Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet

Transkript

1 Dnr Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet Länsstyrelsen i Hallands län Uppdaterad inför 2018 (version ) Godkänd av Jordbruksverket Träder i kraft Sammanfattning Hallands regionala handlingsplan för landsbygds-, havs- och fiskeriprogrammen är det styrdokument som visar hur programmålen ska nås i länet under I handlingsplanen beskrivs olika stöd, deras syfte samt vilka ansökningar som prioriteras och varför. Havs- och fiskeriprogrammet berörs i handlingsplanen främst i partnerskap, fondsamverkan, kommunikationsplan och uppföljning. För att anpassa programmen till regionala förhållanden har Länsstyrelsen identifierat prioriterade insatser utifrån länets behov och förutsättningar inom ramen för programmålen. Detta gjordes med hjälp av en SWOT-analys samt genom samrådsmöten med partnerskapet för landsbygds-, havs- och fiskeriprogrammen. Partnerskapet kommer att delta i alla faser av programmen, bl. a genom att sprida information. Följande områden har pekats ut som särskilt viktiga för länet i de kommande landsbygds-, havs- och fiskeriprogrammen: hållbar användning av landskap och vattenområden med tillhörande organismer lönsamhet och utveckling av gröna näringar, fiske och vattenbruk företagsutveckling, produktutveckling och marknadsföring infrastruktur och service på landsbygden kunskaps- och informationsspridning samverkan

2 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Abstract The Regional Action Plan for the county of Halland regarding the Rural, Marine and Fisheries programs is the policy document which describes how the goals of the programs will be reached during the period The Action Plan outlines different support, their purpose, and which applications are given priority and why. The Marine and Fisheries program is primarily involved in partnership, fund collaboration, communication plan and follow-up. In order to adapt the programs to regional conditions, the county administrative board has identified priorities for action based on the county s needs and conditions in the context of program goals. This was done by means of a SWOT analysis as well as through consultation meetings with a partnership for the Rural, Marine and Fisheries programs. The partnership will participate in all phases of the programs, including disseminating information. The following areas have been identified as particularly important for the county in the upcoming Rural, Marine and Fisheries programs: sustainable use of landscape and water areas including their organisms profitability and development of green industries, fishery and aquaculture enterprise, product development and marketing infrastructure and services in rural areas knowledge and information dissemination interaction

3 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Innehållsförteckning 1. Syftet med handlingsplanen EU:s mål styr innehållet i programmen Partnerskapet Gemensamt för prioriteringar, urvalskriterier, mål, hantering av beslut i landsbygdsprogrammet, (Åtgärd 1 och 2) Kompetensutveckling och rådgivning Stöd till kompetensutveckling, demonstration och information samt rådgivning inom miljö och klimat (delåtgärderna 1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområdena 4abc och 5cd) Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring (Delåtgärd 4.4 och 7.6) Miljöinvesteringar... 80

4 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 8. (Åtgärd 6) Jordbruks- och affärsutveckling ( Åtgärd 7) Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd (Åtgärd 16) Samarbete Kommunikation Arbete med andra mål och lokal utveckling Revidering av handlingsplan Bilagor

5 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 1. Syftet med handlingsplanen Den regionala handlingsplanen för landsbygdsprogrammet ska användas för att styra vårt arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och samordning med andra fonder samt annan regional och lokal utveckling. Stöden till landsbygdsutveckling som finns i landsbygdsprogrammet regleras i första hand genom EU-förordningen [1], landsbygdsförordningen [2] och förskriften om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar [3]. Handlingsplanen är ett komplement till dessa bestämmelser och används för att vi ska kunna anpassa våra prioriteringar efter våra förutsättningar. I den regionala handlingsplanen ingår också att ange sådana uppgifter som vi har beslutat om för vissa stöd, som högsta stödbelopp, stödnivå och regionala urvalskriterier. Det är Jordbruksverket som godkänner handlingsplanen. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för landsbygdsprogrammet. Den regionala handlingsplanen gäller även för havs- och fiskeriprogrammet. Men vi gör inte några egna prioriteringar för havs- och fiskeriprogrammet i handlingsplanen. Stöden i havs- och fiskeriprogrammet regleras i första hand genom EU-förordningen [4], fiskeförordningen [5] samt förskriften om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar. För havs- och fiskeriprogrammet finns en nationell handlingsplan. När vi fattar ett beslut om stöd, ska den senast godkända handlingsplan ligga till grund för beslutet. 2. EU:s mål styr innehållet i programmenalla landsbygdsprogrammets och havs- och fiskeriprogrammets prioriteringar bidrar till EU:s övergripande mål, EU EU 2020 är EU:s tillväxtstrategi för en [1] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 [2] Förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder [3] Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2016:19) om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar samt stöd för lokalt ledd utveckling [4] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006, och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011 [5] Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen

6 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) smart och hållbar ekonomi med hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. I Sverige ska landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet, de regionala strukturfondsprogrammen och socialfondsprogrammet gemensamt bidra till de fondgemensamma tematiska målen, se bilderna nedan. Dessa mål bidrar i sin tur alla till EU 2020.

7 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Landsbygdsprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU 2020 EU 2020 Övergripande mål 1. Sysselsättning 75 % av åringar ska ha ett arbete 2. FoU/Innovation 3% av EU:s BNP (off. Och privata tillsammans) ska investeras i FoU/Innovation 3. Klimatförändring/energi Utsläppen av växthusgaser 20 % lägre än 1990 (eller 30 % om förutsättningarna är de rätta) 20 % av energin från förnybara energikällor 20 % ökning av energieffektiviteten 4 Utbildning minska avhopp från skolan till under 10 % minst 40 % av åringar avslutad utbildning på högskolenivå 5. Fattigdom/social utslagning minst 20 miljoner färre människor i eller i riskzonen för fattigdom och social utestängning Fondgemensamma tematiska mål 1. Stärka forskning, tekniska utveckling, innovation 2. Öka tillgång till informationsoch kommunikationsteknik 3. Ökad konkurrenskraft i SME, jordbruk och fiske 4. Stödja koldioxidsnål ekonomi 5. Anpassning, riskförebyggande, riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Miljöskydd och resurseffektivitet 7. Främja hållbara transporter och infrastruktur 8. Främja sysselsättningar och arbetskraftens rörlighet 9. Främja social utveckling och bekämpa fattigdom Unionens prioriteringar för landsbygdens utveckling 1. Horisontell prioritering: Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk samt på landsbygden 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk 3. Förbättra djurvälfärd, riskhantering i jordbruket och organisationen av livsmedelskedjan inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jord- och skogsbruk 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket 10. Investera i utbildning, kompetens och ett livslångt lärande 11. Förbättra institutionella kapaciteten och effektiviteten i offentlig förvaltning 6. Främja social utveckling, bekämpa fattigdom och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden Tekniskt stöd och förhandsvillkor

8 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Havs- och fiskeriprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU 2020

9 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Åtgärder och prioriteringar i landsbygdsprogrammet Det svenska landsbygdsprogrammet är uppdelat i 6 prioriterade områden och 15 mer detaljerade fokusområden. Regeringen har beslutat hur programmets pengar ska fördelas på fokusområden och delåtgärder. Fokusområdena1abc ska genomsyra samtliga åtgärder och finns därför inte med i tabellen landsbygdsprogrammet abc handlar om kunskapsöverföring och innovation. Följande prioriteringar och fokusområden används inom det svenska landsbygdsprogrammet: 1. Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk samt på landsbygden. a) främja innovation, samarbete och kompetensutveckling på landsbygden b) stärka banden mellan jordbruk och livsmedelsproduktion samt forskning och innovation, även i syfte att utveckla miljöledning och miljökvalitet. c) främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruk. 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk a) konkurrenskraft, omstrukturering, diversifiering inom jordbruk, trädgård, rennäring och skog b) underlätta för unga med rätt kompetens att starta företag inom jordbruk-, trädgårdsamt rennäring 3. Förbättra djurvälfärd och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter a) förbättra konkurrenskraften genom kort livsmedelskedja samt bättre djurvälfärd. 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jord- och skogsbruk a) återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden b) förbättra vattenförvaltningen och hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel c) förebygga markerosion och förbättra markskötseln 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket b) effektivisera energianvändningen inom jordbruket. Gränsdragningen mellan fokusområdena 5b och 5c är ofta svår att göra, varför dessa insatser av förenklingsskäl hanteras under fokusområde 5c, på så sätt kan en resursmässig splittring på flera fokusområden undvikas. (från programmet) c) främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda till livsmedel d) minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak.

10 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 6. Främja social utveckling och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden a) främja diversifiering, skapande och utveckling av nya små företag och arbetstillfällen b) främja lokal utveckling på landsbygden c) anläggning och projektering av passiv bredbandsstruktur Här ser du de åtgärder som finns i landsbygdsprogrammet och hur dessa ska bidra till olika fokusområden. Länsstyrelserna, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsens och Tillväxtverket är andra myndigheter som handlägger stöd och ersättningar i landsbygdsprogrammet. I handlingsplanens kapitel 5-10 finns de åtgärder som Länsstyrelsen i Halland handlägger.

11 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 7 Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 7.2 Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur x 7.3 Stöd till bredband x 7.4 Stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden x 7.5 Stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism samt för x turistinformation 7.6 Stöd till utveckling av natur och kulturmiljö x 7.6 Miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet x 7.6 Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald x 7.6 Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad x vattenkvalitet 7.6 Anlägga tvåstegsdiken x 7.6 Återskapa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet x 8 Stöd för miljöåtgärder i skogen 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 8.4 Stöd till återställande av skadad skog x 8.5 Stöd för att bevara och utveckla skogens miljövärden x 10 Miljö- och klimatvänligt jordbruk 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 10.1 Miljöersättningar x Betesmarker och slåtterängar x Komplement - Lieslåtter x Komplement - Efterbete x Komplement Höhantering x Komplement - Lövtäkt x Komplement - Bränning x Komplement Svårtillgängliga platser x Fäbodar x Restaurering av betesmarker och slåtterängar x Vallodling x Skötsel av våtmarker och dammar x Minskat kväveläckage x Skyddszoner x Hotade husdjursraser x 10.2 Projektstöd till lantrasföreningar x 11 Ekologisk produktion 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 11.1 Omställning till ekologisk produktion x 11.2 Ersättning för ekologisk produktion x 13 Kompensationsstöd x 14 Djurvälfärdsersättningar 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c Extra djuromsorg för suggor x Extra djuromsorg för får x Utökad klövhälsovård för mjölkkor x 16 Samarbete 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 16.1 Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP x x x x x 16.2 Stöd till utveckling inom jordbruk-, livsmedel och skog samt pilotprojekt x x x x x x x x 16.4 Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan x 16.5 Stöd till samarbeten inom miljö x x x 16.9 Stöd till samarbeten som främjar diversifiering och information om x x x miljö och mat 19 Lokalt ledd utveckling 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 19.1 Förberedande stöd för lokalt ledd utveckling x 19.2 Stöd till genomförande av lokala utvecklingsstrategier x 19.3 Stöd till samarbetsåtgärder inom lokalt ledd utveckling x 19.4 Löpande kostnader och ledning x

12 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Landsbygdsprogrammets landsbygdsdefinition Landsbygdsdefinitionen i landsbygdsprogrammet består av fyra huvuddelar; jordbruksföretag, mindre tätorter, regionala undantag samt särskild definition för lokalt ledd utveckling. Under vissa omständigheter kan enskilda åtgärder tillämpa en annan definition. Ingen geografisk avgränsning kommer att tillämpas för de insatser som har anknytning till jordbruksföretag, jordbruksverksamhet, skogsbruksverksamhet, målen för miljöoch klimatvänligt jordbruk eller för investeringar i bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter även om stödmottagaren är lokaliserad i en tätort. För övriga åtgärder, delåtgärder eller typer av insatser med undantag för lokalt ledd utveckling, definieras landsbygd som områden utanför tätorter med mer än invånare enligt SCBs befolkningsstatistik för år I de fall där stödmottagaren (projektägaren) är lokaliserad till en tätort med mer än invånare ska projektets mervärde och nytta direkt tillfalla landsbygdsområdet. Insatser ska kunna genomföras även i större tätorter om projektet tillför mervärden till landsbygdsområden. Förekomsten av tätorter i ett annars glest befolkat område kan vara viktiga stödjepunkter i genomförandet av programmet. Av denna anledning bör berörda myndigheter som handlägger stöd som riktas till de län där befolkningstätheten är lägre än medelvärdet för riket (22,9 invånare per kvadratkilometer) ges möjlighet att nyansera och utveckla den ovan bestämda huvudregeln. Detta kan göras genom att större tätorter räknas in i tillämpningsområdet för dessa län Länsstyrelsen i Hallands landsbygdsdefinition Länsstyrelsen i Halland kommer att arbeta efter definitionen av landsbygd enligt ovan. I Hallands län har vi inte några godkända fäbodar för miljöersättningen fäbod.

13 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 2.4 Åtgärder och prioriteringar i havs- och fiskeriprogrammet Det svenska havs- och fiskeriprogrammet är uppdelat i 6 prioriterade områden och 16 fokusområden. Följande prioriteringar och fokusområden finns inom programmet. 1. Främja ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske genom att sträva efter följande specifika mål: a) minskad påverkan av havsmiljön, bland annat genom att oönskade fångster så långt som möjligt undviks och minskas b) skyddad och återställd biologisk mångfald i vattenmiljöer och i de akvatiska ekosystemen c) säkerställd balans mellan fiskekapaciteten och tillgängliga fiskemöjligheter d) ökad konkurrenskraft och lönsamhet för företag inom fisket, bland annat för det småskaliga kustfisket, samt förbättrad säkerhets- och arbetsförhållandena e) stärkt teknisk utveckling och innovation, här ingår ökad energieffektivitet och kunskapsöverföring. f) utvecklad yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt lärande. 2. Främja ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk genom att sträva efter följande specifika mål: a) stärkt teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring b) stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet för vattenbruket, här ingår förbättrad säkerhet och förbättrade arbetsförhållanden, särskilt för små och medelstora företag c) skyddad och återställd biologisk mångfalden i vattenmiljöer samt förbättrade ekosystem som är anslutna till vattenbruket samt främja ett resurseffektivt vattenbruk d) ett vattenbruk som kan säkerställa en hög nivå av miljöskydd, främja djurhälsa och välbefinnande samt folkhälsa och allmän säkerhet e) utvecklad yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt lärande. 3. Främja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken genom att sträva efter följande specifika mål: a) förbättrade vetenskapliga rön som fler kan ta del av samt förbättrad insamling och hantering av data b) bättre övervakning, kontroll och tillsyn, förbättrad institutionell kapacitet och en effektiv offentlig förvaltning utan att den administrativa bördan ökar 4. Öka sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen genom att sträva efter följande specifika mål: ekonomisk tillväxt social delaktighet

14 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) ökad sysselsättning genom att fler går att anställa och arbetskraftsrörligheten i de kustoch inlandssamhällen som är beroende av fiske och vattenbruk ökar, här ingår diversifiering av verksamheten inom fisket och inom andra sektorer av den maritima ekonomin 5. Främja saluföring och beredning genom att sträva efter följande specifika mål: a) bättre organisation av marknaderna för fiskeri- och vattenbruksprodukter b) fler investeringar i berednings- och saluföringssektorerna. 6. Främja genomförandet av den integrerade havspolitiken. Här ser du de åtgärder som finns i havs och fiskeriprogrammet och hur dessa ska bidra till de olika fokusområdena. Artikel 1 Specifikt Åtgärd mål 38, 44.1c 1a Investeringar inom fiske 37 1a Utveckling av bevarandeåtgärder och regionalt samarbete 39, 44.1c 1a Nya tekniska lösningar inom fiske 39, 44.1c 1a Nya former av förvaltning och organisation inom fiske 40.1a 1a Samla in förlorade fiskeredskap eller marint skräp 40.1b, c, i, 1b Bevarandeprojekt för att återställa akvatisk mångfald 44.6a-b 40.1d-g, 44.6a 1b Bevarandeprojekt för skyddade områden 36 1c System för tilldelning av fiskemöjligheter 42, 44.1e 1d Investeringar som höjer kvalitet och mervärde på vildfångad fisk 43.1, 44.1f 1d Fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - förbättrad infrastruktur a Fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - anpassning till landningsskyldigheten 30, d Diversifiering inom fiske 26, e Utveckling av produkter och processer inom fiske 28, e Partnerskap mellan forskare och fiskare , 44.1a 1f Kompetensutveckling och informationsinsatser inom fiske 47 2a Innovationsprojekt inom vattenbruk 48.1a, d, g-h 2b Produktiva investeringar i vattenbruk 48.1e, j 2c Miljöinvesteringar i vattenbruk 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden

15 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 52 2b Startstöd för hållbara vattenbruksföretag 51.1a 2c Kommunal planering av vattenbruk 56.1a-b 2d Djurs hälsa och välbefinnande 50 2e Kompetensutveckling och informationsinsatser inom vattenbruk 77 3a Datainsamling 76 3b Kontroll och tillsyn av fiske -stöd till ansvarsmyndigheter 76 3b Kontroll och tillsyn av fiske - stöd till privata aktörer 63 4 Genomförande av lokala utvecklingsstrategier lokalt ledd utveckling 64 4 Samarbetsåtgärder lokalt ledd utveckling 62.1a 4 Förberedande stöd lokalt ledd utveckling 62.1d 4 Löpande kostnader och ledning lokalt ledd utveckling 68.1a 5a Bilda producent- eller branschorganisationer 68.1b-e 5a Saluföringsåtgärder 66 5a Produktions- och saluföringsplaner 69.1c-d,f 5b Beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter 80.1b 6a Skydd av havsmiljön 80.1c 6a Öka kunskapen om havsmiljön Det är Jordbruksverket, länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten som handlägger de olika åtgärderna. Följande åtgärder handlägger länsstyrelsen: investeringar inom fiske investeringar som höjer kvalitet och mervärde på vildfångad fisk fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - förbättrad infrastruktur fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - anpassning till landningsskyldigheten diversifiering inom fiske produktiva investeringar i vattenbruk miljöinvesteringar i vattenbruk startstöd för hållbara vattenbruksföretag beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter Det finns mer information om respektive åtgärd i den nationella handlingsplanen för havsoch fiskeriprogrammet. Här finns också information om budget. Handlingsplanen kommer att finnas på Jordbruksverkets webbplats.

16 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 3. Partnerskapet Partnerskapet i Halland är gemensamt för landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet. Partnerskapet består av referensgrupp och fokusgrupper. För att få balans mellan bred representation och möjlighet att vara aktiv används grupperna på olika sätt och omfattning beroende på vilka behov som finns. Aktörer Partnerskapet har en bred representation av aktörer som säkerställs genom kontakter med t.ex. Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Lantmäteriet, Region Halland, länets kommuner, yrkesfisket, vattenbruket, producentorganisationer inom fisket, fiskevattenägareförbundet, Sportfiskarna Halland och Hallands husbehovsfiskare, Högskolan i Halmstad, naturbruksgymnasierna, Lokalt Ledd Utveckling Halland, Winnet, lantbrukets rådgivarorganisationer, Hushållningssällskapet, LRF, Ekologiska lantbrukarna i Halland, Fåravelsföreningen, Sveriges Djurbönder, Lantmännen, Jägareförbundet, Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen, Hallands Idrottsförbund, Hallands Fotbollförbund, Hembygdsrörelsen, Hela Sverige ska leva-länsbygderådet, byalag och LRF konsult. Representationen följs upp ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetets olika faser Under utformningen av handlingsplanen sammankallar Länsstyrelsen ett brett urval av aktörer till referensgruppen för att få fram behov, utmaningar och principer för urval. Beroende på frågeställning, aktörernas intresseområden och möjlighet till deltagande varierar referensgruppens sammansättning. När särskilda åtgärder eller delar av handlingsplanen diskuteras tillfrågas specialiserade deltagare, en fokusgrupp där sammansättningen varierar med frågeställningen. Resultatet av deras arbete bearbetats av referensgruppen. Vid dessa möten förmedlas också aktuell information för att deltagarna ska ha en tydlig bild av mål, behov och möjligheter. Under genomförandet informerar Länsstyrelsen via olika kanaler, vid behov ordnas referensgruppmöten för avstämning. Uppföljning och revidering behandlar frågor om hur urvalet fungerar i praktiken. Godkänns rätt ansökningar? Behöver något ändras i någon del av handlingsplanen för att möta behoven? Initiativ om ändring kan tas från både Länsstyrelsen och aktörer i referensgruppen. Frågan bearbetas i lämplig fokusgrupp och återkopplas sedan till referensgruppen. Ansvarsfördelning Partnerskapet påverkar vilken regional inriktning landsbygdsprogrammet får. Referensgruppen står för bred representation och ansvarar för förslag till förändring, informationsspridning och insamling av synpunkter från sina organisationer. Fokusgrupper används till diskussioner i enskilda frågeställningar eller ämnesområden. Samspel med representanter för lokalt ledd utveckling Representanter hålls informerade, följer upp med lokal strategi och vidareförmedlar om vad som är på gång. Detta görs så att Lokalt ledd utveckling och handlingsplan kan styra åt samma håll. Lokalt behov fångas upp av representanterna, analyseras och förmedlas till referensgruppen.

17 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 4. Gemensamt för prioriteringar, urvalskriterier, mål, hantering av beslut i landsbygdsprogrammet, Alla stöd i landsbygdsprogrammet ska bidra till EU:s prioriteringar i programmet. I kapitel 5 till och med 10 visas de övergripande prioriteringarna för de projekt- och företagsstöd samt de miljöinvesteringar som Länsstyrelsen i Halland ska handlägga. Här visas också de regionala prioriteringar som görs utifrån den SWOT-analys som finns i bilaga 1. För att välja ut de ansökningar som effektivast leder till programmets prioriteringar finns det urvalskriterier. De nationella urvalskriterierna är samma i hela landet. De regionala urvalskriterierna har Länsstyrelsen i Halland tagit fram med hjälp av sitt partnerskap. De speglar prioriteringarna i Halland och bygger på SWOT-analysen. Det finns inte några urvalskriterier som utgår från diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning med mera. Det beror på att kriterier inom det här området riskerar att hamna i konflikt med lagstiftning och rättspraxis. Vi kommer att ta hänsyn till jämställdhet genom att jämställdhetsintegrera handlingsplanen. Arbetet kommer att ske successivt under programperioden. I vissa fall går det att använda sig av åtskillnad mellan ansökningar för att öka jämställdheten och att motverka diskriminering. Det kan ske när två ansökningar har lika många poäng när de har gått igenom urvalskriterierna. Då kan vi använda oss av det som kallas för underrepresenterad grupp. Under rubrik Rangordning av ansökningar med lika många poäng har vi skrivit in de insatsområden där vi ska använda oss av underrepresenterad grupp. Urvalskriterier Urvalskriterierna avgör hur en ansökan prioriteras. Poängsättning För varje urvalskriterium finns det poängsättningar. Om det står plustecken för poängsättningen betyder det att den poängsättningen kan räknas tillsammans med andra. Om det inte finns något plustecken räknas enbart den högsta poängnivån som uppfylls. Det totala antalet poäng är alltid mellan 0 och 5 poäng, vilket gör att eventuella poäng över 5 inte räknas. Alla urvalskriterier och poängsättningar har en bedömningsgrund knuten till sig, dessa finns i handlingsplanens bilagor. Bedömningsgrunderna förklarar hur poängsättningen sker och på vilka grunder ansökan poängsätts.

18 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Viktning När ett urvalskriterium är färdigbedömt multipliceras poängen med viktningen. Detta leder till att urvalskriterier som bedöms vara viktigare har en större effekt på hur ansökan ska prioriteras Krav på poäng avgör om ansökan prioriteras För att en ansökan ska prioriteras krävs följande: Den viktade summan för urvalskriterier är minst lika hög som minimipoängen som gäller för insatsområdet. Det kan gälla både nationella och regionala urvalskriterier. Ansökan måste få poäng i minst två av de angivna urvalskriterierna. Om båda av dessa krav uppfylls kommer ansökan att prioriteras på det sätt som anges i insatsområdet. Rangordning av ansökningar med lika många poäng Huvudregeln är att om två ansökningar har lika många poäng rangordnar vi ansökningarna i följande ordning: 1. den ansökan som har högst poäng i högst viktat kriterium 2. den ansökan som kom in först (kronologisk ordning) Rangordning av ansökningar vid underrepresenterad grupp Detta gäller följande insatsområde/insatsområden: - 4.1/2a Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks- och trädgårdsföretag - 4.1/5bc Investeringsstöd för energieffektivisering samt energigrödor inom jordbruks- och trädgårdsföretag - 4.1/5d Investeringsstöd för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak inom jordbruks- och trädgårdsföretag - 4.2/3a Förädlingsstöd för kort livsmedelskedja och lokala marknader - 4.2/6a Förädlingsstöd för att skapa nya jobb - 6.4/5c Investeringsstöd till förnybar energi /6a Investeringsstöd för att skapa nya jobb Om två ansökningar har lika många poäng rangordnar vi ansökningarna i följande ordning: 1. den som söker stöd tillhör en underrepresenterad grupp 2. den ansökan som har högst poäng i högst viktat kriterium 3. den ansökan som kom in först (kronologisk ordning)

19 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Rangordning av ansökningar om stöd till bredband Om två ansökningar har lika många poäng rangordnar vi ansökningarna enligt följande: 1. den beräknade anslutningsgraden (faktiskt procenttal) 2. den ansökan som har flest antal möjliga anslutningar 3. den ansökan som kom in först (kronologisk ordning) Indikatorer och målvärden För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål. Miljöinvesteringar inom delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc I bilaga 2 har budget och målvärde för följande fyra miljöinvesteringar inom delåtgärd 7.6 fokusområdena 4abc slagits samman, i en gemensam budget och ett gemensamt målvärde: anlägga våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet anlägga våtmarker och dammar för biologisk mångfald miljöinvesteringar förbättrad vattenkvalitet anlägga tvåstegdiken Reglerbar dränering För miljöinvesteringen reglerbar dränering har pengarna inte fördelats utan pengarna kan avropas från Jordbruksverket. Den totala budgeten för stödet är 5 miljoner kronor. Det finns ett mål Antal insatser som fått stöd, med målvärde 15 stycken. Investeringsstöd till gödselbaserad biogas För investeringsstöd till gödselbaserad biogas har pengarna inte fördelats utan pengarna kan avropas från Jordbruksverket. Den totala budgeten för stödet är 279,3 miljoner kronor. Det finns två mål Antal djurenheter, med målvärde stycken samt Total investering, med målvärde 698,3 miljoner kronor.

20 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Beslutsomgångar och utlysningar På vår hemsida kommer vi att publicera datum för ansökningsperioder tider för beslutsomgångar budget för respektive beslutsomgång när ansökningarna ska vara kompletta för att komma med i en beslutsomgång För att ansökan ska hanteras ska den vara komplett och ha kommit in till oss senast det sista angivna datumet för ansökansperioden. En komplett ansökan innebär att alla frågor i ansökan är besvarade och att alla obligatoriska bilagor enligt e-tjänsten är inskickade. Efter det angivna datumet för ansökansperioden handlägger länsstyrelsen alla kompletta ansökningar som kommit in. Eventuella utlysningar kommer att publiceras här på vår hemsida: När pengarna i en beslutsomgång inte räcker Ansökningar som uppfyller alla villkor men som inte ryms inom budgeten för en beslutsomgång för vi över till nästa beslutsomgång om den som söker stöd vill det. Vi för över en ansökan högst två gånger därefter avslås ansökan. Eventuella undantag från denna huvudregel framgår under respektive insatsområden. När pengarna i en beslutsomgång eller en utlysning inte räcker till hela sista ansökan Om pengarna i beslutsomgången inte räcker till hela sista ansökan kommer ansökan ändå att beviljas i sin helhet under förutsättning att 60 procent av det beviljade stödbeloppet täcks av beslutsomgångens budget. Nästa beslutsomgångs budget kommer då att minskas med det överskridande beloppet. När det blir pengar över i en beslutsomgång eller en utlysning Eventuella pengar som inte används i en beslutsomgång för vi över till nästa beslutsomgång. Löpande hantering För huvuddelen av stöden hanterar vi ärendena löpande eftersom vi har haft ett lågt söktryck eller begränsad budget. Att tillämpa beslutsomgångar skulle förlänga tiden för beslut och försena genomförandet. Inom aktuella insatsområden beräknas inte fler än fem ansökningar inkomma per år. I vissa fall är intresset lågt och i andra fall är budgeten beslutad och endast mindre mängd medel återstår eller faller tillbaks till tillgänglig budget. Erfarenheten visar att beslutsomgångar riskerar att onödigt förlänga

21 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) tiden om det är få ansökningar. Ett alternativ är att ha täta beslutsomgångar men resultatet skulle då bli att det ändå inte blir konkurrensutsatt då en ansökan ändå behandlas åt gången. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Därför tillämpas i dessa fall inte beslutsomgångar utan beslut fattas löpande. Samtliga stöd hanteras löpande utom: - 4.1/2a Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds och rennäringsföretag - 7.3/6c Stöd till bredband När sista pengarna i budgeten inte räcker till hela sista ansökan. När budgeten för ett insatsområde är slut för alla åtgärder och hela sista ärendet inte ryms sänks stödsatsen. Detta gäller det ärende som rangordnas högst av de ärenden som inte ryms inom budgeten. För alla åtgärder sänks stödsatsen till 20 % som lägst.

