Utvecklingsstrategi för LEADER Sommenbygd - Vätterstrand

Transkript

1 m Sammanträdesdatum TRANAs KOMMUN Sida 10(25) - KOMMUNSTRYRELSENS AU 188 Dnr 263/14 SA~NTRÄDESPROTOKOLL Utvecklingsstrategi för LEADER Sommenbygd - Vätterstrand Planerare Jimmy Karlsson redogör för ärendet. Förslag till mål och insatsområden baseras på en samlad avvägning av vad som framkommit under skrivargruppens kommunturne med offentliga SWOT - analyser, kommunernas interna omvärldsanalys, avstämning mot kommunala översiktsplaner m fi strategiska dokument, sammanställd områdesstatistik samt utvärdering och erfarenheter från föregående programperiod. De möjligheter som identifierats i processen utgår i hög grad från de komparativa fördelar som det geografiska läget, naturen och det lokala engagemanget ger oss. Dessa fördelar är emellertid i sig själva inte nog om vi inte samtidigt genomför satsningar som vitaliserar och tillgängliggör, såväl fysiskt som socialt. Det regionen har gemensamt och som är unikt behöver utvecklas och lyftas fram så vi skapar vår gemensamma USP (unique selling point) - vår gemensamma attraktionskraft. Förslag till insatsområden: A: Lokala resurser: Gastronomisk region, småskalig skogsnäring, ekoturism B: Hållbar livskvalite: Individens kunskap och engagemang C: Modern landsbygd: IT, service och tillgänglighet Horisontellt: Stödjande strukturer för samverkan och kompetens Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ställa sig bakom föreslagen utvecklingsstrategi för LEADER Sommenbygd Vätterstrand. Expedieras till Kommunstyrelsen I Justerares sign lutdragsbestyrkande

2 TRANAs KOMMUN KL-Förvaltningen Ank.~;..)/.'o:.Q.~.. Dnr.j..Ij.;-.~. Utvecklingsstrategi för LEADER Sommenbygd - Vätterstrand Underlag/aktiviteter Förslag till mål och insatsområden baseras på en samlad avvägning av vad som framkommit under skrivargruppens kommunturne med offentliga SWOT - analyser, kommunernas interna omvärldsanalys, avstämning mot kommunala översiktsplaner m fl strategiska dokument, sammanställd områdesstatistik samt utvärdering och erfarenheter från föregående programperiod. En framtidsspaning ihop med regionala aktörer är planerad till den 5/11. De möjligheter som identifierats i processen utgår i hög grad från de komparativa fördelar som det geografiska läget, naturen och det lokala engagemanget ger oss. Dessa fördelar är emellertid i sig själva inte nog om vi inte samtidigt genomför satsningar som vitaliserar och tillgängliggör, såväl fysiskt som socialt. Det regionen har gemensamt och som är unikt behöver utvecklas och lyftas fram så vi skapar vår gemensamma USP (unique selling point) - vår gemensamma attraktionskraft. Ett genomgående drag i den turne som gjordes för att samla underlag till SWOT - analysen var att det inte bara handlade om kommunikationer, service, jobb och byggande utan lika mycket om engagemanget på individnivå. Här läggs grunden för förändring och därför behöver också utvecklingsstrategin ta sin utgångspunkt här - hos individen i lokalsamhället. Det är för det första avgörande att man vill och kan bo och verka i området. Ännu bättre om de lokala resurserna, materiella såväl som immateriella, kan vara en av grundbultarna i försörjningen. Förslag till vision Sommenbygd-Vätterstrand är en modern och tillgänglig landsbygd där vi lever ett hållbart klimatsmart liv. En modern landsbygd nyttjar lokala resurser och ny teknik för företagande. En tillgänglig landsbygd är inkluderande och möjliggör boende, rekreation och kommunikation för alla. Ett hållbart klimatsmart liv är hälsosamt för individen och ger goda förutsättningar för kommande generationer. Förslag till mål (se även bilaga) 1. Män och kvinnor som bor i området är friska och lever ett hållbart liv 2. Män och kvinnor bor och arbetar i området 3. Män och kvinnor har kunskap om vår bygd och är goda ambassadörer 4. Företagande med det lokala som resurs ökar 5. Ungas engagemang, entreprenörskap och möjlighet att försörja sig ökar Förslag till insatsområden (se även bilaga) A: Lokala resurser: Gastronomisk region, småskalig skogsnäring, ekoturism B: Hållbar livskvalite: Individens kunskap och engagemang C: Modern landsbygd: IT, service och tillgänglighet Horisontellt: Stödjande strukturer för samverkan och kompetens Övrigt I det kommande genomförandet av strategin är det viktigt med ett starkt kommunalt engagemang. För att säkerställa detta och för att få en kontinuitet föreslås att varje kommun särskilt utser en tjänsteman som ska kunna avsätta delar av sin arbetstid för gemensamt arbete i aktiviteter som beslutas av LAG.

