Vasa svenska församling. Verksamhetsberättelse 2013

Transkript

1 Vasa svenska församling Verksamhetsberättelse 2013

2 Innehåll 1. Allmänt Förändringar i medlemsantalet Gudstjänstlivet Vuxenarbetet och övriga sammankomster Kärnträff temafrukost för kvinnor Vuxenkatekumenat Vasa Kyrkobrödrakår Serveringsgrupperna Samtalstjänst Kyrkliga förrättningar Dop Jordfästningar Vigslar Kyrkomusik Kör- och orkesterverksamhet Musikskola, Sångklubb och Knattemusik Konsertverksamhet Kyrkans fostran Barnverksamhet Flickor och pojkar Ungdomsverksamhet Konfirmandarbete Unga vuxna Studentarbete Diakoni Invandrararbete Missionsverksamhet Vänförsamlingsarbete Information Verksamhet på Alskathemmet Dragnäsbäck-Gerby distriktet Sundom kapellförsamling Förvaltning Personal

3 Tabeller Tabell 1. Förändringar i medlemsantalet år 2013 (2012, 2011 och 2010) Tabell 2. Samtal till Samtalstjänsten år 2013 (2012, 2011 och 2010) Tabell 3. Kör- och orkesterverksamhet år Tabell 4. Musikskola och Knattemusik år 2013 (2012) Tabell 5. Konsertverksamhet med utomstående gäster år Tabell 6. Barnverksamhet år 2013 (2012) Tabell 7. Juniorverksamhet år 2013 (2012) Tabell 8. Konfirmandverksamhet år 2013 (2012) Tabell 9. Studentarbetets arbetsformer och besök år Tabell 10. Klientkontakter inom diakoniverksamheten år 2013 och Tabell 11. Diakonins verksamhet år 2013 (2012) Tabell 12. Matbankens verksamhet år 2013 och Tabell 13. Missionsverksamhet år 2013 och Tabell 14. Missionskretsar år 2013 och Tabell 15. Insamlade medel för missionsändamål år 2013 och Tabell 16. Läger och utfärder till Alskathemmet åren Tabell 17. Olika verksamhetsformers lägerdagar på Alskathemmet åren Tabell 18. Verksamhet i Sundom år Fotografierna på pärmen är från Bondbröllopet i Sundom och Brändö kyrkokörs 90-årsjubileums konsert. Fotograf Camilla Andersson. 2

4 1. Allmänt Vasa svenska församling har en rik verksamhet som riktar sig till människor i alla åldrar. Under de senaste åren har en satsning gjorts för att utveckla arbetet bland barnfamiljerna. Det arbetet har burit frukt. En grupp som kräver en särskild uppmärksamhet är de unga vuxna. Tiden efter konfirmationen och under studieåren är en tid då de unga har svårt att hitta sin plats i församlingslivet. År 2013 i Vasa svenska församling har präglats av många förändringar inom medarbetarskaran. Anders Kronlund fungerade som t.f. kyrkoherde fram till Kyrkoherde Tor-Erik Store återvände från sin tjänstledighet efter två år i Finska Missionssällskapets tjänst i Senegal. Andra förändringar i medarbetarskaran framkommer senare i verksamhetberättelsen. Vasa svenska församling har lyckats rekrytera nya välutbildade och hängivna medarbetare. I församlingen verkar många frivilliga inom körverksamheten, musikarbetet, barnverksamheten, ungdomsarbetet, diakonin och den övriga församlingsverksamheten. Under året har en process satts i gång för att få till stånd gudstjänstgrupper som tillsammans med präster och kantorer ska planera och förverkliga gudstjänsterna. Så kommer allt fler församlingsmedlemmar att bära ansvar i gudstjänstlivet tillsammans med de redan etablerade kyrkvärdarna. Församlingsverksamheten har löpt normalt. I december bandades i Sundom kyrka en julotta som sändes i Yle Fem. Enligt uppgifter sågs TV-gudstjänsten av personer. Trefaldighetskyrkans kör firade sitt 90-års jubileum på våren och i advent firade Brändö kyrkokör sitt 90-års jubileum. Vid jubiléet i Brändö kyrka framfördes nyskriven musik av kantor Dan Andersson och av körmedlem Rune Kujanpää. Kontakterna till vänförsamlingen Mazimbu i Tanzania har fortsatt under året. Genom missionsavtalen stöds missionen i Ryssland, Senegal och Mellersta Östern. Planeringen av Finska Missionssällskapets tvåspråkiga årsfest som ordnas i Vasa i juni 2014 har fortsatt under året. Medlemsantalet i Vasa svenska församling ökade under år 2013 med 68 personer. Det skedde under en tid då medlemsflykten från den Evangelisk-lutherska kyrkan har varit fortsatt strid. Vasa stad har en stor inflyttning och det förklarar delvis det ökade medlemstalet. Många reformer genomförs i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Inom folkbokföringen har folkbokföringsprogrammet Kirjuri tagits i bruk. Vasa kyrkliga samfällighet har också inlett förberedelserna för att ansluta sig till Kyrkans tjänstecentral Kipa. I samfälligheten har nya hemsidor tagits i bruk. Det ger församlingen större möjlighet att synas på nätet och i de sociala medierna. Alla förändringar medför nya rutiner och anpassningstiden är inte alltid lätt. Vasa kyrkliga samfällighet består från och med av tre församlingar då Vähänkyrön seurakunta anslöts till samfälligheten. Det påverkade bland annat platsfördelningen i gemensamma 3

5 kyrkofullmäktige. Vasa svenska församlings platser minskade från 15 till 13. Samarbetet mellan de tre församlingarna har inletts i god anda. Inom samfälligheten planeras renovering av fastigheten på Skolhusgatan och Alskathemmet. Dessa åtgärder kommer att garantera att Vasa svenska församling i fortsättningen har goda verksamhetsutrymmen tillsammans med Vaasan suomalainen seurakunta. Statistikuppgifterna i verksamhetsberättelsen presenteras så att fjolårets uppgifter finns inom parentes. Tor-Erik Store 2. Förändringar i medlemsantalet Döpta Döda Inflyttade Utflyttade Överföring fr. frånv. till närv Överföring fr. närv. till frånv Inträdda Utträdda Närv. befolkn. vid årets slut Frånv. befolkn. vid årets slut Medlemmar totalt Tabell 1. Förändringar i medlemsantalet år 2013 (2012, 2011 och 2010). Mona Engsbo 3. Gudstjänstlivet sättningen med församlingens gudstjänstliv är att utveckla högmässan så att den blir församlingslivets hjärtpunkt. Såväl de olika sektorerna som församlingsaktiva bör i allt högre grad beredas rum att vara delaktiga i gudstjänstlivet. Församlingen firar högmässa varje söndag i Trefaldighetskyrkan och 2 3 gånger per månad i Sundom och Dragnäsbäck. Babykyrkor, Iona-mässor, Ökenmässor och Stilla mässor (Dragnäsbäck) firas några gånger per termin. Retreater inklusive en vandringsretreat hålls 3 4 gånger per termin på Alskat lägergård. Resurser Församlingens präster och kantorer bär huvudansvar för gudstjänstlivet i samarbete med de olika sektorerna. Körsångare, musikgrupper, kyrkvärdar, textläsare och andra frivilliga delar på ansvaret för att gudstjänstlivet hålls levande. Som retreatledare anlitas ofta utomstående resurspersoner. 4