22 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 5. (Åtgärd 1 och 2) Kompetensutveckling och rådgivning Syftet med kompetensutvecklingen och rådgivningen är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och därmed även öka effektiviteten och förbättra måluppfyllelsen för övriga åtgärder i landsbygdsprogrammet. I sin helhet ska de två åtgärderna bidra till en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden. Det finns flera myndigheter som handlägger stöd inom kompetensutveckling och rådgivning. Det är länsstyrelserna, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket. Varje myndighet har sin egen handlingsplan. Jordbruksverket är den enda myndigheten som handlägger stöd inom kompetensutveckling och rådgivning inom följande områden: ökad konkurrenskraft, djurvälfärd samt kort livsmedelskedja och lokala marknader. 5.1 Stöd till kompetensutveckling, demonstration och information samt rådgivning inom miljö och klimat (delåtgärderna 1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområdena 4abc och 5cd) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Dessa stöd riktar sig till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområdena 4abc och 5cd) och syftar till att återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden och de europeiska landskapens karaktär (fokusområde 4a) förbättra vattenförvaltningen, inklusive hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel (fokusområde 4b) förebygga markerosion och förbättra markskötseln (fokusområde 4c) effektivisera energianvändningen inom jordbruk och livsmedelsförädling (fokusområde 5b som enligt programmet generellt ingår i fokusområde 5c om förnybar energi) minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak (fokusområde5d) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Det finns behov av att förmedla kunskap inom ämnesområdena i de övergripande prioriteringarna biologisk mångfald, vattenförvaltning, växtnäring, växtskyddsmedel, markerosion, markskötsel, energianvändningen inom jordbruk och livsmedelsförädling, jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak. Det behövs organisationer och samverkande aktörer med bred kompetens, kontinuitet och kännedom om länets förutsättningar, med anknytning till forskning och utveckling inom miljö och klimat. Länsstyrelsen prioriterar genomförare med kunskap, kompetens och genomförandekapacitet inom de

23 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) övergripande prioriteringarna. Projekt som har egna specificerade, mätbara och uppföljningsbara mål prioriteras. Goda idéer finns på landsbygden men de behöver spridas. Det finns tillgång till högskola, naturbruksskolor, lokal rådgivning, expertkunskap och kompetensutveckling. Behov finns av att sprida framgångsrika modeller och förmedla forskningsresultat till konkret användning, genom t ex visning av framgångsprojekt. Det kan handla om innovativa studiecirkelgrupper, stöd från högskolan för innovationer och mötesplatser för erfarenhetsutbyte. Genomförare med möjlighet att nå stor och rätt del av målgruppen prioriteras. Flera kanaler kan användas men mötesplatser för erfarenhetsutbyte är prioriterat. Projektet Greppa Näringen är ett viktigt verktyg för att nå flera av länets målgrupper. Miljötillståndet förbättras alltför långsamt i länet. Den rådgivning eller kompetensutveckling som behövs i länet ska därför styras av miljökvalitetsmålen. Projekt prioriteras som kan visa på stora eller särskilda behov av informationsspridning för att uppnå nytta för miljö och ekonomi Ett rikt odlingslandskap (fokusområde 4 a) För Halland gäller att öppna landskap och omväxlande natur behöver användas hållbart för fortsatt tillgång till biologisk mångfald, kulturmiljöer, rena resurser och sociala värden. Markanvändning utan miljöhänsyn utarmar och fragmenterar natur- och kulturvärden vilket missgynnar biotoper och arter långsiktigt. En ojämn fördelning av betesdjur gör att odlingslandskapet växer igen i en del områden, främst i skogsbygden. Kunskapsöverföring som bidrar till att återställa, bevara och förbättra ekosystem som påverkas av jordbruksverksamhet prioriteras. Ett allt intensivare jordbruk har minskat livsutrymmet för många arter i jordbrukslandskapet. Kunskap och goda idéer behöver spridas för att visa hur åtgärder i slättlandskapet, mellanbygd och skogsbygd kan öka livsutrymmet för insekter, fåglar och vilda växter. Skötsel av ängs- och betesmarker nätverk, samverkan och nya metoder (fokusområde 4a) Målet är att höja kunskapen om olika skötselmetoder i områden där brist på betesdjur är en sannolik orsak till att marker riskerar utebliven skötsel. För att kunna bevara och utveckla ängs- och betesmarker samtidigt som antalet betande djur minskar kan det krävas olika typer av skötselmetoder. Det kan handla om mer extensivt bete, att betesdjuren flyttas från vall till naturbete, kompletterande skötsel som bränning och slåtter, olika skötselmetoder över tid (till exempel att marken betas vartannat år och slås vartannat), alternativa metoder och teknik för slåtter med mera. I arbetet ingår även att skapa lokala nätverk mellan olika aktörer som kan ha nytta av att samarbeta med varandra, till exempel djurhållare, fastighetsägare utan djur och maskinstallar Greppa Näringen (fokusområde 4 bc och 5cd) Djurproduktionen i Halland är intensiv och alltmer koncentrerad till vissa områden med större gårdar. Detta leder till hög gödselproduktion i de djurtäta

24 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) områdena, övergödning och utsläpp av växthusgaser. Med en förändring av klimatet följer ett behov av att anpassa befintlig produktion och verksamhet. Halland har milda vintrar och mycket nederbörd. Tillsammans med de förväntade klimatförändringarna, kan problemen med hög utlakning, stark avrinning och erosion komma att öka. Detta kan påverka redan dålig vattenkvalitet i bl. a vissa vattendrag. Kunskapsöverföring om vattenanvändning koncentreras i första hand till de avrinningsområden som inte uppfyller god ekologisk och kemisk status eller i nitratkänsliga områden. Samtliga kommuner i länet utom Hylte (Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm) är idag klassade som nitratkänsliga områden. I Halland är påverkan stor på vattendragen och havsvikarna från jordbrukslandskapet och den höga djurtätheten. De fyra stora åarna Lagan, Nissan Ätran och Viskan samt de många mindre vattendragen, gör att närheten till och risken för att vattnet och havet ska nås av gödsel och/eller bekämpningsmedel är stor Ekologisk produktion (fokusområde 4 c) Kunskapsöverföring behövs för att underlätta omläggning till ekologisk produktion och öka den ekologiska jordbruksproduktionen, inom växt- och djurproduktion, vilket är ett mål i Halland. Miljökvalitetsmålen, regeringens inriktningsmål samt Hallands mål för ekologisk produktion ska ligga till grund för insatserna liksom ökad anslutning till de båda ersättningarna för ekologisk produktion. Det kan handla om olika metoder, innovationer eller spridning av kunskap som behöver öka i omfattning i länet Upphandling, utlysning och länens eget arbete med kompetensutveckling, demonstration och information samt rådgivning Länsstyrelsen genomför aktiviteter både i egen regi och genom upphandling. Aktiviteter genomförs utifrån länets behov, enligt regionala prioriteringar för miljö och klimat. Inom i första hand de fokusområden där det är brist på kunskapsföretag eller där Länsstyrelsen har särskild kompetens, kommer myndigheten att genomföra aktiviteter i egen regi. Detta kan förändras över tid beroende på tillgång på anordnare eller kompetens i och utanför Länsstyrelsen. Kompetensutveckling, demonstrationer och informationsinsatser samt rådgivning som handlar om att återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden med fokus på miljömålet Ett rikt odlingslandskap, genomförs i huvudsak i egen regi. Länsstyrelsen bedömer att det saknas företag och organisationer som i tillräcklig omfattning kan driva verksamhet för biologisk mångfald, bland annat inom Natura 2000-områden. Även inom ekologisk produktion är tillgången till kunskapsföretag begränsad. Det gäller även jordbruk med höga naturvärden och landskapens värde och karaktär enligt den europeiska landskapskonventionen. Även kunskapsöverföring med koppling till miljöersättningar eller andra landsbygdsstöd genomförs i första hand i egen regi,

25 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) eftersom Länsstyrelsen bäst känner till regionala miljömål, underutnyttjade stödformer och miljöersättningar samt dess regelverk. Information om exakt tidpunkt och budget för aktuell upphandling eller utlysning kommer att finnas på 1. Ett rikt odlingslandskap (fokusområde 4a) Upphandlingar under 2018 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under 2018 Rådgivning (2.1) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Skötsel av ängs- och betesmarker nätverk, samverkan och nya metoder (fokusområde 4a) Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Utlysningar under 2018 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Skötsel av ängs- och betesmarker nätverk, samverkan och nya metoder (fokusområde 4a) Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Länsstyrelsens eget arbete under 2018 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att göra eget arbete under 2018 om praktiska och konkreta åtgärder som bidrar till att återställa, bevara och förbättra ekosystem som påverkas av jordbruksverksamhet. Upplägget kan vara i ett landskapsperspektiv. Erfarenheter från de som framgångsrikt arbetat med biologisk mångfald som brukare, entreprenör, rådgivare eller forskare ska förmedlas. Det kan ske i samverkan med bland annat Åtgärdsprogrammet för hotade arter, Greppa Näringen, Ekologiska lantbrukare och Ekoturismföretagare. Aktiviteterna kan handla om att öka odlingslandskapets variationsrikedom och sociala värden, om ekosystemtjänster, hur man gynnar biologisk mångfald och synliggör natur och kulturmiljöer. Aktiviteter med fokus på vattendrag, mångfald i slättbygden och hotade naturtyper prioriteras.

26 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att göra eget arbete under 2018 om praktiska och konkreta åtgärder som bidrar till att återställa,bevara och förbättra ekosystem som påverkas av jordbruksverksamhet. Erfarenheter från de som framgångsrikt arbetat med biologisk mångfald ska förmedlas som t ex broschyrer eller webbinformation. Det kan även vara demonstrationer i fält av nya skötselmetoder och kan vara tillämning av ny kunskap från forskning och försök. Rådgivning (2.1) Vi planerar att göra eget arbete under 2018 med råd om att återställa, bevara och förbättra ekosystem som påverkas av jordbruksverksamhet. Det ska utgå från miljökvalitetsmålen, forskning, miljöersättningar och miljöinvesteringar. Råden kan handla om att öka odlingslandskapets variationsrikedom och sociala värden, om ekosystemtjänster, hur man konkret och praktiskt gynnar biologisk mångfald och synliggör natur och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Skötsel av ängs- och betesmarker nätverk, samverkan och nya metoder (fokusområde 4a) Demonstrationer och information (1.2) Under 2018 planerar vi att starta verksamheten genom att samla underlag om intresse hos målgrupperna, prioriterade områden och förutsättningar beträffande djurhållande lantbrukare, lämpliga maskiner etc. Vi kommer därför inte att göra några upphandlingar eller utlysningar under Greppa Näringen (fokusområdena 4bc och 5cd) Upphandlingar under 2018 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Rådgivning (2.1) Vi kommer att upphandla rådgivning 2018 om allmänna moduler, energi- och klimat och våtmark. Inom den sistnämnda prioriteras rådgivning om våtmarker som avvattnar åkermark. Utlysningar under 2018 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några utlysningar under 2018.

27 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Länsstyrelsens eget arbete under 2018 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att göra eget arbete under Det kan vara inom växtnäring, gödsel, växtskydd, IPM (integrerad odling), spridningsteknik,vattendrag/vård, odlingsteknik, växtföljder, täckgrödor, fånggrödor, markpackning, dränering, diken, filter, bördighet, precisionsstyrning, foder, betesråd, trädgårdsväxter, utsäde, sorter, nya grödor, stallmiljö, våtmarker samt jordbrukets klimatpåverkan med anpassning till förändrat klimat. Ny teknik med innovationer och lösningar ingår. Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att göra eget arbete under 2018 med information om lokalt aktuella ämnen inom Greppa Näringen med nya innovativa lösningar. Det kan vara fysiska informationsträffar, seminarier, broschyrer i elektronisk eller pappersform,webbinformation, sammanställning av ny tillämning från forskning och försök. Dessutom kan det vara visningar av demonstrationsgårdar och odlingar med nya metoder och tekniker. Det ska bidra till att företag kan utvecklas i positiv riktning. Rådgivning (2.1) Utöver upphandling planerar vi inte att göra något eget arbete under Ekologisk produktion (fokusområde 4c) Upphandlingar under 2018 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte att göra några upphandlingar under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Rådgivning (2.1) Vi planerar att upphandla rådgivning till lantbrukare/trädgårdsföretagare som planerar eller genomför omläggning till ekologisk produktion. Rådgivningen genomförs i de flesta fall med ett gårdsbesök. Utlysningar under 2018 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Länsstyrelsens eget arbete under 2018 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att göra eget arbete under Aktiviteterna ska handla om att underlätta omläggning till ekologisk produktion samt hur man kan utveckla produktionsmetoder och klara av produktionstekniska hinder både inom lantbruk och trädgårdsodling.

28 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att göra eget arbete under Verksamheten ska handla om att underlätta omläggningen till ekologisk produktion samt hur man kan utveckla produktionsmetoder och klara av produktionstekniska hinder både inom lantbruk och trädgårdsodling. Rådgivning (2.1) Utöver upphandling planerar vi inte att göra något eget arbete under Urvalskriterier (Delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 fokusområdena 4abc, 5cd) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Projektet bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 1 poäng: Kunskapen är inte ny i sig men har fått allt för liten spridning och tillämpning. 2 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet. 3. Projektets metod bidrar till kunskapsspridning. 4. Det finns ett identifierat behov av projektet. 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ 1 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande. 2 poäng: Behovet är stort eller akut då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen är tillfredställande. + 1 poäng: En beskrivning finns av vad som är gjort tidigare och vad som pågår. +1 poäng. Stor ekonomisk nytta för målgruppen eller näringen + 1 poäng. Stor nytta för miljön, klimatet eller djurvälfärden

29 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 5. Projektet har tydliga mål. 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte specificerat så att det går att följa upp 3 poäng: En relevant målbeskrivning finns och tydliga mål (tid, mängd, kvalité etc.) finns angivna + 2 poäng: Effektmål finns beskrivna 15 Summa viktning 100 Regionala urvalskriterier För stöd till kompetensutveckling och rådgivning finns inte några regionala urvalskriterier. Bedömningsgrunder 1. Projektet bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation) 1 poäng: Kunskapen är inte ny i sig men har fått allt för liten spridning och tillämpning. 2 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning För innovation inom kompetensutveckling kan man se till vad det är för kunskap som ska förmedlas. Då kan det handla om kunskap om nya produkter, arbetsmetoder eller tjänster. Dessa kan i sin tur vara ett resultat av ny forskning eller erfarenhet. Bedömningen görs utifrån hur innovativt innehållet i den nya kunskapen är. Bedömning görs också baserat på hur relevant kunskapen är för målgruppen, det vill säga alla som är berörda eller kan förväntas ha nytta av eller behöva kunskapen. Hur väl designat projektet är pedagogiskt bedöms i kriteriet om kunskapsspridning. En produkt, tjänst eller arbetsmetod kan betraktas som en innovation så länge den inte används i den omfattning den borde på landsbygden. 2. Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet Tre poäng ges till nya i branschen för att de ska kunna komma in med stöd av relevant samarbetspartner. Det går även att styrka sina kvalifikationer utöver grundkraven via referenser. 3. Projektets metod bidrar till kunskapsspridning 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen

30 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ Bedömning görs utifrån hur stor målgrupp som nås av kunskapen och vilka (hur många olika) kanaler som använts. Kunskapsspridning som sker på ett nytt innovativt sätt prioriteras. Exempel kan vara ogräsnyckel som en app i telefonen. Kvaliteteten på eller behovet och värdet av kunskapen som sprids ska inte vägas in här. Det är sättet och metoden som kunskapen sprids på som ska bedömas, vilket är skilt från kriteriet om behovet av projektet, som ska värdera behovet och värdet av kunskapen. Eftersom den poäng som tilldelas projektet är beroende av hur stor del av målgruppen som nås är det viktigt att definiera vad som avses med begreppet målgrupp. Målgruppsbegreppet återkommer dessutom i kriterium 4 där värdet för målgruppen bidrar till poängsättningen. En målgrupp kan anses vara den totala grupp företagare eller personer som är berörda av eller kan förväntas kunna dra nytta av den kunskap som förmedlas i projektet. För nationella projekt gäller hela landet som område och för regionala aktuell region. I vissa projekt kan det sannolikt vara av värde att målgruppen definieras men det bör inte i detta sammanhang vara möjligt att erhålla höga poäng genom att definiera en snäv målgrupp inom vilken det är lätt att nå hög måluppfyllelse. Poäng baseras på hur målgruppen är formulerad eller utformad. 4. Det finns ett identifierat behov av projektet 1 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande. 2 poäng: Behovet är stort eller akut då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen är tillfredställande. +1 poäng: En beskrivning finns av vad som är gjort tidigare och vad som pågår. +1 poäng. Stor ekonomisk nytta för målgruppen eller näringen +1 poäng. Stor nytta för miljön, klimatet eller djurvälfärden. Poäng baseras på hänsyn till behovet av det som projektet förväntas leverera samt hur behovet är analyserat, beskrivet och motiverat i ansökan. Ordet akut relaterar till att det i praktiken ofta har varit angelägenhetsgraden som varit avgörande för vilka projekt som prioriterats. Om projekt förväntas bidra till att skapa ett stort värde för målgrupp, näring, miljö, klimat eller djurvälfärd ges poäng. 5. Projektet har tydliga mål 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte specificerat så att det går att följa upp 3 poäng: En relevant målbeskrivning finns och tydliga mål (tid, mängd, kvalité etc.) finns angivna

31 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) + 2 poäng: Effektmål finns beskrivna De mål som finns formulerade för projektet måste vara i linje med och anpassade efter projektets syfte, innehåll och genomförande. Målen ska vara verifierbara. Målen kan t.ex. utgöras av antal kurstillfällen, antal deltagare, nöjdhetsgrad i en utvärdering eller liknande kopplade till det mer direkta genomförandet av projektet. Om effektmål finns beskrivna och de har en konkret koppling till projektets innehåll och dessutom är möjliga att bedöma ges poäng. Effektmål är vad ett projekt kan förväntas leda till för resultat på lång sikt. Det kan till exempel handla om förändrat beteende, tillämpning av ny teknik eller nytt arbetssätt eller effekter på miljö, lönsamhet, produktivitet eller djurvälfärd Det här gäller för urval av ansökningar Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter. Inom stöd till kompetensutveckling och stöd till rådgivningstjänster (1.1 och 2.1) ges stöd till stödberättigande utgifter som inte täcks av intäkter som kommer från deltagare. För stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges maximalt euro per rådgivningstillfälle. Utanför jordbruks- och skogsbrukssektorn begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 2. Inom kompetensutveckling och rådgivning gäller inte begränsningen per stödmottagare, utan för den som deltar i kompetensutveckling eller rådgivning. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som man fått under den tiden räknas med Schabloner och indirekta kostnader mat i form av lunch eller middag, ersätts med 90 kronor exklusive moms per måltid årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil, traktamente enligt Skatteverkets riktlinjer eget arbete, 220 kronor per redovisad timme. 2 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller

32 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) kommanditbolag är stödmottagare är också arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor och delägare i handelsbolag och kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande. Schabloner används inom upphandling utlysning och även för uppdrag inom egen regi. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet Avgifter för kompetensutveckling och rådgivning Mottagaren, det vill säga den som deltar i kompetensutvecklingen eller rådgivningen ska i vissa fall betala en avgift. Avgiften ska framgå i upphandlingsunderlag, i information om utlysningar och i kursprogram. Kompetensutveckling inom miljö och klimat (delåtgärd 1.1 fokusområdena 4abc, 5cd). Inget villkor att ta ut deltagaravgift. Demonstrationer och information, (delåtgärd 1.2 fokusområdena 4abc, 5cd). Inget villkor att ta in avgifter för demonstrationer och information. Rådgivning för energieffektivisering (delåtgärd 2.1 fokusområde 5b som enligt programmet generellt ingår i fokusområde 5c om förnybar energi). Mottagaren av rådgivningen ska betala 10 procent av den totala kostnaden för rådgivningsmodulen eller av stödmyndighetens timkostnad för tjänsten. Övrig miljö- och klimatrådgivning (delåtgärd 2.1, fokusområdena 4abc 5cd). Inget villkor att ta ut avgift. 5.2 Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområde 6a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd riktar sig till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområden 6a) och syftar till att utveckla småföretag och på så sätt få fler arbetstillfällen på landsbygden genom informationsinsatser och kurser inom andra näringar än jordbruk, men också genom att utveckla och ta tillvara kulturarv och traditionell kunskap utveckla småföretag och på så sätt få fler arbetstillfällen på landsbygden genom rådgivning och företagsledningstjänster inom andra näringar än jordbruk.

33 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Landsbygdens resurser omfattar mer än livsmedelsproduktion. Det finns i Halland en mångfald av branscher och lantbruksföretagare med olika verksamheter som ger en stark företagarkultur. Det finns en marknadsmöjlighet med växande befolkning, diversifierat företagande och innovation av varor, tjänster och upplevelser. Det tilltalande läget för turism ger utvecklingsmöjligheter inom mat-, natur- och kulturupplevelser. Det finns behov av att förmedla kunskap inom de övergripande prioriteringarna; diversifiera jordbruks-, skogs- eller trädgårdsföretag samt utveckla småföretag inom andra näringar än jordbruk. Det behövs kunskap om t.ex. marknadsanpassning, hur man får större marknadsandel, hur företag kan nischa eller utveckla nya produkter och tjänster för att få mer betalt och om markandsinnovationer. Mer branschbaserad företagsutveckling behövs, om företagsledning, administration och företagsetablering. Det kan även handla om betydelsen av jämställdhet, integration och tillgänglighet i företagandet och specifika frågor för branscher på landsbygden. Det finns ett behov av praktiska och erfarenhetsbaserade metoder för kunskapsspridning, t.ex. innovativa cirkelgrupper, stöd från högskolan för innovationer och mötesplatser för erfarenhetsutbyte Upphandling, utlysning och länens eget arbete med kompetensutveckling och rådgivning Länsstyrelsen genomför aktiviteter både i egen regi och genom upphandling i sitt projekt. Aktiviteter genomförs utifrån länets behov, enligt regionala prioriteringar för att skapa nya jobb. Kompetensutveckling som handlar om företagsutveckling vad gäller t.ex. marknadsanpassning, hur man får större marknadsandel, hur företag kan nischa eller utveckla nya produkter och tjänster för att få mer betalt och om markandsinnovationer, företagsledning, administration och företagsetablering avser Länsstyrelsen att i huvudsak upphandla. Det gäller aktiviteter som individuell rådgivning, kurser, studieresor och arbete med informationsmaterial. Vad gäller jämställhet, integration och tillgänglighet inom jobbskapande företagsutveckling avser Länsstyrelsen att i huvudsak i egen regi genomföra aktiviteter som kurser, studiebesök och arbete med informationsmaterial och webbsidor, eftersom Länsstyrelsen har ett länsövergripande ansvar för dessa ämnesområden. Information om exakt tidpunkt och budget för aktuell upphandling eller utlysning kommer att finnas på Upphandlingar under 2018 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att upphandla under 2018.

34 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Rådgivning (2.1) Vi planerar att upphandla under Utlysningar under 2018 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Länsstyrelsens eget arbete under 2018 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att göra eget arbete under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att göra eget arbete under Rådgivning (2.1) Utöver upphandling planerar vi inte att göra något eget arbete under Det här gäller för urval av ansökningar Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng Urvalskriterier (Delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 fokusområde 6a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Projektet bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 1 poäng: Kunskapen är inte ny i sig men har fått allt för liten spridning och tillämpning. 2 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet. 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör 10

35 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet 3. Projektets metod bidrar till kunskapsspridning. 4. Det finns ett identifierat behov av projektet. 5. Projektet har tydliga mål. 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ 1 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande. 2 poäng: Behovet är stort eller akut då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen är tillfredställande. + 1 poäng: En beskrivning finns av vad som är gjort tidigare och vad som pågår. +1 poäng. Stor ekonomisk nytta för målgruppen eller näringen + 1 poäng. Stor nytta för miljön, klimatet eller djurvälfärden. 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte specificerat så att det går att följa upp 3 poäng: En relevant målbeskrivning finns och tydliga mål (tid, mängd, kvalité etc.) finns angivna + 2 poäng: Effektmål finns beskrivna Summa viktning 100 Nationella bedömningsgrunder Bedömningsgrunder 1. Projektet bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation) 1 poäng: Kunskapen är inte ny i sig men har fått allt för liten spridning och tillämpning. 2 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning För innovation inom kompetensutveckling kan man se till vad det är för kunskap som ska förmedlas. Då kan det handla om kunskap om nya produkter, arbetsmetoder eller tjänster. Dessa kan i sin tur vara ett resultat av ny forskning eller erfarenhet. Bedömningen görs utifrån hur innovativt innehållet i den nya kunskapen är. Bedömning görs också baserat på hur relevant kunskapen är för målgruppen, det vill säga alla som är berörda eller kan förväntas ha nytta av eller behöva kunskapen. Hur väl designat projektet är pedagogiskt bedöms i kriteriet om kunskapsspridning. En produkt, tjänst eller arbetsmetod kan betraktas som en innovation så länge den inte används i den omfattning den borde på landsbygden.

36 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 2. Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet Tre poäng ges till nya i branschen för att de ska kunna komma in med stöd av relevant samarbetspartner. Det går även att styrka sina kvalifikationer utöver grundkraven via referenser. 3. Projektets metod bidrar till kunskapsspridning 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ Bedömning görs utifrån hur stor målgrupp som nås av kunskapen och vilka (hur många olika) kanaler som använts. Kunskapsspridning som sker på ett nytt innovativt sätt prioriteras. Exempel kan vara ogräsnyckel som en app i telefonen. Kvaliteteten på eller behovet och värdet av kunskapen som sprids ska inte vägas in här. Det är sättet och metoden som kunskapen sprids på som ska bedömas, vilket är skilt från kriteriet om behovet av projektet, som ska värdera behovet och värdet av kunskapen. Eftersom den poäng som tilldelas projektet är beroende av hur stor del av målgruppen som nås är det viktigt att definiera vad som avses med begreppet målgrupp. Målgruppsbegreppet återkommer dessutom i kriterium 4 där värdet för målgruppen bidrar till poängsättningen. En målgrupp kan anses vara den totala grupp företagare eller personer som är berörda av eller kan förväntas kunna dra nytta av den kunskap som förmedlas i projektet. För nationella projekt gäller hela landet som område och för regionala aktuell region. I vissa projekt kan det sannolikt vara av värde att målgruppen definieras men det bör inte i detta sammanhang vara möjligt att erhålla höga poäng genom att definiera en snäv målgrupp inom vilken det är lätt att nå hög måluppfyllelse. Poäng baseras på hur målgruppen är formulerad eller utformad. 4. Det finns ett identifierat behov av projektet 1 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande. 2 poäng: Behovet är stort eller akut då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen är tillfredställande. + 1 poäng: En beskrivning finns av vad som är gjort tidigare och vad som pågår. +1 poäng. Stor ekonomisk nytta för målgruppen eller näringen + 1 poäng. Stor nytta för miljön, klimatet eller djurvälfärden.

37 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Poäng baseras på hänsyn till behovet av det som projektet förväntas leverera samt hur behovet är analyserat, beskrivet och motiverat i ansökan. Ordet akut relaterar till att det i praktiken ofta har varit angelägenhetsgraden som varit avgörande för vilka projekt som prioriterats. Om projekt förväntas bidra till att skapa ett stort värde för målgrupp, näring, miljö, klimat eller djurvälfärd ges poäng. 5. Projektet har tydliga mål 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte specificerat så att det går att följa upp 3 poäng: En relevant målbeskrivning finns och tydliga mål (tid, mängd, kvalité etc.) finns angivna + 2 poäng: Effektmål finns beskrivna De mål som finns formulerade för projektet måste vara i linje med och anpassade efter projektets syfte, innehåll och genomförande. Målen ska vara verifierbara. Målen kan t.ex. utgöras av antal kurstillfällen, antal deltagare, nöjdhetsgrad i en utvärdering eller liknande kopplade till det mer direkta genomförandet av projektet. Om effektmål finns beskrivna och de har en konkret koppling till projektets innehåll och dessutom är möjliga att bedöma ges poäng. Effektmål är vad ett projekt kan förväntas leda till för resultat på lång sikt. Det kan till exempel handla om förändrat beteende, tillämpning av ny teknik eller nytt arbetssätt eller effekter på miljö, lönsamhet, produktivitet eller djurvälfärd. Regionala urvalskriterier För stöd till kompetensutveckling och rådgivning finns inte några regionala urvalskriterier Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter. Inom stöd till kompetensutveckling och stöd till rådgivningstjänster (1.1 och 2.1) ges stöd till stödberättigande utgifter som inte täcks av intäkter som kommer från deltagare. För stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges maximalt euro per rådgivningstillfälle. Utanför jordbruks- och skogsbrukssektorn begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 3. Inom kompetensutveckling och rådgivning gäller inte begränsningen per stödmottagare, utan för den som deltar i kompetensutveckling eller rådgivning. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som man fått under den tiden räknas med. Schabloner och indirekta kostnader mat i form av lunch eller middag, ersätts med 90 kronor exklusive moms per måltid

38 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil, traktamente enligt Skatteverkets riktlinjer eget arbete, 220 kronor per redovisad timme. Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller kommanditbolag är stödmottagare är också arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor och delägare i handelsbolag och kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande. Schabloner används inom upphandling, utlysning och även för uppdrag inom egen regi. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet Avgifter för kompetensutveckling och rådgivning Mottagaren det vill säga den som deltar i kompetensutvecklingen eller rådgivningen ska i vissa fall betala en avgift. Avgiften ska framgå i upphandlingsunderlag, i information om utlysningar och i kursprogram. Kompetensutveckling, (delåtgärd 1.1 fokusområde 6a). Deltagaravgiften ska lägst vara 500 kronor. Demonstrationer och information (delåtgärd 1.2, fokusområde 6a). Inget villkor att ta in avgifter för demonstrationer och information. Rådgivning (delåtgärd 2.1, fokusområde 6a). Mottagaren av rådgivningen ska betala 30 procent av upphandlat pris eller av stödmyndighetens timkostnad för tjänsten. 3 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

39 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 5.3 Stöd till rådgivning för kommersiell service (delåtgärd 2.1, inom fokusområde 6b) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd riktar sig till rådgivning för kommersiell service. Syftet är att öka kompetensen om hur verksamhet inom lokal service kan utvecklas, bland annat genom affärsutveckling, energikartläggning och energirådgivning hos företagare och verksamma inom lokal service, som dagligvarubutiker, drivmedelsstationer eller annan prioriterad serviceverksamhet. (delåtgärd 2.1, fokusområde 6b) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Tillgången till grundläggande dagligvaruservice är en förutsättning för många människors livsrum. För områden med minskande befolkning blir det en negativ spiral med minskande service, brist på byggande, kommunikation och arbetstillfällen. Det behövs nya innovativa insatser med nya koncept för att kunna behålla och utveckla möjligheter som ger tillgång till grundläggande service. Utvecklingen runt servicefrågor kräver att lärandet ökar hos alla inblandade. Det finns behov av kunskap inom de övergripande prioriteringarna. Det kan vara hur lokal service kan utvecklas och om servicens roll för ortens företagande, ideell verksamhet, IT-utveckling och turism. Rådgivning behövs för ett hållbart företagande; ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Det behövs kunskap om t ex affärsutveckling, energikartläggning, energieffektivisering, tillgänglighetsanpassning och serviceverksamhet som socialt nav. De som vill utvidga och effektivisera sin verksamhet är en viktig målgrupp liksom att de som planerar att bredda verksamheten. Ökad kunskap behövs också för att se nya innovativa utvecklingsvägar. Lokala servicelösningar från ortens krafter behöver tas tillvara och aktörer behöver erbjudas rådgivning. Ny kunskap förväntas ge större engagemang och de insatser som planeras kan bli av högre kvalitet Upphandling, utlysning och länens eget arbete med kompetensutveckling och rådgivning Rådgivning som handlar om hur verksamhet inom lokal service kan utvecklas avser Länsstyrelsen att genomföra både i egen regi och genom upphandling för rådgivningstjänster. De genomförs utifrån länets behov, enligt regionala prioriteringar för att utveckla lokal service. Information om exakt tidpunkt och budget för aktuell upphandling eller utlysning kommer att finnas på Upphandlingar under 2018 Rådgivning (2.1) Vi planerar att upphandla under 2018.

