Vasa svenska församling. Verksamhetsberättelse 2018

Transkript

1 Vasa svenska församling Verksamhetsberättelse 2018

2 Innehåll 1. Allmänt Gudstjänstlivet Jordfästningar Kyrkliga förrättningar Arbetet bland vuxna Retreat Vuxenarbete Vasa Kyrkobrödrakår Studerande och unga vuxna Samtalstjänst Information Kyrkomusik Kör- och orkesterverksamhet Musikskola, Knattemusik och Juniororkestern Konsertverksamhet Kyrkans fostran Barn- och familjeverksamhet Kyrkans småbarnspedagogik Flickor och pojkar Konfirmandarbete Ungdomsverksamhet Skolungdomsarbete Specialungdomsarbete Diakoni Invandrararbete Missionsverksamhet Vänförsamlingsarbete Centrumdistriktet Dragnäsbäck-Gerby distriktet Sundom kapellförsamling Förvaltning Församlingsvalet Förtroendevalda Personal

3 Tabeller Tabell 1. Förändringar i medlemsantalet... 3 Tabell 2. Kör- och orkesterverksamhet Tabell 3. Musikskola och knattemusik Tabell 4. Konserter Tabell 5. Antalet konfirmerade Tabell 6. Skolkontakter Tabell 7. Diakoniverksamhet Tabell 8. Missionskretsar Tabell 9. Missionsverksamhet Tabell 10. Insamlade medel (euro) för missionsändamål Tabell 11. Gudstjänster i Dragnäsbäcks kyrka Tabell 12. Kyrkliga förrättningar i Dragnäsbäcks kyrka Tabell 13. Gudstjänster i Sundom kapellförsamling Tabell 14. Förrättningar på svenska i Sundom kyrka och prästgård Tabell 15. Musikverksamhet i Sundom kapellförsamling Pärmbilderna från vänster Barnens sångfest, gudstjänstutvecklingstillfället i september, diakonins matinsamling före jul, kyrkoherdeinstallationen, avgående församlingsrådet, TV-bandning av De vackraste julsångerna 2

4 1. Allmänt Arbetet med att förverkliga församlingens strategi för åren har fortsatt under året. Strategin utmynnade i sju tyngdpunkter: gudstjänsten som en samlande mötesplats för alla församlingsbor, satsning på konfirmandarbetet stärker medlemskapet, distriktens roll i planeringen av församlingens verksamhet, medlemmen i centrum, kommunikation, kärleken till vår nästa och frivilligverksamhet. I verksamhetsplanen för året ställs som ett mål att utveckla församlingens gudstjänstliv så att gudstjänsten blir en samlande mötesplats för alla församlingsbor. Under året har arbetet med gudstjänstutvecklingen fortsatt. I september ordnades t.ex. en inspirationsdag kring gudstjänsten för anställda och lekmän. Till inspirationsdagen hade Mia Bäck, kyrkoherde i Åbo svenska församling, bjudits in. Hon berättade om hur församlingen i Åbo har arbetat för att söndagens gudstjänst skall bli veckans höjdpunkt som samlar alla anställda och många frivilliga. Gudstjänsten är hela församlingens angelägenhet och utvecklandet av gudstjänster innebär samtidigt en utveckling av församlingen. I församlingen fortsätter det här arbetet samtidigt som församlingens strategi utvärderas och utvecklas. I verksamhetsplanen nämns sänkningen av konfirmandåldern. Processen med att sänka konfirmandåldern slutfördes sommaren Men erfarenheterna från sänkningen märkets ännu under år 2018, bl.a. genom att en del av konfirmandundervisningen koncentrerades till gemensamma dagar där alla konfirmander deltog. Som exempel kan nämnas kyrkvandring i Trefaldighetskyrkan och gemensam dag för diakoni och mission. Under året togs även den nya läroplanen Ett stort under i bruk. Som exempel på större satsningar under året kan nämnas Barnens sångfest. Evenemanget drog deltagare från hela stiftet och engagerade barn- och ungdomssektorn och kyrkomusiken. Under hösten bandades tre gudstjänster som sändes i TV via YLE. Ökenmässa har hållits i församlingen i tio års tid och den sista ökenmässan var en av de gudstjänster som bandades för TV. De andra var julottan och De vackraste julsångerna. I början av året besökte biskop Björn Vikström församlingen i samband med kyrkoherdeinstallationen. År 2018 var ett valår. I november valdes nya förtroendevalda till församlingens beslutande organ. Valet engagerade både anställda och lekmän under en stor del av året, i och med att förberedelserna inför valet började redan på våren och kandidatnomineringen pågick hela sommaren. Valet stärkte även medlemskapet, genom att alla församlingsmedlemmar som har fyllt 16 år fick ett valbrev hem med posten, som en påminnelse om rösträtten och medlemskapet i församlingen. Röstningsprocenten blev däremot lägre än vid senaste val, 10,5 %, då röstningsprocenten för fyra år sedan var 12,1 %. Det var framför allt förhandsrösterna som var betydligt färre än vid förra valet. Det ger en anledning att tänka över strategin för synlighet inför kommande val. Den långsamt nedåtgående trenden i medlemsantalet har fortsatt under året. Antalet inflyttade överskred betydligt antalet utflyttade, medan antalet avlidna är betydligt fler än antalet döpta. Oroväckande är att antalet utträdda har ökat betydligt jämfört med tidigare år. Under året lämnade 210 personer kyrkan, medan antalet året innan var 157. Procentuellt i förhållande till medlemsantalet är förändringen inte dramatiska, men ifall trenden håller i sig kan det finnas anledning till oro Döpta Avlidna Inflyttade Utflyttade Inträdda Utträdda Medlemsantal per Tabell 1. Förändringar i medlemsantalet 3

