Ympning havtorn och blåbär Skydd mot rotsvampar på jordgubbar o.a. Skydd mot sorkar Adress: Tel Webbplats Redaktör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ympning havtorn och blåbär Skydd mot rotsvampar på jordgubbar o.a. Skydd mot sorkar Adress: Tel Webbplats Redaktör"

Transkript

1 Just nu lever alla blåmes-, talgoxe-, pilfinks- och andra holklevande fågelungar farligt - flugsnapparna har anlänt och är sugna på bostäder. Så sugna, att de gärna kastar ut andra arters ungar från holkarna om de inte hittar andra bohålor. F lugsn appa rna ha r kommit Eftersom både mesar, pilfinkar och flugsnappare är duktiga insektätare, som varje odlare har stor nytta av i odlingarna, är lösningen att sätta upp en omgång extra fågelholkar åt flugsnapparna nu. Y m pn ing och sky dd mot rotsvam par o c h sorka r De flesta växter kan angripas av rotsvampar som tränger in genom rothåren och antingen täpper igen ledningsbanorna så att vatten och näring inte kan nå upp till toppen, eller får rötter och rotknölar att ruttna. Sorkar kan också ställa till det rejält i en odling. Det finns dock möjlighet att skydda plantorna redan vid planteringen. Skydd mot rotsvampar på jordgubbar o.a. Före plantering av jordgubbsplantor kan man doppa rötterna i 0,2-0,3 % Aliette i minuter innan plantering (konventionell och IP/Sigill-odling). Aliette stimulerar plantornas eget immunförsvar så att de bättre kan försvara sig mot rovsvamparna. Man skall dock bara doppa plantor, som stått i marken över vintern eller täckrotsplantor. Frigoplantor däremot (dvs. barrotsplantor som legat i kyllager över vintern, och därmed även A+, A++ och väntebäddsplantor), har för känsliga rötter för att tåla doppning i Aliette. Dem får man i stället spruta med medlet när de fått 3-4 utslagna blad. Dosen är 4 kg/ha vid bredsprutning, radsprutning är dock bättre för miljö och plånbok. OBS!!! Aliette har 42 dagars karenstid, så det gäller om att behandla så snart de första bladen är utslagna på de planttyper, som skall plockas under sommaren. Ett icke-kemiskt alternativ är motsvarande doppning i 1% Binab (30-60 min). Billigast är formerna Binab TF WP eller Binab Potatis, men självklart kan även Binab Bär användas. I icke-ekologisk odling kan man med fördel blanda i även 0,5% av bladgödselmedlet kaliumfosfit (flera olika varumärken finns på marknaden, tyvärr dock inget som får användas i ekologisk odling, fast sådana finns i utlandet). Kaliumfosfit en stimulerar växten av rovsvamparna i Binabpulvret, och verkar också ge ökat aktivitet av immunförsvaret i plantorna som bieffekt. Binab är så pass milt att även frigoplantor tål att bli doppade i det. När plantorna fått blad kan man bladgödsla med Kaliumfosfit. Det är ett bladgödselmedel och har därför ingen karenstid. Aliette är enbart godkänt i jordgubbar, medan Binab är godkänt i alla frukt- och bärtyper, samt i alla grödor i växthus. Dessutom för jordbehandling i alla kulturer Andra kulturer, som oftast plågas av jordsvampar är havtorn, som det därför också är en fördel att doppa i Binab. I ickeekologisk odling gärna i blandning med kaliumfosfit. Ympning havtorn och blåbär Havtorn lever i symbios med kvävebindande bakterier. Om det inte varit havtorn på fältet förut (vad det sällan har i en odling) är det klokt att ympa jorden med dem, det är nämligen inte alltid att de finns med från plantskolan eller att de överlevt transporten till odlingen. Albuskar lever ihop med samma typ av bakterier som havtorn, och man kan alltså använda jord som man gräver upp under albuskar att ympa havtornen med. Det kan man göra på 2 sätt: Antingen genom att blanda 1-2 dl aljord i planteringsjorden, eller genom att doppa plantorna i en uppslamning av aljord, t.ex. genom att blanda 1 kg aljord per 10 l vatten i Binab-lösningen. Efter en blöt höst och en vinter med mycket barfrost (som i år) är det viss risk, att bakterierna har dött även i äldre odlingar, särskilt på svaga buskar, som inte matat bakterierna så bra. Det syns snabbt efter knoppsprickningen: Om inte bladen blir grågröna, utan förblir ljusgröna eller gula, så fungerar inte bakterierna. Det är möjligt att rädda sådana buskar genom att vattna dem med en uppslamning av aljord (1 kg/10 l, ge 1-2 l per buske), gärna inför regn. Då brukar bladen bli gröna inom 4-6 veckor. På extremt svaga buskar kan man behöva upprepa ympningen. Även vid plantering av blåbärsbuskar är det klokt att ympa jorden. I fallet blåbär är det bestämda svampar som behövs, s.k. mykorrhizasvampar, som bl.a. hjälper blåbärsrötterna att ta upp näring. 1-2 dl jord från ett ställe i skogen, där de vilda blåbären trivs, blandat i planteringsjorden runt rötterna på de odlade blåbärsplantorna fungerar fint. På samma sätt kan man ympa odlade arter och kloner av t.ex. lingon, tranbär, hjortron och (al)åkerbär med lite jord från deras vilda släktingar. Skydd mot sorkar Sorkar är en fara för de flesta fleråriga plantor. Minst giller sorkarna rabarber, svarta vinbär och aronia. Men undantag finns, även dessa växtslag kan skadas av sork. Ett enkelt sätt att skydda plantorna är med skarpkantat 1 Redaktör: Kirsten Jensen , , kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Avregistrera

