Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet

Transkript

1 Dnr Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet Länsstyrelsen i Hallands län Preliminärt godkänd av Jordbruksverket Sammanfattning Hallands regionala handlingsplan för landsbygds-, havs- och fiskeriprogrammen är det styrdokument som visar hur programmålen ska nås i länet under I handlingsplanen beskrivs olika stöd, deras syfte samt vilka ansökningar som prioriteras och varför. Havs- och fiskeriprogrammet berörs i handlingsplanen främst i partnerskap, fondsamverkan, kommunikationsplan och uppföljning. För att anpassa programmen till regionala förhållanden har Länsstyrelsen identifierat prioriterade insatser utifrån länets behov och förutsättningar inom ramen för programmålen. Detta gjordes med hjälp av en SWOT-analys samt genom samrådsmöten med partnerskapet för landsbygds-, havs- och fiskeriprogrammen. Partnerskapet kommer att delta i alla faser av programmen, bl. a genom att sprida information. Följande områden har pekats ut som särskilt viktiga för länet i de kommande landsbygds-, havs- och fiskeriprogrammen: hållbar användning av landskap och vattenområden med tillhörande organismer lönsamhet och utveckling av gröna näringar, fiske och vattenbruk företagsutveckling, produktutveckling och marknadsföring infrastruktur och service på landsbygden kunskaps- och informationsspridning samverkan

2 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Abstract The Regional Action Plan for the county of Halland regarding the Rural, Marine and Fisheries programs is the policy document which describes how the goals of the programs will be reached during the period The Action Plan outlines different support, their purpose, and which applications are given priority and why. The Marine and Fisheries program is primarily involved in partnership, fund collaboration, communication plan and follow-up. In order to adapt the programs to regional conditions, the county administrative board has identified priorities for action based on the county s needs and conditions in the context of program goals. This was done by means of a SWOT analysis as well as through consultation meetings with a partnership for the Rural, Marine and Fisheries programs. The partnership will participate in all phases of the programs, including disseminating information. The following areas have been identified as particularly important for the county in the upcoming Rural, Marine and Fisheries programs: sustainable use of landscape and water areas including their organisms profitability and development of green industries, fishery and aquaculture enterprise, product development and marketing infrastructure and services in rural areas knowledge and information dissemination interaction

3 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Innehållsförteckning 1. Syftet med handlingsplanen EU:s mål styr innehållet i programmen Landsbygdsprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU Havs- och fiskeriprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU Åtgärder och prioriteringar i landsbygdsprogrammet Åtgärder och prioriteringar i havs- och fiskeriprogrammet Partnerskapet Länsstyrelsen i Hallands prioriteringar och urvalskriterier i landsbygdsprogrammet (Åtgärd 1 och 2) Kompetensutveckling och rådgivning Stöd till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat (delåtgärderna 1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområdena 4abc och 5bcd) Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområde 6a) Stöd till rådgivning för kommersiell service (delåtgärd 2.1, inom fokusområde 6b) Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 2a) Investeringsstöd för energieffektivisering samt energigrödor inom jordbruks- och trädgårdsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 5bc) Investeringsstöd för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak inom jordbruks- och trädgårdsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 5d) Förädlingsstöd för kort livsmedelskedja och lokala marknader (delåtgärd 4.2 fokusområde 3a) Förädlingsstöd för att skapa nya jobb (delåtgärd 4.2 fokusområde 6a) (Delåtgärd 4.4 och 7.6) Miljöinvesteringar Stöd till stängsel mot rovdjur (delåtgärd 4.4 fokusområde 4a) Engångsröjning av betesmark (delåtgärd 4.4 fokusområde 4a) Miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Anlägga tvåstegsdiken (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Reglerbar dränering (delåtgärd 4.4 fokusområde 4abc)... 73

4 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 8. (Åtgärd 6) Jordbruks- och affärsutveckling Startstöd (delåtgärd 6.1 fokusområde 2b) Investeringsstöd till förnybar energi (delåtgärd 6.4 fokusområde 5 c) Investeringsstöd till gödselbaserad biogas (delåtgärd 6.4 fokusområde 5d) Investeringsstöd för att skapa nya jobb (delåtgärd 6.4 fokusområde 6a) ( Åtgärd 7) Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur (delåtgärd 7.2 fokusområde 6b) Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde 6c) Stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden (delåtgärd 7.4 fokusområde 6b) Stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism samt för turistinformation (delåtgärd 7.5 fokusområde 6b) Stöd till utveckling av natur- och kulturmiljö (delåtgärd 7.6 fokusområde 6b) (Åtgärd 16) Samarbete Stöd till samarbeten för att skapa nya jobb (Länsstyrelserna delåtgärder 16.2, 16.9 inom fokusområde 6.a) Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan (delåtgärder 16.4 inom fokusområde 3.a ) Stöd till samarbeten inom miljö för människors livsmiljö (delåtgärder 16.5 inom fokusområde 6.b ) Kommunikation Kommunikationsplan Arbete med andra mål och lokal utveckling Synergier med fonder och planer som ska bidra till samma mål Arbete med lokal utveckling Uppföljning och revidering Bilagor Bilaga 1: SWOT-analys och identifiering av regionala behov Bilaga 2: Budget och mål Bilaga 3: Bedömningsgrunder för stöd till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområde 4abc, 5bcd) Bilaga 4: Bedömningsgrunder för stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa ny jobb (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområden 6a) Bilaga 5: Stöd till rådgivning för kommersiell service (delåtgärd 2.1, inom fokusområde 6b)

5 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Bilaga 6: Bedömningsgrunder för investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 2a) Bilaga 7. Bedömningsgrunder för investeringsstöd för energieffektivisering samt energigrödor inom jordbruks- och trädgårdsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 5bc) Bilaga 8: Bedömningsgrunder för investeringsstöd för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak inom jordbruks- och trädgårdsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 5d) Bilaga 9: Bedömningsgrunder för förädlingsstöd för kort livsmedelskedja och lokala marknader (delåtgärd 4.2 fokusområde 3a) Bilaga 10: Bedömningsgrunder för förädlingsstöd för att skapa nya jobb (delåtgärd 4.2 fokusområde 6a) Bilaga 11: Bedömningsgrunder för stöd till stängsel mot rovdjur (delåtgärd 4.4 fokusområde 4a) Bilaga 12: Bedömningsgrunder för stöd till engångsröjning av betesmark (delåtgärd 4.4 fokusområde 4a) Bilaga 13: Bedömningsgrunder för miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Bilaga 14: Bedömningsgrunder för stöd till att anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Bilaga 15: Bedömningsgrunder för stöd till att anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Bilaga 16: Bedömningsgrunder stöd till att anlägga tvåstegsdiken (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Bilaga 17: Bedömningsgrunder för stöd till reglerbar dränering (delåtgärd 4.4 fokusområde 4abc) Bilaga 18: Bedömningsgrunder för startstöd (delåtgärd 6.1 fokusområde 2b) Bilaga 19: Bedömningsgrunder för investeringsstöd till förnybar energi (delåtgärd 6.4 fokusområde 5c) Bilaga 20: Bedömningsgrunder för investeringsstöd till gödselbaserad biogas (delåtgärd 6.4 fokusområde 5d) Bilaga 21: Bedömningsgrunder för investeringsstöd för att skapa nya jobb (delåtgärd 6.4 fokusområde 6a) Bilaga 22: Bedömningsgrunder för stöd till investeringar i småskalig infrastruktur (delåtgärd 7.2 fokusområde 6b) Bilaga 23: Bedömningsgrunder för stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde 6c) Bilaga 24: Bedömningsgrunder för stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden (delåtgärd 7.4 fokusområde 6b)

6 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Bilaga 25: Bedömningsgrunder för stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism samt för turistinformation (delåtgärd 7.5 fokusområde 6b) Bilaga 26. Bedömningsgrunder för stöd till utveckling av natur- och kulturmiljöer (delåtgärd 7.6 fokusområde 6b) Bilaga 27: Bedömningsgrunder för stöd till samarbeten för att skapa nya jobb (delåtgärd 16.2 och 16.9 fokusområde 6a) Bilaga 28: Bedömningsgrunder för stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan (delåtgärder 16.4 inom fokusområde 3.a) Bilaga 29: Bedömningsgrunder för stöd till samarbeten inom miljö för människors livsmiljö (delåtgärd 16.5 fokusområde 6b) Bilaga 30: Miljö Bilaga 31: Stödprocent för bredband

7 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 1. Syftet med handlingsplanen Den regionala handlingsplanen ska användas för att styra Länsstyrelsen i Hallands arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och samordning med andra fonder samt annan regional och lokal utveckling. 2. EU:s mål styr innehållet i programmenalla landsbygdsprogrammets och havs- och fiskeriprogrammets prioriteringar bidrar till EU:s övergripande mål, EU EU 2020 är EU:s tillväxtstrategi för en smart och hållbar ekonomi med hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. I Sverige ska landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet, de regionala strukturfondsprogrammen och socialfondsprogrammet gemensamt bidra till de fondgemensamma tematiska målen, se bilderna nedan. Dessa mål bidrar i sin tur alla till EU 2020.

8 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 2.1. Landsbygdsprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU 2020 EU 2020 Övergripande mål 1. Sysselsättning 75 % av åringar ska ha ett arbete 2. FoU/Innovation 3% av EU:s BNP (off. Och privata tillsammans) ska investeras i FoU/Innovation 3. Klimatförändring/energi Utsläppen av växthusgaser 20 % lägre än 1990 (eller 30 % om förutsättningarna är de rätta) 20 % av energin från förnybara energikällor 20 % ökning av energieffektiviteten 4 Utbildning minska avhopp från skolan till under 10 % minst 40 % av åringar avslutad utbildning på högskolenivå 5. Fattigdom/social utslagning minst 20 miljoner färre människor i eller i riskzonen för fattigdom och social utestängning Fondgemensamma tematiska mål 1. Stärka forskning, tekniska utveckling, innovation 2. Öka tillgång till informationsoch kommunikationsteknik 3. Ökad konkurrenskraft i SME, jordbruk och fiske 4. Stödja koldioxidsnål ekonomi 5. Anpassning, riskförebyggande, riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Miljöskydd och resurseffektivitet 7. Främja hållbara transporter och infrastruktur 8. Främja sysselsättningar och arbetskraftens rörlighet 9. Främja social utveckling och bekämpa fattigdom Unionens prioriteringar för landsbygdens utveckling 1. Horisontell prioritering: Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk samt på landsbygden 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk 3. Förbättra djurvälfärd, riskhantering i jordbruket och organisationen av livsmedelskedjan inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jord- och skogsbruk 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket 10. Investera i utbildning, kompetens och ett livslångt lärande 11. Förbättra institutionella kapaciteten och effektiviteten i offentlig förvaltning 6. Främja social utveckling, bekämpa fattigdom och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden Tekniskt stöd och förhandsvillkor

9 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 2.2. Havs- och fiskeriprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU 2020

10 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 2.3. Åtgärder och prioriteringar i landsbygdsprogrammet Det svenska landsbygdsprogrammet är uppdelat i 6 prioriterade områden och 15 mer detaljerade fokusområden. Regeringen har beslutat hur programmets pengar ska fördelas på fokusområden och delåtgärder. Fokusområdena1abc ska genomsyra samtliga åtgärder och finns därför inte med i tabellen landsbygdsprogrammet abc handlar om kunskapsöverföring och innovation. Följande prioriteringar och fokusområden används inom det svenska landsbygdsprogrammet: 1. Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk samt på landsbygden. a) främja innovation, samarbete och kompetensutveckling på landsbygden b) stärka banden mellan jordbruk och livsmedelsproduktion samt forskning och innovation, även i syfte att utveckla miljöledning och miljökvalitet. c) främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruk. 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk a) konkurrenskraft, omstrukturering, diversifiering inom jordbruk, trädgård, rennäring och skog b) underlätta för unga med rätt kompetens att starta företag inom jordbruk-, trädgårdsamt rennäring 3. Förbättra djurvälfärd och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter a) förbättra konkurrenskraften genom kort livsmedelskedja samt bättre djurvälfärd. 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jord- och skogsbruk a) återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden b) förbättra vattenförvaltningen och hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel c) förebygga markerosion och förbättra markskötseln 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket b) effektivisera energianvändningen inom jordbruket. Gränsdragningen mellan fokusområdena 5b och 5c är ofta svår att göra, varför dessa insatser av förenklingsskäl hanteras under fokusområde 5c, på så sätt kan en resursmässig splittring på flera fokusområden undvikas. (från programmet) c) främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda till livsmedel d) minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak.

11 Konkurrenskraft och lönsamhet Unga Korta leveranskedjor och djurvälfärd Miljö i jordbruket Energieffektivisering och förnybar energi Minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak Nya jobb och diversifiering Lokal utveckling Bredband Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 6. Främja social utveckling och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden a) främja diversifiering, skapande och utveckling av nya små företag och arbetstillfällen b) främja lokal utveckling på landsbygden c) anläggning och projektering av passiv bredbandsstruktur Här ser du de åtgärder som finns i landsbygdsprogrammet och hur dessa ska bidra till olika fokusområden. Länsstyrelserna, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsens och Tillväxtverket är andra myndigheter som handlägger stöd och ersättningar i landsbygdsprogrammet. I handlingsplanens kapitel 5-10 finns de åtgärder som Länsstyrelsen i Halland handlägger. Landsbygdsprogrammet Kod för åtgärd och delåtgärd Fokusområde 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 1 Kompetensutveckling 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 1.1 Stöd till kompetensutveckling x x x x x 1.2 Stöd till demonstrationer och information x x x x x 2 Rådgivning 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 2.1 Stöd till rådgivningstjänster x x x x x 2.3 Stöd till fortbildning av rådgivare x x x x 4 Investeringar till jordbruk, trädgård och rennäring 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 4.1 Investeringsstöd inom jordbruk, trädgård och rennäring x x x 4.2 Förädlingsstöd x x 4.4 MiIjöinvesteringar 4.4 Stängsel mot rovdjur x 4.4 Engångsröjning av betesmark x 4.4 Reglerbar dränering x 6 Jordbruks- och affärsutveckling 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 6.1 Startstöd x 6.4 Investeringsstöd för jobb och klimat x x x

12 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 7 Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 7.2 Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur x 7.3 Stöd till bredband x 7.4 Stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden x 7.5 Stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism x samt för turistinformation 7.6 Stöd till utveckling av natur och kulturmiljö x 7.6 Miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet x 7.6 Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk x mångfald 7.6 Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad x vattenkvalitet 7.6 Anlägga tvåstegsdiken x 7.6 Återskapa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet x 8 Stöd för miljöåtgärder i skogen 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 8.4 Stöd till återställande av skadad skog x 8.5 Stöd för att bevara och utveckla skogens miljövärden x 10 Miljö- och klimatvänligt jordbruk 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 10.1 Miljöersättningar x Betesmarker och slåtterängar x Komplement - Lieslåtter x Komplement - Efterbete x Komplement Höhantering x Komplement - Lövtäkt x Komplement - Bränning x Komplement Svårtillgängliga platser x Fäbodar x Restaurering av betesmarker och slåtterängar x Vallodling x Skötsel av våtmarker och dammar x Minskat kväveläckage x Skyddszoner x Hotade husdjursraser x 10.2 Projektstöd till lantrasföreningar x 11 Ekologisk produktion 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 11.1 Omställning till ekologisk produktion x 11.2 Ersättning för ekologisk produktion x 13 Kompensationsstöd x 14 Djurvälfärdsersättningar 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c Extra djuromsorg för suggor x Extra djuromsorg för får x Utökad klövhälsovård för mjölkkor x 16 Samarbete 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 16.1 Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP x x x x x 16.2 Stöd till utveckling inom jordbruk-, livsmedel och skog samt x x x x x x x x pilotprojekt 16.4 Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom x livsmedelskedjan 16.5 Stöd till samarbeten inom miljö x x x 16.9 Stöd till samarbeten som främjar diversifiering och information om miljö och mat x x x 19 Lokalt ledd utveckling 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 19.1 Förberedande stöd för lokalt ledd utveckling x 19.2 Stöd till genomförande av lokala utvecklingsstrategier x 19.3 Stöd till samarbetsåtgärder inom lokalt ledd utveckling x 19.4 Löpande kostnader och ledning x

13 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Landsbygdsprogrammets landsbygdsdefinition Landsbygdsdefinitionen i landsbygdsprogrammet består av fyra huvuddelar; jordbruksföretag, mindre tätorter, regionala undantag samt särskild definition för lokalt ledd utveckling. Under vissa omständigheter kan enskilda åtgärder tillämpa en annan definition. Ingen geografisk avgränsning kommer att tillämpas för de insatser som har anknytning till jordbruksföretag, jordbruksverksamhet, skogsbruksverksamhet, målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk eller för investeringar i bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter även om stödmottagaren är lokaliserad i en tätort. För övriga åtgärder, delåtgärder eller typer av insatser med undantag för lokalt ledd utveckling, definieras landsbygd som områden utanför tätorter med mer än invånare enligt SCBs befolkningsstatistik för år I de fall där stödmottagaren (projektägaren) är lokaliserad till en tätort med mer än invånare ska projektets mervärde och nytta tillfalla landsbygdsområdet. Insatser ska kunna genomföras även i större tätorter om projektet tillför mervärden till landsbygdsområden. Förekomsten av tätorter i ett annars glest befolkat område kan vara viktiga stödjepunkter i genomförandet av programmet. Av denna anledning bör berörda myndigheter som handlägger stöd som riktas till de län där befolkningstätheten är lägre än medelvärdet för riket (22,9 invånare per kvadratkilometer) ges möjlighet att nyansera och utveckla den ovan bestämda huvudregeln. Detta kan göras genom att större tätorter räknas in i tillämpningsområdet för dessa län Länsstyrelsen i Hallands landsbygdsdefinition Länsstyrelsen i Halland kommer att arbeta efter definitionen av landsbygd enligt ovan. I Hallands län har vi inte några godkända fäbodar för miljöersättningen fäbod.

