Forslund från Andritz på en av hans mellanlandningar i Stockholm för att ta reda på vad som händer just nu.

Transkript

1 Som en del av investeringen på 545 miljoner euro hos Mondi Syktyvkar levererade Andritz bland annat ett nytt renseri. Andritz ser många möjlig h Vem skulle ha en bättre koll på investeringar och trender inom skogsindustrin, om inte de stora maskinleverantörerna? Vi träffade Mikael Forslund från Andritz på en av hans mellanlandningar i Stockholm för att ta reda på vad som händer just nu. FÖRETAGSREPORTAGE Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se V i är nöjda med de senaste åren och ser hoppfullt på , konstaterar Mikael Forslund, Senior Vice President and Division Manager för Kraft and Paper Mill Services. Det finns flera fakta som vi stöder ett sådant uttalande på. Ta Norden som exempel, det är länge sedan det skedde så gigantiska investeringar som sker i Finland och Sverige just nu. Förutom de officiellt bekräftade finns ytterligare någon eller några potentiellt i pipelinen. Men, det är inte bara dessa investeringar, det satsas också stora summor i ombyggnader och elimineringar av flaskhalsar i produktionslinjerna. Tittar vi globalt så är medelåldern för massafabriker 18 år med ett ganska stort spann mellan Nordamerika, där medelåldern är 33 år, och Kina där den är 6 år. I Sydamerika är brukens medelålder endast 11 år. Brukens medelålder i Europa ligger med 22 år mitt emellan. Det betyder att det finns en betydande marknadspotential för moderniseringar av massa- fabriker i Nordamerika och i Europa. Drivkrafter för moderniseringar av de äldre bruken är behovet av att effektivisera dem liksom hårdare miljökrav, vilka kräver olika investeringar för att klaras. Gärna sådana som kan kombineras med ökad produktion till rimliga investeringskostnader. Vi har sett flera exempel på återvinningssidan där bruk genom att ersätta en eller flera gamla sodapannor med en modern panna och ny turbin kan bli näst intill självförsörjande på el och i vissa fall även leverera ström till nätet. Ett ökande antal bruk gör sig på detta sätt i stort 10 SPCI/Svensk Papperstidning Nr s Andritz o Mikael Forslund indd 10

2 LC raffinör som Andritz levererade till Braviken Rebecca Hansson g heter i skogsindustrin Mikael Forslund på vedgården vid Stora Enso Skoghalls Bruk. s Andritz o Mikael Forslund indd 11 MIKAEL FORSLUND Född: 1963 Uppvuxen: Sundsvall, bor i Växjö Utbildning: 3-årig högskola med inriktning kemi, Sundsvall Karriär: 2008 Senior Vice President and Division Manager för Kraft and Paper Mill Services, Andritz Pulp & Paper VD, Andritz AB VD, Moelven Byggmodul, Säffle VD, Kvaerner Hymac AS, Norge Sunds Defibrator, Sundsvall Familj: Hustru och tre barn. Mikael är fjärde generationen inom massa- och pappersindustrin. Hans morfarsfar jobbade för KMW i Karlstad och SCA:s pappersbruk i Matfors. Hans morfar och hans far jobbade för SCA Matfors. Hans son och ena dotter jobbar för Andritz och är därmed femte generationen inom branschen. Fritidsintressen: Friluftsliv, stugan, jakt Medlem i SPCI: sedan1995 Det finns betydande marknadspotential för moderniseringar av massafabriker i Nordamerika och i Europa. sett oberoende av olja och kan även leverera fjärrvärme till omgivande stad eller samhällen. I Europa är investeringsviljan störst i Norden och i Östeuropa. Ryssland är ständigt aktuellt men där är processerna, som följd av byråkrati och andra hinder, väldigt långsamma. I övriga Europa är man relativt försiktig än så länge. I USA, däremot, tror jag att vi kommer att få se förändringar, särskilt i de södra staterna. Man kanske inte tror det, men i södra USA växer skogen också snabbt och vedråvaran är konkurrenskraftig SPCI/Svensk Papperstidning Nr