3 Bilaga: Mål och indikatorer 1. Människor som bor i området är friska och lever ett hållbart liv a. Indikator: hälsotal b. Indikator: Antal evenemang inom hälsa, rörelse, motion, idrott, kultur... mm c. Indikator: Antal utbildade inom mat, miljö, hållbarhet, hälsa d. Indikator: antal insatser för hållbart nyttjande av naturresurser 2. Människor bor och arbetar i området a. Indikator: % av befolkningen som bor och arbetar i området b. Indikator: antal invånare c. Indikator: antal i arbete d. Indikator: antal företag 3. Människor har kunskap om vår bygd och är goda ambassadörer a. Indikator: antal utbildningsinsatser/deltagare b. Indikator: antal evenemang 4. Företagande med det lokala som resurs ökar a. Indikator: antal nya produkter/tjänster b. Indikator: antal samarbeten mellan företag c. Indikator: antal innovationsfrämjande insatser 5. Ungas engagemang, entreprenörskap och möjlighet att försörja sig ökar a. Indikator: ungas arbetslöshet % b. Indikator: antal aktiviteter/deltagare c. Indikator: antal unga företagare

4 Bilaga: Insatsområden Lokala resurser Gastronomisk region Variationsrikedomen i landskapet och skillnader i klimat och jordmån är stor och de råvaror och varor som produceras i området spänner över ett stort fält. Området har basen för primärproduktion i mjölk- och kötttöretagande och här finns idag en framtidstro med nybyggande och specifika satsningar för att utveckla produktionen med mer kvalitetskött och nischade produkter. Bär- och fruktodling är i de västra delarna en stor och expansiv bransch. Även naturens skafferi innehåller exklusiva råvaror vilka mer och mer efterfrågas. Förädlingen av dryck och mat ökar inom området, liksom vidareförsäljningen genom gårdsbutiker, t.ex. med försäljning av grönsaker. Intresset av närproducerade livsmedel från restauranger och butikskunder ökar starkt. Dagens turister söker sig allt oftare till destinationer där det finns exklusiva råvaror och god mat. Området har sammantaget en stor potential att skapa s.k. gastronomiska regioner dit konsumenter och turister söker sig för att finna traditionella råvaror, ett genuint mathantverk och kulinariska upplevelser. Småskalig skogsnäring Stora delar av området är utpräglade skogsbygder med rikligt med skog och relativt stor variation av trädslag och biotoper. Här finns många små och medelstora skogsgårdar, men också större skogsallmänningar och andra brukningsenheter. Få sågverk finns inom området så vidareförädlingen är idag låg lokalt. För markägare och entreprenörer som vill satsa på en småskalig träförädling och avsättning krävs en stor portion av kunskap, entreprenörskap och nätverk. Varje fastighet och fastighetsägare har unika förutsättningar för vidareförädling så lokal skillnader och individuella intressen ger sammantaget en stor mångfald av möjligheter och utvecklingsspår. Även "mjuka" utvecklingsmöjligheter i skogen har stor potential såsom turism och grön rehabilitering. Ekoturism och naturturism Turismen i området har en lång tradition men är knuten till vissa platser. Dagens turist söker sig allt mer till aktiviteter där man får vara delaktig och få upptäcka något unikt och med hög kvalitet, gärna utomhus i vackra landskap. Genom områdets stora variationsrikedom och goda förutsättningar för vandringar, gårdsturism, matturism, naturnära boende etc. finns stor potential för eko- och naturturism. Aktiviteter för barn och ungdomar saknas generellt i området och idag finns även stor möjlighet att paketera nya upplevelser för människor med specialintresse, såsom sportfiskare och fågelskådare. Den stora utmaningen ligger i att få turister att stanna mer än någon enstaka dag i området, då de flesta besökare är en- eller fådagarsgäster. Hållbar livskvalite Individen som bor, arbetar, vistas och driver företag i området är viktig eftersom individens val påverkar vår bygd här och nu och i framtiden. Kunskap om bygden kan ge goda ambassadörer som kan påverka besökares och turisters upplevelse och också bidra till en välkomnande och inkluderande attityd gentemot nya invånare. Kunskap om hur vi som individer påverkar miljön genom våra val och vårt dagliga agerande kan ge förändrade beteenden som bidrar till hållbarhet över tid. Kunskap kring den egna hälsan kan ge friskare invånare som säkrar arbetskraftsförsörjning och minskar risker för skenande kostnader inom vård och för offentlig sektor, men kanske viktigast av allt bidrar till livskvalitet för individen. Sammantaget bidrar ökad kunskap hos individen, rörande vår bygd, miljön och den egna hälsan till ansvarstagande och engagemang i flernivåperspektiv. Modern landsbygd Strategin bygger i grunden på förädling av de resurser och kvaliteer som redan finns i området. Naturresurserna, livsmiljön, det lokala engagemanget och det geografiska läget är viktiga pusselbitar. Men allt det här har bara ett begränsat värde om det inte samtidigt finns en tillgänglighet, såväl fysisk som socialt, inom området och i relation