40 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Länsstyrelsens eget arbete under 2018 Rådgivning (2.1) Vi planerar att göra eget arbete under Urvalskriterier (Delåtgärder 2.1, fokusområde 6b) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Projektet bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 1 poäng: Kunskapen är inte ny i sig men har fått allt för liten spridning och tillämpning. 2 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet. 3. Projektets metod bidrar till kunskapsspridning. 4. Det finns ett identifierat behov av projektet. 5. Projektet har tydliga mål. 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ 1 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande. 2 poäng: Behovet är stort eller akut då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen är tillfredställande. + 1 poäng: En beskrivning finns av vad som är gjort tidigare och vad som pågår. +1 poäng. Stor ekonomisk nytta för målgruppen eller näringen + 1 poäng. Stor nytta för miljön, klimatet eller djurvälfärden. 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte specificerat så att det går att följa upp 3 poäng: En relevant målbeskrivning finns och tydliga mål (tid, mängd, kvalité etc.) finns angivna + 2 poäng: Effektmål finns beskrivna Summa viktning 100

41 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Regionala urvalskriterier För stöd till kompetensutveckling och rådgivning finns inte några regionala urvalskriterier. Bedömningsgrunder 1. Projektet bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation) 1 poäng: Kunskapen är inte ny i sig men har fått allt för liten spridning och tillämpning. 2 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning För innovation inom kompetensutveckling kan man se till vad det är för kunskap som ska förmedlas. Då kan det handla om kunskap om nya produkter, arbetsmetoder eller tjänster. Dessa kan i sin tur vara ett resultat av ny forskning eller erfarenhet. Bedömningen görs utifrån hur innovativt innehållet i den nya kunskapen är. Bedömning görs också baserat på hur relevant kunskapen är för målgruppen, det vill säga alla som är berörda eller kan förväntas ha nytta av eller behöva kunskapen. Hur väl designat projektet är pedagogiskt bedöms i kriteriet om kunskapsspridning. En produkt, tjänst eller arbetsmetod kan betraktas som en innovation så länge den inte används i den omfattning den borde på landsbygden. 2. Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet Tre poäng ges till nya i branschen för att de ska kunna komma in med stöd av relevant samarbetspartner. Det går även att styrka sina kvalifikationer utöver grundkraven via referenser. 3. Projektets metod bidrar till kunskapsspridning 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ Bedömning görs utifrån hur stor målgrupp som nås av kunskapen och vilka (hur många olika) kanaler som använts. Kunskapsspridning som sker på ett nytt innovativt sätt prioriteras. Exempel kan vara ogräsnyckel som en app i telefonen. Kvaliteteten på eller behovet och värdet av kunskapen som sprids ska inte vägas in här. Det är sättet

42 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) och metoden som kunskapen sprids på som ska bedömas, vilket är skilt från kriteriet om behovet av projektet, som ska värdera behovet och värdet av kunskapen. Eftersom den poäng som tilldelas projektet är beroende av hur stor del av målgruppen som nås är det viktigt att definiera vad som avses med begreppet målgrupp. Målgruppsbegreppet återkommer dessutom i kriterium 4 där värdet för målgruppen bidrar till poängsättningen. En målgrupp kan anses vara den totala grupp företagare eller personer som är berörda av eller kan förväntas kunna dra nytta av den kunskap som förmedlas i projektet. För nationella projekt gäller hela landet som område och för regionala aktuell region. I vissa projekt kan det sannolikt vara av värde att målgruppen definieras men det bör inte i detta sammanhang vara möjligt att erhålla höga poäng genom att definiera en snäv målgrupp inom vilken det är lätt att nå hög måluppfyllelse. Poäng baseras på hur målgruppen är formulerad eller utformad. 4. Det finns ett identifierat behov av projektet 1 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande. 2 poäng: Behovet är stort eller akut då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen är tillfredställande. + 1 poäng: En beskrivning finns av vad som är gjort tidigare och vad som pågår. +1 poäng. Stor ekonomisk nytta för målgruppen eller näringen + 1 poäng. Stor nytta för miljön, klimatet eller djurvälfärden. Poäng baseras på hänsyn till behovet av det som projektet förväntas leverera samt hur behovet är analyserat, beskrivet och motiverat i ansökan. Ordet akut relaterar till att det i praktiken ofta har varit angelägenhetsgraden som varit avgörande för vilka projekt som prioriterats. Om projekt förväntas bidra till att skapa ett stort värde för målgrupp, näring, miljö, klimat eller djurvälfärd ges poäng. 5. Projektet har tydliga mål 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte specificerat så att det går att följa upp 3 poäng: En relevant målbeskrivning finns och tydliga mål (tid, mängd, kvalité etc.) finns angivna + 2 poäng: Effektmål finns beskrivna De mål som finns formulerade för projektet måste vara i linje med och anpassade efter projektets syfte, innehåll och genomförande. Målen ska vara verifierbara. Målen kan t.ex. utgöras av antal kurstillfällen, antal deltagare, nöjdhetsgrad i en utvärdering eller liknande kopplade till det mer direkta genomförandet av projektet. Om effektmål finns beskrivna och de har en konkret koppling till projektets innehåll och dessutom är möjliga att bedöma ges poäng. Effektmål är vad ett projekt kan förväntas leda till för resultat på lång sikt. Det kan till exempel handla om förändrat beteende, tillämpning av ny teknik eller nytt arbetssätt eller effekter på miljö, lönsamhet, produktivitet eller djurvälfärd.

43 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Det här gäller för urval av ansökningar Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter. Stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges till stödberättigande utgifter som inte täcks av intäkter som kommer från deltagare. För stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges maximalt euro per rådgivningstillfälle. Utanför jordbruks- och skogsbrukssektorn begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 4. Inom kompetensutveckling och rådgivning gäller inte begränsningen per stödmottagare, utan för den som deltar i kompetensutveckling eller rådgivning. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som man fått under den tiden räknas med. Schabloner och indirekta kostnader mat i form av lunch eller middag, ersätts med 90 kronor exklusive moms per måltid årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil, traktamente enligt Skatteverkets riktlinjer eget arbete, 220 kronor per redovisad timme. Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller kommanditbolag är stödmottagare är också arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor och delägare i handelsbolag och kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande.schabloner används inom upphandling, utlysning och även för uppdrag inom egen regi. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet. 4 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse Avgifter för rådgivning

44 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Mottagaren det vill säga den som deltar i rådgivningen ska i vissa fall betala en avgift. Avgiften ska framgå i upphandlingsunderlag, i information om utlysningar och i kursprogram. Rådgivning (delåtgärd 2.1, fokusområde 6b). Mottagaren av rådgivningen ska betala 30 procent av upphandlat pris eller av stödmyndighetens timkostnad för tjänsten.

45 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 6. Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring Under den här rubriken finns investeringsstöd till företag inom jordbruk, trädgård och rennäring samt förädlingsstöd. Förutom länsstyrelsen handlägger också Sametinget investeringsstöd för ökad konkurrenskraft samt förädlingsstöd med inriktning på rennäring. Sametinget har egen handlingsplan. Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 2a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1). Syftet är stärka företagens konkurrenskraft och lönsamhet genom att anpassa företagens generella kapacitet och hållbarhet, samt att påskynda företagens möjligheter att anpassa sig till nya förutsättningar på marknaden. Det kan exempelvis vara att investera i rationella byggnader med god djuromsorg, effektiv och energisnål utrustning eller innovativa metoder (fokusområde 2a). Regionala prioriteringar med kort bakgrund Det finns ett behov av fortsatt tillgång till rena resurser. Värnad natur, förnybar energi och bra djurvälfärd ger goda förutsättningar för företagande. Klimatförändringar ger ändrade förutsättningar. Befintlig produktion behöver anpassas. Halland prioriterar för utveckling och investering i ny miljövänlig teknik, höjd verkningsgrad på existerande teknik och utveckling av förnybar energi. Investering i maskiner eller anläggningar som använder dokumenterat hållbar, resurs-och/eller klimateffektiv teknik prioriteras. Förändringsbenägenheten behöver stärkas och idéer spridas. Lösningar på problem riskerar att utebli med brist på innovativ kunskap. Landsbygdsföretagare med nya idéer ska prioriteras. Satsningar som innebär innovation ska prioriteras. Det kan innebära att investeringen medför att en ny marknad prövas eller att en ny produkt tas fram. De som satsar på, för företaget, ny teknik prioriteras. Goda idéer finns på landsbygden men de behöver spridas. Kunskapsnivån är hög hos många lantbrukare men kunskap behöver underhållas. Okunskap om regler, miljö och sin egen verksamhet kan ge skador på natur- och kulturmiljöer. Adekvat kompetens hos sökanden ska prioriteras. Det finns för få lönsamma lantbruk vilket påverkar hela landsbygden och ger många negativa konsekvenser. Lantbruk läggs ner, särskilt i inlandet. Jordbruksföretagen, särskilt i Hallands inland, behöver bli mer konkurrenskraftiga inom animalieproduktion, grönsaksodling och energiproduktion. Prioritering görs så att befintligt företagande förbättras och att företagen ytterligare stärker sina starka sidor för att kunna satsa långsiktigt. Landsbygdsprogrammets insatser ska bidra till att motverka en befolkningsmässig och ekonomisk obalans i länet. Eftersom det är skillnad i

46 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) utveckling av inland och kustremsa, ska företag som är belägna inom det område där kompensationsstöd utgår i Halland prioriteras. Beslutsomgångar och urval av ansökningar Vi tillämpar en så kallad öppen budget. Detta innebär att det inte kommer råda medelsbrist förrän pengarna nästan är slut i åtgärden. De ärenden som inte blivit handlagda enligt tidigare beslutsomgångar hanteras även under Outnyttjat budgetutrymme vid beslutstillfället förs till nästkommande beslutsomgång. Ansökningarna ska vara kompletta och färdighandlagda för att tas med till en beslutsomgång. Extra beslutsdag för ansökningar inkomna t.o.m. 31/3 2016, kompletta, kommer att beslutas den 31 maj Ansökningar inkomna efter 1 april 2016 som inte blivit handlagda kommer att beslutas den sista vardagen i varje månad, juni- december Det sker enligt de fastställda beslutsomgångar som funnits sedan tidigare. Ändrad information om ansökningsperioder och beslutsomgångar kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida Ansökningar som uppfyller grundkraven för åtgärden bedöms och poängsätts utifrån urvalskriterier. Ansökningar som får mindre än 200 poäng i nationella urvalskriterierna avslås, även innan ansökningstiden för beslutsomgången har gått ut. För regionala kriterier är gränsen för avslag 150 poäng. För ansökningar som är högt nationellt prioriterade, och får minst 450 poäng i de nationella urvalskriterierna, gäller inte miniminivån för regionala urvalskriterier. Urvalskriterier (Delåtgärd 4.1, fokusområde 2a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. +2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål +1 poäng: Delar i investeringen ger extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet +1 poäng: Investeringen bidrar till bättre djurvälfärd Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 2 poäng: Investeringen är ny för företaget 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning 10

47 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen. 5. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft. +1 poäng: Lämplig kompetens finns inom företaget för det område investeringen avser, eller för nyföretagare lämplig utbildning eller erfarenhet +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd deltar i produktionsuppföljningsprogram eller motsvarande +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är mindre än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 procent +1 poäng: Nuvärdet av investeringen med stöd är positivt +1 poäng: Ersättningen per timme ökar +1 poäng: Investeringen leder till minskad sårbarhet +1 poäng: Investeringen bidrar till ökad marknadsanpassning +1 poäng: Investeringen är en nybyggnation Summa viktning Regionala urvalskriterier Regionala urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. +2 poäng: Investeringen bidrar till energieffektivitet. +2 poäng: Investeringar som bidrar till minskat läckage av klimatgaser och växtnäringsämnen +1 poäng: Investeringen bidrar till bättre djurvälfärd Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster, arbetsmetoder (innovation) eller bättre arbetsmiljö. 3. Sökanden har den kunskap, kompetens och genomförandekapacitet som krävs för att genomföra investeringen. 4. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft. 5. Investeringen bidrar till att förbättra sysselsättningen. +2 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning. +1 poäng: Investeringen är ny för företaget +1 poäng: Investeringen förbättrar arbetsmiljön i företaget. +1 poäng: Investeringen genomförs i produktion avseende trädgård eller biodling. +3 poäng: Lämplig kompetens finns inom företaget för det område investeringen avser, eller för nyföretagare adekvat utbildning eller erfarenhet. +2 poäng: Företaget har en kompetensförsörjningsplan/ gårdsråd/ mentorskap. +3poäng: Nuvärdet av investeringen med stöd är positivt +2 poäng: Investeringen bidrar till utveckling i mindre gynnade områden. +3 poäng: Investeringen leder till skapat arbetstillfälle. +2 poäng: Investeringen leder till bevarat arbetstillfälle. Summa 100 Bedömningsgrunder Nationella bedömningsgrunder 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål Investeringar som är positiva ur miljö- och klimatsynpunkt prioriteras. För att investeringen ska kunna få poäng får miljöbelastningen per producerad enhet inte öka. Att producerad enhet används beror på att när en person söker investeringsstöd för att stärka konkurrenskraften i sin verksamhet innebär det ofta att

48 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) produktionen ökar, vilket i sin tur kan leda till att verksamhetens totala miljöpåverkan blir större jämfört med tidigare. Därför är det bättre att använda sig av miljöpåverkan per producerad enhet istället för total miljöpåverkan. +2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål +1 poäng: Delar i investeringen ger extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet +1 poäng: Investeringen bidrar till bättre djurvälfärd +2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål +2 poäng får ansökningar som bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål. +1 poäng: Delar i investeringen ger extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng får ansökningar om det ingår delar som inte behövs för själva investeringen men som är bra för miljön. Investeringen ska vara något extra och inte bara standardlösningar som t.ex. LED-lampor och flytgödsel vid nybygge. +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet Eftersom energieffektivisering är viktigt för såväl konkurrenskraft som miljö får de ansökningar som bidrar till energieffektiv drift ett extra poäng. +1 poäng: Investeringen bidrar till bättre djurvälfärd Ett extra poäng får ansökningar som gör något extra för de djur som berörs av investeringen. Den som söker stöd kan aldrig få poäng för sådant som är lagkrav. Det ska vara något extra som bidrar till djurvälfärden. 2. Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation) Investeringar som har en innovativ inriktning det vill säga som bidrar till att ta fram eller använda nya idéer. Originalitet och spridningsgrad avgör om det är en innovation. Det gäller bland annat för utveckling av produkter, processer, teknik och metoder. Exempel på ansökningar som kan få stöd är när investeringar uppfyller högre miljökrav genom modern teknik. Det kan också vara investeringar som innebär nya koncept eller utveckling av jordbruksprodukter. 2 poäng: Investeringen är ny för företaget 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller testanläggning 2 poäng: Investeringen är ny för företaget Två poäng ges om investeringen är helt ny för företaget. Det kan till exempel vara ny driftsinriktning eller ny inredning som tidigare inte har använts. 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet Tre poäng ges till investeringar som har en innovativ inriktning och som bidrar till att införa nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder. En förutsättning är att det inom länet

49 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) ska finnas begränsade erfarenheter från liknande verksamhet. Det vill säga att den som söker arbetar inom ett nytt eller för länet okänt område. Ansökan bedöms dels utifrån de uppgifter som finns i ansökan och utifrån den kunskap som finns inom det aktuella området. 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen Ansökan får fyra poäng när investeringen är bland de första inom sin bransch. 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning Fem poäng ges om investeringen är ett pilotprojekt eller en testanläggning för en ny produkt. 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen Här prioriteras ansökningar där det inom företaget finns kompetens som bidrar till att investeringen ger resultat. +1 poäng: Lämplig kompetens finns inom företaget för det område investeringen avser, eller för nyföretagare lämplig utbildning eller erfarenhet. +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd deltar i produktionsuppföljningsprogram eller motsvarande +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Lämplig kompetens finns inom företaget för det område investeringen avser, eller för nyföretagare lämplig utbildning eller erfarenhet En poäng ges när det finns yrkeserfarenhet inom företaget som gäller för den investering som företaget ska göra. Om företaget saknar kompetens är risken stor att investeringen inte kommer att ge förväntat resultat. Om det är ett nystartat företag får ansökan poäng när den som söker har uppfyllt minimikraven på utbildning för startstöd. +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen En poäng ges om den som söker stöd kan visa att han eller hon har tillräcklig kompetens för att kunna genomföra och planera för investeringen. Det kan vara så att den som söker har kompetens, antingen själv eller via en anställd, eller inköpt. Investeringar kan ge påfrestningar på den produktion som eventuellt finns därför är det viktigt att den som söker har kapacitet att genomföra investeringen. +2 poäng: Den som söker stöd deltar i produktionsuppföljningsprogram eller motsvarande Två poäng ges om den som söker stöd deltar i produktionsuppföljningsprogram. De som inte deltar i ett produktionsuppföljningsprogram kan få poäng genom att visa att de följer upp sin produktion på annat bra sätt som motsvarar ett produktionsuppföljningsprogram. +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild En poäng ges om företaget har en tydlig och relevant målbild på både kort och lång

50 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) sikt. Målbilden ska ge underlag för din bedömning om investeringen kommer att bli genomförd på ett framgångsrikt sätt och också ge önskat resultat. Företagets kvaliteter och drivkrafter har här stor betydelse. 4. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen Företag som behöver investeringsstödet för att kunna genomföra investeringen prioriteras. +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är mindre än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 procent + 1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen En poäng ges om investeringen inte genomförs alls utan stöd. I ansökan ska den som söker ha motiverat varför investeringen inte kommer att genomföras. Det kan till exempel vara att risken är för hög för att satsa själv eller att avkastningen är för dålig. +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av verksamheten, utöver investeringen En poäng ges om den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten inte går att genomföra när den som söker inte får något investeringsstöd. Det kan till exempel vara om andra planerade investeringar kommer att påverkas negativt av att den här investeringen inte blir av. Följande 3 poängsättningar räknas ut av IT-systemet Det IT-system som används i handläggningen använder de uppgifter som finns i ansökan för att beräkna kassalikviditet, självfinansieringsgrad och soliditet. Dessa nyckeltal visar om företaget är i behov av stöd för att genomföra investeringen. +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 En ansträngd likviditet är problem för många företag som vill investera. Ett centralt mått är kassalikviditet. Om kassalikviditeteten efter investeringen, utan investeringsstöd är mindre än 1 ges 1 extra poäng. +1 poäng: Självfinansieringsgraden är mindre än 1 Förmågan att finansiera investeringar med företagets egna pengar påverkar behovet av stöd. Poäng ges om investeringens storlek i förhållande till årets avskrivningar och resultat är mindre än poäng: Soliditeten är mindre än 25 procent Solida företag har goda möjligheter att finansiera investeringar utan statligt stöd. Om företaget har en soliditet enligt senaste bokslut på mindre än 25 procent ges en extra poäng. Då har vi tagit hänsyn till att tillgångarnas värde enligt bokslut sällan speglar tillgångarnas marknadsvärde. 5. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft Konkurrenskraftiga investeringar prioriteras. Det kan vara företag som ökar sin lönsamhet. +1 poäng: Nuvärdet av investeringen med stöd är positivt +1 poäng: Ersättningen per timme ökar

51 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) +1 poäng: Investeringen leder till minskad sårbarhet +1 poäng: Investeringen bidrar på annat sätt till ökad marknadsanpassning +1 poäng: Nybyggnation av djurstallar +1 poäng: Nuvärdet av investeringen med stöd är positivt Det IT-stöd som används i handläggningen använder de uppgifter som finns i ansökan och räknar ut nuvärdet av investeringen. Är nuvärdet med stöd positivt ges ett poäng extra. +1 poäng: Ersättningen per timme ökar Det IT-stöd som används i handläggningen använder de uppgifter som finns i ansökan och räknar ut timersättningen. Medför investeringen med stöd att ersättningen per timme uppgår till minst 140 kr och dessutom ökar ges ett poäng extra. +1 poäng: Investeringen leder till en minskad sårbarhet En poäng ges om investeringen leder till minskad sårbarhet för företaget. Ett exempel kan vara diversifiering. +1 poäng: Investeringen bidrar till ökad marknadsanpassning. En poäng får också ansökan om investeringen innebär att den som söker stödet anpassar sig till marknaden. Det kan till exempel vara om investeringen ingår i en marknadsstrategi för försäljning av företagets produkter eller om den på annat sätt bidrar till en ökad marknadsanpassning. +1 poäng: Investeringen är en nybyggnation En poäng ges till investeringar som är nybyggnationer. En nybyggnation kan ge bättre förutsättningar för skötsel och tillsynsrutiner samt ett effektivt arbete med bra logistik för transport av djur, gödsel och foder med mera. En nybyggnation av djurstallar leder ofta till en bättre miljö för djurens hälsa och för produktionsresultaten. Nybyggnation kan därför ses som en långsiktig investering för bra konkurrenskraft. Regionala bedömningsgrunder Följande investeringar kommer inte att få några poäng för de regionala urvalskriterierna: Flerårigt växtmaterial som t.ex. buskar för odling av frukt och bär. 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. +2 poäng: Investeringen bidrar till energieffektivitet. Eftersom energieffektivisering är en viktig åtgärd för såväl konkurrenskraften som miljön ges poäng för investeringar som bidrar till energieffektiva lösningar. Poäng ges om det i investeringen även ingår åtgärder som bidrar till energieffektivisering. Det kan vara investeringar för att spara energi i byggnader och anläggningar, med fokus på energieffektivitet som exempelvis återvinning av värme från mjölk eller att sätta upp solpanel på stallväggen för att spara energi. Solpanelen behövs inte för investeringen i sig. +2 poäng: Investeringar som bidrar till minskat läckage av klimatgaser och växtnäringsämnen. Poäng ges om det i investeringen även ingår åtgärder som bidrar till minskad ammoniakavgång och minskat kväve och/eller fosforläckage.

52 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) +1 poäng: Investeringen bidrar till bättre djurvälfärd. Investeringen ska bidra till minskad skaderisk och ökat välbefinnande för djuren. Det får inte vara något som är lagkrav. Exempel kan vara att gå ifrån uppbundet stall till lösdrift eller att investera i ny skonsammare golvbeläggning i befintliga djurstallar. 2. Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster, arbetsmetoder (innovation) eller bättre arbetsmiljö. +2 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning. Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom branschen. Poäng ges till investeringar med innovativ inriktning och bedöms utifrån uppgifter i ansökan och utifrån kunskap om investeringar inom branschen. En produkt, tjänst eller arbetsmetod kan betraktas som en innovation så länge den används i mycket liten omfattning i lantbruket, dvs. investeringens originalitet och spridningsgrad. +1 poäng: Investeringen är ny för företaget. Poäng ges om investeringen är ny för företaget. Det kan till exempel vara ny driftsinriktning eller ny inredning vars typ tidigare inte har använts. +1 poäng: Investeringen förbättrar arbetsmiljön i företaget. I ansökan beskrivs på vilket sätt investeringen påverkar arbetsmiljön. Det ska vara medvetna satsningar på personalens arbetsmiljö. +1 poäng: Investeringen genomförs i produktion avseende trädgård eller biodling. Investeringen är en övrig byggnad, maskin eller utrustning som behövs för yrkesmässig trädgårds-eller biodlingsverksamhet. 3. Sökanden har den kunskap, kompetens och genomförande-kapacitet som krävs för att genomföra investeringen. +3 poäng: Lämplig kompetens finns inom företaget för det område investeringen avser, eller för nyföretagare adekvat utbildning eller erfarenhet. För poäng krävs att det finns yrkeserfarenhet inom företaget för den verksamhet investeringen avser. För nystartare gäller att minimikraven vad gäller utbildning för startstöd är uppfyllda. +2 poäng: Företaget har en kompetensförsörjningsplan/ gårdsråd/ mentorskap. Företaget deltar i produktionsuppföljningsprogram/ rådgivningsprogram eller har ett aktivt gårdsråd. För poäng krävs att sökanden ska delta i rådgivningsprogram eller i nationellt spridda produktionsuppföljnings- program för driftsgrenar där sådana finns. De som inte deltar i ett produktionsuppföljningsprogram kan få poäng genom att visa att de följer upp sin produktion på annat sätt som motsvarar produktionsuppföljningsprogram. Poäng ges också till företag som har ett aktivt fungerande gårdsråd. 4. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft. +3 poäng: Nuvärdet av investeringen med stöd är positivt. Beräkning från nationellt kriterium ska användas. +2 poäng: Investeringen bidrar till utveckling i mindre gynnade områden. Investeringen bidrar till utveckling i områden där kompensationsstöd utgår.

53 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 5. Investeringen bidrar till att förbättra sysselsättningen. +3 poäng: Investeringen leder till skapat arbetstillfälle. Investeringen ska bidra till skapad sysselsättning om minst 860 timmar per år i företaget inom primärproduktionen. +2 poäng: Investeringen leder till bevarat arbetstillfälle. Investeringen ska bidra till bevarad sysselsättning om minst 1720 timmar per år i företaget inom primärproduktionen Prioritering av underrepresenterad grupp Länsstyrelsen i Halland vill gynna en jämställd utveckling inom gröna näringar och övrigt landsbygdsföretagande. Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar att starta och utveckla företag. I länets SWOT-analys beskrivs underrepresentationen med avseende på jämställdhet. Hallands arbetsmarknad är starkt segregerad efter kön. Detta är i sig ett tillväxthinder, eftersom det minskar mångfalden av den personal som företagen har tillgång till. Medelinkomsten år 2011 var i länet totalt kr. Män på landsbygden utanför tätorten tjänade i snitt mer, kr, medan kvinnor här tjänade i snitt kr. Mellan ökade landsbygdens sysselsättningsgrad utanför tätorterna med lite mer än städernas, runt 6 %. Landsbygdens tätorter hade inte lika stor ökning, 1 %. För kvinnor var ökningen sämre på landsbygden och t.o.m. negativ i landsbygdens tätorter med 1 %, vilket motsvarade 196 kvinnor färre sysselsatta. Förvärvsfrekvensen år 2011 var högre totalt sett för landsbygden inklusive landsbygdens tätorter. Högst hade män på landsbygden utanför tätorterna 88,2%, här hade kvinnor 5,5 % lägre. Det behövs än fler småföretag, lönsamma lantbruk och fler kvinnor som driver företag. En överväldigande majoritet av företagen på gårdsnivå drivs som enskild firma, där endast en person kan registreras, vilket av tradition nästan alltid är mannen i familjeföretag. Det är bakgrunden till den officiella statistik som säger att endast 15 procent av företagarna inom de gröna näringarna är kvinnor, vilket kan jämföras med att i genomsnitt var fjärde företagare i landet är en kvinna. Kvinnor är dock betydligt mer verksamma inom de gröna näringarna och delaktiga i beslut om företagen än vad statistiken visar. I Jordbruksverkets strukturundersökning från 2010 redovisas av totalt sysselsatta, är 40 procent kvinnor. De flesta arbetar dock deltid så antalet årsverken är 28 procent enligt samma undersökning. Kvinnorna arbetar således i högre grad deltid i gårdsföretagen än männen. Referenser: SCB, MONA Västdatabasen Region Halland Bearbetning okt SCB, Jordbruksverket 2012, Jordbruksstatistiks årsbok 2012 Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande Region Halland. Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland Under beslutstillfällena genomförda hittills för detta stöd, har kvinnor har varit underrepresenterade i att ta del av hittills beslutade medel. För att positivt påverka

54 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) måluppfyllelsen av regionala strategier och jämställdhetspolitiken, kommer kvinnor räknas underrepresenterad grupp under Om två ansökningar har lika många poäng rangordnar vi ansökningarna i följande ordning: 1. den som söker stöd tillhör en underrepresenterad grupp 2. den ansökan som har högst poäng i högst viktat kriterium 3. den ansökan som kom in först (kronologisk ordning) Investeringar som inte prioriteras regionalt Följande investeringar kommer inte att få några poäng för de regionala urvalskriterierna: - Flerårigt växtmaterial som t.ex. buskar för odling av frukt och bär. Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. I Hallands län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) ska höjas med ytterligare 10 procent. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter, lägsta stödbelopp blir då kronor.

55 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Enhetskostnader används för stöd till nybyggnation av följande stallar: Enhetskostnad per förprövad plats Enhetskostnad per kvadratmeter stallyta Djurkategori Oisolerat Isolerat Oisolerat Mjölkko vid förprövning av platser kr kr Mjölkko vid förprövning av mer än 150 platser kr kr Kalvar 0-3 mån Ungdjur, nötkreatur, i liggbås Dikor i liggbås kr kr kr Sugga i produktion Slaktsvin Slaktkyckling kr kr 186 kr Djupströ med skrapad gång för nötkreatur kr I de fall inget storleksintervall anges under djurkategori gäller enhetskostnaden oavsett storlek på stall och antal förprövade platser. I de fall inget särskilt inhysningssystem anges under djurkategori gäller enhetskostnaden oavsett inhysningssystem. De redovisade kostnaderna är inklusive allt såsom mark, byggnad, inredning, el, VA, utfodring, gödsellagring samt projekteringskostnad. Vid nybyggnation av stallarna i tabellen ovan går det därför inte att få något stöd utifrån faktiska utgifter.

56 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Stödet beräknas utifrån ovanstående kostnad och aktuell stödnivå, procent. Stödbelopp om schablonen utgår ifrån enhetskostnad per förprövad plats = stödnivå x enhetskostnad per förprövad plats x antalet förprövade platser i stallet. Detta gäller upp till maximalt stödbelopp Stödbelopp om schablonen utgår ifrån enhetskostnad per kvadratmeter stallyta = stödnivå x enhetskostnad per kvadratmeter stallyta x antalet kvadratmeter stall, yttermått. Detta gäller upp till maximalt stödbelopp. Investeringsstöd för energieffektivisering samt energigrödor inom jordbruks- och trädgårdsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 5bc) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1) och syftar till att få mer energieffektiva företag samt mer förnybar energi genom produktion av fleråriga energigrödor (fokusområde 5bc). Regionala prioriteringar med kort bakgrund Jordbruket behöver tillsammans med transporter och arbetsfordon bidra till att nå länets klimatmål. Fortsatta utsläppsminskningar är helt beroende av utvecklingen inom dessa sektorer. Indirekt finns en stor potential för att minska utsläppen från produktion av el, dels genom el effektivisering och byte från el till andra energiformer och dels genom fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion. Förutsättningarna finns för en kraftigt ökad produktion av förnybar energi och inom jordbruket finns en stor potential främst med gödselbaserad biogas men även med halm och energigrödor. För det sistnämnda är har beräknats möjligheten från ettåriga energigrödor och inte fleråriga som energiskog användes 108 hektar eller 0,1 % av den totala åkerarealen i Halland för odling av energiskog. Den största potentialen för biogas finns i förgasning av skogsråvara i framtiden. Totalt finns god tillgång på biobränslen då det finns hög produktion av skogsråvara och det är nära tillgång till industrier, sågverk och energiverk. Försörjningen av rena biobränslen till energianvändning, som GROT, energived, bark och sågspån, är för nuvarande god i länet. Dessutom finns resurser att öka uttaget av skogsbränsle. Efterfrågan har minskat de senaste två åren men inte påverkat länet så mycket då de större värmeverken endast eldar med rena biobränslen. Därför görs positiv prioritering om det finns regional eller lokal efterfrågan för energiskogsprodukter. Investeringar som görs måste vara energieffektiva för att på sikt få mer hållbara företag och ökad konkurrensförmåga. Det finns ett stort behov av energieffektivisering, både att göra det mer systematiskt med kontinuerlig uppföljning och att få till konkreta åtgärder. De företag som på olika sätt fått energirådgivning behöver nu gå vidare med energieffektivisering. Växthusföretag har speciellt stora energibesparingar att göra.

57 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Kunskap och ny teknik behöver spridas, t.ex. genom innovativa cirkelgrupper och mötesplatser för erfarenhetsutbyte. En viktig målgrupp är de som fått kompetensutveckling och rådgivning om energi liksom de som tillhör en ny generation välutbildade landsbygdsföretagare från länets naturbruksgymnasium. Beslutsomgångar och urval av ansökningar Inom detta insatsområde beräknas inte fler än fem ansökningar inkomma per år, intresset är lågt att ansöka. Beslutsomgångar riskerar att förlänga tiden onödigt länge om det är få ansökningar. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Därför tillämpas inte beslutsomgångar utan beslut fattas löpande. Information finns på Länsstyrelsens hemsida Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng. Urvalskriterier (Delåtgärd 4.1, fokusområde 5bc) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla specifika miljö- och klimatmål. 3 poäng: Investeringen bidrar till stor energieffektivisering 5 poäng: Investeringen bidrar till mycket stor energieffektivisering 50 eller 3 poäng: Investeringen bedöms bidra till en god produktion av biomassa för energiändamål +2 poäng: Det finns en marknad för den producerade biomassan +2 poäng: Investeringen gynnar andra miljömål utöver energiomställing 2. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 5 poäng: Energikartläggning eller motsvarande har gjorts eller +1 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning 20

58 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 3. Det finns ett identifierat behov av investeringen. Om ansökan gäller energieffektivisering: +2 poäng: Investeringen bidrar till energiomställning. +2 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning +1 poäng: Investeringen görs i prioriterad verksamhet 30 Om ansökan gäller energiskog: +3 poäng: Det finns en marknad för produkten +2 poäng: Anläggning sker i geografiskt prioriterat område Summa 100 Bedömningsgrunder 1. Investeringen bidrar till att uppfylla specifika nationella miljö- och klimatmål. Om ansökan gäller energieffektivisering För att avgöra om en ansökan ger mycket stor eller stor energieffektivisering kan frågorna i tabell 1 besvaras. Tabell 1. Frågor som kan användas för att bedöma om en investering ger stor eller mycket stor energieffektivisering. Poäng Ersätts direktverkande eluppvärmning med icke fossilt bränsle eller värmepump? Minskar elförbrukningen? Ersätts en förbränningsmotor med en elmotor? Minskar energiförluster till omgivning (spillvärme)? Utnyttjas spillvärme genom återvinning och/eller utnyttjas frikyla? Sker kapacitetsreglering med frekvensreglering eller liknande styrsystem? +3 poäng +1 poäng +3 poäng +1 poäng +2 poäng +3 poäng Den fjärde frågan, som handlar om minskade energiförluster, kan ge en ansökan poäng för exempelvis isolering eller byte till LED-belysning (som avger mindre värme än övriga ljuskällor). Den femte frågan, som handlar om utnyttjande av spillvärme eller frikyla, kan ge en ansökan poäng om den spillvärme som uppstår nyttjas eller om kallvatten eller kalluft används för kylning istället för en kylkompressor. Exempelvis kan mjölk förkylas med kallvatten. Den sjätte frågan handlar om frekvensreglering eller liknande system. Frekvensstyrningen justerar kapaciteten (mängd luft/vatten som flyttas). Om den aktuella fläkten/pumpen måste eller bör regleras på något sätt kan detta annars göras med olika typer av strypspjäll och ventiler, vilket innebär energiförluster och bör undvikas. Alla pumpar och fläktar kan i princip frekvensstyras.