2 stenkross/stenmjöl. En skyffelfull blandad i planteringsjorden runt rötterna + en skyffelfull runt stameller grenbaser på jordytan efter planteringen. OBS! På arter som vill ha lågt ph-värde (blåbär, lingon, tranbär, hjortron, alåkerbär, hallon och rosenkvitten) bör man inte välja mussel- och snäckskal, kalk- eller sandsten som grundmaterial för stenkrosset, det höjer ph-värdet. Där måste man välja en lågreaktiv stenart som t.ex. granit. Om man odlar på plast bör stenkrosset runt stam- och grenbaser läggas ovan på plasten, så att denna tyngs ner. Då sorkarna tvingas upp på ytan för att ta sig fram till plantan, vilket de inte giller. Stenkrosset på markytan skyddar samtidigt mot ogräs. OBS! Även om sorkarna kan göra rejäl skada på sparrisplantor är stenkross inte bästa lösningen här, det skadar skotten för mycket. Här är det bättre att sätta ut sorkfällor eller dyl. Frost Varken blommor eller blomknoppar på fruktträd och bärbuskar, eller deras nyutslagna bladknoppar giller frost. Utslagna blommor tål sällan lägre temperaturer än 0 C, arter som blåbärstry, rosenkvitten, havtorn, vinbär och krusbär tål dock några frostgrader, blåbärstry och rosenkvitten är tåligast. Blomknoppar av t.ex. jordgubbar och fruktträd tål från ca -5 till -1 C beroende av utvecklingsgrad. Vad angår bladknoppar är det vin och hallon som är känsligast, vinskott tål inte frost överhuvudtaget, hallon bara några få minusgrader, direkt i knoppsprickningen. När först bladen börjar slå ut ökar toleransen hos hallonplantorna. I vinodlingarna har aprilfrosten ställt till en del skador, så att många knoppar inte slår ut alls. Kom ihåg att det är skillnad på frost och markfrost i prognoserna! Om det är frost mäts i 2 meters höjd, markfrost däremot i marknivå. Det kan utmärk bli markfrost även om prognosen för nattemperaturen säger +3-4 C i två meters höjd, åtminstone en klar natt. I jordgubbsfälten har frosten i april har gett lite skador på oskyddade Florencefält och på knopparna på drivna fält, men än så länge har jag inte sett allvarliga skador som hotar skördens storlek, men nog försenar skörden ett par dagar. Till förseningen bidrar de många övervintrande blomklasar med blinda blommor, d.v.s. blommor utan den gula blombotten, som sedan utvecklas till bäret. De övervintrande blomklasarna lockades fram under den långa, milda, blöta hösten, de sträcker inte på sig och blommorna förblir små. Det kommer riktiga blomklasar sedan. Kom ihåg: Frostskyddsbevattningen skall vara på senast från det ögonblick temperaturen sjunker under 0 C på det kallaste stället i fältet (oftast en sänka) tills all is smält på morgonen; inte stängas av så snart lufttemperaturen når över 0 C. Då får isen blommorna att frysa. Nyfräst jord håller sämre på värmen än ofräst eftersom den innehåller mer luft än vatten. Alternativet är att vattna lätt på den uppfrästa jorden, så att den bättre kan lagra värme, se nästa punkt. Om Ni vill skydda fälten genom att bevattna inför en frostnatt, MÅSTE det ske så tidigt på dagen, att jorden hinner värmas upp igen. Dvs. vattna på morgonen, och inte mer än 10 mm. Gör det enbart när Ni med säkerhet vet, att eftermiddagen blir solig. Bevattning tidigt, en molnig och kall eftermiddag samt uppklarning till kvällen är värre än ingen bevattning. Samma sak gäller bevattning på eftermiddagen, kvällssol räcker inte för att kompensera för den nerkylning jordens utsätts för under bevattningen. Halmning nu ger extra låg nattemperatur. Det kan skilja upp till 10 C på halmat resp. ohalmat fält! Gammal halm och gammal blast som täcker jorden fungerar ungefär som en halmning. Om Ni har plastlist ger halmning i gångarna dock inte helt så stor temperaturskillnad, förutsatt att plasten inte är täckt med gammal blast, jord eller dyl., utan att den svarta färgen faktisk syns, och kan samla värme i raderna. Jordvärmen räcker max cm över jordytan om inte fältet är täckt. Täckningen kan vara fiberduk, eller rök från blöt halm. Rökmetoden förutsätter dels, att röken inte kan blåsa bort, dels att Ni informerar grannar och brandkåren om, att Ni avser att elda blöt halm och när Ni avser att göra det. Samt naturligtvis att Ni håller uppsikt över eldningen, så att elden inte sprider sig. I tunnlarna är blomningen i gång, och även på drivna fält i zon I och II börjar blomningen komma igång. Alltså dags för gråmögelbekämpning. Vid avtäckning av drivna fält, samt i tunnel är det dessutom viktigt att vara uppmärksam på mjöldaggsangrepp. Samt som alltid att försöka hindra resistensbildning. Danska tidskriften Frugt&Grønt klassade de kemiska medlen i olika riskgrupper i senaste numret (nr , s ), och jag tillåter mig att citera klassningen. Svampbekämpning i jordgubbar a) Candit, Amistar, Mirador 250 SC, Signum. Max tre behandlingar inom familjen, max 2 behandlingar med samma medel per år (OBS! Amistar och Mirador innehåller samma aktivsubstans). Resistensrisken är mycket hög hög, särskilt för de tre första medel som bara har en aktiv substans var. Vid ensidig användning av Signum uppstår resistens dock också lätt b) Switch 62,5W, Frupica, Scala. Max två behandlingar inom Familjen. Medel resistensrisk, minst risk 2

