Vasa svenska församling. Verksamhetsberättelse 2017

Transkript

1 Vasa svenska församling Verksamhetsberättelse 2017

2 Innehåll 1. Allmänt Gudstjänstlivet Jordfästningar Kyrkliga förrättningar Arbetet bland vuxna Retreat Vuxenarbete Vasa Kyrkobrödrakår Studerande och unga vuxna Samtalstjänst Information Kyrkomusik Kör- och orkesterverksamhet Musikskola, Knattemusik och Juniororkestern Konsertverksamhet Kyrkans fostran Barn- och familjeverksamhet Flickor och pojkar Konfirmandarbete Ungdomsverksamhet Skolungdomsarbete Specialungdomsarbete Diakoni Invandrararbete Missionsverksamhet Vänförsamlingsarbete Centrumdistriktet Dragnäsbäck-Gerby distriktet Sundom kapellförsamling Förvaltning Personal

3 Tabeller Tabell 1. Förändringar i medlemsantalet... 3 Tabell 2. Kör- och orkesterverksamhet Tabell 3. Musikskola och knattemusik Tabell 4. Konserter Tabell 5. Skolkontakter Tabell 6. Klientkontakter inom diakoniverksamheten Tabell 7. Diakoniverksamhet Tabell 8. Missionskretsar Tabell 9. Missionsverksamhet Tabell 10. Insamlade medel (euro) för missionsändamål Tabell 11. Gudstjänster i Dragnäsbäck-Gerby distriktet Tabell 12. Kyrkliga förrättningar i Dragnäsbäck-Gerby distriktet Tabell 13. Gudstjänster i Sundom kapellförsamling Tabell 14. Förrättningar på svenska i Sundom kyrka och prästgård Tabell 15. Musikverksamhet i Sundom kapellförsamling Pärmbilderna Fotografier från församlingens instagramkonto: kördag, dubbelkonfirmation, dopträdet, Luther playmobil, parkcafé och fönsterdekoration under #DelaLjus-kampanjen. Det stora fotot är från kandidatpresentationen i kyrkoherdevalet. 2

4 1. Allmänt Arbetet med att förverkliga församlingens strategi för åren har fortsatt under året. Strategin utmynnade i sju tyngdpunkter: gudstjänsten som en samlande mötesplats för alla församlingsbor, satsning på konfirmandarbetet stärker medlemskapet, distriktens roll i planeringen av församlingens verksamhet, medlemmen i centrum, kommunikation, kärleken till vår nästa och frivilligverksamhet. I verksamhetsplanen för året ställs som ett mål att utveckla församlingens gudstjänstliv så att gudstjänsten blir en samlande mötesplats för alla församlingsbor. Under året utsåg församlingsrådet en arbetsgrupp med uppgift att utveckla gudstjänstlivet. Arbetsgruppen genomförde bl.a. en enkät bland församlingsborna, där de fick ta ställning och ge synpunkter på hur gudstjänsten enligt deras mening bör formas. Arbetet med att tolka svaren och dra slutsatser är en pågående process som fortsätter följande år. I verksamhetsplanen nämns sänkningen av konfirmandåldern. Sänkningen av konfirmandåldern inleddes hösten 2016 fortsatte och slutfördes i och med sommarens konfirmationsmässor. Sammanlagt 250 konfirmander deltog i konfirmandundervisningen under sänkningsåret och under året hölls 9 konfirmationsmässor. Med så många konfirmander under ett år behövde arbetet läggas upp på ett litet annat sätt. Bl.a. ordnades särskilda dagar för mission och diakoni, där flera grupper kunde delta samtidigt och där flera anställda, präster och diakoner var engagerade. Sådana satsningar kräver förstås mer resurser av de anställda, men erfarenheten från året visar att det är möjligt att koordinera arbetet så att personalen binds endast för få dagar. Den här erfarenheten kan konfirmandarbetet dra nytta av även i fortsättningen. Medlemskapet har stärkts på olika sätt under året. Bl.a. har ett dopträd tagits i bruk i Trefaldighetskyrkan. Varje barn som döps får en duva som hängs i trädet under söndagens högmässa. Duvorna delas ut till familjerna vid ett särskilt tillfälle en gång i året. Under året hölls kyrkoherdeval mellan tre kandidater, i enlighet med verksamhetsplanen, och kyrkoherdevalet har också stärkt medlemskapet i och med att varje röstberättigad medlem fick hem ett meddelande per post som en påminnelse om rösträtten och medlemskapet. Den långsamt nedåtgående trenden i medlemsantalet har fortsatt under året. Den kan förklaras dels med att antalet döpta är lägre en antalet avlidna, dels med att antalet utträdda ökat sedan föregående år. Glädjande nog har antalet inträdda också ökat jämfört med föregående år. Men ytterligare satsningar behövs för att stärka och tydliggöra medlemskapet Döpta Avlidna Inflyttade Utflyttade Inträdda Utträdda Medlemsantal per Tabell 1. Förändringar i medlemsantalet Året var även ett jubileumsår. I verksamhetsplanen sägs att märkesåret Nåd 2017 uppmärksammas under året genom katekeskvällar, psalmkvällar och genom aktiviteter under reformationsveckan som kulminerar i en gemensam fest på Reformationsdagen. Jubileumsåret uppmärksammades i verksamheten inom de olika sektorerna genom olika evenemang, bl.a. psalmaftnar med Lutherpsalmer i Dragnäsbäck och Sundom, och Luthermonolog med skådespelaren Johan Fagerudd. Reformationens jubileumsår lyftes också fram under Konstens natt och i sociala medier. Församlingen 3