6 Förverkligande Högmässor firades regelbundet enligt planerna i Trefaldighetskyrkan, Dragnäsbäck och i Sundom. Av mässorna i Trefaldighetskyrkan kan Ökenmässan omnämnas på grund av sin annorlunda karaktär som är influerad av den koptiska liturgin. Stilla mässorna i Dragnäsbäck planerades och genomfördes till stor del av lekmän och erbjöd med sina Taizésånger och sin tystnad möjlighet till meditation och bön. Under sånggudstjänsterna i Sundom kunde församlingsborna sjunga nyare andliga sånger. Antalet gudstjänstbesökare har ökat något (6 868). Den satsning som församlingen gjorde vid påsk för daghem och skolor har lett till att (1 515) barn och vuxna nåtts under 33 (19) tillfällen. Även antalet deltagare vid gudstjänster för skolor och läroanstalter har ökat (2 908). Statistikuppgifterna ovan avviker något från de uppgifter som lämnats in till Kyrkostyrelsen. Detta beror på att kompletterande uppgifter inlämnats senare. Ett viktigt steg i strävan att göra högmässan till församlingens hjärtpunkt togs när församlingen tog beslutet att bilda gudstjänstgrupper, där lekmän i olika åldrar tillsammans med präst och kantor bär ansvar för såväl planeringen som genomförandet av mässan. Gudstjänstgruppernas uppgift är att med sitt praktiska engagemang öka församlingsdelaktigheten i mässan och att bidra till att göra mässorna mer barnvänliga. Planeringen av gudstjänstgrupperna tog fart i slutet av året och grupperna påbörjar arbetet under år Utvärdering Den allt mer tilltagande lekmannaaktiviteten i våra mässor innebär att antalet ansvarsbärare blir fler och att delaktigheten ökar. Glädjande är att våra Babykyrkor, bibelutdelningsgudstjänster med fyraåringarna i fokus och familjegudstjänster fortsätter att engagera barnfamiljer. Också konfirmandernas medverkan ger mässorna ett stort mervärde. Att skapa gudstjänster där människor i alla åldrar sida vid sida kan fira mässa tillsammans är fortsättningsvis församlingens kanske största utmaning. Gunnar Särs Dans i heligt rum Dans i heligt rum vill vara en gudstjänstform där hela kroppen får vara med. Dansen är en bön och meditation i rörelse. et är att varje deltagare i dansen skall få hjälp att lyssna inåt, närma sig det heliga och uppleva att tron bär såsom cirkeln bär när vi dansar tillsammans. Förverkligande Under året har Dans i heligt rum ordnats fem gånger. Varje samling har ett tema som utgår från kyrkoåret. Danstillfällena är öppna för alla, det behövs ingen förhandsanmälan eller förhandskunskap. Tillfällena är ekumeniska och deltagarantalet har i medeltal varit tio personer per kväll. Jag upplever att målet med dansen nåtts då många säger att de känner att dansen ger dem livsmod och styrka. Siv Jern 5

7 Retreat Ordet Retreat är ett låneord från engelskan och betyder reträtt att dra sig tillbaka. Alla har sina egna skäl att åka på retreat: Att dra sig undan från vardagens stress och möda för vila och rekreation Att i valsituationer eller perioder av trötthet söka avskildhet för att lyssna till sin egen innersta längtan. Att i tystnaden fördjupa och förnya relationen till Gud. Förverkligande Under året hölls tre retreater en färre än tidigare år på grund av det strama ekonomiska läget med bland annat Kurt Cederberg från Jakobstad och Pia Vannesjö från Stockholm, som ledare. Retreaterna fortsätter att engagera både vana och nya deltagare. Gunnar Särs 4. Vuxenarbetet och övriga sammankomster 4.1 Kärnträff temafrukost för kvinnor et för arbetet med temafrukostar för kvinnor är att nå kvinnor som kanske inte annars hittar en plats i församlingens verksamhet. Frukostarna skall kunna förmedla något andligt, kvinnligt och sinnligt. Förverkligande Under året hölls fem Kärnträffar. Våren 2013 var gästerna och deras teman följande: Ann-Mari Audas-Willman Så gick det till när mormor var ung, Camilla Westermark Vandringen till Santiago de Compostela och Ulla Lena Lundberg Is och eld, yta och djup. Höstens gäster var Kristina Klingenberg Spår och Ann-Katrin Store Att komma hem. Tillfällena samlade personer per gång med undantag av Ulla-Lena Lundberg som hade en lyssnarskara på 115 personer. et för Kärnträffarna uppfylls eftersom det vid nästan varje frukosttillfälle kommer nya besökare. Varje föreläsare och tema tilltalar olika personer. Siv Jern 4.2 Vuxenkatekumenat Vuxenkatekumenatet riktar sig till dem som står med frågor inför tro och liv. Katekumenatet vänder sig till unga vuxna och vuxna som vill fördjupa sig i sin kristna tro. Dessa har kanske fjärmats från kyrkan, men vill närma sig den igen genom att delta i vuxenskriftskola i den här formen. De som önskar bli döpta får först lära sig mer om tron på Jesus Kristus. Till dessa som kallas sökare tilldelas en 6

8 medvandrare, en stödperson. Med denna kan sökaren vandra på den kristna vägen och fördjupa sin tro. Verksamheten bedrivs av lekmän. Församlingen stöder gruppen bland annat genom att erbjuda katekumengruppen utrymme och en präst som verkar som stödperson för gruppens ledare och medvandrare. Förverkligande En ny grupp började träffas i januari 2013, med ledare Annika Östergård. Gruppen hade tre sökare och fyra medvandrare. Gruppen avslutades på våren. Under hösten 2013 påbörjades förberedelserna inför en ny grupp i januari En bönegrupp eller en cellgrupp har under 2013 samlats och till den hör bland annat tidigare sökare och ledare i katekumenatet. Bönegruppen är en öppen grupp till vilken församlingen kan sända dem som är intresserade att vara med i en sådan grupp. Gruppens mål är att fortsätta sin resa till en fördjupad kristen tro, dela sig och bilda nya bönegrupper. Bönegruppen är en del av församlingen och kallas därför också att delta i olika uppgifter i församlingen. Janne Hänninen 4.3 Vasa Kyrkobrödrakår sättningen är att stöda Kyrkobröderna som är en fristående förening inom församlingen. Kyrkobröderna strävar till att ge män vägledning och fördjupning i det andliga livet. Förverkligande Den gemensamma brödramåltiden samt ett föredrag kring något aktuellt tema har varit de bärande inslagen vid samlingarna varannan vecka från januari till maj och september till december. Kårens medlemmar samlades 16 gånger under året inklusive julväntan. Antalet deltagare vid varje brödralunch var i medeltal 24 (25) personer. Styrelsen har under året sammankommit till fem protokollförda möten. Håkan Wikberg 4.4 Serveringsgrupperna Serveringsgrupperna gör en frivillig insats och tar hand om kyrkkaffet och andra serveringar inom församlingsverksamheten. 7