3 har Switch, som har två aktiva substanser. Scala bör inte ingå med mer än 1 behandling av 3 eller 2 av totalt 4 behandlingar mot gråmögel. c) Teldor. Max tre behandlingar. Låg till medium resistensrisk, men bör inte användas som enda medel. Ingen risk för korsresistens med andra medel. d) Topas 100 EC. Max 2 behandlingar, och enbart EFTER skörd. Ingen risk för korsresistens med andra medel. Mjöldagg Gråmögel Läderröta Sidoeffekt Amistar (0,8-1,0 l/ha) Ja ja nej Prestop (enl. behov) Binab (Bär: 0,4 kg/ha + 1 Nej Ja Ja Svartfläck- Scala (2,0 kg socker per ha, Vector: sjuka l/ha) Enl. behov) Candit (0,2 kg/ha) Ja (ja) Nej Ögonfläck- Signum (1,8 sjuka kg/ha) Frupica (0,8-0,9 l/ha) Ja Ja nej Svartfläck- Switch (0,8- sjuka 1,0 kg/ha) Kumulus DF (4-6 kg/ha) Ja Nej Nej Spinn- Teldor (1,5 kvalster kg/ha) Mirador (1,0 l/ha) Ja Ja nej Topas (0,25-0,5 l/ha) Medlen kan vanligtvis blandas med alla bladgödselmedel, utom Binab Vector och Prestop som tillförs torrt med bin eller humlor, och Switch, som man inte skall blanda med kaliumfosfit. Vid användning av Switch och Signum MÅSTE man använda radspruta. Vid övr. medel får man både bättre täckning (och därmed bättre effekt), bättre miljö och bättre ekonomi genom att göra det. Doserna ovan motsvarar bredsprutning, vid användning av radsprutning måste man göra en bedömning av, hur stor %-del av ytan som behandlas och reducera doserna motsvarande. Vid användning av insektdistribuerad Binab Vector rekommenderas sprutaning med Binab Bär en gång vid begynnande blomning och en gång i slutet av blomningen. Dosen är 0,4 kg/ha + 1 kg socker/melass per ha. Vid påfyllning av distribueringsboxen bör man inte lägga tjockare skikt än 2-3 mm för humlor, 1,5-2 mm för bin. I tester har fortsatt bekämpning med Binab Bär var 5-7:e dag under regniga perioder under kartutveckling och skörd gett 20-60% mindre gråmögel än ingen behandling, oberoende av om behandlingarna under blomningen gjorts med kemiska eller biologiska medel. Reduktionen av läderröta-angreppen var än större. S ka de djur i jordgubbsfälten e) Binab Bär och Binab Vector. Ingen resistensrisk, obegränsat antal behandlingar. Binab Vector tillförs med humlor eller bin under blomningen. f) Prestop. Ingen resistensrisk, tillförs med humlor under blomningen. g) Kumulus DF. Obegränsat antal behandlingar. Kräver C för att få effekt, kan blandas med Scala eller Teldor. OBS! Skadlig för rovkvalster. Polka får lätt brännskador av Kumulus! Mjöl- Grå- Läderdagg mögel röta Ja Ja ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Karenstider mm. Enbart efter skörd: Topas; 14 dagar: Candit; 10 dagar: Switch; 7 dagar: Amistar, Frupica, Mirador, Teldor, samt i IP/Sigillodling: Scala och Signum; 3 dagar: Signum och Scala (enbart i konventionell odling), 0 dagar: Binabmedlen, Prestop och Kumulus, som alla tre är tillåtet även i ekologisk odling. I praxis kan man dock enbart tillföra Binab Vector och Prestop under blomningen eftersom de tillförs med pollinatörer. Alla kemiska gråmögel/mjöldaggsmedel dödar nyttosvamparna i Binab och Prestop, men under olika lång tid: Väntetider mellan tillförsel av kemiska medel och Binab-medlen: Från Switch, Frupica och Signum tills Binab-produkterna tillförs: dagar, Candit, Mirador och Amistar: dagar, Scala: 7 dagar, Teldor: 5-7 dagar. Kumulus kan tillföras före eller efter Binab-produkterna utan att minska effekten, Binab Bär och Kumulus bör dock inte tankblandas. Samma sak gäller insekt- och kvalstermedel. Liknande karenstider kan antas gälla för Prestop. Kaliumbicarbonat är fortfarande inte godkänt som växtskyddsmedel av Kemikalieinspektionen, och enda godkända oljemedlet (fruktträds Effekt) finns enbart att köpa i konsumentförpackningar. Glöm inte att regelbundet titta efter spinnkvalster och vecklare (se förra brevet). På varma fält börjar även jordgubbsvivlarna vakna, även om jag än så länge inte har sett särskilt mycket till dem: 3