5 har också i övrigt under året varit synlig i sociala medier som Facebook och Instagram. Finlands 100 års jubileum firades med en tvåspråkig gudstjänst på självständighetsdagen. Arbetet med samfällighetens personalplan har påmint både anställda och förtroendevalda om att de ekonomiska ramarna för verksamheten kommer att minska betydligt under de närmaste åren. Även samfällighetens program för att krympa fastighetsmassan har diskuterats. Arbetet med att anpassa verksamheten till den ekonomiska verkligheten fortsätter. Mikael Forslund 2. Gudstjänstlivet Församlingens huvudgudstjänst firas som högmässa i Trefaldighetskyrkan varje söndag och helgdag. Präst och kantor samarbetar med gudstjänstgrupper och aktiverar lekmän i gudstjänstens genomförande. Församlingsborna kan medverka som kyrkvärdar, genom gudstjänstgrupper eller genom sektorerna. Församlingens präster och kantorer betjänar församlingsborna genom de kyrkliga förrättningarna. Genom förrättningarna når församlingens anställda en stor del av församlingsborna. Det övergripande målet med församlingens gudstjänstliv är att utveckla högmässan så att den blir församlingens hjärtpunkt. Medlemmar och anställda utvecklar kontinuerligt gudstjänsten så att varje gudstjänst är till för alla och blir en plats där olika åldersgrupper möts. - Flera lekmän aktiveras i gudstjänstgrupperna - Minst två lekmän aktiveras varje söndag som kyrkvärdar, textläsare eller nattvardsassistenter - Ordna kyrkkaffe i samband med fester, sektorernas verksamhet och andra församlingstillfällen Mässor och gudstjänster har hållits regelbundet Trefaldighetskyrkan, Dragnäsbäcks kyrka och Sundom kyrka. Gudstjänster har vid olika tillfällen firats i Brändö kyrka och Gerby församlingshem. Svenska lutherska evangeliföreningen (SLEF) har hållit högmässor i Roparnäs kyrka. Församlingens präster och kantorer bär det huvudsakliga ansvaret för gudstjänstlivet. Sektorerna ansvarar för temagudstjänster. Viktiga medarbetare är körsångarna, musikgrupper, kyrkvärdar, textläsare och övriga frivilliga. Det totala antalet besökare i alla högmässor och gudstjänster var (20 567) 1 personer. Utvärdering och utvecklingsbehov Församlingsrådet utsåg en arbetsgrupp för att utveckla församlingens gudstjänstliv. Arbetsgruppen har bl.a. genomfört en enkät bland församlingsborna och samlat på feedback om församlingens gudstjänster. Arbetsgruppens strävan är att engagera lekmän i olika åldrar i församlingens gudstjänstliv, samt att engagera de olika verksamhetssektorerna så att gudstjänsterna blir veckans höjdpunkt och samlingspunkt för hela församlingen. Det här arbetet fortsätter följande år. Mikael Forslund 1 Statistikuppgifterna i verksamhetsberättelsen presenteras så att fjolårets uppgifter finns inom parentes. Under året har ett elektroniskt statistikprogram tagits i bruk. Statistiken insamlas på annat sätt och är därför inte alltid jämförbar med uppgifterna från året innan. 4

