FCG Finnish Consulting Group Ab

Transkript

1 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker I FCG Finnish Consulting Group Ab CPC FINLAND AB MKB-FÖRFARANDE FÖR LAPPFJÄRDS OCH LAKIAKANGAS VINDKRAFTSPARKER PROGRAM FÖR MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 4/2012

2 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker II INNEHÅ LLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING PROJEKTANSVARIG FÖRFARANDE VID MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING Tillämpande av MKB-förfarande på projektet MKB-förfarandets skeden Bedömningsförfarandets parter Samordning av planläggningen och MKB-förfarandet Tidsplan för bedömningsförfarandet BESKRIVNING AV PROJEKTET Bakgrund o ch mo tive ring till pro jek te t Vindkraftsparkens placering och markanvändningsbehov Vindkraftverk Vindkraftverkens fundament Bygg- och servicevägar Elöverföring inom vindkraftsparken Elöverföring utanför vindkraftsparken Anläggning av vindkraftsparken Drift och underhåll Nedläggning Planeringsläge och tidsplan för genomförande ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM Vindkraftsparker i drift i näromgivningen Vindkraftsparker som planeras i näromgivningen Kristinestad Ulvsby 400 kv kraftledning TILLSTÅND OCH BESLUT FÖR PROJEKTET Markanvändningsrättigheter och -avtal Planläggning och bygglov Flyghindertillstånd Tillstånd för undersökning av kraftledningsområdet Inlö sningstillstånd fö r k ra ftledningsom råde t Tillstånd enligt elmarknadslagen Tillstånd för anslutning till landsväg Övriga tillstånd som eventuellt behövs DE ALTERNATIV SOM SKA BEDÖMAS Planering av vindkraftverkens placering Utformning av alternativ Alternativ 1: Lappfjärd Alternativ 2: Lakiakangas Alternativ 3: Vindkraftsparker både på Lappfjärds och på Lakiakangas projektområden Övriga alternativ för elöverföringen Projektet genomförs inte... 40

3 CPC Finland Ab Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker III 8 MILJÖ NS NUVAR ANDE TILLSTÅND Allmän beskrivning av vindparksom rådena Bebyggelse Nuvarande näringsverksamhet och markanvändning Planläggningssituationen Landskap och kulturarv Jordmån, berggrund och topografi Ytvatten Grundvatten Klimat och vindförhållanden Vegetation Fågelbestånd Övrig fauna Skyddsområden BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER Konsekvensernas särdrag och betydelse Jämförelse mellan alternativen Granskningsom rådena för projektets m iljökonsekvenser KO NSEKVENSER SO M SKA BEDÖ MAS Konsekvenser för samhällsstrukturen och markanvändningen Konsekvenserna för trafiken och trafiksäkerheten Bullerkonsekvenser Konsekvenser av skuggbildning Konsekvenserna för landskapet och kulturarvet Konsekve nse r fö r fo rnlämninga rna Konsekvenser för yt- och grundvatten Konsekvenser för fågelbeståndet Konsekvenser för djuren Konsekvenser för växtligheten Konsekvenserna för Natura 2000-områden och andra skyddsområden Konsekvenserna för luftkvaliteten och klimatet Utgångsdata och metoder Konsekvenserna för människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel KONSEKVENSERNA FÖR UTNYTTJANDET AV NATURTILLGÅNGARNA KONSEKVENSER EFTER NEDLÄGGNING BEDÖMNING AV DE SAMLADE KONSEKVENSERNA OSÄKERHETSFAKTORER OCH ANTAGANDEN MILJÖRISKBEDÖMNING METODER FÖR ATT MINSKA SKADLIGA KONSEKVENSER UPPFÖ LJNING AV KO NSEKVENSER NA KÄLLFÖRTECKNING...113

4 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker IV BILAGOR: Bilaga 1. Den tekniska planen för vindkraftsparkerna Bilaga 2. Profiler av ledningsgatorna Bilaga 1. Buller, skugga och synlighet. Preliminära modellresultat Bilaga 3. Bildmontage

5 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker V CPC FINLA ND A B LAPPFJÄRDS OCH LAKIAKANGAS VINDKRAFTSPARKER FÖRORD Detta program för miljökonsekvensbedömning (MKB-program) är en plan för hur m iljökonsekvensbedömningen för Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker ska genomföras. Bedömningsprogrammet har uppgjorts av FCG Finnish Consulting Group Ab på uppdrag av CPC Finland Ab. Följande personer har gjort upp programmet: Planeringschef, FM Mattias Järvinen (projektchef) Miljöplanerare, FM Suvi Rinne (projektkoordinator) Branschdirektör, AFD Jakob Kjellman Lantmäteriingenjör, YH Pertti Malinen Biolog, FK Jari Kärkkäinen Biolog, FM Tiina Mäkelä Biolog, FM Ville Suorsa Planerare, DI Sakari Mustalahti Geolog, FM Maija Aittola Arkeolog, FM Kalle Luoto Ingenjör, Ing. Hans Vadbäck Landskapsarkitekt, LARK Riikka Ger Geograf, FM Taina Ollikainen I samband m ed MKB-förfarandet lagas olika slags separata utredningar, varav följande personer är ansvariga för: Flyttfågelobservationer: Tiina Mäkelä, FCG Finnish Consulting Group Ab Harry Lillandt, Suupohjan lintutieteellinen yhdistys r.y. Paavo Sallinen, Suupohjan lintutieteellinen yhdistys r.y. Turo Tuomikoski, Suupohjan lintutieteellinen yhdistys r.y. Utredning för fåglarnas bo byggande: Ville Suorsa, FCG Finnish Consulting Group Ab Tiina Mäkelä, FCG Finnish Consulting Group Ab Fladdermusutredning: Terhi Wermundsen, Wermundsen Consulting Ab Tiina Mäkelä, FCG Finnish Consulting Group Ab Förfrågan till invånarna: Taina Ollikainen, FCG Finnish Consulting Group Ab Natura-bedömning: Jari Kärkkäinen, FCG Finnish Consulting Group Oy Tiina Mäkelä, FCG Finnish Consulting Group Oy Utredning av fornlämning: Kalle Luoto, FCG Finnish Consulting Group Oy

6 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker VI Utsikt mot Lappfjärd från Bötombergen.