14 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 2.4 Åtgärder och prioriteringar i havs- och fiskeriprogrammet Det svenska havs- och fiskeriprogrammet är uppdelat i 6 prioriterade områden och 16 fokusområden. Följande prioriteringar och fokusområden finns inom programmet. 1. Främja ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske genom att sträva efter följande specifika mål: a) minskad påverkan av havsmiljön, bland annat genom att oönskade fångster så långt som möjligt undviks och minskas b) skyddad och återställd biologisk mångfald i vattenmiljöer och i de akvatiska ekosystemen c) säkerställd balans mellan fiskekapaciteten och tillgängliga fiskemöjligheter d) ökad konkurrenskraft och lönsamhet för företag inom fisket, bland annat för det småskaliga kustfisket, samt förbättrad säkerhets- och arbetsförhållandena e) stärkt teknisk utveckling och innovation, här ingår ökad energieffektivitet och kunskapsöverföring. f) utvecklad yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt lärande. 2. Främja ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk genom att sträva efter följande specifika mål: a) stärkt teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring b) stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet för vattenbruket, här ingår förbättrad säkerhet och förbättrade arbetsförhållanden, särskilt för små och medelstora företag c) skyddad och återställd biologisk mångfalden i vattenmiljöer samt förbättrade ekosystem som är anslutna till vattenbruket samt främja ett resurseffektivt vattenbruk d) ett vattenbruk som kan säkerställa en hög nivå av miljöskydd, främja djurhälsa och välbefinnande samt folkhälsa och allmän säkerhet e) utvecklad yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt lärande. 3. Främja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken genom att sträva efter följande specifika mål: a) förbättrade vetenskapliga rön som fler kan ta del av samt förbättrad insamling och hantering av data b) bättre övervakning, kontroll och tillsyn, förbättrad institutionell kapacitet och en effektiv offentlig förvaltning utan att den administrativa bördan ökar 4. Öka sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen genom att sträva efter följande specifika mål: ekonomisk tillväxt social delaktighet

15 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) ökad sysselsättning genom att fler går att anställa och arbetskraftsrörligheten i de kustoch inlandssamhällen som är beroende av fiske och vattenbruk ökar, här ingår diversifiering av verksamheten inom fisket och inom andra sektorer av den maritima ekonomin 5. Främja saluföring och beredning genom att sträva efter följande specifika mål: a) bättre organisation av marknaderna för fiskeri- och vattenbruksprodukter b) fler investeringar i berednings- och saluföringssektorerna. 6. Främja genomförandet av den integrerade havspolitiken. Här ser du de åtgärder som finns i havs och fiskeriprogrammet och hur dessa ska bidra till de olika fokusområdena. Artikel 1 Specifikt Åtgärd mål 38, 44.1c 1a Investeringar inom fiske 37 1a Utveckling av bevarandeåtgärder och regionalt samarbete 39, 44.1c 1a Nya tekniska lösningar inom fiske 39, 44.1c 1a Nya former av förvaltning och organisation inom fiske 40.1a 1a Samla in förlorade fiskeredskap eller marint skräp 40.1b, c, i, 1b Bevarandeprojekt för att återställa akvatisk mångfald 44.6a-b 40.1d-g, 44.6a 1b Bevarandeprojekt för skyddade områden 36 1c System för tilldelning av fiskemöjligheter 42, 44.1e 1d Investeringar som höjer kvalitet och mervärde på vildfångad fisk 43.1, 44.1f 1d Fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - förbättrad infrastruktur a Fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - anpassning till landningsskyldigheten 30, d Diversifiering inom fiske 26, e Utveckling av produkter och processer inom fiske 28, e Partnerskap mellan forskare och fiskare , 44.1a 1f Kompetensutveckling och informationsinsatser inom fiske 47 2a Innovationsprojekt inom vattenbruk 48.1a, d, g-h 2b Produktiva investeringar i vattenbruk 48.1e, j 2c Miljöinvesteringar i vattenbruk 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden

16 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 52 2b Startstöd för hållbara vattenbruksföretag 51.1a 2c Kommunal planering av vattenbruk 56.1a-b 2d Djurs hälsa och välbefinnande 50 2e Kompetensutveckling och informationsinsatser inom vattenbruk 77 3a Datainsamling 76 3b Kontroll och tillsyn av fiske -stöd till ansvarsmyndigheter 76 3b Kontroll och tillsyn av fiske - stöd till privata aktörer 63 4 Genomförande av lokala utvecklingsstrategier lokalt ledd utveckling 64 4 Samarbetsåtgärder lokalt ledd utveckling 62.1a 4 Förberedande stöd lokalt ledd utveckling 62.1d 4 Löpande kostnader och ledning lokalt ledd utveckling 68.1a 5a Bilda producent- eller branschorganisationer 68.1b-e 5a Saluföringsåtgärder 66 5a Produktions- och saluföringsplaner 69.1c-d,f 5b Beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter 80.1b 6a Skydd av havsmiljön 80.1c 6a Öka kunskapen om havsmiljön Det är Jordbruksverket, länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten som handlägger de olika åtgärderna. Följande åtgärder handlägger länsstyrelsen: investeringar inom fiske investeringar som höjer kvalitet och mervärde på vildfångad fisk fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - förbättrad infrastruktur fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - anpassning till landningsskyldigheten diversifiering inom fiske produktiva investeringar i vattenbruk miljöinvesteringar i vattenbruk startstöd för hållbara vattenbruksföretag beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter Det finns mer information om respektive åtgärd i den nationella handlingsplanen för havsoch fiskeriprogrammet. Här finns också information om budget. Handlingsplanen kommer att finnas på Jordbruksverkets webbplats.

17 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 3. Partnerskapet Partnerskapet i Halland är gemensamt för landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet. Partnerskapet består av referensgrupp och fokusgrupper. För att få balans mellan bred representation och möjlighet att vara aktiv används grupperna på olika sätt och omfattning beroende på vilka behov som finns. Aktörer Partnerskapet har en bred representation av aktörer som säkerställs genom kontakter med t.ex. Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Lantmäteriet, Region Halland, länets kommuner, yrkesfisket, vattenbruket, producentorganisationer inom fisket, fiskevattenägareförbundet, Sportfiskarna Halland och Hallands husbehovsfiskare, Högskolan i Halmstad, naturbruksgymnasierna, Leader Halland, Winnet, lantbrukets rådgivarorganisationer, Hushållningssällskapet, LRF, Ekologiska lantbrukarna i Halland, Fåravelsföreningen, Sveriges Djurbönder, Lantmännen, Jägareförbundet, Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen, Hallands Idrottsförbund, Hallands Fotbollförbund, Hembygdsrörelsen, Hela Sverige ska leva-länsbygderådet, byalag och LRF konsult. Representationen följs upp ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetets olika faser Under utformningen av handlingsplanen sammankallar Länsstyrelsen ett brett urval av aktörer till referensgruppen för att få fram behov, utmaningar och principer för urval. Beroende på frågeställning, aktörernas intresseområden och möjlighet till deltagande varierar referensgruppens sammansättning. När särskilda åtgärder eller delar av handlingsplanen diskuteras tillfrågas specialiserade deltagare, en fokusgrupp där sammansättningen varierar med frågeställningen. Resultatet av deras arbete bearbetats av referensgruppen. Vid dessa möten förmedlas också aktuell information för att deltagarna ska ha en tydlig bild av mål, behov och möjligheter. Under genomförandet informerar Länsstyrelsen via olika kanaler, vid behov ordnas referensgruppmöten för avstämning. Uppföljning och revidering behandlar frågor om hur urvalet fungerar i praktiken. Godkänns rätt ansökningar? Behöver något ändras i någon del av handlingsplanen för att möta behoven? Initiativ om ändring kan tas från både Länsstyrelsen och aktörer i referensgruppen. Frågan bearbetas i lämplig fokusgrupp och återkopplas sedan till referensgruppen. Ansvarsfördelning Partnerskapet påverkar vilken regional inriktning landsbygdsprogrammet får. Referensgruppen står för bred representation och ansvarar för förslag till förändring, informationsspridning och insamling av synpunkter från sina organisationer. Fokusgrupper används till diskussioner i enskilda frågeställningar eller ämnesområden. Samspel med representanter för lokalt ledd utveckling Representanter hålls informerade, följer upp med lokal strategi och vidareförmedlar om vad som är på gång. Detta görs så att Lokalt ledd utveckling och handlingsplan kan styra åt samma håll. Lokalt behov fångas upp av representanterna, analyseras och förmedlas till referensgruppen.

18 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 4. Länsstyrelsen i Hallands prioriteringar och urvalskriterier i landsbygdsprogrammet Alla stöd i landsbygdsprogrammet ska bidra till EU:s prioriteringar i programmet. I kapitel 5 till och med 10 visas de övergripande prioriteringarna för de projekt- och företagsstöd som Länsstyrelsen i Halland ska handlägga. Här visas också de regionala prioriteringar som görs utifrån den SWOT-analys som finns i bilaga 1. För att välja ut de ansökningar som effektivast leder till programmets prioriteringar finns det urvalskriterier. De nationella urvalskriterierna är samma i hela landet. De regionala urvalskriterierna har Länsstyrelsen i Halland tagit fram med hjälp av sitt partnerskap. De speglar prioriteringarna i Halland och bygger på SWOT-analysen. Det finns inte några urvalskriterer som utgår från diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning med mera. Det beror på att kriterier inom det här området riskerar att hamna i konflikt med lagstiftning och rättspraxis. Vi kommer att ta hänsyn till jämställdhet genom att jämställdhetsintegrera handlingsplanen. Arbetet kommer att ske successivt under programperioden Hur urvalskriterier räknas Urvalskriterierna avgör hur en ansökan prioriteras Poängsättning För varje urvalskriterium finns det poängsättningar. Om det står plustecken för poängsättningen betyder det att den poängsättningen kan räknas tillsammans med andra. Om det inte finns något plustecken räknas enbart den högsta poängnivån som uppfylls. Det totala antalet poäng är alltid mellan 0 och 5 poäng, vilket gör att eventuella poäng över 5 inte räknas. Alla urvalskriterier och poängsättningar har en bedömningsgrund knuten till sig, dessa finns i handlingsplanens bilagor. Bedömningsgrunderna förklarar hur poängsättningen sker och på vilka grunder ansökan poängsätts Viktning När ett urvalskriterium är färdigbedömt multipliceras poängen med viktningen. Detta leder till att urvalskriterier som bedöms vara viktigare har en större effekt på hur ansökan ska prioriteras

19 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Krav på poäng avgör om ansökan prioriteras För att en ansökan ska prioriteras krävs följande: Den viktade summan för urvalskriterier är minst lika hög som minimipoängen som gäller för insatsområdet. Det kan gälla både nationella och regionala urvalskriterier. Ansökan måste få poäng i minst två av de angivna urvalskriterierna. Om båda av dessa krav uppfylls kommer ansökan att prioriteras på det sätt som anges i insatsområdet.

20 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 5. (Åtgärd 1 och 2) Kompetensutveckling och rådgivning Syftet med kompetensutvecklingen och rådgivningen är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och därmed även öka effektiviteten och förbättra måluppfyllelsen för övriga åtgärder i landsbygdsprogrammet. I sin helhet ska åtgärden bidra till en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden. Det finns flera myndigheter som handlägger stöd inom kompetensutveckling och rådgivning. Det är länsstyrelserna, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket. Varje myndighet har sin egen handlingsplan. Jordbruksverket är den enda myndigheten som handlägger stöd inom kompetensutveckling och rådgivning inom följande områden: ökad konkurrenskraft, djurvälfärd samt kort livsmedelskedja och lokal marknad Stöd till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat (delåtgärderna 1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområdena 4abc och 5bcd) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd riktar sig till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområdena 4abc och 5bcd) och syftar till att återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden och de europeiska landskapens karaktär (fokusområde 4a) förbättra vattenförvaltningen, inklusive hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel (fokusområde 4b) förebygga markerosion och förbättra markskötseln (fokusområde 4c) effektivisera energianvändningen inom jordbruk och livsmedelsförädling (fokusområde 5b som enligt programmet generellt ingår i fokusområde 5c om förnybar energi) minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak (fokusområde5d) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Det finns behov av att förmedla kunskap inom ämnesområdena i de övergripande prioriteringarna biologisk mångfald, vattenförvaltning, växtnäring, växtskyddsmedel, markerosion, markskötsel, energianvändningen inom jordbruk och livsmedelsförädling, jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak. Det behövs organisationer och samverkande aktörer med bred kompetens, kontinuitet och kännedom om länets förutsättningar, med anknytning till forskning och utveckling inom miljö och klimat. Länsstyrelsen prioriterar genomförare med kunskap, kompetens och genomförandekapacitet inom de

21 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) övergripande prioriteringarna. Projekt som har egna specificerade, mätbara och uppföljningsbara mål prioriteras. Goda idéer finns på landsbygden men de behöver spridas. Det finns tillgång till högskola, naturbruksskolor, lokal rådgivning, expertkunskap och kompetensutveckling. Behov finns av att sprida framgångsrika modeller och förmedla forskningsresultat till konkret användning, genom t ex visning av framgångsprojekt. Det kan handla om innovativa studiecirkelgrupper, stöd från högskolan för innovationer och mötesplatser för erfarenhetsutbyte. Genomförare med möjlighet att nå stor och rätt del av målgruppen prioriteras. Flera kanaler kan användas men mötesplatser för erfarenhetsutbyte är prioriterat. Projektet Greppa Näringen är ett viktigt verktyg för att nå flera av länets målgrupper. För Halland gäller att öppna landskap och omväxlande natur behöver användas hållbart för fortsatt tillgång till biologisk mångfald, kulturmiljöer, rena resurser och sociala värden. Markanvändning utan miljöhänsyn utarmar och fragmentarar natur- och kulturvärden vilket missgynnar biotoper och arter långsiktigt. Djurproduktionen i Halland är intensiv och alltmer koncentrerad till vissa områden med större gårdar. Detta leder till hög gödselproduktion i de djurtäta områdena, övergödning och utsläpp av växthusgaser. En ojämn fördelning av betesdjur gör att odlingslandskapet växer igen i en del områden, främst i skogsbygden. Med en förändring av klimatet följer ett behov av att anpassa befintlig produktion och verksamhet. Halland har milda vintrar och mycket nederbörd. Tillsammans med de förväntade klimatförändringarna, kan problemen med hög utlakning och stark avrinning komma att öka. Detta kan påverka redan dålig vattenkvalitet i bl. a vissa vattendrag. Kunskapsöverföring som bidrar till att återställa, bevara och förbättra ekosystem som påverkas av jordbruksverksamhet prioriteras. Ett allt intensivare jordbruk har minskat livsutrymmet för många arter i jordbrukslandskapet. Kunskap och goda idéer behöver spridas för att visa hur åtgärder i slättlandskapet, mellanbygd och skogsbygd kan öka livsutrymmet för insekter, fåglar och vilda växter. Kunskapsöverföring behövs för att underlätta omläggning till ekologisk produktion och öka den ekologiska jordbruksproduktionen, inom växt- och djurproduktion, vilket är ett mål i Halland. Miljökvalitetsmålen och Hallands mål för ekologisk produktion ska ligga till grund för insatserna liksom miljöersättningar, stöd för ekologisk produktion, investeringar inom miljö och tvärvillkor. Det kan handla om olika metoder, innovationer eller spridning av kunskap som behöver öka i omfattning i länet. Kunskapsöverföring om vattenanvändning koncentreras i första hand till de avrinningsområden som inte uppfyller god ekologisk och kemisk status eller i nitratkänsliga områden. Samtliga kommuner i länet utom Hylte (Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm) är idag klassade som nitratkänsliga områden. I Halland är påverkan stor på vattendragen och havsvikarna från jordbrukslandskapet och den höga djurtätheten. De fyra stora åarna Lagan, Nissan Ätran och Viskan samt de många mindre vattendragen, gör att närheten

22 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) till och risken för att vattnet ska nås av gödsel och/eller bekämpningsmedel är stor. Miljötillståndet förbättras alltför långsamt i länet. Den rådgivning eller kompetensutveckling som behövs i länet ska därför styras av miljökvalitetsmålen. Projekt prioriteras som kan visa på stora eller särskilda behov av informationsspridning för att uppnå nytta för miljö och ekonomi Målbild Ökad kompetens för en hållbar användning av det halländska landskapet med minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning, säker hantering och minskad användning av växtskyddsmedel, ökad ekologisk produktion, ökad biologisk mångfald och tillgång till kulturmiljöer Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Upphandling, utlysning och länens eget arbete med kompetensutveckling och rådgivning Länsstyrelsen genomför aktiviteter både i egen regi och genom upphandling. Aktiviteter genomförs utifrån länets behov, enligt regionala prioriteringar för miljö och klimat. Inom i första hand de fokusområden där det är brist på kunskapsföretag eller där Länsstyrelsen har särskild kompetens, kommer myndigheten att genomföra aktiviteter i egen regi. Detta kan förändras över tid beroende på tillgång på anordnare eller kompetens i och utanför Länsstyrelsen. Kompetensutveckling och rådgivning som handlar om att återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden med fokus på miljömålet Ett rikt odlingslandskap, genomförs i huvudsak i egen regi. Länsstyrelsen bedömer att det saknas företag och organisationer som i tillräcklig omfattning kan driva verksamhet för biologisk mångfald, bland annat inom Natura 2000-områden. Även inom ekologisk produktion är tillgången till kunskapsföretag begränsad. Det gäller även jordbruk med höga naturvärden och landskapens värde och karaktär enligt den europeiska landskapskonventionen. Även kunskapsöverföring med koppling till miljöersättningar eller andra landsbygdsstöd genomförs i första hand i egen regi, eftersom Länsstyrelsen bäst känner till regionala miljömål, underutnyttjade stödformer och miljöersättningar samt dess regelverk. Inom Greppa Näringen och Ekologisk produktion avser Länsstyrelsen att i huvudsak upphandla individuell rådgivning. Andra aktiviteter som fältvandringar, kurser, studieresor inom dessa områden, kommer Länsstyrelsen att genomföra både i egen regi och genom upphandling.

23 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Detta avser Länsstyrelsen att göra i egen regi i mån av medel 4abc 5bcd Kurser, fältvandringar, studieresor/besök. Enskild rådgivning inom områden där det är brist på extern kompetens. Upphandlas från externa aktörer Enskild rådgivning där behovet tillgodoses med extern kompetens. Grupprådgivning, t.ex. vattendragsgrupper. Gruppaktiviteter. Kunskapsöverföring med koppling till miljöersättningar eller andra stöd eftersom Länsstyrelsen bäst känner till regionala miljömål, underutnyttjade stödformer samt deras regelverk. Kurser, fältvandringar och studieresor, för att fånga upp efterfrågan som annars kan vara svår att förutse. Administration av rådgivnings- och kompetensutvecklingstjänster (projektledning, upphandling, rekvisitioner, projektutveckling, utvärdering mm.) Utlysning tillämpas tidigast Information om exakt tidpunkt och budget för aktuell utlysning eller upphandling kommer att finnas på Det här gäller för urval av ansökningar Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras.