4 Aprilfrosten har förhoppningsvis decimerat antalet. Även de många spindlarna i fälten hjälper till att minska mängden vivlar. När Ni ser de karakteristiska 1-2 mm små hål, symmetriskt fördelade runt mittnerven på de nya bladen och de första avbitna knopparna är det dags att göra en bedömning: Hur stor andel av blommorna har slagit ut (särskilt gäller det unga fält i närheten av fynden, som huvudsakligen sker i äldre fält)? Om huvudparten av blommorna slagit ut i alla fält kan man låta bli att bekämpa. Om större mängder vivlar däremot vaknar före eller i början av blomningen är bekämpning befogat. Minst skadlig för nyttodjuren är det kemiska medlet Calypso. Det är dock ett kontaktmedel, så det är viktigt att spruta, när det finns chans att träffa vivlarna, dvs. kvällstid, om möjligt med radspruta och med hög vätskemängd och vätmedel. I Tyskland rekommenderas 2 behandlingar med 5-7 dagars mellanrum vid kraftiga angrepp. Bredsprutningsdosen är 0, 25 l/ha, men radspruta är att föredra. Före blom är även pyretroiderna Fastac 50 och Karate 2,5 WG tillåtna, de dödar dock även alla nyttodjur i fältet och försenar utsättningen av rovkvalster med minst 4-6 veckor, så de bör högst användas på sistaårsfält som skall röjas strax efter skörd. I ekologisk odling kan man i stället använda antingen Pyretrum NA Emulsion (5-6 l/ha, EU-ekologisk odling) eller Raptol (4 l/ha, all eko-odling). Dessa medel är också bigiftiga, så här måste Ni bedöma behovet av bekämpning innan blommorna slår ut. Även här bör man behandla kvällstid när bin och humlor slutat för dagen, och vivlarna blivit slöa. Också här gäller att hög vätskemängd och radspruta ger bäst effekt. Betanal har fått en tillfällig dispens 2/5-29/8, men just nu är inte vädret med på behandling. Om temperaturen de första 2-3 nätterna efter behandlingen sjunker under +4-5 C är risken för bladskador stor. Mekanisk bearbetning är att föredra, särskilt när det är så kallt som nu. Det är snart sista frist att bekämpa gräs med Select eller Focus Ultra, båda medlen har 40 dagars karenstid. Ni, som vill bränna gångarna med kemiska kontaktmedel måste göra det före blomningen. Reglone och Quad-Glob 200 SL är tillåtna. Mellan blomning och skördens avslutning är inga brännande medel (utöver vissa typer av ättika) godkända. Efter skörd får man använda Reglone och Diqua. Ö v rig t i jordgubbsfält en Mesurol Snigelgift får användas tom. 29:e mars I och med vi inte vet något om när snön smälter nästa år, är det säkrast att använda slut på medlet i år. Det skall i så fall läggas ut innan blomningen börjar. Och inte på fält, där man satsar på en tidig utsättning av rovkvalster, eller där barn, hundar eller katter brukar vistas i fältet. Dosen är 3-5 kg per ha, enklast är att blanda medlet i handelsgödsel. Bäst är förstås att radsprida både gödsel och snigelgift. Ett mer miljövänligt medel är järnfosfat som finns under flera olika namn. Det är så pass ofarligt för alla andra än sniglar och snäckor, att det får spridas hela säsongen. Och även i ekologisk odling. Aktiviteter inom frukt - och bärodl ing våren 2012: Kurs: Tisdagen den 30:e maj kl : Temadag pollinering och pollinatörer. Kurs med studiebesök i Dimbo/Tidaholm. Hur fungerar det att hyra in bin i sin bärodling? Eller bör man välja humlor? Vad kan man göra för att få fler naturliga pollinatörer i odlingen? Kursen avslutas med ett studiebesök på Gästgivaregårdens Jordgubbsodling, med visning av bikupor och biologisk bekämpning med dessa. Pris: 500 kr/person exkl. moms, inkl. fika och lättare kvällsmåltid. Anmälan senast den 21:e maj till utbudskod Halvdagskurser och fältvandringar: Tisdagen den 5:e juni: Temadag ekologisk frukt- och bärodling med sprutteknik. Eftermiddagskurs och kvällsfältvandring Öboängen/Kålland vid Lidköping. Kurs: kl med tema sprutteknik för ekologiska odlare. kl fältvandring i ekologisk odling av paprika, melon, äpplen, päron och blåbär Pris för kurs: 250 kr/person exkl. moms, inkl. fika. Anmälan till kurs senast den 28:e maj till utbudskod Fältvandring gratis deltagande utan anmälan. Ta med egen fikakorg till fältvandringen. Dessutom: Tisdagen den 23:a maj kl Fältvandring hos Anders Hagberg i Edsvalla (Värmland), arrangerat av GRO. Tema tunnelodling och Integrerad växtskydd. Ingen anmälan. För samåkning ring Calle Ericsson

5 Redaktör: Kirsten Jensen , , Avregistrera 5

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat växtskydd på? Vad vet vi i dag om kraven? 10:05-10:30

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär Jordbruksinformation 4 2010 Reviderad 2017 Starta eko Bär 2 Börja odla ekologiska bär Text: Christina Winter, Jordbruksverket Foto: Margareta Magnusson sid. 6, övriga Christina Winter Reviderad oktober

Läs mer

Författare Winter C. Utgivningsår 2010

Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Bär Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 3 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning

Läs mer

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Informationsbladet delades ut vid fältvandringen 27/8 2008. Skadegörare som vållat skada i odlingen under året tas upp tillsammans med förslag till växtskyddsstrategiplan

Läs mer

Av kunderna är 60 % små- medelstora företag, och de besöks personligen varje år av plantskolan. 80 % av kunderna finns i Tyskland.

