Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet

Transkript

1 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet Länsstyrelsen i Gävleborgs län Uppdaterad inför 2016 (version ) Godkänd av Jordbruksverket Rapport 2016:6

2

3 BESLUT 1 (1) Dnr Beslut om regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet Länsstyrelsen Gävleborg har tagit fram en handlingsplan i enlighet med Jordbruksverkets riktlinjer. I arbetet har partnerskapet för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet varit delaktiga främst med grundläggande material genom SWOT-analysen för Gävleborgs län som är en bilaga till handlingsplanen. Handlingsplanen är det styrdokument som visar hur länet ska bidra till att nå programmålen inom landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet under I denna beskrivs olika stöd, deras syfte samt vilka ansökningar som prioriteras och varför. Havs- och fiskeriprogrammet berörs främst i avsnitten om partnerskap, fondsamverkan och kommunikationsplan. Under framtagandet av handlingsplanen har handläggare Petra Forsmark varit projektledare och ett stort antal handläggare på Länsstyrelsen Gävleborg har deltagit aktivt. Länsstyrelsen ser stora möjligheter med landsbygdsprogrammet Programmet är ett av verktygen för länets landsbygd att utvecklas genom samverkan. Företag och boende kan genom programmet få incitament till miljöarbete och att skapa en aktiv och attraktiv landsbygd för alla. Per Bill Landshövding Postadress Länsstyrelsen, Gävle Besöksadress Borgmästarplan Telefon Fax Web E-post gavleborg@lansstyrelsen.se

4 Sammanfattning Landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet syftar till att tillsammans med övriga strukturfonder bidra till att nå målen i strategin Europa 2020 om en smart och hållbar tillväxt för alla. Gävleborgs läns regionala handlingsplan för programmen är ett regionalt styrdokument som visar hur Länsstyrelsen kommer att arbeta för att nå våra regionala mål. För att anpassa programmen till regionala förhållanden har ett antal regionala prioriteringar tagits fram. De grundas på den SWOT-analys som tagits fram tillsammans med partnerskapet och andra relevanta aktörer. SWOT-analysen identifierar länets styrkor, svagheter, möjligheter och hot. På regional nivå prioriteras där Levande landsbygd Sysselsättning Öppet odlingslandskap Innovationer Lönsamhet Minskad negativ miljö- och klimatpåverkan För att nå en hög samhällsnytta med programmen är det viktigt att kunskapen om innehållet i handlingsplanen sprids till många målgrupper och att samverkan sker med andra program och fonder. Det blir en av partnerskapet viktigaste uppgift. Hela den regionala handlingsplanen ska genomsyras av de svenska jämställdhetspolitiska målen där kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Länsstyrelsen ska enligt länsstyrelseinstruktionen integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns villkor. Detta omfattar självklart även den regionala handlingsplanen. 2

5 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund EU:s mål styr innehållet i programmen Landsbygdsprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU Havs- och fiskeriprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU Åtgärder och prioriteringar i landsbygdsprogrammet Åtgärder och prioriteringar i havs- och fiskeriprogrammet Partnerskapet Övergripande mål Partnerskapets roll Referensgrupper Länets prioriteringar och urvalskriterier i landsbygdsprogrammet Hur urvalskriterier räknas Hur rangordning av ärenden med lika poäng ska göras Kompetensutveckling och rådgivning Stöd till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb Stöd till rådgivning för kommersiell service Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag Investeringsstöd för energieffektivisering samt energigrödor inom jordbruks- och trädgårdsföretag Investeringsstöd för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak inom jordbruks- och trädgårdsföretag Förädlingsstöd för kort livsmedelskedja och lokala marknader Förädlingsstöd för att skapa nya jobb Miljöinvesteringar Stöd till stängsel mot rovdjur Engångsröjning av betesmark Miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet Anlägga tvåstegsdiken Reglerbar dränering Jordbruks- och affärsutveckling

6 8.1. Startstöd Investeringsstöd till förnybar energi Investeringsstöd till gödselbaserad biogas Investeringsstöd för att skapa nya jobb Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur Stöd till bredband Stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden Stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism samt för turistinformation Stöd till utveckling av natur- och kulturmiljö Samarbete Stöd till samarbeten för att skapa nya jobb Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan Kommunikation Kommunikationsmål Målgrupper och prioriterade målgrupper Budskap Kanaler och kommunikation Löpande aktivitetsplanering Samarbeten Uppföljning och utvärdering Ko - som i kommunikation Arbete med andra mål och lokal utveckling Synergier med fonder och planer som ska bidra till samma mål Arbete med lokal utveckling Uppföljning och revidering Bilagor Bilaga 1: SWOT-analys och identifiering av regionala behov Bilaga 2: Budget och mål Bilaga 3: Bedömningsgrunder för stöd till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat Bilaga 4: Bedömningsgrunder för stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb Bilaga 5: Bedömningsgrunder för stöd till rådgivning för kommersiell service 135 4

7 14.6. Bilaga 6: Bedömningsgrunder för investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag Bilaga 7: Bedömningsgrunder för investeringsstöd för energieffektivisering samt energigrödor inom jordbruks- och trädgårdsföretag Bilaga 8: Bedömningsgrunder för investeringsstöd för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak inom jordbruks- och trädgårdsföretag Bilaga 9: Bedömningsgrunder för förädlingsstöd för kort livsmedelskedja och lokala marknader Bilaga 10: Bedömningsgrunder för förädlingsstöd för att skapa nya jobb Bilaga 11: Bedömningsgrunder för stöd till stängsel mot rovdjur Bilaga 12: Bedömningsgrunder för stöd till engångsröjning av betesmark Bilaga 13: Bedömningsgrunder för miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet Bilaga 14: Bedömningsgrunder för stöd till att anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald Bilaga 15: Bedömningsgrunder för stöd till att anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet Bilaga 16: Bedömningsgrunder stöd till att anlägga tvåstegsdiken Bilaga 17: Bedömningsgrunder för startstöd Bilaga 18: Bedömningsgrunder för investeringsstöd till förnybar energi Bilaga 19: Bedömningsgrunder för investeringsstöd till gödselbaserad biogas Bilaga 20: Bedömningsgrunder för investeringsstöd för att skapa nya jobb Bilaga 21: Bedömningsgrunder för stöd till investeringar i småskalig infrastruktur Bilaga 22: Bedömningsgrunder för stöd till bredband Bilaga 23: Bedömningsgrunder för stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden Bilaga 24: Bedömningsgrunder för stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism samt för turistinformation Bilaga 25: Bedömningsgrunder för stöd till utveckling av natur- och kulturmiljöer Bilaga 26: Bedömningsgrunder för stöd till samarbeten för att skapa nya jobb Bilaga 27: Bedömningsgrunder för stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan Bilaga 28: Miljö Bilaga 29: Stödprocent för bredband Bilaga 30: Kommunernas varuförsörjningsplaner

8 1. Syfte och bakgrund Den regionala handlingsplanen ska användas för att styra länsstyrelsens arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och samordning med andra fonder samt annan regional och lokal utveckling. Stöden till landsbygdsutveckling som finns i landsbygdsprogrammet regleras genom EU-förordningen 1, landsbygdsförordningen 2 och förskriften om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar 3. Den regionala handlingsplanen är ett komplement till dessa bestämmelser och används för att myndigheten ska kunna anpassa sina prioriteringar efter sina förutsättningar. I den regionala handlingsplanen ingår också att besluta om högsta stödbelopp, stödnivå och regionala urvalskriterier för vissa stöd. Den regionala handlingsplanen godkänns av Jordbruksverket. Den regionala handlingsplanen gäller även för havs- och fiskeriprogrammet. Men myndigheten gör inga egna prioriteringar för havs- och fiskeriprogrammet i den regionala handlingsplanen. Stöden i havs- och fiskeriprogrammet regleras genom EU-förordningen 4, fiskeförordningen 5 samt förskriften om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar. Det finns en nationell handlingsplan för havs- och fiskeriprogrammet. När ett beslut om stöd fattas, ska den handlingsplan som är godkänd av Jordbruksverket ligga till grund för beslutet. Vid uppdatering av handlingsplanen måste den först godkännas av Jordbruksverket innan den kan börja gälla. Intill dess gäller den tidigare handlingsplanen när beslut om stöd ska tas. 2. EU:s mål styr innehållet i programmen Alla landsbygdsprogrammets och havs- och fiskeriprogrammets prioriteringar bidrar till EU:s övergripande mål, EU EU 2020 är EU:s tillväxtstrategi för en smart och hållbar ekonomi med hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. I Sverige ska landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet, de regionala strukturfondsprogrammen och socialfondsprogrammet gemensamt bidra till de 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/ Förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder 3 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:35) om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar samt stöd för lokalt ledd utveckling 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006, och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/ Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen 6

9 fondgemensamma tematiska målen, se bilderna nedan. Dessa mål bidrar i sin tur alla till EU Landsbygdsprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU 2020 EU 2020 Övergripande mål 1. Sysselsättning 75 % av åringar ska ha ett arbete 2. FoU/Innovation 3% av EU:s BNP (off. Och privata tillsammans) ska investeras i FoU/Innovation 3. Klimatförändring/energi Utsläppen av växthusgaser 20 % lägre än 1990 (eller 30 % om förutsättningarna är de rätta) 20 % av energin från förnybara energikällor 20 % ökning av energieffektiviteten 4 Utbildning minska avhopp från skolan till under 10 % minst 40 % av åringar avslutad utbildning på högskolenivå 5. Fattigdom/social utslagning minst 20 miljoner färre människor i eller i riskzonen för fattigdom och social utestängning Fondgemensamma tematiska mål 1. Stärka forskning, tekniska utveckling, innovation 2. Öka tillgång till informationsoch kommunikationsteknik 3. Ökad konkurrenskraft i SME, jordbruk och fiske 4. Stödja koldioxidsnål ekonomi 5. Anpassning, riskförebyggande, riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Miljöskydd och resurseffektivitet 7. Främja hållbara transporter och infrastruktur 8. Främja sysselsättningar och arbetskraftens rörlighet 9. Främja social utveckling och bekämpa fattigdom Unionens prioriteringar för landsbygdens utveckling 1. Horisontell prioritering: Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord och skogsbruk samt på landsbygden 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk 3. Förbättra djurvälfärd, riskhantering i jordbruket och organisationen av livsmedelskedjan inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jord och skogsbruk 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket 10. Investera i utbildning, kompetens och ett livslångt lärande 11. Förbättra institutionella kapaciteten och effektiviteten i offentlig förvaltning 6. Främja social utveckling, bekämpa fattigdom och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden Tekniskt stöd och förhandsvillkor 7

10 2.2. Havs- och fiskeriprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU

11 2.3. Åtgärder och prioriteringar i landsbygdsprogrammet Det svenska landsbygdsprogrammet är uppdelat i 6 prioriterade områden och 15 mer detaljerade fokusområden. Regeringen har beslutat hur programmets pengar ska fördelas på fokusområden och delåtgärder. Fokusområdena1abc ska genomsyra samtliga åtgärder och finns därför inte med i tabellen landsbygdsprogrammet abc handlar om kunskapsöverföring och innovation. Följande prioriteringar och fokusområden används inom det svenska landsbygdsprogrammet: 1. Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk samt på landsbygden. a) främja innovation, samarbete och kompetensutveckling på landsbygden b) stärka banden mellan jordbruk och livsmedelsproduktion samt forskning och innovation, även i syfte att utveckla miljöledning och miljökvalitet. c) främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruk. 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk a) konkurrenskraft, omstrukturering, diversifiering inom jordbruk, trädgård, rennäring och skog b) underlätta för unga med rätt kompetens att starta företag inom jordbruk-, trädgård- samt rennäring. 3. Förbättra djurvälfärd och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter a) förbättra konkurrenskraften genom kort livsmedelskedja samt bättre djurvälfärd. 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jord- och skogsbruk a) återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden b) förbättra vattenförvaltningen och hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel c) förebygga markerosion och förbättra markskötseln 9

12 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket b) effektivisera energianvändningen inom jordbruket c) främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda till livsmedel. Gränsdragningen mellan fokusområdena 5b och 5c är ofta svår att göra, varför dessa insatser av förenklingsskäl hanteras under fokusområde 5c, på så sätt kan en resursmässig splittring på flera fokusområden undvikas.(från programmet) d) minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak 6. Främja social utveckling och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden a) främja diversifiering, skapande och utveckling av nya små företag och arbetstillfällen b) främja lokal utveckling på landsbygden c) anläggning och projektering av passiv bredbandsstruktur Här ser du de åtgärder som finns i landsbygdsprogrammet och hur dessa ska bidra till olika fokusområden. Länsstyrelserna, Jordbruksverket, Samtinget, Skogsstyrelsens och Tillväxtverket är andra myndigheter som handlägger stöd och ersättningar i landsbygdsprogrammet. I handlingsplanens kapitel 5-10 finns de åtgärder som Länsstyrelsen handlägger. Landsbygdsprogrammet Kod för åtgärd och delåtgärd Fokusområde 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c Konkurrenskraft och lönsamhet Unga Korta leveranskedjor och djurvälfärd Miljö i jordbruket Energieffektivisering och förnybar energi 1 Kompetensutveckling 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 1.1 Stöd till kompetensutveckling x x x x x 1.2 Stöd till demonstrationer och information x x x x x 2 Rådgivning 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 2.1 Stöd till rådgivningstjänster x x x x x 2.3 Stöd till fortbildning av rådgivare x x x x Minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak Nya jobb och diversifiering Lokal utveckling Bredband 10

13 4 Investeringar till jordbruk, trädgård och rennäring 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 4.1 Investeringsstöd inom jordbruk, trädgård och rennäring x x x 4.2 Förädlingsstöd x x 4.4 MiIjöinvesteringar 4.4 Stängsel mot rovdjur x 4.4 Engångsröjning av betesmark x 4.4 Reglerbar dränering x 6 Jordbruks och affärsutveckling 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 6.1 Startstöd x 6.4 Investeringsstöd för jobb och klimat x x x 7 Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 7.2 Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur x 7.3 Stöd till bredband x 7.4 Stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden x 7.5 Stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism x samt för turistinformation 7.6 Stöd till utveckling av natur och kulturmiljö x 7.6 Miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet x 7.6 Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk x mångfald 7.6 Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad x vattenkvalitet 7.6 Anlägga tvåstegsdiken x 7.6 Återskapa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet x 8 Stöd för miljöåtgärder i skogen 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 8.4 Stöd till återställande av skadad skog x 8.5 Stöd för att bevara och utveckla skogens miljövärden x 10 Miljö och klimatvänligt jordbruk 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 10.1 Miljöersättningar x Betesmarker och slåtterängar x Komplement Lieslåtter x Komplement Efterbete x Komplement Höhantering x Komplement Lövtäkt x Komplement Bränning x Komplement Svårtillgängliga platser x Fäbodar x Restaurering av betesmarker och slåtterängar x Vallodling x Skötsel av våtmarker och dammar x Minskat kväveläckage x Skyddszoner x Hotade husdjursraser x 10.2 Projektstöd till lantrasföreningar x 11 Ekologisk produktion 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 11.1 Omställning till ekologisk produktion x 11.2 Ersättning för ekologisk produktion x 13 Kompensationsstöd x 14 Djurvälfärdsersättningar 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c Extra djuromsorg för suggor x Extra djuromsorg för får x Utökad klövhälsovård för mjölkkor x 16 Samarbete 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 16.1 Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP x x x x x 16.2 Stöd till utveckling inom jordbruk, livsmedel och skog samt x x x x x x x x pilotprojekt 16.4 Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom x livsmedelskedjan 16.5 Stöd till samarbeten inom miljö x x x 16.9 Stöd till samarbeten som främjar diversifiering och information x x x om miljö och mat 19 Lokalt ledd utveckling 2a 2b 3a 4abc 5bc 5d 6a 6b 6c 19.1 Förberedande stöd för lokalt ledd utveckling 11 x 19.2 Stöd till genomförande av lokala utvecklingsstrategier x 19.3 Stöd till samarbetsåtgärder inom lokalt ledd utveckling x 19.4 Löpande kostnader och ledning x

14 Landsbygdsprogrammets landsbygdsdefinition Landsbygdsdefinitionen i landsbygdsprogrammet består av fyra huvuddelar; jordbruksföretag, mindre tätorter, regionala undantag samt särskild definition för lokalt ledd utveckling. Under vissa omständigheter kan enskilda åtgärder tillämpa en annan definition. Ingen geografisk avgränsning kommer att tillämpas för de insatser som har anknytning till jordbruksföretag, jordbruksverksamhet, skogsbruksverksamhet, målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk eller för investeringar i bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter även om stödmottagaren är lokaliserad i en tätort. För övriga åtgärder, delåtgärder eller typer av insatser med undantag för lokalt ledd utveckling, definieras landsbygd som områden utanför tätorter med mer än invånare enligt SCBs befolkningsstatistik för år I de fall där stödmottagaren (projektägaren) är lokaliserad till en tätort med mer än invånare ska projektets mervärde och nytta tillfalla landsbygdsområdet. Insatser ska kunna genomföras även i större tätorter om projektet tillför mervärden till landsbygdsområden. Förekomsten av tätorter i ett annars glest befolkat område kan vara viktiga stödjepunkter i genomförandet av programmet. Av denna anledning bör berörda myndigheter som handlägger stöd som riktas till de län där befolkningstätheten är lägre än medelvärdet för riket (22,9 invånare per kvadratkilometer) ges möjlighet att nyansera och utveckla den ovan bestämda huvudregeln. Detta kan göras genom att större tätorter räknas in i tillämpningsområdet för dessa län Länsstyrelsens landsbygdsdefinition Länsstyrelsen Gävleborg arbetar enligt definitionen av landsbygd enligt ovan Länsstyrelsens definition på fäbod Länsstyrelsen Gävleborg har inga särskilda kriterier för en godkänd fäbod utan följer de krav som ska vara uppfyllda enligt den senast gällande versionen av Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsbidrag, under miljöersättning för fäbodar. Länsstyrelsen har inte heller några villkor för komplementet särskild skötsel av fäbodbete förutom dem som finns i ovan nämnda föreskrift. 12

15 2.4. Åtgärder och prioriteringar i havs- och fiskeriprogrammet Det svenska havs- och fiskeriprogrammet är uppdelat i 6 prioriterade områden och 16 fokusområden. Följande prioriteringar och fokusområden finns inom programmet. 1. Främja ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske genom att sträva efter följande specifika mål: a) minskad påverkan av havsmiljön, bland annat genom att oönskade fångster så långt som möjligt undviks och minskas b) skyddad och återställd biologisk mångfald i vattenmiljöer och i de akvatiska ekosystemen c) säkerställd balans mellan fiskekapaciteten och tillgängliga fiskemöjligheter d) ökad konkurrenskraft och lönsamhet för företag inom fisket, bland annat för det småskaliga kustfisket, samt förbättrad säkerhets- och arbetsförhållandena e) stärkt teknisk utveckling och innovation, här ingår ökad energieffektivitet och kunskapsöverföring. f) utvecklad yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt lärande. 2. Främja ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk genom att sträva efter följande specifika mål: a) stärkt teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring b) stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet för vattenbruket, här ingår förbättrad säkerhet och förbättrade arbetsförhållanden, särskilt för små och medelstora företag c) skyddad och återställd biologisk mångfalden i vattenmiljöer samt förbättrade ekosystem som är anslutna till vattenbruket samt främja ett resurseffektivt vattenbruk d) ett vattenbruk som kan säkerställa en hög nivå av miljöskydd, främja djurhälsa och välbefinnande samt folkhälsa och allmän säkerhet e) utvecklad yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt lärande. 3. Främja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken genom att sträva efter följande specifika mål: a) förbättrade vetenskapliga rön som fler kan ta del av samt förbättrad insamling och hantering av data b) bättre övervakning, kontroll och tillsyn, förbättrad institutionell kapacitet och en effektiv offentlig förvaltning utan att den administrativa bördan ökar 4. Öka sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen genom att sträva efter följande specifika mål: ekonomisk tillväxt 13

16 social delaktighet ökad sysselsättning genom att fler går att anställa och arbetskraftsrörligheten i de kust- och inlandssamhällen som är beroende av fiske och vattenbruk ökar, här ingår diversifiering av verksamheten inom fisket och inom andra sektorer av den maritima ekonomin 5. Främja saluföring och beredning genom att sträva efter följande specifika mål: a) bättre organisation av marknaderna för fiskeri- och vattenbruksprodukter b) fler investeringar i berednings- och saluföringssektorerna. 6. Främja genomförandet av den integrerade havspolitiken. Här ser du de åtgärder som finns i havs- och fiskeriprogrammet och hur dessa ska bidra till de olika fokusområdena. Artikel 6 Specifikt Åtgärd mål 38, 44.1c 1a Investeringar inom fiske 37 1a Utveckling av bevarandeåtgärder och regionalt samarbete 39, 44.1c 1a Nya tekniska lösningar inom fiske 39, 44.1c 1a Nya former av förvaltning och organisation inom fiske 40.1a 1a Samla in förlorade fiskeredskap eller marint skräp 40.1b, c, i, 1b Bevarandeprojekt för att återställa akvatisk mångfald 44.6a b 40.1d g, 44.6a 1b Bevarandeprojekt för skyddade områden 36 1c System för tilldelning av fiskemöjligheter 42, 44.1e 1d Investeringar som höjer kvalitet och mervärde på vildfångad fisk 43.1, 44.1f 1d Fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar förbättrad infrastruktur a Fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar anpassning till landningsskyldigheten 30, d Diversifiering inom fiske 26, e Utveckling av produkter och processer inom fiske 28, e Partnerskap mellan forskare och fiskare , 44.1a 1f Kompetensutveckling och informationsinsatser inom fiske 47 2a Innovationsprojekt inom vattenbruk 6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs och fiskerifonden 14

17 48.1a, d, g h 2b Produktiva investeringar i vattenbruk 48.1e, j 2c Miljöinvesteringar i vattenbruk 52 2b Startstöd för hållbara vattenbruksföretag 51.1a 2c Kommunal planering av vattenbruk 56.1a b 2d Djurs hälsa och välbefinnande 50 2e Kompetensutveckling och informationsinsatser inom vattenbruk 77 3a Datainsamling 76 3b Kontroll och tillsyn av fiske stöd till ansvarsmyndigheter 76 3b Kontroll och tillsyn av fiske stöd till privata aktörer 63 4 Genomförande av lokala utvecklingsstrategier lokalt ledd utveckling 64 4 Samarbetsåtgärder lokalt ledd utveckling 62.1a 4 Förberedande stöd lokalt ledd utveckling 62.1d 4 Löpande kostnader och ledning lokalt ledd utveckling 68.1a 5a Bilda producent eller branschorganisationer 68.1b e 5a Saluföringsåtgärder 66 5a Produktions och saluföringsplaner 69.1c d,f 5b Beredning av fiskeri och vattenbruksprodukter 80.1b 6a Skydd av havsmiljön 80.1c 6a Öka kunskapen om havsmiljön Det är Jordbruksverket, länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten som handlägger de olika åtgärderna. Följande åtgärder handlägger länsstyrelsen: investeringar inom fiske investeringar som höjer kvalitet och mervärde på vildfångad fisk fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - förbättrad infrastruktur fiskehamnar, landningsplatser och auktionshallar - anpassning till landningsskyldigheten diversifiering inom fiske produktiva investeringar i vattenbruk miljöinvesteringar i vattenbruk startstöd för hållbara vattenbruksföretag beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter Det finns mer information om respektive åtgärd i den nationella handlingsplanen för havs- och fiskeriprogrammet. Här finns också information om budget. Handlingsplanen kommer att finnas på Jordbruksverkets webbplats. 15

18 3. Partnerskapet 3.1. Övergripande mål Ett partnerskap för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet har bildats i Gävleborgs län. Det övergripande målet med partnerskapet är att alla deltagare ska bidra till målet om smart och hållbar tillväxt för alla i Gävleborgs län inom ramen för programmen. De nätverk som deltagarna äger eller har tillgång till är av största betydelse för att information om programmen når de målgrupper som kan bidra till att uppfylla landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammets mål. För detta behövs ett aktivt deltagande och ett löpande kunskapsutbyte från deltagarna i partnerskapet. Länsstyrelsen har valt att forma ett partnerskap som omfattar cirka 20 aktörer. Dessa återfinns inom områden som offentliga aktörer inom landsbygdsutveckling, näringslivet och arbetsmarknadens organisationer, intresseorganisationer och paraplyorganisationer samt de som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och ickediskriminering. Nedanstående aktörer ingår i partnerskapet. Länsstyrelsen Gävleborg LRF Region Gävleborg Coompanion Tillväxtverket ESF-rådet HS Konsult AB Leader Hälsingebygden Leader Gästrikebygden Naturskyddsföreningen Skogsstyrelsen Gävle fiskareförening Vattenbrukarnas riksförbund Hela Sverige ska leva Lantmäteriet Högskolan i Gävle Arbetsförmedlingen Almi 16