9 Förverkligande Det har fungerat bra med serveringsgrupperna. Grupperna bjöds in till ett möte på hösten och serveringsuppdragen fördelades mellan grupperna. I tillfället deltog Martin Sandberg, Birgitta Sundin samt tf. ledande husmor Anu Koski. Birgitta Sundin 4.5 Samtalstjänst Samtalstjänsten upprätthålls av Korsholms och Närpes prosterier samt av Vasa svenska församling. Som jourer deltog sammanlagt 24 (23) personer. Antalet jourer ökade då Vörå församling fick egna jourpunkter. Siv Lundström har varit verksam som mötessekreterare under året och Siv Jern har varit ordförande. Direktionen har sammanträtt sex gånger under året. Övriga ledamöter har varit Mikaela Ingo och Marita Markén. Som uppgörare av jourlistor har Mikaela Ingo fungerat. I september inleddes en ny utbildning av frivilliga till Samtalstjänsten. Tio personer har påbörjat sin utbildning som avslutas våren Under året har fem utbildningstillfällen hållits. Beträffande jourveckor per månad är turerna så att Korsholms prosteri står för två veckor, medan Pedersöre prosteri och Närpes prosteri ansvarar för en vecka var. Systemet är då: Korsholm/Pedersöre/Korsholm/Närpes. År 2013 har varit ett bra år med tanke på personer som kan dejourera. Men rekrytering av nya och utbildning av dem är ändå en ständigt återkommande punkt i Samtalstjänstens verksamhet. När nya frivilliga kommer finns det alltid någon som varit med länge som slutar. Under året har målsättningen att genom Samtalstjänst kunna erbjuda uppringare en lyssnare och möjlighet att dryfta sin livssituation uppfyllts genom att i medeltal ett meningsfullt samtal per kväll varje veckodag klockan har inkommit Samtal (stumma/felringning) 317 (24/1) 270 (31/4) 278 (37/9) 280 (28/0) Manliga ringare Kvinnliga ringare < 25 år år år > 64 år Tabell 2. Samtal till Samtalstjänsten år 2013 (2012, 2011 och 2010). 8

10 Av dem som ringde uppgav 78 att de ringde eftersom de behövde en lyssnare. Registreringen visar, att Samtalstjänsten i huvudsak upprings av ensamma, pensionärer och psykiskt lidande, som har lust att småprata och behöver någon som lyssnar. Siv Jern 5. Kyrkliga förrättningar 5.1 Dop I församlingen förrättades totalt 114 (131) dop. Av dessa var 111 (127) barndop, tre (fyra) vuxendop och åtta (16) dop av medlemmar i andra församlingar. Dopen förrättas i församlingens utrymmen eller i hemmen. Dopet föregås av ett dopsamtal. Församlingens präster bär ansvaret för dopen. Mona Engsbo 5.2 Jordfästningar I församlingen förrättades 135 (135) jordfästningar. Av dessa var 6 (15) stycken sådana som inte hörde till församlingen. Varje jordfästning föregås av samtal med de anhöriga. Samtalen är till sin karaktär både själavårdande och planerande. Församlingens präster och kantorer bär ansvaret för förrättningarna. Mona Engsbo 5.3 Vigslar År 2013 vigdes 22 (25) brudpar till äktenskap. Vigslar förrättas i kyrkorna eller andra församlingsutrymmen. Vigseln föregås av ett samtal. Församlingens präster och kantorer bär ansvaret för förrättningarna. Mona Engsbo 9

11 6. Kyrkomusik et för musikarbetet är en musikaliskt omväxlande gudstjänst och en genuin musikupplevelse som hjälper både barn och vuxna att leva ut sin tro. Musikarbetets uppgift är att tydliggöra musikens betydelse i kyrka och församlingsliv. Församlingsmedlemmarna kan uttrycka sin tro och förkunna evangeliet genom musiken och sålunda uppleva gemenskap i församlingen. et är att upprätthålla församlingens musiktraditioner. Förverkligande och utvecklingsbehov en har förverkligats bra under året. Körarbetet, konsertverksamheten, deltagandet i kampanjen Psalmmedaljeskoj i skolorna, förrättningsmusiken och gudstjänstsmusiken har fungerat bra. En kväll för brudpar med sånger och brudmarscher har hållits. En nyhet under året var Luciamorgon med en kör av anställda i Vasa svenska församling samt Brages lucia med tärnor. Bland de största utmaningarna inom musikverksamheten är fortsättningsvis rekrytering av körmedlemmar. Mikael Heikius 6.1 Kör- och orkesterverksamhet Trefaldighetskyrkans kör et för kören är att hålla övningar en gång i veckan samt att framföra körsång i församlingens gudstjänster och musiktillfällen. Förverkligande och utvecklingsbehov Kören som leds av Mikael Heikius har haft 13 uppträdanden av olika slag. Året har varit mycket rikt på både övningar, uppträdanden och musik. I mars firade kören sitt 90-års jubileum med en ökenmässa samt med en kaffesits i Kryptan efteråt. Körens samtliga framträdanden framgår ur tabell 3. et för kören har förverkligats enligt planerna och inga större förändringar har inträffat. Nya sångare har tillkommit. Budgeten för införskaffandet av noter borde höjas. Mikael Heikius Brändö kyrkokör et för kören är att hålla regelbundna övningar samt att delta med körsång i församlingens gudstjänster och musiktillfällen. 10

12 Förverkligande och utvecklingsbehov et har uppnåtts enligt planerna. De aktiva sångarna har deltagit mycket flitigt i verksamheten. Körens medlemsantal har hållits rätt stabilt och en ny sångare anslöt sig till tenorstämman. Körens framträdanden framgår ur tabell 3. På första advent firade kören sitt 90-års jubileum med en konsert i Brändö kyrka. I konserten medverkade även Ungdomsorkestern med dirigent Monica Heikius samt Henri Aalto på elgitarr och Mikael Heikius på orgel. Gun-Britt Hammarström sjöng solo. Speciellt för detta jubileum var de kompositioner som kantor Dan Andersson komponerat för jubileet. Av dessa kan speciellt nämnas Hosianna för kör, elgitarr, orgel och stråkar samt körsången Vinterpsalm. Körsångaren Rune Kujanpää hade komponerat ett jubileums-orgelstycke som Dan Andersson spelade. Efter konserten ordnades servering samt friare program i församlingsgården. Utvecklingsbehov är främst att fortsättningsvis få fler sångare och då speciellt till herrstämmorna. Dan Andersson Sundomkören et är att öva en gång i veckan och framföra körmusik i Sundom kapellförsamling samt medverka tillsammans med församlingens övriga körer i konserter och musiktillfällen. Samarbetet med övriga körer är också viktigt. Förverkligande och utvecklingsbehov et för Sundomkören har förverkligats mycket bra. Kören har gått framåt när det gäller att lära sig ny repertoar. Den mångsidiga repertoaren har varit givande. Även tonbildningen har gett bra resultat. Kören har haft livlig verksamhet med många framträdanden av olika slag. Körens alla framträdanden framgår ur tabell 3. Sundomkören medverkade tillsammans med Sundom spelmän och Brages folkdansare i bondbröllopet i 1800-talsstil som Sundom kapellförsamling i samverkan med flera föreningar ordnade vid Sundom prästgård i augusti. Kören sjöng folkvisor och psalmer ur 1800-tals psalmbok. I början av december bandades en julotta från Sundom kyrka där kören hade en stor andel. Julottan sändes i Yle Fem och radio Vega på Juldagen. Kören medverkade också i De vackraste julsångerna i Sundom kyrka. Kören mår bra. Fördelningen mellan stämmorna är också bra. Det har kommit nya körsångare till alla stämmor. Notbudgeten borde höjas för nya anskaffningar. Monica Heikius 11

