Reflektioner kring dokumentet Teologiska grundprinciper för 2006 års kyrkohandboksgrupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reflektioner kring dokumentet Teologiska grundprinciper för 2006 års kyrkohandboksgrupp"

Transkript

1 Reflektioner kring dokumentet Teologiska grundprinciper för 2006 års kyrkohandboksgrupp Allmänt»Handboksgruppen ser kyrkohandbokens främsta uppgift som att tillhandahålla levande språk för gudstjänstens gestaltning av [människans relation till sig själv, till sina medmänniskor och skapelsen, till Gud] i enlighet med kyrkans tro, bekännelse och lära.«(s 6) I detta arbete bedömer man i linje med Kyrkostyrelsen att»hb86 i huvudsak fungerar bra och att arbetet därför handlar om en översyn snarare än en revision«. (s 33) Handboksgruppen (HBG) initierades av Kyrkostyrelsen med uppdrag att se över handboken (KHB) utifrån tre aspekter: anpassning till Bibel 2000 och till kyrkoordningen samt att finna ett mer inkluderande språkbruk. Till detta fogades tre frågor: Vad det är att fira gudstjänst som återspeglar Svenska kyrkan? Vad det är att fastställa en gemensam KHB? Vad det är att säkerställa igenkännande? Det är ett mycket bra och viktigt tilläggsdirektiv, och HBG har i dokumentet gjort ett gediget och gott arbete och belyst frågeställningarna på ett sätt som underlättar och uppmuntrar till vidare fördjupad reflektion. Det finns en öppenhet i de principer som framkommer i texten som lämnar utrymme för kreativt tänkande samtidigt som man är tydlig med att gudstjänsten är insatt i sammanhang som ger tydliga ramar för hur den kan gestaltas och uttryckas. Det finns en medvetenhet om och uttryck för gudstjänstens samtida skeende i såväl den världsvida kyrkans och Svenska kyrkans sammanhang som i den lokala församlingens och den enskilda individens. Denna samtidighet är ett spänningsfält som erbjuder både svårigheter och möjligheter, och HBG påvisar detta på ett bra sätt. Tankar kring en del enskilda aspekter i texten 1.1 Uppdraget På sidan 3 ges en förklaring till HBG:s andra dokument, Mässans grundordning. Det bottnar i ett uppdrag att finna en grundläggande ordning för församlingens gemensamma gudstjänst (HBG:s term, se vidare nedan). Utgångspunkten är önskemål om att»floran av gudstjänsttyper och benämningar ska minskas. Ambitionen är därför att skapa en gemensam grundordning för såväl högmässa som för gudstjänst utan nattvard.«(s 27) Den grundläggande kritiken av detta dokuments magra innehåll kvarstår dock. 1.2 Gudstjänst i förändring Det förs ett resonemang kring gudstjänstdeltagande och -firande, där man pekar på vikande statistik. Samtidigt framhävs positiva trender i samband med musik- och dopgudstjänster. Försiktighet i yvandet över dessa ökningar är dock en lämplig hållning: När antalet särskilda dopgudstjänster ökar samtidigt som familjer idag allt oftare tenderar att bjuda fler gäster än bara närmsta släkten blir det naturligt att antalet deltagare ökar. En relevant fråga att ställa är dock huruvida de många uppfattar sig fira gudstjänst eller bara är med på Kalles dop. Likaledes kan man fråga människor om de kommer till musikgudstjänsten för att fira gudstjänst eller för att få en fin och härlig musikalisk upplevelse. 1

2 Man behöver inte lägga laddade värderingar i dessa frågor och svar och stämpla något av dem som sämre eller bättre, men det är inte alldeles okomplicerat att rakt av kalla allt för gudstjänstfirande. Kanske antyder HBG namnförslag församlingens gemensamma gudstjänst den största problematiken, att många gudstjänsten inte är församlingens och att de inte bidrar till att skapa och fördjupa församlingsgemenskap. HBG värjer sig mot resonemang i denna riktning (s 22), men det är tveksamt om»en lång gudstjänsthistoria med stor regelbundenhet vid livets höjdpunkter och dess svåra stunder«är liktydigt med aktivt församlingsliv. Inte minst i respekt för de människor som kommer till kyrkans gudstjänster på detta sätt bör man vara restriktiv: det är inte självklart att de vill betrakta sig som gudstjänstfirare eller tillhörande en församlingsgemenskap. Den rätten behåller de själva. HBG pekar vidare på en»mättnad«i det man kallar»målgruppsinriktning av gudstjänstfirandet«. Detta är bra, liksom att gruppens arbete tycks peka bort från dessa tendenser, eftersom målgruppsorienterade gudstjänster närmast blir ett kyrkans sätt att bekräfta och uppmuntra de individualiseringsideal som råder i samtiden och, framför allt, ett effektivt hinder för alla försök att bygga församlingsgemenskap. 1.3 Kyrkohandboken i en ny tid Det är bra att HBG mitt i betoningen av öppenhet och valfrihet understryker gudstjänstens plats i kyrka och tradition, behoven av igenkännande och uttrycken för den gemensamma tron. Friheten i gestaltning och utformning har sina ramar. Därför»bör en kyrkohandbok även fortsättningsvis vara normerande för gudstjänstens innehåll och för sättet att fira den«(s 5), med»tydliga gemensamma strukturer«(s 6). 2.1 Gudstjänstens ordo HBG inför begreppet ordo för att beteckna det grundläggande mönster som skall genomsyra Svenska kyrkans gudstjänst och på ett konstruktivt sätt diskuterar man relationen mellan ordo och form och de två möts och bryts. I detta avsnitt framkommer även dokumentets enda ansats att sätta in gudstjänsten i ett treenighetsperspektiv:»som deltagare i gudstjänsten blir vi med Guds Andes hjälp indragna i det skeende där vi möter skapelsens Gud som tagit mänsklig gestalt i Jesus Kristus.«(s 7) [Frågan är dock om ens detta kan betraktas som treenighetsteologi. Det är väl tveksamt att säga att Fadern (om Fadern åsyftas med»skapelsens Gud«) tagit mänsklig gestalt.] Den frånvaro av liturgiskt treenighetstänkande som präglar dokumentet får också sägas vara en av dess allvarligare brister. 2.4 Igenkännande HBG har tidigare fastslagit att igenkännande är en viktig aspekt i gudstjänstens utformning. Detta grundläggande faktum problematiseras av HBG på ett utmärkt sätt med mycket relevanta frågor (s 9). Dessa bör regelbundet ställas i församlingens litugiska utvecklingsarbete. Dessutom fungerar HBG:s problematisering väl som en allmän påminnelse om att vi i många sammanhang håller oss med självklarheter som är just så självklara för oss att vi tappar bort reflektionen kring dem. 2