19 Länets två Leaderområden har ingått i den tidigare programperiodens partnerskap. Vi räknar med att länets områden för Lokalt ledd utveckling kommer att ingå i partnerskapet även denna programperiod. Representanter för Lokalt ledd utveckling har en viktig roll för genomförandet av programmen och deras roll i partnerskapet utvecklas vidare när formerna för Lokalt ledd utveckling finns klara. Jämställdhet har varit en viktig aspekt i urvalsprocessen, och partnerskapet består därför av ungefär lika många kvinnor som män. En jämn könsfördelning ger oss inte bara bredare preferenser att utgå från i arbetet med handlingsplanen, utan skapar också bättre förutsättningar för en kreativ arbetsprocess. Länsstyrelsens sakkunniga inom jämställdhet och integration är också kopplade till partnerskapet, tillsammans med sakkunniga inom lantbruk, vatten och fiske Partnerskapets roll Partnerskapet bildades officiellt den 11 oktober Flera aktörer har dock medverkat tidigare i processen vid framtagandet av länets SWOT-analys. Partnerskapets övergripande uppgift är att bidra till att tillgängliga medel ur aktuella EU-fonder används på bästa sätt för att uppnå målen i EU strategin. Partnerskapet har för avsikt att träffas fyra gånger per år. Följande frågor kommer att avhandlas på partnerskapmötena: Landsbygdsprogrammets och havs- och fiskeriprogrammets måluppfyllelse i länet: Partnerskapet spelar en viktig roll inför beslut om hur programmen ska inriktas för god måluppfyllelse. Programmens inriktning regleras i den regionala handlingsplanen för Gävleborgs län. Det kommer att ske en årlig översyn av den regionala handlingsplanen. Prioriteringar genom regionala urvalskriterier inom landsbygdsprogrammet: Partnerskapet kommer att vara delaktiga i utformningen av urvalskriterier för prioriteringar mellan ärenden. Omvärldsbevakning: Det är viktigt att de aktörer som deltar i partnerskapet genom kompetens inom sitt sakområde delger kunskap och rapporterar händelser som sker inom respektive organisations omvärld. Detta skapar goda möjligheter för kunskapsutbyte och en helhetsbild av utvecklingen i länet. Uppföljning av resultat: Partnerskapet kommer kontinuerligt att diskutera information kring ansökningstryck, handläggningstider, budgetutnyttjande samt måluppfyllelse och effekter a landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Partnerskapet ska vara delaktiga under utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av programmen. För ett framgångsrikt

20 samarbete behöver alla parter stötta varandra och använda sina kontakter och nätverk aktivt. Det är också viktigt att varje aktör deltar utifrån sin kompetens inom sitt sakområde och bidrar därmed till en helhetssyn för länet. Varje deltagare i partnerskapet har åtagit sig att Sprida information om landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammets möjligheter till sina nätverk. På detta sätt medverkar partnerskapet deltagare till att programmens möjligheter når rätt målgrupper. Ha ett tydligt mandat från respektive organisation som deltar i partnerskapet att föra organisationens talan vid möten och även i övrigt företräda sin organisation i de frågor som behandlas i partnerskapet. Bidra med skriftliga synpunkter på förslag. Inför beslut om ändringar i länets handlingsplan är synpunkter från partnerskapets aktörer viktiga Referensgrupper För att få en bred förankring har vi förutom partnerskapet även valt att knyta till oss referensgrupper att samverka med i specifika frågeställningar. Här ingår aktörer med ett speciellt intresse i den aktuella frågan, men även delar av partnerskapet. I dessa grupper har vi arbetat med att ta fram förslag på de regionala urvalskriterierna som senare förankrats i partnerskapet. Aktiviteten i de olika referensgrupperna kommer troligen att variera. Vissa kommer att kvarstå under hela programperioden, medan andra endast träffas några få gånger. Genom arbetet i referensgrupperna uppnår vi ett aktivt deltagande i arbetet och vi har fått en än bredare förankring i länet. 18

21 4. Länets prioriteringar och urvalskriterier i landsbygdsprogrammet Alla stöd i landsbygdsprogrammet ska bidra till EU:s prioriteringar i programmet. I kapitel 5 till och med 10 visas de övergripande prioriteringarna för de projekt- och företagsstöd som länsstyrelsen ska handlägga. Här visas också de regionala prioriteringar som görs utifrån den SWOT-analys som finns i bilaga 1. För att välja ut de ansökningar som effektivast leder till programmets prioriteringar finns det urvalskriterier. De nationella urvalskriterierna är samma i hela landet. De regionala urvalskriterierna har länsstyrelsen tagit fram med hjälp av sitt partnerskap. De speglar prioriteringarna i länet och bygger på SWOTanalysen. Det finns inte några urvalskriterier som utgår från diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning med mera. Det beror på att kriterier inom det här området riskerar att hamna i konflikt med lagstiftning och rättspraxis. Vi kommer att ta hänsyn till jämställdhet genom att jämställdhetsintegrera handlingsplanen. Arbetet kommer att ske successivt under programperioden Hur urvalskriterier räknas Urvalskriterierna avgör hur en ansökan prioriteras Poängsättning För varje urvalskriterium finns det poängsättningar. Om det står plustecken för poängsättningen betyder det att den poängsättningen kan räknas tillsammans med andra. Om det inte finns något plustecken räknas enbart den högsta poängnivån som uppfylls. Det totala antalet poäng är alltid mellan 0 och 5 poäng, vilket gör att eventuella poäng över 5 inte räknas. Alla urvalskriterier och poängsättningar har en bedömningsgrund knuten till sig, dessa finns i handlingsplanens bilagor. Bedömningsgrunderna förklarar hur poängsättningen sker och på vilka grunder ansökan poängsätts Viktning När ett urvalskriterium är färdigbedömt multipliceras poängen med viktningen. Detta leder till att urvalskriterier som bedöms vara viktigare har en större effekt på hur ansökan ska prioriteras 19

22 Krav på poäng avgör om ansökan prioriteras För att en ansökan ska prioriteras krävs följande: Den viktade summan för urvalskriterier är minst lika hög som minimipoängen som gäller för insatsområdet. Det kan gälla både nationella och regionala urvalskriterier. Ansökan måste få poäng i minst två av de angivna urvalskriterierna. Om båda av dessa krav uppfylls kommer ansökan att prioriteras på det sätt som anges i insatsområdet Hur rangordning av ärenden med lika poäng ska göras Om två ansökningar har lika många poäng ska den ansökan väljas som har högst poäng i högst viktat kriterium. Blir inte detta utslagsgivande tillämpas kronologisk ordning, d.v.s. den ansökan som kom in först beviljas stöd. Eventuella undantag från denna huvudregel framgår under respektive insatsområden. 20

23 5. Kompetensutveckling och rådgivning Syftet med kompetensutvecklingen och rådgivningen är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och därmed även öka effektiviteten och förbättra måluppfyllelsen för övriga åtgärder i landsbygdsprogrammet. I sin helhet ska åtgärden bidra till en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden. Det finns flera myndigheter som handlägger stöd inom kompetensutveckling och rådgivning. Det är länsstyrelserna, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket. Varje myndighet har sin egen handlingsplan. Jordbruksverket är den enda myndigheten som handlägger stöd inom kompetensutveckling och rådgivning inom följande områden: ökad konkurrenskraft, djurvälfärd samt kort livsmedelskedja och lokal marknad Stöd till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd riktar sig till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat (delåtgärderna 1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområdena 4abc och 5bcd) och syftar till att återställa, bevara och förbättra biologiska mångfalden och de europeiska landskapens karaktär (fokusområde 4a) förbättra vattenförvaltningen, inklusive hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel (fokusområde 4b) förebygga markerosion och förbättra markskötseln (fokusområde 4c) effektivisera energianvändningen inom jordbruk och livsmedelsförädling (fokusområde 5b som enligt programmet generellt ingår i fokusområde 5c om förnybar energi) minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak (fokusområde 5d) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Gävleborg är ett skogslandskap med odlingsbygder längs kusten och i stråk inåt landet längs slätter, sjöar samt å- och älvdalar. Åkerarealen används främst för grovfoderproduktion, 23 % av åkerarealen används för spannmålsodling och specialodling finns endast i begränsad omfattning. I odlingslandskapet är bristen på skötsel av betes- och ängsmarker ett stort problem då bete idag mest sker på betesvallar och naturbetesmarkerna lämnas att växa igen. Mjölkproduktionen har länge varit basen för animalieproduktionen i länet men antal mjölkföretag minskar och tenderar att bli allt större. Den betesbaserade köttproduktionen har 21

24 kompenserat för minskningen av mjölkkor och antalet nötkreatur har totalt sett därför inte minskat. Antalet får och hästar ökar och har också blivit en viktig del av länet. Kontinuerlig rådgivning och kompetensutveckling behövs för att nå miljömålen och för att företagen ska fortsätta att utvecklas. De utpekade insatserna berör flera av de nationella miljökvalitetsmålen som är särskilt relevanta för landsbygden; Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt Levande kust och skärgård, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalité, Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag och Levande skogar. Ett rikt odlingslandskap Naturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av hur det har brukats av människan under flera tusen år. En stor del av våra växt och djurarter finns i slåtter och betesmarker samt i åker och vägrenar, åkerholmar, våtmarker och andra småbiotoper. Den biologiska mångfalden och kulturmiljöerna är beroende av ett fortsatt jordbruk, men också av vilka metoder som används. Bland annat är betande djur en förutsättning för att bevara artrika betesmarker. I delar av länet har jordbruket blivit mer intensivt, medan marker på andra håll inte brukas längre och många gårdar läggs ned. Båda trenderna leder till att många arter och naturtyper i odlingslandskapet hotas. Genom att kombinera traditionell skötsel med nya innovativa skötselmetoder kan värdefulla ängs- och hagmarker fortsätta att hållas öppna. Kompetensutveckling behövs för att öka intresset och kunskapen om den egna bygdens kulturmiljövärden hos företagarna på landsbygden. Genom kunskap stimuleras företagarna till eget engagemang för utveckling i bygden och till ökad samverkan mellan företagare på landsbygden. Greppa Näringen Vi går mot allt varmare tider med större variation i klimatet och den största temperaturökningen i landet har skett längs Norrlandskusten och i mellersta Sverige. I Gävleborgs klimat- och energistrategi framkommer att 2006 stod denitrifikation på jordbruksmark för mer än 50 % av lustgasutsläppen i länet. Jordbruk har ett stort ansvar för att minska sin klimatpåverkan och en viktig åtgärd mot denitrifikation är att ha en väl fungerande dränering och god markstruktur. Det är också viktigt att minimera markpackningen. En höjd mullhalt av länets jordar skulle ge bättre markstruktur och därmed ökad bördighet och produktion och därmed minska förlusterna av fosfor. En ökad produktion innebär dessutom minskad urlakning av kväve per producerad vara och även minskad klimatpåverkan per producerad vara. I Gävleborgs regionala miljömål framkommer att trots en relativt god grundvattenkvalitet så visar nya mätningar att vi har större problem med föroreningar än vi tidigare haft kunskap om. Det handlar till viss del om 22

25 ammonium och sulfat från jordbruket. Genom fortsatt bra hantering av växtskyddsmedel på gården minskar också risken att vatten och andra känsliga miljöer i naturen förorenas Energieffektivisering är både en ekonomisk och miljömässigt bra satsning för lantbruksföretaget. Med enkla åtgärder genom rätt val vid nyinvesteringar går det att minska energianvändningen på gården med 5-15 procent. Exempel på detta kan vara att investera i naturlig ventilation eller automatisk styrning av lamporna. En viktig del i klimatarbetet är att effektivisera odlingen av spannmål, oljeväxter, baljväxter etc. Då minskar beroendet av att importera kraftfoder till Gävleborgs län. Avgång av växthusgaser från åkermark är starkt förknippat med arealen och hantering av stallgödsel, mineralgödsel etc. Ökad produktion på samma areal innebär en minskad energiåtgång, övergödning och klimatpåverkan räknat på producerad vara. Ekologisk produktion Inom flera produktionsområden är efterfrågan på ekologiskt producerade produkter större än den svenska produktionen. I Gävleborgs län var % av åkermarken ekologisk. Ekologisk märkning ger ett mervärde till den närproducerade maten. Ekologisk odling har positiv effekt på biologisk mångfald, markbördighet och gynnar pollinerare och naturliga fiender vilket bidrar till att uppfylla de svenska miljömålen. Det faktum att man inte använder kemiska bekämpningsmedel bidrar till att nå målen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet. Den ekologiska produktionens varierade växtföljder med större inslag av vall bidrar till att nå miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsen vill genom kompetensutveckling i form av kurser, rådgivning och informationsåtgärder stimulera till ökad omläggning och till nyetablering för att möta den ökade efterfrågan. Aktiviteter behövs även för att stärka redan ekologiska producenter i deras företagande och utveckla produktionsmetoder. Aktiviteterna stimulerar till ökad samverkan mellan producenter med målet att fler ekologiska produkter ska nå marknaden Målbild Ökad biologisk mångfald och öppna landskap. Minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare 23

26 erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Upphandling, utlysning och länens eget arbete med kompetensutveckling och rådgivning Upphandling av kompetensutveckling och rådgivning kommer att genomföras så att innehållet i så stor utsträckning som möjligt bidrar till att uppfylla målen för aktuella fokusområden. Genom SWOT-analysen, som gemensamt tagits fram med partnerskapet, har vi fått fram länets regionala prioriteringar inom området miljö och klimat. Prioriteringarna speglar länets strategiska behov och kommer därför att styra vad som ska upphandlas inom området. Rådgivning, kompetensutveckling samt demonstration och informationsinsatser inom miljö och klimat kommer till viss del att utföras i egen regi av länsstyrelsen. Anledningen till detta är att Länsstyrelsen har en mycket bred kompetens inom många av fokusområdena. Vi har också kunskap och erfarenhet om de regionala förhållandena och om de övergripande behoven i länet, vilket är viktigt för att få en god måluppfyllelse av verksamheten. Andra anledningar till att vi genomför aktiviteter i egen regi är att vi har erfarenhet av att aktörerna i tidigare upphandlingar inte genomfört all den verksamhet som upphandlats. Vissa delar av rådgivningen är heller inte intressanta för aktörerna då de inte ligger i linje med deras inriktning, t.ex. viss typ av miljö- och klimatrådgivning. Inom vissa områden t.ex. biologisk mångfald finns det dessutom väldigt få aktörer att tillgå. I Gävleborg och norrut är det svårt för de privata rådgivningsföretagen att hitta ett tillräckligt stort kundunderlag för en lönsam verksamhet. Rådgivningsföretagen måste därför verka inom mycket stora regioner med långa avstånd. Länsstyrelsens roll att samordna länets miljörådgivning inom landsbygdsprogrammet, samt till viss del även utföra rådgivning, har därför stor betydelse här i vårt län. Vi anser att det är viktigt att de aktörer vi upphandlar känner till de lokala förutsättningarna i länet. Det finns i dag ett intresse från rådgivningsaktörer i länet att Länsstyrelsen samordnar delar av verksamheten inom kompetensutveckling. Det innebär att vi anordnar aktiviteter där dessa aktörer kan medverka genom att direktupphandling sker av exempelvis föreläsare. Länsstyrelsen kan också i de fall vi har egen kompetens komma att genomföra detta helt i egen regi (delåtgärd 1.1 och 1.2 inom fokusområde 4abc5cd). Inom kompetensutveckling och rådgivning för miljö och klimat kommer vi under 2016 fortsätta att driva projekt inom områdena Ekologisk produktion och Greppa Näringen samt starta upp projekt inom området Ett rikt odlingslandskap (delåtgärd 1.1, 2.1 inom fokusområde 4abc5cd). Upphandling av rådgivning kommer att ske inom områdena Ekologisk produktion samt Greppa Näringen. En utlysning inom Ekologisk produktion, kompetensutveckling, gällande 24

27 omläggning av ekologisk växtodling kommer att genomföras. Länsstyrelsen kommer även att driva mindre projekt inom ekologisk produktion, ett rikt odlingslandskap samt Greppa Näringen där information kommer att spridas och några fält- och gårdsvandringar genomföras (delåtgärd 1.2 inom fokusområde 4abc5cd) Länsstyrelsen har för avsikt att upphandla så mycket som möjligt av den enskilda rådgivningen i rådgivningsprojekten Greppa Näringen och Ekologisk produktion (delåtgärd 2.1 inom fokusområde 4bc5cd) och endast i liten omfattning genomföra rådgivning i egen regi. Länsstyrelsen kommer att använda en del av projektbudgeten för upphandlingsarbete, övrig administration och redovisningar. Om länsstyrelsen inte får in tillräckligt med anbud eller att den inte genomförs som avtalat kommer mer rådgivning att utföras i egen regi. För projekt inom Ett rikt odlingslandskap (delåtgärd 2.1 inom fokusområde 4a) finns till största delen kompetensen på Länsstyrelsen, och därför är ett mer rimligt mål att upphandla 50 % av den individuella rådgivning och använda 50 % av budgeten till rådgivning i egen regi samt upphandlingsarbete, övrig administration och redovisningar. Om vi inte lyckas få anbud på all önskad rådgivningen eller att den inte genomförs som avtalat kan procentsatsen komma att ändras. Upphandling inom Greppa Näringen är i fullgång. Planen med en gemensam upphandling och gemensamt ramavtal inom Greppa Näringen Region Mitt har inte kunnat uppfyllas. Däremot har samordningsgruppen Region Mitt tagit fram ett gemensamt förfrågningsunderlag samt en gemensam tidplan för upphandlingen. Upphandlingen inom Greppa Näringen samordnas dock mellan Länsstyrelsen Gävleborg och Dalarna och ett gemensamt ramavtal förväntas bli klart i februari I början av 2016 kommer en utlysning inom Ekologisk produktion genomföras inom området omläggning av ekologisk växtodling. Utlysningen kommer ske i nära samarbete med länsstyrelsen i Dalarna som kommer att genomföra en parallell utlysning inom området omläggning av ekologisk djurhållning. Ett arbete med att samordna upphandling av rådgivning inom Ekologisk produktion med länsstyrelsen i Dalarna ar påbörjats. Arbetet kommer att dra igång på allvar i början av Information om vårt upphandlingsarbete finns på vår hemsida 25

28 Utlysning Omläggning till ekologisk växtodling (delåtgärd 1.1, fokusområde 4c) Ett av syftena med Landsbygdsprogrammet och den regionala handlingsplanen är att uppnå flera av de nationella och regionala miljökvalitetsmålen, till exempel Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Aktiviteter inom ekologisk produktion är ett bra verktyg för att komma närmare dessa mål. Länsstyrelsen kommer därför i början av 2016 att utlysa ett kompetensutvecklingsprojekt som ska handla om Omläggning till ekologisk växtodling. Mer detaljerad information om villkor, tidpunkt och budget med mera för den aktuella utlysningen kommer att finnas på vår hemsida Det här gäller för urval av ansökningar Alla ansökningar som uppfyller grundkraven för åtgärden kommer att bedömas och poängsättas utifrån nedanstående urvalskriterier. För att berättiga till stöd krävs minst 200 viktade poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 3 Viktning 1. Projektet bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 1 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet Projektets metod bidrar till kunskapsspridning. 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ 25 26

29 4. Det finns ett identifierat behov av projektet. 5. Projektet har tydliga mål. 2 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande men beskrivning av vad som redan gjorts eller pågår saknas. 3 poäng: Behovet är generellt stort (eller akut) då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen i ansökan är tillfredställande och beskrivning av vad som gjorts och pågår finns +2 poäng: Stor ekonomisk nytta för målgruppen/näringen eller till stor nytta för miljön/klimatet 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte specificerat så att det går att följa upp 3 poäng: En relevant målbeskrivning med tydliga mål finns 5 poäng: Utöver en relevant målbeskrivning och tydliga mål finns även effektmål beskrivna Summa nationell viktning Regionala urvalskriterier För stöd till kompetensutveckling och rådgivning finns inte några regionala urvalskriterier Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter (1.1, 1.2, 2.1). Inom stöd till kompetensutveckling och stöd till rådgivningstjänster (1.1 och 2.1) ges stöd till stödberättigande utgifter som inte täcks av intäkter som kommer från deltagare. För stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges maximalt euro per rådgivningstillfälle. Utanför jordbruks- och skogsbrukssektorn begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 7. Inom kompetensutveckling och rådgivning gäller inte begränsningen per stödmottagare, utan för den som deltar i kompetensutveckling eller rådgivning. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som man fått under den tiden räknas med. Schabloner och indirekta kostnader mat i form av lunch och middag, ersätts enligt skatteverkets riktlinje årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil traktamente enligt skatteverkets riktlinje eget arbete, 220 kronor per redovisad timme. 7 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 27

30 Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller kommanditbolag är stödmottagare är också arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor och delägare i handelsbolag och kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande. Schabloner används inom utlysning och även för uppdrag inom egen regi. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet Avgifter för kompetensutveckling och rådgivning Mottagaren det vill säga den som deltar i kompetensutvecklingen eller rådgivningen ska i vissa fall betala en avgift. Avgiften ska framgå i upphandlingsunderlag, i information om utlysningar och i kursprogram. Kompetensutveckling inom miljö och klimat (delåtgärd 1.1 fokusområdena 4abc, 5cd) Inget villkor att ta ut deltagaravgift. Demonstrationer och information, (delåtgärd 1.2 fokusområdena 4abc, 5cd) Inget villkor att ta ut deltagaravgift. Rådgivning för energieffektivisering (delåtgärd 2.1 fokusområde 5b som enligt programmet generellt ingår i fokusområde 5c om förnybar energi) Mottagaren av rådgivningen ska betala 10 procent av upphandlat pris eller av stödmyndighetens timkostnad för tjänsten. Övrig miljö- och klimatrådgivning (delåtgärd 2.1, fokusområdena 4abc 5cd) Inget villkor att ta ut deltagaravgift Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd riktar sig till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb (delåtgärderna 1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområden 6a) och syftar till att: 28

31 utveckla småföretag och på så sätt få fler arbetstillfällen på landsbygden genom informationsinsatser och kurser inom andra näringar än jordbruk, men också genom att utveckla och ta tillvara kulturarv och traditionell kunskap utveckla småföretag och på så sätt få fler arbetstillfällen på landsbygden genom rådgivning och företagsledningstjänster inom andra näringar än jordbruk Regionala prioriteringar med kort bakgrund Andelen arbetslösa Gävleborgs län är bland de högsta i landet. På landsbygden skapas nya jobb främst i de små företagen. Det gör att satsningar som främjar småföretagandet och skapar arbetstillfällen på landsbygden är oerhört viktiga för den lokala utvecklingen i vårt län. Stöd till kompetensutveckling och rådgivning ska kunna ges för satsningar som bidrar till att företag på landsbygden kan utvecklas och marknadsorienteras, öka antalet arbetstillfällen och ta tillvara vår landsbygds många resurser. Näringslivet i Gävleborg är mångfacetterat; allt ifrån internationella tillverkningsindustrier inom exempelvis stål, verkstad och skog, till vård och omsorg, miljöteknik, gröna näringar, besöksnäringen och kulturella och kreativa näringar. Regionen genomgår nu en strukturomvandling där ett kunskapsintensivt och tjänstebaserat näringsliv växer fram där tillverkningsindustrin tidigare har dominerat sysselsättningen. Den industri som finns kvar kräver delvis nya, fördjupade och spetskompetenser. Åtgärder för att förbättra detta är avgörande inför framtiden. Det handlar om inflyttning, kompetens och social inkludering. Ett sätt att vända utvecklingen kan vara att ta tillvara de natur- och kulturresurser som länet erbjuder. Bilden av företagande kommer att vidgas och förmågan att stödja hela näringslivets konkurrenskraft förbättras. Inte minst på landsbygden är det viktigt att se och skapa möjligheter för människor att utveckla nya näringar. Med länets platsbundna värden som utgångspunkt finns goda möjligheter att utveckla en besöksnäring av hög kvalitet. Att erbjuda det som för oss är självklart men för andra något unikt är inte lätt. Att tillgängliggöra våra olika miljöer är avgörande. Det handlar dels om förutsättning för att kunna erbjuda paketerade upplevelser och produkter, dels om att fler ska kunna besöka natur och kulturlandskapen. Samverkan mellan många olika aktörer, organisationer och myndigheter är särskilt viktig i utveckling av besöksnäring. I Gävleborg har vi sedan ett antal år lagt stor vikt vid utveckling av besöksnäringen där konceptualisering och paketering varit centrala frågor. Även kulturella och kreativa näringar är tillsammans med idrott och friluftsliv i fokus för utvecklingen av denna näring Målbild Attraktiv landsbygd med många små företag, fler jobb och ökat intresse för kulturarv och tradition. 29

32 Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Upphandling, utlysning och länens eget arbete med kompetensutveckling och rådgivning Länsstyrelsen Gävleborg kommer under 2016 driva ett kompetensutvecklingsprojekt för utbildning av guider inom världsarvet Hälsingegårdar (delåtgärd 1.1, fokusområde 6a). Vi kommer att upphandla och i egen regi genomföra kompetensutveckling inom projektet. Länsstyrelsen Gävleborg kommer inte att driva något projekt för rådgivning (delåtgärd 2.1, fokusområde 6a) eller demonstration och information (delåtgärd 1.2 fokusområde 6a) under Vi kommer därmed inte att upphandla eller i egen regi genomföra någon rådgivning inom fokusområdet under Utlysning Naturturism (delåtgärd 1.1, fokusområde 6a). Andelen arbetslösa i Gävleborgs län är bland de högsta i landet. Med länets platsbundna värden som utgångspunkt finns goda möjligheter att utveckla en besöksnäring av hög kvalitet. Vi vill ha fler besökare både inom och utifrån länet till våra natur- och kulturlandskap. Länsstyrelsen kommer därför under början på 2016 att utlysa ett kompetensutvecklingsprojekt. Projektet ska bidra till att företag på landsbygden får möjlighet att utvecklas inom naturturism. Ett professionellt företagande ger ökad tillgänglighet, attraktionskraft och arbetstillfällen i regionen. Vi vill därför att landsbygdsföretagen ska få kompetensutveckla sig inom företagsledning och marknadskunskap. Mer detaljerad information om villkor, tidpunkt och budget med mera för den aktuella utlysningen kommer att finnas på vår hemsida under våren Det här gäller för urval av ansökningar Alla ansökningar som uppfyller grundkraven för åtgärden kommer att bedömas och poängsättas utifrån nedanstående urvalskriterier. För att berättiga till stöd krävs minst 200 viktade poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. 30