7 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker VII SA MMA NDRA G Bakgrund och beskrivning av projektet Bakgrunden till vindparksprojektet är de klimatpolitiska mål som Finland har förbundit sig till genom internationella avtal och som medlem av EU. En mångsidig energiproduktion har också lyfts fram som en central prioritet i Österbottens landskapsprogram för åren Dessutom ingår i Ö sterbottens landskapsöversikt en vision om att Österbotten år 2040 ska vara känt som en verklig föregångare inom förnybar produktion och för sina stora vindkraftsparker. De vindkraftsparker som CPC Finland Ab planerar ligger främst på områden som används för skogsbruk öster om riksväg 8, cirka nio kilometer från Kristinestads centrum mot sydost. Områdena ligger till största delen på Kristinestads område och delvis i kommunerna Storå och Bötom. Enligt pre lim inära bedömningar är vindförhållandena på områdena goda. De t befintliga skogsvägnätet kan utnyttjas när vindkraftsparken byggs och underhålls. Vindparksområdena är främst i privat ägo och CPC Finland Ab har ingått arrendeavtal för området m ed m arkägarna. Vindkraftsparkerna kommer, beroende på vilket alternativ som väljs, att bestå av högst cirka hundra vindkraftverk. Enhetseffekten för den typ av vindkraftverk som ska användas är cirka 3 MW, och den sammanlagda kapaciteten skulle vara högst cirka 300 MW. Den uppskattade nettoproduktionen per år skulle i så fall vara cirka 720 GWh, vilket motsvarar den årliga elförbrukningen i cirka bostäder utan eluppvärmning eller cirka en tredjedel av Södra Österbottens elförbrukning år Elöverföringen från vindk raftsparken till e ldistributionsnätet skulle ske med e n 110 kv kraftledning. Projektansvarig CPC Finland Ab ansvarar för vindparksprojektet i Lappfjärd och Lakiakangas. CPC Finland Ab är ett finskt dotterbolag som ägs av tyska Germ ania Windpark GmbH & Co. KG. Dotterbolaget grundades på våren Germania är ett av Europas äldsta och mest erfarna bolag för planering och drift av vindkraftsparker. Germania har ve rksamhet i nio olika länder. Bolaget har byggt vindkraft om sammanlagt 310 MW och planerar över MW runt om i Europa. Tidsplan Uppgörandet av MKB-programmet inleddes på hösten 2011 vid sidan av den preliminära tekniska planeringen. Kontaktmyndigheten lägger fram MKB-programmet till påseende för en månad på våren Det egentliga bedömningsarbetet inleds samtidigt och kompletteras utifrån kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-programmet. MKB-beskrivningen som innehåller resultaten av bedömningsarbetet läggs fram till påseende i december 2012 för två månader framåt. Bedömningsförfarandet avslutas med kontaktmyndighetens utlåtande på våren Enligt den preliminära tidsplanen för projektet genomförs den förberedande planeringen, MKB-förfarandet och planläggningen av proje k tom råde t huvudsakligen under 2012 och färdigställs under den första hälften av De tillståndsförfaranden som krävs för byggandet skulle avslutas i slutet av 2013.

8 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker VIII Vindkraftsparkerna kunde eventuellt tas i bruk stegvis redan innan de är helt färdiga före utgången av Alternativ som ska bedömas i MKB-förfarandet För genomförandet av projektet granskas sammanlagt fem genomförandealternativ, där antalet vindkraftverk, platsen för vindkraftsparken och kraftledningens placeringar varierar. I MKB:n ska alternativen jämföras inbördes med avseende på sina konsekvenser. De olika alternativens konsekvenser jämförs dessutom med ett så kallat nollalternativ, en situation där projektet inte genomförs. Inga alternativa storlekar på vindkraftverken granskas inom ramen för projektet, utan det vindkraftverk som ska användas i alla alternativ består av ett cirka 140 meter högt cylindriskt torn, ett maskinrum och en trebladig rotor m ed en diameter på cirka 120 meter. Dessutom är kraftledningen en 110 kv luftledning i alla alternativ. Alternativ 1A: En mindre vindkraftspark på Lappfjärdsområdet. I alternativ 1A består vindkraftsparken av 18 vindkraftverk. Vindkraftsparkens totala kapacitet är cirka 50 MW. Vindkraftsparkens transformatorstation placeras nordost om Stugmossen. Vid elöverföringen från vindkraftsparken utnyttjas en 110 kv luftledning som byggs i anslutning till EPV Vindkraft Ab:s vindkraftspark i Ömossa. Alternativ 1B: En större vindkraftspark på Lappfjärdsområdet. I alternativ 1B består vindkraftsparken av cirka 50 vindkraftverk. Vindkraftsparkens totala kapacitet är cirka 150 MW. Vindkraftsparkens transformatorstation placeras nordost om Stugmossen. För elöverföringen från vindkraftsparken byggs en 110 kv luftledning mot öster till en befintlig 220 kv högspänningslinje, och ledningen fortsätter vid sidan av denna fram till Kristinestad. Alternativ 2A: En mindre vindkraftspark på Lakiakangasområdet. Vindkraftsparken består av 18 vindkraftverk. Vindkraftsparkens totala kapacitet är cirka 50 MW. Vindkraftsparkens transformatorstation placeras i Haaparanta i Storå. För elöverföringen från vindkraftsparken byggs en jordkabel mot nordost till EPV Regionalnät Ab:s befintliga 110 kv luftledning. Alternativ 2B: En större vindkraftspark på Lakiakangasområdet. Vindkraftsparken består av cirka 50 vindkraftverk. Vindkraftsparkens totala kapacitet är cirka 150 MW. Vindkraftsparkens transformatorstation placeras sydost om Korsbäck. För elöverföringen från vindkraftsparken byggs en 110 kv luftledning mot väster till den befintliga 220 kv högspänningslinjen, och ledningen fortsätter vid sidan av denna fram till Kristinestad. Alternativ 3: Stora vindkraftsparker både på Lappfjärds- och Lakiakangasområdet. Vindkraftsparkerna består av sammanlagt cirka 100 vindkraftverk och deras sammanlagda kapacitet är cirka 300 MW. Vindkraftsparkernas transformatorstationer placeras nordost om Stugmossen och sydost om Korsbäck. För elöverföringen från vindkraftsparkerna byggs 110 kv luftledningar mot öster och väster till den befintliga 220 kv högspänningslinjen, och sedan fortsätter ledningen vid sidan av denna fram till Kristinestad.