6 2.1. Jordfästningar Varje jordfästning föregås av samtal med de anhöriga. Samtalen är till sin karaktär själavårdande och programmet för jordfästningen planeras. Alla anhöriga inbjuds till sorgegrupp. - Ordna två sorgegrupper - Förse sjukhussjälavården med böcker som delas ut till sörjande Verksamhet och uppgift I församlingen förrättades 122 (128) jordfästningar. Av dessa var sex (fyra) sådana som inte hörde till församlingen. Varje jordfästning föregås av samtal med de anhöriga. Församlingens präster och kantorer bär ansvaret för förrättningarna. Ann-Charlotte Niemistö 2.2. Kyrkliga förrättningar Prästerna håller förrättningssamtal inför förrättningen. Brudparen får en vigselbibel och vid dopet ges ett dopljus och en bok till familjen. - Samtalet och förrättningen är till sin karaktär stödjande. - Församlingen stärker dopets ställning genom undervisning, information och eventuella gemensamma doptillfällen - Vigseln och välsignelsen av äktenskapet lyfts fram bl.a. genom att anställda berättar om dem på bröllopsmässor. I församlingen förrättades totalt 147 (147) dop. Av dessa var 142 (142) barndop och fem (fem) vuxendop. Åtta (sju) dop av medlemmar i andra församlingar förrättades. Dopen förrättas i församlingens utrymmen eller i hemmen och föregås av ett dopsamtal. Vid dopet ges ett dopljus och familjen får en bok. Församlingens präster bär ansvaret för dopen. Under året vigdes 37 (38) brudpar till äktenskap och två (två) äktenskap välsignades. Förrättningen föregås av ett samtal. Församlingen ger brudparen en vigselbibel. Församlingens präster och kantorer bär ansvaret för förrättningarna. Mona Engsbo 3. Arbetet bland vuxna 3.1 Retreat Retreatverksamheten erbjuder i likhet med gudstjänsten möjlighet till andlig fördjupning genom deltagande i retreatens gemensamma böneliv, i nattvardsfirandet och i den andliga vägledningen. 5

7 et är att ordna två retreater under vårterminen och en under höstterminen på Alskathemmet. Retreatverksamheten leds av egna anställda. I februari hölls en tyst retreat med pastorn och retreatledaren Leif-Erik Holmqvist. Temat var Guds röst i vår vardag inte alltid veta men ändå vara ledd. Vi fick ta del av Teresa av Avilas tankar och reflektioner. I början av maj var det prästen och retreatledaren Gunnar Särs som tog oss med i en tyst retreat som formades kring ökenmässan och den spiritualitet den växt fram ur. I oktober ordnades en retreat med prästen och familjerådgivaren Siv Jern med temat Din ljusa skugga. Vi dansade i cirkel. Hand i hand fick vi uppleva den helhet och enhet som binder oss samman med varandra, liksom med himmel och jord. Retreaterna fortsätter att engagera både vana och nya deltagare. Sammanlagt deltog 49 (39) personer i retreaterna. Den kristna djupmeditationsgruppen som inledde sin verksamhet år 2015 fortsatte att träffas under våren. Gruppen har träffats fem gånger. Deltagarantalet har varierat mellan fyra och sex personer. Kristen djupmeditation är inre ordlös bön där man går in mot sitt inre centrum, in mot vilan och öppenheten för att möta Gud. Ingen grupp ordnades under hösten. Kerstin M. Borg 3.2 Vuxenarbete Till verksamheten hör kärnträffar, kvinnoweekend, smågruppsarbete, vuxenkatekumenat, bokcirkel och annat vuxenarbete som församlingen ordnar. - Ordna fem kärnträffar - Samarbeta med Kyrkans ungdom kring kvinnoweekend mars Utveckla och koordinera smågruppsarbetet i församlingen - Erbjuda vuxenkatekumenatet för personer som har frågor kring tro och liv - Engagera frivilliga för ordnandet av bokcirkel kring Reformationsåret Kärnträffen förmedlar något andligt, sinnligt och kvinnligt och riktar sig till kvinnor som kanske inte annars hittar en plats i församlingens verksamhet. Under året hölls sex temafrukostar. Gästerna och deras teman var följande: Anna Norrback Luther och de himmelska skatterna, Gerd Snellman Laestadianskt kvinnoliv, Lisa-Gun Bernerstedt Att leva tillsammans i ett flerkulturellt sammanhang, Regina Santamäki-Fischer Åldrandet- livets höjdpunkt. Är det möjligt?, Natalia Storm Först nu känner jag att jag verkligen lever och Christin Furu Livet - tankar om inre och yttre hållbarhet. Tillfällena samlade i medeltal 33 personer per gång. En Kvinnoweekend hölls mars på Alskat lägergård i samarbete med Kyrkans Ungdom. Temat var Fri och huvudtalare var kantor och präst Camilla Brunell. Deltagarna var 46 (51) till antalet och kom från hela Österbotten. Ingen bokcirkel kring Reformationsåret ordnades, men en paneldiskussion kring boken Den radikale Paulus av Marcus J. Borg och John Dominic Crossan fördes i mars. Medverkande i paneldiskussionen var Henry Byskata, Rabbe Forsman och Tomas von Martens. 25 personer deltog i tillfället. 6