3 3.2 Handbok för HBG pekar på tre dimensioner som ryms i gudstjänsten: kyrka, församling och individ. Temat återkommer ett flertal gånger och på olika sätt i dokumentet med hänvisningar till bland annat ekumenik och (nytt) teologiskt tänkande kring församlingens och den enskilda kristnes roll. Genomgående är detta ett mycket gott mönster och de aspekter som tas upp är relevanta. Man fångar till exempel spänningsfältet att gudstjänsten firas i gemenskap med den världsvida kyrkan samtidigt som den är ett möte mellan individer på ett pregnant sätt. Vad man skriver om det medvetna samspelet mellan de tre nivåerna och deras respektive funktioner (s 13) är mycket bra. Gudstjänst i bönens atmosfär Dokumentet uttrycker en god grundhållning kring bönens roll i gudstjänsten, när det talar om bön både som lyssnande och talande. Vidare uttrycker det dess innehållsmässiga karaktär väl:»kyrkohandbokens böner behöver formuleras öppet så att människor kan finna egna ingångar i bönen, så att bönen blir relevant utan att bli privatiserad.«(s 13) Detta bör ju känneteckna alla liturgiska formuleringar. Dessutom är HBG:s inställning till enskild bön och tystnad respektive symbolhandlingar mycket bra. Gudstjänsten behöver dessa moment och församlingen behöver känna trygghet i att de finns med samtidigt som detta är sådant som konkret bör utformas lokalt. 3.4 Gudstjänstens musik HBG konstaterar musikens oerhört viktiga roll i gudstjänsten och ger en skissartad bild av de förändringar som skett på detta område i modern tid. Man pekar på dess betydelse som främjande men klarsynt också på dess risk att upplevas främmande. Kanske fångas HBG:s hållning i den enda meningen»handboken måste kunna erbjuda en musikalisk bredd med möjlighet till igenkännande för att bevara sin evangelisk-lutherska identitet.«(s 16) Därmed fångar man två aspekter som betonats: att det finns ett arv som bör bevaras och att musiken samtidigt måste få tala till människor i sin samtid. HBG konstaterar att en musikalisk förnyelse av KHB är nödvändig och tecknar tre spår att arbeta utifrån: 1. nya liturgiska sånger införs som kompletterar den befintliga gregorianiken ; 2. öppna för användande av andra liturgiska sånger än de befintliga; 3. inte reglera musiken i gudstjänstens liturgi. På ett sätt är HBG ställd inför fait accompli utvecklingen med en mängd nyskriven liturgisk musik kan inte vridas tillbaka. För att därmed inte tappa möjligheten till igenkännande och gemensam karaktär på gudstjänsterna inom Svenska kyrkan kan samtliga alternativ användas (och missbrukas för den som vill ) En fördel med det tredje alternativet är att det begränsar hur texterna formuleras. Oavsett vilket kommer tanken från förra handboksfärslaget om att endast använda den befintliga gregorianiken inte att räcka. Detta skulle endast säkerställa att undantaget att använda musik utanför KHB blev normalfallet i Svenska kyrkans församlingar. 3.5 Förlåtelse på försoningens grund Detta avsnitt inleds med en bra exposé över beredelsens historiska utveckling som sätter in syndabekännelsen i sitt sammanhang. Dessutom följer här ett av dokumentets bäst formulera moment, där HBG klarsynt, kortfattat och effektivt gör upp med en utveckling som uppstått i de många hemmasnickrade mässornas spår: Man pekar på de»tydliga och 3