9 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker IX Alternativ 0: I det så kallade nollalternativet genomförs projektet inte, och motsvarande mängd el produceras på annat sätt. Miljöns nuvarande tillstånd i projektområdet Läge Vindkraftsprojektet består av två närliggande vindparksområden, vars sammanlagda areal är cirka 90 kvadratkilometer. Planeringsområdet för Lappfjärds vindkraftspark ligger öster om riksväg 8, cirka nio kilometer från Kristinestads centrum mot sydost. Planeringsområdet för Lakiakangas vindkraftspark ligger intill Lappfjärds vindkraftspark, öster om Lillån. Största delen av Lappfjärds vindkraftspark ligger i Kristinestad och cirka 60 hektar i Storå kommun. Lakiakangas vindkraftspark ligger till största delen i Storå, men cirka hektar ligger i Kristinestad och 80 hektar i Bötom kommun. Markanvändningen idag Skogsbruket är den viktigaste av de näringsverksamheter som utövas på projektområdena för Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker. På Lappfjärds vindparksområde utövas också marktäkt, som hör till primärproduktionen, och dessutom finns ett industriområde på områdets norra del. På Lappfjärds projektområde finns också Kristinestads vattentäkt. Projektområdena används sporadiskt för rekreation och friluftsliv (bland annat bär- och svampplockning samt andra utflykter), och dessutom används om rådena allmänt för jakt. Det finns flera privata skogsbilvägar på projektområdena. Planläggning I Österbottens landskapsplan som gäller på området finns flera beteckningar som styr markanvändningen på Lappfjärds projektområde, till exempel Lappfjärds ådals utvecklingsområde, ett område med turistattraktioner, industri- och lagerområdesreserveringar, ett samverkansområde för vatten- och marktäkt och ett bergtäktsområde. Området i Lakiakangas har också försetts med beteckningar, bland annat ett förbindelsebehov för stom vattenledning, placeringen av ett riktgivande datakommunikationsnät, en riktgivande friluftsled och en riktgivande cykelled. I Lakiakangas norra de l ligger dessutom skyddsområdet Lappfjärds ådal, som också ingår i Natura 2000-nätverket. I Södra Österbottens landskapsplan finns beteckningen för grundvattenområde på området i Lakiakangas. I norra delen av Lappfjärds projektområde har ett mark täktsområde re se r- verats i den gällande delgeneralplanen över Lappfjärd. Både i delgeneralplanen över Lappfjärd och i Lappfjärds detaljplansammanställning har dessutom ett område för industri- och lagerverksamhet reserverats i projektområdets norra del. En förutsättning för att bygglov ska k unna beviljas för Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker är att en delgeneralplan i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (132/1999) uppgörs för projektområdet. Delgeneralplaneprocesserna i Kristinestad, Storå och Bötom genomförs vid sidan av MKB-förfarandet. Bosättning

10 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker X Det finns inga fasta bostäder eller fritidsbostäder på projektområdena för de planerade vindkraftsparkerna. Den fasta bostad som ligger närmast kraftverkens planerade byggplatser finns på cirka en kilometers avstånd, i Vanhakylä i Storå. Utifrån Lantmäteriverkets geografiska inform ationsm aterial finns det sammanlagt 460 fasta bostäder och 25 fritidsbostäder inom en två kilometers radie från vindkraftverken. Bebyggelsen är till största delen gles i de omgivande trakterna. Bebyggelsen har beaktats i planeringen av kraftverkens placering och det finns en skyddszon på cirka en kilometer mellan bebyggelsen och kraftverken. Trafik Lappfjärds och Lakiakangas projektområden ligger öster om riksväg 8 (vägen mellan Åbo och Uleåborg). Till vindkraftsparkernas norra sida skulle man komma längs regionalväg 664 (Honkajoki Storå Kristinestad) och till södra sidan längs Uttermossavägen, skogsbilvägen Pöllistön metsätie samt vägen Kärjenkoskentie. I anläggningsskedet utnyttjas projektområdenas omfattande privata skogsvägnät, som ska förbättras och kompletteras. Landskap och kulturarv På projektområdena finns inga nationellt, landskapsmässigt eller lokalt värdefulla landskapsområden eller kulturhistoriskt värdefulla byggda miljöer. Enligt befintliga uppgifter finns totalt cirka tjugo kända fornlämningsobje k t och -områden på Lappfjärds och Lakiakangas projektområde n. O b- jekten har beaktats i planeringen av vindkraftverkens och de nya vägarnas placering och det finns en skyddszon på minst femtio meter mellan dessa och kraftverken. Jordmån och berggrund Jordm ånen på Lappfjärds och Lakiakangas projektområden är huvudsakligen blandad morän, torv på försumpade områden och sand på åsområden. På Lappfjärds proje ktområde förekommer ock så ställvis be rghällar. Be rggrunden på Lappfjärds projektområde består huvudsakligen av pyroxenhaltig granit, glimmergnejs och granodiorit. Största delen av berggrunden på Lakiakangas projektområde består av glimmerhaltig gnejs och glimmerskiffer. Ytvatten På projektområdena finns inga små vattendrag som är värdefulla i naturvårdshänseende eller ur fiskeriekonomisk synpunkt och heller inga små vattendrag som är skyddade m ed stöd av vattenlagen. I den södra delen av Lappfjärds projektområde ligger Snörsjön, som är cirka fem hektar stor. Lappfjärds vindkraftspark skulle delvis och Lakiakangas vindkraftspark helt ligga på Lappfjärds ås och Isojoki (MUU100030) skyddade avrinningsom - råde, och därför måste man fästa särskild uppmärksamhet vid vattenkvaliteten och förändringar i denna under de åtgärder som utförs där. Lappfjärds å Isojoki som rinner norr och öster om projektområdena hör till Natura 2000-programmet och till de internationella Project Aqua-objekten som godkänts av UNESCO. Grundvatten På vindkraftsparkernas projektområden ligger Storåsens ( ), Korsbäck s ( ), Lakiakangas ( ) och Harjunmäkis ( ) grundvattenområden av klass I. Enligt den preliminära planen placeras två vindkraftverk på Storåsens egentliga tillrinningsområde och ett vindkraft-