13 Ungdomsorkestern et är att öva en gång i veckan och att uppträda i församlingens gudstjänster och vid andra musikevenemang samt ge egna konserter. et är också att utveckla ungdomarnas musikaliska förmåga samt att spela med i större projekt med andra orkestrar. Förverkligande och utvecklingsbehov Den musikaliska nivån när det gäller svårighetsgraden av musik har höjts betydligt under de senaste åren. Orkesterns framträdande framgår ur tabell 3. I maj besökte orkestern Stockholm och framförde en konsert i Uppenbarelsekyrkan. Kontakterna med Kuula-institutets elever samt musiker från Wasa Sinfonietta är viktiga. Samarbetet med församlingens egen musikskola fungerar bra. Budgeten för införskaffande av nya noter borde höjas. Monica Heikius Sundom skolkör et är att ge skolbarn i årskurs 1 2 undervisning i sakral musik som passar in i kyrkoårets olika högtider, att lära dem sjunga psalmer samt att kunna framföra en musikal. Förverkligande Skolkören har övat i skolan varje torsdag eftermiddag under skolåret med Monica Heikius som ansvarig dirigent i samarbete med läraren Carina Andersson. Kören medverkade i påskdagens familjegudstjänst i Sundom kyrka. Under hösten har skolkören medverkat i en barnkonsert i Sundom prästgård. Kören har också uppträtt på Hemgårdens åldringshem i Sundom samt vid Prästgårdspensionärernas julfest i Prästgården. Dessutom har kören sjungit i skolgudstjänsterna. Skolkören medverkade i den televiserade Julottan som sändes i Yle Fem och radio Vega på Juldagen. Skolkören är ett viktigt samarbete mellan skola och församling. Monica Heikius 12

14 Evenemang Plats Medverkande Datum Åhörare Kvällssamling Sundom missionskyrka Sundomkören 27.1 Psalmafton Trefaldighetskyrkan Tref.kyrkans kör, Ungdomsorkestern Ökenmässa Trefaldighetskyrkan Tref.kyrkans kör 13.2, 10.3, 7.4, 29.9, Allsångskväll Sundom kyrka Sundomkören 24.2 Sångafton Brändö kyrka Brändö kyrkokör 17.3 Skärtorsdagsmässa Trefaldighetskyrkan Tref.kyrkans kör 28.3 Skärtorsdagsmässa Brändö kyrka Brändö kyrkokör 28.3 Skärtorsdagsmässa Roparnäs kyrka Brändö kyrkokör 28.3 Sju ord på korset Trefaldighetskyrkan Ungdomsorkestern Långfredagsgudstj. Sundom kyrka Sundomkören 29.3 Vårkonsert Trefaldighetskyrkan Tref.kyrkans kör, Brändö kyrkokör, Sundomkören, Ungdomsorkestern Kvällsgudstjänst Dragnäsbäcks kyrka Brändö kyrkokör 26.5 Bondbröllop Sundom prästgård Sundomkören, Sundom spelmän Frälsarkransgudstj. Sundom kyrka Sundomkören Barnkonsert Sundom prästgård Sundom skolkör Missionsmässa Trefaldighetskyrkan Tref.kyrkans kör, Sundomkören Välgörenhetskonsert Sundom kyrka Sundomkören, Singsby sångkör Trefaldighetskyrkan Tref.kyrkans kör, Brändö kyrkokör Allahelgondagsmässa Sundom kyrka Sundomkören 2.11 Stilla musik Uppståndelsekapellet Ungdomsorkestern Allahelgondagsgudstjänst 90-årsjubileumskonsert TV-bandning av julotta Brändö kyrka Sundom kyrka Brändö kyrkokör, Ungdomsorkestern Sundomkören, Sundom skolkör Luciamorgon Trefaldighetskyrkan Medarbetarkör DVJ Trefaldighetskyrkan Tref.kyrkans kör Singsby sångkör Wasa bygdekör DVJ Sundom kyrka Sundomkören DVJ Dragnäsbäcks kyrka Odd Fellow kören Tabell 3. Kör- och orkesterverksamhet år Mikael Heikius 13

15 6.3 Musikskola, Sångklubb och Knattemusik Musikskola Musikskolans målsättning har liksom tidigare varit att erbjuda barn och ungdomar musikundervisning samt stimulera deras intresse för musik. Förverkligande och utvecklingsbehov sättningen har förverkligats på ett tillfredställande sätt, intresset för musikskolan har varit stort. I vissa fall har det varit svårt att få elevernas och lärarnas tider att passa ihop. Antalet elever har minskat något under året och det har delvis samband med att avgifterna höjdes väsentligt från och med januari då moms lades på musikskolans avgifter. Fler ändamålsenliga undervisningsrum skulle behövas i centrum. Rummen kunde med fördel vara ljudisolerade rum för instrument som till exempel trummor. Dan Andersson Knattemusik Knattemusiken har som mål att erbjuda musikverksamhet för de mindre barnen som inte ännu kan delta i musikskolans undervisning. Barnen deltar i sällskap med en förälder. Förverkligande och utvecklingsbehov Knattemusiken har under detta år samlats i Dragnäsbäcks kyrka på kvällstid. Intresset är fortsatt stort för denna avgiftsfria verksamhet. Ledare har varit Hanna Jern under vårterminen. Under hösten hölls ingen knattemusik då man inte hittade någon ledare för gruppen. Verksamhet Musikskolan Knattemusik Elever hösten (66) Gitarrgrupper 5 (4) Lektioner/elev 28 (28) Egna konserter 3 (3) Antal grupper 1 (1) Deltagare/vecka 12 (11) Samlingar 16 (31) Tabell 4. Musikskola och Knattemusik år 2013 (2012). Dan Andersson 14