3 jämfört med länder som Brasilien. Därför finns det möjligheter till strukturomvandlingar även där. Generellt sett investeras mest i kemisk massa där kapacitetstillväxten är 1,6 procent per år. De tillkommande kvantiteterna går huvudsakligen till tissue och förpackningar, dvs. segment med tillväxt. På mekmassasidan händer inte så mycket eftersom tryckpapper med mekanisk massa, exempelvis tidningspapper och journalpapper, minskar. Investeringar i returfiberproduktion ökar, men där är det frågan om mindre anläggningar. Intresset för den del av returfibersidan som baseras på wellretur är däremot stort, inte minst i Asien, eftersom efterfrågan på wellpappförpackningar ökar. I Brasilien märker vi ingen avmattning utan där diskuteras just nu två stora anläggningar. Kina rullar också på men de bruk som är aktuella där är, jämfört med Brasilien, mindre. Eftersom miljökraven ökar i Kina så ökar pressen på gamla och omoderna anläggningar varför vi är övertygade om att det kommer fler investeringsobjekt inom en snar framtid. När det gäller intresset för att konvertera skogsråvara till biodrivmedel upplever jag att det har minskat som en följd av prisfallet på olja. Massabruk är intresserade men just nu råder ett vänteläge. Däremot finns ett gryende intresse för att producera kemikalier från bioetanol eftersom produkterna då baseras på förnybar råvara. Av Metsä Fibres totala investering har Andritz fått renserierna, fiberlinjerna, indunstningen och kausticeringen. Tissue är ett växande område till vilket Andritz har levererat denna maskin till Hebei Yihoucheng i Kina. Konstruktionshastigheten är m/min och bredden 2,85 m. Fibria, en av världens största tillverkare av eukalyptusmassa och med en massalinje på 1,3 miljoner ton blekt eukalyptusmassa i Três Lagoas i Brasilien, tillkännagav i maj i år att man beslutat investera i ytterligare en linje. Linje nummer två kommer att vara på 1,75 miljoner ton och därmed bli den hittills största i världen. Andritz var leverantör av den första linjen som togs i bruk 2009 och har även denna gång fått ordern på ett nyckelfärdigt bruk, från ved till massabal inklusive kemikalieåtervinning. Nyckelfärdig betyder i Brasilien att totalentreprenören ansvarar för allt från det att all växtlighet och träd på ytan för fabriken huggits och skrapats bort till dess att bruket står helt klart för igångkörning. Projektet i Três Lagoas startar nu och ska vara färdigt fjärde kvartalet Vedbehovet kommer att hämtas från eukalyptusplantager inom en radie av högst tio mil. Med en total investering på 1,2 miljarder euro, nästan 11 miljarder svenska kronor, är förstås Metsä Fibres kommande massabruk i Äänekoski Nordens största skogsindustriella projekt, berättar Mikael Forslund. Bruket får en barrmassalinje med en kapacitet på årston och en kortfiberlinje på årston. Av den totala investeringen har vi fått renserierna, fiberlinjerna, indunstningen och kausticeringen. Indunstningen blir världens energieffektivaste och får högst kapacitet i Europa, ton/timme, och kausticeringen blir också Europas största. Anläggningen i Äänekoski får en elproduktion som beräknas bli 240 procent större än brukets eget behov, varför en av brukets produkter faktiskt blir elenergi. Processen kommer att alstra ett antal bioprodukter såsom tallolja och terpentin. Planerna är därför att bioprodukterna ska bli råvaror till andra företag i ett industriellt ekosystem på industriområdet i Äänekoski, vilket förklarar att Metsä Fibre redan från början beskriver anläggningen som ett bioraffinaderi. Bruket blir helt självförsörjande på energi och kommer inte att använda någon fossil energi. Uppstarten är planerad till tredje kvartalet Andritz är globalt en av de två största leverantörerna av hela massalinjer, från ved till bal, och tillhör de tre fyra största leverantörerna av pappersmaskiner, inte minst inom tissue och förpackningsmaterial. Ett exempel är den PrimeLine MG-maskin som Andritz år 2013 levererade till Zellstoff Pöls AG, ett bruk med en kapacitet på ton blekt långfibermassa. Maskinen har en kapacitet på blekt kraftpapper och är en Yankeemaskin med hybridformer. Den har världens största Yankeecylinder med en diameter på 6,7 meter och en bredd på 6,25 meter. Yankeecylindern