11 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker XI verk alldeles i kanten av grundvattenområdet. På Lakiakangas grundvattenområde placeras två vindkraftverk, varav det ena på tillrinningsområdet. Kraftverken har placerats på grundvattenområdena med det förbehållet att grundvattenområdena inte utsätts för någon betydande konsekvens. I MKB:n utre ds möjligheterna för konsekvenser och metoderna för att undvika dessa. Klimat och vindförhållanden Projektet ligger i den sydboreala klimatzonen vid Österbottens kust, där havet inverkar stort på områdets klimat. Årets m edeltem peratur är cirka 3 4 C och den typiska regnmängden är millimeter. Vindens årsmedelhastighet på 100 meters höjd varierar mellan 6,0 och 6,3 meter per sekund. På 150 meters höjd är vindens årsmedelhastighet cirka 7 8 meter per sekund. CPC Finland Ab utför just nu vindmätningar på området. Med hjälp av mätningarna preciseras bland annat uppgifterna om områdets vindhastighet. Vegetation Miljön i de områden där vindkraftverken preliminärt ska placeras samt de om råden där planerade service vägar, jordkablar och luftledningar sk a placeras består omväxlande av barr-, löv- och blandmoskog, ett utdikat kärr och torvmo. Trädbeståndet på projektområdena består närmast av tall, gran och björk. Skogarna brukas och är främst unga eller medelålders gallringsskogar samt plantskogar. Fågelbestånd Fågelbeståndet på projektområdena kan antas främst representera arter som är typiska i karga m oskogar och sumpig kärrmark. På området i Lakiakangas förekommer förmodligen också lavskrika. Enligt utgångsdata finns det fem fiskgjusbo på 2 10 kilometers avstånd från de närmaste kraftverken. Varje höst flyttar hundratusentals fåglar till sydliga övervintringsplatser längs Bottniska vikens kust i Kristinestadsområdet. Vid uppföljningen av höstflyttningen på projektområdena hösten 2011 var största delen av de observerade flyttfåglarna tranor, småfåglar, trastar och ringduvor. De stora fåge larte rnas flyttstråk gick främst väster om proje ktområdena, nära k usten. Utgångsdata kompletteras på våren med en uppföljning av vårflytten och en inventering av det häckande fågelbeståndet i april maj Övrig fauna Vanliga djurarter i Suupohja-området är bland annat älg, lo, räv, skogshare, fälthare, mårdhund, utter, sorkar, igenkott, herm elin, vessla och grävling. Av de sällsynta och hotade arterna förekomm er flygekorre på projektområdena, enligt uppgifter från Finlands miljöcentral. Skyddsområden På Lappfjärds projektområde finns det inga skyddsområden. Lakiakangas vindparksområde ligger till en liten del på Naturaområdet Lappfjärds ådal (FI , SPA/SCI). I närheten av projektområdena ligger också flera skyddsområden, och de närmaste av dessa är Naturaområdena Lappfjärds våtmarker, Hanhikeidas, Lålby åkrar, Bötombergen och Kristinestads skär-

12 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker XII gård. På området i Lakiakangas ligger dessutom två naturskyddsområden på privat mark. Miljökonsekvenser som ska bedömas De miljökonsekvenser som projektet eventuellt medför har i MKBprogramskedet identifierats genom en analys av projektets planerade verksamheter under anläggningen och driften av vindkraftsparken. Enligt bedömningen är de viktigaste konsekvenserna av detta projekt konsekvenser för landskapet, människorna och miljön samt buller och skuggbildning. Miljökonsekvenser som ska bedömas inom projektet är: Konsekvenser för markanvändningen och den byggda miljön Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenser för växtligheten och naturvärdena Konsekvenser för fåglarna Konsekvenser för Naturaområden och andra skyddsområden Konsekvenser för viltbeståndet och jakten Trafikkonsekvenser Bullerkonsekvenser Konsekvenser genom ljus- och skuggbildning Konsekvenser för näringarna Konsekvenser för människorna Konsekvenser i anslutning till säkerheten Bedömningen av konsekvensens betydelse görs som en expertbedömning, bland annat med beaktande av konsekvensens typ, art, reversibilitet, om fattning och varaktighet samt konsekvensobjektets värde och känslighet. Det bör observeras att definitionen av konsekvensens betydelse är expertens egna subjektiva värdering. Synpunkterna bland de medborgare och intressentgrupper som deltar i MKB-förfarandet beaktas i bedömningen och har en väsentlig betydelse för bedömningens resultat. Plan för deltagande och informering I förfarandet vid miljökonsekvensbedömning kan alla de parter delta, vars förhållanden eller intressen, såsom boende, arbete, rörlighet, fritidssysselsättningar eller andra levnadsförhållanden, kan påverkas av projektet. Medan bedömningsprogrammet är anhängigt kan medborgarna framföra sina åsikter om behovet av att utreda projektets konsekvenser och om huruvida de planer som presenteras i MKB-programmet är tillräckliga. På motsvarande sätt kan medborgarna senare i MKB-beskrivningsskedet framföra sina åsikter om huruvida de utförda utredningarna och bedömningarna är tillräckligt omfattande. Medan MKB-rapporterna är framlagda ordnas möten för allmänheten som är öppna för alla. På dessa möten presenteras uppgifter om projektet, MKB-förfarandet och planläggningen. Om mötena informeras separat, till exempel i lokala tidningar och på Södra Österbottens NTMce ntrals we bbplats. Dessutom görs en brevenkät som en del av bedömningen av konsekvenserna för människorna. För att övervaka kvaliteten på MKBförfarandet och kontrollera innehållet har en så kallad uppföljningsgrupp tillsatts. Till gruppen har representanter för lokala organisationer och aktörer inbjudits.

13

14 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker VIII KONTA KTUPPGIFTER Projektansvarig CPC Finland Ab Unionsgatan Helsingfors Telefon: Fax: Verkställande direktör Erik Trast Telefon: E-post: erik.trast@gwp-wind.de Kontaktmyndighet: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ Ansvarsområdet miljö och naturresurser PB Vasa Telefon: (växel) Fax: (06) h ttp :// ly-k e s k u s.fi/p o h ja n m a a Miljörådet Pertti Sevola Telefon: E-post: pertti.sevola@ely-keskus.fi MKB-konsult: FCG Finnish Consulting Group Ab Osmovägen 34/PB Helsingfors Telefon: Fax: Kontaktperson: Planeringschef Mattias Järvinen Telefon: E-post: mattias.jarvinen@fcg.fi