16 Sångklubb i Vasa övis eftis et är att ge förskolebarn och skolbarn i årskurs 1 2 undervisning i såväl lätta barnsånger som sakral musik som passar in i kyrkoårets olika högtider, samt att lära dem att sjunga psalmer. Förverkligande Sångklubben har under höstterminen övat en gång i veckan. sättningen har lyckats bra. Mikael Heikius 6.4 Konsertverksamhet Församlingen vill genom musiklivet erbjuda konserter av olika slag för att ge församlingsmedlemmar möjlighet att ta del av den andliga musikskatten. Förverkligande och utvecklingsbehov sättningen har uppfyllts bra. Det fordras mycket arbete att arrangera och framföra konserter. Aftonmusikserien med 9 konserter lockade totalt besökare sommaren 2013, i medeltal 211 per konsert. Antalet konsertbesökare fortsätter att öka. Konsert Plats Medverkande Datum Åhörare Sångkonsert Sundom kyrka Hans Martin Konsert Trefaldighetskyrkan Jakaranda Dikt- och orgelkväll Trefaldighetskyrkan Annabella Wargh, Kalevi Kiviniemi Viskväll Sundom kyrka Sundom spelmän Aftonmusik Trefaldighetskyrkan Olika artister och grupper 9 st Körkonsert Trefaldighetskyrkan Suomen konferenssikuoro Konsert Sundom kyrka Garagebandet Barockkonsert Trefaldighetskyrkan Jean-Sébastien Beauvais, Kaisa Dahlbäck, Arto Ristolainen Sång- och orgelkonsert Trefaldighetskyrkan Jari Parviainen, Kalevi Kiviniemi Orgelkonsert Trefaldighetskyrkan Sven-Olof Ray Dragspelskonsert Brändö kyrka Mika Väyrynen Julkonsert Trefaldighetskyrkan Monica Heikius, Mika Nisula, Kalevi Kiviniemi Tabell 5. Konsertverksamhet med utomstående gäster år Mikael Heikius

17 7. Kyrkans fostran Vår kyrkas fostran innebär att vi möjliggör och stöder tillväxt för hela människan i alla åldrar (se Riktlinjer för fostran i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland fram till 2015) Den övergripande målsättningen för kyrkans fostran i vår församling är att erbjuda en församlingsgemenskap där kristen fostran, närvaro och trygghet är det centrala. Detta sker genom att ordna verksamhet för olika ålders- och individgrupper. 7.1 Barnverksamhet Församlingens verksamhet för barn och familjer vill förmedla tro, hopp och kärlek till familjerna, stöda den kristna fostran i hemmet, stärka föräldraidentiteten, informera familjerna om aktiviteter i församlingen och stöda familjerna genom förbön. Till barnverksamheten hör barn mellan 0 och 6 år och deras familjer. Barnen och deras familjer deltar i gudstjänstlivet och församlingens verksamhet på ett för dem naturligt sätt. Kristendomen har även en naturlig plats i barnens hem. I sin uppväxtmiljö får barnen värderingar som bär dem genom livet. Kyrkans barnverksamhet har ett gott anseende och de anställda är motiverade, uppskattade och engagerade i sitt arbete. I församlingen förstår man att kontakten med barnen och familjerna behöver utvecklas och fungera som ett samarbete mellan olika grupper av anställda. et för kontakten till daghem och familjedagvårdare är att synliggöra församlingen i barnens och familjernas vardag samt göra församlingen och kristendomen till en naturlig del av barnens vardag. Förverkligande Till barnverksamheten hör följande verksamhetsformer: dagklubbar, Små och Stora-grupper, Babycafé, Musik-skoj, Solklubben, söndagsskolan och familjedagvårdsträffar. Nytt för hösten var Musikskoj-gruppen i Haga prästgård. På programmet finns ytterligare besök i daghemmen, familjedagar och föräldrakvällar, Babykyrka, knattekyrkor, familjegudstjänster, barnkonserter, pysseldagar, utfärder och samarbete med andra sektorer inom församlingen. Fadderverksamheten omfattar den kontinuerliga kontakten till barnfamiljer efter dopet såsom Babykyrka, fadderbreven som skickas hem på dopdagen en gång i året samt 4-årskalaset. Anmälningarna till dagklubben ökade något och vi inledde läsåret med sex (fem) grupper. En skild tre-års grupp i Gerby började, medan Sundom fick en vanlig grupp och en blandgrupp. Direktionen för barnverksamheten beslöt göra ändringar i dagklubbarnas anmälningsförfarande samt barnens åldrar. Nu tas nya barn emot i januari om det finns platser och dessa barn får vara ett halvt år yngre än tidigare, nämligen fylla tre år under vårterminen. Denna förändring gjorde att barnantalet igen ökade och vid årsskiftet hade vi 60 inskrivna barn. 16

18 Kyrkpåsarna utökades från att finnas endast i Trefaldighetskyrkan till att även finnas i Dragnäsbäck kyrka. Detta på grund av att söndagsskolan som en följd av få deltagare lades ner i Dragnäsbäck. Bytesloppis i maj lockade som förr många besökare, liksom Solklubben, träffpunkten för föräldrabarn grupperna i juni. Påsken och julen fylldes av ett stort antal dagisandakter i Brändö kyrka, totalt deltog barn (både daghems- och skolbarn) i påskandakterna och cirka 600 daghemsbarn i julandakterna. Utvecklingsbehov Under år 2014 vill barnverksamheten jobba för att ytterligare öka antalet besökare och deltagare i vår verksamhet. Eftersom dagklubbsverksamheten återigen har fått fler deltagare finns det rum att utveckla verksamheten och anpassa den efter behov. Dessutom vill vi bättre kunna möta och hjälpa familjer i svåra situationer. En utredning kring en eventuell eftermiddagsverksamhet görs under år Vi strävar efter att kontakten till familjerna i församlingen är enkel, okomplicerad, naturlig och kontinuerlig. Alla ska få vara en del av vår verksamhet och hitta sin plats. Verksamhet Grupper Deltagare Träffar / Besök Föräldrakväll Dagklubb 6 (5 6) 93 (95) 31 5 (3) Bonusklubb 3 33 Små och stora 4 (6) 120 (190) 4 Babycafé 1 (1) 28 (28) Musik-skoj 1 12 Söndagsskola 3 (3) 45 (67) Dagisbesök 204 (192) Familjedagvårdsträffar 2 (1 2) 16 Solklubben 5 (3) Tabell 6. Barnverksamhet år 2013 (2012). Susanna Back Fest 7.2 Flickor och pojkar I enlighet med rikskyrkans utvecklingsdokument Flickor och pojkar i församlingen (2013) kallas juniorverksamhet för verksamhet för flickor och pojkar. Arbetet bland flickor och pojkar i åldrarna 7 12 år vill erbjuda kristen fostran i olika former, genom att ordna verksamhet för olika åldersgrupper i olika distrikt. De som genomgått hjälpledarutbildningen erbjuds arbete som klubbledare och hjälpledare på barnläger. 17