5 Arbetet med att sammanställa följande års budget sysselsatte både personalen och de förtroendevalda under året. Gemensamma kyrkorådet (GKR) hade pålagt församlingen ett sparkrav inför 2019, vilket ändrades veckan efter midsommar. Den summa på euro som den svenska församlingen skall spara in, sparas in under de fyra följande åren istället för under tre år, enligt GKR:s beslut. Olika åtgärder för att nå upp till sparkravet diskuterades. Bl.a. fattade församlingsrådet ett beslut om att säga upp massprenumerationen av Kyrkpressen till alla församlingsmedlemmar. Beslutet gick emot gällande strategi och verksamhetsplan, men ansågs vara nödvändigt för att församlingen skulle uppnå de sparkrav som ställts. Samfällighetens program för att krympa fastighetsmassan innebar en uppsägning av hyresavtalet med Vasa kyrkliga stiftelse gällande uthyrning av Dragnäsbäcks kyrka. Enligt beslutet slutar samfälligheten hyra kyrkan från Mikael Forslund 2. Gudstjänstlivet Församlingens huvudgudstjänst firas som högmässa i Trefaldighetskyrkan varje söndag och helgdag. Vid dubbelhelg firas gudstjänst den andra dagen. I Sundom och Dragnäsbäck firas högmässa 2-4 ggr per månad. Präst och kantor samarbetar med gudstjänstgrupper och aktiverar lekmän i gudstjänstens genomförande. Församlingsborna kan medverka som kyrkvärdar, genom gudstjänstgrupper eller genom sektorerna. Det övergripande målet med församlingens gudstjänstliv är att utveckla högmässan så att den blir församlingens hjärtpunkt. Medlemmar och anställa utvecklar kontinuerligt gudstjänsten så att varje gudstjänst är till för alla och blir en plats där olika åldersgrupper möts. - Flera lekmän aktiveras i gudstjänstgrupperna - Minst två lekmän aktiveras varje söndag som kyrkvärdar, textläsare eller nattvardsassistenter - Ordna kyrkkaffe i samband med fester, sektorernas verksamhet och andra församlingstillfällen Mässor och gudstjänster har hållits regelbundet i Trefaldighetskyrkan, Dragnäsbäcks kyrka och Sundom kyrka. Gudstjänster med specialkaraktär har även firats i Brändö kyrka och Gerby församlingshem. I Roparnäs kyrka har hållits högmässor i Svenska lutherska evangelieförenings (SLEF:s) regi. Högmässorna och gudstjänsterna har planerats och genomförts som ett samarbete mellan prästerna och kantorerna. Även de andra verksamhetssektorerna har involverats i gudstjänstlivet genom olika temagudstjänster. Frivilliga har medverkat som körsångare, i musikgrupper, som kyrkvärdar, textläsare, nattvardsassistenter och med övriga uppgifter. Totalt deltog (19 203) 1 deltagare i församlingens gudstjänster. Deltagare i skolgudstjänster och familjegudstjänster är inte inräknade. Arbetet med att utveckla gudstjänstlivet har fortsatt under året. Prästerna och kantorerna har burit helhetsansvaret för gudstjänstplaneringen. En inspirationsdag för anställda och lekmän har hållits i september med kyrkoherden i Åbo svenska församling, Mia Bäck. Utvärdering och utvecklingsbehov Utvecklandet av gudstjänstlivet har inte kunnat drivas vidare som önskat, bl.a. på grund av osäkerheten kring var församlingen i framtiden kommer att fira gudstjänster, samt hur många gudstjänster som firas per söndag. Klarhet i dessa frågor väntas under innevarande år och arbetet med att utveckla gudstjänstlivet fortsätter. Mikael Forslund 1 Statistikuppgifterna i verksamhetsberättelsen presenteras så att fjolårets uppgifter finns inom parentes. 4

6 2.1. Jordfästningar Varje jordfästning föregås av samtal med de anhöriga. Samtalen är till sin karaktär själavårdande och programmet för jordfästningen planeras. Alla anhöriga inbjuds till sorgegrupp. et för året var att ordna två sorgegrupper. Verksamhet och uppgift I församlingen förrättades 124 (122) jordfästningar. Av dessa var sex (sex) sådana som inte hörde till församling. Varje jordfästning föregås av samtal med de anhöriga. Församlingens präster och kantorer bär ansvaret för förrättningarna. Endast en sorgegrupp ordnades under året. Ann-Charlotte Niemistö 2.2. Kyrkliga förrättningar Prästerna håller förrättningssamtal inför förrättningen. Brudparen får en vigselbibel och vid dopet ges ett dopljus och en bok till familjen. - Stödjande samtal och förrättningar - Församlingen stärker dopets ställning genom undervisning, information och eventuella gemensamma doptillfällen - Vigseln och välsignelsen av äktenskapet lyfts fram bl.a. genom att anställda berättar om dem på bröllopsmässor. I församlingen förrättades totalt 93 (147) dop. Av dessa var 92 (142) barndop och ett (fem) vuxendop. Sex (åtta) dop av medlemmar i andra församlingar förrättades. Dopen förrättas i församlingens utrymmen eller i hemmen och föregås av ett dopsamtal. Vid dopet ges ett dopljus och familjen får en bok. Församlingens präster bär ansvaret för dopen. Under året vigdes 35 (37) brudpar till äktenskap och tre (två) äktenskap välsignades. Förrättningen föregås av ett samtal. Församlingen ger brudparen en vigselbibel. Församlingens präster och kantorer bär ansvaret för förrättningarna. Vi deltog inte i någon bröllopsmässa. Mona Engsbo 3. Arbetet bland vuxna 3.1 Retreat Retreatverksamheten erbjuder i likhet med gudstjänsten möjlighet till andlig fördjupning genom deltagande i retreatens gemensamma böneliv, i nattvardsfirandet, meditationer och i den andliga vägledningen. et är att ordna två retreater under vårterminen och en under höstterminen på Alskathemmet. Retreatverksamheten leds av egna anställda. 5

7 I februari hölls en retreat av diakonen och retreatledaren Li Ollil-Nylund och diakonen Kerstin Borg. Kent Danielsson, som skulle vara retreatledare fick akut förhinder någon dag före. Temat var kristen djupmeditation. Majmånads retreat hölls av prästen och retreatledaren Gunnar Särs. Temat var I öknen talar Gud till hjärtat. Under retreaten mötte vi bibliska personer som kämpat med Gud i öknen, samtidigt som vi lärde oss mer om hur öknens andlighet tar sig uttryck i Ökenmässan. I november besökte prästerna Gunnar Lind och Marie-Louise Riise oss från Svenska kyrkan och vägledde oss i målning av Iotakorset. Korset som målades på papyryspapper har rötter i den koptiska kyrkan i Egypten och målas som meditation för att genomlysa och bearbeta det egna livet. Det är en andlig övning där de olika färgerna, vars färg symboliserar olika delar av livet, verkar i den som målar. Ett redskap för inre utveckling och självkännedom. Alla tre retreaterna var tysta retreater. Sammanlagt deltog 52 (49) personer i retreaterna. Kerstin M. Borg 3.2 Vuxenarbete Till verksamheten hör kärnträffar, smågruppsarbete, frivilligarbete, bokcirkel och annat vuxenarbete som församlingen ordnar. - Ordna sex kärnträffar - Engagera vuxna för frivilligarbete i församlingen - Vid behov ordna smågruppsträffar om tro i vardagen - Som ett projekt hålla en bokcirkel 4-5 ggr - Ordna 10-års jubileum av Dans i heligt rum i form av ett dansveckoslut hösten 2018 Kärnträffen förmedlar något andligt, sinnligt och kvinnligt och riktar sig till kvinnor som kanske inte annars hittar en plats i församlingens verksamhet. Under året hölls fem temafrukostar. Gästerna och deras teman var följande: Marina Motaleff Katarina von Bora Reformationens moder och Luthers hustru, Emma Audas Äktenskapet, Meta Sahlström Alma Skog, Helena Tornberg Kreativitet som kraftkälla och Krista Riipinen Älskade specialbarn. Tillfällena samlade i medeltal 31 (33) personer per gång. Medelåldern bland deltagarna är 60 + år. Under året har en marginell föryngring av medelåldern kunnat skönjas. Dans i heligt rum friade 10-års jubileum med ett dansveckoslut på Alskat lägergård Barbara Möri från Schweiz var dansledare och inspiratör. Veckoslutet samlade 29 deltagare från både Finland och Sverige. En fin helg som gav mersmak. Vuxna frivilliga har engagerats under året. Varken bokcirkel eller smågruppsträffar om tro i vardagen har erbjudits under året. Utvecklingsbehov Arbetsgruppen för Kärnträffen fortsätter att jobba för att föreläsarna och temana skall tilltala alla åldersgrupper. Församlingen behöver fortsättningsvis erbjuda verksamhet för vuxna i arbetsför ålder. Hanna Jern 6