var så stor att den tillverkades i två halvor för att kunna transporteras och svetsades ihop på plats i Pöls innan den lyftes in i maskinhallen. Efterfrågan och produktion av dissolvingmassa ökar i spåren av att jordens befolkning ökar och därmed behovet av textilmaterial för kläder, fortsätter Mikael Forslund. Andritz har en ny process där viskosmassa kan tillverkas i kontinuerliga kokare, vilket möjliggör att svinga mellan dissolving- och pappersmassa i samma linje. Det ställer naturligtvis höga krav på processtyrningen. Vi är involverade i två nya linjer för dissolvingmassa och tre uppgraderingar. På tal om processutveckling så har Andritz utvecklat en kokprocess 12 SPCI/Svensk Papperstidning Nr s Andritz o Mikael Forslund indd 12

4 Fibrias massalinje på 1,3 miljoner ton blekt eukalyptusmassa i Três Lagoas, Brasilien. som vi kallar för A-Yield, eftersom den ger 2 5 procent högre utbyte av blekt massa. Det är en polysulfidkokning till ett högre kappatal vilket ger en lägre vedförbrukning. Den oblekta massan tvättas med DD-tvättar varefter syrgasdelignifiering sker i flera steg och därefter silas massan. Rejektet återförs till syrgassteget. Introduktionen av tekniken för A-Yield har bidragit till att vi tagit nya order eftersom varje procent högre utbyte är stora pengar för bruken. Förutom att bruken jagar energieffektivisering satsar man, och därmed även vi, på att göra processerna så vattensnåla som möjligt med återanvändning och högre koncentrationer på olika vattenströmmar. Med vår kunskap och våra egna utrustningar som grund tecknar vi s Andritz o Mikael Forslund indd 13 Linje nummer två i Três Lagoas kommer att vara på 1,75 miljoner ton och därmed bli den hittills största i världen. serviceavtal där vi tar hand om hela eller delar av brukens underhåll. I avtalen förbinder vi oss att uppfylla specifika mål och resultatet blir en stabilare drift av anläggningarna. För att klara det har vi nationella servicecenter med specialister. UPM:s bruk i Frey Bentos i Uruguay är ett av flera exempel där vi ansvarar för hela underhållet med egen personal på plats. Kapaciteten i Frey Bentos är 1,3 miljoner ton blekt eukalyptusmassa och innanför grindarna arbetar totalt 800 personer, där underhållspersonalen är våra anställda. Om du tittar i kristallkulan 5 10 år framåt i tiden, vad ser du då? Vi kommer att se strukturförändringar inom skogsindustrin, inte minst som en följd av förändringarna på olika marknader. Traditionella marknader som tryckpapper av olika slag och kontorspapper tvingar fram förändringar, både av produktval men också av ägarskap. Vi har sett och kommer att se nedläggningar, men också nya gigantiska investeringar och även, som jag sa i början, en lång rad moderniseringsprojekt av flaskhalsar och uttjänta processteg. Sulfatbruken kommer att tvingas ta ut fler delströmmar och göra andra produkter av dem, svarar Mikael Forslund. Skogsindustrin är konservativ vilket, parat med att man saknar tillräcklig marknadskunskap om exempelvis kemiområden, gör att andra aktörer kommer att förädla delströmmarna. Det behöver inte vara negativt för skogsindustrin, det kan visa sig vara bra för bägge parter att leva i symbios med varandra. Det är ju faktiskt den modellen som man planerar för i Äänekoski. Petrokemiindustrin kommer att knyta ihop sig med skogsindustrin eftersom det finns flera intressanta råvaror ur brukens restströmmar och ur det som hittills mest betraktas som avfall. Lignin finns i stora mängder och kan förädlas till en rad produkter. Förgasning av svartlut kan ge både biodrivmedel och byggstenar till kemikalier. Att jäsa socker till etanol, som är en råvara för många kemikalier, är också en intressant utveckling. En förutsättning för att allt detta ska ske är att massabruken tjänar pengar på basverksamheten. För att göra det måste de vara effektiva och tillräckligt stora för att alstra intressanta råvarumängder för ytterligare förädling. Då blir delströmmarna grädde på moset, slutar Mikael Forslund. n SPCI/Svensk Papperstidning Nr