59 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 3 poäng Investeringen bidrar till stor energieffektivisering Tre poäng ges när en investering anses bidra till stor energieffektivisering. Då ska svaren på frågorna i tabell 1 leda till att ansökan sammanlagt får två eller tre poäng. 5 poäng Investeringen bidrar till mycket stor energieffektivisering Fem poäng ges när en investering anses bidra till mycket stor energieffektivisering. Då ska svaren på frågorna i tabell 1 leda till ansökan sammanlagt får fyra poäng eller mer. eller Om ansökan gäller energiskog 3 poäng: Investeringen bedöms bidra till en god produktion av biomassa för energiändamål En ansökan tilldelas tre poäng om förutsättningarna är sådana att investeringen kan förväntas leda ge en energiskog med god tillväxt och hög produktion av biomassa för energiändamål. Det kan exempelvis handla om iordningställande av mark som inte använts på länge men som kan vara lämplig förodling av energiskog. Det kan också handla om investeringar i plantor och plantering av plantor som är lämpliga för de lokala förhållandena. I områden där vilttrycket är högt kan stöd också beviljas till stängsling av energiskogsodlingar. +2 poäng: Det finns en marknad för den producerade biomassan En poäng ges till investeringar som bedöms möta en befintlig efterfrågan. Förhållandena varierar mycket mellan olika delar av Sverige. I ett område kanske exempelvis värmeverken efterfrågar biomassa från jordbruket medan det i ett annat område inte finns någon efterfrågan. Denna poäng möjliggör således en regional anpassning. +2 poäng: Investeringen gynnar andra miljömål utöver energiomställning två poäng ges om investeringen bidrar till andra miljömål, exempelvis minskat näringsläckage i områden där det finns ett behov av att förbättra vattenmiljön, ökad biodiversitet i områden där det finns brist på lövskog eller odling för att sluta kretslopp (slam- eller avloppsvatten) eller rening av mark. 2. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. Om ansökan gäller energieffektivisering 5 poäng: Energirådgivning eller motsvarande har gjorts. Åtgärder som valts ut till följd av att en energirådgivning gjorts prioriteras och ges fem poäng, eftersom en energirådgivning borgar för att företagaren vet var i företaget energianvändningen är störst och var åtgärder kan vidtas. Annan förkunskap som motsvarar energirådgivning, och också ger ansökan fem poäng, är LCA-beräkningar, kurser (om den sökande exempelvis deltagit vid en kurs om sparsam körning eller andra för ansökan relevanta kurser) eller om den sökande tagit in uppgifter om energieffektivitet från flera tillverkare av produkten. eller Om ansökan gäller energiskog +1 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen En poäng ges om den som söker stöd kan visa att han eller hon har tillräcklig

60 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) kompetens för att kunna genomföra och planera för investeringen. Det kan vara så att den som söker har kompetens, antingen själv eller via en anställd, eller inköpt. Om investeringen är av en sådan typ att den sökande inte anses behöva någon särskild kompetens kan ansökan tilldelas denna poäng utan någon mer noggrann kontroll. +2 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare Två poäng ges när det finns erfarenhet eller kunskap inom företaget om hur driften eller underhållet av investeringen ska göras. Om företaget har god kompetens om investeringen ökar chanserna att den blir hållbar och ger förväntat resultat. Om investeringen är av en sådan typ att den sökande inte anses behöva någon särskild erfarenhet kan ansökan tilldelas dessa poäng utan någon mer noggrann kontroll. +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild En poäng ges om företaget har en tydlig och relevant målbild på både kort och lång sikt. Målbilden ska ge underlag för en bedömning om investeringen kommer att bli genomförd på ett framgångsrikt sätt och också ge önskat resultat. Företagets kvaliteter och drivkrafter har här stor betydelse. +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning En poäng ges om företaget samarbetar med andra företag, ingår i ett nätverk eller verkar organisationsöverskridande. 3. Det finns ett identifierat behov av projektet. Om ansökan gäller energieffektivisering +2 poäng: Investeringen bidrar till energiomställning. Två poäng ges till investering där företagets energianvändning ställs om från fossila bränslen till biobränslen och gäller i första hand omställning från eldning av brännolja och förbrukning av dieselolja till biobränslen. Poäng ges till ansökningar där minst 75 % av företagets totala energianvändning, exklusive drivmedel till fordon, kommer från förnyelsebara energikällor efter investeringen. Det ska framgå av ansökan eller affärsplanen hur stor energiomställningen beräknas bli. +2 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning. Två poäng ges till investering som har en innovativ inriktning, det vill säga som bidrar till nya energieffektiva lösningar. Originalitet och spridningsgrad avgör om det är en innovation. Det gäller bland annat processer, teknik och metoder. Exempel på ansökningar som kan få stöd är när investeringar uppfyller högre miljökrav genom modern teknik. Det kan vara exempelvis frekvensstyrning av motorer, byte av energiväv i växthus eller ny teknik för belysning eftersom kvicksilverlampor kommer att fasas ut. Det måste vara gammal energikrävande teknik som ersätts av energieffektiviserande teknik. +1 poäng: Investeringen görs i prioriterad verksamhet. En poäng ges till investering i energieffektivisering av växthus eftersom uppvärmningen av sådan byggnad är mycket energikrävande.

61 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Om ansökan gäller energiskog + 3 poäng: Det finns en marknad för produkten. Fem poäng ges till investeringar med tydlig möjlighet för avsättning och som bedöms möta en befintlig lokal eller regional efterfrågan. Det finns kontrakt för försäljning och en plan för avsättning +2 poäng: Anläggning sker i geografiskt prioriterat område Poäng ges om den planerade energiskogen passar in i landskapsbilden. Vid bedömningen underkänns investering som är planerad inom områden för kulturmiljöprogram, nationell bevarandeplan för odlingslandskapet eller i områden med mycket känslig landskapsbild Prioritering av underrepresenterad grupp Länsstyrelsen i Halland vill gynna en jämställd utveckling inom gröna näringar och övrigt landsbygdsföretagande. Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar att starta och utveckla företag. I länets SWOT-analys beskrivs underrepresentationen med avseende på jämställdhet. Se även Referenser: SCB, MONA Västdatabasen Region Halland Bearbetning okt SCB, Jordbruksverket 2012, Jordbruksstatistiks årsbok 2012 Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande Region Halland. Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland För att positivt påverka måluppfyllelsen av regionala strategier och jämställdhetspolitiken, kommer kvinnor räknas underrepresenterad grupp under Om två ansökningar har lika många poäng rangordnar vi ansökningarna i följande ordning: 1. den som söker stöd tillhör en underrepresenterad grupp 2. den ansökan som har högst poäng i högst viktat kriterium 3. den ansökan som kom in först (kronologisk ordning) Investeringar som inte prioriteras regionalt. I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. I Hallands län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet ska höjas med ytterligare 10 procent.

62 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) För stöd till fleråriga energigrödor det vill säga salix, hybridasp och poppel beviljas inte stöd till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. För stöd till energieffektivisering beviljas inte stöd till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Enhetskostnader används för etablering och stängsling av fleråriga energigrödor, det vill säga salix, poppel och hybridasp enligt följande: plantor och plantering samt extra utgifter förknippade med iordningställande av mark före produktion, stödnivå kronor per hektar stängsling runt planteringar av fleråriga energigrödor, stödnivå kr per hektar Investeringsstöd för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak inom jordbruks- och trädgårdsföretag (delåtgärd 4.1 fokusområde 5d) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till jordbruks- trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1) och syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak. (fokusområde 5d). Regionala prioriteringar med kort bakgrund I Halland finns ett stort behov av investeringar i jordbrukssektorn för att minska utsläppen av klimatgaser och ammoniak. Halland klarar klimatmålet för 2020 men för att nå målet med inga nettoutsläpp år 2050, behövs åtgärder. Länets djurintensiva jordbruk gav 2011 ca 70 % länets totala metanutsläpp och ca 84 % av lustgas. Halland prioriterar investeringar som, utöver att minska avgången av växthusgaser och ammoniak, även bidrar till att minska näringsläckaget från mark. Även detta är en mycket viktig fråga för Halland, eftersom det är ett djurtätt län med lätta jordar och hög nederbörd. Om den som söker stöd har tagit emot relevant rådgivning om växtnäring prioriteras den ansökan extra, eftersom kunskap om utlakningsfrågor är av stor betydelse i Halland. Projektet Greppa Näringen har bedrivits i länet sedan starten 2001, och en omfattande rådgivning har genomförts. Drygt hälften av åkerarealen i Halland är nu ansluten till Greppa Näringen. Även investeringar som förbättrar markstrukturen prioriteras. Dålig markstruktur är ett ökande problem med allt tyngre maskiner - bland annat mycket gödselkörning, hög nederbörd och milda vintrar med lite tjäle. Beslutsomgångar och urval av ansökningar Inom detta insatsområde beräknas inte fler än fem ansökningar inkomma per år, intresset är lågt att ansöka. Beslutsomgångar riskerar att förlänga tiden onödigt länge

63 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) om det är få ansökningar. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Därför tillämpas inte beslutsomgångar utan beslut fattas löpande. Information finns på Länsstyrelsens hemsida Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng. Urvalskriterier (Delåtgärd 4.1, fokusområde 5d) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella och regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. 5 poäng: Investeringen bidrar till att betydligt minska avgången av ammoniak, metan eller lustgas 2 poäng: Investeringen bidrar till att minska avgången av ammoniak, metan eller lustgas +1 poäng: Investeringen bidrar till något annat nationellt miljökvalitetsmål utöver minskad avgång av metan, lustgas eller ammoniak Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Det finns ett regionalt identifierat behov av investeringen. 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 2 poäng: Investeringen är ny för företaget +2 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: den som söker har tillräcklig egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning + 3 poäng: Investeringen bidrar till minskat näringsläckage. + 1 poäng: Investeringen bidrar till att förbättra markstrukturen. + 1 poäng Företaget har mottagit rådgivning om växtnäring. Summa 100 Bedömningsgrunder 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål 5 poäng: Investeringen bidrar till att betydligt minska avgången av ammoniak, metan eller lustgas. Poängen ges till investeringar som betydligt minskar avgången av ammoniak eller växthusgaser. Exempel på investeringar som kan minska ammoniakavgången betydligt är surgörning av flytgödseln och övergång från fast- till flytgödsel. Vid investeringar som rör täckning av lagerbehållare för flytgödsel, urin och rötrester bedöms de som ger en reduktion på 90 procent eller mer minska avgången betydligt. Det är när behållarna täcks med till exempel betongblock, tätslutande tak av plastduk, flytande plastduk och sexkantiga plastelement

64 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Slätfotsramp och myllningsaggregat bedöms ge bättre effekt än släpslangsramp och får därmed fem poäng. Bland de exempel på investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser som presenteras ovan bedöms rötning av stallgödsel minska avgången betydligt. 2 poäng: Investeringen bidrar till att minska avgången av ammoniak, metan eller lustgas. Poängen ges till investeringar som bidrar till att minska utsläppen av ammoniak eller växthusgaser. Exempel på investeringar som bidrar till att minska avgången av ammoniak är rening av frånluft från stallar, surgörning av flytgödsel, täckning av lagerbehållare för flytgödsel, urin och rötrester, övergång från fast- till flytgödsel samt släpslangsramp, släpfotsramp eller myllningsaggregat för spridning av stallgödsel. Ett exempel på en investering som bidrar till att minska avgången av växthusgaser är rötning av stallgödsel till biogas, vilket minskar metanavgången. Ett annat är ökad lagringskapacitet för stallgödsel (exempelvis satellitbrunnar) som ger ett större tidsmässigt handlingsutrymme för gödselspridning och därmed effektivare kväveanvändning. +1 poäng: Investeringen bidrar till något annat nationellt miljökvalitetsmål utöver minskad avgång av metan, lustgas eller ammoniak. En poäng ges till åtgärder vars huvudsakliga syfte är att minska ammoniakavgången men som också minskar avgången av växthusgaser eller till åtgärder vars huvudsakliga syfte är att minska växthusgasavgången men också minskar ammoniakavgången. Exempelvis kan surgörning av flytgödsel, övergång från fast- till flytgödsel och täckning av lagerbehållare för flytgödsel och rötrest bidra till att minska så väl avgången av ammoniak som avgången av växthusgaser. Poängen ges också till åtgärder som bidrar till något annat miljökvalitetsmål. Exempelvis kan vissa typer av rening av frånluft från stallar även minska lukt, investeringar som minskar ammoniakavgången från stallgödsel vid lagring och spridning ger bättre kväveutnyttjande, rötning till biogas ger också förnybar energi och en effektivare kväveanvändning (genom exempelvis utökad lagringskapacitet) minskar även risken för kväveläckage. Observera att den sökande maximalt kan få 5 poäng, även om totalsumman här kan bli mer. 2. Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). Investeringar som har en innovativ inriktning, det vill säga bidrar till att ta fram eller använda nya idéer, bör prioriteras. Originalitet och spridningsgrad avgör om det är en innovation. Det gäller bland annat för utveckling av produkter, processer, teknik och metoder. Exempel på ansökningar som kan få stöd är när investeringar uppfyller högre miljökrav genom modern teknik. Det kan också vara investeringar som innebär nya koncept eller utveckling av jordbruksprodukter. 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning Fem poäng ges om investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning.

65 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen. Fyra poäng ges till investeringar som är bland de första inom sin bransch. 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet. Tre poäng ges till investeringar som har en innovativ inriktning och som bidrar till att införa nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder. Kunskap inom området behöver spridas mer för att på ett bättre sätt kunna minska utsläppen av ammoniak och växthusgaser. Ansökan bedöms dels utifrån de uppgifter som finns i ansökan dels utifrån den kunskap som finns inom det aktuella området. 2 poäng: Investeringen är ny för företaget. Två poäng ges om investeringen är helt ny för företaget. 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen +2 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare. Två poäng ges när det finns erfarenhet eller kunskap inom företaget om hur driften eller underhållet av investeringen ska göras. Om företaget har god kompetens om investeringen ökar chanserna att den blir hållbar och ger förväntat resultat. Om investeringen är av en sådan typ att den sökande inte anses behöva någon särskild erfarenhet kan ansökan tilldelas dessa poäng utan någon mer noggrann kontroll. +1 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig, egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen. En poäng ges om den som söker stöd kan visa att han eller hon har tillräcklig kompetens för att kunna genomföra och planera för investeringen. Det kan vara så att den som söker har kompetens, antingen själv eller via en anställd, eller inköpt. Om investeringen är av en sådan typ att den sökande inte anses behöva någon särskild kompetens kan ansökan tilldelas denna poäng utan någon mer noggrann kontroll. +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild. En poäng ges om företaget har en tydlig och relevant målbild på både kort och lång sikt. Målbilden ska ge underlag för en bedömning om investeringen kommer att bli genomförd på ett framgångsrikt sätt och också ge önskat resultat. Företagets kvaliteter och drivkrafter har här stor betydelse. +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning. En poäng ges om företaget samarbetar med andra företag, ingår i ett nätverk eller verkar organisationsöverskridande.

66 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 4. Det finns ett regionalt identifierat behov av investeringen. +3 poäng: Investeringen bidrar till minskat näringsläckage. Poäng ges till investeringar som leder till ett mer effektivt utnyttjande av växtnäringen i stallgödsel. Det kan gälla investering i N-sensor. Det kan också innefatta ökad lagringskapacitet för stallgödsel (exempelvis satellitbrunnar) som ger ett större tidsmässigt handlingsutrymme för gödselspridning och därmed effektivare kväveanvändning. Poäng ges också till investering som ger stallgödsel eller mottagen rötrest lägre vattenhalt, eftersom det ger ökad möjlighet att avsätta stallgödsel på längre avstånd från djurtäta områden. Även investeringar som syftar till att få ökad avsättning av fastgödsel, till exempel hästgödsel, ges poäng. +1 poäng: Investeringen bidrar till att förbättra markstrukturen. Poäng ges till investering för anpassning av produktionssystem och odlingsteknik exempelvis anpassning av maskinkedja till fasta körspår för att minska jordpackning, tekniska innovationer m.m. Poäng ges till företag som har minst 30 % av arealen i flerårig vallodling vilket ger god struktur och markförbättring. +1 poäng: Företaget har mottagit rådgivning om växtnäring. Rådgivningen ska vara maximalt 3 år gammal från ansökningstillfället och omfatta samma verksamhet som ansöker om investering. Företaget har tagit hjälp av lämplig rådgivare och kan uppvisa en växtnäringsbalans som visar på nyttan med den planerade investeringen. Investeringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar. Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. I Hallands län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) inom delåtgärd 16.1 ska höjas med ytterligare 10 procent. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter, lägsta stödbelopp blir då kronor Prioritering av underrepresenterad grupp Länsstyrelsen i Halland vill gynna en jämställd utveckling inom gröna näringar och övrigt landsbygdsföretagande. Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar att starta och utveckla företag. I länets SWOT-analys beskrivs underrepresentationen med avseende på jämställdhet. Se även Referenser: SCB, MONA Västdatabasen Region Halland Bearbetning okt 2013.

67 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) SCB, Jordbruksverket 2012, Jordbruksstatistiks årsbok 2012 Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande Region Halland. Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland För att positivt påverka måluppfyllelsen av regionala strategier och jämställdhetspolitiken, kommer kvinnor räknas underrepresenterad grupp under Om två ansökningar har lika många poäng rangordnar vi ansökningarna i följande ordning: 1. den som söker stöd tillhör en underrepresenterad grupp 2. den ansökan som har högst poäng i högst viktat kriterium 3. den ansökan som kom in först (kronologisk ordning) Förädlingsstöd för kort livsmedelskedja och lokala marknader (delåtgärd 4.2 fokusområde 3a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till mikroföretag samt till små företag (delåtgärd 4.2). Förädlingsstödet syftar till att öka konkurrenskraften för primärproducenter inom livsmedelsproduktion där företagen genom förädling ökar produkternas värde eller ger förutsättningar för korta livsmedelskedjor eller försäljning av livsmedel på en lokal marknad (fokusområde 3a). Regionala prioriteringar med kort bakgrund Enligt SWOT är en viktig utmaning att möta svårigheten att sälja det halländska och konkurrens från billig livsmedelsproduktion i andra länder. Hallands livsmedelsproduktion anses kunna utvecklas genom större utbud, mer förädlat, närproducerat och mer certifierad ekologisk odling. Det är bland annat den lokala maten som kan gynna lantbruket. Livsmedelsförädlingen och utveckling av grönsaksprodukter behöver öka liksom efterfrågan. Beslutsomgångar och urval av ansökningar Beslut fattas löpande. Stor del av budgeten är beslutad och endast mindre mängd medel återstår eller faller tillbaks till tillgänglig budget. Erfarenheten visar att löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Därför tillämpas inte beslutsomgångar utan beslut fattas löpande. Information finns på Länsstyrelsens hemsida Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng.

68 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Urvalskriterier (Delåtgärd 4.2, fokusområde 3a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. 2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål +2 poäng: Delar i investeringen ska ge extra bidrag till miljökvalitetsmålen Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen. 5. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft. 6. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen. +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet 2 poäng: Investeringen är ny för företaget 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är mindre än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 % +1 poäng: Nuvärdet av investeringen med stöd är positivt +1 poäng: Ersättningen per timme ökar +1 poäng: Investeringen leder till minskad sårbarhet +2 poäng: Investeringen bidrar till ökad marknadsanpassning 5 eller 3 poäng: Investeringen leder till högre förädlingsgrad Bedömningsgrunder 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål +2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål +2 poäng: Delar i investeringen ska ge extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet +2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål Två poäng får ansökningar där investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål.

69 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) +2 poäng: Delar i investeringen ska ge extra bidrag till miljökvalitetsmålen Två poäng får ansökningar om det ingår delar som inte behövs för själva investeringen men som är bra för miljön. Det kan till exempel vara investeringar som ingår i helhetslösningar som har positiva effekter på miljön. +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet En poäng ges till de företag som med investeringen för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter väljer energieffektiva lösningar. 2 Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation) 2 poäng: Investeringen är ny för företaget 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning Investeringar som har en innovativ inriktning det vill säga som bidrar till att ta fram eller använda nya idéer. Originalitet och spridningsgrad avgör om det är en innovation. Det gäller bland annat för utveckling av produkter, processer, teknik och metoder. Exempel på ansökningar som kan få stöd är när investeringar uppfyller högre miljökrav genom modern teknik. Det kan också vara investeringar som innebär nya koncept eller utveckling av jordbruksprodukter. 2 poäng: Investeringen är ny för företaget Två poäng ges om investeringen är helt ny för företaget det kan till exempel vara ny produktionsinriktning eller ny utrustning som tidigare inte har använts. 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet Tre poäng ges till investeringar som har en innovativ inriktning och som bidrar till att införa nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder. En förutsättning är att det inom länet ska finnas begränsade erfarenheter från liknande verksamhet. Det vill säga att den som söker arbetar inom ett nytt eller för länet förhållandevis okänt område. Ansökan bedöms dels utifrån de uppgifter som finns i ansökan dels utifrån den kunskap som finns inom det aktuella området. 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen Ansökan får fyra poäng när investeringen är bland de första inom sin bransch. 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning Fem poäng ges om investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning för en ny produkt.

70 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen En poäng ges om den som söker stöd kan visa att han eller hon har tillräcklig kompetens för att kunna genomföra och planera för investeringen. Det kan vara så att den som söker har kompetens, antingen själv eller via en anställd, eller inköpt. +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare Två poäng ges när det finns yrkeserfarenhet inom företaget som gäller för den investering som företaget ska göra. Om företaget saknar kompetens är risken stor att investeringen inte kommer att ge förväntat resultat. +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild En poäng ges om företaget har en tydlig och relevant målbild på både kort och lång sikt. Målbilden ska ge underlag för en bedömning om investeringen kommer att bli genomförd på ett framgångsrikt sätt och också ge önskat resultat. Företagets kvaliteter och drivkrafter har här stor betydelse. +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning En poäng ges om företaget samarbetar med andra företag, ingår i ett nätverk eller verkar organisationsöverskridande. Samverkan kan bland annat leda till mindre riskexponering, bättre marknadsanpassningar och kan innebära bättre lösningar på kapitalförsörjning. 4. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är mindre än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 procent 1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen En poäng ges om investeringen inte genomförs alls utan stöd. I ansökan ska den som söker ha motiverat varför investeringen inte kommer att genomföras. Det kan till exempel vara att risken är för hög för att satsa själv eller att avkastningen är för dålig.

71 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av verksamheten, utöver investeringen En poäng ges om den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten inte går att genomföra när den som söker inte får något investeringsstöd. Det kan till exempel vara om andra planerade investeringar kommer att påverkas negativt av att den här investeringen inte blir av. Följande 3 poängsättningar räknas ut av IT-systemet Det IT-system som används i handläggningen använder de uppgifter som finns i ansökan för att beräkna kassalikviditet, självfinansieringsgrad och soliditet. Dessa nyckeltal visar om företaget är i behov av stöd för att genomföra investeringen. +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 En ansträngd likviditet är problem för många företag som vill investera. Ett centralt mått är kassalikviditet. Om kassalikviditeteten efter investeringen, utan investeringsstöd är mindre än 1 ges ett extra poäng. +1 poäng: Självfinansieringsgraden är mindre än 1 Förmågan att finansiera investeringar med företagets egna pengar påverkar behovet av stöd. Poäng ges om investeringens storlek i förhållande till årets avskrivningar och resultat är större än poäng: Soliditeten är mindre än 25 procent Solida företag har goda möjligheter att finansiera investeringar utan statligt stöd. Om företaget har en soliditet enligt senaste bokslut på mindre än 25 procent ges ett extra poäng. Då har vi tagit hänsyn till att tillgångarnas värde enligt bokslut sällan speglar tillgångarnas marknadsvärde. 5. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft +1 poäng: Nuvärdet av investeringen med stöd är positivt +1 poäng: Ersättningen per timme ökar +1 poäng: Investeringen leder till minskad sårbarhet +2 poäng: Investeringen bidrar till ökad marknadsanpassning +1 poäng: Nuvärdet av investeringen med stöd är positivt Det IT-stöd som används i handläggningen använder de uppgifter som finns i ansökan och räknar ut nuvärdet av investeringen. Är nuvärdet med stöd positivt ges 1 extra poäng. +1 poäng: Ersättningen per timme ökar Det IT-stöd som används i handläggningen använder de uppgifter som finns i ansökan och räknar ut timersättningen. Medför investeringen med stöd att ersättningen per timme uppgår till minst 140 kr och dessutom ökar ges ett poäng extra. +1 poäng: Investeringen leder till en minskad sårbarhet Ett poäng ges om investeringen leder till minskad sårbarhet för företaget. Ett exempel kan vara diversifiering.

72 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) +2 poäng: Investeringen bidrar till ökad marknadsanpassning Två poäng ges om investeringen innebär att den som söker stödet anpassar sig till marknaden. Det kan till exempel vara om investeringen ingår i en marknadsstrategi för försäljning av företagets produkter eller om den på annat sätt bidrar till en ökad marknadsanpassning. 6. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen Stöd ges till investeringar utifrån de behov och prioriteringar som finns i de regionala handlingsplanerna. 5 poäng: Investeringen leder till högre förädlingsgrad. Länets livsmedelsproduktion behöver utvecklas med resursförädling så att utbudet av halländsk mat stärks. Investeringar som bidrar till verksamhet med hög grad av resursförädling prioriteras därför. Det kan exempelvis vara investeringar för verksamheter inom charkuteri, bageri eller mejeri. 3 poäng: Investeringen leder till högre förädlingsgrad. Utveckling av livsmedelsproduktion behöver olika nivåer av förädling. Poäng ges därför till investeringar för rensning, sortering, tvättning, ansning och paketering av råvaror, för bättre kvalitet, hållbarhet och säljbarhet. Prioritering av underrepresenterad grupp Länsstyrelsen i Halland vill gynna en jämställd utveckling inom gröna näringar och övrigt landsbygdsföretagande. Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar att starta och utveckla företag. I länets SWOT-analys beskrivs underrepresentationen med avseende på jämställdhet. Se även Referenser: SCB, MONA Västdatabasen Region Halland Bearbetning okt SCB, Jordbruksverket 2012, Jordbruksstatistiks årsbok 2012 Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande Region Halland. Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland För att positivt påverka måluppfyllelsen av regionala strategier och jämställdhetspolitiken, kommer kvinnor räknas underrepresenterad grupp under Om två ansökningar har lika många poäng rangordnar vi ansökningarna i följande ordning: 1. den som söker stöd tillhör en underrepresenterad grupp 2. den ansökan som har högst poäng i högst viktat kriterium 3. den ansökan som kom in först (kronologisk ordning)

73 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Investeringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar. Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. I Hallands län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) inom delåtgärd 16.1 ska höjas med ytterligare 10 procent. I de fall den förädlade produkten inte är en jordbruksprodukt begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 5. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter, lägsta stödbelopp blir då kronor. Förädlingsstöd för att skapa nya jobb (delåtgärd 4.2 fokusområde 6a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till mikroföretag samt till små företag (delåtgärd 4.2). Förädlingsstödet syftar till att öka konkurrenskraften för primärproducenter inom livsmedelsproduktion och därigenom öka antalet arbetstillfällen inom förädling (fokusområde 6a). Regionala prioriteringar med kort bakgrund Enligt SWOT-analysen är det en viktig utmaning att möta konkurrensen från billig livsmedelsproduktion i andra länder och att sälja det halländska. Hallands livsmedelsproduktion kan utvecklas genom större utbud, mer förädlat, närproducerat och mer certifierad ekologisk odling. Det är bland annat den lokala maten som kan gynna lantbruket. Livsmedelsförädlingen och utveckling av grönsaksprodukter behöver öka liksom efterfrågan. Hög grad av förädling prioriteras därför på jordbruksprodukter som övervägande kommer från den lokala marknaden.

74 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Beslutsomgångar och urval av ansökningar Beslut fattas löpande. Stor del av budgeten är beslutad och endast mindre mängd medel återstår eller faller tillbaks till tillgänglig budget. Erfarenheten visar att löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Därför tillämpas inte beslutsomgångar utan beslut fattas löpande. Information finns på Länsstyrelsens hemsida Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng. Urvalskriterier (Delåtgärd 4.2, fokusområde 6a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. 2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål +2 poäng: Delar i investeringen ska ge extra bidrag till miljökvalitetsmålen Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen. 5. Investeringen ger arbetstillfällen på landsbygden 6. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet 2 poäng: Investeringen är ny för företaget 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är mindre än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 % 1 poäng: Investeringen leder till ökad sysselsättning från deltid till heltid 3 poäng: Investeringen skapar ett nytt arbetstillfälle i företaget 4 poäng: Investeringen skapar mer än ett arbetstillfälle i företaget +1 poäng: Investeringen leder till sysselsättning hela året 5 poäng: Investeringen bidrar till att lokalt producerade råvaror används. 4 eller 3 poäng: Investeringen leder till högre förädlingsgrad

75 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Bedömningsgrunder 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. +2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål +2 poäng: Delar i investeringen ska ge extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet +2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål Två poäng får ansökningar där investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål. +2 poäng: Delar i investeringen ska ge extra bidrag till miljökvalitetsmålen Två poäng får ansökningar om det ingår delar som inte behövs för själva investeringen men som är bra för miljön. Det kan till exempel vara investeringar som ingår i helhetslösningar som har positiva effekter på miljön. +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet En poäng ges till de företag som med investeringen för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter väljer energieffektiva lösningar. 2. Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation) 2 poäng: Investeringen är ny för företaget 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning Investeringar som har en innovativ inriktning det vill säga som bidrar till att ta fram eller använda nya idéer. Originalitet och spridningsgrad avgör om det är en innovation. Det gäller bland annat för utveckling av produkter, processer, teknik och metoder. Exempel på ansökningar som kan få stöd är när investeringar uppfyller högre miljökrav genom modern teknik. Det kan också vara investeringar som innebär nya koncept eller utveckling av jordbruksprodukter. 2 poäng: Investeringen är ny för företaget Två poäng ges om investeringen är helt ny för företaget det kan till exempel vara ny produktionsinriktning eller ny inredning som tidigare inte har använts. 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet Tre poäng ges till investeringar som har en innovativ inriktning och som bidrar till att införa nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder. En förutsättning är att det inom länet ska finnas begränsade erfarenheter från liknande verksamhet. Det vill säga att den som söker arbetar inom ett nytt eller för länet förhållandevis okänt område. Ansökan bedöms dels utifrån de uppgifter som finns i ansökan dels utifrån den kunskap som finns inom det aktuella området.