8 3.3 Vasa Kyrkobrödrakår Vasa Kyrkobrödrakår är en fristående förening inom församlingen. Kyrkobröderna strävar till att främja kristlig brödragemenskap och ge vägledning och fördjupning i det andliga livet. Detta sker genom samlingar varannan vecka i församlingens lokaler. Kyrkobrödrakåren, som verkar i samarbete med församlingen, hade vid årets slut 43 (47) inskrivna medlemmar. Kyrkobrödrakåren är en plats för män kvinnor får delta där man får träffa vänner, äta god mat, lyssna på fina föredrag och samtala om intressanta ämnen. Verksamheten har bestått av den gemensamma brödramåltiden med efterföljande intressanta föredrag kring något teologiskt eller annat aktuellt tema. Dessa tillfällen har hållits varannan måndag vid lunchtid från januari till maj och september till december. Kårens medlemmar samlades under året till 14 (14) brödraluncher, en utfärd och den traditionella julväntan. Antalet deltagare vid brödramåltiderna var i medeltal 20 (22) personer. På vårutfärden till Orisberg deltog 22 personer och i Julväntan 28 personer. På samlingarna har några damer också närvarit. Styrelsen höll under verksamhetsåret tio (7) protokollförda möten. Björn Elfving, föreningens sekreterare 3.4 Studerande och unga vuxna 1. att bredda kontakten till stadens svenskspråkiga studerande och unga vuxna genom information vid skolstarterna, via församlingens hemsida och församlingens facebookgrupp Ung vuxen i Vasa svenska församling 2. ordna 1-2 träffar per månad för målgruppen 3. skapa synlighet så studenter och personal säkert vet om att studentprästen finns. Detta ska förverkligas genom att studentprästen ska vistas en timme per vecka på Svenska Handelshögskolan i Vasa (Hanken) respektive Åbo akademi. Utöver detta ska studentprästen stå till tjänst för inbokade samtal och övriga tjänster 4. klargöra arbetsfördelningen mellan ungdomsbyråns personal och studentprästen, så att kontaktytan till unga vuxna och studerande blir större Under året ordnades fyra bruncher med i medeltal 28 besökare. Konceptet är lyckat och fyller ett behov. Många unga småbarnsfamiljer har också hittat till verksamheten. På höstterminen gjordes ett försök med att ordna en brunch tillsammans med missionssektorn i Sundom. Tyvärr kom det inte tillräckligt många anmälningar och brunchen inhiberades. Stick&Snack samlades tre gånger under vårterminen. Deltagarantalet var i medeltal två personer och verksamheten lades ner pga. det låga deltagarantalet. Vid välkomstdagen för nya studerande vid Novias enhet på Brändö deltog ungdomsarbetsledare Sofia Böckelman med information om församlingens verksamhet. Tillsammans med Vasa finska församling deltog Sofia Böckelman och Hanna Jern i en studerandekväll som ordnades vid campus på Brändö i september. 7

9 Studentmissionen har under året fortsatt att samlas i Vasa kyrkliga samfällighets ungdomsutrymmen Cross, på Handelsesplanaden. Vasa svenska församling och Studentmissionen samarbetade runt en kväll med ett diskussionsforum som hölls i Åbo Akademis utrymmen. Kvällen fortsatte med samkväm på Ungdomsbyrån. Kontakten mellan Studentmissionen och församlingen är god och ungdomsarbetsledare Sofia Böckelman håller kontakt med Studentmissionens styrelse. Facebook-gruppen Ung vuxen i Vasa svenska församling hade vid årets slut 55 (42) medlemmar. Facebook-gruppen har inte längre så stor genomslagskraft men hålls vid liv som en informationskanal. Studentprästen har vistats på campus enligt planen. Vasa svenska församling har under en lördagskväll per termin upplåtit Trefaldighetskyrkans Krypta för en ekumenisk grupp unga vuxna som kallar sig Frontline. Studentprästen har övervakat evenemangen som bestått av sång, predikan, mat och fri samvaro. Höstens träff blev en del av vår egen verksamhet eftersom vi fick annonsera träffen. Träffarna har varit välbesökta och samlat i medeltal ca. 50 unga vuxna. Studentprästen har hållit inskriptionsgudstjänst för Åbo Akademi under hösten. Att bredda kontakten till studerande har uppnåtts men inte genom mer information på webben eller via Facebook utan genom att studentprästen har varit närvarande vid läroanstalterna. Under våren ordnades 1-2 träffar per månad för målgruppen men under höstterminen ordnades färre träffar. Dock har medeltalet på de samlingar som ordnats på hösten legat betydligt över de som ordnades på våren. Studentprästen har vistats på Åbo Akademi och Hanken enligt planen. Fått god kontakt i synnerhet med personalen. Ett konkret tecken på att även studenterna är medvetna om att studentprästen finns är att en handfull studenter kontaktat och kommit på regelbundna enskilda samtal med studentprästen. Personalen på Åbo Akademi har kontaktat studentprästen och bett om stöd vid kris. Stöd har getts. Studentprästen har gett tillgång till utrymme på Åbo Akademi och Hanken. Arbetsfördelningen mellan ungdomsbyråns personal och studentprästen har klargjorts och detta har fört med sig att vi nu vet att vi regelbundet når studerande vid Hanken och Åbo Akademi. Samtidigt samlar bruncherna studerande från i första hand Novia men också studerande från ett flertal andra skolor. Utvecklingsbehov Behovet av studentprästen är stort och kontinuitet är av yttersta vikt. Det tar tid att etablera kontakt till skolorna och den personliga kontakten till lärare och personal är mycket viktig när det gäller att sänka tröskeln för samarbete. Därför är det mycket viktigt att vi får arbeta vidare på de kontakter vi håller på att bygga upp. Sofia Böckelman och Hanna Jern 3.5 Samtalstjänst - Ordna fortbildningsträffar 4-5 gånger per år - Aktivera samarbetet med samtalstjänstjourerna i Borgå stift - Aktivt delta i utvecklingen av den nationella samtalstjänsten - Utbilda nya dejourer Samtalstjänstens jourhavande lekmän och församlingsanställda har som uppgift att under tystnadsplikt lyssna och dela 8