4 innehållsmässiga glidningar«som säkert i ett slags välmening förskjutit bekännelsen till att omfatta hårda ord som synd och skuld till lite mer moderna och lättsmälta ord som svaghet och felsteg. Till kritik bör också fogas företeelsen att byta ut singularformer mot pluralformer, jag blir vi. I denna förskjutning finns en dubbel problematik: 1. man fråntar individen möjligheten att faktiskt bekänna den synd och skuld som han eller hon bär och därmed den faktiska förlåtelsen; 2 man skuldbelägger sådant som faktiskt inte är synd och skuld. Det är till exempel ingen synd att vara svag eller otillräcklig. I synnerhet blir de t sistnämnda problematiskt när dessa bekännelser följs av avlösningsord som därmed skulle bekräfta att det som nämnts är en synd. Detta har HBG varit mycket uppmärksam på, och förhoppningsvis kommer dessa liturgiska fadäser inte att återfinnas i en kommande KHB. HBG pekar på möjligheten att fira gudstjänst utan obligatorisk syndabekännelse, och i detta avsnitt kunde man fört ett resonemang kring hur man ser på Kyrie och dess roll i gudstjänsten. Den så kallade kyrie-litanian är ett utmärkt kompletterande alternativ till bekännelse och absolution. HBG:s avslutande resonemang kring förlåtelsen i försoningens perspektiv är dock lite för förenklande. I denna typ av resonemang är ordvalen en grannlaga uppgift, och den formulerade texten är i nuvarande form tveksam. HBG menar, att beredelsen inte får antyda, att»människans synd skulle vara ett hinder som måste undanröjas för att relationen med Gud skulle kunna återupprättas«[ ] Förlåtelsen är inte ett återupprättande av en förstörd relation utan en bekräftelse på att den goda relationen från Guds sida består.«(s 19) Det är korrekt att synden inte är ett hinder som först måste överbryggas för att återupprätta relationen, men undanröjandet av synden (förlåtelsen) är just det som återupprättar relationen. Texten antyder att det inte finns något avstånd mellan människa och Gud som behöver överbryggas, men den yttersta förlängningen av den tanken är att det inte behövs någon försoning. Gregorius av Nyssa använder det musiktekniska begreppet diastema som betecknar avståndet mellan två toner för att förklara detta: Det råder ett envägs-diastema i relationen Gud-människa: från Gud till människan finns inga avstånd, men från människan till Gud finns ett diastema, synden. Om denna tanke tillämpas på texten stämmer förvisso HBG:s utgångspunkt att»den goda relationen från Guds sida består«. Men detta förhållande är inte det enda som påverkar människan utan även relationens andra riktning gör det, och här finns som sagt ett avstånd som måste överbryggas, ett hinder som måste undanröjas. Och det gör Gud just i förlåtelsen. Därmed blir förlåtelsen just ett återupprättande av en, om inte förstörd så i alla fall skadad, relation. I detta perspektiv blir förlåtelsen något betydligt större än blott Guds bekräftelse av relationen, den blir en reell handling som faktiskt förändrar, förnyar människan. 3.6 Det predikade ordet Apropå noggrannhet i ordval följer i detta avsnitt ett exempel på bristande dito, kanske tillika ett exempel på det oreflekterade användandet av uttryck som nämndes ovan:» I evangelisk-luthersk gudstjänsttradition har läsandet av bibelns ord och predikan en nära nog sakramental karaktär. Där möter vi Guds närvaro och nåd lika verkligt som i dopet och nattvarden.«(s 20) Om det är sant att vi möter Guds närvaro lika verkligt i läsandet av Bibelns Ord och predikan, så kan väl inte dessa ha blott nära nog sakramental karaktär, då måste de ju de facto vara sakrament. Men troligen är det tveksamt om särskilt många predikanter kommer att drista sig till att hävda att deras predikningar har sakramental 4

5 karaktär och än mindre vara sakrament. Fördelen med HBG:s skrivning är att det rimligen inte går att förstå synen på Bibeln som något annat än varande Guds Ord utan att denna fråga tas upp till behandling. Men man måste nog skilja läsningen av Guds Ord från predikan betydligt tydligare än vad texten gör. Sakinnehållet i HBG:s diskussion av predikans roll är sedan gott:»främja ett möte med Gud«där förberedelse tillsammans med andra och möjlighet till reflektion är viktiga element att ta med i det fortsatta arbetet. 3.7 Nattvarden Återigen presenteras här en god tanke som bör få genomsyra det liturgiska tänkandet överlag och inte endast det enskilda sammanhang den är formulerad i:» Handbokens uppgift är att skapa den ordets ram som handlingen behöver, utan att förminska handlingens förmåga att stå för sig själv.«en kort historisk överblick leder fram till utblickar mot framtiden, och en mening röjer kanske en viss ambivalens inom HBG inför en del skeenden i de många mässorna i modern tid:» Handboksgruppen bedömer att nattvardsbönens teologiska tyngd gör att det inte utan vidare går att lämna formuleringarna av nattvardsbönen helt fria i en kommande handbok.«denna utsaga föregås av en redogörelse av hur delmoment utesluts och nattvardsbönen minimeras. Detta kanske skall uppfattas som kritik, men det är långt ifrån säkert. Förhållandet bör dock kritiseras. Nattvardsbönen är en sammanhållen enhet och helhet från Sursum Corda till den avslutande doxologin, en bön till treenig Gud, där församlingen tackar Fadern för att han genom den helige Ande låter den ta emot hans Son Jesus Kristus. I denna bön finns en anamnes med Jesu liv och gärning och en epikles där församlingen ber Anden välsigna brödet och vinet. I synnerhet denna viktiga epikles tenderar att försvinna i förkortade nattvardsböner. Den liturgiska diskussion som för kring epikles, instiftelseberättelse och konsekration bör komma fram och belysas i ett vidare arbete kring en ny KHB. HBG föreslår att de nattvardsböner som föreligger i HB 86 behålls,»eventuellt i något modifierad form«. Detta är mindre rolig läsning, eftersom dessa nattvardsböner definitivt skulle kunna förbättras: tre saknar epikles och de flesta saknar den avslutande treenighetsdoxologin. Sedan kan man fundera på om inte tanken på den starkt förenklade nattvardsbönen med möjlighet till lokala formuleringar i praktiken kommer att innebära ett slag legitimering av den förkortade nattvardsbönen. Till sist berör HBG den pastorala frågan kring dopet som admitterande till nattvarden. Utan att uttryckligen säga det tycks texten plädera för att denna ordning skall upphöra; med ett ensidigt resonemang som inkluderar värdeladdade begrepp som till exempel»kränkande«,»exkludera«och»gränslinje«gör man remissen till en partsinlaga i en pågående diskussion utan att låta andra uppfattningar komma till tals Delaktighet Det är bra att HBG tar upp tanken på att också» små gudstjänster skall förberedas och genomföras så att de blir fullödiga«. (s 24) De små gudstjänsterna är en realitet i många svenskkyrkliga församlingar som behöver hjälp och stöd i arbetet med dessa gudstjänster. Vad som sägs i dokumentet om delaktighet får närmast betraktas som allmängods i dagens liturgiska tänkande. Det är bra formuleringar men inga nyheter. Noterbart är dock konstaterandet att»kyrkohandbokens ordningar bör utgöras av ordningar tänkta för alla 5