5 till omvärlden. En modem landsbygd präglas av mångfald - i arbetslivet, i befolkningens sammansättning och i utbudet av boendemiljöer, service och aktiviteter. Verktygen för detta är framförallt tillgänglighet genom en infrastruktur som förenklar företagande och vardag, strukturer som kopplar samman och en kommunicering med omvärlden som sätter oss på kartan. Informationsteknologi är en av de faktorer som på allvar kan bidra till att jämna ut skillnaderna mellan stad och land. Med en väl utbyggd IT - infrastruktur minskat platsberoende för en mängd av det moderna samhällets aktiviteter. Anslutningen till fiber i området varierar mellan kommunerna från % men med kommunernas centralorter undantagna är bilden mer homogen och även med samtliga tekniker i beaktande finns områden utan täckning. Emellertid, bredbandsutbyggnaden löper på med hög aktivitet på många håll och nu gäller det att använda tekniken. För själva infrastrukturen är LEADER - områdets budget sannolikt för liten för att göra någon större skillnad, däremot är det viktigt att stimulera innovationer inom tillämpningarna, både för företagande och för samhällsservice. Även när det gäller transportinfrastruktur och investeringar i lokal service är behoven och önskemålen skyhögt större än vad det finns budget till. Däremot kan mindre insatser, där det t ex är en nyckelfråga i ett lokalt utvecklingsprojekt, vara ett gångbart sammanhang. Likaså här ska innovativa lösningar kunna stödjas. Inte minst intressant är den nya landsbygd som växer fram när fritidshusområden omvandlas eller när områden i attraktiva lägen förtätas och utvecklas mot en mer tätortsliknande struktur. Ytterligare en nyans av områdets tillgänglighet är i sammanhanget hur väl det lokala förmår att kommunicera och interagera med omvärlden. Såsom ovan sagts är det viktigt att nischa oss mot områden där vi har komparativa fördelar i form av miljöer, kunnande eller naturresurser. Men en komparativ fördel bygger på att den förhåller sig till något, att den interagerar med en omvärld. Stödjande strukturer En återkommande punkt under hela strategiprocessen har varit behovet av samverkan. Den gängse uppfattningen är att den lokala aktiviteten bland både entreprenörer och föreningar är mycket hög. men att det lokala blir väldigt lokalt och ringarna på vattnet är för små. Det behövs aktörer som har resurser nog för att kunna ta på sig ledarskjortan och driva gemensamma intressen i ett uppskalat sammanhang. Det kan gälla geografiskt såväl som mellan sektorer. Några områden av särskilt intresse är besöksnäringen, lokala evenemang och kompetens för entreprenörskap och innovationer. Det finns regionala och nationella organ som arbetar med liknande frågor men de uppfattas av många lokala aktörer som alltför avlägsna samtidigt som de i många fall inte jobbar direkt gentemot den enskilde entreprenören utan går genom t ex kommunala näringslivsbolag. När man sedan tala om stödjande strukturer kan de se ut på många vis. Det kan vara en mötesplats, ett utvecklingscentra. en kompetensakademi, ett distributionssystem eller ett nätverk. Särskilt viktigt är emellertid att stötta nischer av strategisk betydelse där vi har komparativa fördelar och kan uppnå en kritisk massa.