24 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Urvalskriterier (Delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 fokusområdena 4abc, 5bcd) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 3. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Projektet bidrar till införandet av nya 1 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet. 10 produkter, tjänster +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag. eller arbetsmetoder +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning. (innovation). 2. Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet 3. Projektets metod bidrar till kunskapsspridning. 4. Det finns ett identifierat behov av projektet. 5. Projektet har tydliga mål. 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet. 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet. 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ. 3 poäng: Behovet är generellt stort (eller akut) då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen i ansökan är tillfredställande och beskrivning av vad som gjorts och pågår finns. 2 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande men beskrivning av vad som redan gjorts eller pågår saknas. +2 poäng: Stor ekonomisk nytta för målgruppen/näringen eller till stor nytta för miljön/klimatet. 5 poäng: Utöver en relevant målbeskrivning och tydliga mätbara produktionsmål så finns även effektmål beskrivna. 3 poäng: En relevant målbeskrivning finns med tydliga produktionsmål (tid, mängd, kvalité etc.) finns angivna 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte specificerat så att det går att följa upp. Summa 100 Regionala urvalskriterier För stöd till kompetensutveckling och rådgivning finns inte några regionala urvalskriterier

25 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter. Inom stöd till kompetensutveckling och stöd till rådgivningstjänster (1.1 och 2.1) ges stöd till stödberättigande utgifter som inte täcks av intäkter som kommer från deltagare. För stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges maximalt euro per rådgivningstillfälle. Utanför jordbruks- och skogsbrukssektorn begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 2. Inom kompetensutveckling och rådgivning gäller inte begränsningen per stödmottagare, utan för den som deltar i kompetensutveckling eller rådgivning. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som man fått under den tiden räknas med. Schabloner och indirekta kostnader mat i form av lunch och middag, ersätts enligt skatteverkets riktlinje årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil traktamente enligt skatteverkets riktlinje eget arbete, 220 kronor per redovisad timme. Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller kommanditbolag är stödmottagare är också arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor och delägare i handelsbolag och kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande. Schabloner används inom upphandling utlysning och även för uppdrag inom egen regi. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet. 2 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

26 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Avgifter för kompetensutveckling och rådgivning Mottagaren, det vill säga den som deltar i kompetensutvecklingen eller rådgivningen ska i vissa fall betala en avgift. Avgiften ska framgå i upphandlingsunderlag, i information om utlysningar och i kursprogram. Kompetensutveckling inom miljö och klimat (delåtgärd 1.1 fokusområdena 4abc, 5cd). Inget villkor att ta ut deltagaravgift. Demonstrationer och information, (delåtgärd 1.2 fokusområdena 4abc, 5cd). Inget villkor att ta in avgifter för demonstrationer och information. Rådgivning för energieffektivisering (delåtgärd 2.1 fokusområde 5b som enligt programmet generellt ingår i fokusområde 5c om förnybar energi). Mottagaren av rådgivningen ska betala 10 procent av upphandlat pris eller av stödmyndighetens timkostnad för tjänsten. Övrig miljö- och klimatrådgivning (delåtgärd 2.1, fokusområdena 4abc 5cd). Inget villkor att ta ut avgift Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområde 6a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd riktar sig till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområden 6a) och syftar till att utveckla småföretag och på så sätt få fler arbetstillfällen på landsbygden genom informationsinsatser och kurser inom andra näringar än jordbruk, men också genom att utveckla och ta tillvara kulturarv och traditionell kunskap utveckla småföretag och på så sätt få fler arbetstillfällen på landsbygden genom rådgivning och företagsledningstjänster inom andra näringar än jordbruk. Regionala prioriteringar med kort bakgrund Landsbygdens resurser omfattar mer än livsmedelsproduktion. Det finns i Halland en mångfald av branscher och lantbruksföretagare med olika verksamheter som ger en stark företagarkultur. Det finns en marknadsmöjlighet med växande befolkning, diversifierat företagande och innovation av varor, tjänster och upplevelser. Det tilltalande läget för turism ger utvecklingsmöjligheter inom mat-, natur- och kulturupplevelser. Det finns behov av att förmedla kunskap inom de övergripande prioriteringarna; diversifiera jordbruks-, skogs- eller trädgårdsföretag samt utveckla småföretag inom andra näringar än jordbruk. Det behövs kunskap om t.ex. marknadsanpassning, hur man får större marknadsandel, hur företag kan nischa

27 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) eller utveckla nya produkter och tjänster för att få mer betalt och om markandsinnovationer. Mer branschbaserad företagsutveckling behövs, om företagsledning, administration och företagsetablering. Det kan även handla om betydelsen av jämställdhet, integration och tillgänglighet i företagandet och specifika frågor för branscher på landsbygden. Det finns ett behov av praktiska och erfarenhetsbaserade metoder för kunskapsspridning, t.ex. innovativa cirkelgrupper, stöd från högskolan för innovationer och mötesplatser för erfarenhetsutbyte Målbild Attraktiv landsbygd med många små företag, fler jobb och ökat intresse för kulturarv och tradition Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Upphandling, utlysning och länens eget arbete med kompetensutveckling och rådgivning Länsstyrelsen genomför aktiviteter både i egen regi och genom upphandling i sitt projekt. Aktiviteter genomförs utifrån länets behov, enligt regionala prioriteringar för att skapa nya jobb. Kompetensutveckling som handlar om företagsutveckling vad gäller t.ex. marknadsanpassning, hur man får större marknadsandel, hur företag kan nischa eller utveckla nya produkter och tjänster för att få mer betalt och om markandsinnovationer, företagsledning, administration och företagsetablering avser Länsstyrelsen att i huvudsak upphandla. Det gäller aktiviteter som individuell rådgivning, kurser, studieresor och arbete med informationsmaterial. Vad gäller jämställhet, integration och tillgänglighet inom jobbskapande företagsutveckling avser Länsstyrelsen att i huvudsak i egen regi genomföra aktiviteter som kurser, studiebesök och arbete med informationsmaterial och webbsidor, eftersom Länsstyrelsen har ett länsövergripande ansvar för dessa ämnesområden. Utlysning tillämpas tidigast Information om exakt tidpunkt och budget för aktuell utlysning eller upphandling kommer att finnas på

28 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Det här gäller för urval av ansökningar Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras Urvalskriterier (Delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 fokusområde 6a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 4. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Projektet bidrar till införandet av nya 1 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet. 10 produkter, tjänster +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag. eller arbetsmetoder +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning. (innovation). 2. Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet. 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet Projektets metod bidrar till kunskapsspridning. 4. Det finns ett identifierat behov av projektet. 5. Projektet har tydliga mål. 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler. 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ. 3 poäng: Behovet är generellt stort (eller akut) då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen i ansökan är tillfredställande och beskrivning av vad som gjorts och pågår finns. 2 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande men beskrivning av vad som redan gjorts eller pågår saknas. +2 poäng: Stor ekonomisk nytta för målgruppen/näringen eller till stor nytta för miljön/klimatet. 5 poäng: Utöver en relevant målbeskrivning och tydliga mätbara produktionsmål så finns även effektmål beskrivna. 3 poäng: En relevant målbeskrivning finns med tydliga produktionsmål(tid, mängd, kvalité etc.) finns angivna 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte specificerat så att det går att följa upp Summa 100

29 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Regionala urvalskriterier För stöd till kompetensutveckling och rådgivning finns inte några regionala urvalskriterier Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter. Inom stöd till kompetensutveckling och stöd till rådgivningstjänster (1.1 och 2.1) ges stöd till stödberättigande utgifter som inte täcks av intäkter som kommer från deltagare. För stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges maximalt euro per rådgivningstillfälle. Utanför jordbruks- och skogsbrukssektorn begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 3. Inom kompetensutveckling och rådgivning gäller inte begränsningen per stödmottagare, utan för den som deltar i kompetensutveckling eller rådgivning. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som man fått under den tiden räknas med. Schabloner och indirekta kostnader mat i form av lunch och middag, ersätts enligt skatteverkets riktlinje årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil traktamente enligt skatteverkets riktlinje eget arbete, 220 kronor per redovisad timme. Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller kommanditbolag är stödmottagare är också arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor och delägare i handelsbolag och kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande. Schabloner används inom upphandling, utlysning och även för uppdrag inom egen regi. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet. 3 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

30 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Avgifter för kompetensutveckling och rådgivning Mottagaren det vill säga den som deltar i kompetensutvecklingen eller rådgivningen ska i vissa fall betala en avgift. Avgiften ska framgå i upphandlingsunderlag, i information om utlysningar och i kursprogram. Kompetensutveckling, (delåtgärd 1.1 fokusområde 6a). Deltagaravgiften ska lägst vara 500 kronor. Demonstrationer och information (delåtgärd 1.2, fokusområde 6a). Inget villkor att ta in avgifter för demonstrationer och information. Rådgivning (delåtgärd 2.1, fokusområde 6a). Mottagaren av rådgivningen ska betala 30 procent av upphandlat pris eller av stödmyndighetens timkostnad för tjänsten Stöd till rådgivning för kommersiell service (delåtgärd 2.1, inom fokusområde 6b) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd riktar sig till rådgivning för kommersiell service. Syftet är att öka kompetensen om hur verksamhet inom lokal service kan utvecklas, bland annat genom affärsutveckling, energikartläggning och energirådgivning hos företagare och verksamma inom lokal service, som dagligvarubutiker, drivmedelsstationer eller annan prioriterad serviceverksamhet. (delåtgärd 2.1, fokusområde 6b) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Tillgången till grundläggande dagligvaruservice är en förutsättning för många människors livsrum. För områden med minskande befolkning blir det en negativ spiral med minskande service, brist på byggande, kommunikation och arbetstillfällen. Det behövs nya innovativa insatser med nya koncept för att kunna behålla och utveckla möjligheter som ger tillgång till grundläggande service. Utvecklingen runt servicefrågor kräver att lärandet ökar hos alla inblandade. Det finns behov av kunskap inom de övergripande prioriteringarna. Det kan vara hur lokal service kan utvecklas och om servicens roll för ortens företagande, ideell verksamhet, IT-utveckling och turism. Rådgivning behövs för ett hållbart företagande; ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Det behövs kunskap om t ex affärsutveckling, energikartläggning, energieffektivisering, tillgänglighetsanpassning och serviceverksamhet som socialt nav. De som vill utvidga och effektivisera sin verksamhet är en viktig målgrupp liksom att de som planerar att bredda verksamheten.

31 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Ökad kunskap behövs också för att se nya innovativa utvecklingsvägar. Lokala servicelösningar från ortens krafter behöver tas tillvara och aktörer behöver erbjudas rådgivning. Ny kunskap förväntas ge större engagemang och de insatser som planeras kan bli av högre kvalitet Målbild Mål Nöjda landsbygdsbor och besökare! För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Upphandling, utlysning och länens eget arbete med kompetensutveckling och rådgivning Rådgivning som handlar om hur verksamhet inom lokal service kan utvecklas avser Länsstyrelsen att genomföra både i egen regi och genom upphandling för rådgivningstjänster. De genomförs utifrån länets behov, enligt regionala prioriteringar för att utveckla lokal service. Information om exakt tidpunkt och budget för aktuell upphandling kommer att finnas på Det här gäller för urval av ansökningar Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras Urvalskriterier (Delåtgärder 2.1, fokusområde 6b) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 5.

32 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Projektet bidrar till införandet av nya 1 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet. 10 produkter, tjänster +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag. eller arbetsmetoder +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning. (innovation). 2. Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet. 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet Projektets metod bidrar till kunskapsspridning. 4. Det finns ett identifierat behov av projektet. 5. Projektet har tydliga mål. 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler. 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ. 3 poäng: Behovet är generellt stort (eller akut) då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen i ansökan är tillfredställande och beskrivning av vad som gjorts och pågår finns. 2 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande men beskrivning av vad som redan gjorts eller pågår saknas. +2 poäng: Stor ekonomisk nytta för målgruppen/näringen eller till stor nytta för miljön/klimatet. 5 poäng: Utöver en relevant målbeskrivning och tydliga mätbara produktionsmål så finns även effektmål beskrivna. 3 poäng: En relevant målbeskrivning finns med tydliga produktionsmål(tid, mängd, kvalité etc.) finns angivna 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte specificerat så att det går att följa upp Summa 100 Regionala urvalskriterier För stöd till kompetensutveckling och rådgivning finns inte några regionala urvalskriterier Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter. Stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges till stödberättigande utgifter som inte täcks av intäkter som kommer från deltagare. För stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges maximalt euro per rådgivningstillfälle.

33 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Utanför jordbruks- och skogsbrukssektorn begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 4. Inom kompetensutveckling och rådgivning gäller inte begränsningen per stödmottagare, utan för den som deltar i kompetensutveckling eller rådgivning. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som man fått under den tiden räknas med. Schabloner och indirekta kostnader mat i form av lunch och middag, ersätts enligt skatteverkets riktlinje. årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil traktamente enligt skatteverkets riktlinje eget arbete, 220 kronor per redovisad timme. Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller kommanditbolag är stödmottagare är också arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor och delägare i handelsbolag och kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande. Schabloner används inom upphandling, utlysning och även för uppdrag inom egen regi. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet Avgifter för rådgivning Mottagaren det vill säga den som deltar i rådgivningen ska i vissa fall betala en avgift. Avgiften ska framgå i upphandlingsunderlag, i information om utlysningar och i kursprogram. Rådgivning (delåtgärd 2.1, fokusområde 6b). Mottagaren av rådgivningen ska betala 30 procent av upphandlat pris eller av stödmyndighetens timkostnad för tjänsten. 4 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

34 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 6. Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring Under den här rubriken finns investeringsstöd till företag inom jordbruk, trädgård och rennäring samt förädlingsstöd. Förutom länsstyrelsen handlägger också Sametinget investeringsstöd för ökad konkurrenskraft samt förädlingsstöd med inriktning på rennäring. Sametinget har egen handlingsplan Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 2a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1). Syftet är stärka företagens konkurrenskraft och lönsamhet genom att anpassa företagens generella kapacitet och hållbarhet, samt att påskynda företagens möjligheter att anpassa sig till nya förutsättningar på marknaden. Det kan exempelvis vara att investera i rationella byggnader med god djuromsorg, effektiv och energisnål utrustning eller innovativa metoder (fokusområde 2a) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Det finns ett behov av fortsatt tillgång till rena resurser. Värnad natur, förnybar energi och bra djurvälfärd ger goda förutsättningar för företagande. Klimatförändringar ger ändrade förutsättningar. Befintlig produktion behöver anpassas. Halland prioriterar för utveckling och investering i ny miljövänlig teknik, höjd verkningsgrad på existerande teknik och utveckling av förnybar energi. Investering i maskiner eller anläggningar som använder dokumenterat hållbar, resurs-och/eller klimateffektiv teknik prioriteras. Förändringsbenägenheten behöver stärkas och idéer spridas. Lösningar på problem riskerar att utebli med brist på innovativ kunskap. Landsbygdsföretagare med nya idéer ska prioriteras. Satsningar som innebär innovation ska prioriteras. Det kan innebära att investeringen medför att en ny marknad prövas eller att en ny produkt tas fram. Företag som satsar på, för företaget, ny teknik prioriteras. Goda idéer finns på landsbygden men de behöver spridas. Kunskapsnivån är hög hos många lantbrukare men kunskap behöver underhållas. Okunskap om regler, miljö och sin egen verksamhet kan ge skador på natur- och kulturmiljöer. Adekvat kompetens hos sökanden ska prioriteras. Det finns för få lönsamma lantbruk vilket påverkar hela landsbygden och ger många negativa konsekvenser. Lantbruk läggs ner, särskilt i inlandet. Jordbruksföretagen, särskilt i Hallands inland, behöver bli mer konkurrenskraftiga inom animalieproduktion, grönsaksodling och energiproduktion. Prioritering görs så att befintligt företagande förbättras och att företagen ytterligare stärker sina starka sidor för att kunna satsa långsiktigt.

35 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Landsbygdsprogrammets insatser ska bidra till att motverka en befolkningsmässig och ekonomisk obalans i länet. Eftersom det är skillnad i utveckling av inland och kustremsa, ska företag som är belägna inom det område där kompensationsstöd utgår i Halland prioriteras Målbild Lönsamma och konkurrenskraftiga jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningar kommer att ställas i konkurrens mot varandra för att uppnå största möjliga effekt och måluppfyllelse. Länsstyrelsen kommer att göra detta genom att ha upp till fem beslutstillfällen per år. Efter senaste ansökningsdatum prövar Länsstyrelsen alla kompletta ansökningar som kommit in sedan förra beslutsomgången. Information om ansökningsperioder och beslutstillfällen kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida; Ansökningar som uppfyller grundkraven för åtgärden bedöms och poängsätts utifrån urvalskriterier. Ansökningar som får mindre än 200 poäng i nationella urvalskriterierna avslås, även innan ansökningstiden för beslutsomgången har gått ut. För regionala kriterier är gränsen för avslag 150 poäng. För ansökningar som är högt nationellt prioriterade, och får minst 450 poäng i de nationella urvalskriterierna, gäller inte miniminivån för regionala urvalskriterier. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar rangordnas inbördes och beviljas stöd enligt rangordning, så långt budgeten räcker för aktuell beslutsomgång. För ansökningar med lika poäng blir det högst viktade kriteriet avgörande. Rangordnade ansökningar som inte kan beviljas stöd på grund av att budgeterade medel inte räcker till i beslutsomgången, förs vidare till nästa beslutsomgång. Ansökan kommer att kunna föras vidare en gång. Budget för respektive beslutsomgång kommer att beslutas årligen.