8 Reformationsåret och jubileumsåret för Finland 100 år uppmärksammades på olika sätt. Monologen Luther i enrum en monolog om en man och en reformation av Johan Fagerudd framfördes i slutet av mars och under Konstens natt. I samarbete med Fontana Media och Församlingsförbundet ordnades i september bokförsäljning med avslutande program i anda av Finlands 100 årsjubileum. Vuxenkatekumenatet erbjöds inte under året och smågruppsarbetet utvecklades inte. Utvecklingsbehov Medelåldern bland deltagarna i Kärnträffarna är 60+. Det är aktuellt med att försöka få gäster som talar om teman som intresserar också yngre kvinnor. Församlingen behöver fortsättningsvis erbjuda verksamhet för vuxna i arbetsför ålder. Hanna Jern och Anna-Karin Lärka 3.3 Vasa Kyrkobrödrakår Vasa Kyrkobrödrakår som är en fristående förening inom församlingen. Kyrkobröderna strävar till att främja kristlig brödragemenskap och ge vägledning och fördjupning i det andliga livet. Detta sker genom samlingar varannan vecka i församlingens lokaler. Kyrkobrödrakåren, som verkar i samarbete med församlingen, hade vid årets slut 47 inskrivna medlemmar. Kyrkobrödrakåren är en plats för män kvinnor får delta där man få träffa vänner, äta god mat, lyssna på fina föredrag, samtala om intressanta, både teologiska och andra aktuella ämnen. Vi ser också i fortsättningen fram emot många kommande år med rika upplevelser tillsammans. Dessa tillfällen har hållits varannan måndag vid lunchtid, från januari till maj och september till december. Kårens medlemmar samlades under året 16 (19) gånger. Verksamheten bestod av 14 (16) brödraluncher, en vårutfärd och den traditionella julväntan. Antalet deltagare vid brödramåltiderna var i medeltal 22 personer. Det högsta antalet deltagare vid en eller flera brödramåltider var 29 personer. Styrelsen höll under verksamhetsåret sju protokollförda möten. Björn Elfving, föreningens sekreterare 3.4 Studerande och unga vuxna et är att erbjuda andlig fördjupning och församlingsgemenskap för studeranden och unga vuxna. Under vårterminen ordnade Ungdomsbyrån två bruncher för Unga Vuxna. Den första samlade över 30 deltagare och den andra, som var en pick-nick, hade fyra deltagare. Under höstterminen ordnades två bruncher med ca 20 deltagare vardera. Bruncherna har visat sig vara ett lyckat koncept som samlar unga vuxna i olika livssituationer till en glad och öppen gemenskap. 7

