredd att ta emot nyanlända med särskilda behov, med ringa eller ingen prestationsförmåga. 9. Kommunen får inte utesluta personer eller grupper på osaklig grund, enligt vad som föreskrivs i 1 kap. 1, 4 diskrimineringslagen (2008:567). Om uppsägning, omförhandling m.m. 10. Denna överenskommelse ersätter den tidigare överenskommelsen mellan Migrationsverket och Botkyrka kommun med diarienummer INT Uppsägning kan ske av någondera parten per den 31 december. Uppsägning ska ske skriftligt senast tre månader innan aktuellt årsskifte. 12. Parterna äger rätt att uppta förhandlingar om förutsättningarna för mottagningen ändras väsentligt. 13. Överenskommelsen är upprättad i två exemplar varav parterna tagit var sitt. 14. Länsstyrelsen ansvarar för att kopia av denna överenskommelse skickas till Arbetsförmedlingen respektive Migrationsverket. Definitioner 15. I enlighet med förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare avses med nyanländ en person som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, dock utan begränsning till viss ålder. I överenskommelsen görs en uppdelning, dels i nyanländ som enligt ovan anvisas kommunplats genom Arbetsförmedlingens eller Migrationsverkets försorg, dels i nyanländ som bosätter sig på egen hand. 16. Med mottagande genom anvisning avses ett mottagande av nyanlända som föregås av att kommunen gör bostäder i kommunen tillgängliga för Arbetsför- 2 (4)

24 medlingen och/eller Migrationsverket som därefter anvisar nyanlända till kommunen. För att anvisningen ska kategoriseras som sådan, krävs att de nyanlända personer som anvisas, flyttar till kommunen. Detta inkluderar: - Nyanländ person som bor i anläggningsboende och anvisas kommun via Arbetsförmedlingen - Nyanländ person som inom 6 månader från beviljat uppehållstillstånd begär hjälp med bosättning och anvisas kommun via Arbetsförmedlingen (kan även avse anknytning, enl. 2 andra stycket Etableringslagen; 2010:197) - Kvotflykting som anvisas kommun via Migrationsverket - Gymnasiestuderande i anläggningsboende som anvisas via Migrationsverket - Nyanländ person över 64 år som anvisas kommun via Migrationsverket - Nyanländ person med en prestationsförmåga under 25 % som anvisas kommun via Migrationsverket 17. Med bosättning på egen hand avses: - Nyanländ person som efter att uppehållstillstånd beviljats ordnar sitt boende på egen hand, oavsett personens boendeform under asyltiden - Anknytning enligt 2 andra stycket, i Etableringslagen (2010:197) som kommer till person som är bosatt i kommunen - Ensamkommande barn som anvisades plats i en kommun under asyltiden enligt särskild överenskommelse, och som sedan fått uppehållstillstånd 3 (4)

25 FAKTA - Om myndighetsuppgifter och ersättningar Vissa statliga myndigheters uppgifter rörande nyanländas bosättning Länsstyrelsen ska träffa överenskommelser med kommuner inom länet om mottagande för bosättning av nyanlända (kommuntal). Länsstyrelsen ska också hålla Arbetsförmedlingen och Migrationsverket underrättade om kommuntalen. Arbetsförmedlingen fattar, efter samråd med länsstyrelserna och Migrationsverket, beslut om fördelning av mottagningsbehovet i varje län (länstal). Arbetsförmedlingen ska också vid behov anvisa plats för bosättning i en kommun åt hushåll med en eller flera nyanlända personer som har rätt eller kan ha rätt till en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Vid anvisning ska Arbetsförmedlingen utgå från vad som kommit fram vid etableringssamtal med den nyanlände och förutsättningarna för arbete inom pendlingsavstånd. Migrationsverket ska beräkna hur många nyanlända som har behov av plats för bosättning i en kommun under året (mottagningsbehov). Migrationsverket ska också anvisa plats för bosättning i en kommun för kvotflyktingar. Detsamma gäller övriga nyanlända som inte ska anvisas plats för bosättning i en kommun av Arbetsförmedlingen och som har behov av anvisning. Närmare föreskrifter gällande nämnda myndigheters uppgifter ges i förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare och förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Statliga ersättningar till kommunen En kommun som träffar en överenskommelse om mottagande för bosättning av nyanlända har rätt till en årlig grundersättning. En kommun som tar emot nyanlända har bland annat rätt till - Schablonersättning/person - ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd (glapp), samt - ersättning för ekonomiskt bistånd, stöd och service samt hälso- och sjukvård. Närmare bestämmelser om statlig ersättning till kommuner ges i förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. 4 (4)