33 Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 4 Viktning 1. Projektet bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 1 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet. +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag. +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet 3. Projektets metod bidrar till kunskapsspridning. 4. Det finns ett identifierat behov av projektet. 5. Projektet har tydliga mål. Summa nationell viktning 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet. 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet. 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler. +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ. 2 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande men beskrivning av vad som redan gjorts eller pågår saknas. 3 poäng: Behovet är generellt stort (eller akut) då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen i ansökan är tillfredställande och beskrivning av vad som gjorts och pågår finns. +2 poäng: Stor ekonomisk nytta för målgruppen/näringen eller till stor nytta för miljön/klimatet. 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte specificerat så att det går att följa upp 3 poäng: En relevant målbeskrivning med tydliga mål finns 5 poäng: Utöver en relevant målbeskrivning och tydliga mål finns även effektmål beskrivna Regionala urvalskriterier För stöd till kompetensutveckling och rådgivning finns inte några regionala urvalskriterier. 31

34 Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter (1.1, 1.2, 2.1). Inom stöd till kompetensutveckling och stöd till rådgivningstjänster (1.1 och 2.1) ges stöd till stödberättigande utgifter som inte täcks av intäkter som kommer från deltagare. För stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges maximalt euro per rådgivningstillfälle. Utanför jordbruks- och skogsbrukssektorn begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 8. Inom kompetensutveckling och rådgivning gäller inte begränsningen per stödmottagare, utan för den som deltar i kompetensutveckling eller rådgivning. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som man fått under den tiden räknas med. Schabloner och indirekta kostnader mat i form av lunch och middag, ersätts enligt skatteverkets riktlinje årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil traktamente enligt skatteverkets riktlinje eget arbete, 220 kronor per redovisad timme. Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller kommanditbolag är stödmottagare är också arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor och delägare i handelsbolag och kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande. Schabloner används inom utlysning och även för uppdrag inom egen regi. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet. 8 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 32

35 Avgifter för kompetensutveckling och rådgivning Mottagaren det vill säga den som deltar i kompetensutvecklingen eller rådgivningen ska i vissa fall betala en avgift. Avgiften ska framgå i upphandlingsunderlag, i information om utlysningar och i kursprogram. Kompetensutveckling, (delåtgärd 1.1 fokusområde 6a) Deltagaravgiften ska lägst vara 500 kronor. Demonstrationer och information (delåtgärd 1.2, fokusområde 6a) Inget villkor att ta ut deltagaravgifter. Rådgivning (delåtgärd 2.1, fokusområde 6a) Mottagaren av rådgivningen ska betala 30 procent av upphandlat pris eller av stödmyndighetens timkostnad för tjänsten Stöd till rådgivning för kommersiell service Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd riktar sig till rådgivning för kommersiell och viss offentlig service. Syftet är att öka kompetensen om hur verksamhet inom lokal service kan utvecklas, bland annat genom affärsutveckling, energikartläggning och energirådgivning hos företagare och verksamma inom lokal service, som dagligvarubutiker, drivmedelsstationer eller annan prioriterad serviceverksamhet (delåtgärd 2.1, fokusområde 6b) Regionala prioriteringar med kort bakgrund En god tillgång till kommersiell och offentlig service är av stor vikt för att uppnå landsbygdsutveckling och tillväxt i hela länet. De ska finnas förutsättningar för människor och företag att bo och driva verksamhet och de ska erbjudas en god servicenivå inom rimliga avstånd. Landsbygdsbefolkningen, både yngre och äldre ställer krav på välfärd med fungerade service. Besöksnäringen är en viktig faktor för landsbygdens tillväxt inte minst med koppling till vårt världsarv Hälsingegårdar. Utan en god kommersiell och offentlig service kan denna möjlighet gå förlorad. De ökande vinstkraven för post och banker kombinerat med minskande befolkning försvårar möjligheterna att upprätthålla en god kommersiell och offentlig service i länet. Det är de långa avstånden, bristerna i service, infrastruktur som bidrar till att landsbygdsboende upplever sig komma i andra hand. Insatser behövs för att bryta den negativa trenden bland annat genom samverkan och samordning. Lönsamhet inom handel bygger på att vara konkurrenskraftig i sitt slag. När verksamhet behöver fortsätta trots hård konkurrens behövs nya vägar. Det finns möjligheter med ökad samverkan mellan lokala föreningar, organisationer och företag. Nya kundgrupper ska tas tillvara. Det är inte alltid det finns tid att själv 33

36 utveckla olika samverkanslösningar. Med en rådgivares hjälp kan nya, mer innovativa samverkanslösningar öka lönsamheten för företaget. Det är av högsta vikt att berörda kommuner är medvetna och delaktiga i detta arbete. Regionalt är Region Gävleborg ansvariga för utvecklingsarbete. Länsstyrelsen bygger därför upp rutiner tillsammans med regionkommunen för att olika insatser ska samspela på ett effektivt sätt. Inom landsbygdsprogrammet finns medel för investeringar. Länets lanthandlare och drivmedelsstationer har fått energikartläggning för sina anläggningar. För att kunna prioritera och räkna hem den del som ska betalas av företagen kan rådgivning vara vägledande i beslutsprocessen. Gällande företagandet, samverkan och samordning samt energiinvesteringar behövs ett beräknande och strategiskt tänkande. Det är lättare att ta beslut om det finns bra ekonomiska underlag. Rådgivning kan i dessa sammanhang vara den bästa satsningen för en fortsatt verksamhet Målbild Nöjda landsbygdsbor och besökare! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Upphandling, utlysning och länens eget arbete med kompetensutveckling och rådgivning Länsstyrelsen kommer under 2016 att starta upp ett rådgivningsprojekt som omfattar perioden Hela rådgivningsprojektet syftar till att öka lanthandlarnas lönsamhet. Rådgivning har en självklar plats i detta utvecklingsarbete. Länsstyrelsen har för avsikt att upphandla all rådgivning. Länsstyrelsen kommer att använda en del av projektbudgeten för upphandlingsarbete, övrig administration och redovisningar. Om länsstyrelsen inte får in tillräckligt med anbud för rådgivningen kommer denna istället att utföras i egen regi Det här gäller för urval av ansökningar Alla ansökningar som uppfyller grundkraven för åtgärden kommer att bedömas och poängsättas utifrån nedanstående urvalskriterier. För att berättiga till stöd 34

37 krävs minst 200 viktade poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier 1. Projektet bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 2. Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet 3. Projektets metod bidrar till kunskapsspridning. 4. Det finns ett identifierat behov av projektet. 5. Projektet har tydliga mål. Summa nationell viktning Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 5 Viktning 1 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet. +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag. +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning. 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet. 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet. 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler. +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ. 2 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande men beskrivning av vad som redan gjorts eller pågår saknas. 3 poäng: Behovet är generellt stort (eller akut) då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen i ansökan är tillfredställande och beskrivning av vad som gjorts och pågår finns. +2 poäng: Stor ekonomisk nytta för målgruppen/näringen eller till stor nytta för miljön/klimatet. 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte specificerat så att det går att följa upp 3 poäng: En relevant målbeskrivning med tydliga mål finns 5 poäng: Utöver en relevant målbeskrivning och tydliga mål finns även effektmål beskrivna Regionala urvalskriterier För stöd till kompetensutveckling och rådgivning finns inte några regionala urvalskriterier. 35

38 Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter. Stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges till stödberättigande utgifter som inte täcks av intäkter som kommer från deltagare. För stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges maximalt euro per rådgivningstillfälle. Utanför jordbruks- och skogsbrukssektorn begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 9. Inom kompetensutveckling och rådgivning gäller inte begränsningen per stödmottagare, utan för den som deltar i kompetensutveckling eller rådgivning. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som man fått under den tiden räknas med. Schabloner och indirekta kostnader mat i form av lunch och middag, ersätts enligt skatteverkets riktlinje årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil traktamente enligt skatteverkets riktlinje eget arbete, 220 kronor per redovisad timme Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller kommanditbolag är stödmottagare är också arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor och delägare i handelsbolag och kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande. Schabloner används inom utlysning och även för uppdrag inom egen regi. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet. 9 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 36

39 Avgifter för rådgivning Mottagaren det vill säga den som deltar i rådgivningen ska i vissa fall betala en avgift. Avgiften ska framgå i upphandlingsunderlag, i information om utlysningar och i kursprogram. Rådgivning (delåtgärd 2.1, fokusområde 6b) Mottagaren av rådgivningen ska betala 30 procent av upphandlat pris eller av stödmyndighetens timkostnad för tjänsten. 37

40 6. Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring Under den här rubriken finns investeringsstöd till företag inom jordbruk, trädgård och rennäring samt förädlingsstöd. Förutom länsstyrelsen handlägger också Sametinget investeringsstöd för ökad konkurrenskraft samt förädlingsstöd med inriktning på rennäring. Sametinget har egen handlingsplan Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1). Syftet är stärka företagens konkurrenskraft och lönsamhet genom att anpassa företagens generella kapacitet och hållbarhet, samt att påskynda företagens möjligheter att anpassa sig till nya förutsättningar på marknaden. Det kan exempelvis vara att investera i rationella byggnader med god djuromsorg, effektiv och energisnål utrustning eller innovativa metoder (fokusområde 2a) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Grovfoderproduktionen är basen för jordbruket i Gävleborgs län. Spannmål odlas företrädesvis för att försörja den grovfoderbaserade animalieproduktionen med kraftfoder. Odling av spannmål för avsalu förekommer i mindre omfattning. Lantbruken i länet har traditionellt varit ett mångsyssleri men storleksrationaliseringen har lett till färre och större enheter. Jordbrukarna i Gävleborg väljer utveckling i flera riktningar beroende på förutsättningar och intresse. Fler har med framgång utökat sina mjölkföretag. Andra har behållit sina mindre djurbesättningar och satsar på förädling av produkter från den egna företaget, legokörning hos andra eller tjänsteinkomster vid sidan av företaget. En möjlighet som framkommit i Gävleborgs läns SWOT analys är trädgårdsproduktion. Att satsa på nya grödor inom jordbruket och trädgårdsnäringen ska öka företagens konkurrenskraft. Med rådande klimatförändringarna tyder mycket på stigande temperaturer, vilket ger förutsättningar för nya grödor och högre avkastning. För Gävleborg län handlar det om att i så stor utsträckning som möjligt behålla och stärka de lantbruk vi har, stora som små. Att öka de befintliga lantbrukens konkurrenskraft samt se till att generationsväxlingen fungerar är viktigt för att stärka lantbrukssektorn i länet. Länsstyrelsens SWOT-analys för Gävleborgs län ger en bra bakgrundsbeskrivning av förutsättningarna för jordbruket i länet. 38

41 Miljöpåverkan och öppet odlingslandskap Ett öppet och varierat odlingslandskap är för länets lantbruk det viktigaste av de nationella miljömålen. Gävleborg är Sveriges mest skogrika län. Det öppna odlingslandskapet är därför extra viktigt för länets attraktivitet. Det är där det är öppet som människor vill bo och vara verksamma. Ett livskraftigt lantbruk är en avgörande förutsättning för en levande landsbygd. Det är därför viktigt att marker hålls öppna och brukas aktivt. Den höga andelen vallodling innebär att en stor del av jordbruksmarken är bevuxen året runt vilket binder såväl växtnäring som vatten. Belastningen på sjöar och vattendrag minskar. Vallodlingen lagrar även in stora mängder kol. Det betydande antalet betesdjur innebär att betesmarker som inte är lämpade för åkerbruk hålls öppna och inbjudande. Konkurrenskraft Livsmedelsproduktionen är konkurrensutsatt lokalt, regionalt och nationellt från importerade livsmedel. Prisutvecklingen på världsmarknaden får idag ett tydligare genomslag än tidigare. Produktion med högt kostnadsläge som inte kan få ut ett merpris för premiumprodukter riskerar utslagning. För jordbruksföretagare som kan pressa kostnader eller ta ut ett merpris på nischmarknader finns goda förutsättningar till lönsam produktion i Gävleborgs län. Markpriserna är låga jämfört med andra delar av Sverige och Europa. Tillgången på arbetskraft är god inom länet. Avsättning finns för många typer av produkter inom rimliga avstånd. Mjölkproduktion har länge varit basen för länets animalieproduktion men har under de senaste decennierna minskat. Det är viktigt att bevara och stärka mjölksektorn så att tillräckligt med mjölkråvara finns att tillgå för mejeriet som är beläget inom länet. Lokal råvara ger jobb lokalt. Sysselsättning och innovation Gävleborg är till ytan ett stort län med flera klimatzoner inom sina gränser. Förutsättningarna för lantbruk varierar därmed. I vissa delar av länet är jordbruksmarken av sådan beskaffenhet och arrondering att större brukningsenheter är väl lämpade. Här har primärproduktionen förutsättningar att stå för jordbrukarhushållens hela inkomst. I andra områden har traditionell primärproduktion sämre förutsättningar att ge tillfredsställande inkomst. Här behövs någon form av kompletterande sysselsättning. Det kan röra sig om förädling av företagets produkter, utbjudande av egna tjänster eller rena tjänsteinkomster. Med fler sysselsatta inom primärproduktion kan konsumentledens relationer till jordbruket stärkas och på sikt leda till mer kunder som troget handlar lokala produkter. Ökad innovationsförmåga är också viktigt för utveckling av jordbrukssektorn i Gävleborg. I det diversifierade lantbruket är innovationer och praktiska lösningar på olika problem en av drivkrafterna. Det finns en stor, bred kompetens hos länets lantbrukarkår som inte alltid går att hitta i läroböcker. Gävleborg behöver alla företag som på olika sätt, innovativt men också traditionellt kan utveckla länets jordbruk. Gävleborgs län kan bidra till visionen om en modern landsbygd. 39

42 Målbild Den övergripande målbilden är lönsamma och konkurrenskraftiga jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag. Gävleborgs län har ett livskraftigt och diversifierat jordbruk som bidrar till öppet och varierat odlingslandskap, biologisk mångfald och en levande landsbygd. I Gävleborgs län finns det plats för flickor, pojkar, kvinnor och män för boende, arbete och företagande Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider vilket är viktigt inom detta insatsområde. En god måluppfyllelse säkerställs med en lägsta nivå på 200 poäng på nationella kriterier samt 180 poäng på regionala kriterier. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 200 poäng i de nationella urvalskriterierna och 180 poäng i de regionala urvalskriterierna. Ansökningar som får 450 poäng i de nationella urvalskriterierna får inte avslås på grund av låga regionala urvalskriteriepoäng. Ansökningar med mindre än 200 poäng i de nationella urvalskriterierna och/eller 180 poäng i de regionala urvalskriterierna avslås. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 200 poäng på de nationella urvalskriterierna samt 180 poäng på de regionala urvalskriterierna eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida 40

43 Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö och klimatmål. 2. Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen. 5. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft. Summa nationell viktning Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 6 Viktning +2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst 1 nationellt miljökvalitetsmål +1 poäng: Delar i investeringen ger extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet +1 poäng: Investeringen bidrar till bättre djurvälfärd 2 poäng: Investeringen är ny för företaget 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning +1 poäng: Lämplig kompetens finns inom företaget för det område investeringen avser, eller för nyföretagare lämplig utbildning eller erfarenhet +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen +1 poäng: Den som söker stöd har produktionsresultat minst i nivå med genomsnittet för sin bransch, eller klassas som nyföretagare +1 poäng: Den som söker stöd deltar i produktionsuppföljningsprogram eller motsvarande +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är mindre än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 procent +1 poäng: Nuvärdet av investeringen med stöd är positivt. +1 poäng: Ersättningen per timme ökar. +1 poäng: Investeringen leder till minskad sårbarhet +1 poäng: Investeringen bidrar till ökad marknadsanpassning +1 poäng: Investeringen är en nybyggnation

44 Regionala urvalskriterier Regionala urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 6 Viktning 6. Investeringen styr mot regionalt prioriterade miljö och klimatmål. +2 poäng: Investeringen görs i eller för omläggning till ekologisk produktion +2 poäng: Investeringen gynnar betesdrift i landskapet +1 poäng: Investeringen bidrar till bättre djurvälfärd 5 poäng: Investeringen gynnar trädgård eller biodling Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation) eller bättre arbetsmiljö 8. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft. +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +2 poäng: Investeringen innebär diversifiering av verksamhet inom företaget +2 poäng: Investeringen förbättrar arbetsmiljön i företaget 5 poäng: Investeringen genomförs i produktion avseende trädgård eller biodling +2 poäng: Investeringen gynnar länets prioriterade produktionsinriktningar +1 poäng: Investeringen stärker förutsättningarna för försäljning under eget varumärke eller vidareförädling av egna produkter +1 poäng: Investeringen ökar lönsamheten i företaget +1 poäng: Investeringen leder till utökad produktionskapacitet Investeringen bidrar till att förbättra sysselsättningen +1 poäng: Investeringen leder till bevarat arbetstillfälle +2 poäng: Investeringen leder till skapat arbetstillfälle +2 poäng: Investeringen görs i samband med ägarbyte 10 Summa regional viktning Investeringar som inte prioriteras regionalt I Gävleborgs län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) inom delåtgärd 16.1 ska höjas med ytterligare 10 procent. I Gävleborgs län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. 42

45 Enhetskostnader används för stöd till nybyggnation av följande stallar: Enhetskostnad per förprövad plats Enhetskostnad per kvadratmeter stallyta Djurkategori Oisolerat Isolerat Oisolerat Mjölkko vid förprövning av platser kr kr Mjölkko vid förprövning av mer än 150 platser kr kr Kalvar 0-3 mån Ungdjur, nötkreatur, i liggbås Dikor i liggbås kr kr kr Sugga i produktion Slaktsvin Slaktkyckling kr kr 186 kr Djupströ med skrapad gång för nötkreatur kr I de fall inget storleksintervall anges under djurkategori gäller enhetskostnaden oavsett storlek på stall och antal förprövade platser. I de fall inget särskilt inhysningssystem anges under djurkategori gäller enhetskostnaden oavsett inhysningssystem. De redovisade kostnaderna är inklusive allt såsom mark, byggnad, inredning, el, VA, utfodring, gödsellagring samt projekteringskostnad. Vid nybyggnation av stallarna i tabellen ovan går det därför inte att få något stöd utifrån faktiska utgifter. Stödet beräknas utifrån ovanstående kostnad och aktuell stödnivå, procent. Stödbelopp om schablonen utgår ifrån enhetskostnad per förprövad plats = stödnivå x enhetskostnad per förprövad plats x antalet förprövade platser i stallet. Detta gäller upp till maximalt stödbelopp. 43

46 Stödbelopp om schablonen utgår ifrån enhetskostnad per kvadratmeter stallyta = stödnivå x enhetskostnad per kvadratmeter stallyta x antalet kvadratmeter stall, yttermått. Detta gäller upp till maximalt stödbelopp Koppling till andra mål Investeringar inom området handlar ofta om bibehållen eller utökad primärproduktion och i många fall kan de ge en högre anslutning till andra stöd och ersättningar. Investeringar i jordbruksföretagen kan också många gånger vara kopplade till startstöd om det handlar om generationsskiften. När investeringar handlar om ny teknik och nya metoder leder detta ofta till behov av kompetensutveckling och har en stark koppling till fokusområde 1. Investeringar i stallbyggnader leder oftast till bättre djurmiljö och högre anslutning till ersättningar för djurvälfärd. De regionala urvalskriterierna stimulerar omläggning till ekologisk produktion, vilket i sin tur kan ge ökad anslutning till ersättning för ekologisk produktion. Landsbygdsprogrammet innehåller mål och indikatorer som är kopplade till Gävleborgs läns utvecklingsstrategi. De aktiviteter som sker inom landsbygdsprogrammet ska uppfylla programmets åtgärder och där programmen i sin tur ska leda till att förverkliga utvecklingsstrategin. Den regionala utvecklingsstrategin påvisar också tydligt att det finns kopplingar mellan flera program som kan skapa synergieffekter. Handlingsplanen beaktar också den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft genom insatser för att stödja investeringar för ökad konkurrenskraft och främjad sysselsättning. Vad gäller miljömålen kan landsbygdsprogrammet och dess investeringsstöd bidra till att uppfylla ett flertal av dessa samtidigt som man skapar lönsamma och konkurrenskraftiga jordbruksföretag. Dessa kan t.ex. vara ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv eller begränsad klimatpåverkan Investeringsstöd för energieffektivisering samt energigrödor inom jordbruks- och trädgårdsföretag Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1) och syftar till att få mer energieffektiva företag samt mer förnybar energi genom produktion av fleråriga energigrödor (fokusområde 5bc). 44

47 Regionala prioriteringar med kort bakgrund 80 % av länets areal är produktiv skogsmark. Det är därför inte angeläget att mer mark planteras med skog för att producera biomassa för energiproduktion. Det finns viss potential för energigrödor eftersom 23 % av åkerarealen används som betesvallar. Länet har även betydande arealer som inte brukas, till exempel i Nedre Dalälvsområdet. Området har stora besvär med stickmyggor men om dessa marker skördas kommer mygglarverna att minskas betydligt. Skörden låter sig inte göras utan vidare och det också svårigheter att röta detta eftersom det har så stora skillnader i struktur. Forskning pågår och innovationer inom området är angelägna. Intresse och kunskaper finns. Utrymme för mer energieffektivisering finns både inom jordbruket och inom livsmedelsförädlingen. Målet är omställning till förnybar energi samt energieffektivisering på gården eller trädgårdsföretaget. Länets SWOT-analys sätter som mål att produktionen av förnybar energi ska öka med minst GWh. Där utgör jordbruket en viktig potential. Ett annat mål är att utveckla lönsamma affärer med energi. Den bästa kilowattimmen är dock den sparade kilowattimmen. Det är viktigt att kunna utnyttja energin på ett effektivare sätt Målbild Mer förnybar energi och energieffektiva jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 240 poäng i de nationella urvalskriterierna. 45

48 Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 240 poäng i urvalskriterierna avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 240 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier 1. Investeringen bidrar till att uppfylla specifika miljöoch klimatmål. Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 7 Viktning 3 poäng: Investeringen bidrar till stor energieffektivisering 50 5 poäng: Investeringen bidrar till mycket stor energieffektivisering eller 2. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 3 poäng: Investeringen bedöms bidra till en god produktion av biomassa för energiändamål +2 poäng: Det finns en marknad för den producerade biomassan +3 poäng: Investeringen gynnar andra miljömål utöver energiomställning 5 poäng: Energikartläggning eller motsvarande har gjorts eller +1 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning 20 46

49 3. Det finns ett identifierat behov av investeringen. Summa nationell viktning +3 poäng: Investeringen bidrar till energieffektivisering +2 poäng: Investeringen bidrar till energiomställning eller 3 poäng: Investeringen bedöms bidra till en god produktion av biomassa +2 poäng: Det finns en marknad för produkten +3 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla andra mål Investeringar som inte prioriteras regionalt I Gävleborgs län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) inom delåtgärd 16.1 ska höjas med ytterligare 10 procent. I Gävleborgs län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. För stöd till energieffektivisering beviljas inte stöd till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. För stöd till fleråriga energigrödor det vill säga salix, hybridasp och poppel beviljas inte stöd till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Enhetskostnader används för etablering och stängsling av fleråriga energigrödor, det vill säga salix, poppel och hybridasp enligt följande: plantor och plantering samt extra utgifter förknippade med iordningställande av mark före produktion, stödnivå kronor per hektar stängsling runt planteringar av fleråriga energigrödor, stödnivå kr per hektar 47

50 Koppling till andra mål Åtgärden har staka kopplingar till miljömål och åtgärdsprogram I detta program är åtgärdsprogrammet för miljömålen integrerade och sammanfogade med åtgärdsprogrammet för klimat och energimålen. Jordbruket har en självklar plats gällande de tänkbara energigrödorna Investeringsstöd för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak inom jordbruks- och trädgårdsföretag Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till jordbruks-, trädgårds och rennäringsföretag (delåtgärd 4.1) och syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak. (fokusområde 5d) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak är av avgörande betydelse för framtidens klimat och miljö. Med rätt teknik kan växthusgaser och ammoniak tas tillvara och utgöra resurser i jordbruket i form av växtnäring Målbild Minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak. Minskade utsläpp från jordbrukssektorn kan starkt bidra till att Gävleborgs läns mål på minskade utsläpp av växthusgaser med 20 % kan uppnås. Möjlighet till lönsamt utnyttjande av växtnäring ökar lönsamheten i primärproduktionen Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. 48