Av kunderna är 60 % små- medelstora företag, och de besöks personligen varje år av plantskolan. 80 % av kunderna finns i Tyskland. Soft Fruit Conference på Hooks Herrgård 2.-3.12.14 Plantskolan Henselmans jordgubbsplantor presenterades. Det är ett familjeföretag på 18 ha som producerar 7,5 milj. plantor per år Man har ett Hygiene

Läs mer

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST Ogräsbekämpning - generellt i bönor och ärtor Bönor och ärtor är mer känsliga för ogräsmedel än spannmålsgrödor och raps. Det är färre alternativ i marknaden för att bekämpa ogräs i bönor och ärtor. Ogräsbehandlingar

Läs mer

Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling

Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling Informationsbladet delades ut i samband med fältvandringen 13 maj 2009, men har kompletteras efter det. Här beskrivs skadegörare som vållat skada i odlingen tillsammans

Läs mer

Skorv. Monilia. Gloeosporium. Fyra fungicider med olika verkningsmekanism för bekämpning av svampangrepp i äpple och päron.

Skorv. Monilia. Gloeosporium. Fyra fungicider med olika verkningsmekanism för bekämpning av svampangrepp i äpple och päron. Skorv Fyra fungicider med olika verkningsmekanism för bekämpning av svampangrepp i äpple och päron. Monilia Fyra produkter med effekt på skorv. Candit och Delan WG har dessutom effekt på gloeosporium (lagringssjukdom).

Läs mer

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir rödaktig. Nyttodjur Phytoseiulus persimilis Lever endast av

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

Förteckning över godkända biologiska och kemiska medel i bärodling 2003

Förteckning över godkända biologiska och kemiska medel i bärodling 2003 Förteckning över godkända biologiska och kemiska medel i bärodling 2003 Länsstyrelsernas trädgårdsrådgivning Innehåll Värdefulla telefonnummer...3 Jordgubbar - svampmedel...4 Jordgubbar - insektsmedel.........5

Läs mer

Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt

Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling 2007 Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt Våra odlade bär är omtyckta, exklusiva och smakrika produkter. Ekologiskt odlade bär efterfrågas

Läs mer

Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling

Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling Jordbruksinformation 6 2008 Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling Skörden i ekologisk frukt- och bärodling är oftast betydligt lägre än i konventionell

Läs mer

Växtskyddsmedel 2015 bär. www.jordbruksverket.se

Växtskyddsmedel 2015 bär. www.jordbruksverket.se Växtskyddsmedel 205 bär www.jordbruksverket.se Mars 205 Sammanställt av: Sanja Manduric Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Box 2 230 53 ALNARP tfn 0404 52 90 mobil 070589 64 50 sanja.manduric@jordbruksverket.se

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 9 Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto namn LRF 105 33 Stockholm kod Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut bifall Kemikalieinspektionen bifaller ansökan

Läs mer

Agil 100 EC. Tar effektivt hand om gräsogräs och spillsäd.

Agil 100 EC. Tar effektivt hand om gräsogräs och spillsäd. Agil 100 EC Tar effektivt hand om gräsogräs och spillsäd. Agil 100 EC Verkar snabbt och är enkel att applicera! Innehåll: 100 g/l propaquizafop Formulering: EC (Emulgerbart koncentrat) Registrerade grödor:

Läs mer

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 7 december 2011. KIFS 2011:5 Utkom

Läs mer

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet. 2 Beskrivning av ärendet Den 17 mars 2016 inkom ansökan om dispens för nedanstående ändamål.

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet. 2 Beskrivning av ärendet Den 17 mars 2016 inkom ansökan om dispens för nedanstående ändamål. BESLUT Tillstånd och upplysning Johan Axelman Datum 2016-05-20 Diarienr 5.1.2.a-H16-03962 Produktkod Delgivningskvitto LRF 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut

Läs mer

Växtskyddsmedel 2017 bär.