10 medmänniskors samtalsbehov och problem. Samtalstjänsten i Österbotten upprätthålls av Korsholms, Närpes och Pedersöre prosterier. Även församlingar i Helsingfors med omnejd deltar i den svenska verksamheten. Samtalstjänsten dejourerar varje kväll klockan Vasa svenska församling är värdförsamling för Samtalstjänsten i Korsholms prosteri. Samtalstjänsten i Korsholms prosteri har ett 15-tal aktiva jourhavande. De huvudsakliga diskussionsämnena som berörts i samtalen under året har liksom tidigare varit människorelationerna, vardagslivet samt välbefinnandet och sjukdomar. Statistiken för diskussionsämnena finns inte tillgänglig ännu. Inkommande samtal fortsätter att sjunka. Sammanlagt tog Samtalstjänsten i Korsholms prosteri emot 156 samtal (234). Statistiken visar att de kontakter som ökar just nu är kyrkans chatt. Under året har Samtalstjänstens jourhavande samlats för utbildning fyra (5) gånger. I mars samlades Samtalstjänstens jourhavande till en utbildningskväll med Monica Bäck från Österbottens kriscenter Valo, ett 10-tal deltog. I maj ordnades en gemensam terminsavslutning med finska jourhavande på Alskat, 14 deltagare. På hösten fick jourhavande delta i föreläsning med Tomas Sjödin i Korsholms vuxeninstitut. Berndt Berg ansvarade för webutbildning i november i Vasa. Verksamheten leds av en direktion som har sammanträtt fem gånger. Direktionens samarbete med Kirkon keskusteluapu/kyrkans Samtalstjänst på det nationella planet pågick under hela 2018, med direktionsordförande Siv Lundström i spetsen. Direktionens omstrukturering eller dess troliga kommande bortfall har påverkat arbetet, så att man fortsatt att dejourera, men avvaktat med nyrekrytering, med ordnat en del träffar och fortbildning för dem som dejourerar. I slutet på året anställde KCSA en sakkunnig inom själavård, Sara Grönqvist. I hennes arbete ingår att ansvara, utveckla och koordinera Samtalstjänsten. Det innebär att direktionens arbete faller inom ramen för Grönqvists arbetsuppgifter. Arbetet för den församlingspastor som har Samtalstjänsten som sitt ansvarsområde fortgår, trots omstruktureringen. Plan för år 2019 Nytt för 2019 är att de som dejourerar helst skall göra det hemifrån, om det är möjligt. Tekniken har fungerat bäst då. Nya dejourer behövs. En utbildning för detta kommer att ordnas av KCSA, Sara Grönqvist, på hösten 2019 i Vasa (tillsammans med den församlingspastor som är ansvarig för Samtalstjänsten i Vasa svenska församling). Nyrekrytering och fortbildningen ordnas för Närpes, Korsholms och Pedersöre prosteri. Med tanke på de sjunkande samtalen måste man tänka om, det är önskvärt att de som dejourerar i framtiden också ska kunna sköta kyrkans chatt och andra stöd - och diskussionsforum på nätet. Patrica Strömbäck 4. Information Informationsverksamhetens uppgift är dels att informera församlingsmedlemmarna om församlingens verksamhet, dels att informera personalen. et för den externa informationen år 2018 är att församlingens webbsajt besöks gånger med unika besökare samt totalt sidvisningar. För församlingens Facebooksida är målet 800 gillare i slutet av året och för Instagram 200 följare. Trycksaker skickas till församlingshushållen fem gånger under året och församlingen syns i Vasabladet, Kyrkpressen och Radio Vega Österbotten både i form av artiklar och via puffar. Församlingsvalet synliggörs via en valbilaga och i sociala medier. et för den interna kommunikationen är att intranätssidorna utvecklas så att de blir mera interaktiva. Den interna kommunikationen kompletteras av medarbetarkonferenser, personliga samtal, mejl- och telefonkontakter. 9

11 Vasa kyrkliga samfällighet och församlingarna publicerade en ny webbsida till första advent Publiceringssystemet som kallas Klockaren är skräddarsytt för församlingarna av kyrkostyrelsen. Arbetet med webbsidan pågick hela året med Skype utbildningarna, två utbildningsdagar med kyrkans informationscentrals webbproducenter och interna workshopar som hölls för hela personalen av informatörerna. Under den första månaden ( ) hade Vasa svenska församlings webbsida sidvisningar med unika sidvisningar. Den populäraste dagen var då vi hade sidvisningar. Under den första månaden är det tydligt att enskilda evenemang blivit populära bland besökarna. Tillvaratagandet av statistiken för den gamla sidan glömdes bort när den nya lanserades. Men under tiden hade webbsidan sidvisningar. Gillarantalet för församlingens Facebooksida har under året ökat från 487 (348) gillare i början av året till 758 (487) gillare i slutet av året. et på 800 gillare i slutet av året uppnåddes inte riktigt, men kan ändå anses vara bra mot bakgrunden att Facebook ändrade sina algoritmer i februari 2018, så att innehåll från vänner och familj prioriteras framför innehåll från företag. Algoritmförändringen innebar också att följare som inte aktivt gillade inlägg eller besökte sidan slutade få uppdateringar från företag (och församlingar) i sitt flöde. På Instagram har vi gått från 170 följare till 237 trots att vi inte aktivt arbetat med Instagram under året. Under året har vi använt oss av företaget Meltwaters tjänster för att följa med den digitala synligheten i nyhetsmedier och i sociala medier. Vasa svenska församling nämndes i samband med 37 (37) nyheter. Från nyhetsflödet kan plockas välsignelsen av Mikael Forslund till ny kyrkoherde, 30 år sedan de första kvinnorna prästvigdes, intervju med Hanna Jern inför påsken, avståendet från Dragnäsbäcks kyrka och prenumerationen av Kyrkpressen till församlingsmedlemmarna som en följd av samfällighetens sparkrav, församlingsvalet och tv-sändningarna kring jul från Trefaldighetskyrkan. Rapporten för sociala medier fungerar bäst när sökningar görs i realtid. Noteras bör att endast inlägg från offentliga sidor och profiler syns i sammanställningarna från sociala medier. Församlingsvalet sysselsatte informationsverksamheten under hela året, med betoning på hösten när meddelandekort och valbilagan delades ut till röstberättigade. Under året sammanställdes fyra broschyrer innehållande det mesta av församlingens verksamhet. Vår-, höst- och julbroschyren distribuerades som bilaga med Kyrkpressen till prenumeranterna i Vasa. En gemensam påskbroschyr gjordes i samarbete med Vaasan suomalainen seurakunta och den distribuerades med Posti till alla hushåll i Vasa. Broschyrerna har också funnits på webben, i samfällighetens utrymmen och i olika externa utrymmen. Till sommaren och höstens församlingsval delades församlingsbilagan Kyrknytt ut som ett instick i Kyrkpressen. Under året har affischer, flyers och sektorsvisa broschyrer producerats regelbundet. Även annat material såsom inbjudningskort, kuvert, vykort, programblad och annonser har framställts. Pressmeddelanden och puffar har regelbundet sänts till media och desamma har funnits på webben. Veckoannonseringen har verkställts via evenemangskalendern på webben och annonser i Vasabladet och Kyrkpressen. Församlingen prenumererade år 2018 på Kyrkpressen till alla medlemshushåll (7 359 prenumeranter). Den interna informationen har förverkligats via intranätet Avisa, genom e-postmeddelanden, telefonsamtal samt medarbetarkonferenser. I slutet av året togs i samfälligheten i bruk flera appar i Office 365 programmet som kan användas för internt samarbete (OneDrive, Onenote, Teams). Under hösten utarbetades en kommunikationsstrategi för församlingen, som sänds till församlingsrådet i början av år 2019 för godkännande. I kommunikationsstrategin betonas den digitala kommunikationen och där listas åtgärder för att uppnå målsättningarna samt definieras ansvarspersoner och former för utvärdering. 10