5 J Andritz har lagt ett komplett pussel Rötterna till dagens Andritz går tillbaka till 1852 när en 41-årig ungersk entreprenör, Josef Körösi, startade ett gjuteri med namnet Andritzer Maschinenfabrik i Andritz, en grannkommun till Graz i Österrike. Företaget har genomlevt både toppar och dalar och är idag ett av de äldsta ännu existerande företagen i Österrike. FÖRETAGSREPORTAGE Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se V erksamheten började med tillverkning av mindre gjutgods men kom snart att inriktas på tyngre produkter som lyftkranar, pumpar, vattenturbiner och senare också broar, ångpannor och ångmaskiner liksom gruvutrustning. Ganska robusta produkter således. Redan 1860, alltså åtta år efter den oansenliga starten hade gjuteriet 500 anställda och tio år senare hela anställda. I likhet med andra industrier på den förlorande sidan under de båda världskrigen, men även under depressionen tidigt 1930-tal, genomgick också Andritz svåra tider med periodvisa produktionsstopp inleddes ett samarbete med schweiziska Escher Wyss, vilket blev fröet till dagens affärsområde Pulp & Paper, även om det första samarbetet etablerades inom området för vattenturbiner. Produktionen av ångmaskiner och luftkompressorer upphörde och fokus lades istället på vattenturbiner, centrifugalpumpar, kranar och stålkonstruktioner. År 1951 började Andritz i samarbete med Escher Wyss att tillverka kompletta pappersmaskiner. Andritz växte och tillverkning av elektrokemisk och metallurgisk utrustning togs upp. Expansionen fortsatte men i spåren av oljekrisen i början av 1980-talet genomgick koncernen ett stålbad som klarades av med hjälp av österrikiska staten och kraftiga rationaliseringar. Med början 1990 när SproutBauer i USA förvärvades startades en stark utveckling av företaget med hjälp av förvärv och organisk tillväxt. Expansionen har sedan dess skett inom samtliga fyra affärsområden Pulp & Paper, Hydro, Metals och Wolfgang Leitner, koncernchef för Andritz AG, och störste aktieägare i Andritz. Separation. Sammanlagt har sedan 1990 fler än sextio företag köpts och integrerats i koncernen. De största köpen har varit Ahlstrom Machinery Group år 2000/2001 och VA TECH HYDRO under Företag med svensk anknytning som förvärvats är bland andra Iggesund Tools, Kone Wood (MoDo Mekan) och ABB Drying (Svenska Fläkt). Förvärven har skett med egen kassa och inte något av de förvärvade företagen har lagts ner, utan alla har pusslats in i koncernen för att fylla luckor inom de olika affärsområdena. För tioårsperioden 2005 till och med 2014 har den genomsnittliga försäljningsökningen varit 14 procent per år. Koncernens största affärsområde är Pulp & Paper med en omsättning 2014 av knappt två miljarder euro. Huvudkontoret ligger fortfarande i Graz och antalet anställda är knappt personer. Största aktieägare i Andritz idag med ett innehav av 25 procent plus en aktie är SASR Achtundfünfzigste Beteiligungsverwaltung GmbH, vars Andritz är också stora inom utrustning för vattenkraftverk. VD är Wolfgang Leitner, som också är koncernchef för Andritz AG. Resten av ägandet är spritt bland investerare och privatpersoner. Josef Körösi, grundade gjuteriet Andritzer Maschinenfabrik som blev början till dagens Andritz. Lite kuriosa i sammanhanget. Namnet Andritz kommer från en av förorterna i Graz och har slaviskt ursprung från ordet jendrica, vilket betyder snabbt strömmande vatten. Ett ganska passande namn med tanke på att vatten strömmar snabbt igenom Andritz-produkter som turbiner liksom att vatten är ett viktigt medium i alla processteg i massa- och papperslinjer levererade av just Andritz. n Andritz Koncernchef: Dr. Wolfgang Leitner Omsättning 2014: miljoner euro Pulp & Paper 2014: miljoner euro Hydro 2014: miljoner euro Metals 2014: miljoner euro Separation 2014: 596 miljoner euro Antal anställda 2014: Cirka personer 14 SPCI/Svensk Papperstidning Nr s Andritz o Mikael Forslund indd 14