9 Stick&Snack samlades en gång på våren och tre gånger på hösten med 0-4 deltagare per gång. De som deltagit har varit glada att få sitta ner och prata och de har återkommit. På våren gjordes också ett försök att starta en bönegrupp för unga vuxna, men intresset var inte tillräckligt stort. Vid välkomstdagen för nya studerande vid Yrkeshögskolan Novia deltog ungdomsarbetsledare Sofia Böckelman vid två olika enheter med information om församlingens verksamhet. Studentmissionen har under året samlats i ungdomsutrymmet Cross. Kontakten mellan Studentmissionen och församlingen är god. Ungdomsarbetsledare Sofia Böckelman håller kontakt med Studentmissionens styrelse. Facebook-gruppen Ung vuxen i Vasa svenska församling hade vid årets slut 42 medlemmar. Det har varit ett bra sätt att hålla kontakten till unga vuxna och informera om kommande evenemang. Under vårterminen utsågs tf. församlingspastor Hans Boije till ansvarig präst för studentarbetet. Under höstterminen har församlingspastor Hanna Jern varit ansvarig präst för studentarbetet. Ungdomsbyrån har genomfört bruncherna och Stick&Snack samt ansvarat för Facebook-gruppen. Utvecklingsbehov Behovet av en studentpräst är stort och kontinuitet i arbetet skulle vara av yttersta vikt. Det tar tid att etablera kontakt till skolorna och den personliga kontakten till lärare och personal är mycket viktig när det gäller att sänka tröskeln för samarbete. Sofia Böckelman 3.5 Samtalstjänst - Ordna fortbildningsträffar 6 gånger per år - Aktivera samarbetet med samtalstjänstjourerna i Närpes och Pedersöre prosterier - Göra tjänsten synlig genom annonsering i tidningar och på de sociala medierna - Arrangera Palveleva puhelin/samtalstjänsts nationella rådplägningsdagar i Vasa tillsammans med Kyrkostyrelsen och Vaasan suomalainen seurakunta Samtalstjänstens jourhavande lekmän och församlingsanställda har som uppgift att under tystnadsplikt lyssna och dela medmänniskors samtalsbehov och problem. Samtalstjänsten i Österbotten upprätthålls av Korsholms, Närpes och Pedersöre prosterier. Även församlingar i Helsingfors med omnejd deltar i den svenska verksamheten. Samtalstjänsten dejourerar varje kväll klockan Vasa svenska församling är värdförsamling för Samtalstjänsten i Korsholms prosteri. Samtalstjänsten i Korsholms prosteri har ett 15-tal aktiva jourhavande. Under året har Samtalstjänstens jourhavande samlats för utbildning fem gånger. Verksamheten leds av en direktion som har sammanträtt fem gånger. Två stora händelser under året var för det första att Kirkon keskusteluapu/kyrkans Samtalstjänst fick ett nytt telefonsystem, Tele Q, och nya telefonnummer. Det nya systemet har förutsatt en hel del utbildning av jourhavande och har tyvärr medfört en del tekniska problem som vi hoppas att så småningom ska vara lösta. För det andra var Samtalstjänsten i Korsholms prosteri tillsammans med Kirkon keskusteluapu i Vaasan suomalainen seurakunta värdar för Samtalstjänstens nationella rådplägningsdagar Arrangemangen sköttes i samarbete med Kyrkostyrelsen. Rådplägningsdagarna samlade ca 300 deltagare från hela landet och huvudtalare var Hilkka Olkinuora och Emina Arnautovic. Responsen på 8