51 Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 240 poäng i de nationella urvalskriterierna. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 240 poäng i urvalskriterierna avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 240 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 8 Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö och klimatmål. 2 poäng: Investeringen bidrar till att minska avgången av ammoniak, metan eller lustgas 5 poäng: Investeringen bidrar till att betydligt minska avgången av ammoniak, metan eller lustgas Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. +1 poäng: Investeringen bidrar till något annat nationellt miljökvalitetsmål utöver minskad avgång av metan, lustgas eller ammoniak 2 poäng: Investeringen är ny för företaget 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning +1 poäng: den som söker har tillräcklig egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning Det finns ett identifierat behov av investeringen. +2 poäng: Investeringen bidrar till ökad lagringskapacitet +3 poäng: Investeringen avser teknik för spridning och nedmyllning av gödsel +1 poäng: Investeringen bidrar till minskat näringsläckage +1 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning Summa nationell viktning

52 Investeringar som inte prioriteras regionalt I Gävleborgs län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande utgifter upp till högsta stödbelopp. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) inom delåtgärd 16.1 ska höjas med ytterligare 10 procent. I Gävleborgs län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter Koppling till andra mål Investeringar för minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak leder till ökad uppfyllelse av flera nationella miljökvalitetsmål. Direkt och indirekt. Förutom direkta effekter på klimat och miljö av minskade utsläpp, kan investeringarna ge förbättrad lönsamhet i jordbruket. Ammoniak som annars skulle släppts ut, kan återvinnas och utgöra en viktig resurs i växtnäringsbalansen. Detta bidrar till ett rikt odlingslandskap Förädlingsstöd för kort livsmedelskedja och lokala marknader Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till mikroföretag samt till små företag (delåtgärd 4.2). Förädlingsstödet syftar till att öka konkurrenskraften för primärproducenter inom livsmedelsproduktion där företagen genom förädling ökar produkternas värde eller ger förutsättningar för korta leveranskedjor eller försäljning av livsmedel på en lokal marknad (fokusområde 3a) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Det finns ett intresse för lokalproducerade livsmedel i länet samtidigt som konkurrensen från billig importerad mat är omfattande. Det gäller att ta tillvara detta intresse, stärka kvalitetstänket och innovationskraften hos producenterna. Det finns möjligheter att förädla livsmedel med olika inriktningar, tradition, miljö och renhet. Vi har också möjlighet att förnya livsmedelsförädlingen för att tillgodose ny efterfrågan från nya grupper av människor som flyttar in till Gävleborgs län. 50

53 De mest prioriterade investeringarna görs av de företag som har en affärsplan som till högst grad bidrar till ökad konkurrenskraft, entreprenörskap inom området och till stärkt landsbygdsekonomi. Åtgärden skall bredda och stärka små och medelstora företag genom att långsiktigt finansiera utvecklingsinsatser. Syftet är att öka utbudet av lokalproducerad och förädlade produkter genom att prioritera satsningar som kan minska antalet mellanled mellan jordbrukaren och konsumenten. Att vid förädlingen använda sig av råvara producerade på den egna gården kommer att premieras extra. Detta för att skapa förutsättningar för att vistas, verka och växa på landsbygden och öka förståelsen mellan konsumentval och de klimat och miljöeffekter valet av livsmedel genererar. De investeringar som sker ska bidra till att stärka samverkan mellan företag, både vid produktion och vid distribution. De ansökningar som bidrar till att öka innovationen i företaget, vare sig det handlar om själva investeringen eller processer och metoder som kan öka företagets lönsamhet och dess konkurrenskraft är prioriterade Målbild Målet är ökad konkurrenskraft för etablerade primärproducenter inom livsmedelsproduktion. Förädlingsstödet skall även bidra till att fler primärproducenter diversifierar mot livsmedelsförädling gärna i samverkanslösningar Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 240 poäng i de nationella urvalskriterierna. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 240 poäng i urvalskriterierna avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 240 poäng eller mer kommer att få bifall. 51

54 Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 9 Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö och klimatmål. 2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst 1 nationellt miljökvalitetsmål +2 poäng: Delar i investeringen ska ge extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförande kapacitet för investeringen. 4. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen. 5. Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft. 6. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen. 2 poäng: Investeringen är ny för företaget 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är mindre än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 % +1 poäng: Nuvärdet av investeringen med stöd är positivt.+1 poäng: Ersättningen per timme ökar. +1 poäng: Investeringen leder till minskad sårbarhet +2 poäng: Investeringen bidrar till ökad marknadsanpassning +3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning +2 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Investeringen ökar lönsamheten i företaget +1 poäng: Investeringen bidrar till att lokalt producerade råvaror används +1 poäng: Investeringen leder till diversifiering av verksamhet inom företaget Summa nationell viktning Investeringar som inte prioriteras regionalt I Gävleborgs län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar. 52

55 Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande kostnader upp till högsta stödbelopp. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) inom delåtgärd 16.1 ska höjas med ytterligare 10 procent. I Gävleborgs län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. I de fall den förädlade produkten inte är en jordbruksprodukt begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 10. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter Koppling till andra mål Investeringsstöd kan lämnas för förädling och saluföring av produkter från jordbruk och trädgårdsnäring. När investeringar handlar om ny teknik och nya metoder leder detta ofta till behov av kompetensutveckling och har en stark koppling till fokusområde 1. Genom att starta en förädling av en råvara eller produkt från gården kan jordbruksföretaget diversifieras och öka sin konkurrenskraft. Investeringar inom förädlingsområdet handlar ofta om bibehållen eller utökad primärproduktion och i många fall kan de ge en högre anslutning till andra stöd och ersättningar. Dessa stöd kan ge effekt på miljömål som t.ex. ett rikt odlingslandskap, ett rikt växtoch djurliv eller begränsad klimatpåverkan. Region Gävleborg och Länsstyrelsen ska samverka i frågor som berör service på landsbygden. Det regionala serviceprogrammet är verktyget för samordningen av insatser och aktörer för att främja tillgänglighet till kommersiell och offentlig service. Verktyget för detta är partnerskapet för landsbygds-, havs- och fiskeriprogrammen samt partnerskap för regionalt serviceprogram, RSP. Region Gävleborg har även en livsmedelsstrategi på gång för ökad sysselsättning och ökad attraktionskraft i länet som kommer att ha tydliga kopplingar till åtgärden. 10 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 53

56 Det är även viktigt att landsbygdsprogrammets mål sammanfaller med de jämställdhetspolitiska målen för Sverige. Att alla landsbygdsprogrammets målgrupper har möjlighet att bidra till att uppfylla dessa jämställdhetspolitiska mål som handlar om att skapa en jämn fördelning av makt och inflytande, jämn fördelning av det obetalda arbetet i hemmet, att skapa en ekonomisk jämställdhet samt att alla människor ska ha rätt till kroppslig integritet Förädlingsstöd för att skapa nya jobb Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta investeringsstöd riktar sig till mikroföretag samt till små företag (delåtgärd 4.2). Förädlingsstödet syftar till att öka konkurrenskraften för primärproducenter inom livsmedelsproduktion och därigenom öka antalet arbetstillfällen inom förädling (fokusområde 6a) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Det finns ett intresse för lokalproducerade livsmedel i länet. Det gäller att ta tillvara detta intresse, stärka kvalitetstänkandet och innovationskraften hos producenter. Det finns möjligheter att förädla livsmedel med olika inriktningar, traditioner, miljö och profilering. Det finns möjlighet till för nya vägar för livsmedelsförädling. Efterfrågan från nya konsumenter ska tillvaratas. Länet har, genom sin kust och stora produktionsskogar möjlighet att profilera det förädlade matutbudet. Förutom bär, svamp och vilt har skogen varit marker för fäboddrift. Fäbodens produkter har senare utvecklats inom mejerihanteringen. För verksamma inom besöksnäringen finns möjligheter att utnyttja intresset för matupplevelser i samband med resande. Detta gäller särskilt förädlingsföretag, kockar och restauratörer. Genom samverkan kan även olika logistiska lösningar öka lönsamheten Investeringar skall bredda och stärka små och medelstora företag genom att långsiktigt finansiera utvecklingsinsatser. Syftet är att skapa fler jobb inom livsmedelsförädling och öka marknaden för lokalt producerade och förädlade produkter. Att vid förädlingen använda sig av råvara från den lokala marknaden kommer att premieras. De investeringar som sker ska bidra till att stärka samverkan mellan företag, både vid produktion och vid distribution. De ansökningar som bidrar till att öka innovationen i företaget, vare sig det handlar om själva investeringen eller processer och metoder som kan öka företagets lönsamhet och dess konkurrenskraft är prioriterade. 54

57 Målbild Gävleborgs län behöver fler små företag och fler jobb inom livsmedelsförädlingsbranschen! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 240 poäng i de nationella urvalskriterierna. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 240 poäng i urvalskriterierna avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 240 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 10 Viktning 1. Investeringen 2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt 15 bidrar till att uppfylla nationella miljö och klimatmål. miljökvalitetsmål +2 poäng: Delar i investeringen ska ge extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng: Investeringen leder till ökad energieffektivitet 2. Investeringen 2 poäng: Investeringen är ny för företaget 10 55

58 bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen. 5. Investeringen ger arbetstillfällen på landsbygden 6. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen Summa nationell viktning 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och är bland de första inom länet 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investeringen är mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är mindre än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 % 1 poäng: Investeringen leder till ökad sysselsättning från deltid till heltid 3 poäng: Investeringen skapar ett nytt arbetstillfälle i företaget 4 poäng: Investeringen skapar mer än ett arbetstillfälle i företaget +1 poäng: Investeringen leder till sysselsättning hela året +3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning +2 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Investeringen gynnar lokal primärproduktion +1 poäng: Investeringen skapar ett nytt arbetstillfälle i företaget Investeringar som inte prioriteras regionalt I Gävleborgs län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande kostnader upp till högsta stödbelopp. Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) inom delåtgärd 16.1 ska höjas med ytterligare 10 procent. I Gävleborgs län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. I de fall den förädlade produkten inte är en jordbruksprodukt begränsas stödbeloppet enligt förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för 56

59 beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter Koppling till andra mål Att se Gävleborg som en helhet i ett större sammanhang där alla strategier och program samverkar för att nå bästa möjliga effekter är nödvändigt för att länet ska utvecklas. Den regionala utvecklingsstrategin, RUS - Nya möjligheter, visar inriktningen för Gävleborgs regionala utvecklingsarbete med fokus på att skapa en smart, hållbar och inkluderande tillväxt för hög sysselsättning, koldioxidsnål ekonomi, produktivitet och social sammanhållning. RUS Nya Möjligheter är ett paraplydokument och utgör en övergripande regional länk mellan lokal och nationell nivå och för de mål och strategier som syftar till att uppnå EU Kopplat till denna finns flera strategier och program för att stärka, utveckla och diversifiera näringslivet, såsom Innovations och näringslivsprogram, program för Kommersiell service m.fl. Landsbygdsprogrammet kan tillsammans med övriga strukturfondsprogram ses som viktiga verktyg för att stärka och utveckla länets näringsliv. Investeringsstöd kan lämnas för förädling och saluföring av produkter från jordbruk och trädgårdsnäring. När investeringar handlar om ny teknik och nya metoder leder detta ofta till behov av kompetensutveckling och har en stark koppling till fokusområde 1. Region Gävleborg har även en livsmedelsstrategi på gång för ökad sysselsättning och ökad attraktionskraft i länet som kommer att ha tydliga kopplingar till åtgärden. Det är även viktigt att landsbygdsprogrammets mål sammanfaller med de jämställdhetspolitiska målen för Sverige. Att alla landsbygdsprogrammets målgrupper har möjlighet att bidra till att uppfylla dessa jämställdhetspolitiska mål som handlar om att skapa en jämn fördelning av makt och inflytande, jämn fördelning av det obetalda arbetet i hemmet, att skapa en ekonomisk jämställdhet samt att alla människor ska ha rätt till kroppslig integritet. 57

60 7. Miljöinvesteringar I landsbygdsprogrammet finns flera miljöinvesteringar. Vi har dock valt att samla samtliga miljöinvesteringar på ett och samma ställe i handlingsplanen oavsett om de ligger under åtgärd 7 eller åtgärd 4. Under åtgärd 4 finns de miljöinvesteringar som har fast ersättning, inom åtgärd 7 de miljöinvesteringar som ska hanteras enligt så kallade faktiska utgifter. Det finns flera myndigheter som handlägger miljöinvesteringar. Det är Länsstyrelsen, Sametinget och Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsens stöd kallas för stöd för att bevara och utveckla miljövärden i skogen. Varje myndighet har sin egen handlingsplan Stöd till stängsel mot rovdjur Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering för stängsel mot rovdjur (delåtgärd 4.4 och fokusområde 4a). Syftet är att betesmarker och betesvallar även fortsatt ska kunna hävdas i områden där det finns risk för angrepp av rovdjur Regionala prioriteringar med kort bakgrund Tidigare störningar eller angrepp av rovdjur Enligt den rovdjursförvaltning som vi (Länsstyrelsen Gävleborg) ansvarar för är det långsiktiga målet att länet ska ha livskraftiga stammar av samtliga fem stora rovdjur, varg, björn, lo, järv och kungsörn, samt att minimera de problem och konflikter som kan uppstå i samband med närvaro av rovdjur. För att uppnå det målet är det viktigt att lantbrukare arbetar med att förebygga skador orsakade av rovdjur. Områden som har haft störningar eller angrepp av rovdjur löper större risk att få problem igen. Vi prioriterar därför områden som ligger inom 20 km från en dokumenterad störnings eller angrepps plats. Djurslag Medan antalet mjölkkor minskar i länet är den betesbaserade köttproduktionen av nöt och lamm sammanslaget stabil. Genom att lantbrukarna kan skapa trygga beten åt sina djur stärks förutsättningarna för att antalet betesdjur bibehålls. Besättningar av får och get löper större risk att utsättas för rovdjursangrepp än besättningar med större djur. Vi prioriterar därför får- och getbesättningar högst. Marktyp Lantbrukarna i länet använder förhållandevis stor andel av vallarealen till bete, knappt 24 %, vilket är det näst högsta andelen av alla Sveriges län. Dessa arealer kan användas till andra grödor samtidigt som den biologiska mångfalden kan öka om betesdjuren flyttas till naturbetesmarker som idag har brist på skötsel. För att möjliggöra bete på marker i odlingslandskapet med höga kultur- och naturvärden 58

61 prioriterar vi stängsel som innehåller marktyperna fäbod, skogsbete och naturbetesmarker högre än enbart betesvall på åker Målbild Stängsel som minskar problemen med rovdjur i jordbruket Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Vi använder oss av beslutsomgångar för att säkerställa en rättvis prioritering. Vi har 4 beslutsomgångar per år som avlöser varandra. Den tilldelade budgeten fördelas jämt under de första tre åren. Varje årsbudget fördelas genom att årets första beslutsomgång får 50 procent och de nästkommande 3 beslutsomgångarna får dela jämt på resterande 50 procent. Datum för beslutsomgångarna och beslut om budgeten finns på vår webbplats Budgeten beslutas innan en beslutsomgång påbörjas. Om datumet är en helgdag ska ansökan vara inkommen första vardagen efter utsatt datum. Ansökningar som inte innehåller tillräcklig information för att kunna prioriteras vid datumet för en beslutsomgång får kompletteras och överförs till kommande beslutsomgång. Ansökningar som får mindre än 200 poäng vid bedömningen avslås. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med 200 poäng eller mer sorteras efter antal poäng och om budgeten inte räcker till alla ansökningar sker en prioritering av ansökningarna med flest poäng. De ansökningar som eventuellt blir bortprioriterade vid en beslutsomgång överförs till nästkommande omgång, överföring kan ske maximalt tre gånger, en ansökan kan alltså vara med i maximalt fyra beslutsomgångar. Om två ansökningar får samma poäng och båda inte kan beviljas stöd på grund av begränsad budget i aktuell beslutsomgång, prioriteras den som får mest poäng i det urvalskriterium som är högst viktat. Om de båda ansökningarna har identiska poäng i varje urvalskriterium prioriteras den ansökan som har det tidigaste ankomstdatumet. 59

62 I de fall som den sista ansökan i beslutsomgången inte ryms inom beslutad budgetram förs den ansökan över till nästa beslutsomgång. Överföring av en ansökan kan göras högst tre gånger, därefter avslås ansökan Pengar som inte används i en beslutsomgång återförs till den tilldelade budgeten för att fördelas igen vid ett senare tillfälle under programperioden Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier. Regionala urvalskriterier Regionala urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 Bilaga 11 Viktning 1. Investeringen görs i ett område där risk för rovdjursangrepp är påtagligt 5 poäng: Jordbruksmarken ligger inom ett rovdjursrevir alternativt har besättningen tidigare haft angrepp av rovdjur Investeringen gynnar geografiskt utpekade områden 3. Investeringen gynnar prioriterade djurslag 4 5 poäng: Stängsel runt värdefull betesmark med hög artrikedom eller höga kulturmiljövärden (särskilda värden, restaureringsmark, mosaikbete och skogsbete). Merparten av arealen ska ha dessa kvalitéer. 3 poäng: Stängsel runt betesvall. 5 poäng: Stängslet ska skydda får eller getter alternativt besättningar med växelbete där får/get ingår. 4 poäng: Stängslet ska skydda utegående kalvar av nöt. 2 poäng: Stängslet ska skydda andra djurslag och typer av besättningar. Summa regional viktning Stödbelopp Den som söker stöd för stängsel mot rovdjur får 50 kronor per meter för stängsel som blir godkänt. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor Koppling till andra mål Åtgärden bidrar till att uppnå miljömålen Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap. Stödet stärker även viltskadecenters mål, att bidra till att begränsa skador och konflikter som orsakas av fredade viltarter som stora 60

63 rovdjur. Stödet stärker beteshävden på betesmarker som ska uppfylla gårdsstödets krav Engångsröjning av betesmark Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering för engångsröjning av betesmark. (delåtgärd 4.4 och fokusområde 4a). Syftet är att öka natur- och kulturvärden i betesmarker och slåtterängar som delvis har vuxit igen så att hela marken uppfyller betesmarksdefinitionen och kan ingå i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar med särskild skötsel eller miljöersättningen för fäbodar Regionala prioriteringar med kort bakgrund Idag sker bete i vårt län (Gävleborgs län) främst på betesvallar medan naturbetesmarker hotas av igenväxning, mest brist har vi på slåtterängar och fäbodbeten. Ska den biologiska mångfalden i odlingslandskapet bevaras krävs en aktiv skötsel. I ett förslag till åtgärdsprogram för miljömålen ska vi gynna den biologiska mångfalden genom att upprätta skötselplaner för att förbättra skötsel av natur- och kulturmiljövärden inom skyddade områden. Ett annat förslag handlar om stöd till att bevara fäbodmiljöer. Genom att lantbrukarna röjer marker så de uppfyller betesmarksdefinitionen och därefter söker miljöersättning ges lantbrukarna förutsättningar att hävda markerna i framtiden. Vi prioriterar marker som ska röjas utifrån följande urvalskriterier: Bevara och förstärka biologisk mångfald Röjning av marker som förväntas gynna hotade arter prioriteras högst. Synliggöra kulturmiljöer Röjning som bidrar till att kulturbärande landskapselement synliggörs prioriteras högst. Naturtyp/markslag Röjning på slåtterängar och vid fäbodbeten prioriteras högst. Geografiskt område Röjning av områden som är mindre än 2 hektar prioriteras högst Målbild Betesmarker, slåtterängar och fäbodbeten ger levande landskap! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare 61

64 erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Vi använder oss av beslutsomgångar för att säkerställa en rättvis prioritering. Vi har 4 beslutsomgångar per år som avlöser varandra. Den tilldelade budgeten fördelas jämt under de första tre åren. Varje årsbudget fördelas genom att årets första beslutsomgång får 50 procent och de nästkommande 3 beslutsomgångarna får dela jämt på resterande 50 procent. Datum för beslutsomgångarna och beslut om budgeten finns på vår webbplats Budgeten beslutas innan en beslutsomgång påbörjas. Om datumet är en helgdag ska ansökan vara inkommen första vardagen efter utsatt datum. Ansökningar som inte innehåller tillräcklig information för att kunna prioriteras vid datumet för en beslutsomgång får kompletteras och överförs till kommande beslutsomgång. Ansökningar som får mindre än 200 poäng vid bedömningen avslås. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med 200 poäng eller mer sorteras efter antal poäng och om budgeten inte räcker till alla ansökningar sker en prioritering av ansökningarna med flest poäng. De ansökningar som eventuellt blir bortprioriterade vid en beslutsomgång överförs till nästkommande omgång, överföring kan ske maximalt tre gånger, en ansökan kan alltså vara med i maximalt fyra beslutsomgångar. Om två ansökningar får samma poäng och båda inte kan beviljas stöd på grund av begränsad budget i aktuell beslutsomgång, prioriteras den som får mest poäng i det urvalskriterium som är högst viktat. Om de båda ansökningarna har identiska poäng i varje urvalskriterium prioriteras den ansökan som har det tidigaste ankomstdatumet. I de fall som den sista ansökan i beslutsomgången inte ryms inom beslutad budgetram förs den ansökan över till nästa beslutsomgång. Överföring av en ansökan kan göras högst tre gånger, därefter avslås ansökan. Pengar som inte används i en beslutsomgång återförs till den tilldelade budgeten för att fördelas igen vid ett senare tillfälle under programperioden Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. 62

65 Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier. Regionala urvalskriterier Regionala urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 Bilaga 12 Viktning 1. Miljöinvesteringen bidrar till att bevara och förstärka biologisk mångfald 2. Miljöinvesteringen bidrar till att synliggöra kulturmiljöer +3 poäng. Röjningen förväntas gynna hotade arter poäng. Röjningen förväntas gynna hävdgynnade arter generellt +1 poäng. Röjningen förväntas gynna hävdberoende naturtyper +3 poäng. Röjningen bidrar till att synliggöra kulturbärande 20 landskapselement +2 poäng. Röjningen har positiv betydelse för landskapsbilden 5 poäng. Marken som ska röjas är slåttermark eller fäbodbete Regional prioritering av naturtyp/markslag 4. Regional prioritering av 5 poäng. Området som ska röjas är mindre än 2 ha 20 geografiskt område Summa regional viktning Stödbelopp Den som söker stöd för engångsröjning av betesmark får kronor per hektar när miljöinvesteringen är godkänd. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 11 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare Koppling till andra mål Åtgärden bidrar till att uppnå miljömålen Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap. Stödet stärker hävden på betesmarker och slåtterängar som ska uppfylla gårdsstödets krav. 11 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 63

66 7.3. Miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering för att förbättra vattenkvalitet. (delåtgärd 7.6 och fokusområde 4abc). Syftet är att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och hav genom olika insatser i, vid eller uppströms vattenförekomster. Vattenförekomst kan till exempel vara dike, bäck eller å Regionala prioriteringar med kort bakgrund I Gävleborgs län finns flera vatten i odlingslandskapet som är påverkade av jordbruket. Sjöar har sänkts, vattendrag rätats och flera vattenförekomster är negativt påverkade av övergödning beställde länsstyrelsen en rapport för att se i vilka områden näringsrenande insatser skulle göra störst nytta. De fem prioriterade områdena utökades till åtta i ett planeringsunderlag för våtmarker, från Dessa åtta områden, tillsammans med en ny lista över viktiga vatten, är basen för var i länet vi kommer prioritera att våtmarker anläggs och åtgärder för att förbättra vattenkvalitén. Vi kommer också att prioritera efter hur investeringarna utformas. Vi prioriterar utifrån följande urvalskriterier: Placering på ett sätt som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten Placering enligt de planeringsunderlag som tagits fram prioriteras högst. Utformning som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten Utformning som optimerar retention av kväve och fosfor och förbättrar hydromorfologiska och biologiska kvalitetsfaktorer prioriteras högst. Andra positiva effekter med hänsyn till miljö och klimat Åtgärder som kan utjämna höga flöden eller utgöra en vattenreserv prioriteras högst. Innovativa investeringar Nya metoder och nya typer av investeringar kommer att prioriteras högst Målbild Bättre vatten i sjöar och vattendrag! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål. 64

67 I bilagan har följande 4 miljöinvesteringar inom delåtgärd 7.6 fokusområdena 4abc en och samma budget och ett gemensamt målvärde: anlägga våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet anlägga våtmarker och dammar för biologisk mångfald miljöinvesteringar förbättrad vattenkvalitet anlägga tvåstegsdiken Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 210 poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 210 poäng avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 210 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier. Regionala urvalskriterier Regionala urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 Bilaga 13 Viktning 1. Miljöinvesteringen placeras på ett sätt som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten 2. Miljöinvesteringen utformas på ett sätt som bidrar till att förbättra 5 poäng: Miljöinvesteringen placeras i ett av länsstyrelsen prioriterat område. +3 poäng: Miljöinvesteringen utformas på bästa möjliga sätt för att optimera retention av kväve och fosfor +2 poäng: Miljöinvesteringen utformas på bästa möjliga sätt

68 vattenkvaliteten utifrån att förbättra hydromorfologiska och biologiska kvalitetsfaktorer 3. Miljöinvesteringen bidrar till annan positiv effekt med hänsyn till miljö och klimat 5 poäng: Miljöinvesteringen kommer att kunna utjämna höga flöden eller utgöra en vattenreserv och magasinera vatten till senare torrperioder. 4. Miljöinvesteringen är 5 poäng: Miljöinvesteringen är innovativ 10 innovativ Summa regional viktning Stödnivå Stöd ges för 90 procent av stödberättigande utgifter. I Gävleborgs län är högsta stödbelopp kronor per ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 12 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Länsstyrelsen har en viss summa pengar för åtgärder som gäller förbättrad kvalitet och biologisk mångfald. Så här fördelar vi pengarna: anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald får 15 procent av budget anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet får 60 procent av budget miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet får 15 procent av budget anlägga tvåstegsdiken får 10 procent av budget Koppling till andra mål Investeringar bidrar till att uppnå miljömålen levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, ett rikt växt och djurliv, ingen övergödning, hav i balans samt levande kust och skärgård. 12 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 66