36 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Urvalskriterier (Delåtgärd 4.1, fokusområde 2a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 6. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. +2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst 1 nationellt miljökvalitetsmål +1 poäng: Delar i investeringen ger extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet +1 poäng: Investeringen bidrar till bättre djurvälfärd Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 2 poäng: Investeringen är ny för företaget Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen. 5. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft. +1 poäng: Lämplig kompetens finns inom företaget för det område investeringen avser, eller för nyföretagare lämplig utbildning eller erfarenhet +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen +1 poäng: Den som söker stöd har produktionsresultat minst i nivå med genomsnittet för sin bransch, eller klassas som nyföretagare +1 poäng: Den som söker stöd deltar i produktionsuppföljningsprogram eller motsvarande +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är större än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 procent +1 poäng: Nuvärdet av investeringen med stöd är positivt. +1 poäng: Ersättningen per timme ökar. +1 poäng: Investeringen leder till minskad sårbarhet +1 poäng: Investeringen bidrar till ökad marknadsanpassning +1 poäng: Investeringen är en nybyggnation Summa

37 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Regionala urvalskriterier Regionala urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. +2 poäng: Investeringen bidrar till energieffektivitet. +2 poäng: Investeringar som bidrar till minskat läckage av klimatgaser och växtnäringsämnen +1 poäng: Investeringen bidrar till bättre djurvälfärd Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster, arbetsmetoder (innovation) eller bättre arbetsmiljö. 3. Sökanden har den kunskap, kompetens och genomförandekapacitet som krävs för att genomföra investeringen. 4. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft. 5. Investeringen bidrar till att förbättra sysselsättningen. +2 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning. +1 poäng: Investeringen är ny för företaget +1 poäng: Investeringen förbättrar arbetsmiljön i företaget. +1 poäng: Investeringen genomförs i produktion avseende trädgård eller biodling. +3 poäng: Lämplig kompetens finns inom företaget för det område investeringen avser, eller för nyföretagare adekvat utbildning eller erfarenhet. +2 poäng: Företaget har en kompetensförsörjningsplan/ gårdsråd/ mentorskap. +3poäng: Nuvärdet av investeringen med stöd är positivt +2 poäng: Investeringen bidrar till utveckling i mindre gynnade områden. +3 poäng: Investeringen leder till skapat arbetstillfälle. +2 poäng: Investeringen leder till bevarat arbetstillfälle. Summa Investeringar som inte prioriteras regionalt Följande investeringar kommer inte att få några poäng för de regionala urvalskriterierna: - Flerårigt växtmaterial som t.ex. buskar för odling av frukt och bär Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. I Hallands län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) ska höjas med ytterligare 10 procent. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter, lägsta stödbelopp blir då kronor. Enhetskostnader används för stöd till nybyggnation av följande stallar:

38 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Enhetskostnad per förprövad plats Enhetskostnad per kvadratmeter stallyta Djurkategori Oisolerat Isolerat Oisolerat Mjölkko vid förprövning av platser kr kr Mjölkko vid förprövning av mer än 150 platser kr kr Kalvar 0-3 mån Ungdjur, nötkreatur, i liggbås Dikor i liggbås kr kr kr Sugga i produktion Slaktsvin Slaktkyckling kr kr 186 kr Djupströ med skrapad gång för nötkreatur kr I de fall inget storleksintervall anges under djurkategori gäller enhetskostnaden oavsett storlek på stall och antal förprövade platser. I de fall inget särskilt inhysningssystem anges under djurkategori gäller enhetskostnaden oavsett inhysningssystem. De redovisade kostnaderna är inklusive allt såsom mark, byggnad, inredning, el, VA, utfodring, gödsellagring samt projekteringskostnad. Vid nybyggnation av stallarna i tabellen ovan går det därför inte att få något stöd utifrån faktiska utgifter. Stödet beräknas utifrån ovanstående kostnad och aktuell stödnivå, procent. Stödbelopp om schablonen utgår ifrån enhetskostnad per förprövad plats = stödnivå x enhetskostnad per förprövad plats x antalet förprövade platser i stallet. Detta gäller upp till maximalt stödbelopp

39 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Stödbelopp om schablonen utgår ifrån enhetskostnad per kvadratmeter stallyta = stödnivå x enhetskostnad per kvadratmeter stallyta x antalet kvadratmeter stall, yttermått. Detta gäller upp till maximalt stödbelopp Koppling till andra mål Investeringsstöd till primärproduktion kan ge synergieffekter som öppethållande av betesmarker genom anslutning till miljöersättning för betesmarker och kompensationsbidrag. Investeringar som görs för ekologisk, certifierad produktion kan öka anslutningen till ersättningen för ekologiskt jordbruk liksom förbättrad djurmiljö kan ge anslutning till ersättningen för djurvälfärd. I samband med generationsskifte kan både startstöd och stöd till investeringar vara aktuellt. Behov av kompetensutveckling kan uppkomma. Det kan leda till möjligheter för företag att diversifiera verksamheten med exempelvis förädlingsverksamhet och turismverksamhet Investeringsstöd för energieffektivisering samt energigrödor inom jordbruks- och trädgårdsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 5bc) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1) och syftar till att få mer energieffektiva företag samt mer förnybar energi genom produktion av fleråriga energigrödor (fokusområde 5bc) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Jordbruket behöver tillsammans med transporter och arbetsfordon bidra till att nå länets klimatmål. Fortsatta utsläppsminskningar är helt beroende av utvecklingen inom dessa sektorer. Indirekt finns en stor potential för att minska utsläppen från produktion av el, dels genom eleffektivisering och byte från el till andra energiformer och dels genom fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion. Förutsättningarna finns för en kraftigt ökad produktion av förnybar energi och inom jordbruket finns en stor potential främst med gödselbaserad biogas men även med halm och energigrödor. För det sistnämnda är har beräknats möjligheten från ettåriga energigrödor och inte fleråriga som energiskog användes 108 hektar eller 0,1 % av den totala åkerarealen i Halland för odling av energiskog. Den största potentialen för biogas finns i förgasning av skogsråvara i framtiden. Totalt finns god tillgång på biobränslen då det finns hög produktion av skogsråvara och det är nära tillgång till industrier, sågverk och energiverk. Försörjningen av rena biobränslen till energianvändning, som GROT, energived, bark och sågspån, är för nuvarande god i länet. Dessutom finns resurser att öka uttaget av skogsbränsle. Efterfrågan har minskat de senaste två åren men inte påverkat länet så mycket då de större värmeverken endast eldar med rena biobränslen. Därför görs positiv prioritering om det finns regional eller lokal efterfrågan för energiskogsprodukter.

40 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Investeringar som görs måste vara energieffektiva för att på sikt få mer hållbara företag och ökad konkurrensförmåga. Det finns ett stort behov av energieffektivisering, både att göra det mer systematiskt med kontinuerlig uppföljning och att få till konkreta åtgärder. De företag som på olika sätt fått energirådgivning behöver nu gå vidare med energieffektivisering. Växthusföretag har speciellt stora energibesparingar att göra. Kunskap och ny teknik behöver spridas, t.ex. genom innovativa cirkelgrupper och mötesplatser för erfarenhetsutbyte. En viktig målgrupp är de som fått kompetensutveckling och rådgivning om energi liksom de som tillhör en ny generation välutbildade landsbygdsföretagare från länets naturbruksgymnasium Målbild Mer förnybar energi och energieffektiva jordbruks- och trädgårdsföretag jämfört med slutet av den förra programperioden (2013) Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningar kommer att ställas i konkurrens mot varandra för att uppnå största möjliga effekt och måluppfyllelse. Länsstyrelsen kommer att göra detta genom att ha upp till fem beslutstillfällen per år. Efter senaste ansökningsdatum prövar Länsstyrelsen alla kompletta ansökningar som kommit in sedan förra beslutsomgången. Information om ansökningsperioder och beslutstillfällen kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida: Ansökningar som uppfyller grundkraven för åtgärden bedöms och poängsätts utifrån urvalskriterier. Ansökningar som får mindre än 200 poäng i urvalskriterierna avslås, även innan ansökningstiden för beslutsomgången har gått ut. Ansökningar rangordnas inbördes och beviljas stöd enligt rangordning, så långt budgeten räcker för aktuell beslutsomgång. För ansökningar med lika poäng blir det högst viktade kriteriet avgörande. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Rangordnade ansökningar som inte kan beviljas stöd på grund av att budgeterade medel inte räcker till i beslutsomgången, förs vidare till nästa beslutsomgång. Ansökan kommer att kunna föras vidare en gång. Budget för respektive beslutsomgång kommer att beslutas årligen.

41 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Urvalskriterier (Delåtgärd 4.1, fokusområde 5bc) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 7. Nationella och regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla specifika miljö- och klimatmål. 5 poäng: Investeringen bidrar till mycket stor energieffektivisering 3 poäng: Investeringen bidrar till stor energieffektivisering eller 3 poäng: Investeringen bedöms bidra till en god produktion av biomassa för energiändamål +3 poäng: Investeringen gynnar andra miljömål utöver energiomställning +2 poäng: Det finns en marknad för den producerade biomassan Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 5 poäng: Energikartläggning eller motsvarande har gjorts eller +2 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning Det finns ett regionalt identifierat behov av investeringen. Om ansökan gäller energieffektivisering: +2 poäng: Investeringen bidrar till energiomställning. +2 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning +1 poäng: Investeringen görs i prioriterad verksamhet Om ansökan gäller energiskog: +3 poäng: Det finns en marknad för produkten +2 poäng: Anläggning sker i geografiskt prioriterat område 30 Summa Investeringar som inte prioriteras regionalt. I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. I Hallands län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet ska höjas med ytterligare 10 procent.

42 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) För stöd till fleråriga energigrödor det vill säga salix, hybridasp och poppel beviljas inte stöd till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. För stöd till energieffektivisering beviljas inte stöd till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Enhetskostnader används för etablering och stängsling av fleråriga energigrödor, det vill säga salix, poppel och hybridasp enligt följande: plantor och plantering samt extra utgifter förknippade med iordningställande av mark före produktion, stödnivå kronor per hektar stängsling runt planteringar av fleråriga energigrödor, stödnivå kr per hektar Koppling till andra mål Stödet bidrar till att uppfylla flera miljömål, framför allt Begränsad klimatpåverkan. Det kompletterar flera andra stöd i landsbygdsprogrammet som riktar sig till aktiva företag. Energieffektivisering av företag bidrar till målen i Tillväxtstrategi för Halland , ett dokument för tillväxtarbetet i Halland. I strategin är grön tillväxt ett utpekat styrkeområde. Grön tillväxt samlar företag med tillväxtpotential inom förnybar energi, livsmedel samt andra produkter och tjänster från jord, skog och vatten. En regional tillväxtarena Arena Grön Tillväxt som ska stödja utvecklingen av nya biobaserade produkter och tjänster i Halland är under uppbyggnad. Arena Grön Tillväxt utgör en ansökan till Regionalfonden Västsverige under Högskolan i Halmstad har sedan 2014 ett nytt tvärvetenskapligt forskningsområde som heter Grön innovation: hållbara innovationer inom grön näring. Syftet är att lösa viktiga samhällsproblem, skapa konkurrenskraft, stärka innovationsförmågan och stimulera till nya produkter, tjänster och processer inom gröna näringar. Projektet FEEN (Förnybar Energi och Energieffektivisering i Näringslivet) har arbetat för effektivisering i små och medelstora företag inklusive lantbruk i Halland. Här har funnits möjlighet till energikartläggning av lantbruksföretag för ökad användning av förnybar energi. Energikollen och Klimatkollen har utförts inom Greppa Näringen. Det ger ett bra utgångsläge i länet för anslutning till detta stöd och för jordbruksföretag att söka de två andra stöden inom delåtgärd 6.4. Kompetensutveckling behövs för utbyte och spridning av ny teknik och i samverkan med andra fokusområden fås förstärkningseffekter.

43 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Investeringsstöd för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak inom jordbruks- och trädgårdsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 5d) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till jordbruks- trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1) och syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak. (fokusområde 5d) Regionala prioriteringar med kort bakgrund I Halland finns ett stort behov av investeringar i jordbrukssektorn för att minska utsläppen av klimatgaser och ammoniak. Halland klarar klimatmålet för 2020 men för att nå målet med inga nettoutsläpp år 2050, behövs åtgärder. Länets djurintensiva jordbruk gav 2011 ca 70 % länets totala metanutsläpp och ca 84 % av lustgas. Halland prioriterar investeringar som, utöver att minska avgången av växthusgaser och ammoniak, även bidrar till att minska näringsläckaget från mark. Även detta är en mycket viktig fråga för Halland, eftersom det är ett djurtätt län med lätta jordar och hög nederbörd. Om den som söker stöd har tagit emot relevant rådgivning om växtnäring prioriteras den ansökan extra, eftersom kunskap om utlakningsfrågor är av stor betydelse i Halland. Projektet Greppa Näringen har bedrivits i länet sedan starten 2001, och en omfattande rådgivning har genomförts. Drygt hälften av åkerarealen i Halland är nu ansluten till Greppa Näringen. Även investeringar som förbättrar markstrukturen prioriteras. Dålig markstruktur är ett ökande problem med allt tyngre maskiner - bland annat mycket gödselkörning, hög nederbörd och milda vintrar med lite tjäle Målbild Minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningar kommer att ställas i konkurrens mot varandra för att uppnå största möjliga effekt och måluppfyllelse. Länsstyrelsen kommer att göra detta genom att ha upp till fem beslutstillfällen per år. Efter senaste ansökningsdatum prövar Länsstyrelsen alla kompletta ansökningar som kommit in sedan förra

44 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) beslutsomgången. Information om ansökningsperioder och beslutstillfällen kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida: Ansökningar som uppfyller grundkraven för åtgärden bedöms och poängsätts utifrån urvalskriterier. Ansökningar som får mindre än 200 poäng i urvalskriterierna avslås, även innan ansökningstiden för beslutsomgången har gått ut. Ansökningar rangordnas inbördes och beviljas stöd enligt rangordning, så långt budgeten räcker för aktuell beslutsomgång. För ansökningar med lika poäng blir det högst viktade kriteriet avgörande. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Rangordnade ansökningar som inte kan beviljas stöd på grund av att budgeterade medel inte räcker till i beslutsomgången, förs vidare till nästa beslutsomgång. Ansökan kommer att kunna föras vidare en gång. Budget för respektive beslutsomgång kommer att beslutas årligen Urvalskriterier (Delåtgärd 4.1, fokusområde 5d) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 8. Nationella och regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. 5 poäng: Investeringen bidrar till att betydligt minska avgången av ammoniak, metan eller lustgas 2 poäng: Investeringen bidrar till att minska avgången av ammoniak, metan eller lustgas +1 poäng: Investeringen bidrar till något annat nationellt miljökvalitetsmål utöver minskad avgång av metan, lustgas eller ammoniak Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Det finns ett regionalt identifierat behov av investeringen. 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 2 poäng: Investeringen är ny för företaget +2 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: den som söker har tillräcklig egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning + 3 poäng: Investeringen bidrar till minskat näringsläckage. + 1 poäng: Investeringen bidrar till att förbättra markstrukturen. + 1 poäng Företaget har mottagit rådgivning om växtnäring. Summa

45 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Investeringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. I Hallands län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) inom delåtgärd 16.1 ska höjas med ytterligare 10 procent. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter, lägsta stödbelopp blir då kronor Koppling till andra mål Tillväxtstrategi för Halland är ett dokument för tillväxtarbetet i Halland. I strategin är Grön Tillväxt ett utpekat styrkeområde. Grön Tillväxt samlar områden med tillväxtpotential inom förnybar energi, livsmedel samt andra produkter och tjänster från jord, skog och vatten. Stödet bidrar till andra åtgärder för framför allt miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Ingen övergödning. Här förstärks framförallt Greppa klimatet och Greppa Näringen. Stödet kompletterar direkt stöd för investeringar till gödselbaserad biogas, ökad konkurrenskraft, energieffektivisering, förbättrad vattenkvalitet, tvåstegsdiken och reglerbar dränering. Kompetensutveckling behövs för utbyte och spridning av ny teknik inom området och i samverkan med främst Greppa näringen Förädlingsstöd för kort livsmedelskedja och lokala marknader (delåtgärd 4.2 fokusområde 3a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till mikroföretag samt till små företag (delåtgärd 4.2). Förädlingsstödet syftar till att öka konkurrenskraften för primärproducenter inom livsmedelsproduktion där företagen genom förädling ökar produkternas värde eller ger förutsättningar för korta livsmedelskedjor eller försäljning av livsmedel på en lokal marknad (fokusområde 3a) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Enligt SWOT är en viktig utmaning att möta svårigheten att sälja det halländska och konkurrens från billig livsmedelsproduktion i andra länder. Hallands livsmedelsproduktion anses kunna utvecklas genom större utbud, mer förädlat, närproducerat och mer certifierad ekologisk odling. Det är bland annat den lokala

46 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) maten som kan gynna lantbruket. Livsmedelsförädlingen och utveckling av grönsaksprodukter behöver öka liksom efterfrågan Målbild Ökad konkurrenskraft för primärproducenter inom livsmedelsproduktion Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningar kommer att ställas i konkurrens mot varandra för att uppnå största möjliga effekt och måluppfyllelse. Länsstyrelsen kommer att göra detta genom att ha upp till fem beslutstillfällen per år. Efter senaste ansökningsdatum prövar Länsstyrelsen alla kompletta ansökningar som kommit in sedan förra beslutsomgången. Information om ansökningsperioder och beslutstillfällen kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida: Ansökningar som uppfyller grundkraven för åtgärden bedöms och poängsätts utifrån urvalskriterier. Ansökningar som får mindre än 200 poäng i urvalskriterierna avslås, även innan ansökningstiden för beslutsomgången har gått ut. Ansökningar rangordnas inbördes och beviljas stöd enligt rangordning, så långt budgeten räcker för aktuell beslutsomgång. För ansökningar med lika poäng blir det högst viktade kriteriet avgörande. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Rangordnade ansökningar som inte kan beviljas stöd på grund av att budgeterade medel inte räcker till i beslutsomgången, förs vidare till nästa beslutsomgång. Ansökan kommer att kunna föras vidare en gång. Budget för respektive beslutsomgång kommer att beslutas årligen Urvalskriterier (Delåtgärd 4.2, fokusområde 3a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 9.

47 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Nationella och regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängbeskrivning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella 2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst 1 nationellt miljökvalitetsmål 15 miljö- och klimatmål. +2 poäng: Delar i investeringen ska ge extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet 2. Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen. 5. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft. 6. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen. 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 2 poäng: Investeringen är ny för företaget +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är större än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 % +2 poäng: Investeringen bidrar till ökad marknadsanpassning poäng: Nuvärdet av investeringen med stöd är positivt. +1 poäng: Ersättningen per timme ökar. +1 poäng: Investeringen leder till minskad sårbarhet 5 eller 3 poäng: Investeringen leder till högre förädlingsgrad. 20 Summa Investeringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. I Hallands län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) inom delåtgärd 16.1 ska höjas med ytterligare 10 procent

48 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) I de fall den förädlade produkten inte är en jordbruksprodukt begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 5. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter, lägsta stödbelopp blir då kronor Koppling till andra mål Stödet främjar även lokal utveckling och marknadsanpassning. Investeringsstöd till kortare leveranskedjor kan ge synergieffekter som gör att investeringar även behövs inom jordbruks- och trädgårdsverksamheter. Kortare leveranskedjor kan bidra till minskad klimatpåverkan då livsmedelskedjan kortas till konsument. Behov av kompetensutveckling kan uppkomma Förädlingsstöd för att skapa nya jobb (delåtgärd 4.2 fokusområde 6a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till mikroföretag samt till små företag (delåtgärd 4.2). Förädlingsstödet syftar till att öka konkurrenskraften för primärproducenter inom livsmedelsproduktion och därigenom öka antalet arbetstillfällen inom förädling (fokusområde 6a) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Enligt SWOT-analysen är det en viktig utmaning att möta konkurrensen från billig livsmedelsproduktion i andra länder och att sälja det halländska. Hallands livsmedelsproduktion kan utvecklas genom större utbud, mer förädlat, närproducerat och mer certifierad ekologisk odling. Det är bland annat den lokala maten som kan gynna lantbruket. Livsmedelsförädlingen och utveckling av grönsaksprodukter behöver öka liksom efterfrågan. Hög grad av förädling prioriteras därför på jordbruksprodukter som övervägande kommer från den lokala marknaden Målbild Fler små företag och jobb inom livsmedelsförädling. 5 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

49 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningar kommer att ställas i konkurrens mot varandra för att uppnå största möjliga effekt och måluppfyllelse. Länsstyrelsen kommer att göra detta genom att ha upp till fem beslutstillfällen per år. Efter senaste ansökningsdatum prövar Länsstyrelsen alla kompletta ansökningar som kommit in sedan förra beslutsomgången. Information om ansökningsperioder och beslutstillfällen kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida: Ansökningar som uppfyller grundkraven för åtgärden bedöms och poängsätts utifrån urvalskriterier. Ansökningar som får mindre än 200 poäng i urvalskriterierna avslås, även innan ansökningstiden för beslutsomgången har gått ut. Ansökningar rangordnas inbördes och beviljas stöd enligt rangordning, så långt budgeten räcker för aktuell beslutsomgång. För ansökningar med lika poäng blir det högst viktade kriteriet avgörande. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Rangordnade ansökningar som inte kan beviljas stöd på grund av att budgeterade medel inte räcker till i beslutsomgången, förs vidare till nästa beslutsomgång. Ansökan kommer att kunna föras vidare en gång. Budget för respektive beslutsomgång kommer att beslutas årligen Urvalskriterier (Delåtgärd 4.2, fokusområde 6a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 10.