15 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker IX Kartmaterial: Logica Suomi Oy, Lantmäteriverket 2011 Karttakeskus Fotografier: FCG Finnish Consulting Group Ab CPC Finland Ab Använda förkortningar och termer: db, decibel db (L Aeq ) CO 2 EU gco 2 /kwh GTK Granitoid GWh ÅDT Å DTtung km kv m m ö.h. m 3 /d MW MWh RES-E-direktivet t tonmeter UHEX VTT Miljötillstånd MKB MKB-program MKB-beskrivning Enhet för ljudstyrka. O m bullernivån ökar med tio decibel innebär det att ljudenergin tiofaldigas. Genomsnittlig ljudnivå, även kallad ekvivalentnivå. Den genomsnittliga ljudnivån motsvarar den konstanta ljudnivån. koldioxid Europeiska unionen gram koldioxid per producerad kilowattimme Geologiska forskningscentralen Gemensam benämning på magmatisk sten som påminner om granit (fältspatsgranit, granit, granodiorit och tonalit). gigawattimme genomsnittlig trafikmängd per dygn genomsnittlig andel tung trafik per dygn kilometer kilovolt meter meter över havet kubikmeter per dag megawatt megawattimme E uropaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el ton enhet för lyftkranens lyftkapacitet, angivet för största tillåtna moment databas för hotade arter Statens tekniska forskningscentral För verksamhet s om medför ris k för förorening av miljön behövs tillstånd enligt miljöskyddslagen. Miljökonsekvensbedömning är ett förfarande där de eventuella miljökonsekvenserna av ett projekt som är under planering och dess alternativ utreds innan det slutliga beslutet fattas. Den projektansvariges plan över hur projektets miljökonsekvenser ska bedömas. Efter utredningen av de konsekvenser som presenteras i bedömningsprogrammet sammanställs resultaten i en miljökonsekvensbeskrivning.

16

17 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker 1 1 INLEDNING CPC Finland Ab planerar två närliggande vindkraftsparker i Lappfjärd och Lakiakangas. Lappfjärds vindkraftspark ligger i Kristinestad och i Storå kommun. Lakiakangas vindkraftspark ligger i Kristinestad, Storå kom m un och Bötom kommun. Vindkraftsparkernas sammanlagda areal är cirka 90 kvadratkilom eter och de ligger huvudsakligen på privat mark. CPC Finland Ab har ingått arrendeavtal för området med mark ägarna. Vindkraftsparkerna ligger huvudsakligen på det område som har anvisats som område läm pligt för vindkraftsproduktion i framtida Österbottens etapplandskapsplan 2. Bild 11. Vindparksområdena ligger vid den österbottniska kusten i tre kommuner. Innan ett beslut om genomförande av projektet fattas låter CPC Finland Ab göra en miljökonsekvensbedömning (MKB). I förfarandets första skede görs ett program för miljökonsekvensbedömning (MKB-program ), som är en plan för hur projektets miljökonsekvensbedömning ska genomföras i enlighet med MKB-lagen. Bedömningsprogrammet innehåller information om projektet och dess alternativ, bedömningsmetoderna, tidsplanen och information om hur deltagandet i förfarandet ordnas. I MKB-förfarandets andra skede görs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning), som innehåller resultaten av den egentliga miljökonsekvensbedömningen.

18 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker 2 2 PROJEKTANSVARIG Det finns ingen gällande generalplan för områdena där vindkraftsparkerna planeras, och därför uppgörs en delgeneralplan som tillgodoser projektets mål samtidigt som MKB-förfarandet pågår. Planläggningen genomförs utifrån de utredningar som görs i MKB-förfarandet. CPC Finland Ab ansvarar för vindparksprojektet i Lappfjärd och Lakiakangas. CPC Finland Ab är ett finskt dotterbolag som ägs helt av tyska Germania Windpark GmbH & Co. KG. Germania är ett av Europas äldsta och m est erfarna bolag för planering och drift av vindkraftsparker. Germania har nu verksamhet i nio länder och bolaget har byggt vindkraft om sammanlagt 310 MW. Bolaget planerar för närvarande över MW runt om i Europa. CPC Finland Ab grundades på våren CPC Finland Ab utvecklar just nu flera vindkraftsparker i Finland. Parkernas totala kapacitet är cirka 330 MW. Ytterligare information om bolaget och dess verksamhet finns på webbplats e n h ttp :// a n p o we rcom p a n y.d e. 3 FÖRFARANDE VID MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING Syftet med MKB-förfarandet är att främja bedömningen och ett enhetligt beaktande av miljökonsekvenser vid planeringen. Lagens syfte är samtidigt att öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till medbestämmande. Genom förfarandet får också den projektansvarige information som denne behöver för att kunna välja det lämpligaste alternativet med tanke på miljön, och myndigheten får veta mer om projektets förutsättningar och information för att kunna definiera tillståndsvillkoren. Inga beslut om projektet fattas i MKB-förfarandet, utan beslutet fattas efter MKB:n i samband med planläggningen och tillståndsförfarandena. 3.1 Tillämpande av MKB-förfarande på projektet 3.2 MKB-förfarandets skeden Lage n om förfarandet vid m iljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006) tillämpas alltid på projekt som kan medföra betydande skadliga miljökonsekvenser. Statsrådet har den 14 april 2011 lagt till vindkraftsparker med minst 10 kraftverk eller en total kapacitet på minst 30 MW till projektförteckningen i 6 i MKB-förordningen. Således ska den planerade vindkraftsparkens miljökonsekvenser utredas i ett MKB-förfarande. MKB-förfarandet består av två skeden: i förfarandets första skede uppgörs ett program för m iljökonsekvensbedömning (MKB-program), och därefter en miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning). O fficiellt börjar MKB-förfarandet när den projektansvarige sänder MKBprogrammet till kontaktmyndigheten. Kontaktmyndigheten lägger fram MKB-programmet till påseende och ber berörda parter att ge utlåtanden och åsikter. Alla som kan påverkas av projektet får fram föra åsikter om MKB-programmet och om huruvida det är tillräckligt omfattande eller inte.