Växtskyddsmedel 2017 bär. Växtskyddsmedel 2017 bär www.jordbruksverket.se 1 Januari 2017 Sammanställt av: Sanja Manduric Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Box 12 230 53 ALNARP tfn 04041 52 90 mobil 070589 64 50 sanja.manduric@jordbruksverket.se

Läs mer

Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr /06

Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr /06 Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr. 25-9719/06 Projektansvarig Adress Birgitta Svensson, Rånna försöksstation, SLU Område Hortikultur, Box 44, 230

Läs mer

Bekämpning av mördarsniglar åtgärder

Bekämpning av mördarsniglar åtgärder Bekämpning av mördarsniglar åtgärder Västerås Inledning Detta dokument kommer att uppdateras med de åtgärder som görs och de slutsatser som dras. Tidigare informationer av allmän natur får ligga kvar eftersom

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

Tunnlar och växthus. lyfter odlingen

Tunnlar och växthus. lyfter odlingen Under tre år har Jordbruksverket och SLU tillsammans med odlare och rådgivare samlat insikter om och u tvecklat ekologisk bärodling i tunnlar och växthus. Christina Winter, Jordbruksverket, presenterar

Läs mer

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007 Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007 Text och foto: Margareta Magnusson Projektet har finansierats av jordbruksverkets

Läs mer

Växtskyddsmedel för ekologisk lantbruk. Johan Ascard, Jordbruksverket

Växtskyddsmedel för ekologisk lantbruk. Johan Ascard, Jordbruksverket Växtskyddsmedel för ekologisk lantbruk Johan Ascard, Jordbruksverket Växtskyddstrategier i ekologisk odling Förebyggande åtgärder Varierad växtföljd Friskt utsäde Lämpliga sorter Lämplig odlingsplats Odlingsteknik

Läs mer

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans

Läs mer

SKÖTSELRÅD. Hantering av mottagen leverans: Plantering:

SKÖTSELRÅD. Hantering av mottagen leverans: Plantering: SKÖTSELRÅD För att ge dina nya växter bäst förutsättningar vid nyetablering, vänligen ta del utav våra Skötselråd! Hantering av mottagen leverans: Placera växterna i ett skuggigt område och helst i lä

Läs mer

Putt GK G 07: 24-26 1

Putt GK G 07: 24-26 1 1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium

Läs mer

Ekologisk bärodling under tak Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, november 2006.

Ekologisk bärodling under tak Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, november 2006. Ekologisk bärodling under tak Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, november 2006. Kompendiet är finansierat gemensamt av EU och Svenska Staten inom Miljöstödsprogrammet

Läs mer

Växtskyddsmedel för ekologisk bärodling. Version

Växtskyddsmedel för ekologisk bärodling. Version Växtskyddsmedel för ekologisk bärodling 2015 Version 2015-06-15 Växtskyddsmedel för ekologisk bärodling 2015 Växtskyddet i ekologisk odling ska grundas på förebyggande åtgärder, som att välja lämpliga

Läs mer

Ekologisk odling av björnbär Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, oktober 2006.

Ekologisk odling av björnbär Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, oktober 2006. Ekologisk odling av björnbär Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, oktober 2006. Kompendiet är finansierat gemensamt av EU och Svenska Staten inom Miljöstödsprogrammet och får

Läs mer

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Konsten att övertala bönder att odla blommor Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen

Läs mer

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område

Läs mer

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet

Läs mer

Växtskyddsmedel 2018 bär.

Växtskyddsmedel 2018 bär. Växtskyddsmedel 208 bär www.jordbruksverket.se Januari 208 Sammanställt av: Sanja Manduric Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Box 2 230 53 ALNARP tfn 040-4 52 90 mobil 070-589 64 50 sanja.manduric@jordbruksverket.se

Läs mer

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet KEMI Kemikalieinspektionen Swedish Chemicals Agency 2014-04-23 5.1.2.a-H14-02896 Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan

Läs mer

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning

Läs mer

- Precis, det är det jag tänker! Att man har lite sallad, morötter, och bara kunna gå ut och plocka. - Som det är nu så har jag krukor...

- Precis, det är det jag tänker! Att man har lite sallad, morötter, och bara kunna gå ut och plocka. - Som det är nu så har jag krukor... Trädgårdsarbete - Nu är det ju snart sommar och jag har precis köpt ett hus med en ganska stor trädgård. Och jag vet inte så mycket om det här med trädgårdsarbete. Jag tycker det verkar ganska spännande

Läs mer

Kemikalieinspektionen, Swedish Chemicals Agency a-H

Kemikalieinspektionen, Swedish Chemicals Agency a-H KEM Kemikalieinspektionen, Swedish Chemicals Agency 2014-06-12 05.1.2.a-H14-02987 Er referens Aktnr Regnr Tillstånd och upplysning 2014/6745 F-2423 4693 Lena Hansson Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Fördjupning om humlor i bärodling

Fördjupning om humlor i bärodling Fördjupning om humlor i bärodling Rådgivare Thilda Håkansson HIR Skåne thilda.hakansson@hushallningssallskapet.se, tele: 010-4762263 Odlingen av bär har förändrats Produktion av svenska bär under längre

Läs mer

Växtskyddsmedel 2019 bär.

Växtskyddsmedel 2019 bär. Växtskyddsmedel 09 bär www.jordbruksverket.se Februari 09 Sammanställt av: Sanja Manduric och Axel Benediktsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Box 0 5 Alnarp mobil 070-589 64 50 mobil 076-856

Läs mer

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet Tillstånd upplysning Johan Axelman Delgivningskvitto LRF 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut bifall Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om dispens från

Läs mer

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och

Läs mer

BESLUT. Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

BESLUT. Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet Tillstånd och upplysning Isabella Danckwardt-Lillieström Delgivningskvitto LRF 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut Kemikalieinspektionen beviljar delvis dispens

Läs mer

Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips

Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips 2016 Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips Allmänt Sverige är skyddad zon för Bemisia tabaci, vilket innebär att landet skall vara fritt från skadegöraren att det inom landet

Läs mer

Ekologisk odling av smultron Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, november 2006.