6 och inte för specifika grupper.«(s 25) Delaktighet innebär alltså för HBG inte riktade gudstjänster till exempel mot idrottsklubbar, pensionärsföreningar eller barngrupper eller liknande vilket är mycket gott Terminologi HBG tycks plädera för att uttrycket huvudgudstjänst ersätts med begreppet den gemensamma gudstjänsten. De resonerar övertygande kring utvecklingen mot juridisk storhet för det förstnämnda och deras argument talar för en förändring. Därmed inte sagt att förslaget till alternativ är helt lyckat. Genom att definiera en enskild gudstjänst som»den gemensamma«säger man ju samtidigt att övriga gudstjänster inte skall vara det (det är ju effekten av en definition att den markerar det som särskiljer något från något annat). Men till och med den mest exklusiva gudstjänsten kyrkan känner, bikten, har ett moment av gemenskap eftersom två personer är inblandade. Detta med benämning på kyrkans viktigaste gudstjänst har vållat omfattande huvudbry, men jag tror inte detta är löst i och med detta förslag. Det är lovvärt att HBG med terminologin vill att de kyrkliga handlingarna är gudstjänster, inte blott handlingar. Ett problem som deras förslag medför är dock att det inte minskar privatiseringstendenserna av de kyrkliga handlingarna och än mer lägger fokus på dopfamiljen, brudparet eller sorgeföljet. Med ordet»livets«sätter de människan i centrum och skjuter Guds verk åt sidan. Återigen är det bra att den nuvarande terminologin tas upp till diskussion men förslaget håller inte. 4.2 Text och ord Den diskussion som förs kring inkluderande språk i dokumentet är mycket nyanserad och saklig, och den tar upp problemoråden som måste bearbetas. Jag vill dock ta upp en inledande utgångspunkt som jag saknar i sakdiskussionen, men som i mitt tycke är nödvändig: förhållandet mellan människors ord och Guds Ord. Hela framställningen uttrycker nämligen att liturgin endast använder sig av språk, ord och bilder som är hämtade ur enbart mänskliga formuleringar, mänskligt tänkande och mänsklig utsagor. Därmed blir gudstjänstens språkbruk möjligt att helt underställa mänsklig dom och rödpenna. Men många av gudstjänstens uttryck citerar, bygger på eller refererar till Bibeln och dess sätt att formulera sig om Gud. Därmed förfogar människan inte fritt över dessa ord och begrepp; hänsyn måste tas till vad Guds Ord säger om Gud och inte säger. Det måste råda en grundläggande respekt för vad till exempel Jesus säger om sin Fader. I anslutning till detta resonemang vill jag även uppmärksamma fenomenet bilder:»ett inkluderande språk tar vara på rikedomen i det bibliska språkbruket, men kan också ta hjälp av mer moderna bilder.«(s 31) Det är viktigt att behålla medvetenhet om att bilder är just bilder. Oftast när Jesus talar om Gud använder han inte bildutsagor utan talar ontologi, han talar om Guds väsen och natur. Dessa två är inte jämförbara storheter och därmed inte ömsesidigt utbytbara. Ett rikt bildspråk kan gärna uppmuntras men endast som komplement till de uttryck som återgår på Jesu och Bibelns ontologiska begrepp. Detta sagt vill jag understryka att HBG i sin diskussion kring gudstjänstens språk visar på ett klokt förhållningssätt där man iakttar problemområden och ger lösningsförslag. En viktig aspekt som ofta kommer i skymundan i diskussionen kring gudstjänstens språk lyfts fram:»ett inkluderande språk präglas av en strävan att synliggöra både kvinnor och män, 6