69 7.4. Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering att anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald (delåtgärd 7.6 och fokusområde 4a). Syftet är att bevara och förstärka biologisk mångfald och skapa variation i odlingslandskapet. Våtmarker och dammar kan också bidra till att minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav Regionala prioriteringar med kort bakgrund Våtmarker och dammar har stor betydelse för den biologiska mångfalden i det moderna odlingslandskapet. Rätt placerad och utformad kan en våtmark också fånga upp kväve och fosfor från tillrinningsområdet och på så sätt minska övergödningen från jordbruket beställde länsstyrelsen en rapport för att se i vilka områden näringsrenande insatser skulle göra störst nytta. De fem prioriterade områdena utökades till åtta i ett planeringsunderlag för våtmarker, från Dessa åtta områden, tillsammans med en ny lista över vatten, är basen för var i länet vi kommer prioritera att våtmarker anläggs och åtgärder för att förbättra vattenkvalitén. Vi prioriterar utifrån följande urvalskriterier: Miljöinvesteringen placeras och utformas så att den bevarar och förstärker biologisk mångfald Åtgärder som gynnar hotade arter och allmän biologisk mångfald prioriteras högst Miljöinvesteringen utformas på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring Åtgärder som minskar närsaltsbelastning prioriteras högst Miljöinvesteringen placeras på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring. Placering enligt de planeringsunderlag som tagits fram prioriteras högst. Miljöinvesteringen bidrar till rekreationsmöjligheter och upplevelsevärden för allmänheten Placering nära allmän väg och åtgärder för att öka tillgängligheten för investeringen prioriteras högst. 67

70 Miljöinvesteringen bidrar till annan positiv effekt med hänsyn till miljö och klimat Investeringar som förväntas minska avgång av växthusgaser prioriteras högst Målbild Ett odlingslandskap med biologisk mångfald! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål. I bilagan har följande 4 miljöinvesteringar inom delåtgärd 7.6 fokusområdena 4abc en och samma budget och ett gemensamt målvärde: anlägga våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet anlägga våtmarker och dammar för biologisk mångfald miljöinvesteringar förbättrad vattenkvalitet anlägga tvåstegsdiken Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 210 poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 210 poäng avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 210 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida 68

71 Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier. Regionala urvalskriterier Regionala urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 14 Viktning 1. Miljöinvesteringen placeras och utformas så att den bevarar och förstärker biologisk mångfald +2 poäng: Arter/naturtyper som är hotade och/eller med i art och habitatdirektivet eller fågeldirektivet bedöms gynnas av våtmarken placering och utformning +1 2 poäng: Våtmarken placeras och utformas på ett sätt som gynnar en allmän biologisk mångfald +1 poäng: Våtmarken är mellan 2och 5 hektar Miljöinvesteringen utformas på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring 3. Miljöinvesteringen placeras på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring. 4. Miljöinvesteringen bidrar till rekreationsmöjligheter och upplevelsevärden för allmänheten 5. Miljöinvesteringen bidrar till annan positiv effekt med hänsyn till miljö och klimat +1 poäng: Det finns mer än 30 hektar brukad åkermark i avrinningsområdet +1 2 poäng: Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av kväve poäng. Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av fosfor. 5 poäng: Våtmarken placeras i ett av länsstyrelsen prioriterat område. +2 poäng: Miljöinvesteringen kan lätt nås från allmän väg +3 poäng: Särskilda insatser kommer att göras för att öka tillgängligheten. 5 poäng: Miljöinvesteringen förväntas minska avgången av växthusgaser om den anläggs på organogen jord. Summa regional viktning Stödnivå Stöd ges för 90 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per hektar. I Gävleborgs län är högsta stödbelopp kronor per ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. 69

72 Stödbeloppet begränsas enligt EU: s förordning om stöd av mindre betydelse 13 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Länsstyrelsen har en viss summa pengar för åtgärder som gäller förbättrad kvalitet och biologisk mångfald. Så här fördelar vi pengarna: anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald får 15 procent av budget anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet får 60 procent av budget miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet får 15 procent av budget anlägga tvåstegsdiken får 10 procent av budget Koppling till andra mål Efter att investeringen slutbesiktats måste den gå in i ett skötselåtagande. Det möjliggör långsiktigt bevarandet av våtmarken. Investeringar bidrar till att uppnå miljömålen myllrande våtmarker, ett rikt växt och djurliv, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering att anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet (delåtgärd 7.6 och fokusområde 4b). Syftet är att öka retention av näringsämnen och på så sätt minska övergödningen av sjöar, vattendrag och hav. Men också för att skapa förutsättningar för att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet Regionala prioriteringar med kort bakgrund Våtmarker och dammar har stor betydelse för den biologiska mångfalden i det moderna odlingslandskapet. Rätt placerad och utformad kan en våtmark också 13 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 70

73 fånga upp kväve och fosfor från tillrinningsområdet och på så sätt minska övergödningen från jordbruket beställde länsstyrelsen en rapport för att se i vilka områden näringsrenande insatser skulle göra störst nytta. De 5 prioriterade områdena utökades till 8 i ett planeringsunderlag för våtmarker, från Dessa 8 områden, tillsammans med en ny lista över vatten, är basen för var i länet vi kommer prioritera att våtmarker anläggs och åtgärder för att förbättra vattenkvalitén. Vi prioriterar utifrån följande urvalskriterier: Miljöinvesteringen placeras och utformas så att den bevarar och förstärker biologisk mångfald Åtgärder som gynnar hotade arter och allmän biologisk mångfald prioriteras högst Miljöinvesteringen utformas på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring Åtgärder som minskar närsaltsbelastning prioriteras högst Miljöinvesteringen placeras på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring. Placering enligt de planeringsunderlag som tagits fram prioriteras högst. Miljöinvesteringen bidrar till rekreationsmöjligheter och upplevelsevärden för allmänheten Placering nära allmän väg och åtgärder för att öka tillgängligheten för investeringen prioriteras högst. Miljöinvesteringen bidrar till annan positiv effekt med hänsyn till miljö och klimat Investeringar som förväntas minska avgång av växthusgaser prioriteras högst Målbild Renare sjöar, vattendrag och hav! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål. 71

74 I bilagan har följande 4 miljöinvesteringar inom delåtgärd 7.6 fokusområdena 4abc en och samma budget och ett gemensamt målvärde: anlägga våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet anlägga våtmarker och dammar för biologisk mångfald miljöinvesteringar förbättrad vattenkvalitet anlägga tvåstegsdiken Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 210 poäng. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 210 poäng avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 210 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier. 72

75 Regionala urvalskriterier Regionala urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 15 Viktning 1. Miljöinvesteringen placeras och utformas så att den bevarar och förstärker biologisk mångfald 2. Miljöinvesteringen utformas på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring 3. Miljöinvesteringen placeras på ett sätt som bidrar till att öka retention av växtnäring. 4. Miljöinvesteringen bidrar till rekreationsmöjligheter och upplevelsevärden för allmänheten +2 poäng: Arter/naturtyper som är hotade och/eller med i art och habitatdirektivet eller fågeldirektivet bedöms gynnas av våtmarken placering och utformning +1 2 poäng: Våtmarken placeras och utformas på ett sätt som gynnar en allmän biologisk mångfald +1 poäng: Våtmarken är mellan 2och 5 hektar. +1 poäng: Det finns mer än 30 hektar brukad åkermark i avrinningsområdet +1 2 poäng: Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av kväve poäng. Våtmarken utformas på bästa möjliga sätt för att öka retention av fosfor. 5 poäng: Våtmarken placeras i ett av länsstyrelsen prioriterat område. +2 poäng: Miljöinvesteringen kan lätt nås från allmän väg +3 poäng: Särskilda insatser kommer att göras för att öka tillgängligheten Miljöinvesteringen bidrar till annan positiv effekt med hänsyn till miljö och klimat 5 poäng: Miljöinvesteringen förväntas minska avgången av växthusgaser om den anläggs på organogen jord. Summa regional viktning Stödnivå Stöd ges för 90 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per hektar. I Gävleborgs län är högsta stödbelopp kronor per ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med under kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Länsstyrelsen har en viss summa pengar för åtgärder som gäller förbättrad kvalitet och biologisk mångfald. Så här fördelar vi pengarna: anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald får 15 procent av budget 73

76 anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet får 60 procent av budget miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet får 15 procent av budget anlägga tvåstegsdiken får 10 procent av budget Koppling till andra mål Efter att investeringen slutbesiktats måste den gå in i ett skötselåtagande. Det möjliggör långsiktigt bevarandet av våtmarken. Investeringar bidrar till att uppnå miljömålen myllrande våtmarker, ett rikt växt och djurliv, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård 7.6. Anlägga tvåstegsdiken Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta är ett stöd till miljöinvestering för att anlägga tvåstegsdiken (delåtgärd 7.6 och fokusområde 4abc). Syftet med att anlägga tvåstegsdiken är att förbättra vattenkvaliteten. Huvudsyftet är att minska erosion och genom detta minska förluster av fosfor från åkermark Regionala prioriteringar med kort bakgrund I länet finns lokala förekomster med problem med övergödning av sjöar och vattendrag. Genom att skapa skyddsåtgärder inom t.ex. jordbruket kan den negativa miljöpåverkan av fosfor (P) och kväve (N) minska. Med synergieffekter som ökad biologisk mångfald samt ökad möjlighet att lokalt hantera översvämningar bidrar tvåstegsdiken till flera av miljömålen. Sedimentation och förluster av fosfor (P) sker när instabila diken rasar och transport av partiklar gör att t.ex. vattendrag, trummor, broar och dammar slammar igen, vilket bl.a. har negativa effekter för fiskar och andra vattenlevande organismer. När jordbruket intensifierades med raka diken skedde också en utarmning av flora och fauna och genom att skapa tvåstegsdiken kan vattendrag tillåtas meandra nere i fåran samt att strandzoner skapas som är av stor vikt för flora och fauna. 74

77 Vi prioriterar utifrån följande urvalskriterier: Miljöinvesteringens placering Placering i eller i anslutning till vattenförekomst som är klassad som sämre än god status, ju sämre status desto högre prioritering Genomförande av miljöinvesteringen Ju effektivare användningen av schaktmassor är desto högre prioritering Miljöinvesteringen bidrar till annan positiv effekt med hänsyn till miljö och klimat Prioritering av miljöinvesteringar som bidrar till minskade översvämningar, som förväntas gynna biologisk mångfald på ett sätt som det inte gjorde tidigare, samverkan och tillgänglighet, ju fler positiva effekter desto högre prioritering Målbild Renare sjöar, vattendrag och hav! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål. I bilagan har budget och målvärde för följande fyra miljöinvesteringar inom delåtgärd 7.6 fokusområdena 4abc slagits samman i en gemensam budget och ett gemensamt målvärde: anlägga våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet anlägga våtmarker och dammar för biologisk mångfald miljöinvesteringar förbättrad vattenkvalitet anlägga tvåstegdiken Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 210 poäng. 75

78 Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 210 poäng avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 210 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella urvalskriterier För miljöinvesteringar finns bara regionala urvalskriterier. Regionala urvalskriterier Regionala urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 16 Viktning 1. Miljöinvesteringens placering 2. Genomförande av miljöinvesteringen Miljöinvesteringen placeras i eller i anslutning till vattenförekomst som är klassad som sämre än god status. 2 poäng: Måttlig status 3 poäng: Otillfredsställande status 4 poäng: Dålig status +1 poäng: Avrinningsområdets storlek i tvåstegsdikets utlopp är större än 300 hektar 5 poäng: Schaktmassor kan hanteras på ett mycket effektivt sätt 3 poäng: Schaktmassor kan hanteras på ett effektivt sätt Miljöinvesteringen bidrar till annan positiv effekt med hänsyn till miljö och klimat +2 poäng: Det finns problem med återkommande översvämningar +2 poäng: Tvåstegsdiket förväntas gynna biologisk mångfald på ett sätt som det inte gjorde tidigare +2 poäng: kombination med andra åtgärder och samverkan +1 poäng: Investeringen är tillgänglig Summa regional viktning Stödnivå Stöd ges för 90 procent av stödberättigande utgifter upp till kronor per löpmeter. I Gävleborgs län är högsta stödbelopp kronor per ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med under kronor i stödberättigande utgifter

79 Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 14 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Länsstyrelsen har en viss summa pengar för åtgärder som gäller förbättrad vattenkvalitet och biologisk mångfald. Så här fördelar vi pengarna: anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald får 15 procent av budget anlägga och restaurera våtmarker och dammar för förbättrad vattenkvalitet får 60 procent av budget miljöinvestering förbättrad vattenkvalitet får 15 procent av budget anlägga tvåstegsdiken får 10 procent av budget Koppling till andra mål Investeringen bidrar till att bibehålla eller höja åkermarkens produktionsförmåga genom att säkerställa att dränering och markavvattning fungerar och skapar på så sätt ett mer lönsamt jordbruk vilket flertal övriga stöd syftar till. Mindre vatten på åkermarken bidrar till bättre utnyttjande av näringsämnen och minskar risken för förluster genom både vatten och luft och bidrar därigenom till att upp nå miljömålen levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, ett rikt växt och djurliv, ingen övergödning, hav i balans samt levande kust och skärgård Reglerbar dränering Reglerbar dränering går att söka i nitratkänsliga områden i följande län: Kalmar, Västra Götalands län, Värmland, Halland, Skåne, Blekinge, Jönköping, Östergötland, Södermanland, Västmanland, Örebro, Uppsala, Dalarna och Stockholm. 14 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 77

80 8. Jordbruks- och affärsutveckling Under den här rubriken finns dels startstöd för företagare inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringarna, dels investeringsstöd som riktar sig till annan verksamhet än jordbruk, trädgård, rennäring och skog. Förutom länsstyrelsen handlägger Sametinget startstöd riktat till rennäring, samt investeringsstöd till förnybar energi samt för att skapa nya jobb. Sametinget har egen handlingsplan Startstöd Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Startstödet till unga ska underlätta för yngre personer att starta eller ta över ett jordbruks-, rennärings- och trädgårdsföretag (delåtgärd 6.1, fokusområde 2b) Regionala prioriteringar med kort bakgrund För Gävleborg län är det viktigt att bevara de lantbruk som finns i länet. För att uppfylla detta krävs det bland annat att generationsväxlingar inom lantbruket underlättas. I dagsläget är medelåldern för en lantbrukare 56,2 år i Gävleborgs län. Generationsväxling uppmuntras. Startstödet kan underlätta det avgörande beslutet att överta ett lantbruk. Startstödet kan också vara en extra morot för dem som inte har en släktgård att överta utan behöver investera i en lantbruksfastighet för att starta upp eget. Miljö och klimat Det är viktigt att markerna i Gävleborgs län hålls öppna och brukas aktivt. Den höga andelen vallodling innebär att en stor del av jordbruksmarken är bevuxen året runt vilket binder såväl växtnäring som vatten. Belastningen på sjöar och vattendrag minskar. Vallodlingen lagrar även in stora mängder kol. Med utgångspunkt i detta kommer företag som bidrar till att uppfylla minst ett miljömål samt bidrar till att förnybara energikällor används i lantbruket att premieras. Det stora antalet betesdjur innebär att betesmarker som inte är lämpade för åkerbruk också hålls öppna. Lantbruk där djurhållning etableras eller bibehålls ska ha förutsättningar för en god djurvälfärd. Anläggningarna och betesmarkerna ska vara anpassade för den djurhållning man ska bedriva, både miljömässigt och ur djurvälfärdsynpunkt. Likt investeringsstöd för ökad konkurrenskraft prioriteras etableringar av trädgårdföretagande och biodling då dessa områden pekas ut i länets SWOT. Gävleborgs län prioriterar även de etableringar som sker i ekologisk produktion. 78

81 Innovation Lantbrukarna har goda förutsättningar att möta de utmaningar som finns i framtiden. För att stärkas ytterligare är tillämpning av modern teknik viktigt för utveckling. I det diversifierade lantbruket i länet är innovationer och praktiska lösningar på olika problem delar av drivkraften att vara bonde. Gävleborg vill ha företag som på ett innovativt sätt kan utveckla länets lantbrukssektor. Generationsskiften och unga lantbruksföretagare ska bidra till visionen om en modern landsbygd i Gävleborgs län. Kunskap och genomförandekapacitet För att öka förutsättningarna för ett lyckat företagande kommer de företagare som bedöms ha kunskaper inom sin verksamhetsgren, utöver de minimikrav som ställs, att premieras. Sökande som har kunskaper utanför lantbruket som kan komma att bidra positivt till företagets konkurrenskraft och lönsamhet kan få ytterligare poäng. Dessa kunskaper kan handla om ekonomi, ledning och styrning med mera. Sökanden som har erfarenhet från arbete inom jordbruk i två företag eller fler kommer att erhålla extra poäng då detta också bedöms bidra positivt till sökandes kompetens och öka förutsättningarna för en stärkt konkurrenskraft i företaget Målbild Fler yngre företagare inom jordbruks-, ren- och trädgårdsnäringarna! Stödet ska underlätta för yngre att starta företag inom jordbruks- och trädgårdsnäringarna. För att denna näring ska överleva krävs en föryngring av företagarna. Kunskap, kompetens och innovationsförmåga hos de som övertar företagen är viktigt för en fortsatt utveckling Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. 79

82 Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 200 poäng i de nationella urvalskriterierna och 200 poäng i de regionala urvalskriterierna. Ansökningar som får 450 poäng i de nationella urvalskriterierna får inte avslås på grund av låga regionala urvalskriteriepoäng. Ansökningar med mindre än 200 poäng i urvalskriterierna avslås. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 200 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 17 Viktning 1. Etableringen bidrar till att uppfylla nationella miljö och klimatmål. 2. Etableringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker har kunskap, kompetens och genomförande kapacitet att driva företaget. 4. Sökanden är i behov av stöd för att underlätta starten som företagare. +2 poäng: Planerad drift bedöms bidra till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål +1 poäng: Det finns en nyligen upprättad energikartläggning +1 poäng: Det finns dokumenterat strukturerat miljökvalitetsarbete +1 poäng: Planerad drift avser ekologisk produktion +3 poäng: Etableringen medför ny produktion/produkter eller tjänster +2 poäng: Sökande använder sig av nya arbetsmetoder +3 poäng: Den som söker stöd har praktisk utbildning i jordbruk som går utöver minimikraven i stödvillkoren. +2 poäng: Den som söker stöd har praktisk utbildning från verksamhet utanför jordbruket som är användbar i företaget. +1 poäng Den sökande har eftergymnasial utbildning eller internationell utbildning eller praktik. +2 poäng: Den som söker kommer endast att ha inkomst från företaget, det vill säga ingen inkomst av tjänst utanför företaget. +2 poäng: Den som söker stöd startar ett företag utan någon pågående produktion. +1 poäng: Den som söker stöd går in i en befintlig verksamhet

83 och utökar verksamhet. +1 poäng: Sökandes arbetstid inom primärproduktion och livsmedelsförädling omfattar heltid, det vill säga minst timmar per år. Summa nationell viktning 100 Regionala urvalskriterier Regionala urvalskriterier 6. Etableringen bidrar till att uppfylla nationella miljö och klimatmål. 7. Etableringen bidrar till att införa nya; eller utveckla produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 8. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet som krävs för att driva företaget både på kort och på lång sikt. Summa regional viktning Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 17 Viktning +2 poäng: Etablering bedöms uppfylla miljömålet ett rikt odlingslandskap +2 poäng: Planerad drift avser ekologisk produktion eller drift som är under omläggning +1 poäng: Planerad drift innefattar betande djur +1 poäng: Etableringen stärker förutsättningarna för försäljning under eget varumärke eller vidareförädling av egna produkter +2 poäng: Etableringen bidrar till att utveckla teknik och processer i företaget. +2 poäng: Etableringen sker på företag som avser att driva ett diversifierat företag +3 poäng: Etableringen avser trädgårdsproduktion eller biodling +3 poäng: Sökande har arbetslivserfarenhet inom jordbruk från två företag eller fler +1 poäng: Sökande har arbetslivserfarenhet inom jordbruk från ett företag +1 poäng: Sökanden har yrkeserfarenhet av den produktion som stödet avser Etableringar som inte prioriteras regionalt I Gävleborgs län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödbelopp Startstödet är totalt på kronor. Beloppet kommer att betalas ut vid två tillfällen, den första utbetalningen är på kronor och sker i samband med beslut om stöd. Ansökan om den andra utbetalningen ska ha kommit in senast 45 månader efter beslutet om stöd och betalas ut inom 5 år Koppling till andra mål Startstöd är ofta kopplade till investeringar i jordbruksföretagen så i samband med startstöd kan det även vara aktuellt med investeringsstöd hos företaget. Investeringar i nya byggnader, teknik och nya arbetsmetoder leder också till behov av kompetensutveckling och har en stark koppling till fokusområde 1. 81

84 De regionala urvalskriterierna stimulerar omläggning till ekologisk produktion, vilket i sin tur kan ge ökad anslutning till ersättning för ekologisk produktion. Inom Gävleborgs läns utvecklingsstrategi finns ett område som talar om stärkta individer. Tanken är att alla, kvinnor, män, pojkar och flickor ska kunna omsätta sin kunskap till handling. Med startstödet kan detta möjliggöras på landsbygden. Handlingsplanen beaktar också den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft genom att stödja start av nya verksamheter för unga lantbrukare. Vad gäller miljömålen kan landsbygdsprogrammets startstöd bidra till att uppfylla ett flertal av dessa samtidigt som man skapar lönsamma och konkurrenskraftiga jordbruksföretag. I de poänggivande kriterierna premieras förnybara energikällor, ekologiskt produktion samt ett rikt odlingslandskap. Det är även viktigt att landsbygdsprogrammets mål faller samman med de jämställdhetspolitiska målen för Sverige. Att alla landsbygdsprogrammets målgrupper har möjlighet att bidra till att uppfylla dessa jämställdhetspolitiska mål som handlar om att skapa en jämn fördelning av makt och inflytande, jämn fördelning av det obetalda arbetet i hemmet, att skapa en ekonomisk jämställdhet samt att alla människor ska ha rätt till kroppslig integritet Investeringsstöd till förnybar energi Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Investeringsstödet är till för att främja tillgång till och användningen av förnybar energi, samt öka användningen av avfalls-, rest- och biprodukter till energi. Det kan till exempel vara teknik, utrustning och anläggningar för produktion av förnybar energi samt förädling av energiråvara. (delåtgärd 6.4 fokusområde 5bc) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Länets SWOT-analys sätter målet att öka den förnyelsebara energin med minst GWh och att den förnyelsebara energin ska utgöra minst 85 % av energibehovet. Länets jord- och skogsbruk har en nyckelroll för att uppfylla detta. Produktionen av förnybar energi leder till ökad diversifiering av företagen och minskad känslighet för marknadens svängningar som följd. I utvecklingen av länets energiproduktion behövs fler aktörer. Innovationer och nya tankar kring utnyttjade av sol och vind är angelägna. Länet har stora energikrävande industrier inom både papper och järn. Från dessa men även från många av våra små tillverkande fabriker och även bagerier finns stora mängder spillvärme att tillvarata. Denna värme kan användas till andra energiformer men självklar också till uppvärmning. System för att kunna sälja överskottsvärme behöver utvecklas. 82

85 Samverkan mellan stora och mindre aktörer behövs. Forskning och utvecklingsarbete är på gång men för att hitta nya lösningar, innovationer, måste det fortsätta och även utökas. Det finns anledning att vara uppmärksam gällande energins infrastrukturer. Exempelvis kan gasledningar ge möjligheter till fler producenter att kopplas på samtidigt som dessa gör stora intrång inom de areella näringarna Målbild Mer förnybar energi och fler energieffektiva företag som påverkar klimatet positivt och klarar ett förändrat klimat Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 240 poäng i de nationella urvalskriterierna. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 240 poäng i urvalskriterierna avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 240 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. 83

86 Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 18 Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla specifika miljö och klimatmål. 3 poäng: Investeringen bidrar till att öka användningen av förnybar energi + 2 poäng: Investeringen leder till en direkt ersättning av fossil energi Insatsen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Sökanden har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. +1 poäng: Investeringen är ny för företaget +2 poäng: Investeringen är ny för branschen eller i området +2 poäng: Investeringstypen förväntas få stor spridning + 3 poäng: Bi eller restprodukter används +1 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning 4. Det finns ett +2 poäng: Investeringen leder till förädling och produktion av 30 identifierat behov av förnybar energi eller omställning från fossil till förnybar investeringen. energi +2 poäng: Produkter, råvaror eller resurser för energiproduktionen tas från närområdet +2 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Investeringen ökar företagets sysselsättning Summa nationell viktning Investeringar som inte prioriteras regionalt I Gävleborgs län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande kostnader upp till högsta stödbelopp. I Gävleborgs län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 15. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det 15 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 84