19 Förverkligande et har förverkligats genom läger och klubbar, besök i skolor samt andra aktiviteter. Under året ordnades fyra läger för flickor och pojkar i åldrarna 7 12 år (musik-, sportlovs-, sommar- och höstlovsläger). På barnläger har 19 hjälpledare arbetat. På sommaren ordnades även ett dagläger. På lägret fanns som hjälp tre hjälpledare och en studerande som gjorde sin praktik. Kontakten med de fem lågstadierna i Vasa (Övningsskolan, Haga skola, Vikinga skola, Gerby skola och Sundom skola) har fungerat bra. Besöken i skolorna har i första hand skett genom morgonsamlingar som ungdomsarbetsledarna hållit. Bibeläventyret har varit en stor satsning inom arbetet bland flickor och pojkar. Under året har 88 skolbesök gjorts i samband med Bibeläventyret. Bibeläventyret har hållits i Gerby, Haga och Vikinga skola samt i Övningsskolan. Ungdomsarbetsledarna har medverkat i olika gudstjänster som riktats till skolbarn samt vid välsignelse av förstaklassister. Hösten 2013 välsignades elever från Gerby, Haga och Sundom skolor. Under höstterminen inleddes ett nytt samarbete med Gerby skola och Sundom skola. Församlingen håller skolklubb en gång per vecka för att underlätta den lagstadgade eftermiddagsvården för elever i årskurs 1 2. Cirka 45 barn har deltagit i verksamheten. Traditionell juniorverksamhet har under året hållits i Dragnäsbäcks kyrka och på Vinden i Sundom prästgård. Verksamheten samlade regelbundet 20 barn. Under höstterminen gjordes på nytt ett försök att hålla juniorer i Haga prästgård, men intresset var litet. Endast fyra barn deltog regelbundet. Samarbetet med frikyrkorna har under året fortsatt gällande den gemensamma satsningen Kids Action Night (KAN) som arrangerats en gång per termin. Omkring 90 barn har deltagit varje gång. Dessa samlingar är även viktiga för ungdomarna som går i hjälpledarutbildningen, eftersom de under KAN gör praktik bland barn i skolåldern. Inför advent ordnades traditionellt i samarbete med barnsektorn en julpysseldag för hela familjen i Stora församlingssalen och i Sundom. Till centrum kom 27 personer och till Sundom 45. Sammanfattning Istället för den regelbundna kvällsverksamheten har ungdomsbyrån satsat mera på barnen i skolorna. Detta förverkligades genom besök i skolor. Lägerverksamheten har under året bibehållit sin popularitet och är en stark stomme i församlingens arbete bland flickor och pojkar. 18

20 Evenemang för åk 1 6 Deltagare Musikläger 17 (17) Sportlovsläger 25 (12) Barnläger, sommar 18 (21) Barnläger, höst 28 (20) Dagläger, sommar 17 (0) Junior, Dragnäsbäck 12 (21) Junior, Sundom 8 (7) Junior, Haga 4 (0) Ronja, flickgrupp 4 (0) Kids Action Night 180 (140) Julpyssel för hela familjen i Sundom 45 (14) Julpyssel för hela familjen i Centrum 27 (35) Tabell 7. Juniorverksamhet år 2013 (2012). Anna-Karin Lärka och Heidi Mäkelä Scoutverksamheten Scoutingen bygger på kristna ideal och vill erbjuda kristen fostran i form av scoutverksamhet för flickor och pojkar i olika åldrar. Förverkligande Korsfararna har åtta aktiva patruller med 5 10 scouter i varje. Patrullerna leds av 13 frivilliga ledare. Under året har Alskatförläggning, dubbningar, sommarläger, kårstart med närmare 100 deltagare och julfest hållits. Vid dubbningarna har en präst varit med och hållit en kort andakt. På våren hölls dubbningen vid Alskathemmet med 45 deltagare och före julen i Trefaldighetskyrkan med cirka 70 deltagare. Alskatförläggningen varade över ett veckoslut och samlade 45 deltagare. Sommarlägret hölls måndag till fredag och samlade 27 deltagare. Ida Majors, kårsekreterare 7.3 Ungdomsverksamhet Ungdomsarbetet vill erbjuda ungdomarna (13 19 år) en kristen fostran genom meningsfulla aktiviteter och en kristen gemenskap. Ungdomsarbetet vill få kontakt med ungdomar och erbjuda dem en plats i församlingen samt engagera de unga i olika uppgifter. Samarbete med andra församlingar och organisationer är en naturlig del av ungdomsarbetet. 19

21 sättningen är att fördjupa kontakten till ungdomarna samt att stärka deras församlingsidentitet. Därtill jobbar ungdomsarbetet med att utveckla prosteriets 3D webbsida med målet att kunna använda den i konfirmandarbetet och i hjälpledarutbildningen. Förverkligande och utvecklingsbehov Behoven bland ungdomarna förändras snabbt och det utgör en utmaning i planeringen av arbetet. et har ändå uppnåtts genom hjälpledarutbildningen, konfirmandarbetet, öppet husverksamheten och besök i skolor. I konfirmandarbetet och hjälpledarutbildningen möter personalen en stor del av ungdomarna i Vasa. Gapet i verksamheten före och efter konfirmandarbetet har under året minskat en aning genom en medveten satsning på verksamheten för äldre ungdomar på Cross och genom lägerinbjudningar till tidigare deltagare i barnläger. Hjälpledarutbildningen har förverkligats genom fyra hjälpledardygn på Alskat och tre utbildningsdagar på ungdomsbyrån. Under året har två högmässor som planerats av hjälpledare firats i Trefaldighetskyrkan. Våren 2013 dimitterades sammanlagt 23 hjälpledare. Till hösten inleddes hjälpledarutbildningen med 19 deltagare. Hjälpledardygn ordnades under året på Alskat med i medeltal 20 deltagare per helg. Under år 2013 har 42 ungdomar varit med i hjälpledarutbildningen (16 pojkar, 26 flickor) och 33 redan utbildade hjälpledare har arbetat på olika läger (7 pojkar, 26 flickor). På fredagskvällar har ungdomarna samlats på Vinden i Sundom prästgård. Vinden är en öppet husverksamhet för ungdomar i högstadieåldern och äldre. Vinden är öppen klockan och där erbjuds kvällsbit, program, andakt och fri samvaro. Verksamheten leds av en ungdomsarbetsledare. Tre verksamhetsassistenter har varit anställda för ungdomsarbetet i Sundom. Två assistenter som verkat under flera år på Vinden slutade i början av höstterminen och en ny assistent anställdes. Nytt för hösten 2013 är samarbetet med Sundom ungdomsförening. Ungdomsföreningen öppnar sina dörrar för ungdomarna klockan 21, medan församlingens verksamhet avslutas samma tid. Ett gemensamt infotillfälle om situationen för ungdomar i Sundom ordnades under hösten och i det deltog 37 personer, varav 27 var ungdomar. Kvällarna på Vinden inleds klockan med Tjuvstart som är en diskussionsstund om livet och tron. Verksamheten har under höstterminen hittat sin form. Det är främst de äldre ungdomarna som kommer för diskussionen. Endast ett fåtal konfirmander har under året deltagit i Tjuvstart. Sammanlagt hölls Tjuvstart 15 gånger med det totala besökarantalet 119, vilket innebär ett medeltal av åtta ungdomar per gång. Öppet hus-verksamheten har under året hållits 31 gånger och 661 (741) ungdomar har deltagit. Majoriteten av ungdomarna som kommer till Vinden är från Sundom och över 15 år. De kommer regelbundet och ungdomsarbetarna har utvecklat bärande relationer till dem. Vinden är ungdomarnas vardagsrum på fredagskvällarna och kvaliteten på verksamheten är god. En satsning på rekrytering bland de yngre behöver dock göras under vårterminen Morgonsamlingarna i Borgaregatans högstadium har under hösten återupptagits så att församlingen varje fredag håller en kort samling i skolan. Övningskolans högstadium har besökts 2 3 gånger per termin. Under stilla veckan hölls passionsandakter i bägge högstadierna och i gymnasierna. Inför advent och jul firades andakter och gudstjänster med samtliga skolor. Kontakten till andra stadiets 20