7 historiskt såväl som i nuet. När mänskligheten som helhet åsyftas bör därför könsbestämda ord undvikas. Ett inkluderande språk utgår från tanken om alla människors lika värde.«(s 31) Slutligen måste sägas att punkt 1 i HBG:s slutsatser svarar på den första delen av min kritik även om inte den föregående sakframställningen gör det:»det grundläggande kriteriet för strävan till inkluderande språk bör vara teologiskt. Språket ska stå i kontinuitet med Bibel och tradition och uttrycka den kristna tron på Guds treenighet, inkarnationen och uppenbarelsen i Jesus Kristus.«Johan Alberius 7

Mässans grundordning. Samling. Ordet

Mässans grundordning. Samling. Ordet Mässans grundordning Den söndagliga gudstjänsten den vi kommit att kalla högmässa har ett grundläggande skeende, ordo, som kan kännas igen i kyrkor över hela världen och i kyrkohistorien. Skeendet återfinns

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48)

1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48) 1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Ingela Sjögren Befattning 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet till lokal gestaltning

Läs mer

Remissvar från Domkapitlet i Linköping

Remissvar från Domkapitlet i Linköping Remissvar från Domkapitlet i Linköping Gudstjänstens ordo anges i dokumentet som en bärande princip som ska möjliggöra igenkännande samtidigt som det ges möjlighet till en lokal gestaltning. Anser domkapitlet

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

Församlingsinstruktion. Antagen

Församlingsinstruktion. Antagen Församlingsinstruktion Antagen 2014-08-13 Programförklaring Identitet Församlingen har med sina 9 000 medlemmar en kyrkotillhörighet på ca 78 % av invånarna (2013). I arbetslaget finns 30 anställda varav

Läs mer

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg Kyrkan i Enebyberg I originaldokumentet användes det dåvarande samfundsnamnet Svenska Missionskyrkan, men i denna webbversion har detta ersatts med det nya namnet Equmeniakyrkan. På samma sätt användes

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför

Läs mer

DOMKAPITLET Skara domkapitel får härmed anföra följande synpunkter på de två remitterade dokumenten.

DOMKAPITLET Skara domkapitel får härmed anföra följande synpunkter på de två remitterade dokumenten. DOMKAPITLET 2010-04-27 Svenska kyrkan Kyrkostyrelsen 751 71 Uppsala REMISSVAR Översyn av Den svenska kyrkohandboken steg 1 Skara domkapitel får härmed anföra följande synpunkter på de två remitterade dokumenten.

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Remiss svar: Ny gemensam kyrka.

Remiss svar: Ny gemensam kyrka. 20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen Ande och gemenskap Nr 5 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GEMENSKAP Människan är skapad till gemenskap med andra människor och med Gud. Vi är med i många gemenskaper: i familjen, i skolan eller

Läs mer

Om dop och traditionsöverlämnande

Om dop och traditionsöverlämnande Ledare SPT nr 12 2012 Om dop och traditionsöverlämnande DEN KYRKLIGA STATISTIKEN är ingen uppmuntrande läsning, inte heller de nyligen publicerade siffrorna för 2011 (som finns tillgängliga på Svenska

Läs mer

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

FÖRSAMLINGSORDNING FÖR ENEBYKYRKANS FÖRSAMLING. Version

FÖRSAMLINGSORDNING FÖR ENEBYKYRKANS FÖRSAMLING. Version 1 Teologisk grund för Equmeniakyrkan är en bibelteologisk inledning till församlingens konstitution. Församlingsordning, antagna av Enebykyrkans församling 2015-02-14. Församlingsstadgar, antagna av Enebykyrkans

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

Förslag till ny kyrkohandbok 4. Några principiella synpunkter

Förslag till ny kyrkohandbok 4. Några principiella synpunkter Förslag till ny kyrkohandbok 4. Några principiella synpunkter MIKAEL LÖWEGREN OCH MIKAEL ISACSON Förslaget till ny kyrkohandbok och ordningen för Högmässa och Mässa har tidigare redovisats och kommenterats

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

REMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan

REMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan REMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan 1. Detta frågeformulär gäller Sveriges Kristna Råd. Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Befattning Olle Kristenson Telefonnummer 08-453

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11 * Sammanfattning av predikan den 8/9 Vem är den helige Ande? - Tredje personen i Guds treenighet - Är Faderns och Jesu/Kristi ande Tittade på några bilder vi har för Anden: Duva, Eld, Vind, Källa Anden

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Med öppet hjärta. Församlingsinstruktion för Varbergs församling

Med öppet hjärta. Församlingsinstruktion för Varbergs församling Med öppet hjärta Församlingsinstruktion för Varbergs församling Innehåll Vision...3 Sammanhang och prioriteringar...3 Omvärldsfaktorer att ta fasta på...4 Övergripande prioriteringar...5 Strategiska prioriteringar...5

Läs mer

Yttrande över förslaget till kyrkohandbok Svenska kyrkans utredningar 2012:1-3

Yttrande över förslaget till kyrkohandbok Svenska kyrkans utredningar 2012:1-3 Yttrande över förslaget till kyrkohandbok Svenska kyrkans utredningar 2012:1-3 Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse (akf) har beretts tillfälle att yttra sig över förslaget till ny kyrkohandbok för Svenska

