Attraktiv landsbygd -Nationell handlingsplan för landsbygdsprogrammet för år 2017

Transkript

1 Attraktiv landsbygd -Nationell handlingsplan för landsbygdsprogrammet för år 2017 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden Foto: Tina Stafrén Diarienummer: /16

2 Jordbruksverket (92) Sammanfattning Målet med landsbygdsprogrammet är att utveckla lantbruk och landsbygder för att skapa en attraktiv landsbygd. Prioriteringarna i landsbygdsprogrammet bidrar till de mål som finns i EU:s tillväxtstrategi Europa Strategin strävar efter en smart och hållbar tillväxt för alla. I begreppet hållbar tillväxt ingår miljö, ekonomisk och social tillväxt. Den nationella handlingsplanen beskriver hur Jordbruksverket kommer att arbeta med landsbygdsprogrammets prioriteringar för att nå dessa mål. De övergripande prioriteringarna är hållbar utveckling, miljö och innovation. Den nationella handlingsplanen är ett styrdokument där vi redogör för hur planen tagits fram, samt hur vi prioriterar och väljer ut ansökningar. Här ingår också kommunikation och hur vi samverkar med andra aktörer. Den största delen av vårt arbete handlar om kompetensutveckling och rådgivning för att öka kunskapen hos de som är verksamma på landsbygden och få bättre effekter av de åtgärder som finns inom programmet. Inom landsbygdsprogrammet finns det mest pengar avsatta till området miljö och klimat. Vi prioriterar även andra områden som förbättrad djurvälfärd, korta livsmedelskedjor, ökad konkurrenskraft och innovation. Ett nytt område som införs i den här programperioden är stöd genom samarbete och pilotprojekt. Syftet är att, i samarbete med andra eller inom ett pilotprojekt bidra till en attraktiv landsbygd. De nationella prioriteringarna kopplar i de flesta fall an till våra nationella prioriteringard inom kompetensutveckling och rådgivning. I arbetet med att ta fram handlingsplanen har ett partnerskap och fyra referensgrupper medverkat. De har bidragit till underlag som vi har använt för att prioritera vilka satsningar vi behöver göra i form av utlysningar, upphandling och eget arbete. De kommer även fortsättningsvis att ha en viktig roll när vi inför varje årsskifte ska se över och eventuellt ändra våra prioriteringar. Handlingsplanen beslutades den 15 december 2016.

3 Jordbruksverket (92) Innehållsförteckning 1. Syftet med handlingsplanen EU:s mål styr innehållet i programmen... 5 Landsbygdsprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU Åtgärder och prioriteringar i landsbygdsprogrammet... 7 Jordbruksverket handlägger delar av programmet Partnerskapet Gemensamt för prioriteringar, urvalskriterier, mål och hantering av beslut i landsbygdsprogrammet Urvalskriterier Indikatorer och målvärden Beslutsomgångar och utlysningar Kompetensutveckling och rådgivning Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för ökad konkurrenskraft Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Stöd till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för matkultur Stödnivåer och avgifter för kompetensutveckling och rådgivning Urvalskriterier för kompetensutveckling och rådgivning Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd Stöd till utveckling av natur- och kulturmiljö Miljö- och klimatvänligt jordbruk Projektstöd för lantrasföreningar Samarbete Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP Stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmdel samt pilotprojekt för ökad konkurrenskraft Stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmedel samt pilotprojekt för ökad djurvälfärd Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan samt samarbeten för att informera om lokal mat Stöd till samarbeten inom miljö... 54

4 Jordbruksverket (92) Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt inom energieffektivisering, förnybar energi samt minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak Stöd till samarbeten för att skapa nya jobb Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt inom matkultur och landsbygdsturism Stöd samarbeten inom bredbandsutbyggnad Stöd till samarbeten inom miljö för människors livsmiljö Stödnivåer gemensamma villkor för samarbeten och pilotprojekt Urvalskriterier för flera stöd inom samarbete Kommunikation Kommunikationsplan Andra mål, styrande dokument och samverkan med regionala nivån Synergier med fonder och planer som ska bidra till samma mål Samspel mellan nationell och regional nivå Revidering av handlingsplan Bilagor Bilaga 1: SWOT-analys och identifiering av nationella behov Bilaga 2: Fördelning av budget och mål Bilaga 3. Bedömningsgrunder för stöd till kompetensutveckling och rådgivning Bilaga 4. Bedömningsgrunder för stöd till utveckling av natur- och kulturmiljö 82 Bilaga 5. Bedömningsgrunder för projektstöd till lantrasföreningar Bilaga 6. Bedömningsgrunder för stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP Bilaga 7. Bedömningsgrunder för stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmedel samt pilotprojekt Bilaga 8: Bedömningsgrunder för stöd till samarbeten inom miljö för människors livsmiljö... 91

5 Jordbruksverket (92) 1. Syftet med handlingsplanen Den nationella handlingsplanen för landsbygdsprogrammet ska användas för att styra Jordbruksverkets arbete med prioritering och urval av ansökningar samt partnerskap, kommunikation och samordning med andra fonder samt annan regional och lokal utveckling. Stöden till landsbygdsutveckling som finns i landsbygdsprogrammet regleras i första hand genom EU-förordningen [1], landsbygdsförordningen [2] och förskriften om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar [3]. Handlingsplanen är ett komplement till dessa bestämmelser och används för att vi ska kunna anpassa våra prioriteringar efter våra förutsättningar. Det är Jordbruksverket som godkänner handlingsplanen. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för landsbygdsprogrammet. När vi fattar ett beslut om stöd, ska den senast godkända handlingsplan ligga till grund för beslutet. 2. EU:s mål styr innehållet i programmen Alla landsbygdsprogrammets prioriteringar bidrar till EU:s övergripande mål, EU EU 2020 är EU:s tillväxtstrategi för en smart och hållbar ekonomi med hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. I Sverige ska landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet, de regionala strukturfondsprogrammen och socialfondsprogrammet gemensamt bidra till de fondgemensamma tematiska målen, se bild nedan. Dessa mål bidrar i sin tur alla till EU [1] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 [2] Förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder [3] Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2016:19) om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar samt stöd för lokalt ledd utveckling

6 Jordbruksverket (92) 2.1. Landsbygdsprogrammets koppling till fondgemensamma mål och EU 2020 EU 2020 Övergripande mål 1. Sysselsättning 75 % av åringar ska ha ett arbete 2. FoU/Innovation 3% av EU:s BNP (off. Och privata tillsammans) ska investeras i FoU/Innovation 3. Klimatförändring/energi Utsläppen av växthusgaser 20 % lägre än 1990 (eller 30 % om förutsättningarna är de rätta) 20 % av energin från förnybara energikällor 20 % ökning av energieffektiviteten 4 Utbildning minska avhopp från skolan till under 10 % minst 40 % av åringar avslutad utbildning på högskolenivå 5. Fattigdom/social utslagning minst 20 miljoner färre människor i eller i riskzonen för fattigdom och social utestängning Fondgemensamma tematiska mål 1. Stärka forskning, tekniska utveckling, innovation 2. Öka tillgång till informationsoch kommunikationsteknik 3. Ökad konkurrenskraft i SME, jordbruk och fiske 4. Stödja koldioxidsnål ekonomi 5. Anpassning, riskförebyggande, riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Miljöskydd och resurseffektivitet 7. Främja hållbara transporter och infrastruktur 8. Främja sysselsättningar och arbetskraftens rörlighet 9. Främja social utveckling och bekämpa fattigdom Unionens prioriteringar för landsbygdens utveckling 1. Horisontell prioritering: Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk samt på landsbygden 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk 3. Förbättra djurvälfärd, riskhantering i jordbruket och organisationen av livsmedelskedjan inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jord- och skogsbruk 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket 10. Investera i utbildning, kompetens och ett livslångt lärande 11. Förbättra institutionella kapaciteten och effektiviteten i offentlig förvaltning 6. Främja social utveckling, bekämpa fattigdom och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden Tekniskt stöd och förhandsvillkor

7 Jordbruksverket (92) 2.2. Åtgärder och prioriteringar i landsbygdsprogrammet Det svenska landsbygdsprogrammet är uppdelat i 6 prioriterade områden och 15 mer detaljerade fokusområden. Regeringen har beslutat hur programmets pengar ska fördelas på fokusområden och delåtgärder. Fokusområdena1abc ska genomsyra samtliga åtgärder och finns därför inte med i tabellen landsbygdsprogrammet abc handlar om kunskapsöverföring och innovation. Följande prioriteringar och fokusområden används inom det svenska landsbygdsprogrammet: 1. Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk samt på landsbygden. a) främja innovation, samarbete och kompetensutveckling på landsbygden b) stärka banden mellan jordbruk och livsmedelsproduktion samt forskning och innovation, även i syfte att utveckla miljöledning och miljökvalitet c) främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruk 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk a) konkurrenskraft, omstrukturering, diversifiering inom jordbruk, trädgård, rennäring och skog b) underlätta för unga med rätt kompetens att starta företag inom jordbruk-, trädgårdsamt rennäring 3. Förbättra djurvälfärd och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter a) förbättra konkurrenskraften genom kort livsmedelskedja samt bättre djurvälfärd 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jord- och skogsbruk a) återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden b) förbättra vattenförvaltningen och hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel c) förebygga markerosion och förbättra markskötseln 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket b) effektivisera energianvändningen inom jordbruket. Gränsdragningen mellan fokusområdena 5b och 5c är ofta svår att göra, varför dessa insatser av förenklingsskäl hanteras under fokusområde 5c, på så sätt kan en resursmässig splittring på flera fokusområden undvikas (från programmet). c) främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda till livsmedel d) minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak

8 Jordbruksverket (92) 6. Främja social utveckling och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden a) främja diversifiering, skapande och utveckling av nya små företag och arbetstillfällen b) främja lokal utveckling på landsbygden c) anläggning och projektering av passiv bredbandsstruktur Här ser du de åtgärder som finns i landsbygdsprogrammet och hur dessa ska bidra till olika fokusområden. I handlingsplanens kapitel 5-8 finns de åtgärder som Jordbruksverket handlägger. Länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket är andra myndigheter som handlägger stöd och ersättningar i landsbygdsprogrammet.

9 Jordbruksverket (92)

10 Jordbruksverket (92)

11 Jordbruksverket (92) 2.3. Jordbruksverket handlägger delar av programmet Följande åtgärder handlägger Jordbruksverket: - Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för ökad konkurrenskraft (delåtgärderna 1.1, 1.2, 2.1, 2.3 inom fokusområde 2a) - Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd (delåtgärderna 1.1, 1.2, 2.1, 2.3 inom fokusområde 3a) - Stöd till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat (delåtgärderna 1.1, 1.2, 2.1, 2.3 inom fokusområdena 4abc och 5cd) - Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb (delåtgärderna 1.1, 1.2, 2.1, 2.3 inom fokusområde 6a) - Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för mat kopplat till kulturarv och kulturmiljöer (delåtgärderna 1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområde 6b) - Stöd till utveckling av natur- och kulturmiljö (delåtgärd 7.6 fokusområde 6b) - Projektstöd till lantrasföreningar (delåtgärd 10.2 fokusområde 4a) - Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP, för ökad konkurrenskraft (delåtgärd 16.1 fokusområde 2a) - Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP, för kort livsmedelskedja, lokala marknader och ökad djurvälfärd (delåtgärd 16.1 fokusområde 3a) - Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP, inom miljö (delåtgärd 16.1 fokusområde 4abc) - Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP för energieffektivisering och förnybar energi (delåtgärd 16.1 fokusområde 5c) - Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP, för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak (delåtgärd 16.1 fokusområde 5d) - Stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmedel samt pilotprojekt - för ökad konkurrenskraft (delåtgärd 16.2 fokusområde 2a ) - Stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmedel samt pilotprojekt - för ökad djurvälfärd (delåtgärd 16.2 fokusområde 3a )

12 Jordbruksverket (92) - Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan samt samarbeten för att informera om lokal mat (delåtgärderna 16.4, 16.9 fokusområde 3a ) - Stöd till samarbeten inom miljö (delåtgärderna 16.2, 16.5, 16.9 fokusområdena 4abc ) - Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt inom energieffektivisering, förnybar energi samt minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak (delåtgärd 16.2 fokusområdena 5bcd ) - Stöd till samarbeten för att skapa nya jobb (delåtgärderna 16.2, 16.9 fokusområde 6.a ) - Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt inom matkultur och landsbygdsturism (delåtgärd 16.2, fokusområde 6b ) - Stöd till samarbeten inom bredband (delåtgärder 16.2 fokusområde 6c ) - Stöd till samarbeten inom miljö för människors livsmiljö (delåtgärd 16.5 fokusområde 6b) Jordbruksverket handlägger också stöd inom lokalt ledd utveckling, ersättning till hotade husdjursraser och tekniskt stöd inom landsbygdsprogrammet Hanteringen av dessa stöd ingår inte i denna handlingsplan, eftersom de följer egna strategier och regelverk.

13 Jordbruksverket (92) Landsbygdsprogrammets landsbygdsdefinition Landsbygdsdefinitionen i landsbygdsprogrammet består av fyra huvuddelar; jordbruksföretag, mindre tätorter, regionala undantag samt särskild definition för lokalt ledd utveckling. Under vissa omständigheter kan enskilda åtgärder tillämpa en annan definition. Ingen geografisk avgränsning kommer att tillämpas för de insatser som har anknytning till jordbruksföretag, jordbruksverksamhet, skogsbruksverksamhet, målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk eller för investeringar i bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter även om stödmottagaren är lokaliserad i en tätort. För övriga åtgärder, delåtgärder eller typer av insatser med undantag för lokalt ledd utveckling, definieras landsbygd som områden utanför tätorter med mer än invånare enligt SCBs befolkningsstatistik för år I de fall där stödmottagaren (projektägaren) är lokaliserad till en tätort med mer än invånare ska projektets mervärde och nytta direkt tillfalla landsbygdsområdet. Insatser ska kunna genomföras även i större tätorter om projektet tillför mervärden till landsbygdsområden. Förekomsten av tätorter i ett annars glest befolkat område kan vara viktiga stödjepunkter i genomförandet av programmet. Av denna anledning bör berörda myndigheter som handlägger stöd som riktas till de län där befolkningstätheten är lägre än medelvärdet för riket (22,9 invånare per kvadratkilometer) ges möjlighet att nyansera och utveckla den ovan bestämda huvudregeln. Detta kan göras genom att större tätorter räknas in i tillämpningsområdet för dessa län.

14 Jordbruksverket (92) 3. Partnerskapet För att säkra samsyn och samverkan mellan myndigheter och organisationer har vi fyra referensgrupper. Tillsammans med referensgrupperna ska vi analysera de behov som finns och föreslå vilka områden vi ska satsa på och vilka upphandlingar och utlysningar vi ska göra nationellt. Referensgrupperna ska vara med och föreslå vilka aktiviteter som ska prioriteras på kort och lång sikt. Syftet är att vi ska använda landsbygdsprogrammets pengar på bästa sätt för att uppnå de mål som finns. Vi vill också stämma av vad referensgruppen kan bidra med när det gäller att kommunicera och informera om programmet och hur de kan hjälpa till att nå aktuella målgrupper. Inför den årliga uppdateringen har vi minst en gång per år möten med referensgrupperna för att diskutera vilka eventuella ändringar vi behöver göra. Hösten 2016 hölls möten med samtliga fyra referensgrupper. Sammansättningen av referensgrupperna kommer att ses över under 2017 för att säkerställa att samtliga områden inom landsbygdsprogrammet representeras. Skapa jobb och attraktivitet insatser inom mat, dryck, besöksnäring och andra branscher på landsbygden Inom detta område har vi valt att forma en referensgrupp som består av följande aktörer: Business Sweden Ekoturismföreningen Eldrimner Hushållningssällskapet Lantbrukarnas Riksförbund Livsmedelsföretagen Livsmedelsverket Länsstyrelserna Organic Sweden Riksantikvarieämbetet Institutet för språk och folkminnen Sametinget SP Food and Bioscience Svenska Turistföreningen Sveriges fisketurismföretagare Sveriges lantbruksuniversitet Tillväxtverket VisitSweden Visita Sammankallande för denna referensgrupp är landsbygdsutvecklingsenheten på Jordbruksverket.

15 Jordbruksverket (92) Växt och miljö Inom detta område har vi valt att forma en referensgrupp som består av följande aktörer: Betodlarna Branschråd för Lantbrukets Rådgivningsföretag Ekologiska Lantbrukarna Energigas Sverige Havs- och vattenmyndigheten Hushållningssällskapet JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Kemikalieinspektionen Lantbrukarnas Riksförbund LRF Mjölk Länsstyrelserna Naturvårdsverket Odling i balans Riksantikvarieämbetet Salixodlarna Skogsstyrelsen Spannmålsodlarna Stiftelsen Lantbruksforskning Svebio Sveriges Biodlares Riksförbund Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Sveriges lantbruksuniversitet Världsnaturfonden WWF Sammankallande för denna referensgrupp är växt- och miljöavdelningen på Jordbruksverket. Djur Inom detta område fanns sedan tidigare en samverkansgrupp som vi har valt att fortsätta att arbeta med. Följande aktörer ingår i gruppen: Gimrarna Hushållningssällskapet Hästnäringens Nationella Stiftelse Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) LRF Häst LRF Konsult Länsstyrelserna Rådgivningsbolaget Svensk Fågel Svenska fåravelsförbundet Svenska Hästavelsförbundet Svenska Köttföretagen AB Svenska Ägg Sveriges Biodlares Riksförbund Sveriges Grisföretagare Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges Nötköttsproducenter Växa Sverige Sammankallande för denna referensgrupp är landsbygdsutvecklingsenheten på Jordbruksverket.