76 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen Ansökan får fyra poäng när investeringen är bland de första inom sin bransch. 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning Fem poäng ges om investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning för en ny produkt. 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen En poäng ges om den som söker stöd kan visa att han eller hon har tillräcklig kompetens för att kunna genomföra och planera för investeringen. Det kan vara så att den som söker har kompetens, antingen själv eller via en anställd, eller inköpt. +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare Två poäng ges när det finns yrkeserfarenhet inom företaget som gäller för den investering som företaget ska göra. Om företaget saknar kompetens är risken stor att investeringen inte kommer att ge förväntat resultat. +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild En poäng ges om företaget har en tydlig och relevant målbild på både kort och lång sikt. Målbilden ska ge underlag för en bedömning om investeringen kommer att bli genomförd på ett framgångsrikt sätt och också ge önskat resultat. Företagets kvaliteter och drivkrafter har här stor betydelse. +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning En poäng ges om företaget samarbetar med andra företag, ingår i ett nätverk eller verkar organisationsöverskridande. Samverkan kan bland annat leda till mindre riskexponering, bättre marknadsanpassningar och kan innebära bättre lösningar på kapitalförsörjning. 4. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är mindre än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 procent

77 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen En poäng ges om investeringen inte genomförs alls utan stöd. I ansökan ska den som söker ha motiverat varför investeringen inte kommer att genomföras. Det kan till exempel vara att risken är för hög för att satsa själv eller att avkastningen är för dålig. +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av verksamheten, utöver investeringen En poäng ges om den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten inte går att genomföra när den som söker inte får något investeringsstöd. Det kan till exempel vara om andra planerade investeringar kommer att påverkas negativt av att den här investeringen inte blir av. Följande 3 poängsättningar räknas ut av IT-systemet Det IT-system som används i handläggningen använder de uppgifter som finns i ansökan för att beräkna kassalikviditet, självfinansieringsgrad och soliditet. Dessa nyckeltal visar om företaget är i behov av stöd för att genomföra investeringen. +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 En ansträngd likviditet är problem för många företag som vill investera. Ett centralt mått är kassalikviditet. Om kassalikviditeteten efter investeringen, utan investeringsstöd är mindre än 1 ges ett extra poäng. +1 poäng: Självfinansieringsgraden är mindre än 1 Förmågan att finansiera investeringar med företagets egna pengar påverkar behovet av stöd. Poäng ges om investeringens storlek i förhållande till årets avskrivningar och resultat är mindre än poäng: Soliditeten är mindre än 25 procent Solida företag har goda möjligheter att finansiera investeringar utan statligt stöd. Om företaget har en soliditet enligt senaste bokslut på mindre än 25 procent ges ett extra poäng. Då har vi tagit hänsyn till att tillgångarnas värde enligt bokslut sällan speglar tillgångarnas marknadsvärde. 5. Investeringen ger arbetstillfällen på landsbygden Arbetstillfällen ska vara nyskapade och bestående räknat som årsarbetskrafter. Bestående innebär att arbetstillfället ska finnas kvar på längre sikt, inte bara under projekttiden. I detta inkluderas även "egenföretag" (alla företagsformer), där personen helt eller delvis övergår till att arbeta i sitt företag. Ideellt arbete räknas inte som arbetstillfällen. Arbetstillfällen genom underleverantörer med egen F-skattsedel räknas med om de skapats som en direkt följd av investeringen. 1 poäng: Investeringen leder till ökad sysselsättning från deltid till heltid 3 poäng: Investeringen skapar ett nytt arbetstillfälle i företaget 4 poäng: Investeringen skapar mer än ett arbetstillfälle i företaget +1 poäng: Investeringen leder till sysselsättning hela året 1 poäng: Investeringen leder till ökad sysselsättning från deltid till heltid Ett poäng ges om investeringen ger heltidssysselsättning för en person som tidigare har arbetat deltid i företaget. Deltid är mindre än 1720 timmar.

78 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 3 poäng: Investeringen skapar ett nytt arbetstillfälle i företaget Tre poäng ges om investeringen leder till att företaget kan sysselsätta en ny person på heltid eller halvtid. Med halvtid avses minst 50 % av ett årsarbetstillfälle d.v.s. minst 860 timmar. Personen har inte varit anställd i företaget tidigare. 4 poäng: Investeringen skapar mer än ett arbetstillfälle i företaget Fyra poäng ges om investeringen leder till att mer än en ny person får sysselsättning i företaget på heltid eller halvtid,. Med halvtid avses minst 50 % av ett årsarbetstillfälle d.v.s. minst 860 timmar. Berörda personer har inte varit anställda i företaget tidigare. +1 poäng: Investeringen leder till sysselsättning hela året Ett extra poäng ges till investeringar som räknas som mer än enbart säsongsarbete. 6. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen 5 poäng: Investeringen bidrar till att lokalt producerade råvaror används. Investeringen används för tillredning av egenproducerade eller inköpta jordbruks- eller trädgårdsprodukter som övervägande kommer från den lokala marknaden. Det är bland annat den lokala maten som kan gynna lantbruket. Investeringar som bidrar till verksamhet med hög grad av förädling, på jordbruksprodukter som övervägande kommer från den lokala marknaden, prioriteras därför. Det kan exempelvis vara investeringar för verksamheter inom charkuteri, bageri eller mejeri. 4 poäng: Investeringen leder till högre förädlingsgrad. Investeringen medför att jordbruks- eller trädgårdsprodukten tillreds. Länets livsmedelsproduktion behöver utvecklas med förädling så att utbudet av halländsk mat stärks. Investeringar som bidrar till verksamhet med hög grad av förädling prioriteras därför. Det kan exempelvis vara investeringar för verksamheter inom charkuteri, bageri eller mejeri. 3 poäng: Investeringen leder till högre förädlingsgrad. Investeringen medför att jordbruks- eller trädgårdsprodukten sorteras och kyllagras. Utveckling av livsmedelsproduktion kan behöva ett ökat samarbete mellan producenter med olika nivåer av förädling. Investeringar för bra sortering och kyllagring av råvaror blir då en väsentlig del i livsmedelsproduktionen för t.ex. kvalitet och hållbarhet. Här kan åtgärder som kräver investeringar för exempelvis tvättning och paketering ingå. Prioritering av underrepresenterad grupp Länsstyrelsen i Halland vill gynna en jämställd utveckling inom gröna näringar och övrigt landsbygdsföretagande. Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar att starta och utveckla företag. I länets SWOT-analys beskrivs underrepresentationen med avseende på jämställdhet. Hallands arbetsmarknad är starkt segregerad efter kön. Detta är i sig ett tillväxthinder, eftersom det minskar mångfalden av den personal som företagen har tillgång till. Medelinkomsten år 2011 var i länet totalt kr. Män på landsbygden utanför tätorten tjänade i snitt mer, kr, medan kvinnor här tjänade i snitt kr. Av sysselsatta på landsbygden utanför tätorterna 2011, år, var ca 14 % av männen företagare och ca 6 % av kvinnorna, vilket motsvarar

79 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) genomsnittet totalt för Halland. Mest företagare fanns på landsbygdens tätorter, med 23,7 % och ca 10 % kvinnor minskade antal företagare totalt sett med 181 men företag drivna av kvinnor ökade med 83 st. Se även Referenser: SCB, MONA Västdatabasen Region Halland Bearbetning okt SCB, Jordbruksverket 2012, Jordbruksstatistiks årsbok 2012 Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande Region Halland. Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland För att positivt påverka måluppfyllelsen av regionala strategier och jämställdhetspolitiken, kommer kvinnor räknas underrepresenterad grupp under Om två ansökningar har lika många poäng rangordnar vi ansökningarna i följande ordning: 1. den som söker stöd tillhör en underrepresenterad grupp 2. den ansökan som har högst poäng i högst viktat kriterium 3. den ansökan som kom in först (kronologisk ordning) Investeringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar. Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. I Hallands län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) inom delåtgärd 16.1 ska höjas med ytterligare 10 procent. I de fall den förädlade produkten inte är en jordbruksprodukt begränsas stödbeloppet enligt förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter, lägsta stödbelopp blir då kronor.

80 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 7. (Delåtgärd 4.4 och 7.6) Miljöinvesteringar I landsbygdsprogrammet finns flera miljöinvesteringar. Vi har dock valt att samla samtliga miljöinvesteringar på ett och samma ställe i handlingsplanen oavsett om de ligger under åtgärd 7 eller åtgärd 4. Under åtgärd 4 finns de miljöinvesteringar som har fast ersättning, inom åtgärd 7 de miljöinvesteringar som ska hanteras enligt så kallade faktiska utgifter. Det finns flera myndigheter som handlägger miljöinvesteringar. Det är länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsens stöd kallas för stöd för att bevara och utveckla miljövärden i skogen. Varje myndighet har sin egen handlingsplan. Stöd till stängsel mot rovdjur (delåtgärd 4.4 fokusområde 4a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering för stängsel mot rovdjur (delåtgärd 4.4 och fokusområde 4a). Syftet är att betesmarker och betesvallar även fortsatt ska kunna hävdas i områden där det finns risk för angrepp av rovdjur. Regionala prioriteringar med kort bakgrund Hallands landsbygd behöver en hållbar användning av landskapet där det är lönsamt att sköta natur- och kulturvärden. Halland har hög djurtäthet men speciellt i inlandet finns en trend mot minskad djurhållning, nedläggning av lantbruk, och därmed förlust av betesmarker. Det behövs åtgärder som bidrar till att behålla eller öka sysselsättningen och för att företag med djurhållning ska finnas kvar. Insatser behövs så att företag kan kombinera produktion och bra djurskydd med naturvård och de mål för rovdjuren som finns i länet (ekosystemtjänster). Ett öppet, hävdat landskap och en möjlighet att se rovdjur i Halland ger båda ett mervärde till landsbygden. Det bidrar till att nå miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt-och djurliv samt även till EU:s mål om biologisk mångfald. Mot denna bakgrund prioriteras ansökningar som gynnar både bibehållen eller ökad djurhållning med betesdrift och närvaro av rovdjur på landsbygden. Halland har för närvarande en liten fast lodjursstam och enstaka vandrande vargar. Stängsling är mest effektivt mot vargangrepp därför prioriteras ansökningar som syftar till att skydda eller förebygga mot vargangrepp. Lodjur är svåra att stängsla ut men står för de flesta angreppen i Halland. Därför prioriteras även ansökningar som gäller skydd mot lodjur. Bedömning om sökt mark ligger inom de geografiska områden som vi prioriterar, görs i samråd med rovdjursansvarig på Länsstyrelsen och enligt länets förvaltningsplan för rovdjur.

81 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Beslutsomgångar och urval av ansökningar Inom detta insatsområde beräknas inte fler än fem ansökningar inkomma per år. Rovdjurens aktiviteter kan kräva kort handläggningstid som inte bör överstiga 30 dagar. Beslutsomgångar riskerar att förlänga tiden som den sökande behöver vänta på beslut. Därför tillämpas inte beslutsomgångar utan beslut fattas löpande. På detta sätt säkerställer vi ett bra urval av ansökningar trots det begränsade antalet. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Information om urval kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 150 poäng. Urvalskriterier (Delåtgärd 4.4, fokusområde 4a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier. Regionala urvalskriterier Varje inkommen ansökan bedöms med hjälp av nedanstående urvalskriterier. De poäng en ansökan får i de olika kriterierna slås ihop till en summa som anger hur prioriterad ansökan är. Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen görs i ett område där risk för rovdjursangrepp är påtagligt 5 poäng: Betesmarken eller betesvallen ligger inom ett rovdjursrevir alternativt har besättningen tidigare haft angrepp av rovdjur 3 poäng: Betesmarken eller betesvallen ligger i anslutning till ett revir eller på en plats med risk för rovdjursangrepp Investeringen gynnar geografiskt utpekade områden 3. Investeringen gynnar prioriterade djurslag 5 poäng: Stängslet placeras i geografiskt utpekat område 10 5 poäng: Stängslet ska skydda får eller getter, alternativt besättningar med växelbete där får/get ingår 1 poäng: Stängslet ska skydda andra djurslag och typer av besättningar. 50 Summa 100

82 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Bedömningsgrunder 1. Investeringen görs i ett område där risk för rovdjursangrepp är påtagligt Ju högre risk för rovdjursangrepp det finns för djuren på en viss mark, desto högre prioriteras ansökan om stängsel. 5 poäng: betesmarken eller betesvallen ligger inom ett rovdjursrevir alternativt har besättningen tidigare haft angrepp av rovdjur. I begreppet revir ingår stationära vargar (revir finns ännu inte i länet) och hemområden för lodjur. Varg prioriteras före lodjur. Marker inom områden som haft angrepp det senaste året prioriteras i första hand. 3 poäng: betesmarken eller betesvallen ligger i anslutning till ett revir eller på en plats med risk för rovdjursangrepp. Risken för att marker som ligger nära angripna besättningar, revir, stationära rovdjur eller hemområden ska råka ut för angrepp, kan vara stor. Därför prioriteras även sådana ansökningar men med lägre poäng. Med närliggande avses områden inom tre mils radie. 2. Investeringen gynnar geografiskt utpekade områden Halland kommer att ha en förvaltningsplan för rovdjur, där områden som är mer lämpliga att hysa rovdjur än andra identifieras. 5 poäng: stängslet placeras i geografiskt utpekat område. Ansökningar som gäller marker som ingår i länets förvaltningsplan för rovdjur prioriteras. Bedömningar av om sökt mark ligger inom dessa geografiska områden görs i samråd med rovdjursansvarig på länsstyrelsen. 3. Investeringen gynnar prioriterade djurslag Investeringar som gynnar de djurslag som oftast angrips av rovdjur prioriteras. 5 poäng: stängslet ska skydda får eller getter alternativt besättningar med växelbete där får/get ingår. Eftersom fårbesättningar är mest utsatta för rovdjursangrepp (90 %), prioriteras får framför andra djurslag. Halland har få getbesättningar men de som finns ingår i denna prioritering. För att prioriteringen mellan ansökningar som gäller både får och andra djurslag vid sambete/växelbete inte ska bli orimlig görs en samlad bedömning av hur stor andel av besättningarna i olika ansökningar som utgörs av får eller getter. 1 poäng: stängslet ska skydda andra djurslag och typer av besättningar. I andra hand prioriteras nöt, häst, lama och alpacka, då de är mindre utsatta för angrepp än får och get. Stödbelopp Den som söker stöd för stängsel mot rovdjur får 50 kronor per meter för stängsel som blir godkänt. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor.

83 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Engångsröjning av betesmark (delåtgärd 4.4 fokusområde 4a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering för engångsröjning av betesmark (delåtgärd 4.4 och fokusområde 4a). Syftet är att öka natur- och kulturvärden i betesmarker och slåtterängar som delvis har vuxit igen så att hela marken uppfyller betesmarksdefinitionen och kan ingå i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar med särskild skötsel eller miljöersättningen för fäbodar. Regionala prioriteringar med kort bakgrund Öppna och välhävdade odlingslandskap ger ett mervärde till landsbygden. I Halland finns problem med igenväxning och upphörd hävd av betesmarker och slåtterängar. Detta är kopplat till en trend med nedläggning av lantbruk, speciellt i inlandet (SWOT). Naturvärden fragmenteras, variationen minskar och kulturvärden blir alltmer osynliga. Arealen betesmark har minskat med 187 ha i länet på bara ett år mellan 2013 och 2014 (enligt uppföljning av Ett rikt odlingslandskap). Värnad natur är en god förutsättning för företagande (SWOT) och röjning är en åtgärd som kan bidra till hållbart och lönsamt brukande. Välhävdade slåtterängar är bland de mest artrika naturtyper som finns och samtidigt en av de som minskat mest både i länet och i hela landet. Därför prioriterar vi restaurering av marker som tidigare varit slåtteräng. Halland har också ett speciellt ansvar för ljunghedar och strandängar eftersom de är karaktäristiska för länet och dess biologiska mångfald. Skötsel av dessa marker prioriteras. Bland betesmarkerna prioriteras de som har störst förutsättningar att återfå höga natur- eller kulturvärden och samtidigt har goda chanser att kunna behålla dessa värden och hävdas under lång tid framöver. Investeringar som innehåller åtgärder som innebär att natur- eller kulturmiljöer skadas beviljas inte medel. Det kan till exempel vara områden som har höga värden som skadas av röjningar av träd och buskar. Beslutsomgångar och urval av ansökningar Inom detta insatsområde beräknas inte fler än fem ansökningar inkomma per år. Beslutsomgångar riskerar att förlänga tiden onödigt länge om det är få ansökningar. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Därför tillämpas inte beslutsomgångar utan beslut fattas löpande. Information om urval kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 150 poäng. Urvalskriterier (Delåtgärd 4.4, fokusområde 4a)

84 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier. Urvalskriterier Poängbeskrivning Viktning 1. Miljöinvesteringen bidrar till att bevara och förstärka biologisk mångfald 2. Miljöinvesteringen bidrar till att synliggöra kulturmiljöer 3. Goda förutsättningar för långsiktigt god hävd 4. Regional prioritering av naturtyp/markslag 5 poäng: Marken som ska röjas ligger intill slåtter- eller betesmark som berättigar till miljöersättning med särskild skötsel. 3 poäng: Röjningen förväntas gynna hävdgynnade arter generellt. 2 poäng: Röjningen förväntas gynna hävdberoende naturtyper. 4 poäng: Röjningen bidrar till att synliggöra kulturbärande landskapselement +1 poäng: Röjningen har positiv betydelse för landskapsbilden. 5 poäng: Det finns goda förutsättningar för långsiktig skötsel med betesdjur eller slåtter. 5 poäng: Marken som ska röjas har historiskt varit slåtteräng. 4 poäng: Marken som ska röjas har historiskt varit öppen ljunghed eller strandäng. Summa 100 Bedömningsgrunder 1. Miljöinvesteringen bidrar till att bevara och förstärka biologisk mångfald 5 poäng: Marken som ska röjas är eller ligger intill slåtter- eller betesmark som berättigar till miljöersättning med särskild skötsel. Röjningen gör att befintlig areal betesmark som berättigar till miljöersättning för särskild skötsel kan utökas. Det gäller områden som betas men floravärdena är utskuggade av för många träd eller för täta buskage. Det gäller även områden med trädvärden. Naturvärden ska gynnas av röjningen genom bättre tillgänglighet för slåtter eller bete och ökad ljusinstrålning. 3 poäng: Röjningen förväntas gynna hävdgynnade arter generellt. Genom röjning av igenväxta områden ökar mångfalden eller mängden av hävdgynnade arter i stort, det öppna landskapet bevaras. Det är vanligt att mer svårskötta och igenväxta delar är de områden som har spår av floravärden, i stenbunden mark eller på fuktiga ytor. 2 poäng: Röjningen förväntas gynna hävdberoende naturtyper. Röjningen bidrar till en mer sammanhängande gräsmarksareal eller ett mosaikartat landskap med hävdberoende naturtyper. Genom röjning kan variationen i landskapet öka då igenväxta arealer röjs på ett sätt som skapar t.ex. brynmiljöer. 2. Miljöinvesteringen bidrar till att synliggöra kulturmiljöer 4 poäng. Röjningen bidrar till att synliggöra kulturbärande landskapselement. Röjningen synliggör kulturmiljöer som varit igenväxta. Den ökade ljusinstrålningen gynnar även biologisk mångfald

85 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) +1 poäng. Röjningen har positiv betydelse för landskapsbilden och för omgivande marker. Landskapsperspektivet bedöms. 3. Goda förutsättningar för långsiktigt god hävd 5 poäng: Det finns goda förutsättningar för långsiktig skötsel med bete eller slåtter. Det finns förutsättningar för långsiktig skötsel av slåtter- eller betesmarken genom tillgång till slåtterredskap eller djur. Genom att betesmarken blir större med bättre fodervärde ökar möjligheten för ett hållbart och lönsamt brukande av marken. Här kan också vägas in bakgrund till varför marken är igenväxt eller indikationer på att brukarens övriga marker inte är i god hävd. 4. Regional prioritering av geografiskt område 5 poäng: Marken har historiskt varit slåtteräng. Marken bedöms utifrån äldre kartmaterial, främst kartor från laga skifte men även häradsekonomisk karta Om kartmaterial saknas görs bedömning i fält. Marken måste dock vara möjlig att återställa på ett år vilket i praktiken betyder att marken idag eller de senaste åren använts till bete eller slåtter. Marken har kvar spår av hävdgynnad flora. 4 poäng: Marken har historiskt varit öppen ljunghed eller strandäng. Marken bedöms utifrån äldre kartmaterial, främst Häradsekonomisk karta Om kartmaterial saknas görs bedömning i fält. Marken måste dock vara möjlig att återställa på ett år vilket i praktiken betyder att marken idag eller de senaste åren använts till bete eller slåtter. Marken ska ha kvar spår av hävdgynnad flora eller förutsättningar för ett rikt djurliv. Stödnivå Den som söker stöd för engångsröjning av betesmark får 5000 kronor per hektar när miljöinvesteringen är godkänd. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 6 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3- årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. 6 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

86 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering för att förbättra vattenkvalitet. (delåtgärd 7.6 och fokusområde 4abc). Syftet är att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och hav genom olika insatser i, vid eller uppströms vattenförekomster. Vattenförekomst kan till exempel vara dike, bäck eller å. Regionala prioriteringar med kort bakgrund Åar, diken och bäckar bidrar med flera ekosystemtjänster i landskapet, som t.ex. biologisk mångfald, vattenrening och utjämning av flöden. De bidrar också med livskvalitet och gynnar friluftslivet. Arbete med att skydda värdefulla vatten och att restaurera vattendrag pågår men i alldeles för långsam takt. Restaurering av biotoper har genomförts i många vattendrag, både ideellt och med olika statliga bidrag, men insatserna är ändå blygsamma jämfört med den omfattande fysiska påverkan som vattenmiljöerna har utsatts för. Många arter är hårt ansatta genom vattenkraftsutbyggnad, habitatförändring, rensning, rätning och invallning samt försurning. Det finns behov av att prioritera åtgärder för utpekade arter, naturtyper och vattenområden för vilka miljöinvesteringar är särskilt viktiga. Av 348 klassade vattenförekomster i länet uppnår endast 53 % god ekologisk status. Investeringar i eller vid vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status ska prioriteras. Övergödningen är ett problem, t.ex. i de delar av länet där djurkoncentrationen är hög och ojämnt fördelad. Dessutom har Halland rik nederbörd vilket ökar utlakningsrisken. Effekterna av koncentration av djur och gödsel behöver motverkas med investeringar inom nitratkänsligt område och på strategiska ställen med t.ex. sedimentationsfällor för partikelburen fosfor för att hindra spridning av växtnäring. Många sådana små insatser kan få stor betydelse för vattendragens ekologiska status om utformningen genomförs på bästa sätt för att gynna god hydromorfologi, biologiska kvalitetsfaktorer och maximal retention av fosfor och kväve. Beslutsomgångar och urval av ansökningar Inom detta insatsområde beräknas inte fler än fem ansökningar inkomma per år. Beslutsomgångar riskerar att förlänga tiden onödigt länge om det är få ansökningar. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Därför tillämpas inte beslutsomgångar utan beslut fattas löpande. Information finns på Länsstyrelsens hemsida Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng.

87 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Urvalskriterier (Delåtgärd 7.6, fokusområde 4a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier. Regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängbeskrivningar Viktning 1. Miljöinvesteringen placeras på ett sätt som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten +3 poäng: Miljöinvesteringen placeras så att den kan bidra till att förbättra status i vattenförekomst som är klassad som sämre än god ekologisk status enligt vattenförvaltningen +1 poäng: Arter, naturtyper eller vattenområden som är hotade eller med i art- och habitatdirektivet, fågeldirektivet, fiskevårdsplan, åtgärdsprogram eller liknande bedöms gynnas av miljöinvesteringen. +1 poäng: Miljöinvesteringen placeras i nitratkänsligt område. +1 poäng: Miljöinvesteringen hindrar spridning av växtnäring innan den når vattendrag, sjöar eller hav Miljöinvesteringen utformas på ett sätt som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten 3. Miljöinvesteringen bidrar till att förbättra vattenkvaliteten 4. Miljöinvesteringen bidrar till rekreationsmöjligheter och upplevelsevärden för allmänheten Bedömningsgrunder +2 poäng: Miljöinvesteringen utformas på bästa möjliga sätt för att förbättra hydromorfologiska och biologiska kvalitetsfaktorer +1 poäng: Miljöinvesteringen utformas på bästa möjliga sätt för att optimera retentionen av fosfor och kväve. +2 poäng: Miljöinvesteringen bidrar till att förbättra biologiska kvalitetsfaktorer. +2 poäng: Miljöinvesteringen bidrar till att förbättra hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. +2 poäng: Miljöinvesteringen bidrar till bättre konnektivitet. +1 poäng: Miljöinvesteringen bidrar till att förbättra kemisk-fysikaliska kvalitetsfaktorer. +2 poäng: Särskilda insatser kommer att göras för att öka tillgängligheten +2 poäng: Allmänhetens fiskemöjligheter ökar. +1 poäng: Informationstavlor eller liknande kommer att ge allmänheten kunskap om miljöinvesteringen Summa Miljöinvesteringen placeras på ett sätt som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten. +3 poäng: Miljöinvesteringen placeras så att den kan bidra till att förbättra status i vattenförekomst som är klassad som sämre än god ekologisk status enligt vattenförvaltningen. Bedömning görs med hjälp av VISS

88 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) +1poäng: Arter, naturtyper eller vattenområden som är hotade eller med i art- och habitatdirektivet, fågeldirektivet, fiskevårdsplan, åtgärdsprogram eller liknande bedöms gynnas av miljöinvesteringen. Placering som bidrar till att skapa konnektivitet mellan biotoper (möjlighet för arter att förflytta sig mellan områden) eller skapandet av nya biotoper prioriteras. Det kan t.ex. vara fria vandringsvägar, återställande av vattendrag och avfasning av slänter. +1 poäng: Miljöinvesteringen placeras i nitratkänsligt område. Kartskikt finns. +1 poäng: Miljöinvesteringen hindrar spridning av växtnäring innan den når vattendrag, sjöar eller hav. Miljöinvesteringar som anläggas så att stora mängder näringsämnen kan mottas och renas premieras. Placeringen kan vara i anslutning till åkermark eller strax nedströms. 2. Miljöinvesteringen utformas på ett sätt som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten. +2 poäng: Miljöinvesteringen utformas på bästa möjliga sätt för att förbättra hydromorfologiska och biologiska kvalitetsfaktorer. Åtgärden syftar till att själva vattendraget, inkluderat kantzon, förbättras. Åtgärden ska bidra till att öka eller bevara den biologiska mångfalden och/eller till att återföra eller förstärka en naturlig morfologi i vattendraget. Det kan t.ex. handla om att skapa fria vandringsvägar, återställa vattendrag och avfasning av slänter. +1 poäng: Miljöinvesteringen utformas på bästa möjliga sätt för att optimera retentionen av fosfor och kväve. Utformningen innebär att retention av kväve och sedimentation av fosfor ökar. Detta kan ske på en mängd olika sätt. Exempel på åtgärder är sedimentationsfällor för partikelburen fosfor på strategiska ställen, återmeandring och restaurering av svämplan. Bedömning görs utifrån syfte och förutsättningar på platsen. 3. Miljöinvesteringen bidrar till att förbättra vattenkvaliteten. +2 poäng: Miljöinvesteringen bidrar till att förbättra biologiska kvalitetsfaktorer. Åtgärden förbättrar ekologisk status med avseende på biologiska kvalitetsfaktorer. Här bedöms allmän biologisk mångfald, d.v.s. arter utöver de som är hotade. +2 poäng: Miljöinvesteringen bidrar till att förbättra hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Om åtgärden syftar till att förbättra hydromorfologisk status ska investeringen placeras i ett område som fysiskt påverkats av jordbruket med exempelvis dikning/ kulvertering. +2 poäng: Miljöinvesteringen bidrar till bättre konnektivitet (möjlighet för arter att förflytta sig mellan områden). Insatser prioriteras som binder ihop vattenområden, ökar spridningsmöjligheterna för vattenorganismer. Det kan vara att ta bort vandringshinder eller öka variationen av olika typer av vatten i ett område. +1 poäng: Miljöinvesteringen bidrar till att förbättra kemisk-fysikaliska kvalitetsfaktorer. Miljöinvesteringen bidrar till att förbättra statusen för t.ex. näringsämnen, försurning, tungmetaller eller bekämpningsmedel.

89 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 4. Miljöinvesteringen bidrar till rekreationsmöjligheter och upplevelsevärden för allmänheten. +2 poäng: Särskilda insatser kommer att göras för att öka tillgängligheten. Tillgänglighet kan vara stättor, stigar, fågeltorn, parkeringsmöjlighet och andra tillgänglighetsförbättrande åtgärder. +2 poäng: Allmänhetens fiskemöjligheter ökar. Insatsen leder till ökad öringproduktion, så att det rörliga friluftslivet får tillgång till mer fisk i havet. +1 poäng: Informationstavlor eller liknande kommer att ge allmänheten kunskap om miljöinvesteringen. För att öka allmänhetens kunskaper om vattnets betydelse för mångfald och påverkan på vattenkvalitet prioriteras investeringar som bidrar till detta. Det kan göras genom att sätta upp informationstavlor eller på annat sätt ge allmänheten information om investeringen. Stödnivå Länsstyrelsen har en budget som tilldelats till och med 2018, för åtgärder som gäller förbättrad vattenkvalitet och biologisk mångfald. Så här fördelar Länsstyrelsen pengarna: anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald får 35 % av budget. anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet får 40 % av budget. miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet får 15 % av budget. anlägga tvåstegsdiken får 10 % av budget. Stöd ges för 90 procent av stödberättigande utgifter. Men det kan finnas tillfällen när stöd ges för 50 eller 100 procent av stödberättigande utgifter. Följande gäller i Hallands län. Stöd ges för 50 procent av stödberättigande i fall där miljönyttan delvis är begränsad eller där det finns en definierad företagsnytta. I Halland kommer inte stödnivån 50 procent att användas, eftersom erfarenheten visar att investeringar saknar definierad företagsnytta och då uteblir p.g.a. för höga kostnader. För förbättrad vattenkvalitet kan i särskilt motiverade fall stöd ges för 100 procent av stödberättigande utgifter. Dessa fall ska motiveras utifrån platsspecifika förhållanden i nitratkänsligt område samt ha koppling till åtgärdsprogram för vattenförvaltning. I Halland kan investeringar i vissa fall få 100 procent i ersättning, då miljönyttan bedöms som särskilt stor i förhållande till kostnaden. Miljönyttan kan vara konstaterad genom t.ex. uppsökande verksamhet eller vara utpekat i t.ex. fiskevårdsplanen.

90 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Detta måste gälla: investeringen ligger inom nitratkänsligt område som har koppling till åtgärdsprogram för vattenförvaltning. åtgärden bidrar till att höja vattendragets ekologiska status. åtgärden bidrar till minskat näringsläckage. Dessutom ska minst ett av dessa argument också gälla: hotade eller sällsynta arter gynnas vandringshinder tas bort I Hallands län är högsta stödbelopp 6 miljoner kronor per ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med under kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 7 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering att anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald (delåtgärd 7.6 och fokusområde 4a). Syftet är att bevara och förstärka biologisk mångfald och skapa variation i odlingslandskapet. Våtmarker och dammar kan också bidra till att minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav. Regionala prioriteringar med kort bakgrund Våtmarker och dammar bidrar med flera ekosystemtjänster i landskapet, som t.ex. biologisk mångfald, vattenrening och utjämning av flöden. De bidrar också med livskvalitet och gynnar friluftslivet. En stor del av de våtmarker som tidigare fanns i jordbrukslandskapet har försvunnit genom dikning och dränering. Följden har blivit problem med övergödning och utarmad artrikedom. 7 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

91 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Enligt uppföljningen av miljömålet Myllrande våtmarker finns mycket kvar att göra för att nå målet. I Halland har bara en tiondel av de kvarvarande våtmarkstyperna och hälften av arterna knutna till dessa miljöer gynnsam bevarandestatus. Många av arterna finns på rödlistan. Problemen beror bland annat på dräneringar men också på dålig skötsel av anlagda våtmarker. Befintliga diken orsakar problem med vattenkvalitet och stora flödesvariationer. Många värdefulla våtmarker behöver restaureras för att återfå sina värden, men det behöver också byggas många nya för att motverka artförluster och övergödning. Detta gäller speciellt i områden med vattendrag som har sämre än god ekologisk vattenstatus enligt vattendirektivet. Stödet måste kopplas till Vattenmyndighetens åtgärdsplan eftersom de flesta vattendrag belägna i länets jordbruksområden inte klarar kraven. Stöd ges inte till projekt som syftar till att odla fisk eller kräftor, eftersom detta inte gynnar biologisk mångfald och endast marginellt bidrar till vattenrening. Investeringar på marker där tillrinningen i huvudsak kommer från skogsmark prioriteras inte eftersom de bara marginellt bidrar till fokusområdet. I länet finns lång erfarenhet av arbete med våtmarker för att skydda kustvattnet och intresset för våtmarker har hela tiden ökat. Det finns många lyckade naturvårdsprojekt, inom t.ex. restaurering, våtmark och hotade arter, lyckade med hjälp av lyhörda entreprenörer och med vatten som enande faktor. Satsningar på projekt för hotade arter är viktigt, eftersom länet utöver Myllrande våtmarker inte heller når miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Åtgärder för att knyta ihop värdefulla områden som ger minskad fragmentering kan vara en del i detta. Stora våtmarker prioriteras då de visat sig ha störst effekt på biologisk mångfald, åtminstone vad gäller fåglar. Även insatser för hotade groddjur, där små dammar kan vara aktuellt, är viktigt. Enligt SWOT-analysen behövs större miljöhänsyn i markanvändningen, ett mer utpräglat landskapstänkande, resurser för att motverka klimatförändringarna, ökad samverkan och större upplevelsevärden i odlingslandskapet. Beslutsomgångar och urval av ansökningar Inom detta insatsområde beräknas inte fler än fem ansökningar inkomma per år. Beslutsomgångar riskerar att förlänga tiden onödigt länge om det är få ansökningar. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Därför tillämpas inte beslutsomgångar utan beslut fattas löpande. Information finns på Länsstyrelsens hemsida Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 150 poäng.