12 Utvärdering och utvecklingsbehov Arbetet med webbsidorna fortsätter och vår förhoppning är att verktyget Klockaren utvecklas så att det blir ännu mera lättanvändbart. På grund av den strama ekonomin fortsätter vi inte med medieuppföljningen via Meltwater eftersom de flesta nyhetsartiklarna ändå når oss. Verksamhetsbroschyrerna integreras som en del av en ny församlingstidning som kommer att börja ges ut 3 4 gånger per år. Johanna Backholm 5. Kyrkomusik Musikarbetets uppgift är att tydliggöra musikens betydelse i kyrka och församlingsliv. Församlingsmedlemmarna kan uttrycka sin tro och förkunna evangeliet genom musiken och sålunda uppleva gemenskap i församlingen. et för musikarbetet är en musikaliskt omväxlande gudstjänst och en genuin musikupplevelse som hjälper både barn och vuxna att leva ut sin tro. Ett annat mål är att upprätthålla församlingens musiktraditioner. 5.1 Kör- och orkesterverksamhet et är att församlingens tre vuxenkörer Trefaldighetskyrkans kör, Brändö kyrkokör och Sundomkören övar en gång i veckan och medverkar i gudstjänster, psalmaftnar, De vackraste julsångerna samt ger egna konserter. Orkestern övar en gång i veckan för att kunna uppträda i församlingens gudstjänster och vid andra musikevenemang samt ge egna konserter. Sundom skolkör och Sångklubben med elever från årskurs 1 3 övar en gång i veckan och uppträder 1-2 gånger per termin. Trefaldighetskyrkans kör, Sundomkören och Brändö kyrkokör som övat en gång i veckan har samarbetat mycket. I januari medverkade körerna vid kyrkoherdeinstallationen i Trefaldighetskyrkan. I februari medverkade körerna i Psalmaftonen i Brändö kyrka och i maj vid orgelinvigningskonserten i Sundom kyrka. Körerna deltog under året i kördagar som arrangerades av Kyrkosångskretsen och i april medverkade kyrkosångskretsen i Barnens sångfest som ordnades i Vasa. Under hösten ordnades tre TV-inspelningar med YLE. Trefaldighetskyrkans kör medverkade i Ökenmässan i september samt i De vackraste Julsångerna i december. Alla våra vuxenkörer medverkade i Julottan. Alla inspelningar gjordes på förhand. Kör och orkester Tabell 2. Kör- och orkesterverksamhet Grupper Medlemmar Övningar Uppträdanden Vuxenkörer Barnkörer Orkestrar Totalt

13 Körerna har som tidigare år medverkat vid olika högmässor och gudstjänster. Trefaldighetskyrkans kör har ansvarat för musiken i ökenmässorna. Medarbetarkören har uppträtt på kyrkoherde Mikael Forslunds installationsfest, på Luciamorgon i Trefaldighetskyrkan tillsammans med Brages Lucia och i Julottan. Ungdomsorkestern har under året övat några gånger före uppträdanden vid Stilla musik i Allhelgonatid och Kring krubban på julafton i Trefaldighetskyrkan. Sundom skolkör med elever från årskurs 1 3 har haft fem framträdanden. Utvärdering och utvecklingsbehov Körverksamheten har lyckats bra. Medlemmarna har varit motiverade. Nya körmedlemmar har tillkommit i alla körer. Inom körverksamheten har man kunnat förverkliga alla de musikevenemang som planerats även om inte alla sångare haft möjlighet att delta i allt som ordnats. Dan Andersson 5.2 Musikskola, Knattemusik och Juniororkestern et för musikskolan är att erbjuda instrumentundervisning för barn och ungdomar. Knattemusiken erbjuder en sångoch musikstund för barn under skolåldern tillsammans med vuxen. Juniororkestern riktar sig till barn i grundskolans lägre klasser (årskurs 1 6). Musikskolan, Knattemusiken och Juniororkestern kunde genomföra sin verksamhet enligt planerna. Verksamhetsform Elever/Deltagare Lektioner Uppträdanden Musikskolan gitarrgrupper Knattemusik Juniororkestern Totalt Tabell 3. Musikskola och knattemusik Elevunderlaget har ytterligare minskat något jämfört med tidigare år. Eleverna i musikskolan har beretts möjlighet att uppträda vid musikskolans matiné, vårfest och julfest. Knattemusiken hade endast verksamhet under vårterminen och lades ner pga. de kommande inbesparingarna inom musiksektorn. Utvärdering och utvecklingsbehov Undervisningen har fungerat bra. Fortsättningsvis hålls undervisningen i utrymmen som delas med annan verksamhet vilket kan leda till utrymmesbrist. Det största orosmomentet är att avgifterna för musikskolan har blivit alltför höga i förhållande till lektionstiderna. Detta är en av orsakerna till det nedåtgående elevantalet. Det borde hittas ett sätt att subventionera undervisningskostnaderna ytterligare. Det har också kommit signaler från timlärarna att de upplever att de är underbetalda jämfört med andra inrättningar, församlingar eller skolor som ger musikundervisning. Dan Andersson 12