16 Jordbruksverket (92) Lantrasföreningar Inom detta område fanns sedan tidigare en informationsgrupp där framför allt alla lantrasföreningar med projekt inom landsbygdsprogrammet ingick. Denna grupp har tillsammans med representant för fäbodbrukarna utgjort referensgrupp för handlingsplanen. Följande aktörer ingår i gruppen: Avelsföreningen för svenska Gutefårakademin ardennerhästen Föreningen allmogegeten Jämtlands läns semin och bockavelsförening Föreningen allmogekon NordBi Föreningen för svensk lågland Representant för fäbodbrukarna Föreningen gotlandskaninen Ryaklubben Föreningen gutefåret Svensk fjällrasavel Föreningen landtsvinet Föreningen svenska finullsfår Föreningen nordsvenska hästen Svenska lanthönsklubben Föreningen svenska allmogefår Svenska russavelsföreningen Föreningen äldre boskap Sveriges rödkulleförening Sammankallande för gruppen är landsbygdsutvecklingsenheten på Jordbruksverket. 4. Gemensamt för prioriteringar, urvalskriterier, mål och hantering av beslut i landsbygdsprogrammet Alla stöd i landsbygdsprogrammet ska bidra till EU:s prioriteringar i programmet. I kapitel 5 till och med 8 visas de övergripande prioriteringarna för de projektstöd som Jordbruksverket ska handlägga. Här visas också de nationella prioriteringar som görs utifrån den SWOTanalys som finns i bilaga 1, nationella utredningar och handlingsplaner samt synpunkter från referensgrupperna. För att välja ut de ansökningar som effektivast leder till programmets prioriteringar finns det urvalskriterier. De nationella urvalskriterierna är samma i hela landet. De speglar prioriteringarna i Sverige och bygger på SWOT-analysen. Det finns inte några urvalskriterer som utgår från diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning med mera. Det beror på att kriterier inom det här området riskerar att hamna i konflikt med lagstiftning och rättspraxis. Vi kommer att ta hänsyn till jämställdhet genom att jämställdhetsintegrera handlingsplanen. Arbetet kommer att ske successivt under programperioden Urvalskriterier Urvalskriterierna avgör hur en ansökan prioriteras. Poängsättning För varje urvalskriterium finns det poängsättningar. Om det står plustecken före poängsättningen betyder det att den poängsättningen kan räknas tillsammans med andra. Om

17 Jordbruksverket (92) det inte finns något plustecken räknas enbart den högsta poängnivån som uppfylls. Det totala antalet poäng är alltid mellan 0 och 5 poäng, vilket gör att eventuella poäng över 5 inte räknas. Alla urvalskriterier och poängsättningar har en bedömningsgrund knuten till sig, dessa finns i handlingsplanens bilagor. Bedömningsgrunderna förklarar hur poängsättningen sker och på vilka grunder ansökan poängsätts. Viktning När ett urvalskriterium är färdigbedömt multipliceras poängen med viktningen. Detta leder till att urvalskriterier som bedöms vara viktigare har en större effekt på hur ansökan ska prioriteras Krav på poäng avgör om ansökan prioriteras För att en ansökan ska prioriteras krävs följande: Minimipoäng för samtliga insatsområden är 200 poäng. Ansökan måste få poäng i minst två av de angivna urvalskriterierna. Om båda av dessa krav uppfylls kommer ansökan att prioriteras på det sätt som anges i insatsområdet. Rangordning av ansökningar med lika många poäng Huvudregeln är att om två ansökningar har lika många poäng rangordnar vi ansökningarna i följande ordning: 1. den ansökan som har högst poäng i högst viktat kriterium 2. den ansökan som kom in först (kronologisk ordning) Indikatorer och målvärden För att kunna följa hur det går med landsbygdsprogrammet finns det obligatoriska indikatorer som EU har tagit fram för varje insatsområde. Målvärdena har beräknats av Jordbruksverket utifrån bland annat tidigare erfarenheter. Målvärdena har sedan fördelats enligt samma fördelningsnycklar som budgeten. EU:s indikatorer med målvärden samt budget, finns i bilaga 2 Budget och mål Beslutsomgångar och utlysningar På vår webbplats kommer vi att publicera tider för utlysningar, upphandlingar och beslutsomgångar. När pengarna i en beslutsomgång inte räcker Ansökningar som uppfyller alla villkor men som inte ryms inom budgeten för en beslutsomgång för vi över till nästa beslutsomgång om den som söker stöd vill det. Vi för över en ansökan högst två gånger därefter avslås ansökan. Eventuella undantag från denna huvudregel framgår under respektive insatsområden.

18 Jordbruksverket (92) När pengarna i en beslutsomgång eller en utlysning inte räcker till hela sista ansökan Om pengar finns kvar i budgeten för en utlysning eller beslutsomgång kan hela sista ansökan beviljas under förutsättning att utlysningens eller beslutsomgångens totala budget inte överskrids med mer än 40 procent, dock maximalt 3 miljoner kronor. Insatsområdets nästa budget kommer då att minskas med det överskridande beloppet. När det blir pengar över i en beslutsomgång eller en utlysning Pengar som inte används i en beslutsomgång eller utlysning återför vi till den tilldelade budgeten. Vi kan då fördela de pengarna igen vid ett senare tillfälle under programperioden.

19 Jordbruksverket (92) 5. Kompetensutveckling och rådgivning Syftet med kompetensutvecklingen och rådgivningen är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och därmed även öka effektiviteten och förbättra måluppfyllelsen för övriga åtgärder i landsbygdsprogrammet. I sin helhet ska de två åtgärderna verka för en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden. Det finns flera myndigheter som handlägger stöd inom kompetensutveckling och rådgivning. Det är länsstyrelserna, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket. Varje myndighet har sin egen handlingsplan. Jordbruksverket är den enda myndigheten som handlägger stöd inom kompetensutveckling och rådgivning inom följande områden: ökad konkurrenskraft, djurvälfärd samt kort livsmedelskedja och lokala marknader. Jordbruksverket och Skogsstyrelsen ansvarar också för stöd till fortbildning av rådgivare inom delåtgärd 2.3. För att möjliggöra större satsningar utan geografiska begränsningar har Jordbruksverket valt att hantera hela budgeten nationellt för dessa områden. För samordning med länsstyrelsernas verksamhet har det bildats en styrgrupp med tre representanter från länsstyrelserna och tre representanter från Jordbruksverket Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för ökad konkurrenskraft Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Dessa stöd riktar sig till kompetensutveckling och rådgivning för ökad konkurrenskraft (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1, 2.3). Syftet är att stärka jordbrukets konkurrenskraft genom att de som är verksamma inom jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag får ökad kunskap, praktiska exempel, eller individuellt anpassade råd genom rådgivning om hur de kan leda sitt företag så att det kan utvecklas, marknadsorienteras och anpassa sig till klimatförändringar. Kompetensutveckling och rådgivning kan exempelvis innehålla ämnen som företagsledning, juridik, företagsadministration, marknadskunskap, ledarskap, affärsmannaskap, riskhantering, planering och upphandling inför byggnation samt byggnadslösningar och produktionsfrågor för olika driftsgrenar inom jordbruk, trädgård och rennäring (fokusområde 2a). Nationella prioriteringar med kort bakgrund Svenska landsbygdsföretag möter en ökande konkurrens på en allt mer öppen marknad. Kompetensutveckling och rådgivning för ökad konkurrenskraft syftar till att skapa fler konkurrenskraftiga företag ökad svensk animalieproduktion. Stöd och aktiviteter för ökad konkurrenskraft riktar sig främst till: Aktiva företag som vill driva sin verksamhet affärsmässigt och vinstdrivande inom jordbruks-, trädgårds- eller rennäringen. Personer som ännu inte driver något företag inom dessa branscher men som är intresserade av att göra det.

20 Jordbruksverket (92) Företagsledning Konkurrenskraften på företagsnivå handlar om att skapa lönsamhet över tid och samtidigt inneha förmågan att kontinuerligt hantera förändrade förutsättningar. De traditionella kompetensbehoven utgår från ett hållbart utnyttjande av företagets resurser, vilket främst berör företagets produktionsförmåga. En god produktionsförmåga är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att uppnå god konkurrenskraft på företagsnivå. Den, i många fall, avgörande kompetensen är förmågan att leda och utveckla företaget i avsedd riktning. Företagsledning är ett brett kompetensområde med flera perspektiv såsom: ekonomistyrning marknad ledarskap, medarbetare och organisation strategisk utveckling produktion Avgränsade kompetensutvecklingsaktiviter behövs sannolikt inom alla dessa områden. Prioritering görs utifrån ett normativt behov och estimerad efterfrågan. Nödvändigheten av att kontinurerligt utveckla och förändra ett företags verksamhet är enklare att förstå och inse än att genomföra på ett strukturerat och uthålligt sätt. Prioriterade områden är: Att öka kompetensen och förmågan att på företagsnivå prioritera, planera, genomföra och följa upp olika åtgärder. Konceptualisering av tjänster kring dessa frågor. Företagens möjlighet och förmåga att tillämpa ny kunskap från forskning och försök är en viktig del i en förbättrad konkurrenskraft. Prioriterade områden är: Innovativa aktiviteter och tjänster som snabbar upp tillämpning av ny kunskap är ett prioritetat område Produktion Inom de interna processerna kring produktion ovan, behöver biologiska och ekonomiska nyckeltal förbättras och utvecklas, liksom möjligheterna till ökad samverkan mellan olika specialiserade produktionsinriktningar. Prioriterade områden är: En ökad användning av biologiska och ekonomiska nyckeltal som leder till ökad konkurrenskraft. Identifiera och sprida goda exempel på affärsmodeller som utnyttjar olika samarbetsparternas synergier i förbättrad produktion och/eller marknadsintegration i värdekedjan Byggnadsinvesteringar Att planera och genomföra större investeringar i djurstallar är en process som berör flera av företagsledningens kompetensområden. Den komplexa processen kring större investeringar i djurstallar behöver säkerställas med bättre kompetens och genomförande, vilket är ett prioriterat område.

21 Jordbruksverket (92) Nya företagare Medelåldern bland lantbruksföretagarna är hög och många företag behöver byta ägare inom en snar framtid. Insatser för att underlätta och stimulera överlåtelse av företag är prioriterade. Branschen har även svårt att rekrytera ny arbetskraft. Därför behöver vi öka kompetensen i att attrahera ny arbetskraft, liksom att stimulera till en ökad mångfald och jämlikhet. Upphandling, utlysning och Jordbruksverkets eget arbete med kompetensutveckling och rådgivning Kompetensutvecklingen inom fokusområde 2a, för ökad konkurrenskraft kommer att baseras på utlysningar, upphandlingar och egen verksamhet. Merparten av verksamheten ska planeras och genomföras av externa aktörer. I de fall utlysningar används ska ansökan komma in under den bestämda ansökningsperioden. Utlysningar och upphandlingar kommer att finnas på Jordbruksverkets webbplats. Upphandlingar under 2017 Jordbruksverket kommer att upphandla verksamhet enligt lagen om offentlig upphandling. Jordbruksverket avser inte bedriva någon egen rådgivning. Följande upphandlingar planeras Kompetensutveckling (1.1) Styrelseutbildning för att öka kompetensen och förmågan att verka i ett gårdsråd eller gårdsstyrelse. Ledarskapskurs för företagare. Kurs för att förbereda överlåtelse av företag. Demonstrationer och information (1.2) Arrangera möten där: Information lämnas kring styrka och nytta med ett strukturerat styrelsearbete. Matchning av företagsledare, ägare och kompetenta ledamöter att ingå i en gårdsstyrelse eller gårdsråd. Rådgivning (2.1) Rådgivning som går ut på att kartlägga ett företags kompetensutvecklingsbehov i en så kallad basmodul. Fortbildning av rådgivare (2.3) Inga planerade upphandlingar under Utlysningar under 2017 Följande utlysningar planeras under Kompetensutveckling (1.1) Identifiera framgångsrika tjänster kring att öka kompetensen och förmågan att på företagsnivå prioritera, planera, genomföra och följa upp olika åtgärder. Konceptualisering av tjänster som ökar effektiviteten och konkurreskraften genom tillämpning av ny kunskap.

22 Jordbruksverket (92) Demonstrationer och information (1.2) Identifiera goda exempel på affärsmodeller som utnyttjar olika samarbetspartners synergier i förbättrad produktion och marknadsintegration. Identifiera hinder och möjligheter för att öka användningen av biologiska och ekonomiska nyckeltal som leder till ökad konkurrenskraft. Jordbruksverkets eget arbete under 2017 Jordbruksverket kommer att fortsätta med ett eget projekt som ska samla in och kommunicera kunskap om konkurrenskraftigt jordbruk. Vidare ska vi ta fram underlag för rådgivning och stimulera till innovationer Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Dessa stöd riktar sig till kompetensutveckling och rådgivning för att utveckla lokala marknader, korta livsmedelskedjor samt ökad djurvälfärd. (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1, 2.3). Syftet är att stärka jordbrukets konkurrenskraft genom att de som är verksamma inom livsmedelsproduktion och förädling och företag med djurhållning får ökad kunskap, praktiska exempel eller individuellt anpassade råd om hur de kan utveckla lokala marknader eller korta leveranskedjor från producent till konsument. Det kan också vara att skapa mervärden genom förstärkt djuromsorg. Kompetensutveckling och rådgivning kan exempelvis innehålla ämnen som småskalig livsmedelsförädling, företagsledning, marknadskunskap och logistik. Inom djurvälfärd kan det också handla om klimatanpassning. (fokusområde 3a). Nationella prioriteringar med kort bakgrund Kort livsmedelskejda och lokala marknader (fokusområde 3a) En ökad förädlingsgrad och insatser för att minska antalet mellanhänder fram till konsument är en möjlighet för jordbrukare och förädlare att skapa lönsamhet. Konsumenterna efterfrågar allt mer produkter från den lokala marknaden med känt ursprung och hög kvalitet. Jordbruksverket prioriterar: Insatser för småskalig livsmedelsförädling av råvaror från den svenska landsbygden genom kurser, informationsinsatser och rådgivning. Kurser, informationsinsatser och rådgivning som underlättar för jordbruk, trädgårdsoch rennäringsföretag att utvecklas inom livsmedelsförädling, företagsledning, marknadsföring samt logistik på den lokala marknaden eller för en kortare livsmedelskedja. Kompetensutveckling för ökad samverkan mellan olika aktörer (kluster) i matkedjan som metod för att stärka den lokala marknaden. Kompetensutveckling om marknadsföring och försäljning för att stärka konkurrenskraften på lokala marknader.

23 Jordbruksverket (92) Ökad djurvälfärd (fokusområdena 3a) Verksamheten ska främst inriktas på att säkra och utveckla en god djuromsorg i samband med att innovationer och resultat från forskning och försök leder till förändringar i produktion och djurhållningssystem samt vid strukturutveckling i näringen. Det är angeläget att ytterligare förstärka och utnyttja den konkurrenskraft och de mervärden som en god djuromsorg ger förutsättningar för. Att behålla hög djurvälfärd och hög hälsostatus med fortsatt låg användning av antibiotika är ett övergripande mål för alla djurslag och produktionsinriktningar. God djurhälsa är positivt för såväl klimateffektivitet, djurvälfärd, produktivitet och lönsamhet och är därmed viktig för hög konkurrenskraft. Ett målinriktat avelsarbete centralt och på besättningsnivå med noggrant urval och uppfödning av avelsdjur som leder till hållbara och friska djur utgör en viktig grund. Omsorgsprogram och smittskyddsprogram är andra grundläggande områden. För den betesbaserade produktionen är det angeläget med åtgärder för att förebygga utveckling av parasitresistens. Synergieffekter mellan djurhållning och biologisk mångfald och öppet odlingslandskap är viktiga att ta till vara. Jordbruksverket prioriterar: Synergier mellan djurhållning, biologisk mångfald och öppna landskap (bete m.m.). Effektiv och klimatsmart utfodring för en konkurrenskraftig produktion. System och kompetens för att tidigt upptäcka och åtgärda brister i djurens välfärd. Djurvälfärd relaterad till ny- och ombyggnation för ökad konkurrenskraft. Förebyggande smittskydd och djurhälsa för god livsmedels- och produktkvalitet. Överlevnad och hälsorisker hos unga djur för en lönsam och hållbar produktion. Ett system för kompetensförsörjning med spetsrådgivning. Utvecklingsgrupper som komplement till enskild rådgivning. Rådgivning i form av definierade paket eller program med väl definierat syfte och innehåll. Nationella och regionala branschdagar och utbildningar för kompetensutveckling om innovationer och nya forskningsresultat samt möjlighet till samverkan och möten för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan forskare, rådgivare och praktiker. Utveckling av självstudiematerial och distansutbildningar samt nya metoder att nå ut med kunskap. Upphandling, utlysning och Jordbruksverkets eget arbete med kompetensutveckling och rådgivning Kort livsmedelskejda och lokala marknader (fokusområde 3a) Upphandlingar under 2017 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under 2017.

24 Jordbruksverket (92) Rådgivning (2.1) Vi planerar att upphandla rådgivning till företag som går ut på att ta fram ett underlag för ett företags utvecklingsbehov, så kallad basmodul. Fortbildning av rådgivare (2.3) Vi planerar att göra upphandlingar under 2017 för fortbildning av rådgivare för basmoduler. Utlysningar under 2017 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att genomföra utlysningar för kurser och utbildningar som underlättar för jordbruk, trädgårds- och rennäringsföretag att utvecklas inom livsmedelsförädling, företagsledning, marknadsföring samt logistik på den lokala marknaden eller för en kortare livsmedelskedja. Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att genomföra utlysningar för informationsinsatser som underlättar för jordbruk, trädgårds- och rennäringsföretag att utvecklas inom livsmedelsförädling, företagsledning, marknadsföring samt logistik på den lokala marknaden eller för en kortare livsmedelskedja. Jordbruksverkets eget arbete under 2017 Vi planerar att inte göra något eget arbete inom Kompetensutveckling (1.1) Demonstrationer och information (1.2) Rådgivning (2.1) och Fortbildning av rådgivare (2.3) under Ökad djurvälfärd (fokusområde 3a) Upphandlingar under 2017 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Rådgivning (2.1) Vi planerar att göra en upphandling av rådgivning och utbildning av rådgivare i enlighet med prioriteringarna i avsnitt Fortbildning av rådgivare (2.3) Vi planerar att göra en upphandling av rådgivning och utbildning av rådgivare i enlighet med prioriteringarna i avsnitt Utlysningar under 2017 Jordbruksveket planerar att göra en utlysning av nationella projekt för kurser och utbildningar (1.1) samt information och demonstration (1.2) den 30 januari 2017 med följande prioriterade områden: ökad överlevnad och minskade hälsorisker hos unga djur minimering av stress hos lösgående djur vid hantering förebyggande smittskydd

25 Jordbruksverket (92) system för att tidigt upptäcka och åtgärda brister i djurens välfärd djurvälfärd relaterad till ny- och ombyggnation samt större förändringar i produktion. Jordbruksverkets eget arbete under 2017 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra något eget arbete under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra något eget arbete under Rådgivning (2.1) Vi planerar att inte göra något eget arbete under Fortbildning av rådgivare (2.3) Vi planerar att inte göra något eget arbete under Stöd till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Dessa stöd riktar sig till kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat (delåtgärderna 1.1, 1.2, 2.1, 2.3 inom fokusområdena 4abc och 5bcd) och syftar till att återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden och de europeiska landskapens karaktär (fokusområde 4a) förbättra vattenförvaltningen, inklusive hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel (fokusområde 4b) förebygga markerosion och förbättra markskötseln (fokusområde 4c) effektivisera energianvändningen inom jordbruk och livsmedelsförädling (fokusområde 5b som enligt programmet generellt ingår i fokusområde 5c om förnybar energi) främja tillgången på och användningen av energi från förnybara källor och främja en samhällsekonomi som bygger på användning av biprodukter, avfall, restprodukter och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda för livsmedel (fokusområde 5c) minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak (fokusområde 5d). Nationella prioriteringar med kort bakgrund Kompetensutveckling och rådgivning inom miljö och klimat ska skapa förutsättningar för: att uppfylla nationella och internationella miljö- och klimatmål att uppfylla mål och prioriteringar inom landsbygdsprogrammet ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk

26 Jordbruksverket (92) att uppfylla målet om att bevara åkermark till kommande generationer. Genom kompetensutveckling och rådgivning ska lantbrukaren nå en långsiktigt hållbar jordbruksproduktion vilket även stärker konkurrenskraften på landsbygden Greppa Näringen (fokusområdena 4bc och 5cd) De nationella miljömålen, lagstiftning och åtgärds- och handlingsplaner som rör övergödning, klimat, vatten och giftfri miljö är de yttre ramarna för den verksamhet som prioriteras inom området. Fokus är att minska övergödning, minska utsläpp av klimatgaser, förbättra vattenhushållning, integrerat växtskydd och säker användning av växtskyddsmedel. Arbetet sker inom projektet Greppa Näringen ( Projektet drivs som ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och ett stort antal rådgivningsföretag i lantbruksbranschen. En styrgrupp ska vara knuten till projektet med representanter för LRF, länsstyrelserna, rådgivningsföretagen och Jordbruksverket. Jordbruksverket prioriterar verksamhet som syftar till att: behovsanpassa utfodring och användningen av växtnäring för växtodling spridningen av mineral- och stallgödsel sker vid lämpliga tidpunkter och på sådant sätt att växtnäringen utnyttjas optimalt samtidigt som negativa effekter på miljön undviks stimulera odlingssystem och odlingsteknik som kombinerar ekonomisk lönsamhet med minimal inverkan på miljön öka eller behålla markens bördighet och till att minska markpackningen gynna rotutveckling och mullhalt förbättra jordbrukets vattenhushållning som handlar om rätt mängd vatten vid varje tidpunkt för optimal produktion med begränsad påverkan på miljön minimera ammoniakförlusterna från jordbruket sprida kunskap om hur klimatpåverkan kan minskas stimulera användandet av klimat- och energieffektiva tekniker och metoder sprida kunskap om integrerat växtskydd Växtskyddscentralerna (fokusområde 4b) De yttre ramarna för den prioriterade verksamheten utgörs av arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och arbetet med att genomföra den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel tillsammans med lagstiftningen på området. Verksamheten ska utveckla och skapa förutsättningar för integrerat växtskydd (IPM) enligt direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel, (2009/128/EG). Den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden , har beslutats av regeringen. I den pekas utbildning, information och rådgivning om integrerat växtskydd ut som en viktig åtgärd. Jordbruksverket prioriterar verksamhet som syftar till ett integrerat växtskydd genom att: behovsanpassa den kemiska bekämpningen mot ogräs och skadegörare

27 Jordbruksverket (92) utföra den kemiska bekämpningen på ett sådant sätt att hälso- och miljörisker undviks prova ut och använda biologiska och mekaniska bekämpningsmetoder där så är möjligt använda sådana odlingssystem eller sådan odlingsteknik som integrerar samtliga produktionsfaktorer optimalt under beaktande av miljöhänsyn förhindra att växtskadegörare sprids och förökas upp få en mer allsidig flora och fauna till exempel skapa förutsättningar för biologisk mångfald och därmed biologisk bekämpning genom åtgärder som gynnar nyttodjur. Arbetet med rådgivningsmoduler för integrerat växtskydd och säker hantering av växtskyddsmedel kommer att göras i samarbete med Greppa Näringen Ekologisk produktion (fokusområde 4c) Ekologisk produktion bidrar bland annat till de nationella miljömålen Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Ekologisk produktion ger också positiva effekter på djurhälsa och landsbygdsutveckling. Tillsammans utgör detta de yttre prioriteringsramarna för verksamheten inom området. Den ekologiska marknaden har ökat mycket de senaste tio åren. Svenska producenter ska ha bra förutsättningar att vara med på den växande marknaden. Den senaste tiden har också visat att svenska ekologiska jordbruksprodukter är konkurrenskraftiga på en internationell marknad. Det gäller till exempel ägg, mjölkprodukter, spannmål och vallfrö. Mycket tyder på att den ekologiska sektorn kan vara en katalysator för att öka exporten av jordbruksprodukter från Sverige. Jordbruksverket bedömer att kompetensutveckling och rådgivning både för att stödja lantbrukare inför och under omställning och för att utveckla ekologisk produktion är ett viktigt kompletterande verktyg till ersättningar och marknadens efterfrågan. Jordbruksverket prioriterar verksamhet som syftar till att: komplettera och stödja den kompetensutveckling och rådgivning som prioriteras i de regionala handlingsplanerna inspirera och motivera rådgivare och lantbrukare att ställa om till och att fortsätta utveckla ekologisk produktion förstärka effekterna av landsbygdsprogrammets ersättningar för ekologisk produktion och underlätta för lantbrukarna att följa reglerna för ekologisk produktion Ett rikt odlingslandskap (fokusområde 4a) Arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, konventionen om biologisk mångfald, art - och habitatdirektivet 1, fågeldirektivet 2, EU:s strategi för biologisk 1 Art och habitatdirektivet (92/43EEG) 2 Fågeldirektivet (2009/147/EG)

28 Jordbruksverket (92) mångfald fram till 2020 samt regeringens proposition om kulturmiljöns mångfald 3 utgör de yttre prioriteringsramarna för detta område. Jordbruksverket prioriterar verksamhet som syftar till att: bidra till goda kunskaper hos målgrupperna om de nationella miljökvalitetsmål som berör området och hur de kan bidra till att nå målen bidra till goda kunskaper hos målgrupperna om biologisk mångfald, kulturmiljö i odlingslandskapet och markens produktionsförmåga och åtgärder kopplade till detta öka den biologiska mångfalden i områden med intensiv jordbruksproduktion via kampanjen Mångfald på slätten Tvärvillkors- och förgröningsrådgivning (fokusområdena 4abc 5cd) Syftet med verksamheten är att öka kunskapen om reglerna kring tvärvillkor och förgröning och hur man ska uppfylla dem enligt kommissionens förordning 4. Jordbruksverket prioriterar: rådgivning till jordbruksföretag om hur de kan uppfylla tvärvillkoren och förgröningsvillkoren som gäller för företaget fortbildning av rådgivare som ska utföra denna verksamhet Minskad klimatpåverkan och förnybar energi (fokusområdena 5cd) Arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan samt nationella och internationella mål för klimat och förnybar energi är det som utgör de yttre prioriteringsramarna för detta område. Till år 2020 är målet att minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar, utsläppen av växthusgaser i Sverige ska reduceras med 40 procent jämfört med år 1990, energieffektiviteten ska öka med 20 procent. Sverige ska ha en fossilfri fordonsflotta 2030 och nollutsläpp av klimatgaser till 2045 (Miljömålsberedningen, 2016). Jordbruksverket bedömer att kompetensutveckling och rådgivning är ett viktigt kompletterande verktyg till ersättningar, andra projektstöd, investeringsstöd och marknadens efterfrågan. Lustgas och metan från biologiska processer dominerar växthusgasutsläppen i jordbruket att jämföra med andra sektorer där koldioxid från förbränning står för största delen. Jordbruket står för mer än 70 % av lustgasutsläppen i Sverige. Jordbrukets utsläpp av växthusgaser sker i form av lustgas från odlad mark, metan från idisslande djur, metan och lustgas från gödselhantering samt koldioxid och lustgas från mulljordar. En mindre del av jordbrukets utsläpp kommer från användning av fossil energi och transporter kopplade till primärproduktionen. Det sker även betydande utsläpp indirekt vid tillverkning av mineralgödsel, foder och andra insatsvaror. 3 proposition om kulturmiljöns mångfald (2012/13:96) 4 Kommissionens förordning 1305/2013 artikel 15 punkt 4 a-b

29 Jordbruksverket (92) När det gäller förnybar energi bidrar jordbruket endast med en till två procent av Sveriges bioenergiproduktion. Potentialen att öka produktionen av energigrödor är stor men lönsamheten är i regel dålig. En delvis outnyttjad potential är jordbrukets rest- och biprodukter, som kan användas för biogasframställning. Landsbygdsföretagen har också en viktig roll för utvecklingen av annan förnybar energi än bioenergi, till exempel sol- och vindkraft. Jordbruksverket prioriterar verksamhet som syftar till att: förstärka effekterna av landsbygdsprogrammets ersättningar, projekt- och investeringsstöd bidra till ökad kunskap om åtgärder i jordbruket för att minska växthusgasutsläpp per kilo produkt och stimulera användning av resurs- och klimateffektiva tekniker och metoder inspirera och motivera rådgivare och lantbrukare till att arbeta för en klimatsmartare och energieffektivare produktion samt att öka jordbruksföretagens produktion och användning av förnybar energi bidra till ökad kunskap om klimatförändringarnas effekter på jordbruket samt främja åtgärder som kan anpassa jordbruket till ett förändrat klimat Vattenhushållning (fokusområde 4c) Vattenhushållning i jordbruket omfattar dränering, översvämningsskydd och bevattning och handlar enkelt uttryckt om att få rätt mängd vatten vid varje tidpunkt för en optimal produktion med begränsad påverkan på miljön. En hållbar vattenhushållning är en grundförutsättning för jordbruksproduktionen och bidrar därför till att uppnå miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning samt flera av de andra vattenrelaterade miljömålen. Kompetens inom jordbrukets vattenhushållning behövs även för att genomföra åtgärderna som föreslås inom vattendirektivet och för att anpassa jordbruket och dess vattenanläggningar 5 till ett förändrat klimat. De senaste decennierna har investeringarna inom vattenhushållning varit små vilket har lett till att det idag finns ett begränsat antal personer med kompetens inom området. Det behövs därför satsningar på Forskning och Utveckling och kompetensutveckling. Jordbruksverket prioriterar verksamhet som syftar till att: öka kompetensen inom jordbrukets vattenhushållning hos framförallt rådgivare, konsulter och entreprenörer sammanställa och förmedla kunskap, samt ta fram verktyg, riktlinjer, vägledning och strategier för en hållbar vattenhushållning stödja utvecklingen av privat rådgivnings- och konsultverksamhet inom jordbrukets vattenhushållning så att kunskapen kommer lantbrukarna tillgodo 5 Vattenanläggning: Anläggning som tillkommit genom en vattenverksamhet. (Miljöbalken 11: 4) Exempel kopplade till vattenhushållning är täckdiken, diken och fördjupade vattendrag.

30 Jordbruksverket (92) åtgärder som föreslås i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram utförs både med hänsyn till miljö och med hänsyn till jordbrukets vattenhushållning. Upphandling, utlysning och Jordbruksverkets eget arbete med kompetensutveckling och rådgivning Greppa Näringen (fokusområdena 4bc och 5cd) Upphandlingar under 2017 Demonstrationer och information (1.2) Jordbruksverket kommer inte göra några upphandlingar utöver upphandlingar som är kopplade till Jordbruksverkets eget arbete. Fortbildning av rådgivare (2.3) Jordbruksverket kommer inte göra några upphandlingar utöver upphandlingar som är kopplade till Jordbruksverkets eget arbete. Utlysningar under 2017 Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Jordbruksverkets eget arbete under 2017 Demonstrationer och information (1.2) Jordbruksverket kommer att arbeta med styrning, projektledning, marknadsföring, kommunikation, rådgivningsstöd, webbplats samt utveckling och utvärdering av projektet Greppa Näringen. Vad som är möjligt att göra i projektet kommer att styras med hjälp av dokumentet Krav och rekommendationer. Utbudet av rådgivningsmoduler kommer att samordnas och utvecklas. Informationsmaterial inklusive underlagsmaterial till rådgivningsmoduler kommer att tas fram (webb, nyhetsbrev, appar, broschyrer, sociala medier). Broschyren Rekommendationer för gödsling och kalkning kommer att uppdateras. Greppa Näringens administrativa system och rådgivningsverktyget VERA kommer att förvaltas och utvecklas. Inom projektet kommer även stöd till rådgivare, lantbrukare och trädgårdsodlare finnas (mejl, telefon, brev, personliga möten, delta i andras arrangemang, mässor med mera). Fortbildning av rådgivare (2.3) Jordbruksverket kommer att erbjuda fortbildningskurser till rådgivare. Kurserna riktar sig till rådgivare inom Greppa Näringen och är inriktade på att ge goda förutsättningar för att genomföra rådgivning kring olika rådgivningsmoduler som ingår i projektet Växtskyddscentralerna (fokusområde 4b) Upphandlingar under 2017 Demonstrationer och information (1.2) Jordbruksverket kommer inte göra några upphandlingar utöver upphandlingar som är kopplade till Jordbruksverkets eget arbete. Fortbildning av rådgivare (2.3)

31 Jordbruksverket (92) Jordbruksverket kommer inte göra några upphandlingar utöver upphandlingar som är kopplade till Jordbruksverkets eget arbete. Utlysningar under 2017 Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Jordbruksverkets eget arbete under 2017 Demonstrationer och information (1.2) Jordbruksverket avser att bedriva verksamhet vid växtskyddscentralerna och övergripande verksamhet av samordnande och sammanhållande karaktär. Stommen i växtskyddscentralernas arbete utgörs av den årliga prognos- och varningsverksamhet, där utvecklingen i angreppen av sjukdomar och skadegörare följs i ett stort antal lantbruks- och trädgårdsgrödor. Prognos- och varningsverksamheten är avgörande för möjligheterna för att tillämpa integrerat växtskydd i Sverige. Resultaten från prognosoch varningsverksamheten och andra beslutsstöd görs tillgängliga under säsong, som redskap till behovsanpassad bekämpning. Inom projektet kommer även stöd till rådgivare, lantbrukare och trädgårdsodlare finnas (mejl, telefon, brev, personliga möten, delta i andras arrangemang, mässor med mera) I vårt projekt kommer vi att ta fram underlag för arbetet med integrerat växtskydd och göra det tillgängligt på flera olika sätt. Här är kunskap om skadegörare och ogräs, bekämpningsstrategier, grödspecifika riktlinjer, växtföljder, kunskaper om ekologisk odling, kunskap om skadegörarnas naturliga fiender, sortval och gödslingsrekommendationer viktiga utgångspunkter för arbetet. Växtskyddscentralerna samarbetar med Greppa Näringen om rådgivningsmoduler för integrerat växtskydd och säker hantering av växtskyddsmedel. Annat som ingår i arbetet är strategier för att undvika resistens mot växtskyddsmedel, strategier för att hantera nya och nygamla växtskadegörare i ett förändrat klimat, underlag för hur svensk odling kan påverkas av förändrad tillgång på effektiva växtskyddsmedel sammanställningar och analys av försöksresultat. Dessutom ingår information om funktionstest av sprutor, spridningsteknik, säker hantering och hur ny teknik för precisionsodling kan minska risken för negativ miljöpåverkan. Fortbildning av rådgivare (2.3) Jordbruksverket kommer hålla fortbildningskurser till rådgivare. Fortbildningskurser för rådgivare som jobbar med frågor som rör användning av växtskyddsmedel kommer att anordnas under hösten Ekologisk produktion (fokusområde 4c) Upphandlingar under 2017 Demonstrationer och information (1.2) Jordbruksverket kommer inte göra några upphandlingar utöver upphandlingar som är kopplade till Jordbruksverkets eget arbete.

32 Jordbruksverket (92) Fortbildning av rådgivare (2.3) Jordbruksverket kommer inte göra några upphandlingar utöver upphandlingar som är kopplade till Jordbruksverkets eget arbete. Utlysningar under 2017 Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Jordbruksverkets eget arbete under 2017 Demonstrationer och information (1.2) För att ge underlag till omställningsrådgivning kommer vi att erbjuda informationsmaterial om att ställa om till ekologisk produktion som kan användas i rådgivning och kompetensutveckling. För att ge underlag till kvalificerad rådgivning för lantbrukare med ekologisk produktion ska vi också samla ny kunskap och sätta samman den med befintlig, för att få fram praktiskt tillämpbara råd. Underlaget ska kunna användas både på nationell nivå och i regionalt prioriterade aktiviteter samt både som webbaserad information, i trycksaker och nyhetsbrev. Vi bevakar rådgivnings- och fortbildningsbehovet och skapar nätverk för kompetensutveckling. Inom projektet kommer även stöd till rådgivare, lantbrukare och trädgårdsodlare finnas (mejl, telefon, brev, personliga möten, delta i andras arrangemang, mässor med mera). Fortbildning av rådgivare (2.3) För att fortbilda rådgivare om omställning och utveckling av ekologisk produktion kommer vi att erbjuda både fortbildning i omställningsrådgivning och fördjupande specialkurser inom växtodling, djurhållning och trädgårdsodling. Vi kommer också att föra ut nya rön från försök och utvecklingsprojekt via fortbildningsaktiviteter Ett rikt odlingslandskap (fokusområde 4a) Upphandlingar under 2017 Demonstrationer och information (1.2) Jordbruksverket kommer inte göra några upphandlingar utöver upphandlingar som är kopplade till Jordbruksverkets eget arbete. Fortbildning av rådgivare (2.3) Jordbruksverket kommer inte göra några upphandlingar utöver upphandlingar som är kopplade till Jordbruksverkets eget arbete. Utlysningar under 2017 Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Jordbruksverkets eget arbete under 2017 Demonstrationer och information (1.2)

33 Jordbruksverket (92) I projektet ett rikt odlingslandskap kommer vi att driva kampanjen Mångfald på slätten 6 vidare. Vi kommer även att utveckla rådgivningen om värdefulla landskapselement. I arbetet ska finnas ett landskapsperspektiv. I projektet ingår arbete med möjligheterna för att stärka ekosystemtjänsterna på gården inom ramarna för regelverket om förgröning. Vi kommer speciellt att arbeta för att gynna pollinering och pollinerare. Åtgärder som kan gynna både honungsbin och vilda pollinerare kommer att lyftas fram. Även den odlade mångfalden ingår i Ett rikt odlingslandskap. Aktiviteter som ska främja den odlade mångfalden kommer att samordnas med programmet för odlad mångfald (POM). Inom projektet kommer även stöd till rådgivare, lantbrukare och trädgårdsodlare finnas (mejl, telefon, brev, personliga möten, delta i andras arrangemang, mässor med mera). Fortbildning av rådgivare (2.3) Jordbruksverket kommer att erbjuda fortbildningskurser till rådgivare. Bland annat kommer ett seminarium kring miljömålen att anordnas Tvärvillkors- och förgröningsrådgivning (fokusområdena 4abc 5cd) Upphandlingar under 2017 Rådgivning (2.1) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Fortbildning av rådgivare (2.3) Jordbruksverket kommer inte göra några upphandlingar utöver upphandlingar som är kopplade till Jordbruksverkets eget arbete. Jordbruksverkets eget arbete under 2017 Rådgivning (2.1) Upphandlad enskild rådgivning rörande tvärvillkor och förgröning genomförs. Information och material t.ex. checklistor som rådgivarna använder vid rådgivningstillfällena kommer vi att ta fram. Inom projektet kommer även stöd till rådgivare, lantbrukare och trädgårdsodlare finnas (mejl, telefon, brev, personliga möten, delta i andras arrangemang, mässor med mera). Fortbildning av rådgivare (2.3) Jordbruksverket kommer att utbilda rådgivare i tvärvillkor och förgröning. Utbildningen kvalificerar rådgivarna att ge enskild rådgivning till lantbrukare. Kursunderlag och checklistor som rådgivarna använder vid rådgivningstillfällena kommer att vi att ta fram Minskad klimatpåverkan och förnybar energi (fokusområdena 5cd) Upphandlingar under 2017 Kompetensutveckling (1.1) Vi handlar upp kurser i sparsam körning hösten 2016 som kommer att genomföras under 2017 och med förlängning ett år i taget till och med Det är även aktuellt att genomföra 6