26 Bilaga till överenskommelse mellan Staten genom Länsstyrelsen i Stockholms län och Botkyrka kommun om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (ärendenummer: ) Som tillägg till ovanstående överenskommelse gäller följande: Parternas åtaganden Kommunen åtar sig att från och med 2013 ta emot nyanlända på anvisning inom ett intervall om 7 22 platser i förhållande till det årliga länstalet för Stockholms län. Det lägre intervallet förhåller sig till ett länstal på 330 platser och det högre intervallet till ett länstal på 544 platser. Botkyrka kommun kommer under år att renovera det allmännyttiga beståndet och har ej tidigare tagit emot nyanlända på anvisning. En genomföranderstrategi utvecklas i Botkyrka kommun under 2013 för mottagande på anvisning. Det är osäkert om kommunen når det övre intervallet innan 2017, främst med anledning av renovering av befintligt bestånd och att samtidigt starta upp en genomförandestrategi om mottagande på anvisning. Dialog förs kontinuerligt med länsstyrelsen om renoveringen och genomförandestrategins progression. Botkyrka kommun åtar sig att ta tillgängliggöra minst 7 platser under ovan angivna period. Om överenskommelsen Tilläggsöverenskommelsen är upprättad i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Länsstyrelsen ansvarar för att kopia av denna överenskommelse skickas till Arbetsförmedlingen resp. Migrationsverket. Botkyrka den / 2012 Botkyrka kommun Stockholm den / 2012 Länsstyrelsen i Stockholms län Mats Hedenström Tillväxtdirektör

27 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2012:202 6 Ansökan om mottagande av medel: Barn med föräldrar som är i svår vårdnadskonflikt - att hitta hållbara samarbetslösningar mellan separerade föräldrar (SN 2012:202) Beslut Socialnämnden godkänner ansökan och mottagande av medel för projekt Barn med föräldrar som är i svår vårdnadskonflikt - att hitta hållbara samarbetslösningar mellan separerade föräldrar. Ärendet Året 2011 beviljades FoU Södertörn kr av Folkhälsoinstitutets anslag till insatser för barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller där våld förekommer för att genomföra projektet Barn med föräldrar som är i svår vårdnadskonflikt. Medlen avsåg dels bidrag till utveckling av två arbetsmetoder, föräldrakoordinator och Konflikt och försoning dels en vetenskapligt förankrad utvärderingsstudie i samarbete med fil. dr. Annika Reimer vid rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet. FoU Södertörn för år sökt sammanlagt kronor och beviljats kronor för det första året för att kunna bredda den pågående forskningsstudien med en delstudie som gäller barnens situation. Förväntat resultat är att få kunskap om interventionerna (d.v.s. domstolens handläggning, arbetsmodellerna konflikt och försoning samt föräldrakoordinator) har en konfliktdämpande och samarbetsfrämjande effekt på föräldrarna, på kort och lång sikt. FoU Södertörn är en forsknings och utvecklingsmiljö som bedrivs i samverkan med åtta södertörnskommuner. Botkyrka kommun är huvudman för enheten.