50 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Nationella och regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella 2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål 15 miljö- och klimatmål. +2 poäng: Delar i investeringen ska ge extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet 2. Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen. 5. Investeringen ger arbetstillfällen på landsbygden 6. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 2 poäng: Investeringen är ny för företaget +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är större än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 % 4 poäng: Investeringen skapar mer än ett arbetstillfälle i företaget 3 poäng: Investeringen skapar ett nytt arbetstillfälle i företaget 1 poäng: Investeringen leder till ökad sysselsättning från deltid till heltid +1 poäng: Investeringen leder till sysselsättning hela året 5 poäng: Investeringen bidrar till att lokalt producerade råvaror används. 4 eller 3 poäng: Investeringen leder till högre förädlingsgrad. Summa Investeringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. I Hallands län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) inom delåtgärd 16.1 ska höjas med ytterligare 10 procent. I de fall den förädlade produkten inte är en jordbruksprodukt begränsas stödbeloppet enligt förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har

51 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter, lägsta stödbelopp blir då kronor Koppling till andra mål Stödet främjar även lokal utveckling och marknadsanpassning. Investeringsstöd till bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter kan ge synergieffekter som gör att investeringar även behövs inom jordbruks- och trädgårdsverksamheter. Investering i bearbetning och saluföring kan förbättra primärproducenternas konkurrenskraft genom att bättre integrera dem i livsmedelskedjan. Behov av kompetensutveckling kan uppkomma.

52 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 7. (Delåtgärd 4.4 och 7.6) Miljöinvesteringar I landsbygdsprogrammet finns flera miljöinvesteringar. Vi har dock valt att samla samtliga miljöinvesteringar på ett och samma ställe i handlingsplanen oavsett om de ligger under åtgärd 7 eller åtgärd 4. Under åtgärd 4 finns de miljöinvesteringar som har fast ersättning, inom åtgärd 7 de miljöinvesteringar som ska hanteras enligt så kallade faktiska utgifter. Det finns flera myndigheter som handlägger miljöinvesteringar. Det är länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsens stöd kallas för stöd för att bevara och utveckla miljövärden i skogen. Varje myndighet har sin egen handlingsplan Stöd till stängsel mot rovdjur (delåtgärd 4.4 fokusområde 4a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering för stängsel mot rovdjur (delåtgärd 4.4 och fokusområde 4a). Syftet är att betesmarker och betesvallar även fortsatt ska kunna hävdas i områden där det finns risk för angrepp av rovdjur Regionala prioriteringar med kort bakgrund Hallands landsbygd behöver en hållbar användning av landskapet där det är lönsamt att sköta natur- och kulturvärden. Halland har hög djurtäthet men speciellt i inlandet finns en trend mot minskad djurhållning, nedläggning av lantbruk, och därmed förlust av betesmarker. Det behövs åtgärder som bidrar till att behålla eller öka sysselsättningen och för att företag med djurhållning ska finnas kvar. Insatser behövs så att företag kan kombinera produktion och bra djurskydd med naturvård och de mål för rovdjuren som finns i länet (ekosystemtjänster). Ett öppet, hävdat landskap och en möjlighet att se rovdjur i Halland ger båda ett mervärde till landsbygden. Det bidrar till att nå miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt-och djurliv samt även till EU:s mål om biologisk mångfald. Mot denna bakgrund prioriteras ansökningar som gynnar både bibehållen eller ökad djurhållning med betesdrift och närvaro av rovdjur på landsbygden. Halland har för närvarande en liten fast lodjursstam och enstaka vandrande vargar. Stängsling är mest effektivt mot vargangrepp därför prioriteras ansökningar som syftar till att skydda eller förebygga mot vargangrepp. Lodjur är svåra att stängsla ut men står för de flesta angreppen i Halland. Därför prioriteras även ansökningar som gäller skydd mot lodjur. Bedömning om sökt mark ligger inom de geografiska områden som vi prioriterar, görs i samråd med rovdjursansvarig på Länsstyrelsen och enligt länets förvaltningsplan för rovdjur Målbild Säkrare djurhållning och fler hävdade betesmarker på landsbygden även i närvaro av rovdjur.

53 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Inom detta insatsområde beräknas inte fler än fem ansökningar inkomma per år. Rovdjurens aktiviteter kan kräva kort handläggningstid som inte bör överstiga 30 dagar. Beslutsomgångar riskerar att förlänga tiden som den sökande behöver vänta på beslut. Därför tillämpas inte beslutsomgångar utan beslut fattas löpande. På detta sätt säkerställer vi ett bra urval av ansökningar trots det begränsade antalet Urvalskriterier (Delåtgärd 4.4, fokusområde 4a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 11. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterer. Regionala urvalskriterier Varje inkommen ansökan bedöms med hjälp av nedanstående urvalskriterier. De poäng en ansökan får i de olika kriterierna slås ihop till en summa som anger hur prioriterad ansökan är. För att få stöd krävs minst 150 poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen görs i ett område där risk för rovdjursangrepp är påtagligt 5 poäng: Betesmarken eller betesvallen ligger inom ett rovdjursrevir alternativt har besättningen tidigare haft angrepp av rovdjur 3 poäng: Betesmarken eller betesvallen ligger i anslutning till ett revir eller på en plats med risk för rovdjursangrepp Investeringen gynnar geografiskt utpekade områden 5 poäng: Stängslet placeras i geografiskt utpekat område Investeringen gynnar prioriterade djurslag 5 poäng: Stängslet ska skydda får eller getter, alternativt besättningar med växelbete där får/get ingår 1 poäng: Stängslet ska skydda andra djurslag och typer av besättningar. 50 Summa 100

54 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Stödbelopp Den som söker stöd för stängsel mot rovdjur får 50 kronor per meter för stängsel som blir godkänt. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor Koppling till andra mål Åtgärden bidrar till att uppnå miljömålen Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap. Stödet stärker även Viltskadecenters mål att bidra till att begränsa skador och konflikter som orsakas av fredade viltarter. Genom att djurhållningen kan fortsätta kan åtgärden ge synergieffekter som fortsatt öppethållande av marker genom anslutning till gårdsstöd och miljöersättningar. Åtgärden kan bidra till att det blir möjligt med investeringsstöd, kompetensutveckling, startstöd, turism och lokal utveckling Engångsröjning av betesmark (delåtgärd 4.4 fokusområde 4a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering för engångsröjning av betesmark (delåtgärd 4.4 och fokusområde 4a). Syftet är att öka natur- och kulturvärden i betesmarker och slåtterängar som delvis har vuxit igen så att hela marken uppfyller betesmarksdefinitionen och kan ingå i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar med särskild skötsel eller miljöersättningen för fäbodar Regionala prioriteringar med kort bakgrund Öppna och välhävdade odlingslandskap ger ett mervärde till landsbygden. I Halland finns problem med igenväxning och upphörd hävd av betesmarker och slåtterängar. Detta är kopplat till en trend med nedläggning av lantbruk, speciellt i inlandet (SWOT). Naturvärden fragmenteras, variationen minskar och kulturvärden blir alltmer osynliga. Arealen betesmark har minskat med 187 ha i länet på bara ett år mellan 2013 och 2014 (enligt uppföljning av Ett rikt odlingslandskap). Värnad natur är en god förutsättning för företagande (SWOT) och röjning är en åtgärd som kan bidra till hållbart och lönsamt brukande. Välhävdade slåtterängar är bland de mest artrika naturtyper som finns och samtidigt en av de som minskat mest både i länet och i hela landet. Därför prioriterar vi restaurering av marker som tidigare varit slåtteräng. Halland har också ett speciellt ansvar för ljunghedar och strandängar eftersom de är karaktäristiska för länet och dess biologiska mångfald. Skötsel av dessa marker prioriteras. Bland betesmarkerna prioriteras de som har störst förutsättningar att återfå höga natur- eller kulturvärden och samtidigt har goda chanser att kunna behålla dessa värden och hävdas under lång tid framöver. Investeringar som innehåller åtgärder som innebär att natur- eller kulturmiljöer skadas beviljas inte

55 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) medel. Det kan till exempel vara områden som har höga värden som skadas av röjningar av träd och buskar Målbild Fler skötta natur- och kulturvärden och ett öppnare landskap Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningar kommer att ställas i konkurrens mot varandra för att uppnå största möjliga effekt och måluppfyllelse. Länsstyrelsen kommer att göra detta genom att ha upp till fem beslutstillfällen per år. Efter senaste ansökningsdatum prövar Länsstyrelsen alla kompletta ansökningar som kommit in sedan förra beslutsomgången. Information om ansökningsperioder och beslutstillfällen kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida: Ansökningar som uppfyller grundkraven för åtgärden bedöms och poängsätts utifrån urvalskriterier. Ansökningar som får mindre än 150 poäng i urvalskriterierna avslås, även innan ansökningstiden för beslutsomgången har gått ut. Ansökningar rangordnas inbördes och beviljas stöd enligt rangordning, så långt budgeten räcker för aktuell beslutsomgång. För ansökningar med lika poäng blir det högst viktade kriteriet avgörande. Rangordnade ansökningar som inte kan beviljas stöd på grund av att budgeterade medel inte räcker till i beslutsomgången, förs vidare till nästa beslutsomgång. Ansökan kommer att kunna föras vidare en gång. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Budget för respektive beslutsomgång kommer att beslutas årligen Urvalskriterier (Delåtgärd 4.4, fokusområde 4a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 12.

56 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterer. Regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängbeskrivning Viktning 1. Miljöinvesteringen bidrar till att bevara och förstärka biologisk mångfald 2. Miljöinvesteringen bidrar till att synliggöra kulturmiljöer 3. Goda förutsättningar för långsiktigt god hävd 4. Regional prioritering av naturtyp/markslag Stödnivå Den som söker stöd för engångsröjning av betesmark får 5000 kronor per hektar när miljöinvesteringen är godkänd. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 6 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare Koppling till andra mål 5 poäng: Marken som ska röjas ligger intill slåtter- eller betesmark som berättigar till miljöersättning med särskild skötsel. 3 poäng: Röjningen förväntas gynna hävdgynnade arter generellt. 2 poäng: Röjningen förväntas gynna hävdberoende naturtyper. 4 poäng: Röjningen bidrar till att synliggöra kulturbärande landskapselement +1 poäng: Röjningen har positiv betydelse för landskapsbilden. 5 poäng: Det finns goda förutsättningar för långsiktig skötsel med betesdjur eller slåtter. 5 poäng: Marken som ska röjas har historiskt varit slåtteräng. 4 poäng: Marken som ska röjas har historiskt varit öppen ljunghed eller strandäng. Summa 100 Investeringar som innebär ett öppnare landskap med fler hävdade betesmarker eller slåtterängar bidrar till uppfyllandet av miljömålen Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. Fler marker kommer att uppfylla kraven för gårdsstöd och miljöersättning för skötsel av markerna. Insatsen kompletterar det mer insatskrävande femåriga stödet för restaurering i fall där igenväxningen ännu inte gått så långt utan kan klaras av på kortare tid. Insatsen bidrar också till att uppfylla andra övergripande regionala behov i länet, t.ex. att stödja animalieproduktion som bidrar till öppna landskap. Detta i sin tur kan öka landsbygdens attraktivitet för många människor på olika sätt Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

57 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering för att förbättra vattenkvalitet. (delåtgärd 7.6 och fokusområde 4abc). Syftet är att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och hav genom olika insatser i, vid eller uppströms vattenförekomster. Vattenförekomst kan till exempel vara dike, bäck eller å Regionala prioriteringar med kort bakgrund Åar, diken och bäckar bidrar med flera ekosystemtjänster i landskapet, som t.ex. biologisk mångfald, vattenrening och utjämning av flöden. De bidrar också med livskvalitet och gynnar friluftslivet. Arbete med att skydda värdefulla vatten och att restaurera vattendrag pågår men i alldeles för långsam takt. Restaurering av biotoper har genomförts i många vattendrag, både ideellt och med olika statliga bidrag, men insatserna är ändå blygsamma jämfört med den omfattande fysiska påverkan som vattenmiljöerna har utsatts för. Många arter är hårt ansatta genom vattenkraftsutbyggnad, habitatförändring, rensning, rätning och invallning samt försurning. Det finns behov av att prioritera åtgärder för utpekade arter, naturtyper och vattenområden för vilka miljöinvesteringar är särskilt viktiga. Av 348 klassade vattenförekomster i länet uppnår endast 53 % god ekologisk status. Investeringar i eller vid vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status ska prioriteras. Övergödningen är ett problem, t.ex. i de delar av länet där djurkoncentrationen är hög och ojämnt fördelad. Dessutom har Halland rik nederbörd vilket ökar utlakningsrisken. Effekterna av koncentration av djur och gödsel behöver motverkas med investeringar inom nitratkänsligt område och på strategiska ställen med t.ex. sedimentationsfällor för partikelburen fosfor för att hindra spridning av växtnäring. Många sådana små insatser kan få stor betydelse för vattendragens ekologiska status om utformningen genomförs på bästa sätt för att gynna god hydromorfologi, biologiska kvalitetsfaktorer och maximal retention av fosfor och kväve Målbild Fler sjöar och vattendrag med god ekologisk status Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål.

58 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) I bilagan har följande 4 miljöinvesteringar inom delåtgärd 7.6 fokusområdena 4abc en och samma budget och ett gemensamt målvärde: anlägga våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet anlägga våtmarker och dammar för biologisk mångfald miljöinvesteringar förbättrad vattenkvalitet anlägga tvåstegsdiken Beslutsomgångar och urval av ansökningar Inom detta insatsområde beräknas inte fler än fem ansökningar inkomma per år. Beslutsomgångar riskerar att förlänga tiden onödigt länge om det är få ansökningar. Därför tillämpas inte beslutsomgångar utan beslut fattas löpande. Det finns istället ett krav på att alla ansökningar som kan få bifall måste minst uppnå 200 poäng. På detta sätt säkerställer vi ett bra urval av ansökningar trots det begränsade antalet. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Information om urval av ansökningar kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida: Urvalskriterier (Delåtgärd 7.6, fokusområde 4a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 13. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterer. Regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängbeskrivningar Viktning 1. Miljöinvesteringen placeras på ett sätt som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten +2 poäng: Miljöinvesteringen placeras så att den kan bidra till att förbättra status i vattenförekomst som är klassad som sämre än god ekologisk status enligt vattenförvaltningen +2 poäng: Arter, naturtyper eller vattenområden som är hotade eller med i art- och habitatdirektivet, fågeldirektivet, fiskevårdsplan, åtgärdsprogram eller liknande bedöms gynnas av miljöinvesteringen. +1 poäng: Miljöinvesteringen placeras i nitratkänsligt område. +1 poäng: Miljöinvesteringen hindrar spridning av växtnäring innan den når vattendrag, sjöar eller hav Miljöinvesteringen utformas på ett sätt som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten +2 poäng: Miljöinvesteringen utformas på bästa möjliga sätt för att förbättra hydromorfologiska och biologiska kvalitetsfaktorer +1 poäng: Miljöinvesteringen utformas på bästa möjliga sätt för att optimera retentionen av fosfor och kväve. 30

59 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 3. Miljöinvesteringen bidrar till att förbättra vattenkvaliteten 4. Miljöinvesteringen bidrar till rekreationsmöjligheter och upplevelsevärden för allmänheten Stödnivå +2 poäng: Miljöinvesteringen bidrar till att förbättra biologiska kvalitetsfaktorer. +2 poäng: Miljöinvesteringen bidrar till att förbättra hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. +2 poäng: Miljöinvesteringen bidrar till bättre konnektivitet. +1 poäng: Miljöinvesteringen bidrar till att förbättra kemisk-fysikaliska kvalitetsfaktorer. +2 poäng: Särskilda insatser kommer att göras för att öka tillgängligheten +2 poäng: Allmänhetens fiskemöjligheter ökar. +1 poäng: Informationstavlor eller liknande kommer att ge allmänheten kunskap om miljöinvesteringen Summa 100 Länsstyrelsen har en budget för åtgärder som gäller förbättrad vattenkvalitet och biologisk mångfald. Så här fördelar Länsstyrelsen pengarna: anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald får 25 % av budget. anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet får 50 % av budget. miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet får 15 % av budget. anlägga tvåstegsdiken får 10 % av budget. Stöd ges för 90 procent av stödberättigande utgifter. Men det kan finnas tillfällen när stöd ges för 50 eller 100 procent av stödberättigande utgifter. Följande gäller i Hallands län. Stöd ges för 50 procent av stödberättigande i fall där miljönyttan delvis är begränsad eller där det finns en definierad företagsnytta. I Halland kommer inte stödnivån 50 procent att användas, eftersom erfarenheten visar att investeringar saknar definierad företagsnytta och då uteblir p.g.a. för höga kostnader. För förbättrad vattenkvalitet kan i särskilt motiverade fall stöd ges för 100 procent av stödberättigande utgifter. Dessa fall ska motiveras utifrån platsspecifika förhållanden i nitratkänsligt område samt ha koppling till åtgärdsprogram för vattenförvaltning. I Halland kan investeringar i vissa fall få 100 procent i ersättning, då miljönyttan bedöms som särskilt stor i förhållande till kostnaden. Miljönyttan kan vara konstaterad genom t.ex. uppsökande verksamhet eller vara utpekat i t.ex. fiskevårdsplanen. Detta måste gälla: investeringen ligger inom nitratkänsligt område som har koppling till åtgärdsprogram för vattenförvaltning. åtgärden bidrar till att höja vattendragets ekologiska status. åtgärden bidrar till minskat näringsläckage

60 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Dessutom ska minst ett av dessa argument också gälla: hotade eller sällsynta arter gynnas vandringshinder tas bort I Hallands län är högsta stödbelopp 6 miljoner kronor per ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med under kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 7 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare Koppling till andra mål Miljöinvesteringen bidrar till att nå målen i vattendirektivet. Stödet bidrar till uppfyllandet av miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Begränsad klimatpåverkan, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Stödet bidrar till målen i Vattenmyndighetens åtgärdsplan för bättre vattenstatus Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering att anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald (delåtgärd 7.6 och fokusområde 4a). Syftet är att bevara och förstärka biologisk mångfald och skapa variation i odlingslandskapet. Våtmarker och dammar kan också bidra till att minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav Regionala prioriteringar med kort bakgrund Våtmarker och dammar bidrar med flera ekosystemtjänster i landskapet, som t.ex. biologisk mångfald, vattenrening och utjämning av flöden. De bidrar också med livskvalitet och gynnar friluftslivet. En stor del av de våtmarker som tidigare fanns i jordbrukslandskapet har försvunnit genom dikning och dränering. Följden har blivit problem med övergödning och utarmad artrikedom. 7 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