34 Jordbruksverket (92) ytterligare upphandling av kurser för lantbrukare till exempel inom området drift och skötsel av biogasanläggningar. Vi planerar även att att göra upphandling av kompetensutveckling under 2017 inom energieffektivisering och klimatanpassning. Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar 2017 att upphandla konsulttjänster för förstudie kring vidareutveckling av rådgivningsverktyg inom energi- och klimatområdet. Det kommer i övrigt göras upphandlingar med koppling till Jordbruksverkets arbete med att ta fram kunskapsunderlag inom energieffektivisering, bioenergi och åtgärder för att minska växthusgasutsläpp från jordbruket. Rådgivning (2.1) Vi planerar att upphandla rådgivning kring biogas både inför nyanläggning av biogasanläggning och för trimning och underhåll av befintliga biogasanläggningar under Fortbildning av rådgivare (2.3) Jordbruksverket kommer inte göra några upphandlingar utöver upphandlingar som är kopplade till Jordbruksverkets eget arbete. Utlysningar under 2017 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Jordbruksverkets eget arbete under 2017 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att arbeta med projektet Minskad klimatpåverkan Kompetensutveckling sparsam körning där kurser i sparsam körning ska genomföras i hela landet. Det är även aktuellt att arbeta med utveckling och upphandling av kurser för lantbrukare inom området drift och skötsel av biogasanläggningar, energieffektivisering och klimatanpassning. Demonstrationer och information (1.2) Jordbruksverket fortsätter att arbeta med projektet Jordbruksverket Minskad klimatpåverkan demonstrationer och information. Inom projektet fokuserar vi på aktiviteter som bidrar till en klimatsmart primärproduktion och som underlättar för svenska lantbrukare att bli aktiva på marknaden för hållbar förnybar energi. Tjänstemän på länsstyrelser och inom branschorganisationer regionalt och nationellt som arbetar med klimat, energi och bioenergifrågor inom kompetensutveckling är viktiga samarbetspartners liksom rådgivare med expertkompetens inom området. Vi påbörjar arbetet med att vidareutveckla rådgivningskoncept inom energi- och klimatområdet och tar fram rådgivningsunderlag och vidareutvecklar rådgivningsverktyg inom klimat- och energiområdet i nära samarbete med andra projekt inom Stöd till demonstrationer och information.

35 Jordbruksverket (92) Vi kommer även att arbeta med att förstärka effekterna av landsbygdsprogrammets investeringsstöd samt Jordbruksverkets pilotprojekt för gödselgasstöd. Genom att verka som en brygga mellan forskare, rådgivare, lantbrukare och myndigheter kan Jordbruksverkets arbete bidra till en gemensam kompetensutveckling för att utveckla en effektiv och hållbar produktion. Rådgivning (2.1) Jordbruksverket ska arbeta för att skapa strukturer för att företag som är intresserade av att eventuellt anlägga biogasanläggning ska få relevant kompetensutveckling. Det finns även behov av individuell rådgivning kring skötsel och trimning av redan anlagda biogasreaktorer. Det kan också bli aktuellt att handla upp rådgivning inom pilotprojekt för ny klimat- eller energianknuten rådgivning. Rådgivningen ska bidra till en fortsatt utveckling av klimatsmarta och energieffektiva företag samt även en ökad produktion och användning av förnybar energi. Fortbildning av rådgivare (2.3) Jordbruksverket kommer att erbjuda grund- och fortbildningskurser för rådgivare, konsulter 2017 inom klimat- och energiområdet i nära samarbete med andra projekt inom Fortbildning av rådgivare Vattenhushållning (fokusområde 4c) Upphandlingar under 2017 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Demonstrationer och information (1.2) Jordbruksverket kommer inte göra några upphandlingar utöver upphandlingar som är kopplade till Jordbruksverkets eget arbete. Fortbildning av rådgivare (2.3) Jordbruksverket kommer inte göra några upphandlingar utöver upphandlingar som är kopplade till Jordbruksverkets eget arbete. Utlysningar under 2017 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några utlysningar under Jordbruksverkets eget arbete under 2017 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra något eget arbete under Demonstrationer och information (1.2) För att öka kompetensen inom jordbrukets vattenhushållning hos framförallt rådgivare, konsulter, entreprenörer men även andra aktörer som kan ha nytta av materialet kommer

36 Jordbruksverket (92) Jordbruksverket att sammanställa och förmedla kunskap, samt ta fram verktyg, riktlinjer, vägledning och strategier för en hållbar vattenhushållning. Inom projektet kommer Jordbruksverket att stödja utvecklingen av branschens verksamhet inom jordbrukets vattenhushållning så att kunskapen kommer lantbrukarna tillgodo. Projektet kommer att bidra till att åtgärder som föreslås inom landsbygdsprogrammet eller vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ska utföras så att varken enskilda eller allmänna intressen skadas samt att miljönytta uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Det kräver förståelse för vattenhushållningens agrara, tekniska, juridiska och miljömässiga aspekter. För att kunna erbjuda ny kunskap, ta del av och vidareförmedla relevanta resultat från försöks- och utvecklingsverksamhet och höja kunskapsnivån hos målgruppen kommer Jordbruksverket att söka sig till nationella och internationella nätverk och hjälpa till att utveckla dem. Projektet kommer bland annat att satsa på miljövänligt och kostnadseffektivt underhåll av diken och förvaltning av markavvattningssamfälligheter. Arbetetet kommer att genomföras i samverkan med branschens aktörer. Inom projektet kommer Jordbruksverket även stödja målgruppen genom att finnas tillgänglig via mejl, telefon, brev, personliga möten, samt delta i andras arrangemang, mässor, demonstrationer med mera. Fortbildning av rådgivare (2.3) Jordbruksverket kommer att erbjuda grund- och fortbildningskurser för rådgivare, konsulter och entreprenörer under 2017, framförallt inom områdena underhåll av diken och förvaltning av markavvattningssamfälligheter Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Dessa stöd riktar sig till kompetensutveckling och rådgivning för att skapa nya jobb (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1, 2.3 inom fokusområden 6a) och syftar till att utveckla småföretag och på så sätt få fler arbetstillfällen på landsbygden genom informationsinsatser och kurser inom andra näringar än jordbruk, men också genom att utveckla och ta tillvara kulturarv och traditionell kunskap utveckla småföretag och på så sätt få fler arbetstillfällen på landsbygden genom rådgivning och företagsledningstjänster inom andra näringar än jordbruk. diversifiera jordbruksföretagens verksamhet med andra näringar för att därigenom stärka jordbruksföretagen och skapa nya jobb. Nationella prioriteringar med kort bakgrund För att uppnå en positiv samhällsutveckling i hela landet behöver landsbygdens resurser och möjligheter tas tillvara. På samma vis behöver enskilda och olika grupperingar på landsbygden utveckla sin kompetens och drivkraft. Att starta, driva, utveckla och sedan lyckas som småföretagare kräver inte bara kapital och mod utan även en hel del kompetens. Landsbygdsprogrammet kan bidra med stöd till kurser, informationsinsatser och rådgivning i

37 Jordbruksverket (92) att starta, driva och utveckla småföretag på landsbygden. Med en ökad kunskap om varandras verksamheter kan fler bli ambassadörer för det lokala och det regionala näringslivet och därmed skapa jobb och välstånd i hela samhällsekonomin. Jordbruksverket prioriterar kompetensutveckling och rådgivning till landsbygdsföretag med verksamhet: inom kvalitetssäkring av hantering och förädling av livsmedel inom innovationer för bland annat hållbar mat och matkultur för att förstärka mervärden i livsmedelskedjan och hur producenterna kan få ta del av sådana mervärden inom besöksnäring och andra näringar på landsbygden inom kvalitetssäkring av boendeanläggningar, aktiviteter och besöksmål för att utveckla destinationer för en internationell marknad inom specifika verksamheter som omsorgstjänster och service för att utveckla hållbar fisketurism och naturturism för att utveckla turism inom dryck och måltid inom hur integrering av personer med utländsk bakgrund kan skapa nya jobb på landsbygden. Upphandling, utlysning och Jordbruksverkets eget arbete med kompetensutveckling och rådgivning Upphandlingar under 2017 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Rådgivning (2.1) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Fortbildning av rådgivare (2.3) Vi planerar att inte göra några upphandlingar under Utlysningar under 2017 Kompetensutveckling (1.1) Utbildning i att upprätta en affärsplan för en ny, och, eller växande verksamhet, med särskild betoning på en finansiering. Demonstrationer och information (1.2) Arrangera möten med erfarenhetsutbyte mellan växande och nya landsbygdsföretagare med olika teman.

38 Jordbruksverket (92) Jordbruksverkets eget arbete under 2017 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att inte göra något eget arbete under Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att inte göra något eget arbete under Rådgivning (2.1) Vi planerar att inte göra något eget arbete under Fortbildning av rådgivare (2.3) Vi planerar att inte göra något eget arbete under Stöd till kompetensutveckling och rådgivning för matkultur Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Dessa stöd riktar sig till kompetensutveckling och rådgivning. Syftet är att genom att öka kompetensen bidra till att främja och bevara ett levande och dynamiskt kulturarv inom mat- och livsmedelsframställning (delåtgärderna1.1, 1.2, 2.1 inom fokusområden 6b). Nationella prioriteringar med kort bakgrund Sverige har en rik matkultur och traditioner inom mat, dryck och måltid både på nationell och på regional nivå. Traditionell matkultur är en potential som kan tillföra mervärden till både mat och dryck såväl som till besöksnäringen. Genom att integrera måltidens smaker, dofter och berättelser med platsens värden skapas nya möjligheter till attraktiva upplevelser, ny kunskap och fler jobb. Jordbruksverkets prioriterar kompetensutveckling om hur: vårt kulturarv och traditioner kan bidra till ökad konkurrenskraft inom mat, dryck och besöksnäring unika värden i produktion, förädling och andra faktorer bidrar till en regional matidentitet certifieringar och märkning av produkter kan bidra till ökad konkurrenskraft tvärvetenskapliga aktiviteter som mötesplatser innebär nya möjligheter för olika producentgrupper, forskare och andra aktörer kulturmiljöer skapar mervärde i upplevelser kring mat, dryck och besöksnäring. Upphandling, utlysning och Jordbruksverkets eget arbete med kompetensutveckling och rådgivning Kompetensutveckling och rådgivning inom fokusområde 6b, inom matkultur kommer att baseras på utlysningar och upphandlingar.

39 Jordbruksverket (92) Utlysningar och Upphandlingar under 2017 Kompetensutveckling (1.1) Vi planerar att genomföra utlysningar och upphandlingar för ökad kunskap om hur man kan främja eller bevara ett levande och dynamiskt kulturarv inom mat- och livsmedelsframställning. Demonstrationer och information (1.2) Vi planerar att genomföra utlysningar och upphandlingar för informationsinsatser om hur man kan främja eller bevara ett levande och dynamiskt kulturarv inom mat- och livsmedelsframställning. Dessa informationsinsatser kan även främja småskalig produktion av livsmedel i kulturhistoriskt värdefulla miljöer samt syfta till att tillgängliggöra traditionell matkultur på exempelvis muséer, kulturreservat och andra besöksmål. Rådgivning (2.1) Vi planerar att genomföra upphandlingar av rådgivningstjänster som bidrar till ökad kunskap om hur man kan främja eller bevara ett levande och dynamiskt kulturarv inom mat- och livsmedelframställning. Dessa upphandlingar kan även innefatta rådgivningstjänster med avsikt att stärka den lokala matidentiteten eller främja produktutveckling inom exempelvis gröna näringar och lantraser. Jordbruksverkets eget arbete under 2017 Vi planerar att inte göra något eget arbete inom Kompetensutveckling (1.1) Demonstrationer och information (1.2) och Rådgivning (2.1) under Stödnivåer och avgifter för kompetensutveckling och rådgivning Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter. Inom stöd till kompetensutveckling och stöd till rådgivningstjänster (1.1 och 2.1) ges stöd till stödberättigande utgifter, som inte täcks av intäkter som kommer från deltagare. För stöd till rådgivningstjänster (2.1) ges maximalt euro per rådgivningstillfälle. För stöd till fortbildning av rådgivare (2.3) kan varje rådgivningsföretag som mest få euro under en 3-årsperiod för att utbilda sin personal. Utanför jordbruks- och skogsbrukssektorn begränsas stödbeloppet enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse 7. Inom kompetensutveckling och rådgivning gäller inte begränsningen per stödmottagare, utan för den som deltar i kompetensutveckling eller rådgivning. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som man fått under den tiden räknas med. 7 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse

40 Jordbruksverket (92) Schabloner och indirekta kostnader mat i form av lunch och middag, ersätts enligt Skatteverkets riktlinje årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil traktamente enligt Skatteverkets riktlinje eget arbete, 220 kronor per redovisad timme. Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller kommanditbolag är stödmottagare är också arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor och delägare i handelsbolag och kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande. Schabloner används inom, utlysning och även för uppdrag inom egen regi. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet Avgifter för kompetensutveckling och rådgivning Mottagaren det vill säga den som deltar i kompetensutvecklingen eller rådgivningen ska i vissa fall betala en avgift. Avgiften ska framgå i upphandlingsunderlag, i information om utlysningar och i kursprogram. Kompetensutveckling (delåtgärd 1.1) För fokusområdena 2a,3a, 6a, 6b, ska deltagaren lägst betala 500 kronor för en kurs. För kompetensutveckling inom miljö och klimat, det vill säga fokusområdena 4abc, 5cd, finns inte några villkor att ta ut deltagaravgift. Demonstrationer och information, (delåtgärd 1.2) För fokusområdena 2a,3a, 4abc, 5cd, 6a, 6b, finns inte några villkor att ta ut avgifter. Rådgivning (delåtgärd 2.1) För fokusområdena 2a, 3a, 6a, 6b samt för tvärvillkors- och förgröningsrådgivning inom fokusområdena 4abc, 5cd Mottagaren av rådgivningen ska betala 30 procent av upphandlat pris eller av Jordbruksverkets timkostnad för tjänsten. För rådgivning om energieffektivisering inom fokusområde 5c Mottagaren av rådgivningen ska betala 10 procent av upphandlat pris eller av Jordbruksverkets timkostnad för tjänsten. Övrig rådgivning inom miljö och klimat, det vill säga fokusområdena 4abc, 5cd

41 Jordbruksverket (92) Inget villkor att ta ut någon avgift. Fortbildning av rådgivare (delåtgärd 2.3) För fokusområdena 2a,3a, 4abc, 5cd, 6a, 6b, finns inte några villkor att ta ut avgifter Urvalskriterier för kompetensutveckling och rådgivning Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Följande urvalskriterer gäller för kompetensutveckling och rådgivning. Till urvalskriterierna finns också bedömningsgrunder, se kapitel 12 bilaga nummer 3. Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Projektet bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 1 poäng: Kunskapen är ny och har endast viss eller ingen spridning i landet +2 poäng: Projektet förmedlar eller skapar kunskap med innovativa inslag +2 poäng: Kunskapen förväntas få stor tillämpning och spridning Genomföraren har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för projektet. 3. Projektets metod bidrar till kunskapsspridning. 4. Det finns ett identifierat behov av projektet. 5. Projektet har tydliga och mätbara mål. 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet 1 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen 2 poäng: Kunskapen når en större del av målgruppen 3 poäng: Kunskapen når endast en begränsad del av målgruppen men är av stor betydelse för den gruppen, gruppen utgör en del i ett större projekt eller är en kanal till en större målgrupp 4 poäng: Kunskapen sprids till en stor del av målgruppen via flera kanaler +1 poäng: Metoden att föra ut budskapet är innovativ 2 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande men beskrivning av vad som redan gjorts eller pågår saknas 3 poäng: Behovet är generellt stort (eller akut) då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen i ansökan är tillfredställande och beskrivning av vad som gjorts och pågår finns +2 poäng: Stor ekonomisk nytta för målgruppen/näringen eller till stor nytta för miljön/klimatet 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte specificerat så att det går att följa upp 3 poäng: En relevant målbeskrivning med tydliga mål finns 5 poäng: Utöver en relevant målbeskrivning och tydliga mål finns även effektmål beskrivna Summa viktning

42 Jordbruksverket (92) 6. Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd Den här rubriken gäller investeringar som med stor sannolikhet inte skulle genomföras utan stöd, men där den gemensamma nyttan är stor. För de här investeringarna finns det krav på att en offentlig organisation i vissa fall går in med pengar för att finansiera investeringen. Det kan exempelvis vara kommun, landsting, region eller länsstyrelse Stöd till utveckling av natur- och kulturmiljö Förutom Jordbruksverket finns det fler myndigheter som handlägger stöd till utveckling av natur- och kulturmiljö. Det är länsstyrelserna och Sametinget. Varje myndighet har sin egen handlingsplan. Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Stöd ges till investeringar där den gemensamma nyttan är stor men det inte finns några incitament för att någon enskild skulle finansiera investeringen (delåtgärd 7.6). Syftet med stödet är att bevara och utveckla de värden som är förknippade med olika geografiska områdens attraktivetet. Eftersom stödet bidrar både till lokal utveckling och att nå nationella miljökvalitetsmål bidrar åtgärden också till kollektiva nyttigheter (fokusområde 6b). Nationella prioriteringar med kort bakgrund För att utveckla traditionell kunskap, mångfald av växtsorter och husdjursraser, kulturmiljöer och landskap prioriterar Jordbruksverket investeringar med koppling till matkultur och traditionell småskalig livsmedelsframställning. Insatser ska vara förenliga med kommunala och regionala planer och med befintliga lokala utvecklingsstrategier. Utlysningar Utlysningar under 2017 Vi planerar att genomföra utlysningar under 2017 för investeringar som utformas efter genomförda insatser inom kompetensutveckling och rådgivning och som kan anses främja matkulturarv och traditionell småskalig livsmedelsframställning. Dessa utlysningar kan avse investeringar för utveckling av exempelvis matkompetenscentrum, matmuseum och andra kulturmiljöer med gastronomiska inslag. Urvalskriterier (Delåtgärd 7.6, fokusområde 6b) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Bedömningsgrunderna finns i kapitel 12 i bilaga 4.