Läs mer

Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. L = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare

Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. L = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare Högmässa i fastan Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare I Inledning Inledande musik (preludium

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Rekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING. Lemmar i en och samma kropp, där Kristus är huvudet för kyrkan (1 Kor. 12:12-26)

Rekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING. Lemmar i en och samma kropp, där Kristus är huvudet för kyrkan (1 Kor. 12:12-26) Rekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING 1. FÖRSAMLINGENS IDENTITET Församlingen är Guds skapelse. Gud kallar människor till gemenskap med sig själv och till en gemenskap med dem som blivit lemmar i Kristi

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2): TAL vid sommarfest i Pörtom kyrka 9.8.2008 Bön Om sakramenten och vi kristna Käre himmelske Fader. Vi tackar dig för att du har sänt oss Jesus Kristus. Vi tackar dig för frälsningen genom hans blod. Öppna

Läs mer

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius) BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, 18-25 JANUARI (Anders Arborelius) Ut unum sint det är Jesu bön att alla som tror på honom skall vara ett i honom. Genom dopet är vi redan ett i honom och med varandra.

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Dopbekräftelse Anvisningar Ordning

Dopbekräftelse Anvisningar Ordning Dopbekräftelse Anvisningar När vi döps till Kristus blir vi en del av Kristi kyrka, i gemenskap och i ömsesidig omsorg med hans folk. I dopet tar vi emot den heliga Anden och det nya livet. Även om vi

Läs mer

Några tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen

Några tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen Första Mosebok 1 Några tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen Bestämd tidpunkt och plats. Många har svårt att få till bibelläsningen, det underlättar om du har en bestämd tid och plats när du

Läs mer

ANSGARIIKYRKANS FÖRSAMLING Jönköping. Församlingsordning

ANSGARIIKYRKANS FÖRSAMLING Jönköping. Församlingsordning ANSGARIIKYRKANS FÖRSAMLING Jönköping Församlingsordning Ansgariikyrkans församling i Jönköping har antagit följande församlingsordning för att beskriva församlingens uppgift, inriktning och liv. Den har

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:

Läs mer

Yttrande över förslaget till kyrkohandbok Svenska kyrkans utredningar 2016:1-3

Yttrande över förslaget till kyrkohandbok Svenska kyrkans utredningar 2016:1-3 arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse Yttrande över förslaget till kyrkohandbok Svenska kyrkans utredningar 2016:1-3 Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse (akf) har beretts tillfälle att yttra sig över förslaget

Läs mer

Församlingsinstruktion för Kortedala församling

Församlingsinstruktion för Kortedala församling Församlingsinstruktion för Kortedala församling Illustration: Andreas Karlsson I församlingen finns tre prästbefattningar, en kyrkoherde och två komministrar samt två diakonbefattningar. I församlingen

Läs mer

Beredelsens plats i Svenska kyrkans mässordning

Beredelsens plats i Svenska kyrkans mässordning Beredelsens plats i Svenska kyrkans mässordning The position of preparation in the order of mass in Church of Sweden. Per-Gustav Hanner Termin: Ht-2010 Kurs: RKT235 Teologi, examensarbete för magisterexamen,

Läs mer

För nästan två tusen år sedan delade en man lite bröd och vin med sina vänner under en måltid i samband med det judiska påskfirandet.

För nästan två tusen år sedan delade en man lite bröd och vin med sina vänner under en måltid i samband med det judiska påskfirandet. Inledning För nästan två tusen år sedan delade en man lite bröd och vin med sina vänner under en måltid i samband med det judiska påskfirandet. Vännernas berättelser om händelsen varierar något, men alla

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: :33:33)

1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: :33:33) 1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: 2016-04-29 10:33:33) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) tania cea Befattning assistent 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet till lokal

Läs mer

Författaren är professor emeritus i Gamla testamentets exegetik

Författaren är professor emeritus i Gamla testamentets exegetik Synpunkter på förslaget till ny kyrkohandbok BO JOHNSON Författaren är professor emeritus i Gamla testamentets exegetik Till en levande kyrka hör att också liturgin lever. Det betyder inte att den måste

Läs mer

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Doppastoral Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Grundläggande förutsättningar Så här beskriver Kyrkoordningen (KO) dopet: Dopet är ett sakrament,

Läs mer

REVISION: KYRKOHANDBOKENS PROVUTGÅVA REVISION. Utgångspunkt: Kyrkohandbokens provutgåva MAJ 2018

REVISION: KYRKOHANDBOKENS PROVUTGÅVA REVISION. Utgångspunkt: Kyrkohandbokens provutgåva MAJ 2018 REVISION Utgångspunkt: Kyrkohandbokens provutgåva MAJ 2018 1 Kyrkohandbokens provutgåva har mottagits av Kyrkokonferensen. Den bygger på Equmeniakyrkans vision, reviderad för sitt ändamål: En gudstjänst

Läs mer

Sammanställning av dina svar

Sammanställning av dina svar Sammanställning av dina svar 1. Detta frågeformulär gäller Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Svaret är avgivet av EFS styrelse som utsåg en arbetsgrupp bestående av Mattias Sundqvist, Erik Johansson,

Läs mer

Griftetal för Staffan Bergman Hebr. 13:7 Staffan predikade Guds Ord och tjänade Herren till slutet