61 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Enligt uppföljningen av miljömålet Myllrande våtmarker finns mycket kvar att göra för att nå målet. I Halland har bara en tiondel av de kvarvarande våtmarkstyperna och hälften av arterna knutna till dessa miljöer gynnsam bevarandestatus. Många av arterna finns på rödlistan. Problemen beror bland annat på dräneringar men också på dålig skötsel av anlagda våtmarker. Befintliga diken orsakar problem med vattenkvalitet och stora flödesvariationer. Många värdefulla våtmarker behöver restaureras för att återfå sina värden, men det behöver också byggas många nya för att motverka artförluster och övergödning. Detta gäller speciellt i områden med vattendrag som har sämre än god ekologisk vattenstatus enligt vattendirektivet. Stödet måste kopplas till Vattenmyndighetens åtgärdsplan eftersom de flesta vattendrag belägna i länets jordbruksområden inte klarar kraven. Stöd ges inte till projekt som syftar till att odla fisk eller kräftor, eftersom detta inte gynnar biologisk mångfald och endast marginellt bidrar till vattenrening. Investeringar på marker där tillrinningen i huvudsak kommer från skogsmark prioriteras inte eftersom de bara marginellt bidrar till fokusområdet. I länet finns lång erfarenhet av arbete med våtmarker för att skydda kustvattnet och intresset för våtmarker har hela tiden ökat. Det finns många lyckade naturvårdsprojekt, inom t.ex. restaurering, våtmark och hotade arter, lyckade med hjälp av lyhörda entreprenörer och med vatten som enande faktor. Satsningar på projekt för hotade arter är viktigt, eftersom länet utöver Myllrande våtmarker inte heller når miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Åtgärder för att knyta ihop värdefulla områden som ger minskad fragmentering kan vara en del i detta. Stora våtmarker prioriteras då de visat sig ha störst effekt på biologisk mångfald, åtminstone vad gäller fåglar. Även insatser för hotade groddjur, där små dammar kan vara aktuellt, är viktigt. Enligt SWOT-analysen behövs större miljöhänsyn i markanvändningen, ett mer utpräglat landskapstänkande, resurser för att motverka klimatförändringarna, ökad samverkan och större upplevelsevärden i odlingslandskapet Målbild Fler våtmarker och dammar som myllrar av liv. Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål. I bilagan har följande 4 miljöinvesteringar inom delåtgärd 7.6 fokusområdena 4abc en och samma budget och ett gemensamt målvärde: anlägga våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet anlägga våtmarker och dammar för biologisk mångfald

62 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) miljöinvesteringar förbättrad vattenkvalitet anlägga tvåstegsdiken Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningar kommer att ställas i konkurrens mot varandra för att uppnå största möjliga effekt och måluppfyllelse. Länsstyrelsen kommer att göra detta genom att ha upp till fem beslutstillfällen per år. Efter senaste ansökningsdatum prövar Länsstyrelsen alla kompletta ansökningar som kommit in sedan förra beslutsomgången. Information om ansökningsperioder och beslutstillfällen kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida: Ansökningar som uppfyller grundkraven för åtgärden bedöms och poängsätts utifrån urvalskriterier. Ansökningar som får mindre än 150 poäng i urvalskriterierna avslås, även innan ansökningstiden för beslutsomgången har gått ut. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar rangordnas inbördes och beviljas stöd enligt rangordning, så långt budgeten räcker för aktuell beslutsomgång. För ansökningar med lika poäng blir det högst viktade kriteriet avgörande. Rangordnade ansökningar som inte kan beviljas stöd på grund av att budgeterade medel inte räcker till i beslutsomgången, förs vidare till nästa beslutsomgång. Ansökan kommer att kunna föras vidare en gång. Budget för respektive beslutsomgång kommer att beslutas årligen Urvalskriterier (Delåtgärd 7.6, fokusområde 4a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 14. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterer.

63 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängbeskrivning Viktning 1. Miljöinvesteringen placeras och utformas så att den bevarar och förstärker biologisk mångfald +2 poäng: Våtmarken är större än tre hektar. +2 poäng: Arter/naturtyper som är hotade och/eller med i art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet bedöms gynnas av våtmarkens placering och utformning. +1 poäng: Våtmarken placeras och utformas på ett sätt som gynnar en allmän biologisk mångfald Miljöinvesteringen utformas på ett sätt som bidrar till att öka retentionen av växtnäring +2 poäng: Det finns mer än 50 % brukad åkermark i avrinningsområdet. +1 poäng: Avrinningsområdets storlek är större än 20 hektar. +1 poäng: Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av kväve. +1 poäng. Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av fosfor Miljöinvesteringen placeras på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring. 4. Miljöinvesteringen bidrar till rekreationsmöjlighet er och upplevelsevärden för allmänheten +4 poäng: Våtmarken placeras så att den kan bidra till att förbättra status i vattenförekomst som är klassad som sämre än god ekologisk status enligt vattenförvaltningen. +1 poäng: Våtmarken placeras i nitratkänsligt område. +4 poäng: Särskilda insatser kommer att göras för att öka tillgängligheten. +1 poäng: Informationstavlor eller liknande kommer att ge allmänheten kunskap om våtmarken Summa Stödnivå Länsstyrelsen har en budget för åtgärder som gäller förbättrad vattenkvalitet och biologisk mångfald. Så här fördelar Länsstyrelsen pengarna: anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald får 25 % av budget. anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet får 50 % av budget. miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet får 15 % av budget. anlägga tvåstegsdiken får 10 % av budget. Stöd ges för 90 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per hektar. Men det kan finnas tillfällen när stöd ges för 50 eller 100 procent av stödberättigande utgifter. Följande gäller i Hallands län:

64 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Stöd ges för 50 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per hektar i fall där miljönyttan delvis är begränsad eller där det finns en definierad företagsnytta. I Halland kommer inte stödnivån 50 % att användas, eftersom erfarenheten visar att investeringar saknar definierad företagsnytta och då uteblir p.g.a. för höga kostnader. För våtmarker och dammar finns en gräns på kronor per hektar. I särskilt motiverade fall kan stöd ges för 100 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per hektar. Dessa fall ska motiveras utifrån platsspecifika förhållanden i utpekade områden för arter och naturtyper enligt art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet eller för arter som är hotade i den svenska rödlistan samt vara inom nitratkänsligt område. I Halland kan investeringar i vissa fall få alla stödberättigande kostnader betalda då nyttan bedöms som särskilt stor i förhållande till kostnaden, om minst något av detta gäller: våtmarken anläggs inom fem km från havet, eftersom havsnära lägen enligt erfarenhet har störst effekt på biologisk mångfald investeringen gäller små våtmarker eller dammar för hotade groddjur, eftersom dessa är dyra att bygga och ofta får stor effekt på mångfalden våtmarken är minst fem ha och förväntas gynna hotade fågelarter. Stora våtmarker har störst effekt på fågellivet och kräver dessutom prövning i Mark- och miljödomstolen. I Hallands län är högsta stödbelopp 6 miljoner kronor per ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt EU: s förordning om stöd av mindre betydelse 8 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare Koppling till andra mål Stödet bidrar till uppfyllandet av miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växtoch djurliv, Begränsad klimatpåverkan, Myllrande våtmarker samt Ingen övergödning. Avslutade investeringar är kopplade till miljöersättningen för skötsel av våtmarker och i vissa delar även till gårdsstödet och miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Kompetensutveckling inom biologisk mångfald, vattenförvaltning och markerosion omfattar bland annat våtmarker. Stödet bidrar till målen i vissa åtgärdsprogram för hotade arter. 8 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

65 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering att anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet (delåtgärd 7.6 och fokusområde 4b). Syftet är att öka retention av näringsämnen och på så sätt minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav. Men också för att skapa förutsättningar för att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet Regionala prioriteringar med kort bakgrund Våtmarker och dammar bidrar med flera ekosystemtjänster i landskapet, som t.ex. biologisk mångfald, vattenrening och utjämning av flöden. De bidrar också med livskvalitet och gynnar friluftslivet. En stor del av de våtmarker som tidigare fanns i jordbrukslandskapet har försvunnit genom dikning och dränering. Följden har blivit problem med övergödning och utarmad artrikedom. I länet finns lång erfarenhet av arbete med våtmarker för att skydda kustvattnet och intresset för våtmarker har hela tiden ökat. Enligt uppföljningen av miljömålet Myllrande våtmarker finns dock mycket kvar att göra för att nå målet. I Halland har bara en tiondel av de kvarvarande våtmarkstyperna och hälften av arterna knutna till dessa miljöer gynnsam bevarandestatus. Problemen beror bland annat på dräneringar men också på dålig skötsel av anlagda våtmarker. Befintliga diken orsakar problem med vattenkvalitet och stora flödesvariationer. Enligt SWOT-analysen är övergödningen ett problem speciellt i de delar av länet där djurkoncentrationen är hög och ojämnt fördelad. Halland har rik nederbörd vilket ökar utlakningsrisken. Beredskapen för klimatförändringar är dålig. Det behövs större miljöhänsyn i markanvändningen, ett mer utpräglat landskapstänkande, resurser för att motverka klimatförändringarna, ökad samverkan och större upplevelsevärden i odlingslandskapet. Många värdefulla våtmarker behöver restaureras för att återfå sina värden, men det behöver också byggas många nya för att motverka artförluster och övergödning. Åtgärder för att knyta ihop värdefulla områden som ger minskad fragmentering kan vara en del i detta. Restaureringsåtgärder i större skala och för hela avrinningsområden skulle krävas för att komma tillrätta med de onaturligt höga och låga flödena samt en del näringsläckage i vattendragen. Detta gäller speciellt i områden med vattendrag som har sämre än god vattenstatus enligt vattendirektivet. Stödet måste kopplas till Vattenmyndighetens åtgärdsplan eftersom de flesta vattendrag belägna i länets jordbruksområden inte klarar kraven. Orsaken är ofta för höga fosforhalter, i högre grad än nitrat. Det är därför viktigt att stödåtgärderna begränsar fosforavrinningen till vattendrag, t ex genom sedimentationsdammar för partikelburen fosfor. Dessa ska placeras strategiskt och utformas rätt. På köpet får man kväverening och biologisk mångfald. Stöd ges inte till projekt som syftar till att odla fisk eller kräftor, eftersom

66 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) detta inte gynnar biologisk mångfald och endast marginellt bidrar till vattenrening. Investeringar på marker där tillrinningen i huvudsak kommer från skogsmark prioriteras inte eftersom de bara marginellt bidrar till fokusområdet Målbild Fler våtmarker och dammar som renar sjöar, vattendrag och hav Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål. I bilagan har följande 4 miljöinvesteringar inom delåtgärd 7.6 fokusområdena 4abc en och samma budget och ett gemensamt målvärde: anlägga våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet anlägga våtmarker och dammar för biologisk mångfald miljöinvesteringar förbättrad vattenkvalitet anlägga tvåstegsdiken Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningar kommer att ställas i konkurrens mot varandra för att uppnå största möjliga effekt och måluppfyllelse. Länsstyrelsen kommer att göra detta genom att ha upp till fem beslutstillfällen per år. Efter senaste ansökningsdatum prövar Länsstyrelsen alla kompletta ansökningar som kommit in sedan förra beslutsomgången. Information om ansökningsperioder och beslutstillfällen kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida: Ansökningar som uppfyller grundkraven för åtgärden bedöms och poängsätts utifrån urvalskriterier. Ansökningar som får mindre än 150 poäng i urvalskriterierna avslås, även innan ansökningstiden för beslutsomgången har gått ut. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar rangordnas inbördes och beviljas stöd enligt rangordning, så långt budgeten räcker för aktuell beslutsomgång. För ansökningar med lika poäng blir det högst viktade kriteriet avgörande. Rangordnade ansökningar som inte kan beviljas stöd på grund av att budgeterade medel inte räcker till i beslutsomgången, förs vidare till nästa beslutsomgång. Ansökan kommer att kunna föras vidare en gång. Budget för respektive beslutsomgång kommer att beslutas årligen.

67 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Urvalskriterier (Delåtgärd 7.6, fokusområde 4a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 15. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterer. Regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängbeskrivning Viktning 1. Miljöinvesteringen placeras och utformas så att den bevarar och förstärker biologisk mångfald +3 poäng: Våtmarken är större än tre hektar +1 poäng: Arter/naturtyper som är hotade och/eller med i art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet bedöms gynnas av våtmarkens placering och utformning +1 poäng: Våtmarken placeras och utformas på ett sätt som gynnar en allmän biologisk mångfald Miljöinvesteringen utformas på ett sätt som bidrar till att öka retentionen av växtnäring 3. Miljöinvesteringen placeras på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring. 4. Miljöinvesteringen bidrar till rekreationsmöjligheter och upplevelsevärden för allmänheten +2 poäng: Det finns mer än 50 % brukad åkermark i avrinningsområdet +1 poäng: Avrinningsområdets storlek är större än 20 hektar +1 poäng: Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av kväve. +1 poäng. Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av fosfor. +4 poäng: Våtmarken placeras så att den kan bidra till att förbättra status i vattenförekomst som är klassad som sämre än god status enligt vattenförvaltningen. +1 poäng: Våtmarken placeras i nitratkänsligt område +4 poäng: Särskilda insatser kommer att göras för att öka tillgängligheten +1 poäng: Informationstavlor eller liknande kommer att ge allmänheten kunskap om våtmarken Summa Stödnivå Länsstyrelsen har en budget för åtgärder som gäller förbättrad vattenkvalitet och biologisk mångfald. Så här fördelar Länsstyrelsen pengarna: anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald får 25 % av budget.

68 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet får 50 % av budget. miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet får 15 % av budget. anlägga tvåstegsdiken får 10 % av budget. Stöd ges för 90 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per hektar. Men det kan finnas tillfällen när stöd ges för 50 eller 100 procent av stödberättigande utgifter. Följande gäller i Hallands län. Stöd ges för 50 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per hektar i fall där miljönyttan delvis är begränsad eller där det finns en definierad företagsnytta. I Halland kommer inte stödnivån 50 % att användas, eftersom erfarenheten visar att investeringar saknar definierad företagsnytta och då uteblir p.g.a. för höga kostnader. För våtmarker och dammar finns en gräns på kronor per hektar. I särskilt motiverade fall kan stöd ges för 100 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per hektar. Dessa fall ska motiveras utifrån platsspecifika förhållanden i nitratkänsligt område samt ha koppling till åtgärdsprogram för vattenförvaltning. I Halland kan investeringar i vissa fall få alla stödberättigande kostnader betalda då nyttan bedöms som särskilt stor i förhållande till kostnaden, gäller om minst något av detta är uppfyllt: våtmarken eller dammen tar emot vatten från minst 50 ha brukad åkermark, eftersom detta kan ge stor effekt på vattenkvaliteten nedströms anläggningen våtmarken eller dammen ligger inom 10 km från havet (räknat längs med vattendraget) eftersom andra naturliga möjligheter till att binda näringsämnen minskar med avståndet till slutrecipienten. risken för erosion i området är stor, eftersom våtmarker och dammar ökar möjligheterna till sedimentationen av näringsämnen. I Hallands län är högsta stödbelopp 6 miljoner kronor per ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt EU: s förordning om stöd av mindre betydelse 9 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. 9 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

69 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Koppling till andra mål Stödet bidrar till uppfyllandet av miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växtoch djurliv, Begränsad klimatpåverkan, Myllrande våtmarker samt Ingen övergödning. Avslutade investeringar är kopplade till miljöersättningen för skötsel av våtmarker och i vissa delar även till gårdsstödet och miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Kompetensutveckling inom biologisk mångfald, vattenförvaltning och markerosion omfattar bland annat våtmarker. Stödet bidrar till målen i Vattenmyndighetens åtgärdsplan för bättre vattenstatus. 7.6 Anlägga tvåstegsdiken (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering för att anlägga tvåstegsdiken (delåtgärd 7.6 och fokusområde 4abc). Syftet med att anlägga tvåstegsdiken är att förbättra vattenkvaliteten. Huvudsyftet är att minska erosion och genom detta minska förluster av fosfor från åkermark Regionala prioriteringar med kort bakgrund Många insatser kan få stor betydelse för vattendragens ekologiska status om åtgärder genomförs på bästa sätt för att gynna god hydromorfologi, biologiska kvalitetsfaktorer och maximal retention av fosfor och kväve. Av 351 klassade sötvattenförekomster i länet uppnår endast 13 % god ekologisk status. Investeringar i eller vid vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status ska prioriteras. Övergödningen är ett problem, t.ex. i de delar av länet där djurkoncentrationen är hög och ojämnt fördelad. Det finns behov av att prioritera åtgärder inom vattenområden för vilka miljöinvesteringar är särskilt viktiga. Hållbar användning av landskapet behövs, bland annat för att upprätthålla åkerarealen. Odlingsjorden för livsmedelsproduktion konkurrerar med utbyggnadsintressen, särskilt i kustregionen. Markanvändning utan miljöhänsyn utarmar och fragmenterar naturvärden. Variationen inom landskapet försvinner vilket missgynnar biotoper och arter långsiktigt. Effekterna av koncentration av djur och gödsel behöver motverkas med investeringar inom nitratkänsligt område och på strategiska ställen. Klimatförändringar ger skador med t.ex. utlakning av näringsämnen och försumpning. Många arter är hårt ansatta genom vattenkraftsutbyggnad, habitatförändring, rensning, rätning och invallning samt försurning. Dessutom har Halland rik nederbörd vilket ökar utlakningsrisken. Det behövs en hållbar kombination av produktion och natur- och vattenvård för nyttor på fler plan; odlingsmark med öppna landskap, vilt, den varierade naturmiljön med fortsatt god vattenkvalitet, ekosystemtjänster och tillgänglighet.

70 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Målbild Renare sjöar, vattendrag och hav! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål. I bilagan har budget och målvärde för följande fyra miljöinvesteringar inom delåtgärd 7.6 fokusområdena 4abc slagits samman i en gemensam budget och ett gemensamt målvärde: anlägga våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet anlägga våtmarker och dammar för biologisk mångfald miljöinvesteringar förbättrad vattenkvalitet anlägga tvåstegdiken Beslutsomgångar och urval av ansökningar Länsstyrelsen tillämpar inte beslutsomgångar eftersom det uppskattas vara relativt få sökande årligen. Beslutsomgångar riskerar att förlänga tiden onödigt länge om det är få ansökningar. Det finns istället ett krav på att alla ansökningar som kan få bifall måste uppnå minst 300 poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. På detta sätt säkerställer vi ett bra urval av ansökningar trots ett begränsat antal ansökningar. Mer information kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida: Urvalskriterier (Delåtgärd 7.6, fokusområde 4abc) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 16. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier.