92 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Urvalskriterier (Delåtgärd 7.6, fokusområde 4a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier. Regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängbeskrivning Viktning 1. Miljöinvesteringen placeras och utformas så att den bevarar och förstärker biologisk mångfald +2 poäng: Våtmarken är större än tre hektar. +2 poäng: Arter/naturtyper som är hotade och/eller med i art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet bedöms gynnas av våtmarkens placering och utformning. +1 poäng: Våtmarken placeras och utformas på ett sätt som gynnar en allmän biologisk mångfald Miljöinvesteringen utformas på ett sätt som bidrar till att öka retentionen av växtnäring +2 poäng: Det finns mer än 50 % brukad åkermark i avrinningsområdet. +1 poäng: Avrinningsområdets storlek är större än 20 hektar. +1 poäng: Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av kväve. +1 poäng. Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av fosfor Miljöinvesteringen placeras på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring. 4. Miljöinvesteringen bidrar till rekreationsmöjlighet er och upplevelsevärden för allmänheten +4 poäng: Våtmarken placeras så att den kan bidra till att förbättra status i vattenförekomst som är klassad som sämre än god ekologisk status enligt vattenförvaltningen. +1 poäng: Våtmarken placeras i nitratkänsligt område. +4 poäng: Särskilda insatser kommer att göras för att öka tillgängligheten. +1 poäng: Informationstavlor eller liknande kommer att ge allmänheten kunskap om våtmarken Summa 100

93 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Bedömningsgrunder 1. Miljöinvesteringen placeras och utformas så att den bevarar och förstärker biologisk mångfald +3 poäng: Våtmarken är större än tre hektar. Våtmarker större än tre hektar prioriteras eftersom stora våtmarker har visat sig ha störst positiv effekt på biologisk mångfald, t.ex. fågelliv. +1 poäng: Arter/naturtyper som är hotade och/eller med i art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet bedöms gynnas av våtmarkens placering och utformning. Hotade arter och/eller arter i art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet bedöms kunna spridas till miljöinvesteringen eller gynnas av dess placering och utformning. +1 poäng: Våtmarken placeras och utformas på ett sätt som gynnar en allmän biologisk mångfald. Miljöinvesteringen kommer att placeras och utformas så att den gynnar allmän biologisk mångfald, till exempel genom att bidra till att skapa kontakt mellan våtmarker eller skapa biotoper som det finns brist på i omgivande landskap. Med allmän biologisk mångfald menas arter eller biotoper utöver de som är hotade. Våtmarken eller dammen ska ha som mål att vara fri från fisk. Placering i slättbygd (område 9) prioriteras eftersom negativa effekter på mångfald från tidigare utdikning är störst där. 2. Miljöinvesteringen utformas på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring +2 poäng: Det finns mer än 50 % brukad åkermark i avrinningsområdet. Arealen brukad åkermark i ett avrinningsområde påverkar hur stort läckaget av växtnäring är. Vi prioriterar investeringar i områden där minst 50 % av marken är brukad åkermark. Med brukad menas blocklagd åkermark i Jordbruksverkets kartdatabas. +1 poäng: Avrinningsområdets storlek är större än 20 hektar. Ju större avrinningsområde som våtmarken eller dammen tar emot vatten ifrån, desto större beräknas effekten bli för förbättrad vattenkvalitet. Vi prioriterar områden större än 20 ha. +1 poäng: Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av kväve. Utformning på bästa sätt för retention av kväve, exempelvis med avseende på storlek, djup, vegetation, inlopp, utlopp, storlek i förhållande till avrinningsområde osv. +1 poäng: Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av fosfor. Utformning på bästa sätt för retention av fosfor, exempelvis med avseende på storlek, djup, vegetation, inlopp, utlopp, storlek i förhållande till avrinningsområde osv. Sedimentationsfällor räknas in här. 3. Miljöinvesteringen placeras på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring +4 poäng: Våtmarken placeras så att den kan bidra till att förbättra status i vattenförekomst som är klassad som sämre än god ekologisk status enligt vattenförvaltningen. Våtmarker eller dammar som anläggs i ett område som har

94 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) vattendrag med sämre än god ekologisk status som ska åtgärdas enligt Vattenmyndighetens åtgärdsplan prioriteras. Våtmarken bedöms kunna bidra till att höja vattenförekomstens ekologiska status. +1 poäng: Våtmarken placeras i nitratkänsligt område. Placering i nitratkänsligt område, d.v.s. områden som är klassade som nitratkänsliga enligt SJVFS 2004:62 (observera att en översyn har gjorts men inget beslut är fattat ännu om nya områden (SJV rapport 2014:11). 4. Miljöinvesteringen bidrar till rekreationsmöjligheter och upplevelsevärden för allmänheten +4 poäng: Särskilda insatser kommer att göras för att öka tillgängligheten. Särskilda insatser kommer att göras för att öka tillgängligheten för allmänheten. Detta kan vara till exempel stättor, fågeltorn, parkeringsplatser eller stigar. +1 poäng: Informationstavlor eller liknande kommer att ge allmänheten kunskap om våtmarken. För att öka allmänhetens kunskaper om våtmarkers betydelse för mångfald och vattenkvalitet prioriteras investeringar som bidrar till detta. Det kan göras genom att sätta upp informationstavlor eller på annat sätt ge allmänheten information om våtmarken. Stödnivå Länsstyrelsen har en budget för åtgärder som gäller förbättrad vattenkvalitet och biologisk mångfald. Så här fördelar Länsstyrelsen pengarna: anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald får 35 % av budget. anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet får 40 % av budget. miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet får 15 % av budget. anlägga tvåstegsdiken får 10 % av budget. Stöd ges för 90 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per hektar. Men det kan finnas tillfällen när stöd ges för 50 eller 100 procent av stödberättigande utgifter. Följande gäller i Hallands län: Stöd ges för 50 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per hektar i fall där miljönyttan delvis är begränsad eller där det finns en definierad företagsnytta. I Halland kommer inte stödnivån 50 % att användas, eftersom erfarenheten visar att investeringar saknar definierad företagsnytta och då uteblir p.g.a. för höga kostnader. För våtmarker och dammar finns en gräns på kronor per hektar. I särskilt motiverade fall kan stöd ges för 100 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per hektar. Dessa fall ska motiveras utifrån platsspecifika förhållanden i utpekade områden för arter och naturtyper enligt art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet eller för arter som är hotade i den svenska rödlistan samt vara inom nitratkänsligt område. I Halland kan investeringar i vissa fall få alla stödberättigande kostnader betalda då nyttan bedöms som särskilt stor i förhållande till kostnaden, om minst något av detta gäller:

95 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) våtmarken anläggs inom fem km från havet, eftersom havsnära lägen enligt erfarenhet har störst effekt på biologisk mångfald investeringen gäller små våtmarker eller dammar för hotade groddjur, eftersom dessa är dyra att bygga och ofta får stor effekt på mångfalden våtmarken är minst fem hektar och förväntas gynna hotade fågelarter. Stora våtmarker har störst effekt på fågellivet och kräver dessutom prövning i Mark- och miljödomstolen. I Hallands län är högsta stödbelopp 6 miljoner kronor per ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt EU: s förordning om stöd av mindre betydelse 8 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering att anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet (delåtgärd 7.6 och fokusområde 4b). Syftet är att öka retention av näringsämnen och på så sätt minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav. Men också för att skapa förutsättningar för att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet Regionala prioriteringar med kort bakgrund Våtmarker och dammar bidrar med flera ekosystemtjänster i landskapet, som t.ex. biologisk mångfald, vattenrening och utjämning av flöden. De bidrar också med livskvalitet och gynnar friluftslivet. En stor del av de våtmarker som tidigare fanns i jordbrukslandskapet har försvunnit genom dikning och dränering. Följden har blivit problem med övergödning och utarmad artrikedom. I länet finns lång erfarenhet av arbete med våtmarker för att skydda kustvattnet och intresset för våtmarker har hela tiden ökat. Enligt uppföljningen av miljömålet Myllrande våtmarker finns dock mycket kvar att göra för att nå målet. I Halland har bara en tiondel av de kvarvarande våtmarkstyperna och hälften av arterna knutna till dessa miljöer gynnsam bevarandestatus. Problemen beror bland annat på dräneringar men också på dålig skötsel av anlagda våtmarker. Befintliga diken orsakar problem med vattenkvalitet och stora flödesvariationer. 8 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

96 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Enligt SWOT-analysen är övergödningen ett problem speciellt i de delar av länet där djurkoncentrationen är hög och ojämnt fördelad. Halland har rik nederbörd vilket ökar utlakningsrisken. Beredskapen för klimatförändringar är dålig. Det behövs större miljöhänsyn i markanvändningen, ett mer utpräglat landskapstänkande, resurser för att motverka klimatförändringarna, ökad samverkan och större upplevelsevärden i odlingslandskapet. Många värdefulla våtmarker behöver restaureras för att återfå sina värden, men det behöver också byggas många nya för att motverka artförluster och övergödning. Åtgärder för att knyta ihop värdefulla områden som ger minskad fragmentering kan vara en del i detta. Restaureringsåtgärder i större skala och för hela avrinningsområden skulle krävas för att komma tillrätta med de onaturligt höga och låga flödena samt en del näringsläckage i vattendragen. Detta gäller speciellt i områden med vattendrag som har sämre än god vattenstatus enligt vattendirektivet. Stödet måste kopplas till Vattenmyndighetens åtgärdsplan eftersom de flesta vattendrag belägna i länets jordbruksområden inte klarar kraven. Orsaken är ofta för höga fosforhalter, i högre grad än nitrat. Det är därför viktigt att stödåtgärderna begränsar fosforavrinningen till vattendrag, t ex genom sedimentationsdammar för partikelburen fosfor. Dessa ska placeras strategiskt och utformas rätt. På köpet får man kväverening och biologisk mångfald. Stöd ges inte till projekt som syftar till att odla fisk eller kräftor, eftersom detta inte gynnar biologisk mångfald och endast marginellt bidrar till vattenrening. Investeringar på marker där tillrinningen i huvudsak kommer från skogsmark prioriteras inte eftersom de bara marginellt bidrar till fokusområdet. Beslutsomgångar och urval av ansökningar Inom detta insatsområde beräknas inte fler än fem ansökningar inkomma per år. Beslutsomgångar riskerar att förlänga tiden onödigt länge om det är få ansökningar. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Därför tillämpas inte beslutsomgångar utan beslut fattas löpande. Information finns på Länsstyrelsens hemsida Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 150 poäng. Urvalskriterier (Delåtgärd 7.6, fokusområde 4a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier.

97 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängbeskrivning Viktning 1. Miljöinvesteringen placeras och utformas så att den bevarar och förstärker biologisk mångfald +3 poäng: Våtmarken är större än tre hektar +1 poäng: Arter/naturtyper som är hotade och/eller med i art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet bedöms gynnas av våtmarkens placering och utformning +1 poäng: Våtmarken placeras och utformas på ett sätt som gynnar en allmän biologisk mångfald Miljöinvesteringen utformas på ett sätt som bidrar till att öka retentionen av växtnäring 3. Miljöinvesteringen placeras på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring. 4. Miljöinvesteringen bidrar till rekreationsmöjligheter och upplevelsevärden för allmänheten +2 poäng: Det finns mer än 50 % brukad åkermark i avrinningsområdet +1 poäng: Avrinningsområdets storlek är större än 20 hektar +1 poäng: Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av kväve. +1 poäng. Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av fosfor. +4 poäng: Våtmarken placeras så att den kan bidra till att förbättra status i vattenförekomst som är klassad som sämre än god status enligt vattenförvaltningen. +1 poäng: Våtmarken placeras i nitratkänsligt område +4 poäng: Särskilda insatser kommer att göras för att öka tillgängligheten +1 poäng: Informationstavlor eller liknande kommer att ge allmänheten kunskap om våtmarken Summa 100 Bedömninsgrunder 1. Miljöinvesteringen placeras och utformas så att den bevarar och förstärker biologisk mångfald +3 poäng: Våtmarken är större än tre hektar. Våtmarker större än tre hektar prioriteras eftersom stora våtmarker har visat sig ha störst positiv effekt på biologisk mångfald, t.ex. fågelliv. +1 poäng: Arter/naturtyper som är hotade och/eller med i art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet bedöms gynnas av våtmarkens placering och utformning. Hotade arter och/eller arter i art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet bedöms kunna spridas till miljöinvesteringen eller gynnas av dess placering och utformning. +1 poäng: Våtmarken placeras och utformas på ett sätt som gynnar en allmän biologisk mångfald. Miljöinvesteringen kommer att placeras och utformas så att den gynnar allmän biologisk mångfald, till exempel genom att bidra till att skapa kontakt mellan våtmarker eller skapa biotoper som det finns brist på i omgivande landskap. Med allmän biologisk mångfald menas arter eller biotoper utöver de som är hotade. Våtmarken eller dammen ska ha som mål att vara fri från fisk. Placering i slättbygd (område 9) prioriteras eftersom negativa effekter på mångfald från tidigare utdikning är störst där.

98 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 2. Miljöinvesteringen utformas på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring +2 poäng: Det finns mer än 50 % brukad åkermark i avrinningsområdet. Arealen brukad åkermark i ett avrinningsområde påverkar hur stort läckaget av växtnäring är. Vi prioriterar investeringar i områden där minst 50 % av marken är brukad åkermark. Med brukad menas blocklagd åkermark i Jordbruksverkets kartdatabas. +1 poäng: Avrinningsområdets storlek är större än 20 hektar. Ju större avrinningsområde som våtmarken eller dammen tar emot vatten ifrån, desto större beräknas effekten bli för förbättrad vattenkvalitet. Vi prioriterar områden större än 20 ha. +1 poäng: Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av kväve. Utformning på bästa sätt för retention av kväve, exempelvis med avseende på storlek, djup, vegetation, inlopp, utlopp, storlek i förhållande till avrinningsområde osv. +1 poäng: Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av fosfor. Utformning på bästa sätt för retention av fosfor, exempelvis med avseende på storlek, djup, vegetation, inlopp, utlopp, storlek i förhållande till avrinningsområde osv. Sedimentationsfällor räknas in här. 3. Miljöinvesteringen placeras på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring +4 poäng: Våtmarken placeras så att den kan bidra till att förbättra status i vattenförekomst som är klassad som sämre än god ekologisk status enligt vattenförvaltningen. Våtmarker eller dammar som anläggs i ett område som har vattendrag med sämre än god ekologisk status som ska åtgärdas enligt Vattenmyndighetens åtgärdsplan prioriteras. Våtmarken bedöms kunna bidra till att höja vattenförekomstens ekologiska status. +1 poäng: Våtmarken placeras i nitratkänsligt område. Placering i nitratkänsligt område, d.v.s. områden som är klassade som nitratkänsliga enligt SJVFS 2004:62 (observera att en översyn har gjorts men inget beslut är fattat ännu om nya områden (SJV rapport 2014:11). 4. Miljöinvesteringen bidrar till rekreationsmöjligheter och upplevelsevärden för allmänheten +4 poäng: Särskilda insatser kommer att göras för att öka tillgängligheten. Särskilda insatser kommer att göras för att öka tillgängligheten för allmänheten. Detta kan vara till exempel stättor, fågeltorn, parkeringsplatser eller stigar. +1 poäng: Informationstavlor eller liknande kommer att ge allmänheten kunskap om våtmarken. För att öka allmänhetens kunskaper om våtmarkers betydelse för mångfald och vattenkvalitet prioriteras investeringar som bidrar till detta. Det kan göras genom att sätta upp informationstavlor eller på annat sätt ge allmänheten information om våtmarken.

99 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Stödnivå Länsstyrelsen har en budget, som tilldelats till och med 2018, för åtgärder som gäller förbättrad vattenkvalitet och biologisk mångfald. Så här fördelar Länsstyrelsen pengarna: anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald får 35 % av budget. anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet får 40 % av budget. miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet får 15 % av budget. anlägga tvåstegsdiken får 10 % av budget. Stöd ges för 90 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per hektar. Men det kan finnas tillfällen när stöd ges för 50 eller 100 procent av stödberättigande utgifter. Följande gäller i Hallands län. Stöd ges för 50 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per hektar i fall där miljönyttan delvis är begränsad eller där det finns en definierad företagsnytta. I Halland kommer inte stödnivån 50 % att användas, eftersom erfarenheten visar att investeringar saknar definierad företagsnytta och då uteblir p.g.a. för höga kostnader. För våtmarker och dammar finns en gräns på kronor per hektar. I särskilt motiverade fall kan stöd ges för 100 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per hektar. Dessa fall ska motiveras utifrån platsspecifika förhållanden i nitratkänsligt område samt ha koppling till åtgärdsprogram för vattenförvaltning. I Halland kan investeringar i vissa fall få alla stödberättigande kostnader betalda då nyttan bedöms som särskilt stor i förhållande till kostnaden, gäller om minst något av detta är uppfyllt: våtmarken eller dammen tar emot vatten från minst 50 ha brukad åkermark, eftersom detta kan ge stor effekt på vattenkvaliteten nedströms anläggningen våtmarken eller dammen ligger inom 10 km från havet (räknat längs med vattendraget) eftersom andra naturliga möjligheter till att binda näringsämnen minskar med avståndet till slutrecipienten. risken för erosion i området är stor, eftersom våtmarker och dammar ökar möjligheterna till sedimentationen av näringsämnen. I Hallands län är högsta stödbelopp 6 miljoner kronor per ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt EU: s förordning om stöd av mindre betydelse 9 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. 9 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

100 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 7.6 Anlägga tvåstegsdiken (delåtgärd 7.6 fokusområde 4abc) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering för att anlägga tvåstegsdiken (delåtgärd 7.6 och fokusområde 4abc). Syftet med att anlägga tvåstegsdiken är att förbättra vattenkvaliteten. Huvudsyftet är att minska erosion och genom detta minska förluster av fosfor från åkermark Regionala prioriteringar med kort bakgrund Många insatser kan få stor betydelse för vattendragens ekologiska status om åtgärder genomförs på bästa sätt för att gynna god hydromorfologi, biologiska kvalitetsfaktorer och maximal retention av fosfor och kväve. Av 351 klassade sötvattenförekomster i länet uppnår endast 13 % god ekologisk status. Investeringar i eller vid vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status ska prioriteras. Övergödningen är ett problem, t.ex. i de delar av länet där djurkoncentrationen är hög och ojämnt fördelad. Det finns behov av att prioritera åtgärder inom vattenområden för vilka miljöinvesteringar är särskilt viktiga. Hållbar användning av landskapet behövs, bland annat för att upprätthålla åkerarealen. Odlingsjorden för livsmedelsproduktion konkurrerar med utbyggnadsintressen, särskilt i kustregionen. Markanvändning utan miljöhänsyn utarmar och fragmenterar naturvärden. Variationen inom landskapet försvinner vilket missgynnar biotoper och arter långsiktigt. Effekterna av koncentration av djur och gödsel behöver motverkas med investeringar inom nitratkänsligt område och på strategiska ställen. Klimatförändringar ger skador med t.ex. utlakning av näringsämnen och försumpning. Många arter är hårt ansatta genom vattenkraftsutbyggnad, habitatförändring, rensning, rätning och invallning samt försurning. Dessutom har Halland rik nederbörd vilket ökar utlakningsrisken. Det behövs en hållbar kombination av produktion och natur- och vattenvård för nyttor på fler plan; odlingsmark med öppna landskap, vilt, den varierade naturmiljön med fortsatt god vattenkvalitet, ekosystemtjänster och tillgänglighet Beslutsomgångar och urval av ansökningar Länsstyrelsen tillämpar inte beslutsomgångar eftersom det uppskattas vara relativt få sökande årligen. Beslutsomgångar riskerar att förlänga tiden onödigt länge om det är få ansökningar. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse, ett krav på att alla ansökningar som kan få bifall måste uppnå minst 300 poäng. Information finns på Länsstyrelsens hemsida

101 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Urvalskriterier (Delåtgärd 7.6, fokusområde 4abc) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier. Regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Miljöinvesteringens placering Miljöinvesteringen placeras i eller i anslutning till vattenförekomst som är klassad som sämre än god status. 4 poäng: Dålig status 3poäng: Otillfredsställande status 2 poäng: Måttlig status +1 poäng: Avrinningsområdets storlek i tvåstegsdikets utlopp är större 300 hektar Miljöinvesteringens placering och utformning bidrar till att förbättra vattenkvaliteten 3. Miljöinvesteringen bidrar till annan positiv effekt med hänsyn till miljö och klimat. 3 poäng: Avrinningsområdet består till mer än 80 procent av åker 2 poäng: Avrinningsområdet består till mer än 60 procent av åker +2 poäng: Dikessträckan är >0,5 km +1 poäng: Bredden på terrassen är >5 gånger fårans bredd + 2 poäng: Det finns problem med återkommande översvämningar + 2 poäng: Tvåstegsdiket förväntas gynna biologisk mångfald på ett sätt som det inte gjorde tidigare. + 2 poäng: Kombination med andra åtgärder och samverkan + 1 poäng: Investeringen är tillgänglig Summa 100 Bedömningsgrunder 1. Miljöinvesteringens placering Miljöinvesteringen placeras i eller i anslutning till vattenförekomst som är klassad som sämre än god status. 4 poäng: Dålig status 3 poäng: Otillfredsställande status 2 poäng: Måttlig status +1 poäng: Avrinningsområdets storlek i tvåstegsdikets utlopp är större 300 ha Tvåstegsdiket placeras så att det kan bidra till att förbättra status i en vattenförekomst som har klassningen måttlig (2 poäng), otillfredsställande (3 poäng), eller dålig (4 poäng). Det är i första hand fysikalisk-kemiska, hydromorfologiska och biologiska faktorer som kopplar till miljöproblemet övergödning eller fysisk påverkan som ska bedömas. Vattenförekomster med förhöjda halter av fosfor ska prioriteras.

102 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) En ytterligare poäng tilldelas om avrinningsområdets storlek är större än 300 hektar vid dikets utlopp. Avrinningsområdet bestäms genom kartunderlag eller beskrivning av dikningsföretag. Statusen måste vara måttlig, otillfredsställande eller dålig för att få detta poäng. 2. Miljöinvesteringens placering och utformning bidrar till att förbättra vattenkvaliteten 3 poäng: Avrinningsområdet består till mer än 80 procent av åker 2 poäng: Avrinningsområdet består till mer än 60 procent av åker 3-2 poäng tilldelas om delen åkermark i avrinningsområdet bestämt genom kartunderlag. Mer än 60 procent ger 2p och mer än 80 procent ger 3p. +2 poäng: Dikessträckan är större än 0,5 km Ytterligare 2 poäng ges om dikessträckan som ska göras om till tvåstegsdike är minst 0, 5 km lång. Det måste finnas minst 60 procent åker i avrinningsområdet för att få detta poäng. +1 poäng: Bredden på terrassen är större än 5 gånger fårans bredd Ytterligare 1 poäng ges om bredden på terrassen är mer än 5 gånger så bred som fåran. Det måste finnas minst 60 procent åker i avrinningsområdet för att få detta poäng. 3. Miljöinvesteringen bidrar till annan positiv effekt med hänsyn till miljö och klimat. + 2 poäng: Det finns problem med återkommande översvämningar Två poäng ges om det finns problem med återkommande översvämningar i området. Översvämningarna ska vara dokumenterade genom t.ex. foto. Tänk på att åtgärder för att minska översvämning kan kräva dispens och tillstånd för markavvattning. + 2 poäng: Tvåstegsdiket förväntas gynna biologisk mångfald på ett sätt som det inte gjorde tidigare. Två poäng tilldelas om tvåstegsdiket förväntas fungera som spridningskorridor eller förbättra livssituationen för utpekade arter. Poäng ges också om aktiva åtgärder för biologisk mångfald görs, t.ex. fiskevårdsåtgärder eller biotopvård som sådd av insektsfrämjande växter. + 2 poäng: Kombination med andra åtgärder och samverkan Två poäng tilldelas om tvåstegsdiket är en del av flera åtgärder i samma område för att förbättra status i vattenförekomst, det är en del i en helhetslösning eller ett samverkansprojekt. Åtgärder i kombination kan t.ex. vara våtmarker, sedimentationsfällor, krökar, trädplanteringar etc. + 1 poäng: Investeringen är tillgänglig En poäng tilldelas om närhet till tätort eller vandringsstråk, del i informationssatsning eller ska användas som visningsobjekt Stödnivå Länsstyrelsen har en viss summa pengar, som tilldelats till och med 2018, för åtgärder som gäller förbättrad vattenkvalitet och biologisk mångfald. Så här fördelar vi pengarna:

103 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald får 35 % av budget anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet får 40 % av budget miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet får 15 % av budget anlägga tvåstegsdiken får 10 % av budget. Stöd ges för 90 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per löpmeter dike. Men det kan finnas tillfällen när stöd ges för 50 eller 100 procent av stödberättigande utgifter. Följande gäller i Hallands län: Stöd ges för 50 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per löpmeter dike i de fall där miljönyttan delvis är begränsad eller där det finns en definierad företagsnytta. För tvåstegsdiken finns en gräns på kronor per meter. I särskilt motiverade fall kan stöd ges för 100 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per löpmeter tvåstegsdike. Dessa fall ska motiveras utifrån platsspecifika förhållanden i nitratkänsliga områden samt ha koppling till åtgärdsprogram för vattenförvaltning. I Hallands län gäller följande: För att för att få 100 procent av stödberättigade kostnader ska tvåstegsdiket: placeras inom nitratkänsligt område ha koppling till åtgärdsprogram för vattenförvaltning samt uppfylla nedanstående punkter: vara ett samverkansprojekt, det vill säga flera markägare är involverade eller samverkan sker på annat sätt, till exempel mellan ideell organisation och markägare. ha en placering som är initierad i samband med rådgivning, vattendragsvandring, uppsökande verksamhet etc. I Hallands län är högsta stödbelopp 6 miljoner kronor per ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 10 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. 10 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

104 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Reglerbar dränering (delåtgärd 4.4 fokusområde 4abc) Reglerbar dränering går att söka i nitratkänsliga områden i följande län: Kalmar, Västra Götalands län, Värmland, Halland, Skåne, Blekinge, Jönköping, Östergötland, Södermanland, Västmanland, Örebro, Uppsala, Dalarna och Stockholm. Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering för reglerbar dränering (delåtgärd 4.4 och fokusområde 4abc). Syftet med reglerbar dränering är att öka retention av kväve på åkermark och därmed minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav samt att medverka till en bättre vattenhushållning under torra förhållanden. Regionala prioriteringar med kort bakgrund Klimatförändringar ger skador med t.ex. utlakning av näringsämnen och försumpning. Övergödningen är ett problem. Djurhållningen, och därmed stallgödseln, är ojämnt fördelad över länet. I de delar av länet som har stor djurkoncentration blir det hög belastning från stallgödsel. Dessutom har Halland rik nederbörd vilket ytterligare ökar utlakningsrisken, speciellt på lätta jordar. Effekterna av hög koncentration av djur och gödsel behöver motverkas med olika investeringar inom nitratkänsligt område och på strategiska ställen. Anläggningar på sandjordar prioriteras eftersom de ger störst effekt i kvävereduktion och minst risk för negativ påverkan. I kombination med minskad risk för läckage av fosfor och markpackning ska det bidra till att statusen på vattenförekomsten förbättras. Många typer av insatser, till exempel reglerbar dränering, kan få stor betydelse för vattendragens ekologiska status om åtgärder genomförs på bästa sätt för att gynna god hydromorfologi, biologiska kvalitetsfaktorer och maximal retention av fosfor och kväve. Av 351 klassade sötvattenförekomster i länet uppnår endast 13 % god ekologisk status. Investeringar i eller vid vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status ska prioriteras. Hållbar användning av landskapet behövs, bland annat för att upprätthålla åkerarealen. Odlingsjorden för livsmedelsproduktion konkurrerar med utbyggnadsintressen, särskilt i kustregionen. Det finns kunskapsbrist om hur snabbt förändringarna på landsbygden går och hur skört systemet natur-lantbrukskogsbruk är. Därför ska goda exempel på miljöåtgärder spridas och visningsobjekt är viktiga. Beslutsomgångar och urval av ansökningar För detta stöd tillämpas inte beslutsomgångar. Istället hanteras ansökningar löpande. Att tillämpa beslutsomgångar skulle förlänga tiden för beslut och försena genomförandet. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Budgeten är nationell och avropas från Jordbruksverket. För bifall krävs minst 150 poäng av de regionala urvalskriterierna.

105 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Urvalskriterier (Delåtgärd 4.4, fokusområde 4abc) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier. Regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Miljöinvesteringens placering är lämplig 3-1 poäng: Jordarten är lämplig för reglerbar dränering +3-1 poäng: Recipient har dålig, måttlig eller otillfredsställande ekologisk status Förutsättningarna för miljöinvesteringen leder till bättre resultat 2-1 poäng: Lutning på åker där reglerbar dränering installeras. +1 poäng Åkermarkens yta är större än 10 ha +1 poäng Det kommer finnas möjlighet till underbevattning. +1 poäng Ska användas som visningsobjekt 40 Summa 100 Bedömningsgrunder 1. Miljöinvesteringens placering 3-1 poäng: Jordarten är lämplig för reglerbar dränering Reglerbar dränering är mest lämplig på genomsläppliga jordar. 3 poäng ges om jordarten är sand eller grövre. 2 poäng ges om jordarten är silt. 1 poäng ges om jordarten är gyttjig lera eller lergyttja. 1 poäng ges också om investeringen sker på annan plats som länsstyrelsen tycker är lämplig. Det kan i undantagsfall finnas jordar som är mycket lämpliga för reglerbar dränering men som inte faller in under någon av kategorierna ovan poäng: Recipient har måttlig, otillfredsställande, eller dålig ekologisk status. + 3 poäng ges om miljöinvesteringen installeras i ett avrinningsområde med vattenförekomster där den ekologiska statusen avseende växtnäring som har klassningen dålig + 2 poäng för med klassningen otillfredsställande och

106 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) + 1 poäng för med klassningen måttlig enligt Vattendirektivet. 2 Förutsättningarna för miljöinvesteringen leder till bättre resultat 2-1 poäng: Lutning på åker där reglerbar dränering installeras. Lutningen ska vara så liten som möjligt, rekommendationen är max 2 procent. För att få 2 poäng krävs en lutning på mindre än 1 procent. En lutning mellan 1 och 2 procent ger 1 poäng. +1 poäng Åkermarkens yta är större än 10 ha En poäng ges om åkermarken där installering görs är större än 10 hektar +1 poäng Det kommer finnas möjlighet till underbevattning. En poäng ges om lantbrukaren kommer kunna använda systemet för underbevattning. +1 poäng Ska användas som visningsobjekt En poäng ges om objektet ska användas som visningsobjekt Stödbelopp Den som söker stöd för reglerbar dränering får kronor per brunn om stödet blir beviljat. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor.