43 Jordbruksverket (92) Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning Första utkast 1. Investeringen/åtgärden bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. + 1 poäng: Investeringen bidrar till att uppfylla åtminstone 1 nationellt miljömål + 1 poäng: Investeringen har en energieffektiv lösning + 2 poäng: Investeringen bidrar tydligt till kulturmiljömålen + 1 poäng: Investeringen bidrar tydligt till målen för Investeringen/åtgärden bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder (innovation). 3. Den som söker har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen/åtgärden 4. Det finns ett identifierat behov av projektet. 5. Investeringen/åtgärden har tydliga mål. friluftspolitiken 2 poäng: Investeringen/åtgärden har ett koncept som är nytt för området 4 poäng: Investeringen/åtgärden har ett unikt koncept. +1 poäng: Investeringen är en del i en helhetslösning 2 poäng: Den som söker stöd har god erfarenhet och kunskap 4 poäng: Den som söker stöd har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet. +1 poäng: Investeringen ingår i en samverkanslösning 2 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande men beskrivning av vad som redan gjorts eller pågår saknas 3 poäng: Behovet är generellt stort (eller akut) då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen i ansökan är tillfredställande och beskrivning av vad som gjorts och pågår finns +2 poäng: Stor ekonomisk nytta för målgruppen/näringen eller till stor nytta för miljön/klimatet 3 poäng: Den som söker stöd har en relevant målbeskrivning där tydliga mål finns angivna 5 poäng: Sökande som utöver en relevant målbeskrivning och tydliga mål också har effektmål beskrivna Summa Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter om offentliga aktörer är sökande. Om offentlig aktör är sökande ska minst 30 procent av de stödberättigande utgifterna vara övrigt nationellt offentligt stöd. Stöd ges till 50 procent av stödberättigande utgifter om sökanden är ett företag som äger fastigheten där insatsen görs. Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter i övriga fall. Stödbeloppet begränsas enligt förordning om stöd av mindre betydelse 8 i de fall det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. 8 (EU) nr 1407/2013

44 Jordbruksverket (92) 7. Miljö- och klimatvänligt jordbruk Det finns fler delåtgärder inom området miljö och klimat som ersättningen för att hålla hotade husdjursraser och andra miljöersättningar men dessa riktar sig direkt till enskilda lantbrukare medan stödet till lantrasföreningar riktar sig till föreningar Projektstöd för lantrasföreningar Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Syftet med stödet är att stödja lantrasföreningarna med att organisera och leda bevarandearbetet. Föreningarna har en nyckelroll i bevarandearbetet genom att ha en överblick över statusen inom respektive ras (delåtgärd 10.2 fokusområde 4a). Föreningar kan söka stöd för aktiviteter som är ändamålsenliga för bevarandearbetet och i linje med den nationella handlingsplanen för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser Projektets inriktning och mål ska vara förenligt med de målinriktade åtgärder och kompletterande insatser som framgår av landsbygdsprogrammet , delåtgärd samt med den godkända avelsplanen för rasen. Nationella prioriteringar med kort bakgrund Stödet ska ge samtliga föreningar som söker och är berättigade till stöd ett bidrag till en verksamhet som omfattar information till medlemmar och allmänhet om föreningen och föreningens verksamhet samt den eller de raser som föreningen bevarar. Storleken på detta stöd kan anpassas till antalet medlemmar i föreningen och verksamhetens omfattning. Projekt inriktade på att direkt stödja enskilda djurägares bevarandearbete är prioriterade Beslutsomgångar En ny beslutsomgång kommer att inledas den 1 oktober Budgeten för beslutsomgången är låst och omfattar cirka en fjärdedel av den totala budgeten för delåtgärd Urvalskriterier (Delåtgärd 10.2, fokusområde 4abc) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Bedömningsgrunderna finns i kapitel 12 i bilaga 5.

45 Jordbruksverket (92) Urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Projektet bidrar till att 2 poäng: Bevarandestatusen för rasen bibehålls eller 50 bevarandestatusen för förbättras rasen bibehålls eller + 1 poäng: En minskning av den genetiska bredden förbättras. inom rasen förhindras eller motverkas aktivt + 1 poäng: Kvalitén i bevarandearbetet förbättras +1 poäng: Populationen får en bättre hälsostatus 2. Det finns ett identifierat behov av projektet. 2 poäng: Ett behov finns och behovsanalysen är tillfredställande men beskrivning av vad som redan gjorts eller pågår saknas. 3 poäng: Behovet är generellt stort (eller akut) då projektet behandlar en grundläggande fråga. Behovsanalysen i ansökan är tillfredställande och beskrivning av vad som gjorts och pågår finns. +2 poäng: Stor nytta för målgruppen som helhet Genomföraren har kunskap, kompetens och kapacitet för att genomföra projektet. 4. Projektet har tydliga och mätbara mål. 3 poäng: Genomföraren har god erfarenhet och tidigare resultat från liknande verksamhet, eller kan visa på att projektet ska genomföras i samarbete med erfaren relevant aktör eller kan på annat sätt visa att tillräckligt engagemang, drivkraft och målfokus finns för att väl genomföra projektet. 5 poäng: Projektledare och projektteam har mycket god erfarenhet och har visat goda resultat från liknande verksamhet. 1 poäng: En relevant målbeskrivning finns men målet är inte specificerat så att det går att följa upp. 3 poäng: En relevant målbeskrivning finns med tydliga och mätbara produktionsmål(tid, mängd, kvalité etc.) finns angivna + 2 poäng: Effektmål finns beskrivna. Summa viktning Stödbelopp Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stödbeloppet begränsas enligt EU:s förordning om stöd av mindre betydelse 9 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare.

46 Jordbruksverket (92) 8. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna finansiera ett utvecklingsarbete. Samarbete är en viktig del i att stärka en hållbar utveckling över längre tid på en landsbygd som präglas av problem som är en följd av glesa strukturer. Landsbygden kan inte erbjuda samma stödjande förutsättningar till företag och befolkning som i mer tätbefolkade områden. Syftet är också att samarbeta transnationellt, inte minst i projekt enligt Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för ESI-fonderna och Östersjöstrategin. Projekten ska genomföras som helt nya samarbetsprojekt eller genom att pågående projekt samordnas för att nå synergieffekter. Det finns också samarbetsprojekt som är kopplade till det europeiska innovationspartnerskapet, EIP. Det finns flera myndigheter som handlägger stöd inom samarbeten. Det är länsstyrelserna, Jordbruksverket, Sametinget, Skogsstyrelsen samt Tillväxtverket. Varje myndighet har sin egen handlingsplan Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd är till för att skapa bättre kopplingar mellan forskningsresultat, ny teknik och praktiskt arbete inom jordbruk, trädgård och rennäring för att få fram bra, praktiska och innovativa lösningar på gemensamma utmaningar inom olika områden (delåtgärd 16.1 inom fokusområdena 2a, 3a, 4abc, 5bc och 5d). Stödet syftar till att: öka konkurrenskraften inom jordbruk, trädgård och rennäring genom omstrukturering och diversifiering (fokusområde 2a) öka konkurrenskraften genom kort livsmedelskedja och försäljning av livsmedel på lokala marknader för jordbruksprodukter samt för bättre djurvälvärd (fokusområde 3a) återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden och de europeiska landskapens karaktär (fokusområde 4a) förbättra vattenförvaltningen, inklusive hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel (fokusområde 4b) förebygga markerosion och förbättra markskötseln (fokusområde 4c) effektivisera energianvändningen inom jordbruk och livsmedelsförädling (fokusområde 5b) främja tillgången på och användningen av energi från förnybara källor och främja en samhällsekonomi som bygger på användning av biprodukter, avfall, restprodukter och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda för livsmedel (fokusområde 5c) minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak (fokusområde 5d).

47 Jordbruksverket (92) Nationella prioriteringar med kort bakgrund För att klara framtida efterfrågan på livsmedel, foder, fibrer, biomassa och biomaterial måste tillväxten ske på ett annat sätt än idag om det ska gå att skapa en konkurrenskraftig och hållbar produktion. Det kommer också att krävas anpassning till klimatförändringen och en klok användning av den biologiska mångfalden samt återställning av ekosystem och ekosystemtjänster. Samtidigt har forskare och intressenter lyft fram glappet mellan framtagna forskningsresultat och tillämpning av innovativa metoder inom jordbruket. Det tar för lång tid för nya metoder att nå ut på fältet. Bland de operativa målen för EIP finns brobyggande mellan den senaste forskningen och tekniken samt mellan jordbrukare, företag, industri och rådgivare. Fokus behöver läggas på överföring av forskningsresultat till verkliga innovationer, snabbare överföring av innovationer till praxis, och systematisk återkoppling från verklighet till vetenskap i fråga om forsknings-behov. En framgångsfaktor är ett utökat kunskapsutbyte och ökad medvetenhet om behovet av gemensamma insatser för att investera i hållbar innovation. Stödet ska bidra till en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden. Jordbruksverket prioriterar projekt som syftar till att främja: ökad produktivitet, avkastning och resurseffektivitet inom jordbruket innovationer inom den biobaserade ekonomin biologisk mångfald, vattenförvaltning ekosystemtjänster innovativa produkter och tjänster inom livsmedelskedjan livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet en innovation som är teknisk, icke-teknisk eller social och som kan utgå från nya eller traditionella metoder att innovationsstödet ska gå hand i hand med strategin om hållbar mat ökad djurvälfärd. Beslutsomgångar Ansökningar om att bilda innovationsgrupper kommer att tas emot löpande under året. För att bedöma ansökningar finns en intern grupp med representanter från Jordbruksverkets djur,- växt- och miljö samt landsbygdsavdelning. Den interna gruppen priorioterar ansökningarna ca en gång i månaden och gör en poängbedömning med hjälp av urvalskriterierna. Beslut fattas löpande under året för att minimera handläggningstiden. Ansökningar om att starta innovationsprojekt kommer att tas emot löpande under året. För att bedöma ansökningar finns en extern rådgivande kommitté. Den externa gruppen priorioterar ansökningarna 3-4 gånger per åroch gör en poängbedömning med hjälp av urvalskriterierna. Beslut fattas löpande under året för att minimera handläggningstiden. Urvalskriterier (Delåtgärd 16.1 fokusområdena 2a, 3a, 4abc, 5bcd).

48 Jordbruksverket (92) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Bedömningsgrunderna finns i kapitel 12 i bilaga 6. Stöd för att bilda en innovationsgrupp Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Den tänkta innovationen bidrar till att förbättra konkurrenskraften för jordbruk, trädgård och rennäring. 2. Den tänkta innovationen bidrar till nya produkter, tjänster, processer eller arbetsmetoder. 3. Den tänkta innovationen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. 5 poäng: Den tänkta innovationen har en tydlig inriktning mot ökad effektivitet. 3 poäng: Den tänkta innovationen har potential att öka effektiviteten 3 poäng: Den tänkta innovationen är ny på marknaden inom aktuell bransch + 2 poäng: Den tänkta innovationen har betydelse för en stor andel inom aktuell bransch 3 poäng: Den tänkta innovationen bidrar till att nå nationella miljökvalitetsmål (minska negativ miljöpåverkan eller öka positiv miljöpåverkan). 5 poäng: Den tänkta innovationen har som främsta syfte att minska negativ miljöpåverkan och/eller öka positiv miljöpåverkan Summa viktning

49 Jordbruksverket (92) Stöd för innovationsprojekt Nationella urvalskriterier Poängsättning Viktning 1. Den tänkta innovationen bidrar till att förbättra konkurrenskraften för jordbruk, trädgård och rennäring. 2. Den tänkta innovationen bidrar till införandet av nya produkter, tjänster eller arbetsmetoder. 5 poäng: Den tänkta innovationen har en tydlig inriktning mot ökad effektivitet 3 poäng: Den tänkta innovationen har potential att öka effektiviteten 1 poäng: Den tänkta innovationen är ny på den svenska marknaden för aktuell bransch + 2 poäng: Innovationen kan ha betydelse för en stor andel inom aktuell bransch + 2 poäng: Den tänkta innovationen är ny och tillämpbar på den internationella marknaden för aktuell bransch Den tänkta innovationen bidrar till att uppfylla nationella miljö- och klimatmål. 2 poäng: Den tänkta innovationen bidrar till att nå nationella miljökvalitetsmål (minska negativ miljöpåverkan eller öka positiv miljöpåverkan). 3 poäng: Den tänkta innovationen har som främsta syfte att minska negativ miljöpåverkan och/eller öka positiv miljöpåverkan Innovationsgruppen har den kapacitet som krävs för att genomföra och fullfölja innovationsprojektet. 5. Innovationsprojektets användning av resultat. +1 poäng: Den tänkta innovationen bidrar till stor minskad negativ miljöpåverkan +1 poäng: Den tänkta innovationen bidrar till stor ökad positiv miljöpåverkan 5 poäng: Gruppen har en mycket god samlad kompetens som är relevant för genomförandet av innovationsprojektet 3 poäng: Gruppen har en samlad kompetens som är relevant för genomförandet av innovationsprojektet 3 poäng: Det finns en trovärdig och väl grundad plan för ett införlivande av den tänkta innovationen till praktiska metoder och plan för inträde på marknaden +2 poäng: Det finns en plan för att identifiera och sprida var framtida FoU-investeringar bör riktas Projektaktiviteternas relevans. 5 poäng: Projektplanen är kopplad till budget och visar på stor effektivitet och relevans 3 poäng: Projektplanen är kopplad till budget och visar på effektivitet och relevans 20 TOTALT 100

50 Jordbruksverket (92) Stödnivå Stöd för att bilda innovationsgrupper Stöd för att bilda innovationsgrupper inom EIP ges i form av klumpsumma: 2-4 projektdeltagare som arbetar för att bilda en innovationsgrupp får kronor i stöd. 5 projektdeltagare eller fler som arbetar för att bilda en innovationsgrupp får kronor i stöd. En grupp som kommer fram till att det redan finns en lösning på utmaningen och som inte kommer att lämna in en ansökan om stöd för ett innovationsprojekt får kronor i stöd för arbetet med att ta fram och redovisa resultaten som visar lösningen på utmaningen. Denna redovisning ska bestå av en beskrivning av vad de gjort samt en presentation av den existerande lösningen. Eftersom stödet för att bilda innovationsgrupper ges som en klumpsumma finns det inte några fler villkor som det finns för stöd till innovationsprojekt. Stöd för innovationsprojekt Stödnivån för en investering inom ett projekt ska vara densamma som om investeringen sökts inom relevant delåtgärd och fokusområde. För övriga delar i projektet ges stöd till 100 procent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd för innovationsprojekt med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd till enbart transnationellt samarbete med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Gemensamma delar som gäller för stöd till samarbete finns under rubrik Stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmdel samt pilotprojekt för ökad konkurrenskraft Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd är till för att utveckla produkter, metoder, processer och tekniker och sedan sprida resultatet. Syftet är att stärka konkurrenskraften inom jordbruk, trädgård och rennäring (delåtgärd 16.2 fokusområde 2a). Nationella prioriteringar med kort bakgrund Att utveckla en ny tjänst eller ett rådgivningskoncept för en målgrupp med ett identifierat behov, är svårt för en enskild aktör, både genom att skapa verklig utveckling och att finansiera en sådan. En tjänst är dessutom svår att värdera nyttan av för den som inte tagit del av den. Samarbeten är en del i att lyckas med

51 Jordbruksverket (92) detta. Lean-lantbruk är ett exempel på detta. Denna handlingsplan innehåller prioriteringar kring företagsledning och produktion, där samarbeten torde leda till ett större genomslag. Vid struktuerade samarbeten finns det även bättre förutsättningar till transnationellt utbyte, vilket även är ett syfte med denna åtgärd. Jordbruksverket prioriterar samarbets- och utvecklingsprojekt som syftar till att: Gemensamt kunna konceptualisa tjänster för att öka kompetensen och förmågan att styra och leda företag genom att på företagsnivå prioritera, planera, genomföra och följa upp olika åtgärder. Sprida goda exempel på affärsmodeller som utnyttjar olika samarbets-partners synergier i förbättrad produktion och/eller marknadsintegration. Väsentligt ökad användning av biologiska och ekonomiska nyckeltal som leder till ökad konkurrenskraft. Öka effektiviteten och innovationskraften i rådgivningen. Utlysningar Jordbruksverket kommer att utlysa samarbets- och pilotprojekt inom fokusområde 2a, för ökad konkurrenskraft. Utlysningar under 2017 Samarbetsprojekt för att skapa branschgemensam definition av helhetsrådgivning och/eller andra begrepp som syftar till att utveckla och öka kompetens och förmåga i att styra och leda genom att på företagsnivå prioritera, planera, genomföra och följa upp olika åtgärder. Utvecklingsprojekt som väsentligt ökar användning av biologiska och ekonomiska nyckeltal. Urvalskriterier (Delåtgärd 16.2 fokusområde 2a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Urvalskriterierna finns under rubrik Stödnivå Stöd ges till 70 procent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Undantaget är stöd till enbart transnationellt samarbete, där stöd inte kan ges till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Gemensamma delar som gäller för stöd till samarbete finns under rubrik 8.11.

52 Jordbruksverket (92) 8.3. Stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmedel samt pilotprojekt för ökad djurvälfärd Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd är till för att utveckla produkter, metoder, processer och tekniker och sedan sprida resultatet. Syftet är att stärka djurvälfärden inom jordbruket och rennäringen (delåtgärd 16.2 fokusområde 3a). Nationella prioriteringar med kort bakgrund I det svenska landsbygdsprogrammet nämns utvärdering av djurens närmiljö och möjlighet till naturligt beteende, hälsofrämjande åtgärder och smittskydd samt klimatanpassning för bättre djurvälfärd som tänkbara områden för samarbeten och pilotprojekt. Jordbruksverket prioriterar verksamheter som syftar till att: säkra och förbättra djurens välfärd i samband med att företag växer, metoder för djurhållning och uppfödning förändras eller vid övergång till nya produktionssystem förbättra smittskydd och djurhälsa öka effektiviteten och innovationskraften i rådgivningen. Utlysningar Utlysningar under 2017: utvecklingsprojekt för att säkra och förbättra djurens välfärd i samband med att företag växer, metoder för djurhållning och uppfödning förändras eller vid övergång till nya produktionssystem utvecklingsprojekt för att förbättra smittskydd och djurhälsa utvecklingsprojekt för att öka effektiviteten och innovationskraften i rådgivningen. Urvalskriterier (Delåtgärd16.2 fokusområde 3a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Urvalskriterierna finns under rubrik Stödnivå Stöd ges till 70 procent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Undantaget är stöd till enbart transnationellt samarbete, där stöd inte kan ges till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Gemensamma delar som gäller för stöd till samarbete finns under rubrik 8.11.