19 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker 3 Kontaktmyndigheten ger ett eget utlåtande om MKB-programmet utifrån de erhållna anmärkningarna och utlåtandena. Miljökonsekvensbedömningen görs utifrån MKB-programmet och utlåtandena om detta. Resultaten av bedömningsarbetet sammanställs i MKBbeskrivningen. Kontaktmyndigheten lägger fram MKB-beskrivningen till allm änt påseende. MKB-förfarandet avslutas när de berörda parterna och kontaktmyndigheten har gett sina utlåtanden om MKB-beskrivningen. MKB-beskrivningen samt kontaktmyndighetens utlåtande inklusive ett sam mandrag av utlåtanden och åsikter bifogas till dokumenten för ansökan om bygglov och miljötillstånd, som förutsätts för att projektet ska kunna genomföras MKB-program Bild 3.1. MKB-förfarandets skeden. Bedömningsprogrammet är en utredning av projektområdets nuvarande tillstånd och en plan över vilka konsekvenser som utreds och på vilket sätt utredningarna görs. I bedömningsprogrammet presenteras bland annat: uppgifter om projektet, dess syfte, planeringsskeden, läge, markanvändningsbehov, den projektansvarige och projektets anknytning till andra projekt alternativa sätt att genomföra projektet, varav ett alternativ är att avstå från projektet uppgifter om de planer, tillstånd och med tillstånd jämförbara beslut som förutsätts för att projektet ska kunna genomföras en beskrivning av miljön, information om utredningar som gjorts eller planeras i fråga om miljökonsekvenserna, samt om metoder som används vid anskaffning och utvärdering av materialet och om antaganden i anslutning till detta ett förslag till begränsning av det influensområde som ska studeras en plan för anordnande av bedömningsförfarande och deltagande i anslutning till detta samt

20 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker 4 en uppskattad tidsplan för planeringen och genomförandet av projektet och den tidpunkt då utredningarna och MKB-beskrivningen ska vara färdiga MKB-beskrivning I konsekvensbeskrivningen presenteras resultaten och slutledningarna av miljökonsekvensbedömningen och hur man har kommit fram till dessa. I konsekvensbeskrivningen ska framgå preciseringar av uppgifterna i bedömningsprogrammet, och dessutom: en utredning om förhållandet mellan projektet jämte alternativen och m arkanvändningsplaner, användning av naturresurser sam t planer och program för miljöskyddet projektets centrala egenskaper och tekniska lösningar samt en beskrivning av verksamheten en uppskattning av arten och mängden av avfall och utsläpp m ed beaktande av projektets planerings-, byggnads- och driftskeden samt konsekvenserna efter driften det centrala material som använts vid bedömningen en utredning om miljön samt en bedömning av miljökonsekvenserna av projektet och dess alternativ, om eventuella brister i de använda uppgifterna och om de centrala osäkerhetsfaktorerna inklusive en bedömning av riskerna för eventuella miljöolyckor och deras påföljder en utredning om projektets och alternativens genomförbarhet ett förslag till åtgärder för att förebygga och begränsa skadliga miljökonsekvenser en jämförelse av projektalternativen ett förslag till övervakningsprogram en utredning om bedömningsförfarandets olika skeden, inklusive förfarandena för deltagande en utredning om hur kontaktmyndighetens utlåtande om bedömningsprogrammet har beaktats en lättfattlig och åskådlig sammanfattning 3.3 Bedömningsförfarandets parter Projektansvarig är CPC Finland Ab, som ansvarar för beredningen och genomförandet av projektet. Kontaktmyndighet är Södra Österbottens NTM-central. Kontaktmyndigheten ser till att förfarandet vid bedömning av projektets miljökonsekvenser ordnas i enlighet med MKB-lagen och -förordningen. Kontaktmyndigheten sköter bl.a. tillkännagivanden och kungörelser samt ordnar nödvändiga offentliga samråd, samlar in utlåtanden och åsikter, granskar bedöm - ningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen och ger utlåtanden om de ssa. Kontaktmyndigheten ordnar vid behov uppföljning av m iljök onsekvenserna tillsammans med andra myndigheter och den projektansvarige. MKB-konsult är en extern och oberoende grupp av experter som på uppdrag av den projektansvarige bedömer miljökonsekvenserna. Gruppen består bland annat av experter inom markanvändning, naturvetenskaper och teknikbranschen. MKB-konsult för detta projekt är FCG Finnish Consulting Group Ab.

21 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker 5 Dessutom har en större uppföljningsgrupp tillsatts för att öka möjligheterna till växelverkan och medbestämmande samt tillgången till information. Till uppföljningsgruppen har representanter för intressentgrupper som den proje k tansvarige anser viktiga inbjudits. Uppföljningsgruppen samm anträder en gång i varje utkastskede, då gruppens medlemmar kan ge komm entarer om rapportens innehåll. Det första mötet för uppföljningsgruppen hölls i Majbo i Dagsmark den 22 februari På mötet diskuterade man bland annat om projektets tekniska planering och om genomförandet av och innehållet i MKB- och planförfarandena. Deltagarna gavs också m öjlighet att kommentera rapportens innehåll innan den lades fram till påseende. Tabell 3.1. Parter i projektets MKB-förfarande. Part Projektansvarig Kontaktmyndighet Konsult Uppf öljningsgrupp (inbjudits) Representant/instans CPC Finland Ab Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Ö sterbotten CPC Finland Ab Södra Ö sterbottens NTM-central Sydbottens Natur och Miljö Suupohjan ympäristöseura Suupohjan lintutieteellinen yhdistys Möykyn metsästysseura V illamo-heikkilän Metsästysseura Karijoen metsästysseura Isojoen metsästysseura Skogsvårdsföreningen Ö sterbotten Lappfjärds Ungdomsförening Ö sterbottens svenska producentförbund Museiverket Ö sterbottens förbund Södra Ö sterbottens förbund Ö sterbottens museum Kristinestads planläggnings- och miljösektioner Storås planläggnings- och miljösektioner Bötoms planläggnings- och miljösektioner Ö sterbottens naturskyddsdistrikt Forststyrelsen V ilt- och fiskeriforskningsinstitutet Lappfjärds skifteslag Fingrid Oyj EPV Regionalnät Ab Fortum Sähkönsiirto O y Lappfjärdsnejdens jaktvårdsförening Isojoen-Karijoen Riistanhoitoyhdistys I förfarandet vid miljökonsekvensbedömning kan, förutom ovan nämnda parter, alla de parter delta, vars förhållanden eller intres-

22 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker 6 sen, kan påverkas av projektet. Medan bedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen är framlagda kan parterna framföra sina åsikter till Södra Österbottens NTM-central om projektet och dess miljökonsekvenser samt om huruvida bedömningsarbetet är tillräckligt omfattande eller inte. I sam band m ed miljökonsekvensbedömningen ordnas m öten för allm änheten, där allmänheten kan framföra sina åsikter om miljökonsekvensbedömningen och om utredningarnas tillräcklighet direkt till NTM-centralen, den projektansvarige eller konsulten. Dessutom informeras allmänheten om projektet och om MKB- och planförfarandet på mötena. NTM-centralen informerar om mötena genom kungörelser i tidningarna och på webbplatsen. Bild 3.2.Projektets första möte för uppföljningsgruppen hölls i Dagsmark i Majbo den I Bilden visar CPC Finland Ab:s Erik Trast projektets bakgrunder för uppföljningsgruppen. Kontaktmyndigheten kungör de platser där MKB-programmet och - beskrivningen finns till påseende i samband med kungörelserna. Samtidigt meddelas om platser och tidpunkter för allmänna möten. NTM-centralen m e ddelar om hur MKB-förfarandet framskrider på sin we bbplats ( lykeskus.fi/etela-pohjanmaa). Från webbplatsen kan m an dessutom ladda ned MKB-förfarandets rapporter och andra relevanta officiella dokum ent i PDF-format.