71 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Miljöinvesteringens placering Miljöinvesteringen placeras i eller i anslutning till vattenförekomst som är klassad som sämre än god status. 4 poäng: Dålig status 3poäng: Otillfredsställande status 2 poäng: Måttlig status +1 poäng: Avrinningsområdets storlek i tvåstegsdikets utlopp är större 300 hektar Miljöinvesteringens placering och utformning bidrar till att förbättra vattenkvaliteten 3. Miljöinvesteringen bidrar till annan positiv effekt med hänsyn till miljö och klimat. 3 poäng: Avrinningsområdet består till mer än 80 procent av åker 2 poäng: Avrinningsområdet består till mer än 60 procent av åker +2 poäng: Dikessträckan är >0,5 km +1 poäng: Bredden på terrassen är >5 gånger fårans bredd + 2 poäng: Det finns problem med återkommande översvämningar + 2 poäng: Tvåstegsdiket förväntas gynna biologisk mångfald på ett sätt som det inte gjorde tidigare. + 2 poäng: Kombination med andra åtgärder och samverkan + 1 poäng: Investeringen är tillgänglig Summa Stödnivå Länsstyrelsen har en viss summa pengar för åtgärder som gäller förbättrad vattenkvalitet och biologisk mångfald. Så här fördelar vi pengarna: anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald får 25 % av budget anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet får 50 % av budget miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet får 15 % av budget anlägga tvåstegsdiken får 10 % av budget. Stöd ges för 90 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per löpmeter dike. Men det kan finnas tillfällen när stöd ges för 50 eller 100 procent av stödberättigande utgifter. Följande gäller i Hallands län: Stöd ges för 50 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per löpmeter dike i de fall där miljönyttan delvis är begränsad eller där det finns en definierad företagsnytta. För tvåstegsdiken finns en gräns på kronor per meter. I särskilt motiverade fall kan stöd ges för 100 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per

72 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) löpmeter tvåstegsdike. Dessa fall ska motiveras utifrån platsspecifika förhållanden i nitratkänsliga områden samt ha koppling till åtgärdsprogram för vattenförvaltning. I Hallands län gäller följande: För att för att få 100 procent av stödberättigade kostnader ska tvåstegsdiket: placeras inom nitratkänsligt område ha koppling till åtgärdsprogram för vattenförvaltning samt uppfylla nedanstående punkter: vara ett samverkansprojekt, det vill säga flera markägare är involverade eller samverkan sker på annat sätt, till exempel mellan ideell organisation och markägare. ha en placering som är initierad i samband med rådgivning, vattendragsvandring, uppsökande verksamhet etc. I Hallands län är högsta stödbelopp 6 miljoner kronor per ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 10 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare Koppling till andra mål Stödet bidrar till uppfyllandet av miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker och Ingen övergödning. Dessutom bidrar det till att uppfylla Vattendirektivet och Havsdirektivet. Det kan gynna Åtgärdsprogrammet för hotade arter och målen för friluftspolitiken. Det förstärker stöden Miljöinvestering - förbättrad vattenkvalitet och Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet och för biologisk mångfald. Det förstärker också åtgärder för fisket i Havs- och fiskeriprogrammet och LOVA-insatser med inriktning för att minska belastningen av växtnäringsämnen i kustvatten. 10 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

73 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 7.7. Reglerbar dränering (delåtgärd 4.4 fokusområde 4abc) Reglerbar dränering går att söka i nitratkänsliga områden i följande län: Kalmar, Västra Götalands län, Värmland, Halland, Skåne, Blekinge, Jönköping, Östergötland, Södermanland, Västmanland, Örebro, Uppsala, Dalarna och Stockholm Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering för reglerbar dränering (delåtgärd 4.4 och fokusområde 4abc). Syftet med reglerbar dränering är att öka retention av kväve på åkermark och därmed minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav samt att medverka till en bättre vattenhushållning under torra förhållanden. Regionala prioriteringar med kort bakgrund Klimatförändringar ger skador med t.ex. utlakning av näringsämnen och försumpning. Övergödningen är ett problem. Djurhållningen, och därmed stallgödseln, är ojämnt fördelad över länet. I de delar av länet som har stor djurkoncentration blir det hög belastning från stallgödsel. Dessutom har Halland rik nederbörd vilket ytterligare ökar utlakningsrisken, speciellt på lätta jordar. Effekterna av hög koncentration av djur och gödsel behöver motverkas med olika investeringar inom nitratkänsligt område och på strategiska ställen. Anläggningar på sandjordar prioriteras eftersom de ger störst effekt i kvävereduktion och minst risk för negativ påverkan. I kombination med minskad risk för läckage av fosfor och markpackning ska det bidra till att statusen på vattenförekomsten förbättras. Många typer av insatser, till exempel reglerbar dränering, kan få stor betydelse för vattendragens ekologiska status om åtgärder genomförs på bästa sätt för att gynna god hydromorfologi, biologiska kvalitetsfaktorer och maximal retention av fosfor och kväve. Av 351 klassade sötvattenförekomster i länet uppnår endast 13 % god ekologisk status. Investeringar i eller vid vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status ska prioriteras. Hållbar användning av landskapet behövs, bland annat för att upprätthålla åkerarealen. Odlingsjorden för livsmedelsproduktion konkurrerar med utbyggnadsintressen, särskilt i kustregionen. Det finns kunskapsbrist om hur snabbt förändringarna på landsbygden går och hur skört systemet natur-lantbrukskogsbruk är. Därför ska goda exempel på miljöåtgärder spridas och visningsobjekt är viktiga Målbild Renare sjöar, vattendrag och hav!

74 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. För detta stöd finns dock endast nationella pengar och nationella målvärden. För hela landet är den totala budgeten för stödet 5 miljoner kronor och det finns ett målvärde. Det är antal investeringar i reglerbar dränering som har beräknats till 15 stycken Beslutsomgångar och urval av ansökningar För detta stöd tillämpas inte beslutsomgångar. Istället hanteras ansökningar löpande. Budgeten är nationell och avropas från Jordbruksverket. För bifall krävs minst 150 poäng av de regionala urvalskriterierna, Båda urvalskriterierna måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras Urvalskriterier (Delåtgärd 4.4, fokusområde 4abc) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 17. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier. Regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Miljöinvesteringens placering är lämplig 3-1 poäng: Jordarten är lämplig för reglerbar dränering +3-1 poäng: Recipient har dålig, måttlig eller otillfredsställande ekologisk status Förutsättningarna för miljöinvesteringen leder till bättre resultat 2-1 poäng: Lutning på åker där reglerbar dränering installeras. +1 poäng Åkermarkens yta är större än 10 ha +1 poäng Det kommer finnas möjlighet till underbevattning. +1 poäng Ska användas som visningsobjekt 40 Summa 100

75 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Stödbelopp Den som söker stöd för reglerbar dränering får kronor per brunn om stödet blir beviljat. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor Koppling till andra mål Stödet ska bidra till att uppnå miljömålet Ingen övergödning, Vattendirektivet och Havsdirektivet. Det förstärker LOVA-insatser som syftar till att minska miljögifter. Det förstärker stöden Miljöinvestering-förbättrad vattenkvalitet och Anlägga och restaurera våtmarker för förbättrad vattenkvalitet.

76 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 8. (Åtgärd 6) Jordbruks- och affärsutveckling Under den här rubriken finns dels startstöd för företagare inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringarna, dels investeringsstöd som riktar sig till annan verksamhet än jordbruk, trädgård, rennäring och skog. Förutom länsstyrelsen handlägger Sametinget startstöd riktat till rennäring, samt investeringsstöd till förnybar energi samt för att skapa nya jobb. Sametinget har egen handlingsplan Startstöd (delåtgärd 6.1 fokusområde 2b) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Startstödet till unga ska underlätta för yngre personer att starta eller ta över ett jordbruks-, rennärings- och trädgårdsföretag (delåtgärd 6.1, fokusområde 2b) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Det finns ett behov av fortsatt tillgång till rena resurser. Värnad natur, förnybar energi och bra djurvälfärd ger goda förutsättningar för företagande. Klimatförändringar ger ändrade förutsättningar. Befintlig produktion behöver anpassas. Stödet prioriterar etableringar som planerar drift för ekologisk produktion, har strukturerat miljökvalitetsarbete eller nyligen har genomfört energikartläggning. Förändringsbenägenheten behöver stärkas och idéer spridas. Lösningar på problem riskerar att utebli med brist på innovativ kunskap. Etableringar med nya idéer ska prioriteras. Satsningar som innebär innovation ska prioriteras. Det kan innebära att etableringen medför att en ny marknad prövas eller att en ny produkt tas fram. Goda idéer finns på landsbygden men de behöver spridas. Kunskapsnivån är hög hos många lantbrukare men kunskap behöver underhållas. Okunskap om regler, miljö och sin egen verksamhet kan ge skador på natur- och kulturmiljöer. Adekvat kompetens hos sökanden ska prioriteras. Det finns idag svårigheter att starta landsbygdsföretag, speciellt för unga. Åtgärder behövs som stimulerar till heltidsföretagande inom jordbruk eller trädgård prioriteras Målbild Fler yngre företagare inom jordbruks- och trädgårdsnäringarna Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål.

77 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Beslutsomgångar och urval av ansökningar Länsstyrelsen tillämpar inte beslutsomgångar eftersom det uppskattas vara relativt få sökande årligen. Ansökningar som inte uppnår 200 poäng för de nationella urvalskriterierna kommer att avslås. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. På detta sätt säkerställer vi ett bra urval a ansökningar trots ett begränsat antal ansökningar Urvalskriterier (Delåtgärd 6.1, fokusområde 2b) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 18. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Etableringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. 2. Etableringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet att driva företaget. 4. Sökanden är i behov av stöd för att underlätta starten som företagare. +2 poäng: Planerad drift bedöms bidra till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål +1 poäng: Det finns en nyligen upprättad energikartläggning +1 poäng: Det finns dokumenterat strukturerat miljökvalitetsarbete +1 poäng: Planerad drift avser ekologisk produktion +3 poäng: Etableringen medför ny produktion/produkter eller tjänster +2 poäng: Nya arbetsmetoder +3 poäng: Den som söker stöd har praktisk utbildning i jordbruk som går utöver minimikraven i stödvillkoren. +2 poäng: Den som söker stöd har praktisk utbildning från verksamhet utanför jordbruket som är användbar i företaget. +1 poäng Den sökande har eftergymnasial utbildning eller internationell utbildning eller praktik. +2 poäng: Den som söker kommer endast att ha inkomst från företaget, det vill säga ingen inkomst av tjänst utanför företaget. +2 poäng: Den som söker stöd startar ett företag utan någon pågående produktion. +1 poäng: Den som söker stöd går in i en befintlig verksamhet och utökar verksamhet. +1 poäng: Sökandes arbetstid inom primärproduktion och livsmedelsförädling omfattar heltid, det vill säga minst timmar per år. Summa Regionala urvalskriterier Inga regionala urvalskriterier kommer att tillämpas.

78 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Etableringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödbelopp Startstödet är totalt på kronor. Beloppet kommer att betalas ut vid två tillfällen, den första utbetalningen är på kronor och sker i samband med beslut om stöd. Ansökan om den andra utbetalningen ska ha kommit in senast 36 månader efter beslutet om stöd och betalas ut inom 5 år Koppling till andra mål Startstöd kan ge synergieffekter som öppethållande av betesmarker genom anslutning till miljöersättning för betesmarker och kompensationsbidrag. Startstödet har även en koppling till investeringsstödet för konkurrenskraft inom jordbruks- och trädgårdsföretag inom landsbygdsprogrammet eftersom den åtgärden riktas till samma målgrupp, men med ett annat syfte. Behov av kompetensutveckling kan uppkomma Investeringsstöd till förnybar energi (delåtgärd 6.4 fokusområde 5 c) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Investeringsstödet är till för att främja tillgång till och användningen av förnybar energi, samt öka användningen av avfalls-, rest- och biprodukter till energi. Det kan till exempel vara teknik, utrustning och anläggningar för produktion av förnybar energi samt förädling av energiråvara (delåtgärd 6.4 fokusområde 5bc) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Klimatförändringar ger ändrade förutsättningar för många verksamheter och samhällssektorer. Beräkningar visar att antalet värmeböljor, deras längd och mängden nederbörd kommer att öka. Förändringarna kommer att tvinga fram omställningar och anpassningar av olika typer av produktion och verksamhet. Att motverka klimatförändringar är en utmaning som ingår i flera av länets strategier, t.ex. vår regionala klimat- och energistrategi samt biogasstrategin. I Halland finns ett stort intresse för utbyggnad av förnybar energi. Förnybar energi är en god förutsättning för företagande som på köpet bidrar till att uppfylla miljömålen. Det finns goda möjligheter att kombinera produktion och hållbara nyttor på flera plan. I länet finns god tillgång på organiskt material för bioenergi och biodrivmedel. Substrat från jordbruk eller annan verksamhet som kan visa på dubbel klimatnytta prioriteras. Detta gäller exempelvis insamling av skörderester eller annat substrat för rötning till biogas. Bi- och restprodukter från skogs- och jordbruk samt biologiskt avfall som energikälla prioriteras.

79 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Vindkraftsutbyggnaden har hittills varit stor. En utökad medborgardialog om förnybar energi och helhetstänkande behövs, då det finns en del negativ kritik om vindkraften. För solenergi finns stor potential för framför allt solceller, där t ex takytor på lantbruksbyggnader kan utnyttjas. Tillgången på förnybara drivmedel är dålig. Det är framför allt inom transportsektorn men även inom jordbruksnäringen som vi kommer att behöva reducera klimatutsläppen framöver för att nå det långsiktiga klimatmålet på noll nettoutsläpp av växthusgaser till år Därför prioriterar vi produktion av fossilfria drivmedel till transporter, t ex biogas till fordonsbränsle eller produktion av förnybar el som används i elfordon. Investeringar som genomförs efter en energikartläggning prioriteras eftersom den optimerar företagets energianvändning och minskar energikostnaderna. Det leder till ökad konkurrenskraft för företaget Målbild Mer förnybar energi och fler energieffektiva företag som påverkar klimatet positivt och klarar ett förändrat klimat Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningar kommer att ställas i konkurrens mot varandra för att uppnå största möjliga effekt och måluppfyllelse. Länsstyrelsen kommer att göra detta genom att ha upp till fem beslutstillfällen per år. Efter senaste ansökningsdatum prövar Länsstyrelsen alla kompletta ansökningar som kommit in sedan förra beslutsomgången. Information om ansökningsperioder och beslutstillfällen kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida: Ansökningar som uppfyller grundkraven för åtgärden bedöms och poängsätts utifrån urvalskriterier. Ansökningar som får mindre än 200 poäng i urvalskriterierna avslås, även innan ansökningstiden för beslutsomgången har gått ut. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar rangordnas inbördes och beviljas stöd enligt rangordning, så långt budgeten räcker för aktuell beslutsomgång. För ansökningar med lika poäng blir det högst viktade kriteriet avgörande. Rangordnade ansökningar som inte kan beviljas stöd på grund av att budgeterade medel inte räcker till i beslutsomgången, förs vidare till nästa beslutsomgång. Ansökan kommer att kunna föras vidare en gång. Budget för respektive beslutsomgång kommer att beslutas årligen.

80 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Urvalskriterier (Delåtgärd 6.4, fokusområde 5c) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 19. Nationella och regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla specifika miljö- och klimatmål. 3 poäng: Investeringen bidrar till att öka användningen av förnybar energi. + 2 poäng: Investeringen leder till en direkt ersättning av fossil energi Insatsen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Sökanden har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Det finns ett regionalt identifierat behov av investeringen Investeringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå + 3 poäng: Bi- eller restprodukter används +2 poäng: Investeringen är ny för branschen eller i området +2 poäng: Investeringstypen förväntas få stor spridning +1 poäng: Investeringen är ny för företaget +2 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +2 poäng: Företaget har genomfört en energikartläggning. +1 poäng: Investeringen ökar lönsamheten i företaget. +1 poäng: Produkter, råvaror eller resurser för energiproduktionen tas från närområdet. +1 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla andra mål. Summa 100 Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande kostnader upp till högsta stödbelopp. I Hallands län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 11. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3- årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

81 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Koppling till andra mål Stödet bidrar till att uppfylla flera miljömål, framför allt Begränsad klimatpåverkan. Ökad tillgång på förnybar energi bidrar till målen i Tillväxtstrategi för Halland , ett dokument för tillväxtarbetet i Halland. I strategin är grön tillväxt ett utpekat styrkeområde. Grön tillväxt samlar företag med tillväxtpotential inom förnybar energi, livsmedel samt andra produkter och tjänster från jord, skog och vatten. En regional tillväxtarena Arena Grön Tillväxt som ska stödja utvecklingen av nya biobaserade produkter och tjänster i Halland är under uppbyggnad. Arena Grön Tillväxt utgör en ansökan till Regionalfonden Västsverige under Stödet kopplar framför allt till stöd för gödselbaserad biogas, energieffektivisering och för att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak inom jordbruk Investeringsstöd till gödselbaserad biogas (delåtgärd 6.4 fokusområde 5d) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Investeringsstödet är till för att minska utsläppen av växthusgaser genom att investera i anläggningar för produktion av biogas, vilket exempelvis kan inkludera biogaspannor, uppgraderingar, lager för rötrester och rörledningar (delåtgärd 6.4 fokusområde 5d) Regionala prioriteringar med kort bakgrund En utbyggnad av biogasproduktion, speciellt baserad på gödsel, kan ge stora bidrag till att nå målen för både klimat och övergödning i länet. Rötresthantering till biogödsel är en viktig resursförädling som även bidrar till målen. Halland klarar klimatmålet för 2020 men för att nå målet med inga nettoutsläpp år 2050, behövs åtgärder främst inom transport- och jordbrukssektorn som nu dominerar utsläppen. Transporter stod 2012 för 47 % och jordbruket för 24 % av länets totala utsläpp av växthusgaser. Det är för båda sektorerna större andel i snitt än övriga landet. Länets djurintensiva jordbruk gav 2011 ca 70 % länets totala metanutsläpp och ca 84 % av lustgas. Enskilt största källor 2012 av jordbrukets belastning av gaserna var 40 % från gödsling och skörderester, 38 % tarmgaser från idisslare samt drygt 12 % från kogödsel, främst vid gödselhantering och lagring som till exempel lustgasbildning i flytgödsellager. Även för ammoniak kommer merparten av utsläppen från gödselhanteringen. Här är det enskilt störst från hantering av kogödsel. Nya mål innebär att utsläppen år 2020 högst får uppgå till ton/ år i länet vilket kräver en 15 % minskning framöver. Ett underlag till en biogasstrategi för länet visar att förutsättningar för ökad biogasproduktion finns. Idag produceras cirka 98 GWh biogas per år och en fördubbling kan fås genom att planerade biogassatsningar kommer i gång och befintliga anläggningar effektiviseras. Idag bedöms att cirka 15 % av länets totala gödselmängd rötas. Det pågår lantbrukssamverkan med mål att tillsammans producera

82 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) biogas och uppgradera till fordonsgas men ännu har det varit svårt att få lönsamhet. Dessa lantbruk har tillsammans cirka 80 % av länets totala mängd gödsel och motsvarar en potential på cirka 200 GWh biogas per år men även småföretag behöver utvecklas och andra lantbruk diversifieras. Den totala potentialen beräknas till 720 GWh och finns i möjlig ökning av nyttjadegrad av substrat från jordbruket som gödsel, energigrödor och halm. Goda möjligheter till biogasproduktion är kopplat till transporternas behov av förnybara bränslen. Här behövs gemensam planering och samverkan kring energi och kollektivtrafik. Uppgraderad biogas till fordonsgas skulle kunna avhjälpa landsbygdens brist på förnybara drivmedel och vara en möjlig investering för drivmedelsanläggningar som satsar på förbättrad service. Samtidigt som offentliga sektorn har som mål att ersätta fossila drivmedel med fordonsgas, har de gårdsanläggningar som byggts satsat på kraftvärme. Att ansluta till centrala uppgraderingsanläggningar och inmatning på gasnätet har visat sig svårt, bland annat beroende på stora investeringskostnader. För att ta tillvara på biogaspotentialen från gödsel krävs att anläggningar byggs i nära anslutning till lantbruket. En upparbetning av rötrester till biogödsel och med en avsättning utanför länet skulle minska övergödningsproblematiken i de halländska vattendragen och havet. I dagsläget är det svårt att få lönsamhet i upparbetningen och för att inte transportkostnaderna ska bli allt för höga krävs avsättning av biogödseln inom en radie på maximalt cirka tre mil. Dessutom behövs kvaliteten säkerställas genom certifiering så en ökad marknad för biogödsel kan nås. Ett förändrat klimat kan indirekt ge andra förutsättningar för gödselbaserad biogas. Åtgärder som behövs i ett första steg är att integrera klimatanpassning i befintliga nätverk, myndigheter och utbildningar i länet Målbild Minskat utsläpp av växthusgaser och ammoniak Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. För detta stöd finns dock endast nationella pengar och nationella målvärden. För hela landet är den totala budgeten för stödet 279,3 miljoner kronor och det finns två målvärden. Det är antal djurenheter stycken samt total investering 698, 3 miljoner kronor. I total investering ingår förutom den totala budgeten för stödet, även de pengar som den som söker stöd lägger själv.

