Föredrag på Resources 2005 KKH, Jan Ljungberg Informatik, Göteborgs Universitet. Magnus Bergquist, etnologi. How can...

Transkript

1 Öppen källkod, åvoekonomi och basare Föredrag på Resources 2005 KKH, Jan Ljungberg Informatik, Göteborgs Universitet Magnus Bergquist, etnologi How can a loosely coupled network of programmers produce software of high quality that outperforms proprietary software? No quiet, reverent cathedral-building here rather, the Linux community seemed to resemble a great babbling bazaar of differing agendas and approaches ( ) out of which a coherent and stable system seemingly emerge only by a succession of miracles. Raymond (1998) The Cathedral and the Bazaar.

2 Vad är öppen källkod? Programvara som är öppen eller fri Programvara som har en speciell licens Programvara som oftast är utvecklat i nätverk Programvara som oftast knyter an till operativsystemet UNIX och dess modulära uppbyggnad Exempel: Linux, Apache, Perl, Php Free Free Software Definition The freedom to run the program, for any purpose (freedom 0). The freedom to study how the program works, and adapt it to your needs (freedom 1). Access to the source code is a precondition for this. The freedom to redistribute copies so you can help your neighbor (freedom 2). The freedom to improve the program, and release your improvements to the public, so that the whole community benefits (freedom 3). Access to the source code is a precondition for this.

3 Open Open Source Definition Free redistribution Source code Derived works Integrity of the author s source code No Discrimination against persons or groups No discrimination against fields of endeavor Distribution of license License must not be specific to a product Vad är öppen källkodsrörelser? Nätverk av löst sammankopplade individer med ett gemensamt intresse och gemensamma värderingar. Ideellt projektarbete där individer får status av att bidra till det gemensamma utvecklingsprojektet Resultatet är programvara av hög kvalitet Platsen man träffas på är Internet Exempel: Linux, Apache, Perl, Php

4 Tre vågor av öppen källkod Första vågen (1960-) Hackers utvecklar kod för andra hackers Intern angelägenhet i hacker communities Linux skapas av Linus Torvalds 1991 Andra vågen (1998-) Begreppet open source myntades i februari 1998 Kommersialisering i form av produkter och service (t.ex. Red Hat, Mandrake, Suse) Stora företag som IBM, Corel and Sun tar till sig OSS Tredje vågen (2001-) Organisationer som representerar stora användargrupper utanför mjukvaruföretag upptäcker öppen källkod Offentlig sektor och policy aktörer över hela världen börjar förhålla sig till öppen källkod. Ett antal principiella intressant? fenomen exemplifieras av open source rörelserna: -Social rörelse -Form av samarbete och organisering på Interne (systemutveckling, projektorganisering, projektledning, community of practice etc) -Gåvokultur, att dela med sig av kod och kunskap -Kvalitetssäkring -Nya affärsmodeller -Innovationsmodell

5 Vårt perspektiv Sociala, kulturella dimensioner av Open Source (viktigt för att förstå varför och hur det fungerar Förstå systemutvecklingsprocesser tillsammans med socialisation och karriär i den virtuella gemenskapen Digitalisering, Internet och gåvokulturer Hur dessa idéer kring organisering kan tillämpas andra kontexter Open source - från Ax till Upptäck ett problem och lös det - muta in Limpa Du upptäcker ett allmänt behov av lösningen Gör din lösning (och källkod) tillgänglig för andra Genom att berätta om lösningen på Internet, erbjuder sig andra programmerare att hjälpa till Koordinera insatserna av skickliga frivilliga programmerare från hela världen Distribuera modifierade versioner

6 Ägarskap och ledning Person eller grupp, erkänd av gemenskapen. Tre sätt att bli ägare : att starta ett projekt ( muta in ) att erbjudas ägarskap av den förre ägaren att erbjuda sig att ta över ett döende projekt Projektledning Den gode diktatorn (Linux) Roterande diktatur (Perl) Öppen källkod som Röstande kommité (Apache) kulturellt fenomen Gåvoekonomi status av att ge, inte av att äga ge till det allmännas bästa Skillnad mellan produkter och information oändligt delbar i princip utan kostnad det man ger bort finns kvar tiden är en begränsad resurs

7 Socialisation och karaktär Newbie nybörjarens status linuxnewbie.org diskussionslistor Hacker statusfyllt tilldelas en av andra i kommunen rörelsens kändisar och ledare Normer och värderingar Noosphere idéernas värld originalitet och den generella nyttan ger status. Ex: Linux Likheter med den akademiska världen Ju mer du ger bort och desto mer detta uppmärksammas, desto högre status Peer-review En kamp om symbolisk status Flame och flamewars

8 Homogenisering av kulturen Behovet av bekräftelse T.ex. Corel, IBM, Netscape m.fl. som erkänt och stödjer rörelsen Betydelsen av fiender Den proprietära mjukvaruutvecklingsindustrin Microsoft, The Halloween documents Basaren Professionellt - ideellt Sälja - ge bort Proprietärt - öppet Behålla för sig själv - dela med sig Utvecklare - användare Organisation - löst sammankopplade nätverk Individ - kollektiv Monopol - mångfald

9 Referenser Open Source Movements as a Model for Organizing. I European Journal of Information Systems, Power of Gifts. Organizing Social Relationships in Open Source Communities. I Information Systems Journal. Special Issue on Open Source. No 11. London: Blackwell Science, "High Noon at OS Corrall - Duels and Shoot Outs in Open Source Discourse." I Feller, J. et. al Perspectives on Free and Open Source Software. Cambridge: The MIT Press, Anna Maria avhandling: Code as Politics, 2006.