23 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker 7 Bild 3.2. Aktörer som deltar i MKB-förfarandet. 3.4 Samordning av planläggningen och MKB-förfarandet En förutsättning för att bygglov ska k unna beviljas för Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker är att en delgeneralplan i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (132/1999) uppgörs. Det finns inga planer som möjliggör byggande av vindkraftsparker på projektområdena, och därför m åste de uppgöras innan ansökan om bygglov kan inlämnas. CPC Finland Ab har fört förhandlingar om planläggning av områdena m ed planläggarna i Kristinestad, Storå och Bötom. Målet är att genomföra delgeneralplaneprocesserna sam tidigt som MKBförfarandet. Insamlandet av det utgångsmaterial och genomförandet av de utre dningar som förutsätts för delgeneralplaneringen samordnas så e ffe k- tivt som möjligt med MKB-förfarandet. Delgeneralplanernas beredningsmaterial utarbetas delvis samtidigt som MKB-beskrivningen utarbetas. Delgeneralplanernas utkast och planförslag kommer att läggas fram för påseende, varvid allmänheten kan ge respons om planerna. Man strävar efter att informera om planläggningen och MKB-förfarandet samtidigt samt att samordna möten för allmänheten. Faktaunderlaget och utredningarna som behövs för delgeneralplaneringen erhålls huvudsakligen genom MKB-förfarandet och utgångspunkten är att de utarbetas för att också betjäna planläggningen. Delgeneralplaneringarna av Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker är dock självständiga processer, som regleras av markanvändnings- och bygglagen. Under planläggningarna förs förhandlingar med myndigheterna i Kristinestad, Storå och Bötom.

24 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker 8 Bild 3.3. MKB-förfarandets och delgeneralplaneringens skeden. 3.5 Tidsplan för bedömningsförfarandet Innan det egentliga MKB-förfarandet inleddes, lät den projektansvarige göra en grundlig teknisk placeringsplanering på hösten I planeringen definierades preliminärt antalet turbiner, deras placering, förbindelsevägarna och sträckningsalternativen för elöverföringen. I placeringsplaneringen användes utgångsdata för att beakta objekt som är känsliga m ed tanke på miljön, såsom bebyggelse, naturskyddsområden och små sjöar och vattendrag. Den preliminära planen blev klar i januari Den tekniska planeringen justeras vid behov under hela MKB- och planförfarandet. Uppgörandet av MKB-programmet inleddes i slutet av hösten 2011 vid sidan av den preliminära tekniska planeringen. Kontaktmyndigheten lägger fra m MKB-programmet på våre n 2012 under e n m ånads tid. De t ege ntliga bedömningsarbetet inleds samtidigt och kompletteras utifrån kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-programmet. MKB-beskrivningen som innehåller resultaten av bedömningsarbetet läggs fram till påseende i slutet av 2012 under två månaders tid. Bedömningsförfarandet avslutas med kontaktmyndighetens utlåtande på våren Delgeneralplanerna som gäller projektet utarbetas samtidigt som MKBförfarandet pågår. Planprocessen är inte i sig en del av MKB-förfarandet, men man strävar efter att samordna den med MKB-förfarandet till väsentliga delar. Planerna för delaktighet gällande delgeneralplanerna blir klara på våren Planutkasten bearbetas bland annat utifrån materialet som erhållits i MKB-förfarandet och de färdigställs efter att MKB-beskrivningen är klar. I mån av möjlighet läggs planerna fram till påseende samtidigt som MKB-beskrivningen under vintern Planerna färdigställs utifrån den erhållna responsen och enligt den preliminära tidsplanen godkänns de på sommaren Under MKB-förfarandet ordnas möten för uppföljningsgruppen och för allmänheten både i MKB-programskedet och i MKB-beskrivningsskedet.

25 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker UPPGIFT PRELIMINÄR TEKNISK PLANERING Planering av vindkraftverkens placering Elplanering Vägplanering MKB-PROGRAMSKEDE Beredning av MKB-programmet MKB-programmet till påseende Kontaktmyndighetens utlåtande MKB-BESKRIVNINGSSKEDE Terrängutredningar Beredning av MKB-beskrivningen MKB-beskrivningen till påseende Kontaktmyndighetens utlåtande DELGENERALPLAN Beredning av PDB PDB till påseende Beredning av planutkast Påseendetid Myndighetens utlåtande Beredning av planförslag Planförslag till påseende Godkännande av planen DELTAGANDE Uppföljningsgrupp Möten för allmänheten Bild 3.4. Tidsplan för den tekniska planeringen, MKB-förfarandet och delgeneralplaneringen.

26 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker 10 4 BESKRIVNING A V PROJEKTET 4.1 Bakgrund och motivering till projektet Bakgrunden till vindparksprojektet är de klimatpolitiska mål som Finland har förbundit sig till genom internationella avtal och som medlem av EU. Målet med arbets- och näringsministeriets klimat- och energistrategi på lång sikt är att höja vindkraftens totala kapacitet i Finland från den nuvarande kapaciteten på cirka 170 MW (oktober 2010) till MW senast år Energi som produceras med vindkraft är förnybar energi som inte orsakar växthusgasutsläpp. Bild 4.1. Installerad vindkraftskapacitet i Finland (VTT 2011). Grunden till den internationella och den från den härledda nationella klimatpolitiken är FN:s klimatavtal som ingicks år Målet med klimatavtalet är att stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet. Begränsningen av industriländernas växthusgasutsläpp preciserades i Kyotoprotokollet från år Kyotoavtalet ålade varje avtalspart att verkställa nationella program för att m otverka klim atförändringar. Dessutom har Europeiska unionen slutit ett avtal, klimat- och energipaketet, som gäller alla m edlemsländer i EU. Målet med klimat- och energipaketet är att före år 2020 minska växthusgasutsläppen med 20 procent jämfört med 1990 års nivå. Dessutom är målet att höja den förnybara energins andel till 20 procent av EU:s energiförbrukning. Finlands nationella plan föreslogs för riksdagen i april I den konstaterades att man strävar efter att göra energianskaffningen mångsidigare och styra den i en riktning där allt mindre växthusgaser uppstår, bl.a. genom att främja användningen av förnybar energi och kontrollera att planläggningen och tillståndspraxisen gör det möjligt att hitta nya platser för kraftverk som använder förnybara energikällor.