Griftetal för Staffan Bergman Hebr. 13:7 Staffan predikade Guds Ord och tjänade Herren till slutet Griftetal för Staffan Bergman 2015-11-26. Hebr. 13:7 I Guds + Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Amen. Låt oss bedja. I liv och död min tillflykt bliv, Jag i din hand mig giver. När du, o Jesus,

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

Yttrande över kyrkohandbokens grunddokument

Yttrande över kyrkohandbokens grunddokument ARBETSGEMENSKAPEN KYRKLIG FÖRNYELSE Yttrande över kyrkohandbokens grunddokument Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse (akf) hörsammar härmed kyrkohandboksgruppens (KHBG) inbjudan att inkomma med kommentarer,

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

EN STUDIEGUIDE FÖR EQUMENIAKYRKANS TEOLOGISKA GRUND

EN STUDIEGUIDE FÖR EQUMENIAKYRKANS TEOLOGISKA GRUND EN STUDIEGUIDE FÖR EQUMENIAKYRKANS TEOLOGISKA GRUND 1 FÖRSTA SAMLINGEN - INLEDNING Psalmer & Sånger: 794 Jag tror på en Gud 18 Allena Gud i himmelrik Läs igenom texterna från Teologisk grund och Bibeln.

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Församlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15

Församlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15 Församlingsordning Version 2013-11-24 Identitet Vi är en kristen kyrka som bekänner sig till Jesus Kristus och den världsvida allmänna kyrkan, som växte fram under det första århundradet efter Jesus födelse.

Läs mer

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Visioner for församlings liv och växt Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Språkliga förklaringar Församling=Menighed Bibelordet Jesus säger: Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det

Läs mer

1. Psalm 2. Inledande välsignelse

1. Psalm 2. Inledande välsignelse 6 Bikt 191 I den enskilda bikten kan man bekänna sin skuld eller någon särskild synd och få avlösning. Bikten kan tas emot av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. Om bikt och själavård

Läs mer

Program september - december 2018

Program september - december 2018 Strängnäs Kår Program september - december 2018 Frälsningsarmén Hospitalsgatan 18, 654 30 Strängnäs Telefon: 0152-10286 Plusgiro: 69 46 02-4 E-post: strangnas@fralsningsarmen.se; Hemsida: fralsningsarmen.se/strangnas;

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

välkommen till ORDETS OCH BORDETS GUDSTJÄNST

välkommen till ORDETS OCH BORDETS GUDSTJÄNST välkommen till ORDETS OCH BORDETS GUDSTJÄNST VÄLKOMSTHÄLSNING SAMLINGEN KLOCKRINGNING * INGÅNGSPSALM INLEDNINGSORD BÖN OM FÖRLÅTELSE En: Livets Gud, genom din Son, öppnar du din famn för oss. Alla: Du

Läs mer

KORSMÄRKT TRO AGNE NORDLANDER

KORSMÄRKT TRO AGNE NORDLANDER PÅ TRONS VÄG KORSMÄRKT TRO AGNE NORDLANDER SAMTALSFRÅGOR I detta häfte hittar ni frågor till samtliga avsnitt i serien. Vår förhoppning är att de ska bidra till att skapa stimulerande samtal i gruppen.

Läs mer

Gudstjänst GUDSTJÄNST

Gudstjänst GUDSTJÄNST Gudstjänst Detta är formuläret för predikogudstjänst (fi. sanajumalanpalvelus). Det kan användas vid huvudgudstjänst på sön- och helgdagar, vid veckogudstjänst och vid särskilda tillfällen (t.ex. vid ungdomsgudstjänster,

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med Växjö domkapitel den 10 juni 2010

Protokoll fört vid sammanträde med Växjö domkapitel den 10 juni 2010 VÄXJÖ DOMKAPITEL Protokoll fört vid sammanträde med Växjö domkapitel den 10 juni 2010 Närvarande: Sven Thidevall Jan-Olof Johansson Birgitta Priem Haglund Margareta Andersson Birgitta Lindén Björn Hagberg

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013 Vasaskolan - fristående kristen skola i centrala Göteborg Gäller fr o m höstterminen 2013 Post- och besöksadress: Telefoner: E-post: Stiftelsen för kristna skolor: Viktor Rydbergsgatan 18 031-167 157 -

Läs mer

Samhällets förändring och gudstjänstens. - en bakgrund till arbetet med våra gudstjänstböcker

Samhällets förändring och gudstjänstens. - en bakgrund till arbetet med våra gudstjänstböcker Samhällets förändring och gudstjänstens - en bakgrund till arbetet med våra gudstjänstböcker www.arcusforlag.se Gudstjänsten består av en brokig skara människor med samma hunger Sikahällen utanför Norrtälje,

Läs mer

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska Publikationer från Evangelisk-lutherska

Läs mer

Dopgudstjänst så här går det till

Dopgudstjänst så här går det till Dopgudstjänst så här går det till Ni har bokat tid för dop i vår kyrka. Här kan ni inför dopsamtalet gå igenom hur en dopgudstjänst brukar gå till. Psalmer samtalar vi om på dopsamtalet, där vi kommer

Läs mer

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II Markus Hagberg: Svensk pastoraltidskrift nr 12 2012»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II Detta är den andra delen av Markus Hagbergs artikel om