107 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 8. (Åtgärd 6) Jordbruks- och affärsutveckling Under den här rubriken finns dels startstöd för företagare inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringarna, dels investeringsstöd som riktar sig till annan verksamhet än jordbruk, trädgård, rennäring och skog. Förutom länsstyrelsen handlägger Sametinget startstöd riktat till rennäring, samt investeringsstöd till förnybar energi samt för att skapa nya jobb. Sametinget har egen handlingsplan. Startstöd (delåtgärd 6.1 fokusområde 2b) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Startstödet till unga ska underlätta för yngre personer att starta eller ta över ett jordbruks-, rennärings- och trädgårdsföretag (delåtgärd 6.1, fokusområde 2b). Regionala prioriteringar med kort bakgrund Det finns ett behov av fortsatt tillgång till rena resurser. Värnad natur, förnybar energi och bra djurvälfärd ger goda förutsättningar för företagande. Klimatförändringar ger ändrade förutsättningar. Befintlig produktion behöver anpassas. Stödet prioriterar etableringar som planerar drift för ekologisk produktion, har strukturerat miljökvalitetsarbete eller nyligen har genomfört energikartläggning. Förändringsbenägenheten behöver stärkas och idéer spridas. Lösningar på problem riskerar att utebli med brist på innovativ kunskap. Etableringar med nya idéer ska prioriteras. Satsningar som innebär innovation ska prioriteras. Det kan innebära att etableringen medför att en ny marknad prövas eller att en ny produkt tas fram. Goda idéer finns på landsbygden men de behöver spridas. Kunskapsnivån är hög hos många lantbrukare men kunskap behöver underhållas. Okunskap om regler, miljö och sin egen verksamhet kan ge skador på natur- och kulturmiljöer. Adekvat kompetens hos sökanden ska prioriteras. Det finns idag svårigheter att starta landsbygdsföretag, speciellt för unga. Åtgärder behövs som stimulerar till heltidsföretagande inom jordbruk eller trädgård prioriteras. Beslutsomgångar och urval av ansökningar Länsstyrelsen tillämpar inte beslutsomgångar eftersom det uppskattas vara relativt få sökande årligen. Ansökningar som inte uppnår 200 poäng för de nationella urvalskriterierna kommer att avslås. På detta sätt säkerställer vi ett bra urval av ansökningar trots ett begränsat antal. Information finns på Länsstyrelsens hemsida

108 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Urvalskriterier (Delåtgärd 6.1, fokusområde 2b) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Etableringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. 2. Etableringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet att driva företaget. 4. Sökanden är i behov av stöd för att underlätta starten som företagare. +2 poäng: Planerad drift bedöms bidra till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål +1 poäng: Det finns en nyligen upprättad energikartläggning +1 poäng: Det finns dokumenterat strukturerat miljökvalitetsarbete +1 poäng: Planerad drift avser ekologisk produktion +3 poäng: Etableringen medför ny produktion/produkter eller tjänster +2 poäng: Sökanden använder sig av nya arbetsmetoder +2 poäng: Stödet bidrar till en lönsam primärproduktion +3 poäng: Den som söker stöd har praktisk utbildning i jordbruk som går utöver minimikraven i stödvillkoren +2 poäng: Den som söker stöd har praktisk utbildning från verksamhet utanför jordbruket som är användbar i företaget +1 poäng Den sökande har eftergymnasial utbildning eller internationell utbildning eller praktik + 1 poäng: Den som söker stöd har arbetat i minst 2 år med marknadsmässig lön på föräldragården. +2 poäng: Den som söker kommer endast att ha inkomst från företaget, det vill säga ingen inkomst av tjänst utanför företaget +2 poäng: Den som söker stöd startar ett företag utan någon pågående produktion +1 poäng: Den som söker stöd går in i en befintlig verksamhet och utökar verksamhet +1 poäng: Sökandes arbetstid inom primärproduktion och livsmedelsförädling omfattar heltid, det vill säga minst timmar per år Summa viktning Regionala urvalskriterier Inga regionala urvalskriterier kommer att tillämpas. Bedömningsgrunder 1. Etableringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål Ansökningar som är positiva ur miljö- och klimatsynpunkt prioriteras. När det gäller startstöd är det hur själva etableringen påverkar miljö-, klimat och arbete och produktionssätt som bedöms.

109 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) +2 poäng: Planerad drift bedöms bidra till att uppfylla minst 1 nationellt miljökvalitetsmål Två poäng ges om etableringen bidrar till att uppfylla minst 1 miljökvalitetsmål. Det som är viktigt är att se på hur produktionen bidrar till att nå miljökvalitetsmålen. Ett exempel kan vara att den som tar över en gård fortsätter med betesdjur vilket bidrar till miljökvalitetsmålet ett rikt odlingslandskap. +1 poäng: Det finns en nyligen upprättad energikartläggning En poäng ges för energikartläggningen som bör vara gjord tidigast för 3 år sedan och omfatta den aktuella verksamheten. +1 poäng: Det finns dokumenterat strukturerat miljökvalitetsarbete En poäng ges för att dokumentationen är aktuell för det senaste året. Exempel på strukturerat miljökvalitetsarbete kan vara Miljöhusesyn; +1 poäng: Planerad drift avser ekologisk produktion En poäng ges för ekologisk produktion som skall omfatta företagets alla relevanta produktionsgrenar och inte bara del av en produktionsgren. 2. Etableringen bidrar till att införa av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder det vill säga innovation En nyetablering kan ofta innebära en positiv utveckling för orten. Därför kan etableringen indirekt bidra mer till landsbygdsutveckling än själva etableringen. +3 poäng: Etableringen medför ny produktion, produkter eller tjänster Tre poäng ges om etableringen innebär att den som söker startstödet börjar med en helt ny produktion. Verksamhet som tidigare ägare hade börjat med får inte räknas med. +2 poäng: Sökanden använder sig av nya arbetsmetoder Två poäng ges om etableringen innebär att den som söker startstödet börjar med nytt arbetssätt för företaget avseende styrning-, ledning, organisatoriskt eller verksamhetens genomförande. Exempel kan vara att samverka med andra företag i produktionen eller i ledning. Det kan också vara införa Lean-metoden i företaget. Arbetsmetoder som tidigare ägare hade börjat med får inte räknas med. +2 poäng: Stödet bidrar till en lönsam primärproduktion 2 poäng ges om den sökanden tjänar 140 kr/tim eller mer på primärproduktionen. Beräkningen görs innan avdrag för skatt och arbetsgivaravgifter. 3. Den som söker har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet att driva företaget Ansökningar där den som söker stöd har kompetens för att klara av att driva och utveckla sitt företag prioriteras.

110 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) +3 poäng: Sökanden har praktisk utbildning i jordbruk som går utöver minimikraven i stödvillkoren Tre poäng ges till den som söker startstöd och som har mer kompetens än det som ställs i minimikraven. Poäng ges om sökande har arbetat mer än 2 år inom jordbruks-, trädgårds- eller rennäring efter 18 års ålder. Eller om sökande har mer än ett års erfarenhet i arbetsledande ställning inom jordbruks-, trädgårds- eller rennäringen. Arbetet ska vara någon annanstans än på föräldragården. +2 poäng: Sökanden har praktisk utbildning från verksamhet utanför jordbruket som är användbar i företaget Två poäng ges till den som har praktisk erfarenhet eller yrkesutbildning av verksamheter utanför jordbruket under förutsättning att kompetensen är användbar i företaget. Det kan exempelvis vara inom ekonomi, byggnad, maskinservice och så vidare. Poäng ges om sökande har arbetat mer än 2 år i annan bransch än jordbruks-, trädgårds- eller rennäring efter 18 års ålder. Eller om sökande har drivit företag utanför jordbruks-, trädgård- eller rennäringen i mer än 1 år. +1 poäng Den sökande har eftergymnasial utbildning eller internationell utbildning eller praktik Poäng ges om sökande har eftergymnasial utbildning inom jordbruks- eller trädgårdsnäringen eller har dokumenterad internationell praktisk- eller teoretisk erfarenhet inom jordbruk eller trädgård om minst 6 månader. + 1 poäng: Den som söker stöd har arbetat i minst 2 år med marknadsmässig lön på föräldragården. Poäng ges om den sökande har arbetat i minst 2 år med marknadsmässig lön, motsvarande en lantarbetares, på föräldragården. 4. Sökanden är i behov av stöd för att underlätta starten som företagare Sökanden som saknar möjlighet till alternativ inkomstkälla och när det tar tid innan verksamheten ger intäkter är i större behov av stöd och bör prioriteras. +2 poäng: Den som söker kommer endast att ha inkomst från företaget, det vill säga ingen inkomst av tjänst utanför företaget Två poäng ges till de som inte har någon inkomst utöver det egna företagets avkastning. Även inkomst från F-skattjänster som ligger helt utanför jordbruks-, trädgårds- eller rennäring bör betraktas som inkomst av tjänst om det inte bara handlar om enstaka uppdrag och intäkterna högst uppgår till 10 % av företagets totala omsättning. +2 poäng: Den som söker stöd startar ett företag utan någon pågående produktion Två poäng ges till den som startar ett företag som inte har någon befintlig produktion som är igång och det därmed tar längre tid innan företaget får intäkter. Kriteriets

111 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) betydelse kan bero på företagets produktionsgrenar. Exempelvis är betydelsen mindre inom vanlig spannmålsodling, medan det för andra produktioner kan ta flera år innan insatt rörelsekapital kommer tillbaka som inkomst. Poäng bör endast tilldelas om det tar längre tid att få inkomst än om produktionen varit i full drift. +1 poäng: Den som söker stöd går in i en befintlig verksamhet och utökar verksamhet En poäng ges till den som tar vid ett företag som har en befintlig produktion som är igång och utökar den befintliga produktionsgrenen eller en ny produktionsgren i företaget. Utökningen medför troligen investeringsutgifter och ökat rörelsekapital och det tar viss tid innan satsningen genererar resultat. Kriteriets betydelse kan bero på produktionsgren, men poäng bör tilldelas alla satsningar i utökad produktion om minst 10 % eller som lägst 300 timmar jämfört med utgångsläget. +1 poäng: Sökandes arbetstid inom primärproduktion och livsmedelsförädling omfattar heltid, det vill säga minst timmar per år En poäng ges till de som arbetar minst 1720 timmar i företaget med verksamheten jordbruk, trädgård eller rennäring. Livsmedelsförädling av egna produkter får ingå i arbetstiden men primärproduktionen skall avse minst 860 timmar per år. Etableringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar. Stödbelopp Startstödet är totalt på kronor. Beloppet kommer att betalas ut vid två tillfällen, den första utbetalningen är på kronor och sker i samband med beslut om stöd. Ansökan om den andra utbetalningen ska ha kommit in senast 45 månader efter beslutet om stöd och betalas ut inom 5 år. Investeringsstöd till förnybar energi (delåtgärd 6.4 fokusområde 5 c) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Investeringsstödet är till för att främja tillgång till och användningen av förnybar energi, samt öka användningen av avfalls-, rest- och biprodukter till energi. Det kan till exempel vara teknik, utrustning och anläggningar för produktion av förnybar energi samt förädling av energiråvara (delåtgärd 6.4 fokusområde 5bc) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Klimatförändringar ger ändrade förutsättningar för många verksamheter och samhällssektorer. Beräkningar visar att antalet värmeböljor, deras längd och mängden nederbörd kommer att öka. Förändringarna kommer att tvinga fram omställningar och

112 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) anpassningar av olika typer av produktion och verksamhet. Att motverka klimatförändringar är en utmaning som ingår i flera av länets strategier, t.ex. vår regionala klimat- och energistrategi samt biogasstrategin. I Halland finns ett stort intresse för utbyggnad av förnybar energi. Förnybar energi är en god förutsättning för företagande som på köpet bidrar till att uppfylla miljömålen. Det finns goda möjligheter att kombinera produktion och hållbara nyttor på flera plan. I länet finns god tillgång på organiskt material för bioenergi och biodrivmedel. Substrat från jordbruk eller annan verksamhet som kan visa på dubbel klimatnytta prioriteras. Detta gäller exempelvis insamling av skörderester eller annat substrat för rötning till biogas. Bi- och restprodukter från skogs- och jordbruk samt biologiskt avfall som energikälla prioriteras. Vindkraftsutbyggnaden har hittills varit stor. En utökad medborgardialog om förnybar energi och helhetstänkande behövs, då det finns en del negativ kritik om vindkraften. För solenergi finns stor potential för framför allt solceller, där t ex takytor på lantbruksbyggnader kan utnyttjas. Tillgången på förnybara drivmedel är dålig. Det är framför allt inom transportsektorn men även inom jordbruksnäringen som vi kommer att behöva reducera klimatutsläppen framöver för att nå det långsiktiga klimatmålet på noll nettoutsläpp av växthusgaser till år Därför prioriterar vi produktion av fossilfria drivmedel till transporter, t ex biogas till fordonsbränsle eller produktion av förnybar el som används i elfordon. Investeringar som genomförs efter en energikartläggning prioriteras eftersom den optimerar företagets energianvändning och minskar energikostnaderna. Det leder till ökad konkurrenskraft för företaget. Beslutsomgångar och urval av ansökningar Beslut fattas löpande. Stor del av budgeten är beslutad och endast mindre mängd medel återstår eller faller tillbaks till tillgänglig budget. Erfarenheten visar att löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Därför tillämpas inte beslutsomgångar utan beslut fattas löpande. Information om finns på Länsstyrelsens hemsida Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng. Urvalskriterier (Delåtgärd 6.4, fokusområde 5c) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder.

113 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Nationella och regionala urvalskriterier Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla specifika miljö- och klimatmål. 3 poäng: Investeringen bidrar till att öka användningen av förnybar energi. + 2 poäng: Investeringen leder till en direkt ersättning av fossil energi Insatsen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Sökanden har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Det finns ett regionalt identifierat behov av investeringen. + 3 poäng: Bi- eller restprodukter används +2 poäng: Investeringen är ny för branschen eller i området +2 poäng: Investeringstypen förväntas få stor spridning +1 poäng: Investeringen är ny för företaget +2 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +2 poäng: Företaget har genomfört en energikartläggning. +1 poäng: Investeringen ökar lönsamheten i företaget. +1 poäng: Produkter, råvaror eller resurser för energiproduktionen tas från närområdet. +1 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla andra mål. Summa 100 Bedömningsgrunder 1. Investeringen bidrar till att uppfylla specifika nationella miljö- och klimatmål. 3 poäng: Investeringen bidrar till att öka användningen av förnybar energi. Poängen ges till investeringar som bidrar till ökad användning av förnybar energi. Det kan handla om investeringar som underlättar användningen av förnybar energi, även om de inte direkt bidrar till en ökad produktion, exempelvis pannrum, laddningsstationer för el- eller gasdrivna fordon, lagerbyggnader för flis och värmekulvertar. Det kan också handla om investeringar som bidrar till en ökad produktion av förnybar energi, för egen förbrukning eller avsalu. Exempel på sådana är investeringar är vindkraft, vattenkraft, solenergi, jord- och bergvärme eller bioenergi. (Investeringar kopplade till odling av energiskog hanteras inom fokusområde 4.1 5c och investeringar som gynnar produktionen och/eller användningen av biogas producerad av stallgödsel inom fokusområde 5d ). Det kan också handla om investeringar som ingår som en del i en biobränslekedja, exempelvis flismaskiner, teknik för pelletstillverkning och salixskördare. Observera att enbart företag med jordbruk, trädgårdsodling, eller rennäring kan stöd för produktion av förnybar energi för eget bruk. + 2 poäng: Investeringen leder till en direkt ersättning av fossil energi. Poängen ges till investeringar som ger en faktisk direkt minskning av användningen av fossila bränslen. Investeringen ska ge en slutprodukt i form av en energibärare (exempelvis värme, el, drivmedel eller pellets) som kan användas av företaget eller säljas till annan användare

114 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 2. Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). Investeringar som har en innovativ inriktning, det vill säga som bidrar till att ta fram eller använda nya idéer, bör prioriteras. Originalitet och spridningsgrad avgör om det är en innovation. Det gäller bland annat för utveckling av produkter, processer, teknik och metoder. Exempel på ansökningar som kan få stöd är när investeringar uppfyller högre miljökrav genom modern teknik. Det kan också vara investeringar som innebär nya koncept eller utveckling av produkter. +3 poäng: Bi- eller restprodukter används. Tre poäng ges om bi-eller restprodukter används i syfte att öka användningen av bi-och restprodukter för energiändamål. Observera att den sökande maximalt kan få 5 poäng, även om totalsumman här kan bli mer. +2 poäng: Investeringen är ny för branschen eller i området. Två poäng ges till investeringar som är nya inom aktuell bransch eller i exempelvis länet. +2 poäng: Investeringstypen förväntas få stor spridning. Två poäng ges om investeringen förväntas göra att fler gör motsvarande investeringar. +1 poäng: Investeringen är ny för företaget. En poäng ges om investeringen är helt ny för företaget. 3. Sökanden har den kunskap, kompetens och genomförandekapacitet som krävs för att genomföra investeringen. +2 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare. Två poäng ges när det finns yrkeserfarenhet inom företaget som gäller för den investering som företaget ska göra. Om företaget saknar kompetens är risken stor att investeringen inte kommer att ge förväntat resultat. +1 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen. En poäng ges om den som söker stöd kan visa att han eller hon har tillräcklig kompetens för att kunna genomföra och planera för investeringen. Det kan vara så att den som söker har kompetens, antingen själv eller via en anställd, eller inköpt. +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild. En poäng ges om företaget har en tydlig och relevant målbild på både kort och lång sikt. Målbilden ska ge underlag för en bedömning om investeringen kommer att bli genomförd på ett framgångsrikt sätt och också ge önskat resultat. Företagets kvaliteter och drivkrafter har här stor betydelse. +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning. En poäng ges om företaget samarbetar med andra företag, ingår i ett nätverk eller verkar organisationsöverskridande.

115 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 4. Det finns ett identifierat behov av projektet. +2 poäng: Företaget har genomfört en energikartläggning. Energikartläggning ska bifogas som underlag i ansökan. Sökande ska ha medverkat i kartläggningsarbetet i samverkan med rådgivande konsult. +1 poäng: Investeringen ökar lönsamheten i företaget: Ett poäng ges till investeringar som ger en stärkt lönsamhet i företaget. Beräkningen görs enligt en nuvärdesanalys och det ska framgå av affärsplanen hur företagets lönsamhet ökar i och med investeringen. +1 poäng: Produkter, råvaror eller resurser för energiproduktionen tas från närområdet. Produkter, råvaror eller resurser för energiproduktionen ska tas från ett närområde, d.v.s. Halland eller angränsande län. Kontrakt bifogas. +1 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla andra mål. Exempelvis kan det vara mål för minskade transporter, självförsörjningsgrad, minskad mängd avfall, fler arbetstillfällen, bättre arbetsmiljö/boendemiljö/hälsa. En plan ska visa de förväntade effekterna Prioritering av underrepresenterad grupp Länsstyrelsen i Halland vill gynna en jämställd utveckling inom gröna näringar och övrigt landsbygdsföretagande. Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar att starta och utveckla företag. I länets SWOT-analys beskrivs underrepresentationen med avseende på jämställdhet. Se även Referenser: SCB, MONA Västdatabasen Region Halland Bearbetning okt SCB, Jordbruksverket 2012, Jordbruksstatistiks årsbok 2012 Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande Region Halland. Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland För att positivt påverka måluppfyllelsen av regionala strategier och jämställdhetspolitiken, kommer kvinnor räknas underrepresenterad grupp under Om två ansökningar har lika många poäng rangordnar vi ansökningarna i följande ordning: 1. den som söker stöd tillhör en underrepresenterad grupp 2. den ansökan som har högst poäng i högst viktat kriterium 3. den ansökan som kom in först (kronologisk ordning) Investeringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar.

116 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande kostnader upp till högsta stödbelopp. I Hallands län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 11. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Investeringsstöd till gödselbaserad biogas (delåtgärd 6.4 fokusområde 5d) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Investeringsstödet är till för att minska utsläppen av växthusgaser genom att investera i anläggningar för produktion av biogas, vilket exempelvis kan inkludera biogaspannor, uppgraderingar, lager för rötrester och rörledningar (delåtgärd 6.4 fokusområde 5d). Regionala prioriteringar med kort bakgrund En utbyggnad av biogasproduktion, speciellt baserad på gödsel, kan ge stora bidrag till att nå målen för både klimat och övergödning i länet. Rötresthantering till biogödsel är en viktig resursförädling som även bidrar till målen. Halland klarar klimatmålet för 2020 men för att nå målet med inga nettoutsläpp år 2050, behövs åtgärder främst inom transport- och jordbrukssektorn som nu dominerar utsläppen. Transporter stod 2012 för 47 % och jordbruket för 24 % av länets totala utsläpp av växthusgaser. Det är för båda sektorerna större andel i snitt än övriga landet. Länets djurintensiva jordbruk gav 2011 ca 70 % länets totala metanutsläpp och ca 84 % av lustgas. Enskilt största källor 2012 av jordbrukets belastning av gaserna var 40 % från gödsling och skörderester, 38 % tarmgaser från idisslare samt drygt 12 % från kogödsel, främst vid gödselhantering och lagring som till exempel lustgasbildning i flytgödsellager. Även för ammoniak kommer merparten av utsläppen från gödselhanteringen. Här är det enskilt störst från hantering av kogödsel. Nya mål innebär att utsläppen år 2020 högst får uppgå till ton/ år i länet vilket kräver en 15 % minskning framöver. 11 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

117 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Ett underlag till en biogasstrategi för länet visar att förutsättningar för ökad biogasproduktion finns. Idag produceras cirka 98 GWh biogas per år och en fördubbling kan fås genom att planerade biogassatsningar kommer i gång och befintliga anläggningar effektiviseras. Idag bedöms att cirka 15 % av länets totala gödselmängd rötas. Det pågår lantbrukssamverkan med mål att tillsammans producera biogas och uppgradera till fordonsgas men ännu har det varit svårt att få lönsamhet. Dessa lantbruk har tillsammans cirka 80 % av länets totala mängd gödsel och motsvarar en potential på cirka 200 GWh biogas per år men även småföretag behöver utvecklas och andra lantbruk diversifieras. Den totala potentialen beräknas till 720 GWh och finns i möjlig ökning av nyttjadegrad av substrat från jordbruket som gödsel, energigrödor och halm. Goda möjligheter till biogasproduktion är kopplat till transporternas behov av förnybara bränslen. Här behövs gemensam planering och samverkan kring energi och kollektivtrafik. Uppgraderad biogas till fordonsgas skulle kunna avhjälpa landsbygdens brist på förnybara drivmedel och vara en möjlig investering för drivmedelsanläggningar som satsar på förbättrad service. Samtidigt som offentliga sektorn har som mål att ersätta fossila drivmedel med fordonsgas, har de gårdsanläggningar som byggts satsat på kraftvärme. Att ansluta till centrala uppgraderingsanläggningar och inmatning på gasnätet har visat sig svårt, bland annat beroende på stora investeringskostnader. För att ta tillvara på biogaspotentialen från gödsel krävs att anläggningar byggs i nära anslutning till lantbruket. En upparbetning av rötrester till biogödsel och med en avsättning utanför länet skulle minska övergödningsproblematiken i de halländska vattendragen och havet. I dagsläget är det svårt att få lönsamhet i upparbetningen och för att inte transportkostnaderna ska bli allt för höga krävs avsättning av biogödseln inom en radie på maximalt cirka tre mil. Dessutom behövs kvaliteten säkerställas genom certifiering så en ökad marknad för biogödsel kan nås. Ett förändrat klimat kan indirekt ge andra förutsättningar för gödselbaserad biogas. Åtgärder som behövs i ett första steg är att integrera klimatanpassning i befintliga nätverk, myndigheter och utbildningar i länet. Beslutsomgångar och urval av ansökningar För detta stöd tillämpas inte beslutsomgångar. Istället hanteras ansökningar löpande. Att tillämpa beslutsomgångar skulle förlänga tiden för beslut och försena genomförandet. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Budgeten är nationell och avropas från Jordbruksverket. För bifall krävs minst 200 poäng av de nationella urvalskriterierna.

118 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Urvalskriterier (Delåtgärd 6.4, fokusområde 5d) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla specifika miljö- och klimatmål. +2 poäng: Investeringen gynnar produktionen och/eller användningen av biogas +2 poäng: Investeringen inkluderar utrustning eller sköts med metoder som syftar till att minska möjliga metanläckage från anläggningen +2 poäng: Det finns avsättning för den rötrest som produceras +2 poäng: Investeringen syftar till att uppgradera biogasen till fordonsgas Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft. 2 poäng: Investeringen är ny för företaget 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och behöver spridas mer 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning +3 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +3 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning 5 poäng: Nuvärdet av investeringen med investeringsstöd är positivt. Summa nationell viktning Regionala urvalskriterier För investeringsstöd till gödselbaserad biogas finns inte några regionala urvalskriterier. Bedömningsgrunder 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. +2 poäng: Investeringen gynnar produktionen och/eller användningen av biogas. Poängen ges till biogasanläggningar som rötar gödsel men också andra investeringar som gynnar produktionen av biogas, exempelvis rötrestlager. Om en jordbrukare ansöker om investeringsstöd för rötrestlager för eget bruk hanteras ansökan i 4.1 5d, men om rötrestlagret ingår som en del av en större ansökan hanteras det inom detta fokusområde. Poängen ges också till

119 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) investeringar som ökar användningen av biogas. Det kan exempelvis vara rörledningar, uppgraderingar till fordonsgas och tankstationer för biogas. +2 poäng: Investeringen inkluderar utrustning eller sköts med metoder som syftar till att minska möjliga metanläckage från anläggningen Poängen ges till investeringar där särskilda åtgärder vidtagits för att minska risken för läckage av metan. Det kan exempelvis handla om gastät rötrestlagring eller en efterrötkammare. En åtgärd kan också handla om rutiner och kontrollprogram för regelbunden läcksökning och service av anläggningens olika delar enligt gödselgasstödets krav. Extrapoängen ges enbart till utrustning som inte krävs för miljötillstånd. +2 poäng: Det finns avsättning för den rötrest som produceras Poängen ges till investeringar där det är uppenbart att rötresten kommer till användning antingen i det egna företaget eller i andra företag. Det kan vara gårdsanläggningar där man även bedriver växtodling eller anläggningar som tar emot gödsel från djurgårdar som sedan tar tillbaka rötrest för användning i växtodling. Det kan även handla om förädling av rötresten för försäljning eller transport till mindre djurtäta regioner. +2 poäng: Investeringen syftar till att uppgradera biogasen till fordonsgas Poängen ges till biogasanläggningar som också uppgraderar biogasen till fordonsgas. Poängen ges också till investeringar som syftar till att uppgradera biogasen i befintliga biogasanläggningar. Observera att den som söker stöd maximalt kan få 5 poäng, även om totalsumman här kan bli högre. 2. Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). Investeringar som har en innovativ inriktning det vill säga som bidrar till att ta fram eller använda nya idéer, bör prioriteras. Originalitet och spridningsgrad avgör om det är en innovation. Det gäller bland annat för utveckling av produkter, processer, teknik och metoder. Exempel på ansökningar som kan få stöd är när investeringar uppfyller högre miljökrav genom modern teknik. Det kan också vara investeringar som innebär nya koncept eller utveckling av jordbruksprodukter. 2 poäng: Investeringen är ny för företaget Två poäng ges om investeringen är helt ny för företaget. 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och behöver spridas mer Tre poäng ges till investeringar som har en innovativ inriktning och som bidrar till att införa nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder. Investeringar som visar på nya bra sätt att ta tillvara biogasen får poängen. Ansökan bedöms utifrån aktuell kunskap inom området, utifrån hur investeringen förväntas bidra med positiva effekter och utifrån innovationens behov av att spridas.

120 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen Fyra poäng ges till investeringar som är bland de första inom sin bransch. 5 poäng: Pilotprojekt eller testanläggning Fem poäng ges om investeringen är ett pilotprojekt eller en testanläggning för en ny produkt, process, teknik eller metod. 3. Sökanden har den kunskap, kompetens och genomförande-kapacitet som krävs för att genomföra investeringen. +3 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen Tre poäng ges om den som söker stöd kan visa att han eller hon har tillräcklig kompetens för att kunna genomföra och planera för investeringen. Det kan vara så att den som söker har kompetens, själv, via anställd eller inköpt kompetens. +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild En poäng ges om företaget har en tydlig och relevant målbild på både kort och lång sikt. Målbilden ska ge underlag för en bedömning om investeringen kommer att bli genomförd på ett framgångsrikt sätt och också ge önskat resultat. Företagets kvaliteter och drivkrafter har här stor betydelse. +3 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning Tre poäng ges om företaget samarbetar med andra företag, ingår i ett nätverk eller verkar organisationsöverskridande. Observera att den som söker stöd maximalt kan få 5 poäng, även om totalsumman här kan bli högre. 4. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft 5 poäng: Nuvärdet av investeringen med investeringsstöd är positivt Det IT-stöd som används i handläggningen använder de uppgifter som finns i ansökan och räknar ut nuvärdet av investeringen. Är nuvärdet med stöd positivt ges fem poäng. Det stöd som avses är investeringsstödet för insatsområdet. Eventuellt gödselgasstöd tas inte med i beräkningen. Investeringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar. Stödnivå Stöd ges till 40 procent av stödberättigande utgifter. Högsta stödbelopp är 40 miljoner kronor. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter.

121 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Investeringsstöd för att skapa nya jobb (delåtgärd 6.4 fokusområde 6a) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Investeringsstödet till annan verksamhet än jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk för att skapa nya jobb (delåtgärd 6.4 fokusområde 6a) är till för att främja diversifiering och främja skapandet och utveckling av små företag för att få fler arbetstillfällen på landsbygden (delåtgärd 6.4 fokusområde 6a). Regionala prioriteringar med kort bakgrund Landsbygdens omfattar fler resurser än livsmedelsproduktion. I Halland finns en mångfald av branscher och lantbruksföretagare med olika verksamheter och en stark företagarkultur. Det finns marknadsmöjligheter tack vara växande befolkning, diversifierat företagande och innovation av varor, tjänster och upplevelser. Sammantaget gör detta att landsbygden kan utvecklas med bland annat förädling, gröna tjänster, närproducerat och turism. Halland prioriterar utveckling och investeringar som gynnar den lokala marknaden och förädlingen även inom de områden som inte handlar om mat, för att ta till vara Hallands alla resurser. Det tilltalande läget för turism ger utvecklingsmöjligheter inom mat-, natur- och kulturupplevelser. Kustområdet har bättre utveckling än inlandet, särskilt i söder. Flera mindre tätorter, särskilt i inlandet, har svag befolkningsutveckling. För områden med minskande befolkning blir det en negativ spiral med minskande service, brist på byggande, kommunikationer och arbetstillfällen. Landsbygdsprogrammets insatser ska prioritera investeringar som bidrar till utveckling i mindre gynnade områden. Eftersom det är skillnad i utveckling av inland och kustremsa, ska företag som är belägna inom det område där kompensationsstöd utgår i Halland prioriteras. Beslutsomgångar och urval av ansökningar Beslut fattas löpande. Stor del av budgeten är beslutad och endast mindre mängd medel återstår eller faller tillbaks till tillgänglig budget. Erfarenheten visar att löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Därför tillämpas inte beslutsomgångar utan beslut fattas löpande. Information finns på Länsstyrelsens hemsida Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng.