22 utbildningar har upprätthållits genom samarbetet med Yrkesakademin (YA) kring deras tutorläger på Österhankmo lägergård. Nytt inför jul var önskan från en enhet vid YA om en julandakt. Under året har satsningen på prosteriets webbprojektet Lutherdome fortsatt. En inspirationsdag och två läger har hållits i prosteriets regi. Från vår församling deltog sammanlagt 15 ungdomar. I december lanserades den virtuella spelvärlden och den är klar för användning i konfirmandarbetet januari I Ungdomens Kyrkodagar som hölls i Karis i januari 2013 deltog ett ombud från Vasa svenska församling och till Höstdagarna i Toijala åkte sex ungdomar. Arbetet med att möta ungdomarna i deras allt mer krävande vardag idag ställer höga krav på dem som arbetar med denna målgrupp. Att upprätthålla sitt engagemang och sin motivation i arbetet är därför kontinuerligt en utmanande uppgift inom ungdomsverksamheten. Sammanfattning och utmaningar Utmaningarna inom ungdomsarbetet är fortsättningsvis att kunna nå ut till ungdomarna före skriftskolan, men också att engagera ungdomarna i församlingen efter genomgången hjälpledarutbildning. Ett sätt att nå de ungdomar som inte kommer till den samlande verksamheten är att ungdomsarbetarna är synliga på webben. Sänkningen av skriftskolåldern bör prioriteras vilket bör beaktas i resurserna. Anna-Karin Lärka och Heidi Mäkelä 7.4 Konfirmandarbete Skriftskolan är en del av den dopundervisning som församlingen ger. I den unga människans liv utgör konfirmandtiden ofta ett viktigt steg mot ett självständigare liv med ett större ansvar. Till skriftskolan hör att man bekantar sig med verksamheten i den egna hemförsamlingen. Det övergripande målet för konfirmandarbetet är: Konfirmandarbetets övergripande mål är att den unga stärks i den tro på den treenige Guden, till vilken hon genom det heliga dopet har upptagits, växer till i kärleken till nästan och lever i bön i församlingens gemenskap. (Livet Tron Bönen. Plan för konfirmandarbetet 2001, s. 18). Präster, ungdomsarbetsledare, kantorer och diakoner samt sommarteologer och hjälpledare är till för att hjälpa ungdomarna fram till de uppsatta målen. Förverkligande och utvecklingsbehov Skriftskolan har behållit sin populära plats i de ungas liv i Vasa. År 2013 konfirmerades 131 ungdomar. En specialskriftskola ordnades tillsammans med Kyrkans central för det svenska arbetet och hade 11 deltagare. 16 ungdomar gick skriftskolan i annan församling. Församlingen ordnade en vinterskriftskola och fyra sommarskriftskolor. De upplevelsemässiga metoderna och gruppdynamikens betydelse har betonats i förverkligandet av skriftskolorna. Musiken, missionsinslagen och andaktslivet med frälsarkransen har uppskattats av konfirmanderna. 21

23 Hjälpledarnas och hjälpledarpraktikanternas medverkan på skriftskollägren är en viktig faktor bakom skriftskolornas popularitet. Under året har preliminära planer för sänkningen av konfirmandåldern från 16 år till 15 år gjorts. Eftersom Alskat lägergård renoveras år 2015, kommer sänkningen av konfirmandåldern att ske under läsåret Planerna för sänkningen kommer att klargöras under år 2014, då den första kontakten till familjernas tas. Skriftskola Pojkar Flickor Totalt Centrum, vinter - (2) - (4) - (6) Sundom, vinter 16 (10) 3 (6) 19 (16) Alskat 1 13 (8) 16 (16) 29 (24) Alskat 2 15 (11) 13 (15) 28 (26) Alskat 3 16 (7) 14 (12) 30 (19) Alskat 4 15 (10) 10 (10) 25 (20) Alskat 5 - (11) - (6) - (17) Specialskriba Annan församling 12 (8) 4 (5) 16 (13) Privat undervisning - (1) - (-) - (1) Totalt 93 (68) 65 (74) 158 (142) Tabell 8. Konfirmandverksamhet år 2013 (2012). Janne Hänninen 7.5 Unga vuxna et för arbetet bland unga vuxna är att erbjuda andlig fördjupning och församlingsgemenskap för unga vuxna. Samarbetet med Vaasan suomalainen seurakunta förstärks. Förverkligande En kajakbibelgrupp för unga vuxna inleddes i september. Den hade tre träffar och totalt sju deltagare. I november deltog ungdomsbyrån i utbildnings- och rekryteringsmässan Know How. Detta sker i samarbete med Vaasan suomalainen seurakunta, domkapitlen i Lappo och Borgå stift samt de svenska församlingarna runt Vasa. Cirka 200 tävlingsblanketter inlämnades och flera samtal hölls under mässan. Ungdomarna uppskattade att församlingarna och kyrkan var synliga också på Know How-mässan. En ungdomsarbetsledare har träffat studentmissionen på Cross en gång under år Heidi Mäkelä 22

24 7.6 Studentarbete et för arbetet bland högskolestuderande är att finnas till och erbjuda möjlighet till samtal, andlig fördjupning och församlingsgemenskap. Församlingens studentarbete ska fortsätta synas i högskolorna. Förverkligande Studentarbetet har hittat sin plats i församlingslivet och skolorna känner till arbetsformen. Mottagningar avslutades på skolornas lokaler eftersom besöken blev få och samtalen har fortsatt i församlingens samtalsrum. Anonymiteten verkar fungera bättre så. Själavårdssamtalen är arbetsformens kärna och det blev sammanlagt 36 timmar själavårdssamtal år Trots minskade tidsresurser kunde studentprästen hålla skolornas inskriptions- och dimissionsandakter vid Åbo Akademi (ÅA), Novia och Yrkesakademin. En minnesstund hölls på Novia och en på Borgaregatans skola. Studentprästen fick hålla lektioner vid både ÅA och Hanken. Julmys vid Hanken har blivit till en tradition. Samarbete med Studentmissionen resulterade både i Veritas Forum vid ÅA och Pampas nationaldag outreach. Årets nyhet var en presentation i ämnet Umgängesfostran på Vasa övningsskolas gymnasium. Intervjuer med Yle Radio Vega och Studentbladet ökade studentarbetets synlighet. Verksamhet Antal Andakter 8 Samtal 18 Presentationer 6 Lektioner 3 Andra besök 30 Tabell 9. Studentarbetets arbetsformer och besök år Tia-Maria Nord 8. Diakoni Församlingens uppgift inom diakonin är att möta och finna de nödställda människor som inte får hjälp från något annat håll (KO 4:3). Diakonins uppgift i Vasa svenska församling är att främja att kärleken till nästan, som har sin grund i den kristna tron, fullgörs både i hemlandet och utomlands. Diakonins önskan är att få vara en mötesplats av närvaro och hjälp. Församlingen och dess medlemmar skall i enlighet med detta sträva till att ge livet integritet, att lindra nöd och att hjälpa särskilt dem vilkas nöd är störst och som inte får någon annan hjälp. 23