87 vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter Koppling till andra mål Energiproduktion kan leda till förbättrad lönsamhet i jordbruksföretag och andra företag på landsbygden Investeringsstöd till gödselbaserad biogas Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Investeringsstödet är till för att minska utsläppen av växthusgaser genom att investera i anläggningar för produktion av biogas, vilket exempelvis kan inkludera biogaspannor, uppgraderingar, lager för rötrester och rörledningar (delåtgärd 6.4 fokusområde 5d) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Jordbruket står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser och miljöpåverkande ammoniak. Det finns goda förutsättningar för att jordbruket självt ska kunna ta hand om dessa utsläpp, producera biogas och inte bara bli växthusgasneutralt, men kanske också bidra till minskat fossilbränslebehov i hela samhället. Gödselbaserad biogasproduktion bidrar till flera av de nationella miljökvalitetsmålen t.ex. minskade utsläpp av klimatpåverkande koldioxid, ett rikt odlingslandskap genom förbättrad lönsamhet i jordbruket samt minskad övergödning genom att gödseln efter biogastillverkningen blir bättre tillgänglig för grödan. Jordbruken i Gävleborgs län är ofta för små för att själva kunna investera i de anläggningar som behövs. En lösning kan då bli att leverera råvara till en biogasproduktion som någon annan bedriver. Ett intresse har tidigare funnits i länet inom området men olika faktorer har påverkat att investeringar inte blivit av. Under denna programperiod finns förväntningar på att investeringar kommer att genomföras till exempel för uppgradering till fordonsgas. Andra investeringar som är av mer innovativ karaktär och bidrar till att minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak är också önskvärda Målbild Minskat utsläpp av växthusgaser och ammoniak. 85

88 Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. För detta stöd finns dock endast nationella pengar och nationella målvärden. För hela landet är den totala budgeten för stödet 279,3 miljoner kronor och det finns två målvärden. Det är antal djurenheter stycken samt total investering 698, 3 miljoner kronor. I total investering ingår förutom den totala budgeten för stödet, även de pengar som den som söker stöd lägger själv Beslutsomgångar och urval av ansökningar För detta stöd hanteras ärendena löpande eftersom länsstyrelsen räknar med ett relativt lågt söktryck. Att tillämpa beslutsomgångar skulle förlänga tiden för beslut och försena genomförandet. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Budgeten är nationell och avropas från Jordbruksverket. För bifall krävs minst 200 poäng av de nationella urvalskriterierna, dessutom krävs poäng från minst 2 urvalskriterier Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 19 Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla specifika miljö och klimatmål. +2 poäng: Investeringen gynnar produktionen och/eller användningen av biogas +2 poäng: Investeringen inkluderar utrustning som syftar till att minska möjliga metanläckage från anläggningen poäng: Investeringen inkluderar utrustning som syftar till att rötresten ska bearbetas för återföring till åker 2. Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). +2 poäng: Investeringen syftar till att uppgradera biogasen till fordonsgas 2 poäng: Investeringen är ny för företaget 3 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och behöver spridas mer 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen 5 poäng: Investeringen är ett pilotprojekt eller ingår i en testanläggning 10 86

89 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförande kapacitet för investeringen. +3 poäng: Den som söker stöd har tillräcklig egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild Investeringen bidrar till att förbättra företagets konkurrenskraft. +3 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning 5 poäng: Nuvärdet av investeringen med investeringsstöd är positivt. Summa nationell viktning Regionala urvalskriterier För investeringsstöd till gödselbaserad biogas finns inte några regionala urvalskriterier Stödnivå Stöd ges till 40 procent av stödberättigande utgifter. Högsta stödbelopp är 40 miljoner kronor. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter Koppling till andra mål Gödselbaserad biogas ligger väl i linje med såväl de nationella miljökvalitetsmålen som länets klimat- och energistrategi. Biogasen ersätter fossilbränsle och minskar därmed utsläppen av växthusgaser. Efter biogasprocessen blir gödseln luktfri och mer lämpad för växternas näringsupptag. Stödet bidrar till ökad produktion av biogas, ökad kompetens och kunskapsinhämtning. När investeringar handlar om ny teknik och nya metoder leder detta ofta till behov av kompetensutveckling och har således en stark koppling till fokusområde 1. I den nationella strategin för regional tillväxt och attraktion är Klimat, miljö och energi en uttalad koppling till åtgärden Investeringsstöd för att skapa nya jobb Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Investeringsstödet till annan verksamhet än jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk för att skapa 87

90 nya jobb är till för att främja diversifiering och främja skapandet och utveckling av små företag för att få fler arbetstillfällen på landsbygden (delåtgärd 6.4 fokusområde 6a) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Näringslivet i Gävleborg är mångfacetterat; allt ifrån internationella tillverkningsindustrier inom exempelvis stål, verkstad och skog, till vård och omsorg, miljöteknik, gröna näringar, besöksnäringen och kulturella och kreativa näringar. Regionen genomgår nu en strukturomvandling där ett kunskapsintensivt och tjänstebaserat näringsliv växer fram där tillverkningsindustrin tidigare har dominerat sysselsättningen. Den industri som finns kvar kräver delvis nya, fördjupade och spetskompetenser. Åtgärder för att förbättra detta är avgörande inför framtiden. Det handlar om inflyttning, kompetens och social inkludering. Ett sätt att vända utvecklingen kan vara att ta tillvara de natur- och kulturresurser som länet erbjuder. Bilden av företagande kommer att vidgas och förmågan att stödja hela näringslivets konkurrenskraft förbättras. Inte minst på landsbygden är det viktigt att se och skapa möjligheter för människor att utveckla nya näringar. Med länets platsbundna värden som utgångspunkt finns goda möjligheter att utveckla en besöksnäring av hög kvalitet. Att erbjuda det som för oss är självklart men för andra någon unikt är inte lätt. Att tillgängliggöra våra olika miljöer är avgörande. Det handlar dels om förutsättning för att kunna erbjuda paketerade upplevelser och produkter, dels om att fler ska kunna besöka natur och kulturlandskapen. Samverkan mellan många olika aktörer, organisationer och myndigheter är särskilt viktig i utveckling av besöksnäring. I Gävleborg har sedan ett antal år lagt stor vikt vid utveckling av besöksnäringen där konceptualisering och paketering varit centrala frågor. Även kulturella och kreativa näringar är tillsammans med idrott och friluftsliv i fokus för utvecklingen av denna näring. Ett flertal satsningar görs där bland annat matens betydelse lyfts fram genom att stärka det lokala och närproducerade i allt från det brukade landskapet till produktion och förädling av råvaror. Det nya Världsarvet Hälsingegårdar har stor potential att locka turister, såväl nationellt som internationellt, något som kräver utvecklingsinsatser för att hantera bland annat logistik, marknadsföring och boende. Ett brett spektra av produkter och tjänster har möjlighet att utveckla och utvecklas, tillsammans med Världsarvet. Skog täcker 80 % av länets yta. Där finns möjligheter till plats för rekreation, avkoppling och upplevelser. För att få en utvecklig behövs nytt tänk och att på olika sätt lösa tillgänglighetsfrågor. Skogsindustrin är självklar och betydande för sysselsättningen i länet. Det finns de bondeskötta skogarna och de rationella bolagsskogar som alla producerarar 88

91 massaved och sågtimmer med hög kvalitet. Både massafibrer och sågad vara har stora möjligheter till ytterligare förädling både storskaligt- och småskaligt. Det handlar om hela spektrumet: traditionellt, modernt och innovativt. Gävleborgs län har värdefulla textilskatter som kan omsättas i framtida utvecklingsarbete. Det är möjligt för länet att ta plats i en framtid där ansvarsfull konsumtion förutspås. Textilfrågorna är allmänna och globala och har stora möjligheter inom nya kundgrupper. Gävleborg har traditioner inom både animaliska textilfiber och växtfibrer. Det är också viktigt att ta tillvara landskapets värden för boende i länet och för potentiella inflyttare. För att locka såväl boende och besökare krävs hävdade, öppna och attraktiva landskap. Utveckling av bredband samt social och kommersiell service är viktigt för att motverka utanförskap och ta vara på och trygga den lokala samverkan. Vi behöver skapa inkludering av människor såväl i landsbygd som i tätort. Genom den stora inflyttningen av personer från andra länder kan länet säkra sin befolkningsutveckling. Dock är det viktigt att ta tillvara den potential som dessa nya grupper av människor utgör. Att få bo och leva i ett integrerat samhälle ska vara möjligt för alla, oavsett härkomst Målbild Platsbundna värden och människors fritid ger nya jobb på landsbygden! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 240 poäng i de nationella urvalskriterierna. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 240 poäng i urvalskriterierna avslås. 89

92 Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 240 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier 1. Investeringen ger arbetstillfällen på landsbygden 2. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö och klimatmål. Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 20 Viktning 1 poäng: Investeringen leder till ökad sysselsättning från deltid till heltid 3 poäng: Investeringen skapar ett nytt arbetstillfälle i företaget 4 poäng: Investeringen skapar mer än ett arbetstillfälle i företaget +1 poäng: Investeringen leder till sysselsättning hela året +2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla minst ett nationellt miljökvalitetsmål +2 poäng: Delar i investeringen ger extra bidrag till miljökvalitetsmålen +1 poäng: Investeringen bidrar till ett extra energieffektivt företag Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 4. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 5. Företaget är i behov av stöd för att kunna genomföra investeringen. 6. Det finns ett identifierat regionalt behov av Investeringen Summa nationell viktning +3 poäng: Investeringen medför att ny produktion startas och/eller att nya tjänster erbjuds i området +2 poäng: Investeringen har en tydlig innovativ inriktning +1 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens finns för att genomföra investeringen +2 poäng: Den som söker stöd har erfarenhet av planerad verksamhet som anställd eller egen företagare +1 poäng: Den som söker stöd har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning +1 poäng: Utan stöd genomförs inte investeringen i någon grad +1 poäng: Utan stöd förhindras den fortsatta utvecklingen av affärsverksamheten, utöver investeringen +1 poäng: Kassalikviditeten efter investering är mindre än 1 +1 poäng: Självfinansieringsgraden är större än 1 +1 poäng: Soliditeten är mindre än 25 % 2 poäng: Investeringen använder lokala naturresurser + 1 poäng: Investeringen bidrar till förädling av produkter + 2 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning + 1 poäng: Investeringen bidrar till en diversifiering av företaget + 1 poäng: Investeringen bidrar till att marknaden i området utvecklas

93 Investeringar som inte prioriteras regionalt I Gävleborgs län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stödnivån ska vara 40 procent av stödberättigande kostnader upp till högsta stödbelopp. I Gävleborgs län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 16. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter Koppling till andra mål Att se Gävleborg som en helhet i ett större sammanhang där alla strategier och program samverkar för att nå bästa möjliga effekter är nödvändigt för att länet ska utvecklas. Den regionala utvecklingsstrategin, RUS - Nya möjligheter, visar inriktningen för Gävleborgs regionala utvecklingsarbete med fokus på att skapa en smart, hållbar och inkluderande tillväxt för hög sysselsättning, koldioxidsnål ekonomi, produktivitet och social sammanhållning. RUS Nya Möjligheter är ett paraplydokument och utgör en övergripande regional länk mellan lokal och nationell nivå och för de mål och strategier som syftar till att uppnå EU Kopplat till denna finns flera strategier och program för att stärka, utveckla och diversifiera näringslivet, såsom Innovations och näringslivsprogram, program för Kommersiell service m.fl. Landsbygdsprogrammet kan tillsammans med övriga strukturfondsprogram ses som viktiga verktyg för att stärka och utveckla länets näringsliv. Den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft har tydliga kopplingar till landsbygdsprogrammets mål inom klimat, miljö och energi samt inkluderande tillväxt. Det är även viktigt att landsbygdsprogrammets mål sammanfaller med de jämställdhetspolitiska målen för Sverige. Att alla landsbygdsprogrammets målgrupper har möjlighet att bidra till att uppfylla dessa jämställdhetspolitiska mål som handlar om att skapa en jämn fördelning av makt och inflytande, jämn fördelning av det obetalda arbetet i hemmet, att skapa en ekonomisk jämställdhet samt att alla människor ska ha rätt till kroppslig integritet. 16 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 91

94 9. Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd Den här rubriken gäller investeringar som med stor sannolikhet inte skulle genomföras utan stöd, men där den gemensamma nyttan är stor. För de här investeringarna finns det krav på att en offentlig organisation i vissa fall går in med pengar för att finansiera investeringen. Det kan exempelvis vara kommun, landsting, region eller länsstyrelse. Detta gäller inte för stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde 6c) Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur Förutom länsstyrelsen handlägger också Sametinget stöd till investeringar i småskalig infrastruktur. Sametinget har egen handlingsplan Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Stöd till investeringar i småskalig infrastruktur ges till investeringar där den gemensamma nyttan är stor men det inte finns några incitament för att någon enskild skulle finansiera investeringen (delåtgärd 7.2) Syftet är att förbättra den småskaliga infrastrukturen på landsbygden för att därigenom ge en ökad livskvalitet och en tryggare utomhusmiljö för de boende på landsbygden. Stöd till sådana investeringar kan med fördel ges när de ligger i anslutning till andra investeringar som fått stöd inom landsbygdsprogrammet. (fokusområde 6b) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Gävleborgs län har behov av ökad inflyttning till landsbygden och att de yngre stannar kvar för att utveckling ska ske. Särskilt attraktivt är det att unga kvinnor och barnfamiljer väljer att bo på landsbygden. En starkt attraktionshöjande investering för den som vill bo på landsbygden är vägbelysning. Vägbelysning underlättar förflyttning i närområdet, inte minst för den yngre generationen och tydliggör det geografiska boendeområdet. Trafiksäkerheten ökar eftersom exempelvis fotgängare och cyklister syns bättre. Länsstyrelsen Gävleborg erfor under föregående programperiod för landsbygdsprogrammet att behovet av vägbelysning var stort och efterfrågat. Det finns ytterligare investeringar i småskalig infrastruktur som kan vara av stort värde för att gynna, framförallt, fastboende på landsbygden. Mindre investeringar liknande de som görs inom bygdemedel, det vill säga en ersättning till bygder som blivit berörda genom utbyggnaden av vattenkraft, kan ha stor betydelse för en bygds attraktivitet. Delåtgärden är därför inte stängd för andra investeringar än anläggning av vägbelysning. Länsstyrelsens gedigna erfarenhet av att granska projekt i tidigare programperioder visar tydligt på hur viktigt det är att investeringar i småskalig 92

95 infrastruktur är brett förankrade i området för den fortsatta driften. Likaså är det viktigt att det finns en långsiktig plan för förvaltningen av investeringen så att de fortsatta utvecklingsmöjligheterna i området blir goda Målbild Bättre livskvalitet och trygg utomhusmiljö! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 240 poäng i de nationella urvalskriterierna. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 240 poäng i urvalskriterierna avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 240 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. 93

96 Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 21 Viktning 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljö och klimatmål. + 2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla åtminstone ett nationellt miljömål + 1 poäng: Investeringen har en energieffektiv lösning + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till kulturmiljömålen + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till målen för friluftspolitiken Den som söker har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 3. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen +1 poäng: Lämplig kompetens finns inom organisationen för det område investeringen avser +2 poäng: Tillräcklig, egen eller köpt kompetens för att genomföra investeringen +1 poäng: Organisatören har en tydlig och relevant målbild +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning 3 poäng: Investeringen bidrar till ökad trygghet 2 poäng: Investeringen gynnar fastboende +1 poäng: Det finns en långsiktig lösning på förvaltningen av investeringen +1 poäng: Investeringen har en bred förankring i området Summa nationell viktning Investeringar som inte prioriteras regionalt I Gävleborgs län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 17 i de fall det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare Koppling till andra mål Landsbygdsprogrammet innehåller mål och indikatorer som är kopplade till Gävleborgs läns utvecklingsstrategi. De aktiviteter som sker inom landsbygdsprogrammet ska uppfylla programmets fokusområden och bidra till att förverkliga utvecklingsstrategin. Den regionala utvecklingsstrategin påvisar också tydligt att det finns kopplingar mellan flera program som kan skapa synergieffekter. 17 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 94

97 Synergieffekter med andra stöd inom landsbygdsprogrammet och inom andra program/strukturfonder kommer att uppnås genom de beredningsmöten som länsstyrelsens handläggare av projektstöd inom landsbygdsprogrammet håller i varje beslutsomgång. Till dessa möten inbjuds handläggare/representanter för andra stöd och fonder. Vid beredningsmötena kan länsstyrelsen ge och få information om aktuella ansökningar om stöd och därmed se om synergieffekter kan uppnås. Handlingsplanen beaktar också den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft genom insatser för att stödja investeringar för ökad konkurrenskraft och främjad sysselsättning. Det är även viktigt att landsbygdsprogrammets mål sammanfaller med de jämställdhetspolitiska målen för Sverige. Att alla landsbygdsprogrammets målgrupper har möjlighet att bidra till att uppfylla de jämställdhetspolitiska mål som handlar om att skapa en jämn fördelning av makt och inflytande, jämn fördelning av det obetalda arbetet i hemmet, att skapa en ekonomisk jämställdhet samt att alla människor ska ha rätt till kroppslig integritet Stöd till bredband Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Stöd till bredband ges i Sverige för att öka tillgången till bredbandsnät med hög överföringskapacitet, så kallade nästa generations accessnät (NGA-nät) på landsbygden. Syftet med stödet är att öka tillgängligheten till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik i landsbygdsområden (delåtgärd 7.3 fokusområde 6c) Regionala prioriteringar med kort bakgrund I bredbandsstödet används bara gemensamma nationella prioriteringar. De projekt som beviljas stöd ska bidra till att uppfylla målen i den regionala bredbandsstrategin. I de fall det finns en kommunal bredbandsstrategi ska projektet även bidra till att uppfylla kommunens mål för bredbandsutbyggnad. Tillgång till bredband med hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Det är av yttersta vikt för att hälso-, sjukoch äldrevård skall kunna fungera och kunna uppfylla dagens krav på service och tillgänglighet. När det finns möjlighet till en pålitlig uppkoppling ökar också attraktiviteten för byn och området i allmänhet. 95

98 Det är viktigt att alla i Gävleborgs län har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhället som växer fram. Under åren fanns det ett statligt bredbandsstöd i Sverige som motsvarade miljoner kr. Gävleborgs län beviljades 143 miljoner kronor. Stödet medfinansierades av kommunerna, stadsnäten och strukturfonderna vilket gav ytterligare 183 miljoner kronor till bredbandsutbyggnaden. Alla kommuner i länet upprättade egna IT- infrastrukturprogram och de valde att organisera sitt arbete med bredband i stadsnät. Kommunerna i länet inbjöd gemensamt till en anbudsgivning avseende etablering och drift av bredbandsnät inom respektive kommun. Gensvaret från marknadsaktörer var till en början gott men efterhand backade en efter en ur upphandlingen som till sist fick avbrytas eftersom ingen marknadsaktör fanns kvar. I stället fick kommunerna besluta om att stadsnäten skulle genomföra bredbandsutbyggnaden och sköta driften i länet. Tillgången på aktiva, privata marknadsaktörer har med andra ord varit synnerligen låg för att inte säga obefintlig. Med hjälp av det statliga stödet byggde Kommunalförbundet SAM ett regionalt fibernät, kallat RegNet. RegNet band samman länets kommunhuvudorter och ett antal mindre orter som låg längs sträckan som byggdes. Gemensamt för kommunerna var att det byggde med fiber fram till telestationerna och därifrån anslöt de hushållen med xdsl. För att nå ut med datatrafiken till övriga Sverige, bildades bolaget Norrsken. Norrsken ägdes av RegNet, Sundsvalls Elnät, Härnösands Energi och Miljö, Jämtkraft och Borlänge Energi. Med hjälp av Norrsken anslöts RegNet till Svenska kraftnäts stomnät, vilket blev operatörernas och tjänsteleverantörernas väg in och ut från länet. RegNet ägdes vid bildandet av kommunalförbundet SAM. År 2002 överläts nyttjanderätten av RegNet till kommunerna och Norrsken. Avtal skrevs på 15 år, fram till Ägandet av RegNet ligger idag hos Region Gävleborg, tidigare Kommunalförbundet SAM. År 2010 öppnade landsbygdsprogrammets bredbandsstöd. De stödmedel som tilldelades Gävleborgs län gick snart åt och ytterligare 14 miljoner kronor flyttades från andra stödåtgärder i landsbygdsprogrammet till bredbandsåtgärden. Under hela programperioden har totalt 50 miljoner kronor delats ut i stöd. Alla kommuner i länet har deltagit i samrådsmöten om bredbandsutvecklingen och länsstyrelsen har varit mån om att stödmedlen har fördelats jämnt över länet. Några byalag/föreningar visade intresse att söka stöd i början av stödperioden men samtliga drog tillbaka sina satsningar på grund av insikten om hur krävande 96

99 projektet skulle bli, inte minst vad gällde likviditeten. I några av dessa fall har kommunerna tagit över projektägarskapet. För att möta den digitala utveckling som länet står inför arbetade Länsstyrelsen Gävleborg och Region Gävleborg fram en Bredbandsstrategi för Gävleborgs län I strategin framkommer länets gemensamma mål och innehåller en handlingsplan över vad som behöver göras i arbetet med en lyckad bredbandsutbyggnad i länet. Samtliga kommuner i länet har därefter tagit fram och antagit egna strategier. I dagsläget har 50 procent av befolkningen och arbetsställena i Gävleborgs län tillgång till bredband med en faktisk hastighet på 100Mb/s (Källa: PTS Bredbandskarta). Fördelningen tätort och landsbygd är skev till tätorternas fördel. Endast 10 procent av landsbygdens (utanför tätort och småort) befolkning och arbetsställen har tillgång till 100Mb/s medan motsvarande siffra i tätort är 59 procent. Tekniken i länet utgörs till 49 procent av fiber Målbild Bredband till alla på landsbygden! Det nationella målet är att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. Det innebär att 90 procent av hushållen och företagen ska ha tillgång till 100 Mbit/s till år Den regionala visionen enligt länets bredbandsstrategi är att I Gävleborg har vi bredband i världsklass. Vi främjar utveckling och tillväxt genom högkvalitativt och tillgängligt bredband. Gävleborgs län har vidare två regionala mål som dels är att år 2016 har 60 procent av hushållen och företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och dels är att år 2020 har 95 procent av företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget finns i bilaga 2 Budget och mål. 97

100 Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Miniminivån för bifall är 240 poäng i de nationella urvalskriterierna Följande gäller vid urval av ansökningar: Ansökningar med mindre än 240 poäng i urvalskriterierna avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 240 poäng eller mer kommer att få bifall så långt länets budget räcker under programperioden. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. I ett läge där budgeten begränsar antalet ansökningar som kan få bifall prioriteras enligt följande: o Ansökningar med samma poäng ska skiljas åt med den beräknade anslutningsgraden (faktiskt procenttal) o Om ovanstående inte räcker för att särskilja ansökningar med samma poäng så ska antal möjliga anslutningar användas. o Blir inte detta utslagsgivande tillämpas kronologisk ordning, d.v.s. den ansökan som kom in först beviljas stöd. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Det finns bara nationella urvalskriterier för bredband. Urvalskriterierna syftar till att prioritera kostnadseffektiva projekt med god genomförandekapacitet. 98

101 Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 22 Viktning 1. Projektet ger hög anslutningsgrad till bredbandsnätet 1 poäng: procent anslutna inom avgränsat område för projektet. 3 poäng: procent anslutna inom avgränsat område för projektet. 5 poäng: 85 procent eller fler anslutna inom avgränsat område för projektet Projektet har ett högt antal möjliga anslutningar till bredbandsnätet 3. Den som söker stöd har kunskap, kompetens och genomförandekap acitet för investeringen 2 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet. 3 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet. 4 poäng: möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet. 5 poäng: Minst 200 möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet. +1 poäng: Likviditeten för projektets genomförande är tryggad. +1 poäng: Det finns en projektledare utsedd för projektet. +1 poäng: Det finns en ekonomiansvarig utsedd för projektet. +1 poäng: Det finns en upphandlingskunnig utsedd för projektet. +1 poäng: Det finns en person med relevant teknisk utbildning eller erfarenhet i projektet. Summa nationell viktning Regionala urvalskriterier För stöd till bredband finns inte några regionala urvalskriterier Investeringar som inte prioriteras regionalt Det finns inte några regionala prioriteringar inom bredband Stödnivå Stödnivån i länet är anpassad till de regionala förutsättningarna utifrån gemensamma riktlinjer som tagits fram av Jordbruksverket. Samma stödnivå används för alla projekt som beviljas stöd inom länet. Följande faktorer har vägts samman: bredbandsnätens storlek, som utgår från antal personer per kvadratkilometer i länets olika kommuner markförhållanden, som speglas av andelen åkermark, betesmark, skog inklusive berg, myrar, mossar och liknande svåra marker samt andelen sjöar och vattendrag i länet. historiska kostnader för bredbandsinvesteringar under åren hämtade från bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet

102 Riktlinjen syftar till att den privata insatsen i genomsnitt ska vara likvärdig kostnaden för en uppkoppling i tätort. tillgång till marknadsaktörer i länet och vilka affärsmodeller de erbjuder. Brist på aktiva marknadsaktörer kan motivera en högre stödnivå. I Gävleborgs län får de som investerar i bredband 60 procent av de stödberättigande utgifterna. Se även bilaga 35. Ett bredbandsnät med stort behov av utbyggnad, svåra markförhållanden som innebär högre markberedningskostnader och dåligt med marknadsaktörer gör sammantaget att en relativt hög stödnivå är motiverat i Gävleborgs län. Gleshet I hälften av länets kommuner bor det 5-15 personer per kvadratkilometer. I fyra av länets 10 kommuner bor det fler än 15 personer per kvadratkilometer och i en kommun färre än 5 personer per kvadratkilometer. I tre kommuner överstiger dock befolkningstalet 15 personer per kvadratkilometer med knapp marginal. Befolkningen återfinns relativt utspridd och inte tydligt samlad i tätorter. Det gör att merparten av länet är relativt glesbefolkat vilket ger upphov till dyrare nät. Markförhållanden Markförhållandena är svåra i länet eftersom blockrik skogsmark med inslag av vatten och myrmarker är mycket vanligt förekommande. Det gör det svårt och kostsamt att gräva. Den mesta lättbearbetade åkermarken återfinns runt de större tätorterna som också är de mest bredbandstäta områdena. Historiska kostnader Under den föregående stödperioden varierade motsvarande stödprocent mellan 50 och 75 procent med ett ungefärligt snitt på 60 procent. Marknadsaktörer i länet Tillgången på privata marknadsaktörer har varit och är låg. Byalags/föreningars kapacitet att driva bredbandsprojekt har i föregående programperiod varit låg. Se vidare under avsnittet Regionala prioriteringar med kort bakgrund för en utförligare beskrivning av tillgången på marknadsaktörer i länet. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Högsta stödbelopp är 10 miljoner euro per projekt Koppling till andra mål Gävleborgs län har tillgång till medel från Regionalfonden (ERUF). I den samverkansgrupp för bredband i Gävleborgs län, som träffas minst fyra gånger 100

103 per år, deltar representanter för Länsstyrelsen Gävleborg, Region Gävleborg och länets samtliga kommuner. I gruppen sker samverkan för att hitta lämpliga lösningar i ett så effektivt utnyttjande av fondmedel som möjligt. Synergieffekter med andra åtgärder inom landsbygdsprogrammet kan ske genom de beredningsmöten som länsstyrelsens handläggare av projektstöd inom landsbygdsprogrammet håller regelbundet och genom det dagliga handläggningsarbetet som också innehåller funktionsmöten med ärendegenomgång var fjortonde dag. Vidare innehåller landsbygdsprogrammet mål och indikatorer som är kopplade till Gävleborgs läns utvecklingsstrategi. De aktiviteter som sker inom landsbygdsprogrammet ska uppfylla programmets åtgärder och där programmet i sin tur ska leda till att förverkliga utvecklingsstrategin. Den regionala utvecklingsstrategin påvisar också tydligt att det finns kopplingar mellan framförallt regionalfonden och landsbygdsprogrammet. Exempel på en koppling är möjligheten till samarbete avseende bredbandsutbyggnad så att ett helt bredbandsnät kommer till stånd inom ett område. De olika fonderna/programmen bygger ut olika delar vad gäller bredbandsnätet. Den regionala handlingsplanen beaktar också den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft genom insatser för att stödja investeringar för ökad konkurrenskraft och främjad sysselsättning. Det är även viktigt att landsbygdsprogrammets mål sammanfaller med de jämställdhetspolitiska målen för Sverige. Att alla landsbygdsprogrammets målgrupper har möjlighet att bidra till att uppfylla de jämställdhetspolitiska mål som handlar om att skapa en jämn fördelning av makt och inflytande, jämn fördelning av det obetalda arbetet i hemmet, att skapa en ekonomisk jämställdhet samt att alla människor ska ha rätt till kroppslig integritet Stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden Förutom länsstyrelsen handlägger också Sametinget stöd till investeringar i service och fritid. Det gäller då idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler. Sametinget har egen handlingsplan Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Stöd till investeringar i service och fritid ges till investeringar där den gemensamma nyttan är stor men det inte finns några incitament för att någon enskild skulle finansiera investeringen (delåtgärd 7.4). 101

104 Syftet med stödet är att skapa och behålla service på landsbygden. Det kan vara kommersiell och viss offentlig service, servicepunkter där flera olika typer av service finns samlat, men också investeringar för att skapa bra möjligheter för idrott och fritid samt samlingslokaler, vilket gynnar både boende och besökare (fokusområde 6b) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Investeringar i kommersiell och viss offentlig service Gävleborgs län har under ett antal år haft en svag befolkningstillväxt med utarmning av den kommersiella och offentliga servicen som följd. Flertalet av länets kommuner är landsbygdskommuner där servicefrågorna är högst aktuella. Det är i länets västra och nordvästra delar som glesbygdsproblematiken är som störst. De stora utmaningarna som länet står inför är att skapa bra förutsättningar och attraktiva miljöer för företagande, boende, föreningar och besöksnäringen. Att vända trenden från utflyttning till inflyttning. Stoppa den utarmning av servicen som vi idag ser på ett antal orter. Långsiktiga och hållbara servicelösningar är nödvändigt för att få utveckling och därmed ökad tillväxt i området. Ett robust och driftsäkert fibernät kompletterat med mobil täckning är avgörande. Konsekvenserna av den försämrade tillgången till service är att området blir mindre attraktivt för företagsetablering och inflyttning. Besöksnäringen minskar och utflyttningen ökar. Länets Regionala Serviceprogram, RSP, samt Kommunernas Serviceplaner- Varuförsörjningsplaner är utgångspunkten för planerade insatser och prioriterade områden under perioden Prioriterade områden för perioden är: Dagligvaror Drivmedel Betaltjänster Paket och postombud Servicepunkter Energieffektivisering Samarbete med och mellan kommuner Samordningslösningar och lokala upphandlingar Samordning med Region Gävleborg, RG 102

105 I dagsläget är antalet prioriterade butiker och drivmedelsstationer 31 respektive 21 stycken. Tre av drivmedelsstationerna har ett stort och för orten viktigt utbud av dagligvaror. Till dessa butiker och drivmedelsstationer kan Länsstyrelsen gå in med insatser efter behov. Här prioriteras företag, med små marginaler, i mellanskiktet. Sju av företagen har i dagsläget så små marginaler att de riskerar att försvinna. Under 2014 har tre, tidigare nedlagda, butiker öppnats, en butik har lagt ner och två butiker har bytt ägare. Antalet drivmedelsstationer är oförändrat. Det är angeläget att servicepunkter etableras i anslutning till butiker och drivmedelsstationer. Dels för att samla den lokala servicen och framförallt att stärka och utveckla den lokala butiken/macken. Lokala behov och processer måste styra utformningen av servicepunkter servicelösningar. Här är kommunernas engagemang förutsättningen för ett framgångsrikt arbete inom RSP, liksom samarbetet med byalag, föreningar och andra aktörer på landsbygden Ansvariga i varje kommun är utsedda för servicefrågor på landsbygds- och i glesbygdsområden. Rätt kontakter på kommunal nivå är avgörande för en förbättrad kommunikation och en snabb och enkel väg in i kommunen, Energieffektivisering Att med underlag från 2014 års energikartläggning gå in med insatser och möta upp det investeringsbehov som kartläggningens förslag visar. Betydelsefullt för såväl det enskilda företaget som för miljön. Samordningslösningar och lokala upphandlingar är angeläget både för det enskilda företaget och för miljön. Arbetet fortsätter och görs i samarbete med kommuner och företagare. Samordning mellan Region Gävleborg (RG) och Länsstyrelsen är angeläget. Rollfördelningen ska vara tydlig. Det är oerhört viktigt att staten fortsätter att bevaka och stötta med insatser inom service området på orter där marknaden inte tillgodoser samhällets behov. Landsbygden behövs för att producera livsmedel. Det är ett stort hot mot välfärden om servicen på landsbygden försvinner. Investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler En stor utmaning som länet står inför är att skapa bra förutsättningar och attraktiva miljöer för företagande, boende, föreningar och besöksnäringen. Här bygger vi på det lokala engagemanget, ett rikt föreningsliv, samarbeten i byarörelser och en utvecklad besöksnäring. Mot denna bakgrund prioriteras projekt som har barn och ungdomsperspektivet i fokus. Angelägna investeringar är de som ökar tillgängligheten till anläggningar och fritidsmiljöer för barn och ungdomar, samt investeringar som bidrar till mötesplatser i bygden där flera olika aktiviteter kan använda anläggningarna. 103

106 Målbild Service och attraktiva miljöer ger lokal utveckling! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. För stöd till investeringar i kommersiell service på landsbygden finns ett behov av att kunna fatta snabba beslut. Av dessa anledningar kommer vi att tillämpa löpande beslut i stället för beslutsomgångar. Löpande hantering bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 240 poäng i de nationella urvalskriterierna. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 240 poäng i urvalskriterierna avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 240 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. 104

107 Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier 1. Investeringen bidrar till att uppfylla nationella miljöoch klimatmål. Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 23 Viktning + 2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla åtminstone ett nationellt miljömål + 1 poäng: Investeringen har en energieffektiv lösning + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till kulturmiljömålen + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till målen för friluftspolitiken Investeringen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen. 5. Investeringen har tydliga mål. Summa nationell viktning 1 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och behöver spridas mer 3 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom området +1 poäng: Nya servicepunkter eller samlingslokaler skapas +1 poäng: Investeringen är en del i en helhetslösning 2 poäng: Den som söker stöd har god erfarenhet och kunskap 4 poäng: Den som söker stöd har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet. +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning SERVICE: 2 poäng: Investeringen bygger på att respektive kommun har en Varuförsörjningsplan Serviceplan + 2 poäng: Investeringen bidrar till servicen enligt den regionala handlingsplanen + 2 poäng: Investeringen leder till ökad tillgänglighet + 1 poäng: Investeringen bidrar till en energieffektivisering + 2 poäng: Investeringen bidrar till en lokal servicepunkt + 1 poäng: Investeringen går till en särskild prioriterad butik/drivmedelsstation FRITID: + 2 poäng: Barnkonsekvensanalys är gjord enligt Riksidrottsförbundets checklista + 2 poäng: Investeringen ökar bygdens attraktionskraft + 3 poäng: Investeringen görs för en möteslokal på orten 3 poäng: Den som söker stöd har en relevant målbeskrivning där tydliga mål med investeringen finns angivna 5 poäng: Sökande som utöver en relevant målbeskrivning och tydliga mål också har effektmål beskrivna Investeringar som inte prioriteras regionalt I Gävleborgs län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar. 105

108 Stödnivå Investeringar i kommersiell service 1. Stöd ges till 50 procent av stödberättigande utgifter om det inte finns särskilda skäl enligt punkt 2. Stöd beviljas inte till dessa ansökningar om stöd om de stödberättigande utgifterna är mindre än kronor. 2. Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter om någon av punkterna nedan är uppfyllda, vilket ses som särskilda skäl. Stöd beviljas inte till dessa ansökningar om stöd om de stödberättigande utgifterna är mindre än kronor. a) investeringar i förbättrad tillgänglighet b) investering vid nystart av nedlagd butik som är högt prioriterad i länsstyrelsens handlingsplan utifrån de regionala serviceprogrammen. c) försäljningsstället för dagligvaror, drivmedel eller servicepunkt är högt prioriterad i länsstyrelsens handlingsplan utifrån de regionala serviceprogrammen. investeringar vars huvudsyfte är förbättrad miljö och klimat. En ersättningsinvestering för kyl och frysutrustning ges dock inte 90 procent i stöd om den inte kan motiveras utifrån någon annan av punkterna a-c ovan. I Gävleborgs län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 18 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter för övriga investeringar, som samlingslokaler, anläggningar för idrotts- och fritidssysselsättningar. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter för dessa övriga investeringar. I Gävleborgs län är högsta stödbelopp kronor per stödmottagare. En stödmottagare kan sammanlagt endast få stöd upp till det högsta stödbeloppet inom en period av tre år. Detta gäller per delåtgärd och fokusområde och tiden räknas från den först inkomna ansökan. 18 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 106

109 Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 19 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare Koppling till andra mål Att se Gävleborg som en helhet i ett större sammanhang där alla strategier och program samverkar för att nå bästa möjliga effekter är nödvändigt för att länet ska utvecklas. Den regionala utvecklingsstrategin, RUS - Nya möjligheter, visar inriktningen för Gävleborgs regionala utvecklingsarbete med fokus på att skapa en smart, hållbar och inkluderande tillväxt för hög sysselsättning, koldioxidsnål ekonomi, produktivitet och social sammanhållning. RUS Nya Möjligheter är ett paraplydokument och utgör en övergripande regional länk mellan lokal och nationell nivå och för de mål och strategier som syftar till att uppnå EU Kopplat till denna finns flera strategier och program för att stärka, utveckla och diversifiera näringslivet, såsom Innovations och näringslivsprogram, program för Kommersiell service, Grundläggande betaltjänster m.fl. Landsbygdsprogrammet kan tillsammans med övriga strukturfondsprogram ses som viktiga verktyg för att stärka och utveckla länets näringsliv. Den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft har tydliga kopplingar till landsbygdsprogrammets mål inom klimat, miljö och energi samt inkluderande tillväxt. Det är även viktigt att landsbygdsprogrammets mål sammanfaller med de Svenska jämställdhetsmålen. Att alla landsbygdsprogrammets målgrupper har möjlighet att bidra till att uppfylla dessa jämställdhetspolitiska mål som handlar om att skapa en jämn fördelning av makt och inflytande, jämn fördelning av det obetalda arbetet i hemmet, att skapa en ekonomisk jämställdhet samt att alla människor ska ha rätt till kroppslig integritet. Samverkan skall ske med närliggande mål kommunala/lokala mål inom service såsom turism, lokalproducerad mat o och samhällsviktiga funktioner såsom postombud och betaltjänster. Vi behöver ta fram vilka kopplingar och mål som finns med projekt som ligger i linje med service såsom turism, småskalig infrastruktur och närproducerad -lokalproducerad mat. Samt visa vilka synergieffekter som kan uppnås. Inom området fritid skall samverkan ske med och i linje med målen i länets lokala förbunds anläggningsstöd. 19 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 107

110 9.4. Stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism samt för turistinformation Förutom länsstyrelsen handlägger också Sametinget stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism samt för turistinformation. Sametinget har egen handlingsplan Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Stöd till investeringar ges där den gemensamma nyttan är stor men det inte finns några incitament för att någon enskild skulle finansiera investeringen (delåtgärd 7.5). Syftet med stödet är att utifrån landsbygdens resurser skapa möjligheter för rekreation för allmänheten och förbättra möjligheterna till turism (fokusområde 6b) Regionala prioriteringar med kort bakgrund För Gävleborgs län kan ett betydande behov av infrastruktur för rekreation och för turistinformation. Länets geografiska förutsättningar med glesbefolkade områden, svårtillgänglig blockrik skogsmark och relativt långa avstånd till större tätorter ger upphov till ett sådant behov. E4:ans sträckning utmed kusten gör inlandet förhållandevis anonymt, länets långa kuststräcka är svårtillgänglig från havet p.g.a. blockrik terräng och avsaknad av marina angöringspunkter. Länets residensstad ligger i sydöstra delen av länet vilket ger relativt långa avstånd därifrån ut i länet. Länet har fyra tydliga årstider, ofta snörika vintrar samt ett rekreations- och turistutbud som ofta är naturnära och utomhusbaserat. Det gör att rekreationsoch turistverksamhet som sträcker sig över flera säsonger är betydelsefullt för lokal och regional utveckling, tillväxt och stabilitet i näringen. Att en investering förstärker och/eller ansluter till andra insatser inom rekreation, turistinformation och småskalig turism kan också vara av stor vikt för att säkra en långsiktig och bärkraftig insats. En större helhetslösning i ett område kan ge större stabilitet och synergieffekter mellan inblandade aktörer. Det är viktigt att det finns en långsiktig plan för förvaltningen av investeringen så att skattebetalarnas pengar används på ett så gynnsamt sätt som möjligt och det fortsatta utvecklingsmöjligheterna i området blir goda. Gävleborgs län är ett län med nationellt sett en mycket hög arbetslöshet som genom historien framförallt har haft arbetstillfällen inom tillverknings- och skogsindustrin. De senaste årens stora nedläggningar och minskat behov av arbetskraft inom dessa områden har inneburit stora påfrestningar för länet. Alla insatser som kan behålla eller skapa nya arbetstillfällen i länet är därför viktiga Målbild Bra förutsättningar ger lokal utveckling! 108

111 Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 240 poäng i de nationella urvalskriterierna. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 240 poäng i urvalskriterierna avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 240 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 24 Viktning 1. Investeringen + 2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla åtminstone ett 10 bidrar till att uppfylla nationella miljö och klimatmål. nationellt miljömål + 2 poäng: Investeringen bidrar tydligt till kulturmiljömålen + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till målen för friluftspolitiken 2. Investeringen 2 poäng: Investeringen har en innovativ inriktning och behöver 15 bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). spridas mer 4 poäng: Investeringen har tydlig innovativ inriktning och är bland de första inom branschen +1 poäng: Investeringen är en del i en helhetslösning 3. Den som söker har 2 poäng: Den som söker stöd har god erfarenhet och kunskap

112 kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen. 4. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen. 5. Investeringen har tydliga mål. Summa nationell viktning 4 poäng: Den som söker stöd har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet. +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning 2 poäng: Investeringen utvecklar bygden som besöksmål 2 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning. +2 poäng: Det finns en långsiktig lösning på förvaltningen av investeringen. +1 poäng: Investeringen bibehåller eller skapar nya arbetstillfällen 3 poäng: Den som söker stöd har en relevant målbeskrivning där tydliga mål med investeringen finns angivna 5 poäng: Sökande som utöver en relevant målbeskrivning och tydliga mål också har effektmål beskrivna Investeringar som inte prioriteras regionalt I Gävleborgs län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 20 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd för röjning och skyltning till stigar och leder genom skog och mark ges i form av enhetskostnad: Ersättningsnivå 950 kronor per 100 meter i skog som behöver röjas 600 kronor per 100 meter i öppen mark som behöver röjas 100 kronor per 100 meter i mark som inte behöver röjas, som vägar, tydliga stigar eller andra ytor där det enda som krävs är skyltning Koppling till andra mål Landsbygdsprogrammet innehåller mål och indikatorer som är kopplade till Gävleborgs läns utvecklingsstrategi. De aktiviteter som sker inom 20 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 110

113 landsbygdsprogrammet ska uppfylla programmets fokusområden och bidra till att förverkliga utvecklingsstrategin. Den regionala utvecklingsstrategin påvisar också tydligt att det finns kopplingar mellan flera program som kan skapa synergieffekter. Synergieffekter med andra stöd inom landsbygdsprogrammet och inom andra program/strukturfonder kommer att uppnås genom de beredningsmöten som länsstyrelsens handläggare av projektstöd inom landsbygdsprogrammet håller i varje beslutsomgång. Till dessa möten inbjuds handläggare/representanter för andra stöd och fonder. Vid beredningsmötena kan länsstyrelsen ge och få information om aktuella ansökningar om stöd och därmed se om synergieffekter kan uppnås. Handlingsplanen beaktar också den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft genom insatser för att stödja investeringar för ökad konkurrenskraft och främjad sysselsättning. Det är även viktigt att landsbygdsprogrammets mål sammanfaller med de jämställdhetspolitiska målen för Sverige. Att alla landsbygdsprogrammets målgrupper har möjlighet att bidra till att uppfylla de jämställdhetspolitiska mål som handlar om att skapa en jämn fördelning av makt och inflytande, jämn fördelning av det obetalda arbetet i hemmet, att skapa en ekonomisk jämställdhet samt att alla människor ska ha rätt till kroppslig integritet Stöd till utveckling av natur- och kulturmiljö Förutom länsstyrelsen finns det fler myndigheter som handlägger stöd till utveckling av natur- och kulturmiljö. Det är Sametinget och Jordbruksverket. Varje myndighet har sin egen handlingsplan Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Stöd ges till investeringar där den gemensamma nyttan är stor men det inte finns några incitament för att någon enskild skulle finansiera investeringen (delåtgärd 7.6). Syftet med stödet är att bevara och utveckla de värden som är förknippade med olika geografiska områdens attraktivitet. Eftersom stödet bidrar både till lokal utveckling och att nå nationella miljökvalitetsmål bidrar åtgärden också till kollektiva nyttigheter (fokusområde 6b). I delåtgärd 7.6 finns också 4 miljöinvesteringar. Du hittar dem i kapitel 7. Det beror på att det finns miljöinvesteringar även i delåtgärd 4.4 och vi har valt att samla alla miljöinvesteringar i samma kapitel. 111

114 Regionala prioriteringar med kort bakgrund Utveckling av natur- och kulturmiljö Den rikt varierade natur- och kulturmiljön från kust till inland är en av länets största tillgångar. Skogen är dominerande i landskapet och här finns naturmiljöer, fäbodmiljöer, nationalparker, natur- och kulturreservat. I dalgångar och sjönära lägen öppnar sig odlingslandskapet med gårdar och betesdjur. Längs kusten finns klapperstenstränder och djupa vikar med natursköna miljöer och här ligger ett pärlband av fiskelägen. De många bruken är vackra och oftast tillgängliga helhetsmiljöer. Skogen ger möjligheter till rekreation och avkoppling, men också till upplevelser som att besöka och vistas på fäbodar, eller ren vildmarksturism. Längs kusten kan man upptäcka fiskelägen och kapell från vattnet eller från land. Det öppna odlingslandskapet är vackert, men det finns idag också igenväxande marker som tidigare hävdats genom slåtter och bete. Här finns möjligheter att genom återupptagen hävd återskapa ett historiskt landskap som kan bidra till såväl attraktivitet som produktion av lokala livsmedel. Besöksnäringen växer, inte minst kring de världsarvsförklarade Hälsingegårdarna som kan utvecklas till turistmål av högsta kvalitet. Sammantaget har samtliga av dessa miljöer har en stor potential för utvecklande av upplevelse-, natur- och kulturföretagande samt en attraktiv landsbygd. Utveckling av kulturhistoriska byggnader Gävleborgs län har en rik byggnadstradition med en stor mängd välbevarade byggnader på landsbygden. De mest uppmärksammade är Hälsingegårdarna, som genom sina unika kulturvärden förts upp på Unescos världsarvslista. I länet finns också ett antal byggnader som genom datering med hjälp av dendrokronologi visat sig vara mycket gamla, de äldsta byggda för 700 år sedan. Hantverkskunnandet och byggnadshistorien avspeglas i hembygdsgårdarna. Antalet byggnader på varje hembygdsgård är, tillsammans med Dalarna, störst i landet. Länets 78 hembygdsföreningar har medlemmar. 60 av föreningarna äger hembygdsgårdar där de flesta bedriver verksamhet som har stor betydelse för den lokala sammanhållningen. Vid sidan av byggnader med stora kulturvärden finns också ett stort hantverkskunnande i länet, något som är viktigt att ta vara på och föra vidare i samband med upprustning av kulturhistoriska byggnader. Hembygdsgårdarnas många byggnader och bevarade väggmålningar ger värdefull och kompletterande kunskap, i Hälsingland om världsarvet Hälsingegårdar och i Gästrikland om bergsmanskulturen. 112

115 Målbild Attraktiva områden på landsbygden! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 240 poäng i de nationella urvalskriterierna. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 240 poäng i urvalskriterierna avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 240 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella och regionala urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 25 Viktning 1. Investeringen/åtgärden bidrar till att uppfylla nationella miljö och klimatmål. + 2 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla åtminstone 1 nationellt miljömål + 1 poäng: Investeringen har en energieffektiv lösning + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till kulturmiljömålen + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till målen för friluftspolitiken

116 2. Investeringen/åtgärden bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen/åtgärden 4. Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen 5. Investeringen/åtgärd en har tydliga mål. 2 poäng: Investeringen/åtgärden har ett koncept som är nytt för området 4 poäng: Investeringen/åtgärden har ett unikt koncept. +1 poäng: Investeringen är en del i en helhetslösning 2 poäng: Den som söker stöd har god erfarenhet och kunskap 4 poäng: Den som söker stöd har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet. +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning Utveckling av natur och kulturmiljöer 1 3 poäng: Investeringen bidrar till att bevara, restaurera eller utveckla natur eller kulturmiljöer +1 poäng: Investeringen leder till ökad tillgänglighet +1 poäng: Investeringen bidrar till att nå regionala mål och strategier Utveckling av kulturhistoriska byggnader 3 poäng: Hembygdsgården ingår i hembygdsförening 2 poäng: Investeringen bidrar till att bevara, restaurera eller utveckla kulturhistoriskt värdefulla byggnader +1 poäng: Investeringen tillvaratar eller utvecklar traditionell och lokal kunskap. +1 poäng: Investeringen leder till ökad tillgänglighet 3 poäng: Den som söker stöd har en relevant målbeskrivning där tydliga mål med investeringen finns angivna 5 poäng: Sökande som utöver en relevant målbeskrivning och tydliga mål också har effektmål beskrivna Summa nationell viktning Investeringar som inte prioriteras regionalt I Gävleborgs län finns det inte några ytterligare regionala prioriteringar Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter om offentliga aktörer är sökande. Om offentlig aktör är sökande ska minst 30 procent av de stödberättigande utgifterna vara övrigt nationellt offentligt stöd. Stöd ges till 50 procent av stödberättigande utgifter om sökanden är ett företag som äger fastigheten där insatsen görs. Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter i övriga fall. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 21 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under 21 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 114