53 Jordbruksverket (92) 8.4. Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan samt samarbeten för att informera om lokal mat Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Syftet med stöden är att genom samarbete korta kedjan mellan jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag och konsument och att också kunna sälja fler livsmedelsprodukter på den lokala marknaden (delåtgärd 16.4,fokusområde 3a) samarbete leverera samhällsnytta och samtidigt ge jordbruksföretagen möjligheter till inkomst och till att bredda sin verksamhet(delåtgärd 16.9, fokusområde 3a) Nationella prioriteringar med kort bakgrund En ökad förädlingsgrad och insatser för att minska antalet mellanhänder fram till konsument är en möjlighet för jordbrukare och förädlare att skapa lönsamhet. Konsumenterna efterfrågar alltmer produkter från den lokala marknaden med känt ursprung och hög kvalitet. Här finns dessutom ett regeringsuppdrag för främjande av vilt som mat med följande beskrivning av inriktning: Främjande av vilt som mat har en positiv inverkan på såväl skogs- och landskapsvård som matkulturfrågor. Viltmat är en klimatsmart och ekologisk svensk profilprodukt med betydelse för kommunikationen av Sverigebilden. En ökad efterfrågan inte minst inom den offentliga maten skulle ytterligare bidra till att uppfylla målsättningarna (delåtgärd 16.4, fokusområde 3a). Vidare ska man genom samarbete utveckla, organisera och genomföra informationsinsatser till skolor och allmänheten om lokalproducerad mat eller mat producerad med kort leveranskedja. Jordbruks- och livsmedelsföretag ska ingå i samarbetet, (delåtgärd 16.9, fokusområde 3a). Jordbruksverket prioriterar: Pilotprojekt som syftar till att utveckla metoder och system för producentgrupper som arbetar tillsammans för att nå lokala marknader eller genom kort livsmedelskedja, (delåtgärd 16.4, fokusområde 3a). Pilotprojekt som främjar vilt som mat, (delåtgärd 16.4, fokusområde 3a). Informationsinsatser för att sprida kunskap om livsmedelsproduktion och om nyttan med närhet mellan konsument och producent till skolor och allmänhet, (delåtgärd 16.9, fokusområde 3a). Utlysningar Utlysningar under 2017 Samarbete (16.4) Vi planerar att genomföra utlysningar för pilotprojekt som syftar till att utveckla metoder och system för producentgrupper som arbetar tillsammans för att nå lokala marknader eller genom kort livsmedelskedja. Vi planerar att genomföra utlysningar som främjar vilt som mat.

54 Jordbruksverket (92) Samarbete (16.9) Vi planerar att genomföra utlysningar och för informationsinsatser som sprider kunskap om livsmedelsproduktion och om nyttan med närhet mellan konsument och producent till skolor och allmänhet. Urvalskriterier (Delåtgärderna16.4, 16.9 fokusområde 3a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Urvalskriterierna finns under rubrik Stödnivå Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Undantaget är stöd till enbart transnationellt samarbete, där stöd inte kan ges till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Gemensamma delar som gäller för stöd till samarbete finns under rubrik Stöd till samarbeten inom miljö Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Dessa stöd är till för att utveckla produkter, metoder, processer och tekniker och sedan sprida resultatet och genom samarbeten stärka natur- och kulturvärden och förbättra landsbygdsbefolkningens livsmiljö. Det kan vara att genom samarbeten leverera samhällsnytta och samtidigt ge landsbygdsföretagen möjligheter till inkomster och att bredda sin verksamhet, men också att genom samarbete bidra till ökad kunskap om jordbruksproduktion och jordbrukets miljö hos skolor och allmänhet. De övergripande prioriteringarna är: återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden och de europeiska landskapens karaktär (fokusområde 4a) förbättra vattenförvaltningen, inklusive hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel (fokusområde 4b) förebygga markerosion och förbättra markskötseln (fokusområde 4c). Nationella prioriteringar med kort bakgrund Insatser inom denna åtgärd ska, förutom att bidra till aktuella fokusområden, också bidra till konventionen om biologisk mångfald, art - och habitatdirektivet 10, fågeldirektivet 11, EU:s 10 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 11 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar

55 Jordbruksverket (92) strategi för biologisk mångfald, vattendirektivet 12, nitratdirektivet 13 samt hållbarhetsdirektivet 14. Insatserna ska dessutom bidra till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen, framförallt målen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Levande sjöar och vattendrag och Giftfri miljö, samt de nationella målen för kulturmiljöarbetet. Jordbruksverket prioriterar områden där det finns stora behov av förstärkta insatser. Det är områden som har lyfts fram i landsbygdsprogrammets SWOT-analys och i den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 15. Vi prioriterar också områden som har lyfts fram utifrån regeringsuppdraget CAP:s miljöeffekter, Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden , Programmet för odlad mångfald 16, Bevara, nyttja och utveckla handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser och Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram De nationella prioriteringarna ska bidra till miljökvalitetsmålen och miljöområden enligt nedan Ett rikt odlingslandskap (fokusområde 4a) För att bidra till att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap prioriterar vi de centrala problemområden som lyfts fram i den fördjupade utvärderingen 18. Det motiverar att vi vill främja satsningar för att: utveckla och genomföra olika metoder för skötsel av gräsmarker utveckla innovativa åtgärder för att gynna biologisk mångfald i slättbygd förstärka förutsättningar för odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer i ett landskapsperspektiv, med fokus på genomförande utveckla samarbetsformer och innovativa åtgärder som bidrar till att bevara jordbruksmark till kommande generationer förstärka arbetet med växt- och husdjursgenetiska resurser Ekologisk produktion (fokusområde 4c) För att öka den ekologiska produktionen prioriterar Jordbruksverket att: utveckla samarbetsformer kring mark, foder, djur och produkter som ger nya företagsmöjligheter inom ekologisk produktion pröva och utvärdera nya produkter, metoder, processer och tekniker från producent till konsument inom ekologisk produktion av trädgårdsprodukter, potatis, brödspannmål, slaktkyckling, gris, proteingrödor, och grovfoderbaserad djurproduktion. 12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område 13 Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket 14 Direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel 2009/128/EG 15 Naturvårdsverket, Mål i sikte. Naturvårdsverkets rapport Programmet för odlad mångfald Mål och strategi för perioden Jordbruksverkets rapport 2015:16 17 Jordbruksverket, Bevara, nyttja och utveckla handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser, Jordbruksverkets raoort 2010:14 18 Naturvårdsverket, Mål i sikte. Naturvårdsverkets rapport 6662.

56 Jordbruksverket (92) Ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet samt myllrande våtmarker (fokusområde 4b) Samarbete för att bidra till miljökvalitetsmålen ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet samt myllrande våtmarker genom att: pröva och utveckla produkter, metoder och tekniker för att anpassa användningen av växtnäring för växtodling utifrån grödans behov och markens förutsättningar vidareutveckla åtgärder för spridning av mineral- och stallgödsel vid lämpliga tidpunkter och på lämpligt sätt för att utnyttja växtnäringen optimalt och samtidigt undvika negativa effekter på miljön utveckla beslutsunderlag och metoder för att kunna genomföra platsanpassade åtgärder med syfte att minska fosforförluster där de uppnår god effekt vidareutveckla utformning och skötsel av åtgärder för fosfor- och kväveretention, som anlagda våtmarker, dammar och tvåstegsdiken m.fl., så att retentionsförmågan kan öka och bestå också på lång sikt utveckla, pröva och utvärdera nya metoder och tekniker för att gårdsnära följa upp effekter av åtgärder utveckla möjligheterna att anpassa utfodringen till djurens behov så att djurens kan utnyttja näringen i fodret så effektivt som möjligt Giftfri miljö (fokusområde 4b) Samarbete för att bidra till att miljökvalitetetsmålet Giftfri Miljö uppfylls genom att: öka förutsättningarna för att tillämpa integrerat växtskydd genom att pröva och utvärdera biologiska och mekaniska bekämpningsmetoder och tekniker i den praktiska odlingen utveckla och genomföra åtgärder som gynnar nyttodjuren och på så sätt skapar goda förutsättningar för biologisk bekämpning, främst i slättlandskapet pröva och utvärdera nya tekniker för spridning av växtskyddsmedel vidareutveckla bekämpningsmetoder för skadegörare eller ogräs i ett helhetsperspektiv där även till exempel växtföljd och olika odlingstekniker är viktiga delar Vattenhushållning (fokusområde 4c) Samarbete för att bidra till en bättre vattenhushållning genom att: pröva och utvärdera nya produkter, metoder, processer och tekniker för underhåll markavvattningsanläggningar för att säkerställa dränering samtidigt som negativa effekter på miljön begränsas, pröva och utvärdera nya produkter, metoder, processer och tekniker för att utforma och anpassa dränering, avvattning och bevattning för att trygga tillgången till åkermark, öka markens bördighet och möta ett nytt klimat, samtidigt som miljömålen för vatten inte äventyras samt pröva och utvärdera nya produkter, metoder, processer och tekniker för att genomföra åtgärder som föreslås i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram både med hänsyn till miljön och med hänsyn till jordbrukets vattenhushållning

57 Jordbruksverket (92) Utlysningar Ett rikt odlingslandskap Jordbruksverket kommer under 2017 att utlysa pengar för pilot- och samarbetsprojekt som bidrar till att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Utlysningar kommer att göras inom följande områden: utveckla åtgärder för att gynna biologisk mångfald i slättbygd utveckla nya typer av samarbeten för att skapa en långsiktig förvaltning av odlingslandskapets kulturmiljöer utveckla samarbetsformer och innovativa åtgärder som bidrar till att bevara jordbruksmark till kommande generetioner utveckla samarbeten för att öka tillgängligheten till och användningen av traditionella och lokala växtgeneteiska resurser som pekats ut som bevarandevärda inom Programmet för odlad mångfald (POM) utveckla samarbeten för att öka intresset hos djurägare att aktivt delta i avels- och bevarandearbete samt skapa efterfrågan på nationella raser Ekologisk produktion För att utveckla den ekologiska produktionen kommer Jordbruksverket att utlysa pengar inom följande områden 2017: utveckla samarbetsformer som ger nya företagsmöjligheter inom ekologisk produktion pröva och utvärdera nya produkter, metoder, processer och tekniker inom ekologisk produktion av trädgårdsprodukter, potatis, spannmål, slaktkyckling, gris, proteingrödor, och grovfoderbaserad djurproduktion utveckla samarbetsformer kring mark, foder, djur och produkter som bidrar till att förbättra den lokala och regionala växtnärings- och foderförsörjning i den ekologiska produktionen Ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet samt myllrande våtmarker Behovet av åtgärder som leder till minskade fosforförluster från jordbruksmark är stort för bidra till att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, uppfylla EU-direktiv och åtaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP). Fosforåtgärder är ofta platsanpassade, dvs. de leder bara till minskade fosforförluster under vissa förutsättningar och förhållanden. I syfte att utveckla underlag som ger vägledning om var det är lämpligt att genomföra fosforåtgärder så utlyser Jordbruksverket pengar under 2017 för att: Utveckla beslutsunderlag och metoder för att kunna genomföra platsanpassade åtgärder med syfte att minska fosforförluster där de uppnår god effekt.

58 Jordbruksverket (92) Behovet av växtnäring i växtodlingen varierar för olika grödor och sorter, men också lokalt och inom fält. För att bättre kunna anpassa användningen av växtnäringen till behovet utlyser Jordbruksverket pengar under 2017 för att: Pröva och utveckla produkter, metoder och tekniker för att anpassa användningen av växtnäring för växtodling utifrån grödans behov och markens förutsättningar. Skötsel av våtmarker, t.ex. genom avslagning av växtmaterial och bortförsel av avsatt sediment, kan behövas för att upprätthålla våtmarkers och dammars förmåga att fungera som näringsfällor. Även för tvåstegsdiken, som är en relativt ny åtgärd, kan skötselmetoder behöva utvecklas. Jordbruksverket utlyser därför pengar under 2017 för att: Vidareutveckla utformning och skötsel av åtgärder för fosfor- och kväveretention, som anlagda våtmarker, dammar och tvåstegsdiken m.fl., så att retentionsförmågan kan öka och bestå också på lång sikt Giftfri miljö Jordbruksverket kommer under 2017 att utlysa pengar för pilot- och samabetsprojekt som bidrar till att nå miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö. Utlysningen kommer att göras inom följande områden: Utveckla, testa och utvärdera bekämpningsmetoder och tekniker inom integrerat växtskydd i ett helhetsperspektiv där även t.ex. sortval, växtföljd och olika odlingstekniker är viktiga delar. Utveckla och förbättra beslutsunderlag som lantbrukaren använder för att kunna ta beslut om bekämpning samt projekt med syfta att öka behovsanpassningen av kemiska växtskyddsmedel samtidigt som effektiviteten i produktionen behålls. Olika teknik för precisionsodling kan med fördel ingå i projekten Vattenhushållning Dräneringen av jordbruksmark är på många håll eftersatt. I Jordbruksverkets dräneringsundersöking 2013 uppger över hälften av jordbruksföretagen att de ser behov av underhåll av öppna diken de närmaste åren. Det är viktigt att det görs med rätt metod både med hänsyn till bördighet och påverkan på vattenmiljön. Klimatförändringarna innebär ökat behov av både dränering och bevattning. Utformningen av dräneringen och bevattning har stor betydelse för flera miljökvalitetsmål och för att nå målen i vattenförvaltningen. Jordbruksverket kommer därför under 2017 att utlysa pengar för att: Pröva och utvärdera nya produkter, metoder, processer och tekniker för att utforma och anpassa dränering, avvattning och bevattning för att trygga tillgången till, öka markens bördighet och möta ett nytt klimat, samtidigt som miljömålen för vatten inte äventyras. Pröva och utvärdera nya produkter, metoder, processer och tekniker för kostnadseffektivt underhåll av diken för att säkerställa dränering samtidigt som negativa effekter på miljön begränsas.

59 Jordbruksverket (92) Pilot och samarbetsprojekt som bidrar till flera miljömål Jordbruksverket uppmuntrar projekt som ser till helheten och kommer därför att också formulera en utlysning som lyfter fram behovet av projekt som bidrar till flera av ovanstående miljökvalitetsmål och/eller områden. Urvalskriterier (Delåtgärderna 16.2, 16.5, 16.9 inom fokusområdena 4abc ) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Urvalskriterierna finns under rubrik Stödnivå Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Undantaget är stöd till enbart transnationellt samarbete, där stöd inte kan ges till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Gemensamma delar som gäller för stöd till samarbete finns under rubrik Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt inom energieffektivisering, förnybar energi samt minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd är till för att utveckla produkter, metoder, processer och tekniker och sedan sprida resultatet. Stödet riktar sig till samarbeten som kan bidra till utveckling inom följande: effektivisera energianvändningen inom jordbruk och livsmedelsförädling ( (fokusområde 5b som enligt programmet ingår i budgeten tillsammans med fokusområde 5c om förnybar energi) främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och främja en samhällsekonomi som bygger på användning av biprodukter, avfall, restprodukter och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda för livsmedel (fokusområde 5c) minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak (fokusområde5d). Nationella prioriteringar med kort bakgrund Flera statliga utredningar fokuserar på Sveriges möjligheter att minska sitt beroende av fossila råvaror och gå mot ett mer resurseffektivt, klimatvänligt och utsläppssnålt samhälle. För lantbrukare finns möjligheter att påverka verksamhetens klimatpåverkan genom effektivare användning av resurser som exempelvis energi, mark, rest- och biprodukter samt genom att använda förnybar energi istället för fossil energi. Andra viktiga insatser för både miljö och klimat kan göras inom djurhållning och gödselhantering. Det finns stora klimatvinster med att använda stallgödsel till produktion av biogas och på så sätt minska utsläppen av metan till atmosfären.

60 Jordbruksverket (92) Hantering av stallgödsel och biogödsel behöver även ske med metoder som minskar avgången av ammoniak för att undvika problem med övergödning och försurning. Ammoniakförluster från stallgödsel sker i stall och vid lagring och spridning av gödseln. Om djuren kan utnyttja näringen i fodret så effektivt som möjligt minskar kväveinnehållet i gödseln och därmed risken för ammoniakförluster. Spridningen är sista ledet i gödselns hanteringskedja och är därmed särskilt viktig. LRTAP-konventionen och EU:s takdirektiv reglerar hur mycket ammoniak olika länder får släppa ut på nationell nivå. EU:s industriutsläppsdirektiv med tillhörande så kallade BAT-slutsatser ställer krav på stora grisoch fjäderfäanläggningar att tillämpa särskild teknik för att minska ammoniakutsläppen och på att uppskatta eller mäta ammoniakavgången från anläggningarna. Jordbruket bidrar endast med en till två procent av Sveriges bioenergiproduktion. Potentialen att öka produktionen av energigrödor inom jordbruket är stor. En outnyttjad potential är också jordbrukets restprodukter, som kan användas både som fasta bränslen och för biogasframställning. Landsbygdens företag har också en viktig roll för utvecklingen av annan förnybar energi än bioenergi, till exempel sol- och vindkraft. För att jordbruket och landsbygdens företag ska kunna utveckla en mera klimatsmart verksamhet samt bidra till en ökad produktion och användning av småskalig förnybar energi finns behov av utveckling. För energieffektivisering och förnybar energi, fokusområde 5bc, kommer Jordbruksverket att prioritera insatser som bidrar till: bättre tillvaratagande av energin i rest- och biprodukter samt avfall effektivare energianvändning och ökad tillgång till energi från förnybara källor förbättrade förutsättningar för utveckling av småskaliga biobränslekedjor. utveckling för ett minskat beroende av fossil energi. För minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak, fokusområde 5d, kommer Jordbruksverket att prioritera insatser som bidrar till: förbättrade förutsättningar för landsbygdens företag att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak att utveckla och pröva nya tekniker för att sprida stallgödsel och biogödsel som leder till minskade förluster av lustgas och ammoniak utveckling och effektivisering inom teknik och metod för hantering av gödsel och produktion av gödselbaserad biogas ökad kunskap och lösningar för resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan i jordbruket och livsmedelskedjan ökad kunskap om klimatförändringarnas effekter på jordbruket samt åtgärder för anpassning av jordbruket till ett förändrat klimat förbättrade möjligheter att uppskatta gödselmängden, gödselns kväveinnehåll och ammoniakavgången från stall och lager på gårdsnivå. Utlysningar Under 2017 kommer vi att utlysa pengar till projekt som bidrar till: att utveckla småskaliga biobränslekedjor och ett minskat beroende av fossil energi att utveckla tekniker och metoder som leder till minskade direkta eller indirekta utsläpp av växthusgaser från jordbruksmark eller till ökad inlagring av kol i jordbruksmark