83 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Beslutsomgångar och urval av ansökningar För detta stöd tillämpas inte beslutsomgångar. Istället hanteras ansökningar löpande. Budgeten är nationell och avropas från Jordbruksverket. För bifall krävs minst 200 poäng av de nationella urvalskriterierna. Dessutom krävs poäng från minst 2 urvalskriterier Urvalskriterier (Delåtgärd 6.4, fokusområde 5d) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 20. Nationella urvalskriterer Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla specifika miljö- och klimatmål. +2 poäng: Investeringen gynnar produktionen och/eller användningen av biogas +2 poäng: Investeringen inkluderar utrustning som syftar till att minska möjliga metanläckage från anläggningen +2 poäng: Investeringen inkluderar utrustning som syftar till att rötresten ska bearbetas för återföring till åker +2 poäng: Investeringen syftar till att uppgradera biogasen till fordonsgas Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft. 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och behöver spridas mer 2 poäng: Investeringen är ny för företaget +3 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +3 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild 5 poäng: Nuvärdet av investeringen med investeringsstöd är positivt. Summa 100 Regionala urvalskriterier För investeringsstöd till gödselbaserad biogas finns inte några regionala urvalskriterier Investeringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stöd ges till 40 procent av stödberättigande utgifter. Högsta stödbelopp är 40 miljoner kronor. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan

84 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter Koppling till andra mål Ökad biogasproduktion ingår även i Tillväxtstrategi för Halland , ett dokument för tillväxtarbetet i Halland. I strategin är Grön Tillväxt ett utpekat styrkeområde. Grön Tillväxt samlar områden med tillväxtpotential inom förnybar energi, livsmedel samt andra produkter och tjänster från jord, skog och vatten. Det fortsatta arbetet de närmaste åren handlar om att utveckla en regional tillväxtarena Arena Grön Tillväxt - för att stödja utvecklingen av nya biobaserade produkter och tjänster i Halland. Arena Grön Tillväxt utgör en ansökan till Regionalfonden Västsverige under Kompetensutveckling behövs för utbyte och spridning av ny teknik inom området och i samverkan med främst Greppa näringen fås förstärkningseffekter Investeringsstöd för att skapa nya jobb (delåtgärd 6.4 fokusområde 6a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Investeringsstödet till annan verksamhet än jordbruk, trädgård, rennäring och skogbruk för att skapa nya jobb (delåtgärd 6.4 fokusområde 6a) är till för att främja diversifiering och främja skapandet och utveckling av små företag för att få fler arbetstillfällen på landsbygden (delåtgärd 6.4 fokusområde 6a) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Landsbygdens omfattar fler resurser än livsmedelsproduktion. I Halland finns en mångfald av branscher och lantbruksföretagare med olika verksamheter och en stark företagarkultur. Det finns marknadsmöjligheter tack vara växande befolkning, diversifierat företagande och innovation av varor, tjänster och upplevelser. Sammantaget gör detta att landsbygden kan utvecklas med bland annat förädling, gröna tjänster, närproducerat och turism. Halland prioriterar utveckling och investeringar som gynnar den lokala marknaden och förädlingen även inom de områden som inte handlar om mat, för att ta till vara Hallands alla resurser. Det tilltalande läget för turism ger utvecklingsmöjligheter inom mat-, natur- och kulturupplevelser. Kustområdet har bättre utveckling än inlandet, särskilt i söder. Flera mindre tätorter, särskilt i inlandet, har svag befolkningsutveckling. För områden med minskande befolkning blir det en negativ spiral med minskande service, brist på byggande, kommunikationer och arbetstillfällen. Landsbygdsprogrammets insatser ska prioritera investeringar som bidrar till utveckling i mindre gynnade områden. Eftersom det är skillnad i utveckling av inland och kustremsa, ska

85 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) företag som är belägna inom det område där kompensationsstöd utgår i Halland prioriteras Målbild Breddat företagande ger arbetstillfällen på landsbygden Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Budget för respektive beslutsomgång kommer att beslutas årligen. Ansökningar kommer att ställas i konkurrens mot varandra för att uppnå största möjliga effekt och måluppfyllelse. Länsstyrelsen kommer att göra detta genom att ha upp till fem beslutstillfällen per år. Efter senaste ansökningsdatum prövar Länsstyrelsen alla kompletta ansökningar som kommit in sedan förra beslutsomgången. Information om ansökningsperioder och beslutstillfällen kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida; landsbygd/landsbygdsutveckling_ny/nya-landsbygdsprogrammet--/service,- infrastruktur-och-attraktiv-landsbygd/pages/annan-verksamhet-for-fler-jobb,-tillinvestering-i-anlaggningar-och-tjanster.aspx Ansökningar som uppfyller grundkraven för åtgärden bedöms och poängsätts utifrån urvalskriterier. Ansökningar som får mindre än 200 poäng i urvalskriterierna avslås, även innan ansökningstiden för beslutsomgången har gått ut. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar rangordnas inbördes och beviljas stöd enligt rangordning, så långt budgeten räcker för aktuell beslutsomgång. För ansökningar med lika poäng blir det högst viktade kriteriet avgörande. Rangordnade ansökningar som inte kan beviljas stöd på grund av att budgeterade medel inte räcker till i beslutsomgången, förs vidare till nästa beslutsomgång. Ansökan kommer att kunna föras vidare en gång.

86 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Urvalskriterier (Delåtgärd 6.4, fokusområde 6a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 21. Nationella och regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen ger arbetstillfällen på 4 poäng: Investeringen skapar mer än ett arbetstillfälle i företaget 3 poäng: Investeringen skapar ett nytt arbetstillfälle i företaget 30 landsbygden 1 poäng: Investeringen leder till ökad sysselsättning från deltid till heltid +1 poäng: Investeringen leder till sysselsättning hela året 2. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. 3. Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 4. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 5. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen. 6. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen +2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål +2 poäng: Delar i investeringen ger extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng: Investeringen bidrar till ett extra energieffektivt företag +3 poäng: Investeringen medför att ny produktion startas och/eller att nya tjänster erbjuds i området +2 poäng: Investeringen har en tydlig innovativ inriktning +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen i någon grad +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investering är mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är större än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 % +2 poäng: Investeringen görs i prioriterat område. +1 poäng: Investeringen bidrar till att marknaden i området utvecklas. +1 poäng: Investeringen gynnar viss företagsamhet. +1 poäng: Investeringen stärker lönsamheten i företaget. Summa Investeringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. I Hallands län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det

87 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 12. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter, lägsta stödbelopp blir då kronor Koppling till andra mål Stödet främjar även lokal utveckling, samarbete och marknadsanpassning. Investeringsstöd till diversifiering eller annan verksamhet kan ge synergieffekter som gör att investeringar även behövs inom jordbruks- och trädgårdsverksamheter. För turistverksamheter kan investeringar behövas inom infrastruktur för rekreation, turistinformation samt småskalig turism. Service på landsbygden kan behöva förstärkas. Behov av kompetensutveckling kan uppkomma. 12 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

88 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) 9. ( Åtgärd 7) Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd Den här rubriken gäller investeringar som med stor sannolikhet inte skulle genomföras utan stöd, men där den gemensamma nyttan är stor. För de här investeringarna finns det krav på att en offentlig organisation i vissa fall går in med pengar för att finansiera investeringen. Det kan exempelvis vara kommun, landsting, region eller länsstyrelse. Detta gäller dock inte för stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde 6c) Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur (delåtgärd 7.2 fokusområde 6b) Förutom länsstyrelsen handlägger också Sametinget stöd till investeringar i småskalig infrastruktur. Sametinget har egen handlingsplan Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur ges till investeringar där den gemensamma nyttan är stor men det inte finns några incitament för att någon enskild skulle finansiera investeringen (delåtgärd 7.2) Syftet är att förbättra den småskaliga infrastrukturen på landsbygden för att därigenom ge en ökad livskvalitet och en tryggare utomhusmiljö för de boende på landsbygden. Stöd till sådana investeringar kan med fördel ges när de ligger i anslutning till andra investeringar som fått stöd inom landsbygdsprogrammet. (fokusområde 6b) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Tillgänglig infrastruktur, service och boende är grundförutsättningar för fungerande landsbygd. Olika delar av länets ska ses efter sina lokala behov, till exempel har områden i inlandet andra behov av utveckling, transporter och service än kustnära landsbygd. Levande stad och landsbygd i samverkan ger länet fördelar och bidrar till lokal utveckling. Kommunerna har i sina översiktsplaner pekat ut serviceorter dit bostadsbyggande, offentlig och kommersiell service om möjligt ska förläggas. Utbudet av kollektivtrafik i Halland utgår från resbehov och den styrande principen är koncentration till starka stråk. Resandet är störst utmed kusten i nord-sydlig riktning. Alla delar av länet har ett grundläggande utbud av kollektivtrafik men det kan behöva kompletteras av medborgarinitiativ för olika former av samåkning. Det behövs en infrastruktur som tål klimatförändringarna och förvaltas långsiktigt. Länet skiljer sig från övriga Sverige genom att en stor andel av utsläppen av växthusgaser kommer från transporterna. Länet har högre bilåkande per invånare än landet i genomsnitt och andelen som arbetspendlar är stor. Det behövs hållbara transporter i säker trafikmiljö för det dagliga livet på landsbygden. Utveckling av de gröna näringarna kräver strukturer som klarar tunga och snabba transporter.

89 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Avfolkning i en negativ spiral ger sämre underlag för service och tillgängliga hållbara transporter som till exempel möjlighet att pendla från landsbygden även utan bil. Unga och nyanlända är särskilt drabbade tillsammans med en växande äldre befolkning. Inflyttningen i länet är ca personer per år vilket är en stor möjlighet. Detta ger nya behov av tillgänglighet, trygghet och transporter för det dagliga livet på landsbygden. En god sammanhållning och ett starkt föreningsliv med gemensamt ansvarstagande för bygden, kan mobilisera ideella krafter och ge förändring. För att ta tillvara detta behöver ny kunskap, nya arbetsätt och idéer få mer spridning. Metoder för samarbete mellan den offentliga sektorn och de landsbygdsboendes engagemang för det sociala livet och den sociala ekonomin behöver utvecklas, men kräver resurser. Medborgardialog kan visa vad som saknas för att hålla bygder i gott skick och vara attraktiva för alla, samtidigt som gemensam samhällsplanering behövs myndigheter emellan Målbild Bättre livskvalitet och trygg utomhusmiljö! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Länsstyrelsen tillämpar inte beslutsomgångar eftersom det uppskattas vara relativt få sökande årligen. Beslutsomgångar riskerar att förlänga tiden onödigt länge om det är få ansökningar. Det finns istället ett krav på att alla ansökningar som kan få bifall måste minst uppnå 200 poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. På detta sätt säkerställer vi ett bra urval av ansökningar trots ett begränsat antal ansökningar. Mer information kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida: landsbygd/landsbygdsutveckling_ny/nya-landsbygdsprogrammet--/service,- infrastruktur-och-attraktiv-landsbygd/pages/smaskalig-infrastruktur.aspx

90 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Urvalskriterier (Delåtgärd 7.2 fokusområde 6b) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder, se kapitel 14, bilaga 22. Nationella och regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella + 2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla åtminstone ett nationellt miljömål 25 miljö- och klimatmål. + 1 poäng: Investeringen har en energieffektiv lösning + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till kulturmiljömålen + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till målen för friluftspolitiken 2. Den som söker har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 3. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen +2 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +1 poäng: Lämplig kompetens finns inom organisationen för det område investeringen avser +1 poäng: Organisatören har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning + 1 poäng: Det finns en långsiktig lösning på förvaltningen av investeringen. + 1 poäng: Investeringen har en bred förankring i området. + 1 poäng: Investeringen är en del i en helhetslösning. + 1 poäng: Investeringen gynnar bygdens attraktionskraft. + 1 poäng: Insatsen bidrar till att öka tillgänglighet och service för boende och besökare på landsbygden. Summa Investeringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 13 i de fall det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

91 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Koppling till andra mål En grundtanke är att stödet ska komplettera andra kommunala eller regionala planer för infrastruktur. Stödet kan samverka med och förstärkas av andra satsningar för landsbygden som till exempel landsbygdsperspektiv i lokala översiktsplaner. Region Halland har tagit fram Tillväxtstrategi för Halland som beskriver områden som är tillväxtskapande och där både landsbygds- och servicefrågor nämns som förutsättningar för tillväxt. Stödet kan bidra till att Region Hallands strategi Bästa livsplatsen kan få genomslag i hela länet. I länets kommuner finns initiativ och projekt för minskad klimatpåverkan, till exempel handlingsprogram för hållbara transporter, parkeringsstrategier och cykelkampanjer. Projekt som Leader Halland har genomfört, som t ex Landsbygdslyftet, visar på konkreta behov och lösningar för till exempel landsbygdens boendemiljöer och attraktivitet. Stödet förstärker eller förstärks av främst stöd till bredbandsutbyggnad, stöd till service och kommande LLU - insatser. Samverkan kan ske med stöd till infrastruktur för rekreation och för turistinformation samt stöd till utveckling och restaurering av natur- och kulturmiljöer. Behov av investeringar i småskalig infrastruktur kan uppkomma efter att andra investeringsstöd skapat nya jobb eller miljöinvesteringar gjorts, liksom efter kompetensutveckling och rådgivning Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde 6c) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Stöd till bredband ges för att öka tillgången till bredband med hög överföringshastighet, så kallade nästa generations accessnät (NGA-nät) på landsbygden. Syftet är att öka tillgängligheten till, användning av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik i landsbygdsområden (delåtgärd 7.3, fokusområde 6c) Regionala prioriteringar med kort bakgrund I bredbandsstödet används bara gemensamma nationella prioriteringar. De projekt som beviljas stöd ska bidra till att uppfylla målen i den regionala bredbandsstrategin. I de fall det finns en kommunal bredbandsstrategi ska projektet även bidra till att uppfylla kommunens mål för bredbandsutbyggnad. Region Hallands övergripande vision är att Halland ska vara bästa livsplatsen. I Tillväxtstrategin för Halland är målen att vara en mer attraktiv, inkluderande och

92 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) konkurrenskraftig region 2020 jämfört med idag. För att lyckas med detta behövs skapa goda grundläggande förutsättningar där tillgång till bredband är en. Ett utbyggt och tillgängligt bredbandsnät ses som en viktig tillväxtmotor för länet, kommunerna och särskilt för företag, service och invånare, särskilt på landsbygden. Andel med tillgång till bredband via fiber efter kommun Befolkning Arbetsställen Tätbebyggt Glesbebyggt Hylte 8,5% 4,2% 11,9% 0,4% Halmstad 50,6% 44,1% 54,1% 9,5% Laholm 13,1% 11,6% 16,9% 2,0% Falkenberg 28,7% 21,0% 34,5% 4,0% Varberg 55,0% 52,7% 60,0% 34,5% Kungsbacka 26,0% 27,4% 27,0% 19,3% Halland 38,0% 33,2% 42,0% 15,5% Sverige 54,2% 49,5% 27,0% 19,3% bredbandskartan.pts.se/ Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning från 2014 visar för Hallands att 38 % av hushållen och 33 % av företagen i länet har tillgång till fiber med 100 Mbit/s. Jämfört med övriga Sverige har Halland i dagsläget dålig tillgång till fiberbaserat bredband. Tillgången till fiber varierar kraftigt mellan kommunerna och mellan tätort och landsbygd. Det framgår även att det är stor skillnader i tillgång såväl mellan länets kommuner som inom kommunerna. Den visar även att tätorterna är mer välförsedda än glesbygdsområden inom respektive kommun. Bäst tillgång till fiber finns i Varbergs kommuns tätorter, sämst tillgång har de boende på landsbygden i Hylte kommun. Det är sämst tillgång i inlandet, med undantag för mellanbygden i Varbergs kommun. Totalt sett är behovet av bredband mycket stort i förhållande till andel företag och hushåll på landsbygden.

93 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (203) Karta Utkast till Regional bredbandsstrategi för Halland Generellt sett har marknaden hittills inte visat något stort intresse av att bygga ut fibernät på mindre orter eller på landsbygden. På landsbygden tycks aktiviteten i föreningarna till stor del vara beroende av kommunens intresse i att erbjuda stöd, engagemang och stöttning av fiberföreningarna. Region Halland ansvarar för det strategiska arbetet och att ta fram en regional bredbandsstrategi. Arbetet beräknas färdigt under hösten Strategins främsta uppgift är att stimulera till utbyggnad i hela Halland. För att göra det behöver det nås en gemensam avsikt där bredbandsstrategin är vägvisare. Samarbete mellan bredbandsaktörer ska främjas. De offentliga rollerna ska systematiseras och förtydligas. Det är viktigt att regionala och kommunala medel används på bästa sätt samtidigt som att se var och hur landsbygdsprogrammets stöd kommer till bäst nytta för att sträva mot samma mål. Tre av länets sex kommuner har i maj 2015 färdiga kommunala bredbandsstrategier och en till är snart färdig. Stödet är en del i en gemensam kraftsamling kring bredbandsutbyggnad i länet. Syftet är att gynna de delar där marknaden inte planerar att bygga och där det är långa avstånd från hus till servicenod eller till annat nät. Investeringen ska komplettera och stödja insatser som pekas ut inom ramen för den Regionala bredbandsstrategin.