Ekologisk odling av smultron Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, november 2006. Ekologisk odling av smultron Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, november 2006. Kompendiet är finansierat gemensamt av EU och Svenska Staten inom Miljöstödsprogrammet och får

Läs mer

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Specialarbete HGU 2003 Av: Johan Widell Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Ett vanligt förekommande problem med golfbaneskötsel i vårat klimat är

Läs mer

Tillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter

Tillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter Tillväxtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare- norska försök och erfarenheter Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik Frøavlskonferanse 25. november 2009, Hässleholm, Skåne Tilväxtreglering Godkända

Läs mer

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med Pollineringspoolen! Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen

Läs mer

Strategier mot skadegörare i ärter

Strategier mot skadegörare i ärter Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd

Läs mer

Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin

Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin Dokumenterad bästa effekt Bekämpar bladmögel, torrfläcksjuka och bomullsröta Mycket låg resistensrisk TM Revus och Revus Top en stark

Läs mer

Ekologisk odling av trädgårdslingon: Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, november 2006.

Ekologisk odling av trädgårdslingon: Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, november 2006. Ekologisk odling av trädgårdslingon: Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, november 2006. Kompendiet är finansierat gemensamt av EU och Svenska Staten inom Miljöstödsprogrammet

Läs mer

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,

Läs mer

Patogena svampar (och närbesläktade)

Patogena svampar (och närbesläktade) Patogena svampar (och närbesläktade) Förutsättningar för svampangrepp Smittan=svampen Spridningen Infektionsförhållanden Viktiga grupper: Rotsvampar (inkl. algsvampar) gråmögel Phytophthora mjöldagg rost

Läs mer

Miljöhandbok. Årstafältets koloniområde

Miljöhandbok. Årstafältets koloniområde Miljöhandbok Årstafältets koloniområde 2017 Vårt miljöarbete Årstafältets koloniområde I vår förening har vi beslutat att vi ska miljödiplomera oss enligt Koloniträdgårdsförbundets regelverk. Genom att

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

- ny effektiv insekticid

- ny effektiv insekticid - ny effektiv insekticid Ny verkningsmekanism Brett verkningsspektrum på sugande insekter Fullt systemisk både uppåt och nedåt i plantan Ingen korsresistens med andra insekticider Långtidseffekt Skonsam

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige? Känner du dig hemma i naturen? Finns det allemansrätt i landet du kommer från? Vad vill du göra på stranden? Vilken plats är din favoritplats? Varför? Är du rädd för djur i skogen? Är du rädd för djur

Läs mer

UPMA (UTVIDGAT PRODUKTGODKÄNNANDE FÖR MINDRE ANVÄNDNINGSOMRÅDEN, TIDIGARE KALLAT OFF-LABLE )

UPMA (UTVIDGAT PRODUKTGODKÄNNANDE FÖR MINDRE ANVÄNDNINGSOMRÅDEN, TIDIGARE KALLAT OFF-LABLE ) UPMA (UTVIDGAT PRODUKTGODKÄNNANDE FÖR MINDRE ANVÄNDNINGSOMRÅDEN, TIDIGARE KALLAT OFF-LABLE ) Utvidgat produktgodkännande innebär att preparat som är godkända i någon gröda i Sverige, efter beslut från

Läs mer

Har du jätteloka på din tomt eller mark?

Har du jätteloka på din tomt eller mark? Har du jätteloka på din tomt eller mark? Vad är en jätteloka? Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) är en växt som förts in till Sverige och som sprider sig lätt. Den växer i stora bestånd som konkurrerar

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila

Läs mer

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 11 mars 2014. KIFS 2014:1 Utkom

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsmedel i ekologisk odling av grönsaker på friland 2010

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsmedel i ekologisk odling av grönsaker på friland 2010 Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsmedel i ekologisk odling av grönsaker på friland 2010 Författare Ascard J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Ekologisk odling av grönsaker på friland.

Läs mer

LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie

LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Odling av smultron Slutrapport från projekt 2016-2017 Birgitta Svensson 1, Johan A. Stenberg 2 och Jan F. Jensen 3 1 Institutionen för

Läs mer

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

Växtskyddsmedel 2014 bär.

Växtskyddsmedel 2014 bär. Växtskyddsmedel 204 bär www.jordbruksverket.se Sammanställt av: Sanja Manduric Jordbruksverket Box 2 230 53 ALNARP tfn 040 4 52 90 mobil 070 589 64 50 sanja.manduric@jordbruksverket.se Webbplats: www.jordbruksverket.se/vaxtskyddsmedelbar

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition

Läs mer

Bli proffs på plantering

Bli proffs på plantering FOTO: MICHAEL ENGMAN PLANTERINGSINTRUKTION Bli proffs på plantering Att plantera är egentligen inte särskilt svårt, men instruktionerna kan ibland vara lite knepiga att förstå sig på. Vad är egentligen

Läs mer

Växtskyddsmedel 2013 bär.