14 5.3 Konsertverksamhet Församlingen vill genom musiklivet erbjuda konserter av olika slag för att ge församlingsmedlemmar möjlighet att ta del av den andliga musikskatten. Konserter ges av församlingens kantorer, körer och orkester. Inbjudna soloartister, körer och orkestrar breddar utbudet ytterligare. De konserttillfällen som samlat flest åhörare under året är Aftonmusiken och De vackraste julsångerna. Aftonmusiken samlade (2 101) besökare under de nio konserterna som ordnades under sommaren. Förutom orgel hördes i serien också solosång, tvärflöjt, gitarr, violin, cello, saxofon, accordeon och piano. De vackraste julsångerna sjöngs i församlingens tre kyrkor och samlade sammanlagt (856) deltagare enligt följande: Trefaldighetskyrkan 749 (439), Dragnäsbäcks kyrka 128 (205) och Sundom kyrka 183 (212). De vackraste julsångerna som ordnades i Gerby församlingsgård med inriktning på barn och barnfamiljer samlade 48 deltagare. Konsertverksamheten samarbetar med olika körer, församlingar, skolor, föreningar med flera. Under året har flera konserter i samarbete med andra ordnats. Konsert Plats Medverkande Åhörare Orgelinvigning Sundom kyrka Församlingens körer 85 Barnkonsert Sundom kyrka Sundom skolkör, kompband 79 Luciamorgon Trefaldighetskyrkan Medarbetarkören, Brages lucia 526 Stilla musik Uppståndelsekapellet Ungdomsorkestern 128 Tabell 4. Konserter I mars installerades en ny digitalorgel av märket Allen i Sundom Kyrka. Den ersatte den tidigare piporgeln som var otillräcklig i fråga om storlek, disposition, klangfärg, mångsidighet och driftssäkerhet. Orgeln invigdes Utvärdering och utvecklingsbehov Verksamhetsåret har varit livligt och musikverksamheten är omfattande. Kantorerna utsätts för stor press i sitt arbete med att balansera mellan gudstjänstlivets, förrättningarnas, andakternas, körernas och konsertlivets fordringar. Mer personal borde finnas att tillgå, men lyckligtvis har man kunnat engagera vikarier. Dan Andersson 6. Kyrkans fostran Vår kyrkas fostran innebär att vi möjliggör och stöder tillväxt för hela människan i alla åldrar. Den övergripande målsättningen för kyrkans fostran i vår församling är att erbjuda en församlingsgemenskap där kristen fostran, närvaro och trygghet är det centrala. Detta sker genom att vi ordnar verksamhet för olika ålders- och individgrupper. 13

15 6.1 Barn- och familjeverksamhet Kyrkans småbarnspedagogik Församlingens verksamhet för barn och familjer vill förmedla tro, hopp och kärlek till familjerna, stöda den kristna fostran i hemmet, stärka föräldraidentiteten, informera familjerna om aktiviteter i församlingen och stöda familjerna genom förbön. Till barn- och familjeverksamheten hör barn mellan 0 6 år och deras familjer. Barnverksamhetens strävan är att barnen och deras familjer skall kunna delta i gudstjänstlivet och församlingens verksamhet på ett för dem naturligt sätt, att kontakten till familjerna är enkel, naturlig och kontinuerlig och att alla ska hitta sin plats i gemenskapen. Genom barnverksamheten kan den kristna tron få en naturlig plats i barnens vardag, så att barnens uppväxtmiljö ger värderingar som bär genom livet. Till detta område hör även besök i daghemmen, där församlingens barnverksamhet kan fungera som en samarbetspartner. Tillsammans visar vi på det kristna arvet och traditionerna i vårt land. Kyrkans barn- och familjeverksamhet har ett gott anseende och de anställda är motiverade, uppskattade och engagerade i sitt arbete. Inom församlingen förstår man att kontakten med barnen och familjerna är viktig och att man behöver ett fungerande samarbete mellan olika grupper av anställda kring detta. Till barnverksamheten hör följande verksamhetsformer: fadderverksamheten, dagklubbar, Små och stora-grupper, Babycafé, Musikskoj, Solklubben och söndagsskola. På programmet finns ytterligare besök i stadens daghem, familjedagar, familjekvällar, föräldrakvällar, Babykyrka, Knattekyrka, övriga familjegudstjänster, pysseldagar, utfärder och övrigt samarbete med andra sektorer inom församlingen. Personalresurser är sex (6) barnledare samt ledaren för barnverksamheten. Under året har personalen gått igenom flera personalförändringar. Fadderverksamheten omfattar den kontinuerliga kontakten till barnfamiljer efter dopet, såsom Babykyrka för barn som blivit döpta året innan, fadderbrev som skickas hem på dopdagen till två- och treåringar samt Knattekyrka som är speciellt riktad till barn som fyller fyra år. Dopträd finns i Trefaldighetskyrkan och i Sundom kyrka. Där uppmärksammas församlingens döpta genom en dopduva (Trefaldighetskyrkan) eller doplöv (Sundom kyrka) som hängs upp för barn som döpts under året. Dessa duvor eller löv delas ut under Babykyrkan. Barnverksamheten har under året haft tre Små och stora grupper, en Babycafégrupp samt en-två Musikskoj grupper. I juni ordnades även Solklubben, en träffpunkt för vuxen-barngrupperna. En avslutande utfärd för Små och stora grupperna gjordes till Brages friluftsmuseum. Dagklubbarna hölls i Gerby församlingshem, Dragnäsbäcks kyrka, på Vasaesplanaden och i Sundom. Tack vare lagändringen, Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016, kom en aktiv diskussion kring daghemssamarbetet igång med Vasa stads småbarnspedagogik. Under hösten hölls en paus med daghemsbesöken och en diskussion pågick. Påskandakt för daghemmen ordnades som en påskvandring i församlingens egna lokaler och julandakterna ordnade vi traditionsenligt i församlingens kyrkor. Julkyrkorna nådde ca 1000 daghemsbarn. Söndagsskolan ordnades detta år i Gerby församlingshem. Trenden gällande söndagsskolan har varit ganska likadan som tidigare, nämligen intresse i Gerby med många deltagare (ca 20 barn). Kyrkpåsarna har uppdaterats regelbundet under året. Kyrkpåsarna finns i Trefaldighetskyrkan, Dragnäsbäcks kyrka och Sundom kyrka. Barnhörnorna i kyrkorna är även de i bruk av de yngsta kyrkobesökarna. 14