28 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:202 Referens Birgitta Wallin Mottagare socialnämnden Ansökan om mottagande av medel: Barn med föräldrar som är i svår vårdnadskonflikt - att hitta hållbara samarbetslösningar mellan separerade föräldrar Förslag till beslut Socialnämnden godkänner ansökan och mottagande av medel för projekt Barn med föräldrar som är i svår vårdnadskonflikt - att hitta hållbara samarbetslösningar mellan separerade föräldrar. Ärendet Året 2011 beviljades FoU Södertörn kr av Folkhälsoinstitutets anslag till insatser för barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller där våld förekommer för att genomföra projektet Barn med föräldrar som är i svår vårdnadskonflikt. Medlen avsåg dels bidrag till utveckling av två arbetsmetoder, föräldrakoordinator och Konflikt och försoning dels en vetenskapligt förankrad utvärderingsstudie i samarbete med fil. dr. Annika Reimer vid rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet. FoU Södertörn för år sökt sammanlagt kronor och beviljats kronor för det första året för att kunna bredda den pågående forskningsstudien med en delstudie som gäller barnens situation. Förväntat resultat är att få kunskap om interventionerna (d.v.s. domstolens handläggning, arbetsmodellerna konflikt och försoning samt föräldrakoordinator) har en konfliktdämpande och samarbetsfrämjande effekt på föräldrarna, på kort och lång sikt. FoU Södertörn är en forsknings och utvecklingsmiljö som bedrivs i samverkan med åtta södertörnskommuner. Botkyrka kommun är huvudman för enheten. Lotta Persson socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post birgitta.wallin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

29

30

31

32

33 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden Dnr SN/2012:201 7 Ansökan om mottagande av medel: Projekt boendestöd för personer som tillhör LSS för 2013 och 2014 (SN 25012:201) Beslut Socialnämnden godkänner ansökan och mottagande av medel från Stockholms Stad Ärendet Stockholm har beviljat kronor i projektmedel till FoU södertörn för att genomföra en forskningsstudie under Studien kommer att genomföras vid FoU Södertörn och omfatta Stockholms stad samt de kommuner som tillhör FoU Södertörn. Kartläggningen utförs inom samtliga stadsdelar och kommuner medan det inför intervjuundersökningen kommer att göras ett urval, baserat på den kunskap som kartläggningen genererar. Följande frågeställningar kommer att belysas: Hur är boendestöd organiserat inom Stockholms stad samt inom Södertörnskommunerna? (Finns särskilda neuropsykiatriska team, privata utförare, organisatoriska ramar kring stödet e.t.c.) Hur upplever brukarna boendestödets omfattning och tidpunkten för stödet? Hur upplever brukarna stödets innehåll och inriktning? Syftet med studien är att öka kunskapen om boendestöd när det gäller personer som tillhör LSS och kommer att bestå av två delar, dels en kartläggning, dels en intervjuundersökning. Den senare kommer att genomföras utifrån ett brukarperspektiv. Det innebär att de personer som tar del av stödet också blir de som uttalar sig om hur stödet fungerar

34 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:201 Referens Birgitta Wallin Mottagare socialnämnden Ansökan om mottagande av medel: Projekt boendestöd för personer som tillhör LSS för 2013 och 2014 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner ansökan och mottagande av medel från Stockholms Stad Ärendet Stockholm har beviljat kronor i projektmedel till FoU södertörn för att genomföra en forskningsstudie under Studien kommer att genomföras vid FoU Södertörn och omfatta Stockholms stad samt de kommuner som tillhör FoU Södertörn. Kartläggningen utförs inom samtliga stadsdelar och kommuner medan det inför intervjuundersökningen kommer att göras ett urval, baserat på den kunskap som kartläggningen genererar. Följande frågeställningar kommer att belysas: Hur är boendestöd organiserat inom Stockholms stad samt inom Södertörnskommunerna? (Finns särskilda neuropsykiatriska team, privata utförare, organisatoriska ramar kring stödet e.t.c.) Hur upplever brukarna boendestödets omfattning och tidpunkten för stödet? Hur upplever brukarna stödets innehåll och inriktning? Syftet med studien är att öka kunskapen om boendestöd när det gäller personer som tillhör LSS och kommer att bestå av två delar, dels en kartläggning, dels en intervjuundersökning. Den senare kommer att genomföras utifrån ett brukarperspektiv. Det innebär att de personer som tar del av stödet också blir de som uttalar sig om hur stödet fungerar Lotta Persson socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post birgitta.wallin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