Växtskyddsmedel 2013 bär. Växtskyddsmedel 213 bär www.jordbruksverket.se 1 Sammanställt av: Sanja Manduric Jordbruksverket Box 12 23 53 ALNARP tfn 4 41 52 9 mobil 7 589 64 5 sanja.manduric@jordbruksverket.se Webbplats: www.jordbruksverket.se/vaxtskyddsmedelbar

Läs mer

Att få. blommor och bin. att trivas

Att få. blommor och bin. att trivas Att få blommor och bin att trivas Finns det bin ökar äppelskörden. Samarbeta med våra vänner bina Bin och andra insekter gör stor nytta när de flyger från blomma till blomma och hjälper till med pollinering.

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?

Läs mer

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara Ulf Axelson, ÖSF 20161201 Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens 20161201 Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara Ulf Axelson, ÖSF 20161201 Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter. Riskbedömning

Läs mer

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Växter och stubbar Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Tegelstugans Förskola ligger i Veberöd och består av åtta avdelningar. Förskolan har en stor grön gård med många outnyttjade möjligheter

Läs mer

Mjöldagg är vanligt förekommande...

Mjöldagg är vanligt förekommande... är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt

Läs mer

Växtskyddsmedel 2016 bär.

Växtskyddsmedel 2016 bär. Växtskyddsmedel 206 bär www.jordbruksverket.se Februari 206 Sammanställt av: Sanja Manduric och Victoria Tönnberg Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Box 2 230 53 ALNARP tfn 040-4 52 90 mobil 070-589

Läs mer

Växtskydd. Svarsförslag till övningsuppgift vid tvärvillkorskurs den 2-3 september Karin Almgren Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Växtskydd. Svarsförslag till övningsuppgift vid tvärvillkorskurs den 2-3 september Karin Almgren Länsstyrelsen i Västra Götalands län Växtskydd Svarsförslag till övningsuppgift vid tvärvillkorskurs den 2-3 september 2008 Karin Almgren Länsstyrelsen i Västra Götalands län 1 Svar! Vskydd 3 Du besöker ett företag som brukar 75 ha åker i

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden

Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö Barthold Feidenhans l, Planteproduktion Afdeling specialviden Program! Sjukdomar i dansk gräsfröproduktion Vad visar de danska fältförsöken?

Läs mer

Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2008 Råd och tips

Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2008 Råd och tips Juni 2008 Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2008 Råd och tips Allmänt Sverige är skyddad zon för Bemisia tabaci, vilket innebär att landet skall vara fritt från skadegöraren eller att

Läs mer

Kretsloppskomposten

Kretsloppskomposten Kretsloppskomposten www.fobo.se 1 Hösten, vintern o vårens avfall. Avfall och jord blandat 50:50. 25 maj 2011 Täckt med jord ca 5 cm. Förodlade plantor av jordärtskockan Lola klara för plantering. Fyra

Läs mer

Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård

Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård Parkslide Foto: Nils Carlsson Har du smitare i din trädgård? Trädgårdar utgör en stor spridningsrisk för invasiva främmande

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

FÅ ETT RIKARE LIV MED KRYDDOR, FRUKT, BÄR OCH GRÖNSAKER PÅ BALKONGEN OCH UTEPLATSEN MED PLANTAGENS NYA LÖSNINGAR.

FÅ ETT RIKARE LIV MED KRYDDOR, FRUKT, BÄR OCH GRÖNSAKER PÅ BALKONGEN OCH UTEPLATSEN MED PLANTAGENS NYA LÖSNINGAR. FÅ ETT RIKARE LIV MED KRYDDOR, FRUKT, BÄR OCH GRÖNSAKER PÅ BALKONGEN OCH UTEPLATSEN MED PLANTAGENS NYA LÖSNINGAR. Tillbaka till naturen Skapa din egen unika odling var du vill. Bestäm vad du vill odla,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT

NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT 2013 NOTERINGSHÄFTE FÖR IP FRUKT Detta häfte utgör grundvalen för godkännande av din frukt som IP-odlad. Det är därför av stor vikt att du så noga som möjligt gör fortlöpande noteringar

Läs mer

dazide SAMPLE ENHANCE Tillväxtregulator för växter i växthus Reg nr 5033 Behörighetsklass 1L. Endast för yrkesmässigt bruk efter särskilt tillstånd.

dazide SAMPLE ENHANCE Tillväxtregulator för växter i växthus Reg nr 5033 Behörighetsklass 1L. Endast för yrkesmässigt bruk efter särskilt tillstånd. Läs medföljande anvisningar före användningen. Riskupplysningar och Skyddsanvisningar Förvaras oåtkomligt för barn Förvaras åtskilt från livsmedel och djurfoder Åt inte, drick inte eller rök inte under

Läs mer

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09 Resurseffektivitet -Pollinering Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 PM 3. Resurshushållning- Pollinering Detta PM syftar till att redogöra honungsbins, och deras

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Produktion av jordgubbar och hallon med hög kvalitet i plasttunnel och under utvidgad säsong,

Produktion av jordgubbar och hallon med hög kvalitet i plasttunnel och under utvidgad säsong, Slutrapport för projekt 35615 och V55622 Produktion av jordgubbar och hallon med hög kvalitet i plasttunnel och under utvidgad säsong, 23-5. Birgitta Svensson, försöksledare, SLU Rånna försöksstation,

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Rapport från SGFs Bankonsulent Det är inte klokt vad tiden går fort, snart är vi inne i mars månad. Hoppas ni verkligen har hunnit med all maskinservice, skyltar och annat banmaterial som skall målas,

Läs mer