61 Jordbruksverket (92) ökade förutsättningar för anpassning av jordbruket till ett förändrat klimat att utveckla och pröva nya tekniker för att sprida stallgödsel och biogödsel som leder till minskade förluster av lustgas och ammoniak förbättrade möjligheter att uppskatta gödselmängden, gödselns kväveinnehåll och ammoniakavgången från stall och lager på gårdsnivå att minskaavgång av växthusgaser och ammoniak vid gödselhantering och ökad användning av biogödsel att öka resurseffektivitet och minska svinn i jordbruket och livsmedelskedjan. Urvalskriterier (Delåtgärd 16.2 fokusområdena 5cd) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Urvalskriterierna finns under rubrik Stödnivå Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Undantaget är stöd till enbart transnationellt samarbete, där stöd inte kan ges till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Gemensamma delar som gäller för stöd till samarbete finns under rubrik Stöd till samarbeten för att skapa nya jobb Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd är till för att utveckla produkter, metoder, processer och tekniker och sedan sprida resultatet. Stöden är till för samarbeten och pilotprojekt för att utveckla näringslivet utanför jordbrukssektorn. Det finns möjlighet att diversifiera jordbruksföretag och genom samarbete leverera samhällsnytta och samtidigt ge möjligheter till inkomster och att bredda sin verksamhet Syftet är att nya små företag startar, att företag utvecklas och att fler arbetstillfällen på landsbygden skapas (delåtgärd 16.2, 16.9 fokusområde 6a). Nationella prioriteringar med kort bakgrund Samarbete och pilotprojekt för att utveckla näringslivet på landsbygden i syfte att skapa fler arbetstillfällen. Inom regeringsuppdraget Måltidsexport är syftet att utveckla näringslivet inom mat, dryck och måltidsupplevelser för att skapa en attraktiv svensk landsbygd med ökat antal arbetstillfällen. Jordbruksverket prioriterar: pilotprojekt som syftar till att utveckla metoder och processer för att främja små- och medelstora livsmedelsföretag pilotprojekt som syftar till att utveckla metoder och processer för att främja besöksnäring på landsbygden

62 Jordbruksverket (92) pilotprojekt som syftar till att utveckla näringslivet inom mat, dryck och måltidsupplevelser på den svenska landsbygden pilotprojekt som syftar till att främja ökad förädlingsgrad och korta livsmedelskedjor pilotprojekt som syftar till utveckla metoder och processer för att erbjuda samhällstjänster inom omsorgsverksamhet pilotprojekt som syftar till att utveckla metoder och processer för att erbjuda tjänster för att integrera nyanlända personer från andra länder. Utlysningar Jordbruksverket avser att använda utlysningar för att genomföra pilotprojekt inom delåtgärderna. Vidare inväntar Jordbruksverket regeringens utredning kring nationell livsmedelsstrategi för insatser som främjar små- och medelstora livsmedelsföretag. Utlysningar under 2017 Samarbete (16.2) Vi planerar att genomföra utlysningar för pilotprojekt som syftar till att utveckla näringslivet inom mat, dryck och måltidsupplevelser på den svenska landsbygden inom regeringsuppdrag Måltidsexport. Vi planerar att genomföra utlysningar för pilotprojekt som främjar ökad förädlingsgrad och minskat antal mellanhänder mellan livsmedelsproducent och konsument. Pilotprojekt för att organisera praktikplatser inom jordbruk- och trädgårdsnäringarna för personer med utländsk bakgrund. Pilotprojekt för att undersöka och kartlägga behov av mindre kvalificerade tjänster och arbetsuppgifter i och kring ett lantbruksföretag som tenderar ett bli nedprioriterade, men som har en hållbar ekonomisk och miljömässig vinst. Urvalskriterier (Delåtgärd 16.2, 16.9 fokusområde 6a) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Urvalskriterierna finns under rubrik Stödnivå Inom delåtgärd 16.2 fokusområde 6a gäller följande Stöd ges till 70 procent av stödberättigande utgifter för projekt som syftar till utveckling av produkter, processer och tekniker som syftar till att stärka konkurrenskraften för de små företagen i livsmedelsbranschen samt till projekt som kan bidra till tillväxt i hela livsmedelskedjan. Det här gäller för övriga projekt inom delåtgärd 16.2 samt för samtliga projekt inom delåtgärd 16.9 Stöd ges till 90 procent av stödberättigande utgifter för övriga projekt. Det här gäller för samtliga projekt inom delåtgärderna 16.2 och 16.9 Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Undantaget är stöd till enbart transnationellt samarbete, där stöd inte kan ges till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter.

63 Jordbruksverket (92) Gemensamma delar som gäller för stöd till samarbete finns under rubrik Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt inom matkultur och landsbygdsturism För de här projekten finns det krav på att en offentlig organisation går in med pengar för att finansiera projektet. Det kan exempelvis vara kommun, landsting, region eller länsstyrelse. Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd är till för att utveckla produkter, metoder, processer och tekniker och sedan sprida resultatet. Syftet är att främja och bevara ett levande och dynamiskt kulturarv inom mat- och livsmedelsframställning Syftet med alla projekt inom landsbygdsturism är att stärka utvecklingen av turism på landsbygden genom tematiska eller geografiska satsningar för att öka antalet besökare (delåtgärd 16.2 fokusområde 6b) Nationella prioriteringar med kort bakgrund Samarbete och pilotprojekt för att främja och åstadkomma ett levande och dynamiskt kulturarv som bevaras, används och utvecklas och därmed blir en viktig resurs för tillväxt och sysselsättning. Åtgärden har koppling till kapitel 6.1 som ger möjlighet till investeringar inom matkultur och livsmedelsframställning. Jordbruksverket prioriterar: Pilotprojekt inom traditionell småskalig matkultur som syftar till att utveckla metoder och processer för att tillvarata och utveckla immateriellt kulturarv och kulturmiljöer kopplade till mat och livsmedelsframställning. Pilotprojekt för att stärka förutsättningarna för turism på landsbygden. Utlysningar Jordbruksverket kommer att utlysa pilotprojekt under 2017: inom traditionell småskalig matkultur som syftar till att utveckla metoder och processer för att tillvarata och utveckla immateriellt kulturarv och kulturmiljöer kopplade till mat och livsmedelsframställning för att stärka förutsättningarna för turism på landsbygden. Urvalskriterier (Delåtgärd 16.2, inom fokusområde 6b) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Urvalskriterierna finns under rubrik Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Undantaget är stöd till enbart transnationellt samarbete, där stöd inte kan ges till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Gemensamma delar som gäller för stöd till samarbete finns under rubrik 8.11.

64 Jordbruksverket (92) 8.9. Stöd samarbeten inom bredbandsutbyggnad Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Detta stöd är till för att utveckla produkter, metoder, processer och tekniker och sedan sprida resultatet. Syftet är att öka samarbetet mellan de aktörer som är involverade i utbyggnaden av bredband för att underlätta utbygganden av bredband på landsbygden genom (delåtgärd 16.2 fokusområde 6c). Stöd kan beviljas till pilotprojekt och samarbeten för att underlätta utbyggnaden av bredband på landsbygden. Det kan vara utveckling av metoder och organisation för bredbandsutbyggnad. Nationella prioriteringar med kort bakgrund Landsbygdsprogrammet gör en stor satsning på utbyggnad av bredband med nästa generations accessnät (NGA-nät) utanför tätort. Tillgången till snabbt bredband är en viktig fråga för svensk landsbygdsutveckling. Ett snabbt bredband gör det möjligt för även de som bor på landsbygden att vara en del av det digitala samhälle som nu växer fram. Det finns en rad speciella förutsättningar för utbyggnaden av bredband utanför tät- och småort, dels är befolkningsdensiteten lägre än i städerna, dels är det geografiska avståndet mellan byar och samhällen större. Eftersom områden utanför tätort och småort karaktäriseras av mycket låg befolkningsdensitet innebär det att relativt sett få personer ska dela på de initiala kostnaderna för infrastruktur, vilket ger höga fasta investeringskostnader per hushåll.7 För operatörerna ger detta förhållande höga investeringskostnader i förhållande till de potentiella kunderna och intäkterna. Stödet som ges i landsbygdsprogrammet gör det möjligt att bygga ut bredband även till områden som är för glest befolkade att det ska vara intressant för kommersiella aktörer. Stödet i 16.2 ska till gå pilotprojekt eller samarbetsprojekt med syfte att att stötta och främja nuvarande och framtida investeringar i bredband. Stödet kan lämnas till pilot- eller samarbetsprojekt som underlättar utbyggnad av NGA-nät i områden som, enligt Post-och telestyrelsens årliga marknadsanalys, sannolikt inte kommer att anlägga NGA-nät på kommersiella villkor inom 3 år. Utlysningar Jordbruksverket kommer inte att göra några utlysningar under Urvalskriterier (Delåtgärd 16.2 fokusområde 6c) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Urvalskriterierna finns under rubrik Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter.

65 Jordbruksverket (92) Stöd beviljas inte till ansökningar med under kronor i stödberättigande utgifter. Undantaget är stöd till enbart transnationellt samarbete, där stöd inte kan ges till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Gemensamma delar som gäller för stöd till samarbete finns under rubrik Stöd till samarbeten inom miljö för människors livsmiljö För de här projekten finns det krav på att en offentlig organisation går in med pengar för att finansiera projektet. Det kan exempelvis vara kommun, landsting, region eller länsstyrelse. Övergripande prioriteringar De övergripande prioriteringarna är beslutade för hela EU. Syftet med stödet är att främja lokal utveckling på landsbygden. Detta stöd är till för att begränsa massförekomst av mygg. (delåtgärd 16.5 fokusområde 6.b). Nationella prioriteringar med kort bakgrund Stödet ska ge möjlighet till kommuner och länsstyrelser att bekämpa mygg. Stöd ges för bekämpning av massförekomst av mygg via besprutning och för bekämpning med andra långsiktiga metoder. Utlysningar Vi kommer att göra en utlysning under våren Urvalskriterier (Delåtgärd 16.5 fokusområde 6b) Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Det finns bedömningsgrunder för urvalskriterierna, se kapitel 12 bilaga 8. Urvalskriterier Poängsättning Vikt 1. Projektet uppfyller identifierade behov. 1 poäng: Projektet bidrar till att uppfylla identifierade behov 3 poäng: Projektet bidrar i hög grad till att uppfylla identifierade behov 5 poäng: Projektet bidrar i mycket hög grad till att uppfylla identifierade behov Det finns en tydlig och relevant målgrupp för projektet. 1 poäng: Projektet bidrar till att uppfylla identifierade behov 3 poäng: Projektet bidrar i hög grad till att uppfylla identifierade behov 5 poäng: Projektet bidrar i mycket hög grad till att uppfylla identifierade behov 40 Summa viktning 100 Stödnivå Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter. Stöd beviljas inte till ansökningar med under kronor i stödberättigande utgifter.

66 Jordbruksverket (92) Gemensamma delar som gäller för stöd till samarbete finns under rubrik Stödnivåer gemensamma villkor för samarbeten och pilotprojekt Följande delar är gemensamma för de flesta stöden inom Samarbete. Stödbeloppet begränsas enligt EU:s förordning om stöd av mindre betydelse 19 där det är tillämpligt. I totalsumman ska också andra stöd av mindre betydelse som stödmottagaren har fått under 3-årsperioden räknas med. Begränsningen innebär att det totala stödet inte får överstiga euro under tre beskattningsår, det vill säga året för beslut samt de två föregående beskattningsåren. Begränsningen gäller per stödmottagare. Ovanstående om förordningen om stöd av mindre betydelse gäller dock inte för Stöd till samarbete för människors livsmiljö, rubrik Schabloner och indirekta kostnader mat i form av lunch och middag, ersätts enligt Skatteverkets riktlinje. årsarbetstid enligt kommissionen på timmar milersättning för resor, 30 kronor per mil traktamente enligt Skatteverkets riktlinje eget arbete, 220 kronor per redovisad timme. Som eget arbete räknas arbete som utförs av stödmottagare som bedriver verksamhet som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I de fall ett handelsbolag eller kommanditbolag är stödmottagare är också arbete som utförs av andra delägare eget arbete. Arbete som utförs av stödmottagare som är privatpersoner, enskilda firmor och delägare i handelsbolag och kommanditbolag betraktas som eget arbete då dessa inte kan få lön för sitt arbete. Endast eget arbete som utförs av personer som är 16 år eller äldre är stödberättigande. Stöd lämnas till indirekta kostnader utifrån ett medeltal av de indirekta kostnaderna för de senaste tre boksluten. I de fall tre bokslut inte finns kan motsvarande utgifter tas upp som övriga utgifter, men då måste utgifterna fördelas till projektet i förhållande till annan verksamhet Urvalskriterier för flera stöd inom samarbete Urvalskriterier används för att värdera ansökan och kunna jämföra den med andra ansökningar. Eftersom flera stöd inom samarbete har samma urvalskriterier har vi valt att samla dessa under en egen rubrik. Det gäller för följande stöd inom samarbete, numret innan anger i vilket kapitel du kan läsa om det aktuella stödet. Till urvalskriterierna finns också bedömningsgrunder, se kapitel 12 bilaga 7.

67 Jordbruksverket (92) 8.2 Stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmdel samt pilotprojekt för ökad konkurrenskraft, (delåtgärd 16.2, fokusområde 2a) 8.3 Stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmedel samt pilotprojekt för ökad djurvälfärd, (delåtgärderna 16.2, fokusområde 3a) 8.4 Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan samt samarbeten för att informera om lokal mat, (delåtgärderna 16.4 och 16.9 fokusområde 3a) 8.5 Stöd till samarbeten inom miljö, (delåtgärderna 16.2, 16.5 och 16.9 fokusområdena 4abc) 8.6 Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt inom energieffektivisering, förnybar energi samt minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak, (delåtgärderna 16.2 fokusområde 5bcd) 8.7 Stöd till samarbeten för att skapa nya jobb, (delåtgärderna 16.2 och 16.9 fokusområde 6a) 8.8 Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt inom matkultur och landsbygdsturism, (delåtgärd 16.2, fokusområde 6b) 8.9 Stöd samarbeten inom bredbandsutbyggnad, (delåtgärd 16.2, fokusområde 6c) Urvalskriterier Poängsättning Vikt 1. Projektet har en bra sammansättning. +2 poäng: Minst en av aktörerna är inte en offentlig aktör poäng: I samarbetsprojektet ingår fler än 2 aktörer +1 poäng: Samarbete inom transnationella projekt +1 poäng: Samarbetsprojektet kommer att etablera nya former av samarbeten 2. Projektet uppfyller identifierade behov. 3. Det finns en tydlig och relevant målgrupp för projektet. 1 poäng: Projektet bidrar till att uppfylla identifierade behov 3 poäng: Projektet bidrar i hög grad till att uppfylla identifierade behov 5 poäng: Projektet bidrar i mycket hög grad till att uppfylla identifierade behov +2 poäng: Resultaten kommer att spridas till relevant målgrupp +1 poäng: Stor ekonomisk nytta för målgrupp eller näring +1 poäng: Projektet bidrar till att uppfylla miljö- och klimatmål +1 poäng: Projektet bidrar både till ekonomisk nytta och till miljö- och klimatmål Summa viktning 100 Det finns två stöd som har egna urvalskriterer. Urvalskriterierna finns då under respektive stöd. Det gäller för följande stöd inom samarbete:

68 Jordbruksverket (92) 8.1. Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, EIP, (delåtgärd 16.1 fokusområdena 2a, 3a,4abc, 5bc, 5d) 8.10.Stöd till samarbeten inom miljö för människors livsmiljö, (delåtgärd 16.5 fokusområde 6.b). 9. Kommunikation Kommunikationsplanen bygger på Jordbruksverkets kommunikationsstrategi för Kommunikation ska ske i de olika faser som gäller för genomförandet av programmet nämligen: införande där fokus ligger på de tre första åren genomförande och löpande uppföljning. Detta sker under hela programperioden. den avslutande fasen Kommunikationsplan Kommunikationsmål Det vi gör i den nationella handlingsplanen bidrar till de övergripande kommunikationsmålen för landsbygdsprogrammet, vilka också gäller för den nationella handlingsplanen. Vi arbetar med följande övergripande kommunikationsmål: Personer söker stöd och ersättningar och bidrar till lantbruks-, landsbygdsutveckling och miljönytta. Vidareförmedlare och samarbetspartners sprider information om programmet och kunskap om arbetssätt, hinder, möjligheter, resultat och effekter. Det bidrar både till lärande och samverkan för att få så bra programgenomförande som möjligt. Allmänheten känner till programmet, programmets resultat och EU:s roll för programmen. Målgrupper och prioriterade målgrupper Vi ska anpassa all vår kommunikation för att nå såväl kvinnor som män. Vi bör även anpassa den för att nå unga och personer med utländsk bakgrund. För stöd som går att söka nationellt är målgrupperna: myndigheter, kommuner, landsting, regioner, föreningar, andra organisationer och företag. Exempel på organisationer kan vara lantrasföreningar, turism- och branschorganisationer. De som söker kan också vara högskolor och universitet. Landsbygdsprogrammets huvudsakliga målgrupper är lantbrukare, landsbygdsföretagare och andra aktörer på landsbygden. Dessa målgrupper är de som deltar i eller har nytta av de aktiviteter som erbjuds genom stöden.

69 Jordbruksverket (92) Vidareförmedlare och samarbetspartners Vidareförmedlare och samarbetspartners sprider information om stöden och därigenom också om programmet. De kan sprida kunskap om arbetssätt, hinder, möjligheter, resultat och effekter. De är också viktiga för att få återkoppling. Vidareförmedlare kan till exempel vara organisationer, företag, andra myndigheter, samarbetspartners, kommuner, landsbygdsnätverket LAG. Även våra medarbetare på Jordbruksverket är vidareförmedlare. För att på bästa sätt uppfylla målen i programmet behövs samverkan mellan myndigheter som har ansvar för att förvalta eller genomföra hela eller delar av programmet. Medarbetare på myndigheter och i organisationer är därför en viktig målgrupp. Vi samverkar för att få ett så bra programgenomförande som möjligt och för att kunna ge olika målgrupper enkel, tydlig och relevant information. Därför planerar samarbetspartners ibland gemensamma kommunikationsinsatser Allmänheten Allmänheten ska få kännedom om programmets syfte, mål, innehåll och resultat. Genom allmänheten kan vi nå nya personer som söker stöd och skapa en förståelse för landsbygdsprogrammet och för vilken roll EU har för programmet Målgrupper att tänka särskilt på Med erfarenhet från tidigare program ser vi att det är få kvinnor, ungdomar och personer med utländsk bakgrund som söker och får stöd. Enligt programmet är det viktigt att nå även dessa grupper. I det arbetet gör vi redan nu ett aktivt val dels av bilder, oavsett om det är foton, illustrationer eller film, dels genom texter. Vi skriver klarspråk, vilket är ett sätt att förenkla för och bättre kunna nå alla våra målgrupper. För att ytterligare förstärka arbetet med jämställdhet har Jordbruksverkets kommunikatörer gått en utbildning i jämställdhet. De som inte har gått utbildningen ska göra detta. Eftersom handläggare också har kontakt med de som söker stöd har de också gått en utbildning i jämställdhet. Jordbruksverket kommer att börja arbeta med något av de verktyg som finns för arbete med mångfaldsfrågor inom kommunikation. Vi arbetar dock redan med genusmedveten bildkommunikation. Budskap Vi väljer att anpassa budskapen till den målgrupp som är aktuell och det fokusområde som exempelvis stödet hör. Ett exempel är att rådgivarorganisation som söker stöd bidrar till ökad konkurrenskraft genom att arbeta med rådgivning om ledarskap, till exempelvis lantbruksföretag. Detta bidrar i sin tur till lantbruks-, och landsbygdsutveckling. Budskapet går då att koppla till både våra övergripande kommunikationsmål och budskap.