Läs mer

ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING

ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INNEHÅLL UPPDRAG, VÄRDERINGAR & STRATEGI Identitet Bibeln Teologi Gudstjänst Organisation 3 4 4 7 14 17 ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INLEDNING Syftet med vår församlingsordning

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

ETT ÅR MED KATEKUMENATET

ETT ÅR MED KATEKUMENATET ETT ÅR MED KATEKUMENATET TEXT GÖRAN REHNSTRÖM BILD MATS A SVERKER - 1 - ETT ÅR MED KATEKUMENATET TEXT GÖRAN REHNSTRÖM BILD MATS A SVERKER - 2 - - 3 - innehåll Det börjar med en längtan... 5 Sökaren - en

Läs mer

GRATTIS TILL DITT BARN

GRATTIS TILL DITT BARN GRATTIS TILL DITT BARN Information till er föräldrar inför ert barns dop från Vänersborg och Väne-Ryrs församling Jag vill lyckönska till ert barn och inbjuda till dop När vi står med ett nyfött barn i

Läs mer

Pilgrimsmässa A. Inledningsord. Pax et bonum/frid och allt gott! Psalm. Psaltarläsning

Pilgrimsmässa A. Inledningsord. Pax et bonum/frid och allt gott! Psalm. Psaltarläsning ilgrimsmässa Inledningsord ax et bonum/rid och allt gott! ax et bonum/frid och allt gott! saltarläsning åt oss be i aderns och Sonens och den heliga ndens namn. men. Herren är min herde, ingenting skall

Läs mer

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala

Läs mer

Församlingsinstruktion. för. Fässbergs församling

Församlingsinstruktion. för. Fässbergs församling 1(6) Församlingsinstruktion för Fässbergs församling Fässbergs församling utgör eget pastorat och ingår i Mölndals kyrkliga samfällighet i Göteborgs stift. I pastoratet finns en befattning som kyrkoherde

Läs mer

Nyårsdagen Lars B Stenström

Nyårsdagen Lars B Stenström 080101 Nyårsdagen Lars B Stenström Den nya dagen kommer till oss och vi tar emot den på olika sätt med oro för allt ouppklarat med förväntan för det vi hoppas på med osäkerhet inför något nytt och främmande

Läs mer

Fo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling 2012 2015

Fo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling 2012 2015 Församlingsbeskrivning och Omvärldsanalys Församlingsbeskrivning Landeryds församling har de senaste 40 åren utvecklats från en landsbygdsförsamling utanför Linköping till en förortsförsamling med den

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

HUR ARBETA MED KYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerial för församlingarna

HUR ARBETA MED KYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerial för församlingarna HURARBETAMEDKYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerialförförsamlingarna PubliceratavKyrkanscentralfördetsvenskaarbetet Helsingfors November2009 1 Introduktion På Bibelns första sidor får människan

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

VÄGLEDNINGSDOKUMENT för ledare i Baptistförsamlingen Korskyrkan i Uppsala

VÄGLEDNINGSDOKUMENT för ledare i Baptistförsamlingen Korskyrkan i Uppsala Inledning... 1 Vad är ledarskap?... 2 Bibeln om ledarskap... 2 Församlingsordningen... 3 Vad innebär det här i mitt liv och för min roll som ledare?... 3 Inledning Syftet med det här dokumentet är att:

Läs mer

Vi ber under fastan. Bibelläsning och Bön under 8 veckor. 18 feb 12 april 2015 Kyrkan vid Brommaplan

Vi ber under fastan. Bibelläsning och Bön under 8 veckor. 18 feb 12 april 2015 Kyrkan vid Brommaplan 1 Vi ber under fastan Bibelläsning och Bön under 8 veckor 18 feb 12 april 2015 Kyrkan vid Brommaplan Bibelläsning och bön under fastan 2015 2 Fastan en tid för omvändelse bön och eftertanke. Sedan 300-talet

Läs mer

en vägledning för föräldrar

en vägledning för föräldrar BARNEN OCH NATTVARDEN en vägledning för föräldrar Ibland blir barnen välsignade i samband med nattvarden och ibland tar hela barnfamiljen del av både bröd och vin. Hur ska man som förälder förhålla sig

Läs mer

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Teologisk grundtext styrdokument 1(6) Teologisk grundtext: En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Vår identitet Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen

Läs mer

Utrustande ledarskap. Gåvobaserad verksamhet. Hängiven andlighet. Funktionella strukturer. Inspirerande gudstjänster. Livsnära smågrupper

Utrustande ledarskap. Gåvobaserad verksamhet. Hängiven andlighet. Funktionella strukturer. Inspirerande gudstjänster. Livsnära smågrupper Resultat av undersökningen Naturlig Församlingsutveckling Utrustande ledarskap 63 Gåvobaserad verksamhet 58 Hängiven andlighet 45 Funktionella strukturer 52 Inspirerande gudstjänster 47 Livsnära smågrupper

Läs mer

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap STUDIEGUIDE till läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Författare: Dietrich Bonhoeffer Förlag: Libris förlag, 2016 Studieguide: Lina

Läs mer

Gemenskapens väg. Samlingssång

Gemenskapens väg. Samlingssång Gemenskapens väg En mässa blir till I början hade vi många drömmar och förväntningar och resan fram mot en färdig mässliturgi har varit lång, intressant, lärorik och fantastisk. Samlingssång Idén föddes

Läs mer