122 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Urvalskriterier (Delåtgärd 6.4, fokusområde 6a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen ger arbetstillfällen på landsbygden 1 poäng: Investeringen leder till ökad sysselsättning från deltid till heltid 3 poäng: Investeringen skapar ett nytt arbetstillfälle i företaget 4 poäng: Investeringen skapar mer än ett arbetstillfälle i företaget Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. 3. Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 4. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 5. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen. 6. Det finns ett identifierat regionalt behov av Investeringen +1 poäng: Investeringen leder till sysselsättning hela året +2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål +2 poäng: Delar i investeringen ger extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng: Investeringen bidrar till ett extra energieffektivt företag +3 poäng: Investeringen medför att ny produktion startas och/eller att nya tjänster erbjuds i området +2 poäng: Investeringen har en tydlig innovativ inriktning +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen i någon grad +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investering är mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är större än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 % +2 poäng: Investeringen görs i prioriterat område. +1 poäng: Investeringen bidrar till att marknaden i området utvecklas. +1 poäng: Investeringen gynnar viss företagsamhet. +1 poäng: Investeringen stärker lönsamheten i företaget. Summa viktning Bedömningsgrunder 1. Investeringen ger arbetstillfällen på landsbygden Arbetstillfällen ska vara nyskapade och bestående räknat som årsarbetskrafter. Bestående innebär att arbetstillfället ska finnas kvar på längre sikt, inte bara under projekttiden. I detta inkluderas även "egenföretag" (alla företagsformer), där personen helt eller delvis övergår till att arbeta i sitt företag. Ideellt arbete räknas inte som arbetstillfällen. Arbetstillfällen genom underleverantörer med egen F-skattsedel räknas med om de skapats som en direkt följd av investeringen. För urvalskriteriet räknas enbart arbetstillfällen på landsbygden.

123 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 1 poäng: Investeringen leder till ökad sysselsättning från deltid till heltid 3 poäng: Investeringen skapar ett nytt arbetstillfälle i företaget 4 poäng: Investeringen skapar mer än ett arbetstillfälle i företaget +1 poäng: Investeringen leder till sysselsättning hela året 1 poäng: Investeringen leder till ökad sysselsättning från deltid till heltid En poäng ges om investeringen ger heltidssysselsättning för en person som tidigare har arbetat deltid i företaget. Deltid är mindre än 1720 timmar per år. 3 poäng: Investeringen skapar ett nytt arbetstillfälle i företaget Tre poäng ges om investeringen leder till att företaget kan sysselsätta en ny person på heltid eller halvtid. Med halvtid avses minst 50 % av ett årsarbetstillfälle d.v.s. minst 860 timmar. Personen har inte varit anställd i företaget tidigare. 4 poäng: Investeringen skapar mer än ett arbetstillfälle i företaget Fyra poäng ges om investeringen leder till att mer än en ny person får sysselsättning i företaget på heltid eller halvtid. Med halvtid avses minst 50 % av ett årsarbetstillfälle d.v.s. minst 860 timmar. Berörda personer har inte varit anställda i företaget nyligen. +1 poäng: Investeringen leder till sysselsättning hela året Ett extra poäng ges till investeringar som räknas som mer än enbart säsongsarbete. 2. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål +2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål +2 poäng: Delar i investeringen ger extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng: Investeringen bidrar till ett extra energieffektivt företag +2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål Två poäng ges till verksamheter som bidrar till de nationella miljökvalitetsmålen. Det kan tillexempel gälla satsningar inom turismsektorn som bidrar till öppna betesmarker, gynnar kulturmiljön eller den biologiska mångfalden. Ett annat exempel är företag som driver restauranger eller säljer mathantverk där råvaran är ekologisk, lokalt producerad eller säsongsanpassad. Lokalt producerat räknas som inom eget eller angränsande landskap. Företag som bedriver verksamheter inom energiproduktion och energieffektivisering är andra exempel på företag som är kvalificerade till poängen. +2 poäng: Delar i investeringen ger extra bidrag till miljökvalitetsmålen Två poäng ges till den som söker stöd om det ingår delar i investeringen som är bra för miljön. Det kan till exempel vara en investering där ett miljöcertifieringssystem ingår. +1 poäng: Investeringen bidrar till ett extra energieffektivt företag En poäng ges till de företag som med investeringen använder sig av energikällor eller teknik som gör företaget energieffektivt. Det kan till exempel vara investeringar i byggnader, anläggningar och maskiner med fokus på energieffektivitet. 3. Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation) +3 poäng: Investeringen medför att ny produktion startas och/eller att nya tjänster erbjuds i området

124 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) +2 poäng: Investeringen har en tydlig innovativ inriktning +3 poäng: Investeringen medför att ny produktion startas eller att nya tjänster erbjuds i området Tre poäng ges till investeringar som medför nya verksamheter i området. +2 poäng: Investeringen har en tydlig innovativ inriktning Två ges till investeringar som har ett koncept som visar potential att utveckla branschen eller området i en positiv riktning. 4. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen En poäng ges om den som söker stöd kan visa att han eller hon har tillräcklig kompetens för att kunna genomföra och planera för investeringen. Det kan vara så att den som söker har kompetens, antingen själv eller via en anställd, eller inköpt. +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare Två poäng ges när det finns yrkeserfarenhet inom företaget som gäller för den investering som företaget ska göra. Om företaget saknar kompetens är risken stor att investeringen inte kommer att ge förväntat resultat. +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild En poäng ges om företaget har en tydlig och relevant målbild på både kort och lång sikt. Målbilden ska ge underlag för en bedömning om investeringen kommer att bli genomförd på ett framgångsrikt sätt och också ge önskat resultat. Företagets kvaliteter och drivkrafter har här stor betydelse. +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning En poäng ges om företaget samarbetar med andra företag, ingår i ett nätverk eller verkar organisationsöverskridande. Samverkan kan bland annat leda till mindre riskexponering och bättre marknadsanpassningar. Det kan också innebära bättre lösningar på kapitalförsörjning. 5. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än +1 poäng: Självfinansieringsgraden är mindre än +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 procent

125 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen En poäng ges om investeringen inte genomförs alls utan stöd. I ansökan ska den som söker ha motiverat varför investeringen inte kommer att genomföras. Det kan till exempel vara att risken är för hög för att satsa själv eller att avkastningen är för dålig. +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av verksamheten, utöver investeringen En poäng ges om den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten inte går att genomföra när den som söker inte får något investeringsstöd. Det kan till exempel vara om andra planerade investeringar kommer att påverkas negativt av att den här investeringen inte blir av. Följande 3 poängsättningar räknas ut av IT-systemet Det IT-system som används i handläggningen använder de uppgifter som finns i ansökan för att beräkna kassalikviditet, självfinansieringsgrad och soliditet. Dessa nyckeltal visar om företaget är i behov av stöd för att genomföra investeringen. +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 En ansträngd likviditet är problem för många företag som vill investera. Ett centralt mått är kassalikviditet. Om kassalikviditeteten efter investeringen, utan investeringsstöd är mindre än 1 ges ett extra poäng. +1 poäng: Självfinansieringsgraden är mindre än 1 Förmågan att finansiera investeringar med företagets egna pengar påverkar behovet av stöd. Poäng ges om investeringens storlek i förhållande till årets avskrivningar och resultat är större än poäng: Soliditeten är mindre än 25 procent Solida företag har goda möjligheter att finansiera investeringar utan statligt stöd. Om företaget har en soliditet enligt senaste bokslut på mindre än 25 procent ges en extra poäng. Då har vi tagit hänsyn till att tillgångarnas värde enligt bokslut sällan speglar tillgångarnas marknadsvärde. 6. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen Stöd ges till investeringar utifrån de behov och prioriteringar som finns i de regionala handlingsplanerna. +2 poäng: Investeringen görs i prioriterat område. Investeringen bidrar till utveckling i mindre gynnade områden. Investeringen bidrar till utveckling i mindre gynnade områden, vilket i Halland sammanfaller med det område där kompensationsstöd utgår. +1 poäng: Investeringen bidrar till att marknaden i området utvecklas. Investeringen gynnar den lokala marknaden. Poäng ges till ansökningar där investeringen leder till att landsbygdens resurser; mark, byggnader eller arbetskraft används. Det kan handla om råvaruförädling som inte är livsmedel eller att ge service och omsorg.

126 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) +1 poäng: Investeringen gynnar viss företagsamhet. Investeringen gynnar besöksnäringen i länet. Poäng ges till ansökningar där investeringen leder till utveckling av besöksnäringen för t.ex. mat-, natur- och kulturupplevelser. +1 poäng: Investeringen stärker lönsamheten i företaget. Nuvärdet av investeringen med stöd är positivt. Det IT-stöd som används i handläggningen använder de uppgifter som finns i ansökan och räknar ut nuvärdet av investeringen. Är nuvärdet med stöd positivt ges 1 poäng. Prioritering av underrepresenterad grupp Länsstyrelsen i Halland vill gynna en jämställd utveckling inom gröna näringar och övrigt landsbygdsföretagande. Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar att starta och utveckla företag. I länets SWOT-analys beskrivs underrepresentationen med avseende på jämställdhet. Hallands arbetsmarknad är starkt segregerad efter kön. Detta är i sig ett tillväxthinder, eftersom det minskar mångfalden av den personal som företagen har tillgång till. Medelinkomsten år 2011 var i länet totalt kr. Män på landsbygden utanför tätorten tjänade i snitt mer, kr, medan kvinnor här tjänade i snitt kr. Av sysselsatta på landsbygden utanför tätorterna 2011, år, var ca 14 % av männen företagare och ca 6 % av kvinnorna, vilket motsvarar genomsnittet totalt för Halland. Mest företagare fanns på landsbygdens tätorter, med 23,7 % och ca 10 % kvinnor minskade antal företagare totalt sett med 181 men företag drivna av kvinnor ökade med 83 st. Se även Referenser: SCB, MONA Västdatabasen Region Halland Bearbetning okt SCB, Jordbruksverket 2012, Jordbruksstatistiks årsbok 2012 Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande Region Halland. Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland För att positivt påverka måluppfyllelsen av regionala strategier och jämställdhetspolitiken, kommer kvinnor räknas underrepresenterad grupp under Om två ansökningar har lika många poäng rangordnar vi ansökningarna i följande ordning: 1. den som söker stöd tillhör en underrepresenterad grupp 2. den ansökan som har högst poäng i högst viktat kriterium 3. den ansökan som kom in först (kronologisk ordning) Investeringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar. Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. I Hallands län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan.

127 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 12. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter, lägsta stödbelopp blir då kronor. 12 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

128 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 9. ( Åtgärd 7) Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd Den här rubriken gäller investeringar som med stor sannolikhet inte skulle genomföras utan stöd, men där den gemensamma nyttan är stor. För de här investeringarna finns det krav på att en offentlig organisation i vissa fall går in med pengar för att finansiera investeringen. Det kan exempelvis vara kommun, landsting, region eller länsstyrelse. Detta gäller dock inte för stöd till bredband eller för den del av stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden som rör investeringar i kommersiell service. Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur (delåtgärd 7.2 fokusområde 6b) Förutom länsstyrelsen handlägger också Sametinget stöd till investeringar i småskalig infrastruktur. Sametinget har egen handlingsplan. Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur ges till investeringar där den gemensamma nyttan är stor men det inte finns några incitament för att någon enskild skulle finansiera investeringen (delåtgärd 7.2) Syftet är att förbättra den småskaliga infrastrukturen på landsbygden för att därigenom ge en ökad livskvalitet och en tryggare utomhusmiljö för de boende på landsbygden. Stöd till sådana investeringar kan med fördel ges när de ligger i anslutning till andra investeringar som fått stöd inom landsbygdsprogrammet. (fokusområde 6b). Regionala prioriteringar med kort bakgrund Tillgänglig infrastruktur, service och boende är grundförutsättningar för fungerande landsbygd. Olika delar av länets ska ses efter sina lokala behov, till exempel har områden i inlandet andra behov av utveckling, transporter och service än kustnära landsbygd. Levande stad och landsbygd i samverkan ger länet fördelar och bidrar till lokal utveckling. Kommunerna har i sina översiktsplaner pekat ut serviceorter dit bostadsbyggande, offentlig och kommersiell service om möjligt ska förläggas. Utbudet av kollektivtrafik i Halland utgår från resbehov och den styrande principen är koncentration till starka stråk. Resandet är störst utmed kusten i nord-sydlig riktning. Alla delar av länet har ett grundläggande utbud av kollektivtrafik men det kan behöva kompletteras av medborgarinitiativ för olika former av samåkning. Det behövs en infrastruktur som tål klimatförändringarna och förvaltas långsiktigt. Länet skiljer sig från övriga Sverige genom att en stor andel av utsläppen av växthusgaser kommer från transporterna. Länet har högre bilåkande per invånare än landet i genomsnitt och andelen som arbetspendlar är stor. Det behövs hållbara transporter i säker trafikmiljö för det dagliga livet på landsbygden. Utveckling av de gröna näringarna kräver strukturer som klarar tunga och snabba transporter.

129 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Avfolkning i en negativ spiral ger sämre underlag för service och tillgängliga hållbara transporter som till exempel möjlighet att pendla från landsbygden även utan bil. Unga och nyanlända är särskilt drabbade tillsammans med en växande äldre befolkning. Inflyttningen i länet är ca personer per år vilket är en stor möjlighet. Detta ger nya behov av tillgänglighet, trygghet och transporter för det dagliga livet på landsbygden. En god sammanhållning och ett starkt föreningsliv med gemensamt ansvarstagande för bygden, kan mobilisera ideella krafter och ge förändring. För att ta tillvara detta behöver ny kunskap, nya arbetssätt och idéer få mer spridning. Metoder för samarbete mellan den offentliga sektorn och de landsbygdsboendes engagemang för det sociala livet och den sociala ekonomin behöver utvecklas, men kräver resurser. Medborgardialog kan visa vad som saknas för att hålla bygder i gott skick och vara attraktiva för alla, samtidigt som gemensam samhällsplanering behövs myndigheter emellan. Beslutsomgångar och urval av ansökningar Beslut fattas löpande. Stor del av budgeten är beslutad och endast mindre mängd medel återstår eller faller tillbaks till tillgänglig budget. Erfarenheten visar att löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse då kravet är att alla ansökningar som kan få bifall måste minst uppnå 200 poäng.på detta sätt säkerställer vi ett bra urval av ansökningar trots ett begränsat antal ansökningar Information finns på Länsstyrelsens hemsida Urvalskriterier (Delåtgärd 7.2 fokusområde 6b) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. + 2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla åtminstone ett nationellt miljömål + 1 poäng: Investeringen har en energieffektiv lösning + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till kulturmiljömålen + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till målen för friluftspolitiken Den som söker har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. +1 poäng: Lämplig kompetens finns inom organisationen för det område investeringen avser +2 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +1 poäng: Den som söker har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning 30

130 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 3. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen + 1 poäng: Det finns en långsiktig lösning på förvaltningen av investeringen. + 1 poäng: Investeringen har en bred förankring i området. + 1 poäng: Investeringen är en del i en helhetslösning. + 1 poäng: Investeringen gynnar bygdens attraktionskraft. + 1 poäng: Insatsen bidrar till att öka tillgänglighet och service för boende och besökare på landsbygden. Summa nationell viktning Bedömningsgrunder 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. + 2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla åtminstone ett nationellt miljömål + 1 poäng: Investeringen har en energieffektiv lösning + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till kulturmiljömålen + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till målen för friluftspolitiken + 2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla åtminstone ett nationellt miljömål Investeringar som är positiva ur miljö- och klimatsynpunkt prioriteras. Två poäng ges till investeringar som bidrar till att uppfylla åtminstone ett nationellt miljömål. Det är framför allt miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som kommer vara viktigt vid bedömningar av ansökningarna i insatsområdet. Men naturligtvis kan även andra miljökvalitetsmål och preciseringar komma ifråga. Varje miljökvalitetsmål beskrivs av de preciseringar som regeringen beslutade Preciseringarna finns i sin helhet på miljömålsportalen, God bebyggd miljö en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade, städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor, kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och att det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar, det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas, den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur + 1 poäng: Investeringen har en energieffektiv lösning Eftersom energieffektivisering är viktigt får de ansökningar som bidrar till energieffektiv drift ett extra poäng. + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till kulturmiljömålen

131 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Poängen ges till de investeringar som bidrar till arbetet med att nå kulturmiljömålen. Se bilagan för miljö- och klimatmål för mer information och vägledning. Lär mer om kulturmiljömål på poäng: Investeringen bidrar tydligt till målen för friluftspolitiken Poängen ges till de investeringar som bidrar till målet för friluftslivspolitiken. Se bilagan för miljö- och klimatmål för mer information och vägledning. Läs mer om mål för friluftsliv på 2. Den som söker har kunskap, kompetens och genomförande-kapacitet för investeringen. + 1 poäng: Lämplig kompetens finns inom organisationen för det område investeringen avser + 2 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen + 1 poäng: Den som söker har en tydlig och relevant målbild + 1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning + 1 poäng: Lämplig kompetens finns inom organisationen för det område investeringen avser En poäng ges när det finns yrkeserfarenhet inom organisationen som gäller för den investering som organisationen ska göra. Om företaget saknar kompetens är risken stor att investeringen inte kommer att ge förväntat resultat. + 2 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen Två poäng ges om den som söker stöd kan visa att han eller hon har tillräcklig kompetens för att kunna genomföra och planera för investeringen. Det kan vara så att den som söker har kompetens, antingen själv eller via en anställd, eller inköpt. Investeringar kan ge påfrestningar på verksamheten, därför är det viktigt att den som söker har kapacitet att genomföra investeringen. + 1 poäng: Den som söker har en tydlig och relevant målbild En poäng ges om organisationen har en tydlig och relevant målbild på både kort och lång sikt. Målbilden ska ge underlag för din bedömning om investeringen kommer att bli genomförd på ett framgångsrikt sätt och också ge önskat resultat. Organisationens kvaliteter och drivkrafter har här stor betydelse. +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning En poäng ges om man i projektet samarbetar med andra företag, ingår i ett nätverk eller verkar organisationsöverskridande. Samverkan kan bland annat leda till mindre riskexponering och bättre marknadsanpassningar. Det kan också innebära bättre lösningar på kapitalförsörjning. 3. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen + 1 poäng: Det finns en långsiktig lösning på förvaltningen av investeringen. En förvaltningsplan bifogas som visar långsiktig förvaltning och eventuell möjlighet till förbättring, utbyggnad eller återställande.

132 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) + 1 poäng: Investeringen har en bred förankring i området. Det kan till exempel vara genom en utförd medborgardialog, lokal utvecklingsplan eller liknande process. Investeringen ska gynna större delen av de permanentboende i området. För att räknas som permanentboende är man folkbokförd på en fastighet som gynnas av investeringen. Beskrivning och karta med upptagningsområde och beräkningar på hur stor andel av de boende som gynnas bifogas ansökan. + 1 poäng: Investeringen är en del i en helhetslösning. Om företag, boende för nyanlända, turism, fritidsboende eller annan verksamhet gynnas, anges det på vilket sätt och i hur stor omfattning. Det kan också vara en investering som gör det möjlig att bygga vidare på med andra stödinsatser eller leder till synergieffekter med andra åtgärder. Det kan vara innovativa nya metoder för samarbete, till exempel mellan den offentliga sektorn och de boendes engagemang för sin bygd. Ansökan ska innehålla hänvisning till vilka andra insatser för lokal utveckling som förstärks eller utvecklas. Det kan vara till något av landsbygdsprogrammen eller Även förstärkning eller utveckling av insatser inom havs- och fiskeriprogrammen eller annan satsning på lokal utveckling, kan komma i fråga. + 1 poäng: Investeringen gynnar bygdens attraktionskraft. Investeringen gör boendemiljön mer attraktiv. Investeringen kan bidra till att underlätta förflyttningar som behövs för det dagliga livet och att befintlig infrastruktur blir mer resurseffektiv. Speciell hänsyn ska tas till de som har svårt att förflytta sig. Investeringen kan ansluta till service, allmänna kommunikationer, vägnät, cykelbana, vattentransport eller hänvisningssystem och på så sätt göra boendemiljön mer attraktiv. Det kan resultera i kortare transportsträcka inom eller till orten. Exempel på detta kan vara en bro som blir en genväg, en cykelbana från bostadsområde till skola, servicepunkt, busshållplats eller samåknings-parkering/lösningar. Väntkurer, cykel-/barnvagnsgarage eller liknande kan ingå. Andra exempel på investeringar är belysning, säkra trappor, ledstänger och antihalkbeläggning. Boendemiljön kan även bli mer attraktiv genom att anlägga en brygga, en lekplats eller liknande som alla i samhället har tillgång till. Det är viktigt vid anläggning av infrastrukturen att projekteringen görs korrekt och hänsyn tas till platsens natur- och kulturvärden. + 1 poäng: Insatsen bidrar till att öka tillgänglighet och service för boende och besökare på landsbygden. Insatsen bidrar till att öka tillgänglighet för boende och besökare med begränsad rörlighet, språkbegränsningar eller andra hinder. Det kan vara en infrastruktur som ansluter och ökar tillgänglighet till en mötesplats öppen för alla, där regelbundna dags-, fritids- eller kulturaktiviteter bedrivs.

133 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Investeringar som inte prioriteras regionalt I Hallands län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar. Stödnivå Om sökande är offentlig aktör ges 100 procent av stödberättigade utgifter. Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter i övriga fall. Om offentlig aktör är sökande ska minst 30 procent av stödet vara övrigt nationellt offentligt stöd. Om privat aktör är sökande krävs inget övrigt nationellt offentligt stöd. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 13 i de fall det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde 6c) Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Stöd till bredband ges för att öka tillgången till bredband med hög överföringshastighet, så kallade nästa generations accessnät (NGA-nät) på landsbygden. Syftet är att öka tillgängligheten till, användning av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik i landsbygdsområden (delåtgärd 7.3, fokusområde 6c). Regionala prioriteringar med kort bakgrund I bredbandsstödet används bara gemensamma nationella prioriteringar. De projekt som beviljas stöd ska bidra till att uppfylla målen i den regionala bredbandsstrategin. I de fall det finns en kommunal bredbandsstrategi ska projektet även bidra till att uppfylla kommunens mål för bredbandsutbyggnad. Region Hallands övergripande vision är att Halland ska vara bästa livsplatsen. I Tillväxtstrategin för Halland är målen att vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region 2020 jämfört med idag. För att lyckas med detta behövs skapa goda grundläggande förutsättningar där tillgång till bredband är en. Ett utbyggt och tillgängligt bredbandsnät ses som en viktig tillväxtmotor för länet, kommunerna och särskilt för företag, service och invånare, särskilt på landsbygden. 13 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

134 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) bredbandskartan.pts.se/ Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning från 2016 visar för Hallands att 61 % av hushållen och 54 % av företagen i länet har tillgång till fiber med 100 Mbit/s. Utbyggnadstakten i Halland är i skrivande stund snabbast i Sverige men trots det ligger vi fortfarande lägre än riket på tillgång till fiberbaserat bredband. Tillgången till fiber varierar kraftigt mellan kommunerna och mellan tätort och landsbygd samt inom kommunerna. Bredbandskartläggningen visar även att tätorterna är mer välförsedda än glesbygdsområden inom respektive kommun. Bäst tillgång till fiber finns i Halmstad kommuns tätort, sämst tillgång har de boende på landsbygden i Laholms kommun.

135 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) Fram till maj 2016 hade marknaden inte visat något stort intresse av att bygga ut fibernät på mindre orter eller på landsbygden. På landsbygden tycks aktiviteten i föreningarna till stor del vara beroende av kommunens intresse i att erbjuda stöd, engagemang och stöttning av fiberföreningarna. Region Halland ansvarar för det strategiska arbetet och har i bred samverkan och dialog med Hallands kommuner, Länsstyrelsen och andra involverade aktörer tagit fram en regional bredbandsstrategi. I december 2015 antog Region Halland en Regional Bredbandsstrategi för Halland som syftar till att stärka hela Hallands förutsättningar att nyttja digitaliseringens möjligheter, vilket innebär att den regionala

136 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) strategins främsta uppgift är att stimulera till utbyggnad av företrädesvis fiber i hela Halland, peka ut gemensamma mål och vara vägvisare för arbetet i att nå målen. I syfte att nå bredbandsmålet har Region Halland tagit ett helhetsansvar för att åstadkomma en sammanhållen återstående utbyggnad av bredband i länet. Region Halland har upphandlat en samarbetspartner för att möjliggöra en länsövergripande utbyggnad av höghastighetsbredband i Halland. Målet med upphandlingen var att hitta en samarbetspartner som tillsammans med Region Halland gör det möjligt att nå bredbandsmålen, i syfte att uppnå mer värde för pengarna genom ett partnerskap mellan privata och offentliga sektorn. Med ett helhetsgrepp har Region Halland skapat en modell som lett till konkurrens i delar av Halland som tidigare inte varit kommersiellt gångbara och motverkar på så sätt en fragmenterad utbyggnadskarta över anslutna fastigheter. Det är viktigt att regionala och kommunala medel används på bästa sätt samtidigt som att se var och hur landsbygdsprogrammets stöd kommer till bäst nytta för att sträva mot samma mål. Beslutsomgångar och urval av ansökningar Vi tillämpar en så kallad öppen budget. Detta innebär att det inte kommer råda medelsbrist förrän pengarna nästan är slut i åtgärden. Beslutsdag för ansökningar inkomna t.o.m. 30/4 2018, kompletta, kommer att beslutas den 31 augusti Budget är inte fastställd när handlingsplanen skrivs utan meddelas efter beslut av kommissionen under våren Inkomna ansökningar om stöd kan inte beslutas innan detta besked. Kompletterande information om ansökningsperioder och beslutsomgångar kommer att meddelas på Länsstyrelsens hemsida Den lägsta miniminivån för urvalskriterier är 200 poäng. Urvalskriterier Delåtgärd 7.3, fokusområde 6c Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Det finns bara nationella urvalskriterier för bredband. Urvalskriterierna syftar till att prioritera kostnadseffektiva projekt med god genomförandekapacitet. Till varje urvalskriterium och poängsättning finns bedömningsgrunder. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Projektet ger hög anslutningsgrad till 5 poäng: 85 procent eller fler anslutna inom avgränsat område för projektet. 45 bredbandsnätet 3 poäng: procent anslutna inom avgränsat område för projektet. 1 poäng: procent anslutna inom avgränsat område för projektet.

137 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) 2. Projektet har ett högt antal möjliga anslutningar till bredbandsnätet 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen 5 poäng: Minst 200 möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet 4 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet. 3 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet. 2 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet. +1 poäng: Likviditeten för projektets genomförande är tryggad. +1 poäng: Det finns en projektledare utsedd för projektet. +1 poäng: Det finns en ekonomiansvarig utsedd för projektet. +1 poäng: Det finns en upphandlingskunnig utsedd för projektet. +1 poäng: Det finns en person med relevant teknisk utbildning eller erfarenhet i projektet. Summa Regionala urvalskriterier För stöd till bredband finns inte några regionala urvalskriterier. Bedömningsgrunder 1. Projektet ger hög anslutningsgrad till bredbandsnätet Syftet med prioriteringen är att öka kostnadseffektiviteten i projekten. I det här sammanhanget betyder det att bredbandsnätet blir billigare per anslutning om det är många som väljer att koppla upp sig. Genom att beräkna anslutningsgraden på hushåll (= permanentbostäder) styr också urvalskriteriet på ett tydligt sätt mot indikatorn för delåtgärden som är antal personer som får tillgång till bredband. Så här beräknas anslutningsgraden: Beräknat antal anslutna hushåll/totalt antal hushåll inom avgränsat område för projektet x 100 = anslutningsgrad i % Hushåll = permanentboende = hushåll med folkbokförda 2. Projektet har ett högre antal möjliga anslutningar till bredbandsnätet Syftet med prioriteringen är att få projekt som omfattar ett lite större område. Det är bra ur kostnadseffektivitetssynpunkt om projekten inte blir alltför små och syftar också till att områden avgränsas på ett klokt sätt så att inte vita fläckar uppstår mellan områdena. Som möjlig anslutning räknas hushåll det vill säga permanentbostäder med folkbokförda. I ett flerbostadshus räknas varje lägenhet som en anslutning. 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen Prioriteringen syftar till att få projekt som kommit långt i sin planering. Projektet har samlat personer med den kompetens som behövs för att kunna

138 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) genomföra projektet. En säkrad finansiering av projektet minskar risken för problem med likviditeten som kan leda till stopp i arbetet. Den kompetens som krävs kan komma från utbildning eller att personen har jobbat med liknande arbetsuppgifter. Personerna ska vara namngivna i ansökan. Likviditeten är tryggad om det finns ett: Lånelöfte om det är en förening eller organisation (som inte är företag eller myndighet) som genomför projektet. Lånelöfte om det är ett företag som genomför projektet. Om företaget har likviditet att genomföra projektet utan externa lån kan lånelöftet ersättas av ett intyg från företaget. Om det är en kommun eller annan myndighet som genomför projektet behövs inget intyg eller lånelöfte. En kommun eller myndighet får alltid ett poäng. Den som genomför projektet är den som är projektägare och alltså står som sökande. Kompetensen ska styrkas med: Oavsett vem som står som genomför projektet, står som sökande, ska de personerna vara namngivna i ansökan. Kompetensen beskrivs i kort förklaring för varje person. Kompetensen kan bestå av utbildning, arbetslivserfarenhet eller erfarenhet från föreningsarbete. Kompetensen behöver inte styrkas av underlag som t ex arbetsgivarintyg eller utbildningsintyg Investeringar som inte prioriteras regionalt Det finns inte några regionala prioriteringar inom bredband Stödnivå Stödnivån i länet är anpassad till de regionala förutsättningarna utifrån gemensamma riktlinjer som tagits fram av Jordbruksverket. Samma stödnivå används för alla projekt som beviljas stöd inom länet. Följande faktorer har vägts samman: bredbandsnätens storlek, som utgår från antal personer per kvadratkilometer i länets olika kommuner markförhållanden, som speglas av andelen åkermark, betesmark, skog inklusive berg, myrar, mossar och liknande svåra marker samt andelen sjöar och vattendrag i länet. historiska kostnader för bredbandsinvesteringar under åren hämtade från bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet Riktlinjen syftar till att den privata insatsen i genomsnitt ska vara likvärdig kostnaden för en uppkoppling i tätort.

139 Länsstyrelsen i Hallands län Dnr (206) tillgång till marknadsaktörer i länet och vilka affärsmodeller de erbjuder. Brist på aktiva marknadsaktörer kan motivera en högre stödnivå. I Hallands län får de som investerar i bredband 60 procent av de stödberättigande utgifterna. Denna procentberäkning gjordes enligt mall i bilaga om beräkning av stödprocent, se bilaga 4. Länets befolkningstäthet har en tydlig förskjutning mot kustområdena som är mer befolkningstäta och inlandet som är glesbefolkat. Stora delar av kommunernas inlandsområden har därför, överlag räknat, lägst befolkningstäthet och därmed störst behov av bredbandsstödet då marknaden troligen inte kommer att bygga här. Behovet för utbyggnad i befolkningsglesa områden och i framförallt inlandet stärks av kartan nedan. För att gynna denna del av länets målgrupp för stödet, har stödprocenten delvis därför avrundadats uppåt till 60 %. Karta Befolkningstäthet, Länsstyrelsen Hallands län Stödprocenten motiveras också av att det i stora delar av Hallands landsbygd är svåra markförhållanden och att även i dessa områden ska anslutningskostnaden för hushållen och företagen kunna vara rimlig. Markförhållandena i länet varierar kraftigt och de målgrupper som är i störst behov av stöd för utbyggnad bor i inlandet där det oftast är svårt att bygga ut och gräva.. Här är till stor del av skogsbygd med stenig, svårframkomlig terräng i sprickdalslandskap med vattendrag och myrmarker. Största arealen åkermark finns i kustområdena. Enligt Utkast till Regional bredbandsstrategi för Halland är skillnaderna i fiberutbyggnaden i dag är till stor del beroende av vilka insatser kommunerna gjort. De investeringar som redan genomförts för fiberutbyggnad i Halland uppskattas till drygt 600 miljoner kronor; vilket resulterat i 2013 års