70 Jordbruksverket (92) Landsbygdsprogrammets kommunikationsstrategi har följande övergripande budskap vilka också gäller för den nationella handlingsplanen: Budskap till personer som söker stöd Du bidrar till en hållbar lantbruks- och landsbygdsutveckling. Budskap till vidareförmedlare Vi jobbar tillsammans och lär oss av varandra för att bidra till en hållbar lantbruksoch landsbygdsutveckling. Budskap till samarbetspartner Vi jobbar tillsammans och lär oss av varandra för att bidra till en hållbar lantbruksoch landsbygdsutveckling. Tillsammans gör vi det enklare för landsbygdsprogrammets målgrupper. Budskap till allmänheten Landsbygdsprogrammet bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Kanaler för kommunikation Valet av kanal beror på målgrupp, budskap och vad vi vill uppnå. Ytterligare en faktor som påverkar det vi ska göra är hur mycket pengar som kommer att finnas för att genomföra olika aktiviteter. I vissa fall kommer vi med säkerhet att använda flera kanaler medan vi vid andra tillfällen endast väljer en. Kanaler som vi prioriterar är Jordbruksverkets webbplats för externa målgrupper samt Jordbruksverkets intranät och extranät för interna målgrupper. Anledningen är att webben är vår huvudkanal. Vi har inte specificerat kanal för respektive målgrupp. När vi kommunicerar programmet kommer vi bestämma vilka kanaler som ger bäst effekt för att nå våra målgrupper som finns representerade under rubrik Jordbruksverkets huvudkanal, webbplatsen kommer att användas i första hand. Ladan och Magasinet är våra intranät. Andra stödmyndigheter som har tillgång till vårt gemensamma intranät Ladan är Länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket. Jordbruksverkets anställda har tillgång till Magasinet Digitala nyhetsbrev Jordbruksverket har nyhetsbrev för stöd till landsbygden. Det används för riktad information till de som prenumererar på nyhetsbrevet. Genom nyhetsbrevet når vi bland annat lantbrukare men också övrigt intresserade. Det finns också fler nyhetsbrev och det kan komma till nya, vilket vi måste vara uppmärksamma på.

71 Jordbruksverket (92) Konsultinformation Konsulter och rådgivare kan också söka stöd och ersättningar. De kan även vara vidareförmedlare av information. Vi kan nå dessa genom, NING, en digital konsultinformation som Jordbruksverket använder Mässor och broschyrer Vid behov kommer vi att ta fram tryckt informationsmaterial. Vi kan också se de mässor som Jordbruksverket deltar i som en kanal att nå ut. Exempel är Borgeby Fältdagar och Elmia Lantbruk Partnerskapet och referensgrupper Genom organisationerna som är representerade i partnerskapet och referensgrupperna kan vi nå ut till flera av våra målgrupper. De har också kunskap om programmet och stöden och kan på så sätt vara en brobyggare för att vi ska nå målen med programmet. För den nationella handlingsplanen finns följande referensgrupper: djur växt och miljö skapa jobb och attraktivitet lantrasföreningar För den nationella handlingsplanen finns också en samarbetsgrupp med länsstyrelserna Media I vissa fall kan media vara en kanal. Det sker genom pressmeddelanden, webbnyheter, artiklar och direktkontakt med journalister men också genom annonsering. Gäller även digital media Sociala medier och film Jordbruksverket arbetar med sociala medier. Vi gör en bedömning från fall till fall när sociala medier är lämpliga kanaler. Informationsfilmer kan även användas externt vid informationsträffar eller som underlag för samarbetspartners och vidareförmedlare Jordbruksverkets medarbetare Eftersom att medarbetarna på Jordbruksverket är en viktig kanal för att sprida information är det av stor betydelse att de är uppdaterade på vad som händer. De ska känna sig delaktiga i arbetet Telefon och andra kontakter Jordbruksverkets växel och kundtjänst använder vi i samband med pressmeddelanden eller andra nyheter eller ändringar. Det är ofta vår första röst utåt när frågorna kommer. Här kan vi också få återkoppling Landsbygdsnätverket Landsbygdsnätverket har en stor roll i arbetet med landsbygdsprogrammet Genom sina medlemsorganisationer kan de nå ut med information som är viktig för genomförandet av programmet.

72 Jordbruksverket (92) Löpande aktivitetsplanering Den löpande aktivitetsplaneringen görs av de ansvariga verksamheterna för respektive område. I den löpande aktivitetsplaneringen bör följande delar vara med: kommunikationsmål, budskap, målgrupp, aktivitet och kanal samt tidpunkt. Aktivitetsplaneringen uppdateras regelbundet. De första utlysningarna sker på Jordbruksverkets webbplats. Dessutom är referensgrupperna informerade om utlysningarna. Samarbeten Det nationella partnerskapet det vill säga övervakningskommittén har en viktig roll att bidra med kunskap samt att sprida information om programmet i sina respektive organisationer. Förutom det nationella partnerskapet finns referensgrupper för olika sakområden, arbetsgrupper inom ramen för Landsbygdsnätverket, men också övriga samarbeten, bland annat inom ramen för det fondgemensamma arbetet. Våra samarbetspartners har en viktig roll, dels för att stämma av och skapa en helhet genom att bidra med sin kunskap, dels för att sprida information om programmet i sina respektive organisationer. Uppföljning och utvärdering Vi kommer regelbundet följa upp våra kommunikationsinsatser och utvärdera dessa. Det kan vi göra genom att till exempel se på följande: Om det lätt att hitta information om stöd, ersättningar och program. Om den som söker stöd känner till målen för landsbygdsprogrammet och EU:s roll. Om den som söker stöd lämnar in en komplett ansökan i tid. Om vidareförmedlare och samarbetspartners sprider information om programmet. Hur statistiken som gäller Jordbruksverkets webbplats förändras. Vi kan se antalet besökare innan, under och efter en kommunikationsinsats. Det kan till exempel gälla vid utlysningar. Vi kommer att sprida resultaten av utvärderingarna till de målgrupper som är relevanta. 10. Andra mål, styrande dokument och samverkan med regionala nivån Synergier med fonder och planer som ska bidra till samma mål I partnerskapsöverenskommelsen mellan EU-kommissionen och svenska staten, som är den grundläggande plattformen för de svenska EU-programmen, beskrivs hur EU:s fonder och program ska bidra till de fastställda målen för EU2020. Här beskrivs också koordinering av ESI-fondernas arbete. Mot bakgrund av detta har regeringen gett Jordbruksverket, Tillväxtverket och ESF-rådet i uppdrag att bilda en fondsamordningsgrupp. Gruppen leds av berörda generaldirektörer. Syftet är att samverka kring kommunikationsinsatser, gemensam tolkning av regelverk, regionala samverkansprocesser, horisontella kriterier samt uppföljning och utvärdering. Bland annat har arbetet hittills lett till att gemensamma

73 Jordbruksverket (92) kommunikationsinsatser och en gemensam upphandling av utbildningar om jämställdhet har genomförts. Mål, strategier och andra relevanta styrdokument Miljö och klimat Följande EU-direktiv, konventioner, nationella miljömål, åtgärds- och handlingsplaner, strategier samt lagstiftning anger de yttre ramarna för den verksamhet som prioriteras inom områdena miljö och klimat: EU-direktiv: vattendirektivet 20, nitratdirektivet 21, takdirektivet 22, industriutsläppsdirektivet 23, dricksvattendirektivet 24, direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel 25, art- och habitatdirektivet 26, fågeldirektivet 27 konventionen om biologisk mångfald konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP) Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 EU:s 2020-strategi för energi och klimat Sveriges nationella miljökvalitetsmål: Ingen övergödning, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt och djurliv samt God bebyggd miljö nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel nationell handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser Programmet för odlad mångfald, POM Mål och strategi för perioden nationellt mål för energi och klimat regeringens proposition om kulturmiljöns mångfald (2012/13:96). Förbättrad djurvälfärd och konkurrenskraft Handlingsplan för att utveckla svensk mjölkproduktion, Regeringskansliet 28 Handlingsplan för att öka svensk grisproduktion, Sveriges Grisföretagare Tillväxt nötkött, SLU och LRF. Diverse dokument Vattendirektivet (2000/60/EG) 21 Nitratdirektivet (91/676/EEG) 22 Direktiv för nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (2001/81/EG) 23 Industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU) 24 Dricksvattendirektivet (98/83/EG) 25 Direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel, (2009/128/EG) 26 Art- habitatdirektivet (92/43EEG) 27 Fågeldirektivet (2009/147/EG) 28 RK IT

74 Jordbruksverket (92) Handlingsplan för att öka svensk lammproduktion, Svenska Köttföretagen samordnare Handlingsplan för att öka svensk nötköttproduktion, Svenska köttföretagen samordnare Andra sakområden Inom andra sakområden är den nationella politiken inte lika tydligt uttalad eller formulerad. I nedanstående avsnitt beskrivs några av de utgångspunkter Jordbruksverket har för genomförande av fokusområdena 2, 3 och 6, se rubrik 2.2. En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder I regeringens skrivelse till riksdagen 29 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder framgår bl.a. att Sveriges landsbygder har långsiktigt goda utvecklingsförutsättningar som ska tas till vara bättre än tidigare för hela Sveriges utveckling och hållbara tillväxt. Där finns attraktiva miljöer för såväl företagande, besökande som boende. Efterfrågan på landsbygdernas särskilda tillgångar och produkter växer också långsiktigt, till exempel på natur- och kulturmiljöer och förnybara energiråvaror. Åtgärderna är främst inriktade mot att öka förutsättningarna att driva företag, arbeta och bo i Sveriges landsbygder. Ett enkelt, självklart och lönsamt företagande, en väl utvecklad infrastruktur, en god servicenivå, ett betydande lokalt inflytande och goda utbildningsmöjligheter är exempel på grundförutsättningar som de strategiska insatserna ska bidra till att utveckla. Strategin finns här. En strategi för ökad hållbarhet inom sektorn för frukt och grönsaker EU-stödet till frukt och grönsaker styrs av den nationella strategin för hållbara verksamhetsprogram. Strategin innehåller åtgärder för produktionsplanering, kvalitet, säljfrämjande, FoU, utbildning och rådgivning, samt miljöinsatser. Strategin håller på att revideras med sikte på att ta fram tydligare mål om koncentration av utbudet, ökad konkurrenskraft och minskad negativ miljöpåverkan. Jordbruksverkets uppdrag Som förvaltningsmyndighet inom jordbruks- och fiskeområdet och därtill knuten landsbygdsutveckling har Jordbruksverket i uppdrag att arbeta för en hållbar utveckling, ett gott djurskydd, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet samt en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Jordbruksverket ska också medverka i genomförandet av det regionala tillväxtarbetet. 30 Jordbruksverkets strategier Det finns interna strategier som har betydelse för genomförandet av landsbygdsprogrammet bland annat den verksövergripande strategiska planen samt strategin för Jordbruksverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet. 29 Regeringens skrivelse till riksdagen (2008/09:167) 30 Jordbruksverkets instruktion, förordning 2009:1464

75 Jordbruksverket (92) Färdplanen strategisk plan Av färdplanens fem fokusområden är Se, utveckla och säkra landsbygden konkurrenskraft och hållbarhet relevant för vårt arbete med den nationella handlingsplanen för landsbygdsprogrammet. Där framgår bland annat följande: Efterfrågan på mat ökar i världen. Samtidigt minskar den svenska jordbruksproduktionen. Utan jordbruk försvagas landsbygdens utvecklingskraft och företag och sysselsättningstillfällen försvinner. Utan jordbruk finns ingen som kan leverera miljönyttor. Att arbeta för ett livskraftigt jordbruk som grunden för en levande och attraktiv landsbygd är därför en central del i Jordbruksverkets arbete de kommande åren. Jordbruket blir livskraftigt bara om det både är ekonomiskt lönsamt och hållbart för människor, djur, växter och miljön. Det finns stora utmaningar för det livskraftiga jordbruket i Sverige. Bland annat måste konkurrenskraften i jordbruket bli bättre. Ett förändrat klimat påverkar också förutsättningarna för att bedriva ett hållbart jordbruk. Utmaningar i fråga om näringsläckage, biologisk mångfald och friska djur är stora. Vår uppgift är att använda våra verktyg och insatser på bästa sätt för att stötta företagen i denna tid av utmaningar. Hållbar mat som också tas upp i färdplanen bör beaktas eftersom det är ett brett område som binder samman stora delar av Jordbruksverkets verksamhet. Regionala tillväxtarbetet Jordbruksverket har tagit fram en strategi för vår medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Här lyfter vi fram tre områden där vi tydligast kan samverka med regionala aktörer; landsbygd, energiomställning och hållbar mat. För att strategin ska förverkligas och bli till konkreta insatser behöver dialogen med regionalt tillväxtansvarig utvecklas. Mer information om vårt regionala tillväxtarbete finns på Jordbruksverkets webbplats. Strategin i sin helhet finns här. Konkurrenskraftsutredningen Utredningen Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftigjordbruksoch trädgårdsnäring (SOU 2015:15) föreslår ett antal olika insatser som behöver göras för att nå ökad konkurrenskraft och produktion. Insatserna är indelade i fyra områden varav följande tre har bäring på landsbygdsprogrammet: 1. Företagande Dagens produktivitetsutveckling är inte tillräcklig för att upprätthålla eller för att öka produktionsvärdet i primärledet. Därför anser utredningen att produktiviteten behöver öka. Detta kan ske genom att öka kompetens med fokus på produktionsprocesser, marknad, företagsledning och entreprenörskap. Utbildningsinsatser behöver göras för att öka kunskapen om riskhantering på marknadens villkor och hur exponeringen för risk kan minskas vid företagsexpansion.

76 Jordbruksverket (92) 2. Marknadsförutsättningar Kompetensutvecklingsinsatser för att underlätta export för små och medelstora företag. 3. Kunskap och innovation Rådgivningsföretagen bör utveckla kompetens inom områden som är strategiskt viktiga både vad gäller sakkunskap och företagande. Det är angeläget att vi nationellt samordnar kompetensutvecklings- och rådgivningsinsatser inom landsbygdsprogrammet. Jämställdhet De av riksdagen beslutade jämställdhetspolitiska målen är tillsammans med EU-regelverket grunden för hur jämställdhetsfrågorna hanteras i programgenomförandet. Frågorna har fått ökad tyngd utifrån tydligare regelverk och att de också tagits upp i arbetet med fondsamordning. Jämställdhetsfrågorna i programgenomförandet har hittills hanterats på ett mer systematiskt sätt än under förra programperioden. Utbildningsinsatser har genomförts på Jordbruksverket för att öka medvetenheten om jämställdhetsintegrering. Detta kan medverka till att stöden fördelas på ett mer jämställt sätt Samspel mellan nationell och regional nivå För att få bästa effekt bör vi där det är möjligt samverka på nationell och regional nivå. Konkret kan detta ske genom gemensamma utlysningar inom ett visst specifikt område. En gemensam momentan satsning kan få större genomslag än om varje del agerar var för sig utspritt under lång tidsperiod. Behovet av gemensamma satsningar bedöms särskilt stort i insatsområden med relativt lite pengar. Gemensamma utlysningar eller upphandlingar bör även leda till effektivare administrativa processer. För vissa delar av landsbygdsprogrammet finns alla pengar på nationell nivå. För att de nationella satsningar som genomförs inom dessa områden även ska få ett regionalt perspektiv finns en särskild grupp med representanter från länsstyrelserna. Det finns också nationellt öronmärkta pengar med regionala aspekter, bland annat inom åtgärd 16 Samarbete som tas upp i nästa version av denna handlingsplan. Samverkan och gemensamma utlysningar tillsammans med regional- och socialfondsprogrammen kan vara svårare att uppnå på kort sikt än nationell regional samverkan inom landsbygdsprogrammet. Det finns åtta regionalfondsprogram på NUTS 3- nivån och ett nationellt regionalfondsprogram. För socialfondens finns ett nationellt program med åtta regionala handlingsplaner. För att uppnå någon form av samverkan mellan Jordbruksverkets nationella insatser och strukturfondsprogrammen krävs inledningsvis ökade kunskaper om programmens innehåll och möjligheter. Dialogen med Tillväxtverket, ESF-rådet och de åtta strukturfondspartnerskapen behöver utvecklas för att alla parter ska se möjligheter och nytta med gemensamma satsningar. En väg till en fördjupad dialog och kunskapsutbyte mellan berörda myndigheters program kan vara arbetet med fondsamverkan, det blir då en fråga för styrgruppen att ta ställning till. Ett ökat kunskapsutbyte kan också ske helt vid sidan av det formaliserade arbetet med fondsamverkan. Flertalet av prioriteringarna i handlingsplanen för landsbygdsprogrammet har koppling till regionalfondens program. Inom många områden finns risk för överlappningar alternativt gränsdragningsproblem mellan handlingsplanen och regionalfondsprogrammen.

77 Jordbruksverket (92) Åtgärderna i landsbygdsprogrammet och regionalfondens program berör ofta insatser för stärkt konkurrenskraft, ökad tillväxt, fler jobb och nya/växande företag. Främst är risken för överlappning inom områden som handlar om utveckling, förädling och kommersialisering av länens naturresurser. Exempel på områden är förnybar energi, energieffektivisering, turism och besöksnäringen. För att undvika dessa problem är det viktigt med en löpande dialog mellan de myndigheter som förvaltar och/eller hanterar ansökningar inom de europeiska struktur- och investeringsfondernas genomförande. Samverkan med havs- och fiskeriprogrammet underlättas genom att Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet och ansvarig för programmets genomförande. Här gäller det inledningsvis att identifiera möjliga samverkansområden. 11. Revidering av handlingsplan Eventuella justeringar av handlingsplanen görs som regel inför varje årsskifte av Jordbruksverket. Dett görs i samråd med partnerskapet. Förslaget på ny handlingsplan lämnas till förvaltningsmyndigheten. Därefter lämnas ändringarna i urvalskriteirerna till övervakningskommittén för yttrande. Förvaltningsmyndigheten godkänner den reviderade handlingsplanen som kan börja gälla den 1 januari. Handlingsplanen finns publicerad på Jordbruksverkets webbplats.

78 Jordbruksverket (92) 12. Bilagor Bilaga 1: SWOT-analys och identifiering av nationella behov SWOT-analysen finns i Landsbygdsprogrammet: /Landsbygdsprogrammet pdf

79 Jordbruksverket (92) Bilaga 2: Fördelning av budget och mål