35 Ansökan om projektmedel för funktionshinderområdet Boendestöd för personer som tillhör LSS Bakgrund I samband med psykiatrireformen och de ekonomiska incitament som skulle påskynda en kommunal utbyggnad av boendeformer med stöd, uppmärksammades också behov av boendestöd för personer som bor i sedvanliga bostäder. Man ansåg att personer med egen bostad inte fått det stöd som var anpassat efter deras behov och att de hemtjänstinsatser som förekommit inte alltid visat sig vara tillräckliga (SOU 1992:73). Alltsedan psykiatrireformen har boendestöd blivit en vanligt förekommande insats inom socialtjänsten och boendestödteam finns numera i cirka 80 % av Sveriges kommuner (Blid 2006). När det gäller personer som har boendestöd, var antalet ca personer år 2008 (Socialstyrelsen 2010). Boendestöd har sedermera kommit att vidgas från att i huvudsak omfatta personer med traditionella psykiatriska diagnoser till personer med neuropsykiatriska diagnoser. Detta avspeglas bland annat i att det i vissa kommuner och stadsdelar numera finns så kallade neuropsykiatriska boendestödteam vid sidan av de socialpsykiatriska. Boendestöd i sin helhet men särskilt som stöd i ett ordinärt boende, är ett underutforskat område med tanke på dess utbredning både som stödform och i förhållande till att boendestödjare är en relativt ny yrkeskategori som finns i nästan alla Sveriges kommuner. I en kunskapsöversikt från Socialstyrelsen (2003) om psykosociala insatser för personer med funktionshinder, framkommer att det råder brist på forskning när det gäller boende och boendestöd. I en senare sammanställning av publikationer om boendeformer och boendeinsatser under perioden konstateras att majoriteten av de studier (inklusive myndighetsrapporter) som inkluderats i sammanställningen har fokuserat på just organiserade boendeformer (Socialstyrelsen 2009). Det finns således mer kunskap om hur livet ter sig i särskilda boendeformer och HVB-hem än vad som finns när det gäller personer som bor i sedvanliga bostäder. Det finns trots allt viss forskning när det gäller boendestöd. I en avhandling om boendestöd (författad av undertecknad, Gunnel Andersson) som publicerades år 2009, konstateras att det stöd som förmedlas består av värden och budskap med en räckvidd utöver det handfasta och konkreta. Det rör sig om lösning och lindring av problem samt social samvaro och sociala sammanhang samt att relationen mellan den boende och boendestödjaren är av avgörande betydelse. Vidare poängteras tidens betydelse för det stöd som kommer till stånd. Sedan denna undersökning genomfördes har personer med neuropsykiatriska funktionshinder blivit en allt större grupp när det gäller socialtjänstens insats boendestöd. I en tillsynsrapport menar Socialstyrelsen att boendestödet som erbjuds är otillräckligt och att det i huvudsak endast finns tillgängligt dagtid och på vardagar (Socialstyrelsen 2012). Denna kritik överensstämmer med den rapport från 2012 Boendestödet spelar roll som funktionshindersinspektörerna inom Stockholms stad författat. Där konstateras bland annat att tiden i huvudsak dagtid på vardagar kan vara en begränsande faktor i stödet och att detta bör ses över. Vidare påpekas att brukarens resurser och intressen inte framgått av den utredning som föregår stödet. Dessutom är barnperspektivet ofta frånvarande. Dessa aspekter