16 Utvecklingsbehov En av barnverksamhetens största utmaningar är att utveckla verksamhetsformerna för att bättre kunna möta de behov som finns hos barnfamiljerna i dagens Vasa. I diskussioner med stadens småbarnspedagogik har framkommit det stora behovet av dagvård för 2 åringar. Här finns utvecklingspotential för församlingen. Ett förslag kunde vara att starta en miniklubb för dessa 2 åringar. Det andra utvecklingsbehovet är helt klart att barnverksamheten bör upprätthålla den goda kontakten till stadens daghem, detta är helt avgörande för framtiden. Församlingen kan inte agera som en enskild aktör i samhället utan behöver stabila samarbetspartners. Gudstjänstutvecklingen inom församlingen är ständigt aktuell och här behöver man nu våga välja väg. Med klara beslut har barnverksamheten mycket lättare att börja planera för framtidens gudstjänster. Samarbetet med andra sektorer (eller sammanslagning) är av stor vikt för att skapa en kontinuitet för barnfamiljerna och fånga upp dem varefter barnen i familjerna växer ur barnverksamheten, speciellt viktigt är samarbetet med ungdomsbyrån och diakonin. Susanna Back 6.2 Flickor och pojkar För flickor och pojkar i åldern 7-12 år vill ungdomsbyrån erbjuda juniorklubbar i Gerby och Sundom. Vi vill ordna slölördagar samt speldagar på prästgården i Sundom. Lägerverksamheten för barn i åldern 7-12 år har ett stort intresse och därför vill vi ordna läger musik, sommar och höstlovsläger under året. Vi vill hålla kvar traditionen med pappa/barn dag på Alskat på våren. Under sportlovet ordnas en utflyktsdag till Ähtäri djurpark. För familjerna erbjuds möjlighet att komma till de evenemang som ordnas i samarbete med barnverksamheten samt pysseldagar kring jul. De som genomgått hjälpledarutbildningen erbjuds arbete som klubbledare och hjälpledare på barnläger. Under vår och höstterminen ordnades en juniorklubb i Gerby. I Klubben deltog i medeltal fyra barn per gång. I Sundom ordnades ingen juniorklubb eftersom det inte fanns barn som var intresserade av klubbverksamhet. Klubbarna leddes av två hjälpledare per gång. Både vårterminen och höstterminen avslutades med fest på i Gerby. Under året ordnades fyra läger på Alskat lägergård där sammanlagt 99 (87) barn deltog. Blivande hjälpledare har gjort sin lägerpraktik på barnlägren. På höstlovet har det andra året i rad ordnats två läger, ett för årskurs 1-3 och ett för årskurs 4-6. Inför advent ordnades traditionellt, i samarbete med barnsektorn, en julpysseldag för hela familjen i Sundom. Omkring 50 barn pysslade i Sundom. Familjekvällar ordnades under våren i Sundom prästgård och Dragnäsbäck kyrka. Kvällen inleddes med gemensam andakt, sedan ordnades olika aktiviteter för alla åldrar. Kvällen avslutades med kvällsgröt. I Sundom deltog 24 personer under tre kvällar. I Dragnäsbäck kyrka ordnades en familjekväll men ingen deltog på familjekvällen. Slödagen är en dag då barnen ser på film, äter gott och har andakt. Fyra slödagar ordnades på Vinden i Sundom och 53 barn deltog sammanlagt. 15

17 Ungdomsbyrån ordnade en resa till Ähtäri djurpark i samarbete med Kvevlax församling. 61 personer deltog på resan, varav 14 från Kvevlax församling. Vi åt lunch och hade andakt i Honkiniemi lägergård. I djurparken såg vi pandorna, som just hade anlänt till Finland och resten av djurparken. Respons från resan var att det uppskattades att församlingen ordnar resor för alla åldrar (de yngsta deltagare var 2 år och de äldsta pensionärer). Under våren ordnades barnens sångfest i Vasa. Temat för barnens sångfest var fest. Ungdomsarbetsledarna gjorde ett gott och krävande arbete. Ungefär 350 barn deltog i evenemanget och tillsammans med körledare och familjer var antalet uppe i cirka 500. Ungdomsarbetsledarna planerade och genomförde aktivitetsstationer för 240 barn i åldern 5-16 år. I genomförandet av aktivitetsstationer hjälpte frivilliga från församlingen 5st, blivande hjälpledare 29 stycken, hjälpledare 6 stycken och 2 stycken verksamhetsassistenter till. Tre nattvakter såg till att barnen sov tryggt. Vasa korsfarare Scoutkåren Korsfararna har haft åtta aktiva patruller i Vasaavdelningen med 5 10 scouter i varje. Patrullerna leds av ett tiotal frivilliga ledare. Till verksamheten hör regelbundna träffar i patrullerna, förläggningar, läger och dubbningar. Sammanfattning Då det gäller den regelbundna kvällsverksamheten för flickor och pojkar i åldern 7-12 år, har det varit svårt att få barnen med i juniorklubbarna. Lägerverksamheten är populär och framförallt läger med övernattning är attraktiva bland barnen. Pappa/barndagen på Alskat inhiberades pga. För få anmälda. I övrigt lyckades ungdomsbyrån uppnå de mål som sattes för år Heidi Mäkelä 6.3 Konfirmandarbete Skriftskolan är en del av den dopundervisning som församlingen ger. I den unga människans liv utgör skriftskolan ofta ett viktigt steg mot ett självständigare liv med större ansvar. Skriftskolan ger ungdomarna en möjlighet att reflektera kring sin egen tro. Till skriftskolan hör också att man bekantar sig med verksamheten i den egna hemförsamlingen. - Ordna tre vintergrupper och sex sommargrupper - Anställa två sommarteologer en för två månader, den andra för sex veckor - Anställa nattvakt för två nätter/sommarläger - Varje konfirmand får en bibel och en kyrkogångsbok - Förverkliga dopundervisningen - Erbjuda konfirmanden möjlighet att bekanta sig med den kristna tron - Engagera konfirmanden i församlingens aktiviteter bl.a. som hjälpledare Under år 2018 ordnades två vintergrupper och fem sommargrupper. Sammanlagt var det 133 konfirmander födda 2003 som konfirmerades. Under våren träffades vintergrupperna regelbundet varje vecka. Sommargrupperna träffades fyra gånger under våren. Alla grupper samlades i början av året till kyrkvandring i Trefaldighetskyrkan för att bekanta sig med kyrkan och sakramenten. En diakoni- och missionsdag ordnades under våren för alla konfirmander. Dagarna bestod av stationer 16

18 där konfirmanderna fick pröva på och lära sig om diakoni och mission. Varje grupp deltog också i en högmässa eller gudstjänst där ungdomarna hade uppgifter. I maj ordnades för första gången undervisning i samband med föräldraträffen på Alskat. Konfirmanderna åkte med buss till Alskat. Vi åt middag och hade undervisning. Kvällen avslutades med föräldramöte tillsammans med konfirmanderna. Lägren har under sommaren varit fem dagar långa och varje läger hade en egen präst, ungdomsarbetsledare och sommarungdomsarbetsledare. Under året hade vi ingen sommarteolog utan husets präster kom till lägergården för att undervisa. Konfirmationerna hölls i Trefaldighetskyrkan med undantag för dagsskriban som konfirmerades i Brändö kyrka. Antalet konfirmerade Konfirmandläger Dags- o. vinterundervisning Skriftskola för funktionshindrade Skriftskola på annat håll Totalt * 142 *Dubbla årskullar pga. sänkning av konfirmandåldern. Tabell 5. Antalet konfirmerade På hösten anmälde sig 122 konfirmander till skriftskolan. År ordnas en vintergrupp, en dagsskriba och fem sommarläger. På skribastarten deltog alla konfirmander för läsåret Skribastarten hölls i Trefaldighetskyrkan med en unggudstjänst och info i egna grupper. På hösten träffades grupperna på en lära känna varandra träff och gudstjänstskola med nattvardsundervisning. Utvärdering Under året tog vi i bruk den nya läroplanen Ett stort under. Vi ersatte kvällsträffar med temahelheter som lära känna kyrkan och diakoni- och missionsdag. Vi misslyckades med att anställa sommarteologer, men istället hade vi präster från församlingen som hjälpte till med undervisningen. En fördel med att ha egen personal är att de känner till lägergården. Vi behöver fundera på hur vi involverar hjälpledarna i konfirmandgrupperna under vinterhalvåret. Heidi Mäkelä 6.4 Ungdomsverksamhet Ungdomsarbetet vill erbjuda ungdomarna (13 19 år) en kristen fostran genom meningsfulla aktiviteter och en kristen gemenskap. Ungdomsarbetet vill få kontakt med ungdomar och erbjuda dem en plats i församlingen samt engagera unga i olika uppgifter. Samarbete med andra församlingar och organisationer är en naturlig del av ungdomsarbetet. sättningen är att fördjupa kontakten till ungdomarna samt att stärka deras församlingsidentitet. Konkreta mål är att erbjuda hjälpledarutbildning och en gudstjänst planerad av ungdomar samt möjlighet att delta i Ungdomens kyrkodagar och Höstdagarna. 17