27 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker 11 Den nationella planen reviderades år 2005 genom en ny redogörelse till riksdagen om Finlands riktlinjer för energi- och klimatpolitiken under den närmaste framtiden. För att minska växthusgasutsläppen och öka energisjälvförsörjningen föreslogs i redogörelsen att m an ska utnyttja vindkraft, vid sidan av vattenkraft och biobränslen. När det gäller att utnyttja vindkraft konstaterades det att det finns en stor potential längs kusterna och i fjällområdena, men framför allt i havsområdena. I november 2008 godkände statsrådet en ny klimat- och energistrategi för Finland. Strategin behandlar klimat- och energipolitiska åtgärder fram till år 2020 och i ett bredare perspektiv ända fram till år I de riksomfattande målen för områdesanvändningen betonas att den riksomfattande energiförsörjningens behov borde tillgodoses och möjligheterna att utnyttja förnybara energiformer förbättras. Dessutom ges anvisningar om att vindkraftverk i första hand borde placeras i vindkraftsparker med flera kraftverk. En mångsidig energiproduktion har lyfts fram som en central prioritet i Österbottens landskapsprogram för åren Vindförhållandena i det österbottniska kustområdet konstateras ge utmärkta förutsättningar för en ökad vindkraftsproduktion. I Österbottens landskapsöversikt ingår en vision om att Österbotten år 2040 ska vara känt som en verklig föregångare inom förnybar produktion och för sina stora vindkraftsparker. Målet är att Österbotten ska vara koldioxidneutralt i fråga om värmeproduktion och trafik år I Österbottens landskapsplan, som har fastställts, har områden som läm - par sig för vindkraftsproduktion anvisats (miljöministeriet, december 2010). Österbottens förbund bereder dessutom etapplandskapsplan 2, som ska komplettera landskapsplanen i fråga om energiförsörjningen. Etapplandskapsplanen omfattar förnybar energiproduktion, med betoning på vindkraften. Enligt Finlands vindatlas är Lappfjärds och Lakiakangas vindparksområden m yck e t lämpliga för vindkraftsproduktion med avseende på vindförhållandena. Dessutom stödjer vägnätet på områdena anläggningen av vindkraftsparkerna och markens bärighet är god. Om rådena i Lappfjärd och Lakiakangas strider inte i betydande grad mot den nuvarande eller planlagda markanvändningen och ligger tillräckligt långt från närmaste bebyggelse. 4.2 Vindkraftsparkens placering och markanvändningsbehov Vindkraftsprojektet består av två närliggande vindparksområden. Planeringsområdet för Lappfjärds vindkraftspark ligger cirka nio kilometer från Kristinestads centrum mot sydost och dess areal är cirka hektar. Största delen av området ligger i Kristinestad och cirka 60 hektar i Storå kommun. Planeringsområdet för Lakiakangas vindkraftspark ligger cirka en kilometer öster om Lappfjärds vindkraftspark och dess areal är cirka hektar. Lakiakangas vindkraftspark ligger till största delen i Storå, men cirka hektar ligger i Kristinestad och 80 hektar i Bötom kommun. Vindkraftverken kommer att placeras minst en kilometer från närmaste bebyggelse. Avståndet mellan kraftverken kommer att vara meter.

28 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker 12 För anläggningen av kraftverken behövs en trädfri yta på högst en hektar. Det befintliga vägnätet utvidgas så att det möjliggör transporttrafik till kraftverksområdena. Beroende på vilket alternativ som väljs byggs högst cirka 50 kilometer nytt vägnät och vägnät som ska förbättras på Lappfjärds vindparksområde och cirka 40 kilometer på Lakiakangas vindparksområde. Beroende på vilket kraftlinjealternativ som väljs byggs en cirka 30 kilometer 110 kv luftledning för överföringen av den el som vindkraftsparkerna producerar. För Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker utarbetas delgeneralplaner som möjliggör ansökan om bygglov. Vindkraftsparkerna ligger huvudsakligen på det område som har anvisats som område lämpligt för vindkraftsproduktion i framtida Österbottens etapplandskapsplan 2, som gäller energiförsörjningen. Det bör observeras att projektets tekniska dimensioner i detta skede är prelim inära och att de kan ändras under MKB-förfarandet allt eftersom utredningarna fram skrider. Bild 4.2. Vindkraftsparkernas planeringsområden enligt det största alternativet (alternativ 3) i Lappfjärd och Lakiakangas samt den planerade kraftledningens sträckning.

29 C P C Finland A b Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker Vindkraftverk Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker skulle bestå av sam m anlagt cirka 100 vindkraftverk. Enhetseffekten för den typ av vindkraftverk som ska användas är cirka 3 MW, och den sammanlagda kapaciteten skulle vara cirka 300 MW. Den tekniska och kommersiella utvecklingen under de kommande åren inverkar på det slutliga antalet kraftverk och på enhetsstorleken. Ett vindkraftverk består av ett cirka 140 meter högt torn, ett maskinrum och en trebladig rotor. Det cylindriska ståltornet bultas fast i betongfundam entet. Rotorbladets längd är cirka 60 m eter och rotorbladens diam eter cirka 120 meter. Vindkraftverkets högsta höjd är 200 meter. För att optimera produktionen strävar man efter att placera kraftverken så högt som möjligt och så att avstånden mellan dem motsvarar diametern för minst 4 6 rotorer. I praktiken ska avstånden m ellan kraftverken vara minst cirka meter. Bild 4.3. Principskiss av det vindkraftverk som ska bedömas i MKBförfarandet. Höjden på vindkraftverkets cylindriska ståltorn är 140 meter och rotorbladet är 60 meter. Vindkraftverkets maximala höjd är således totalt 200 meter.