117 tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter Koppling till andra mål Åtgärden bidrar till att uppnå miljömålen Ett rikt växt- och djurliv, En god bebyggd miljö och Ett rikt odlingslandskap. Åtgärden kopplar också till länets Kulturarvsstrategi om att bevara, bruka och utveckla vårt kulturarv. I strategin framhålls att ett tillgängligt, hållbart och levande kulturarv öppnar nya möjligheter till regional tillväxt. Även Kulturplanen för Gävleborg har tydlig koppling till åtgärden. Kulturplanens mål är bland annat att den regionala kulturpolitiken ska bidra till att främja folkhälsan, öka länets attraktivitet samt främja innovation och hållbar tillväxt. God synergieffekt kan uppnås genom det statliga anslaget 7:2, Bidrag till värdefulla kulturmiljöer, som hanteras av länsstyrelsen och kan medfinansiera insatser inom åtgärden. 115

118 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna finansiera ett utvecklingsarbete. Samarbete är en viktig del i att stärka en hållbar utveckling över längre tid på en landsbygd som präglas av problem som är en följd av glesa strukturer. Landsbygden kan inte erbjuda samma stödjande förutsättningar till företag och befolkning som i mer tätbefolkade områden. Syftet är också att samarbeta transnationellt, inte minst i projekt enligt Europaparlamentets och rådets förordning 22 och Östersjöstrategin. Projekten ska genomföras som helt nya samarbetsprojekt eller genom att pågående projekt samordnas för att nå synergieffekter. Det finns också samarbetsprojekt som är kopplade till det europeiska innovationspartnerskapet, EIP. Det finns flera myndigheter som handlägger stöd inom samarbeten. Det är länsstyrelserna, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen samt Tillväxtverket. Varje myndighet har sin egen handlingsplan Stöd till samarbeten för att skapa nya jobb Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd är till för att utveckla produkter, metoder, processer och tekniker och sedan sprida resultatet. Stöden är till för samarbeten och pilotprojekt för att utveckla näringslivet utanför jordbrukssektorn. Det finns möjlighet för jordbruksföretag att genom samarbete leverera samhällsnytta och samtidigt ge möjligheter till inkomster och att bredda sin verksamhet. Syftet är att nya små företag startar, att företag utvecklas och att fler arbetstillfällen på landsbygden skapas (delåtgärd 16.2, 16.9 fokusområde 6a) Regionala prioriteringar med kort bakgrund I Gävleborgs län ser vi att nya småföretag skapas som genererar arbetstillfällen på landsbygden. Ökad samverkan och samordning lokalt är viktigt för att nå synergieffekter. Att inom länet skapa och stärka samverkan mellan de aktörer som verkar i landsbygdens näringsliv har stor betydelse för att utveckla och bevara landsbygden för fortsatta möjligheter att verka, leva och bo där. Turism, mat, kultur och hälsa är näringar som alla kan samverka för att skapa konkurrenskraft inom länet. Matupplevelser och lokalproducerad mat är prioriterade i länet och det handlar främst om projekt som utvecklar produkter, processer eller tekniker som stärker konkurrenskraften inom förädling i 22 Artikel 89 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1303/

119 livsmedelsbranschen. Stöd ges inte till samarbeten inom jordbruk och trädgårdsverksamhet för åtgärd 16.2/6a. Inom 16.9/6a kan däremot jordbruks och trädgårdsföretag söka stöd för att utveckla samhällstjänster med gården som bas. Detta kan handla om sociala tjänster, omsorgstjänster, utbildning eller andra tjänster som gynnar jämställdhet, integration och tillgänglighet. Samarbetsprojekten ska leverera samhällsnytta och samtidigt ge jordbruk och trädgårdsföretag möjlighet att diversifiera sig för att öka möjligheter till inkomster och ge fler ben att stå på. Projekten ska bestå av minst tre aktörer som samverkar för att uppnå målen med åtgärden inom landsbygdsprogrammet. Avtal eller andra dokument som styrker samarbete ska kunna uppvisas vid ansökan för dessa projekt Målbild Blomstrande näringsliv genom samarbeten och pilotprojekt! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 240 poäng i de nationella urvalskriterierna. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 240 poäng i urvalskriterierna avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 240 poäng eller mer kommer att få bifall. 117

120 Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella urvalskriterier 16.2/6a och 16.9/6a Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 26 Viktning 1. Projektet har en bra sammansättning 2. Projektet uppfyller identifierade behov 3. Det finns ett tydlig och relevant målgrupp för projektet +2 poäng: Minst en av aktörerna är inte en offentlig aktör +1 poäng: I samarbetsprojektet ingår fler än 2 aktörer +1 poäng: Samarbete inom transnationella projekt +1 poäng: Samarbetsprojektet kommer att etablera nya former av samarbeten 1 poäng: Projektet bidrar till att uppfylla identifierade behov 3 poäng: Projektet bidrar i hög grad till att uppfylla identifierade behov 5 poäng: Projektet bidrar i mycket hög grad till att uppfylla identifierade behov 2 poäng: Den som söker stöd har god erfarenhet och kunskap 4 poäng: Den som söker stöd har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet. +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning Summa nationell viktning 100 valskriterier Det finns inte några regionala urvalskriterier R e g i o n a l a u r Stödnivå Inom delåtgärd 16.2 fokusområde 6a gäller följande: Stöd ges till 70 procent av stödberättigande utgifter för projekt som syftar till utveckling av produkter, processer och tekniker som syftar till att stärka konkurrenskraften för de små företagen i livsmedelsbranschen samt till projekt som kan bidra till tillväxt i hela livsmedelskedjan. Det här gäller för övriga projekt inom delåtgärd 16.2 samt för samtliga projekt inom delåtgärd 16.9 inom fokusområde 6a. Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter. Det här gäller för samtliga projekt inom delåtgärderna 16.2 och 16.9 inom fokusområde 6a. 118

121 Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Undantaget är stöd till enbart transnationellt samarbete, där stöd inte kan ges till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 23 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Schabloner och indirekta kostnader mat i form av lunch och middag, ersätts enligt Skatteverkets riktlinje. årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil traktamente enligt Skatteverkets riktlinje eget arbete, 220 kronor per redovisad timme. Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller kommanditbolag är stödmottagare är också arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor och delägare i handelsbolag och kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande. Schabloner används inom utlysning och även för uppdrag inom egen regi. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet Koppling till andra mål Målen inom denna åtgärd sammanfaller med målen för de investeringsstöd som handlar om att skapa nya jobb inom landsbygdsprogrammet. Dessa åtgärder bidrar tillsammans till att stärka landsbygden och skapa arbetstillfällen. Gävleborg har fler strategier och program som samverkar. Den regionala utvecklingsstrategin, RUS - Nya möjligheter, visar inriktningen för Gävleborgs regionala utvecklingsarbete med fokus på att skapa en smart, hållbar och inkluderande tillväxt för hög sysselsättning, koldioxidsnål ekonomi, 23 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 119

122 produktivitet och social sammanhållning. RUS Nya Möjligheter är ett paraplydokument och utgör en övergripande regional länk mellan lokal och nationell nivå och för de mål och strategier som syftar till att uppnå EU Kopplat till denna finns flera strategier och program för att stärka, utveckla och diversifiera näringslivet, såsom Innovations och näringslivsprogram, program för Kommersiell service m.fl. Landsbygdsprogrammet kan tillsammans med övriga strukturfondsprogram ses som viktiga verktyg för att stärka och utveckla länets näringsliv. Den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft har tydliga kopplingar till landsbygdsprogrammets mål inom klimat, miljö och energi samt inkluderande tillväxt. Det är även viktigt att landsbygdsprogrammets mål sammanfaller med de jämställdhetspolitiska målen för Sverige. Att alla landsbygdsprogrammets målgrupper har möjlighet att bidra till att uppfylla dessa jämställdhetspolitiska mål som handlar om att skapa en jämn fördelning av makt och inflytande, jämn fördelning av det obetalda arbetet i hemmet, att skapa en ekonomisk jämställdhet samt att alla människor ska ha rätt till kroppslig integritet. 120

123 10.2. Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Syftet med stödet är att genom samarbete korta kedjan mellan jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag och konsument och att också kunna sälja fler livsmedelsprodukter på den lokala marknaden (delåtgärd 16.4 fokusområde 3a) Regionala prioriteringar med kort bakgrund Samarbeten som skapar och stärker de små företag som säljer eller förädlar jordbruksprodukter på en lokal marknad är viktig för att öka konkurrenskraften. Tillsammans kan företag skapa bättre förutsättningar för marknadsföring, distribuering och försäljning. Projekten ska i främsta hand syfta till att stärka kvalitetstänket och öka utbudet av lokalproducerade och förädlade produkter Likt investeringsstödet för förädling och korta leveranskedjor är syftet att öka utbudet av lokalproducerad och förädlade produkter genom att prioritera satsningar som kan minska antalet mellanled mellan jordbrukaren och konsumenten. Det handlar om att öka förståelsen mellan konsumentval och de klimat och miljöeffekter valet av livsmedel genererar. Det i sin tur skapar förutsättningar för att vistas verka och växa på landsbygden Målbild Mer lokala produkter och närmare till konsument! Mål För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och urval av ansökningar Ansökningstrycket för insatsen beräknas vara så lågt att beslutsomgångar inte behöver användas. Löpande hantering av ansökningar bidrar till en effektivare handläggning med kortare handläggningstider. Den valda lägsta poängnivån för bifall säkerställer en god måluppfyllelse. 121

124 Följande gäller vid urval av ansökningar: Miniminivån för bifall är 240 poäng i de nationella urvalskriterierna. Åtminstone två urvalskriterier måste ge poäng för att ansökan ska kunna prioriteras. Ansökningar med mindre än 240 poäng i urvalskriterierna avslås. Länsstyrelsen har för detta insatsområde en öppen budget vilket innebär att alla ansökningar som får 240 poäng eller mer kommer att få bifall. Eventuella nyheter och förändringar annonseras på Länsstyrelsen Gävleborgs hemsida Urvalskriterier Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Poängsättning Bedömningsgrunder se kapitel 14 bilaga 27 Viktning 1. Projektet har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet 2. Projektet uppfyller identifierade behov 3. Det finns ett tydlig och relevant målgrupp för projektet 1 poäng: 3 5 jordbruksföretag ingår i samarbetet 2 poäng: 6 10 jordbruksföretag ingår i samarbetet 3 poäng: fler än 10 jordbruksföretag ingår i samarbetet +1 poäng: Samarbete inom transnationella projekt +1 poäng: Samarbetsprojektet kommer att etablera nya former av samarbeten +1 poäng: Det finns lämplig kompetens i projektet 1 poäng: Projektet bidrar till att främja primärproducenternas möjligheter att utvecklas inom livsmedelskedjan 3 poäng: Projektet bidrar i hög grad till att främja primärproducenternas möjligheter att utvecklas inom livsmedelskedjan 5 poäng: Projektet bidrar i mycket hög grad till att främja primärproducenternas möjligheter att utvecklas inom livsmedelskedjan +2 poäng: Resultaten kommer att spridas till relevant målgrupp +1 poäng: Stor ekonomisk nytta för målgrupp eller näring +1 poäng: Projektet bidrar till att uppfylla miljö och klimatmål +1 poäng: Projektet bidrar både till ekonomisk nytta och till miljö och klimatmål Summa nationell viktning Regionala urvalskriterier Det finns inte några regionala urvalskriterier. 122

125 Stödnivå Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Undantaget är stöd till enbart transnationellt samarbete, där stöd inte kan ges till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt EU:s förordning 24 om stöd av mindre betydelse där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Schabloner och indirekta kostnader mat i form av lunch och middag, ersätts enligt Skatteverkets riktlinje. årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil traktamente enligt Skatteverkets riktlinje eget arbete, 220 kronor per redovisad timme. Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller kommanditbolag är stödmottagare är också arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor och delägare i handelsbolag och kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande. Schabloner används inom utlysning och även för uppdrag inom egen regi. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet Koppling till andra mål Denna åtgärd kopplar samman med investeringsstödet som kan lämnas för förädling och saluföring av produkter från jordbruk och trädgårdsnäring. Investeringar inom förädlingsområdet handlar ofta om bibehållen eller utökad primärproduktion och i många fall kan de ge en högre anslutning till andra stöd 24 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse 123

126 och ersättningar. Dessa stöd kan ge effekt på miljömål som t.ex. ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv eller begränsad klimatpåverkan. Denna åtgärd inom samarbete kan också generera samma utveckling i form av utökad produktion men även bättre konkurrenskraft i samverkan med andra företag. Region Gävleborg arbetar på en livsmedelsstrategi för ökad sysselsättning och ökad attraktionskraft i länet som kommer att ha tydliga kopplingar till åtgärden. Det är även viktigt att landsbygdsprogrammets mål sammanfaller med de jämställdhetspolitiska målen för Sverige. Att alla landsbygdsprogrammets målgrupper har möjlighet att bidra till att uppfylla dessa jämställdhetspolitiska mål som handlar om att skapa en jämn fördelning av makt och inflytande, jämn fördelning av det obetalda arbetet i hemmet, att skapa en ekonomisk jämställdhet samt att alla människor ska ha rätt till kroppslig integritet. 124

127 11. Kommunikation Samtliga strukturfonders program ska följa de övergripande målen i den gemensamma strategin EU Ett verktyg för att länet ska uppnå en smart grön tillväxt inom de areella näringarna och på landsbygden är landsbygdsprogrammet och havs-och fiskeriprogrammet. De övergripande målen i landsbygdsprogrammet på nationell nivå rör: Jordbrukets konkurrenskraft Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder Balanserad territoriell utveckling I landsbygdsförordningen finns de sex gemensamma unionsprioriteringarna där 18 olika fokusområden sorterats in. De olika fokusområdena har i sin tur olika delåtgärder som utgår från Europaparlamentet och Rådets förordning om stöd för landsbygdsutveckling. Det är en komplex uppbyggnad som ska verka för att uppnå målen i programmet. De övergripande målen i havs-och fiskeriprogrammet är att: Öka konkurrenskraften hos företag inom fiske och vattenbruk Stödja övergången till koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande Främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Inom havs- och fiskerifonden är sex områden prioriterade med 17 olika fokusområden. All kommunikation, och därigenom information, ska vara kvalitetssäkrad genom att länsstyrelsen utgår från material som Jordbruksverket producerar. Anpassning kommer att göras för länets förhållanden men också för kvinnor, män, unga, äldre och personer med utländsk bakgrund inom målgruppen. Länsstyrelsen kommer att kommunicera utifrån Jordbruksverkets arbete med klarspråk. Genomförandet av landsbygds- och havs- och fiskeriprogrammen delas in fyra olika faser införandefasen, genomförandefasen med löpande uppföljning, resultatspridningsfasen och uppföljning- och utvärderingsfasen. Kommunikationsplanen orienteras utifrån dessa faser så långt det är möjligt. Som ett alternativ till detta skrivna avsnitt har Gävleborgs län valt att även presentera kommunikationsplanen på ett alternativt sätt, se

128 11.1. Kommunikationsmål Det finns tre mål i kommunikationsplanen. 1. Landsbygdens aktörer söker stöd som bidrar till hållbar utveckling inom lantbruk, landsbygd och inom fiskerinäringen. Personer som vill söka stöd och ersättningar för hållbar utveckling på landsbygden ska lätt hitta information om dessa, till vilka åtgärder stöd och ersättningar går till, varför och förväntade resultat. Det ska vara känt hur stöd och ersättningar söks, vilka krav som ställs och hur de ska uppfyllas. 2. Stödfunktioner för information och administration av landsbygdsprogrammets och havs- och fiskeriprogrammets olika delar sker effektivt och i samverkan mellan olika aktörer. Privata aktörer och handläggare på myndigheter har kunskaper om åtgärderna i programmen, dess syften och mål. Alla förstår sina olika roller att sprida information, effektivt handlägga och i samverkan nå bästa resultat för regionen. 3. Allmänheten känner till programmen, resultat från dessa och EU:s roll för landsbygdsutveckling. Konsumenter känner väl till sammanhangen mellan produktion och konsumtion och hur Sveriges och EU:s miljöpolitik kan nås Målgrupper och prioriterade målgrupper Personer som söker stöd och ersättningar Landsbygdsprogrammets huvudsakliga målgrupper är lantbrukare, landsbygdsföretagare och andra aktörer på landsbygden. Lantbruksföretagen är de mest prioriterade. Särskilt angeläget är att nå unga inför generationsväxling och företagare som inriktar sig på produktion med betesdjur. Havs- och fiskeriprogrammets huvudsakliga målgrupper är yrkesfiskare, vattenbruksföretagare, företrädare för beredningsindustrin samt producentorganisationer. För länet tillkommer även beredningsföretag, fisketurismföretag, fiskevårdsområden, myndigheter, högskolor, fiskeorganisationer och FOG. Yrkesfisket och fisketurismnäringen är den mest prioriterade. Generationsväxling är en synnerligen viktig fråga för länets yrkesfiske därför ska kommunikationen och information nå unga. 126

129 Länsstyrelsen kommer att använda verktyget Schyst! För att göra medvetna val och inspireras till jämlik kommunikation och normkritisk granskning av text och bild som används i kommunikationen av havs- och fiskeriprogrammet och landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsens kompetenser för integration och jämställdhet utnyttjas för att finna vägar och former för kommunikation som når fler. Konsulter, rådgivare, vidareförmedlare Inom landsbygdsprogrammet finns kända aktörer som HS Konsult, LRF Konsult och andra organisationer, företag, myndigheter, partnerskap och kommuner som är en del av informationsspridningen och upprättandet av ansökningar. Länsstyrelsens jordbruksstödsadministration och handläggare av företagsstöd och projektstöd har ett etablerat kontaktnät med de hittills kända aktörerna. Kommunernas näringslivskontor har under tidigare programperioder varit sparsamt involverade i landsbygdsutveckling. Möjligen kommer en ändring att ske i någon riktning eftersom Gävleborg kommer att bilda regionkommun Länsstyrelsen kommer att föra ut information och budskap om de möjligheter som finns för landsbygder och kustsamhällens till hållbar utveckling. Här finns en stor utmaning där kvinnors företagande är den mest prioriterade följt av etablering av företag ägda av utlandsfödda. Myndigheter och organisationer De myndigheter och organisationer som har ansvaret att förvalta och genomföra programmet gör det smart, effektivt och säkert. Kunskaper om rutiner, metoder och standarder ska utvecklas och spridas i samverkan mellan aktörerna. Allmänheten I den breda allmänheten finns nya lantbrukare, yrkesfiskare, landsbygdsentreprenörer, andra landsbygdsaktörer och konsumenter. För att nå bredden är kontakter med journalister, opinionsbildare och beslutsfattare för att väcka frågorna och belysa sammanhangen. Särskilda medel för information till allmänheten finns inte Budskap Hållbar utveckling, innovation och programmens målstyrning är de tre prioriterade budskapen. Rent praktiskt är det digitala ansökningsförfarandet och de följande poängberäkningarna ny information som ska ut till personer som söker stöd. Det kan komma att bli en pedagogisk utmaning både för myndigheter och för landsbygdsföretagens andra stödfunktioner Kanaler och kommunikation Länsstyrelsen har upparbetade informationskanaler genom tidskriften Landsbygdsnytt och genom facebookgruppen Landsbygdsinfo Gävleborg. Vi kommer även att använda möjligheten att skicka ut ett nyhetsblad kallat 127

130 Landsbygdsnytt Extra. Den skriftliga informationen kommer därför att finnas både tryckt och elektroniskt för att möta olika kundgruppers behov. Intresse finns från bland annat LRF:s lokalavdelningar för information. Dessa bokas in löpande. Viss efterfrågan och ambition finns att träffa kommunernas personal på näringslivskontoren. Länsstyrelsen har kontakt med yrkesfisket genom de olika yrkesfiskeorganisationerna, sportfiske- och fisketurismföretagare genom facebookgruppen FiskaGävleborg. Kommunernas tjänstemän inom fiskförvaltningen träffas regelbundet Löpande aktivitetsplanering Aktivitetsplanen uppdateras löpande vid revidering av handlingsplanen. Planerat och pågående aktiviteter som länsstyrelsen ansvarar för 2016 Budskap Målgrupp Aktivitet Tidsperiod Mål Kommunikationsmål Tillgängliga åtgärder, urvalskriterier Presumtiva sökanden Artiklar och nyhetsblad Jan. Dec Ansökningar upprättas in utan svårigheter. Sökanden vet hur ansökan går till. Tips och vägledning vid ansökning Möjligheter inom landsbygds havsoch fiskeriprogrammen Fakta om landsbygds, havsoch fiskeriprogrammen är tillgängliga Sökanden Kommunernas tjänstemän konsulter, företagare, föreningar Alla medborgare Nyhetsblad Facebook Jan Dec Landsbygds, havsoch fiskeriprogrammens mål är tydliga Träffar Jan Juni Landsbygds, havsoch fiskeriprogrammens innehåll mening är känt Länsstyrelsens externa hemsida Jan Feb Styrande dokument är lättillgängliga för alla målgrupper Samarbeten Det regionala partnerskapet har en viktig roll att bidra med kunskap samt att sprida information om programmet i sina respektive organisationer. Länsstyrelsen ska utarbeta tydlighet i sitt samarbete med partnerskapet. De representanter som är invalda ska känna till kommunikationsplanen och ha möjlighet att påverka dess innehåll. Medlemmarna ska också vara aktiva och känna ansvar för att de budskap som ska föras ut och att information delges inom sina verksamma sektorer samt att samverkan mellan andra sektorer initieras. Kommunikation med partnerskapet sker under hela programperioden. 128

131 Parallellt med partnerskapet samarbetar länsstyrelsen med organisationer, myndigheter, branschorganisationer, föreningar och även med enskilda för att kommunicera programmens budskap. Under införandefasen kommer regler och rutiner kring regelverk och digitala ansökningar att ha stort fokus. Under genomförandet tillkommer regler och rutiner kring ansökningar om utbetalningar. Om poängsättning och urvalskriterier kommer att ändras är detta en viktig information som externa måste känna till väl. Kommunernas näringslivskontor har varit den självklara samarbetspartnern inom området för regional tillväxt. Kommunikation och samverkan inom området hållbar utveckling på landsbygden och i kustsamhällen är både möjlig och självklar. Kommunikationen med denna grupp kommer att koncentreras till införandefasen. Länsstyrelsens organisation har en mycket bred sammansättning med miljö-, natur, kulturmiljö, integration-, jämställdhet och olika utvecklingsfrågor. På chefsnivå, men även på handläggarnivå kommer programmen att kommuniceras för att finna viktiga och intressants samverkansformer för olika insatser inom den hållbara utvecklingen. Kommunikationen med dessa grupper kommer att koncentreras till införandefasen Uppföljning och utvärdering Kommunikationsplanen kommer att följas upp årligen i samband med rapportering till Jordbruksverket. Eftersom åtgärderna i landsbygdsprogrammet kommer att införas under en treårsperiod kan efterfrågan på eller metoder för kommunikation skrifta. Lärdomar från tidigare år kommer att tillvaratas. Tidigare, mer traditionell, kommunikation genom träffar och tryckt material får ge plats åt elektronisk information i sociala medier och på hemsidor. Detta skifte är viktigt att följa upp. Alla målgrupper ska ha hittat information på ett enkelt sätt. Införandet av landsbygdsprogrammet kommer att ske under ett antal år i början på programperioden, Informationen under dessa år handlar om stödens utformning och mål och hur ansökningar ska göras. Målgrupperna är i första hand tänkta sökanden och de aktörer som agerar hjälpfunktioner åt sökanden och handläggning av ansökningar. Genomförande kommer att ske under resten av programperioden och till och med året efter programslut Mot slutet av programperioden och åren närmast efter programslutet ska utvärdering av programmet göras

132 11.8. Ko - som i kommunikation Handlingsplanen för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet i Gävleborg kommer att gestaltas av en betande ko. Symboler för kommunikationsmål, målgrupper samt kommunikationsstrategiska prioriteringar kan på ett mer lättillgängligt sätt förklaras. Kon är landsbygden och de aktiva, företagare och boende i lokalsamhället. De som söker stöd och ersättningar. Det ska vara lätt för kon att hitta bete och foder, i rätt tid, i tillräcklig mängd och utan krångel. Alla känner till sambandet mellan foder, prestation och produktion. Bete och andra fodermedel symboliserar programmens olika åtgärder och den information som kommer att presenteras om dessa. Utfodringen kommer att anpassas till kons ålder, ursprung och det som behövs. Utfodringen utförs av konsulter, olika organisationer, företag, föreningar, partnerskap och kommuner. När sedan fodret bearbetats i olika steg med hjälp av idissling och mikrober är det Länsstyrelsens och Jordbruksverkets handläggare som är aktiva. Både de som utfodrar kon och de som bearbetar fodret i kons förmagar är effektiva och specialiserade. Tillgänglig information är lätt att hitta. Mjölk, kött och den naturvårdsnytta som kon producerar är till glädje för alla konsumenter lokalt och regionalt. Alla känner till EUs mål med landsbygds, havs- och fiskeriprogrammen. Gödseln slutprodukten, ger näring till andra företag och utvecklingsinsatser. En spridning av denna till större områden är därför ett viktigt uppdrag för alla målgrupper. Eftersom programmen ska vara innovativa så finns alltid en risk att något blir skit. Riskfria och rakt igenom lönsamma satsningar behöver inget riskkapital 130