19 Behoven bland ungdomarna förändras snabbt och det utgör en utmaning i planeringen av arbetet. en har ändå uppnåtts genom hjälpledarutbildningen, konfirmandarbetet, öppet hus-verksamheten och besök i skolor. I konfirmandarbetet och hjälpledarutbildningen möter personalen en stor del av ungdomarna i Vasa. Hjälpledarutbildningen våren 2018 har förverkligats genom två hjälpledarhelger på Alskat och månadsträffar på ungdomsbyrån. Våren 2018 dimitterades sammanlagt 27 hjälpledare. Till hösten inleddes hjälpledarutbildningen med 38 deltagare. På hösten ordnades en intro dag och ett hjälpledardygn på Alskat. Under året har 65 ungdomar deltagit i hjälpledarutbildningen ( 15 pojkar och 50 flickor) och gjort praktik på läger, i juniorarbetet och på barnens sångfest. 20 redan utbildade hjälpledare (3 pojkar och 17 flickor) på olika läger och barnens sångfest. Varje vår samlar ungdomsbyrån hjälpledare som kommer att hjälpa till på konfirmandläger under sommaren till en preppdag. Våren 2018 deltog blivande 15 lägerhjälpledare i preppdagen ordnades hjälpledarhelgen LutherdomeXL i Gamla Vasa. Det var ett nytt koncept där vi för två dagar samlades med de ungdomar som på hösten börjat hjälpledarutbildningen. Deltagarna kom från flera församlingar i Korsholms prosteri. Sammanlagt deltog drygt 60 hjälpledare i dagarna och av dessa kom 26 st från Vasa svenska församling. På fredagskvällar har ungdomarna samlats på Vinden i Sundom prästgård. På höstterminen ändrades öppet hus till onsdagar. Vinden är en öppet hus-verksamhet för ungdomar i högstadieåldern och äldre. Den är öppen klockan och där erbjuds kvällsbit, program, andakt och fri samvaro. Verksamheten leds av en ungdomsarbetsledare och en verksamhetsassistent. Öppet hus-verksamheten har under året hållits 23 gånger och 12 ungdomar har i medeltal deltagit. Majoriteten av ungdomarna som deltar är Sundombor. I Ungdomens Kyrkodagar (UK) som hölls i Karis i januari 2018 deltog fyra ombud från Vasa svenska församling och till Höstdagarna i Toijala på hösten åkte sex ungdomar. Sammanfattning Arbetet med att möta ungdomarna i deras allt mer krävande vardag idag ställer höga krav på dem som arbetar med denna målgrupp. Att upprätthålla sitt engagemang och sin motivation i arbetet är därför kontinuerligt en utmanande uppgift inom ungdomsverksamheten. Unggudstjänst kunde ha utvecklingspotential men har lagts ner på grund av resursbrist. Ungdomsbyrån får fundera vidare på utmaningen att locka flera deltagare och delegater till höstdagarna och Ungdomens kyrkodagar. Heidi Mäkelä 6.5 Skolungdomsarbete sättningen är att finnas mera ute i skolorna och att öka samarbetet mellan skolorna och församlingen. Ungdomsbyrån vill fortsätta satsningen på att dela med sig av evangeliet genom Bibeläventyret samt jul och påskvandringar. 18

20 De konkreta målen är: - hålla morgonsamlingar i skolorna - hålla ett Bibeläventyr per skola i både gamla och nya testamentet - hålla en klubb för åk 3-4 i Gerby skola - delta i skolgudstjänster och andakter tillsammans med prästerna Kontakten med lågstadierna i Vasa (Vasa övningsskola, Haga skola, Vikinga skola, Gerby skola och Sundom skola) har fungerat bra. Besöken i skolorna har i första hand skett genom de morgonsamlingar som ungdomsarbetsledarna hållit. Under året har 11 (11) skolbesök gjorts i samband med Bibeläventyret. Bibeläventyret har hållits i Sundom och Vikinga skola. Ungdomsarbetsledarna har medverkat i olika gudstjänster som riktats till skolbarn samt vid välsignelse av förstaklassister. Hösten 2018 välsignades 30 barn från Sundom skola. Församlingen håller varje fredag en kort morgonsamling i Borgaregatans skola. Under stilla veckan hölls tre passionsandakter i Borgaregatans skola. Övningsskolan årkurs 7-9 har under höstterminen inte haft morgonsamlingar. Varje torsdag har två ungdomsarbetsledare haft rastnärvaro i skolan. Vi har bjudit eleverna på saft och kex samt diskussion. Under höstterminen var vi i övningsskolan 12 gånger och träffade i medeltal 100 ungdomar per gång. Inför advent och jul firades andakter och gudstjänster med samtliga skolor utom Gerby skola, inklusive gymnasieskolorna. Påsk kyrka firades med Vikinga skola samt Övningsskolan årskurs 1-6. En klass från övningsskolan har besökt kyrkan och lärt sig om kyrkoåret och en klass från Vikinga skola har lärt sig om kyrkorummet och kyrkliga yrken. En pysselklubb för årskurs 3-4 ordnades under höstterminen i Sundom prästgård. Pysselklubben ordnades fem gånger och 17 barn är anmälda till klubben. Kontakten till andra stadiets utbildningar har upprätthållits genom samarbetet med Yrkesakademin (YA) genom ungdomsarbetsledarens regelbundna besök (totalt 14 besök) på YA:s internat. Skola Morgonsamlingar Skolgudstjänster Andra besök Haga skola Gerby skola Sundom skola Vikinga skola Övningsskolan Borgaregatans skola Övningsskolan Sammanlagt Tabell 6. Skolkontakter Sammanfattning Samarbetet med skolorna fungerar bra. et gällande bibeläventyret gick inte att uppfylla, personalen räckte inte till. Eftermiddagsklubben i Gerby skola ordnades inte på grund av att för lite resurser. År 2019 kan vi bli bättre på att erbjuda skolorna möjlighet till ett besök i kyrkan för att bekanta sig med kyrkorummet. Heidi Mäkelä 19