25 Förverkligande Diakoniverksamheten i Vasa svenska församling leds av diakonidirektionen. Diakonin har fyra heltidsanställda diakoniarbetare, en på deltid, en diakoniassistent på deltid samt en verksamhetsassistent, som under året varit tjänstledig och sedan anhöll om avsked. Diakonikollegiet samlas regelbundet för att planera verksamheten, utveckla diakonins arbetssätt och fungera som en arbetshandledande gemenskap. Den andliga gemenskapen prioriteras. I slutet av året utsågs Janne Hänninen till diakonipräst, till dess har diakonin varit utan. En glad skara frivilliga kvinnor och män hjälper till regelbundet inom diakonin. Budgetmedel finns för verksamheten samt diakonala understöd för hjälpbehövande. Bidrag till understöd fås även från Alvar Nyqvists fond, Famins fond, Diakonins fria medel och Vasa kyrkliga stiftelse. Diakonin förmedlar även gåvor givna av privatpersoner och olika organisationer. Församlingens diakoni samarbetar med stadens social- och hälsovårdsväsende, föreningar och sammanslutningar, församlingens övriga verksamhetsformer, finska församlingens diakoniarbete, samfälligheten, prosteriets församlingar, stiftet och rikskyrkan. I verksamhetsplanen för år 2013 preciserades några tyngdpunktsområden: 1. Satsa på diakonins grunduppgifter genom att stöda fattiga, ensamma, utsatta och äldre mänskor. En majoritet av klienterna består av arbetslösa, långtidssjukskrivna och pensionärer samt personer och familjer som upplever en tillfällig ekonomisk och/eller psykisk kris, de är ofta ensamma och har mångfacetterade problem. Många har även andliga frågor. Diakoniarbetarna har erbjudit hjälp vid bland annat mottagningar, besök i hem, på institutioner samt per telefon. Matbanken, matservering och akut ekonomisk hjälp visar på en konkret omsorg om människan. Diakoniarbetarna har uppvaktat församlingsbor som fyllt 85 år, samt åringar på deras födelsedagar, medan prästerna uppvaktade dem som fyllt 80, 90, 100 och varje påföljande år efter hundra. Följande läger har arrangerats; två läger för närståendevårdare i samarbete med Folkhälsan, konstläger och en gemenskapshelg kring ljusstöpning samt prosteriets handikapp- och pensionärsläger. Tre av lägren har arrangerats i samarbete med andra, detta syns i statistiken då få Vasabor deltagit. Diakonitjänsteinnehavarna medverkade på församlingens skriftskolläger. Det ordnades även en specialskriftskola för förståndshandikappade på Alskat detta år. Utfärder ordnades, främst till Alskathemmet, för pensionärer, utvecklingsstörda och personer med psykisk ohälsa. En samtalsgrupp för förståndshandikappade träffades regelbundet och sorgegrupper ordnades vår och höst. Andakter har hållits regelbundet i olika hem för pensionärer/ dementa och under våren även i fängelset och i Fyren (förståndshandikappade). 24

26 2. Stöda klienters andlighet, inbjuda till gudstjänsten Tron på en himmelsk Far som villkorslöst älskar sina barn kan hjälpa och befria en människa till ett helare liv. Diakoniarbetarna ber gärna tillsammans med och för sina klienter. Inbjudan ges till morgonbönen i Trefaldighetskyrkan och Parkcafé där diakoniarbetare alltid är på plats. På hösten ordnades under två lördagkvällar i Kryptan bön- och lovsångstillfällen i hopp om att mänskor skall få uppleva gemenskap, få möjlighet till förbön samt växa i sin tro. 3. Verksamhet för personer utanför arbetslivet, t.ex. karagrupp Under året har verksamheten bland män som står utanför arbetslivet utvecklats från talkodagar på Alskat vår och höst till uppskattade bastukvällar varje månad. Flera av dessa män har även ställt upp som frivilliga inom diakonin. 4. Bemöta ökade bidragsbehov Inom diakonin ser vi att allt flera mänskor kämpar med låga inkomster och stigande utgifter. 88 % av diakonins klienter är pensionärer eller utanför arbetslivet, men andelen arbetande låginkomsttagare och studerande som söker hjälp har ökat med 51 % och 75 %. Antalet olika personer som kontaktat diakonin har ökat efter en minskning föregående år. De ekonomiska bidragen har ökat i antal med 22 %, medan summan för bidragen ökat med 39 %. Av dem som söker ekonomiska bidrag är 59 % ensamboende och 18 % ensamförsörjare. 46 % av diakonins klientkontakter är män. Diakonin vill stöda klienterna till eget ansvar och aktivitet. Under höstterminen lyftes EU-matens omorganisering fram av media. Det resulterade i artiklar om hur affärerna slänger tonvis med duglig mat och betalar dyrt för det. För diakonins del innebar det att vi fick mera gåvor att dela ut till jul än någonsin tidigare, både av privatpersoner och från affärer. 5. En fortsättning för diakoniassistenten i Brändö-Vikinga och verksamhetsassistenten inom diakonin är viktig, samt att arbeta för en ny tjänst inom diakonin. Arbetsbördan för diakoniassistenten i Brändö har varit stor med mottagning, pensionärsgrupper, krävande klienter och övrigt församlingsarbete. De uppgifter som verksamhetsassistenten hade, har skötts av frivilliga. Istället för att anställa en ny verksamhetsassistent beslöts att diakoniassistentens arbetstid utökas från 55 till 60 % från Diakonin har i många år påtalat behovet av en ny diakonitjänst för att möta de ökade behoven. 6. Stöda diakonitjänsteinnehavaren så att hon/han trivs och orkar arbeta i Vasa svenska församling, arbetshandledningen bör prioriteras. Diakoniarbetarna träffas varje vecka för planering av arbetet. Vid dessa träffar kan diakoniarbetarna dela glädjeämnen och bekymmer och få stöd av varandra. Fyra diakoniarbetare har fått arbetshandledning under året för en längre eller kortare tid. Gemensamt Ansvar insamlingen Insamlingen pågick under perioden februari maj 2013 och ordnades för 63:e gången. Insamlingen lyfte fram åldringarnas ensamhet och väckte diskussion på nationell nivå. I Kambodja stöder Gemensamt Ansvar ett utvecklingsprojekt på fattiga landsbygdsorter. Vasa svenska församling 25