10 dagarna var mycket positiv och speciellt den konsekventa användningen av både finska och svenska fick beröm och väckte intresse bland de huvudsakligen finskspråkiga deltagarna. Samarbetet med Kirkon keskusteluapu/kyrkans Samtalstjänst på det nationella planet har under året fortsatt. De huvudsakliga diskussionsämnena som berörts i samtalen under året har varit människorelationerna, vardagslivet samt välbefinnandet och sjukdomar. Det nya Tele Q-systemet medförde även ett nytt sätt att föra statistik över samtalen och därför finns inte uppgifter tillgängliga som skulle möjliggöra en jämförelse med tidigare år gällande t.ex. ringarnas åldersstruktur regionvis. Sammanlagt tog Samtalstjänsten i Korsholms prosteri emot 234 (363) samtal. Nedgången i antalet samtal kan dels bero på de tekniska problem som tidvis har gjort det svårt att nå Samtalstjänsten, dels på det faktum att Korsholms prosteri under årets sista sex månader dejourerade endast en vecka/månad. Detta p.g.a. ett försök med att upprätthålla en svensk linje per kväll istället för två. Försöket kommer att utvärderas under år Plan för år 2018 Direktionen för Samtalstjänst i Korsholms prosteri har slagit fast följande mål för verksamheten år 2018: - Ordna fortbildningsträffar 4 5 gånger per år - Aktivera samarbetet med samtalstjänstjourerna i Borgå stift - Aktivt delta i utvecklingen av den nationella samtalstjänsten - Utbilda nya dejourer eftersom olika livsskeden gör att jourhavande slutar eller behöver hålla paus i sitt engagemang. Siv Lundström, direktionsordförande 4. Information Informationsverksamhetens uppgift är dels att informera församlingsmedlemmarna om församlingens verksamhet, dels att informera personalen. et för den externa informationen är att församlingens webbsajt besöks gånger med unika besökare samt totalt sidvisningar. För församlingens facebooksida är målet 500 gillare i slutet av året. Trycksaker skickas till församlingshushållen fem gånger under året och församlingen syns i Vasabladet, Kyrkpressen och Radio Vega Österbotten både i form av artiklar och via puffar. et för den interna kommunikationen är att intranätssidorna utvecklas så att största delen av informationen delges via intranätet. Den interna kommunikationen kompletteras av medarbetarkonferenser, personliga samtal, mejl- och telefonkontakter. Församlingens webbsida besöktes under året gånger, med unika besökare. Totalt hade sajten ( sidvisningar. De populäraste sidorna var ingångssidan (24 193), kontaktuppgifter (2 909) och kungörelser över döpta och döda (2 692). Nyheter och sidor som hade med kyrkoherdevalet syns som tydliga toppar i årsstatistiken. Det fanns tre dagar då webbsajten hade tydliga toppar: 2.1 (Nyhet: fem sökande till kyrkoherdetjänsten 663 träffar), 20.4 (Sidan Kyrkoherdeval publicerades 668 träffar) och 11.6 (Nyhet om valresultatet samt sidan om kyrkoherdevalet totalt träffar). Gillarantalet för församlingens facebooksida har under året ökat med 40 procent, från 348 (236) gillare i början av året till 487 (348) gillare i slutet av året. Facebooksidan har mest använts för reklam om kommande evenemang, foton från 9

11 tillställningar samt länkar till nyheter som rör församlingen. På Instagram har vi nästan fördubblat antalet följare till 170 (87). I slutet av året beställdes en mediaanalysrapport från företaget Meltwater som fokuserade på den digitala synligheten i nyhetsmedier och sociala medier. Vasa svenska församling nämndes i samband med 37 nyheter. Nyhetstoppar var kyrkoherdevalet med antalet sökande och valet av Mikael Forslund till ny kyrkoherde. Rapporten för sociala medier fungerar bäst när sökningar görs i realtid. Noteras bör att endast inlägg från offentliga sidor och profiler syns i sammanställningarna från sociala medier. Vasa svenska församling nämndes 66 gånger i sociala medier. Toppar var valet av ny kyrkoherde samt en allmän ökning mot slutet av året i advents- och jultid. Även under Alla helgons dag syns ett ökat antal inlägg i sociala medier. Vanligaste inlägg på Instagram är bilder av våra kyrkor och i Facebook delningar av evenemang. Även bilder av det upplysta färggranna fönstren på Vasaesplanaden i samband med kampanjen #DelaLjus i månadsskiftet oktober november syns som en topp i sociala medier. Kyrkoherdevalet sysselsatte informationsverksamheten under våren. En undersida på webben med all information om valet publicerades. Alla röstberättigade fick hem ett valbrev med information om kandidaterna, förhandsröstning och valdagen. Dessutom lyftes kyrkoherdevalet upp i församlingens sommarbilaga som delades ut med Kyrkpressen i slutet av maj. Pressmeddelanden i anknytning till kyrkoherdevalet skickades ut regelbundet och media lyfte tacksamt fram valet så vi fick mycket positiv synlighet. Kandidaternas provpredikningar filmades och församlingen grundade en egen Youtubekanal där predikningarna publicerades. I början av maj ordnades ett kandidatpresentationstillfälle i Trefaldighetskyrkan. Reformationsåret som firades med anledning av att det gått 500 år sedan Luther publicerade sina teser har lyfts fram i olika sammanhang under året. Under året sammanställdes fyra broschyrer innehållande det mesta av församlingens verksamhet. Vår-, höst- och julbroschyren distribuerades som bilaga med Kyrkpressen till prenumeranterna i Vasa. En gemensam påskbroschyr gjordes i samarbete med Vaasan suomalainen seurakunta och den distribuerades med Posti till alla hushåll i Vasa. Broschyrerna har också funnits på webben, i samfällighetens utrymmen och i olika externa utrymmen. Under året har affischer, flyers och sektorsvisa broschyrer producerats regelbundet. Även annat material såsom inbjudningskort, kuvert, vykort, programblad och annonser har framställts. Pressmeddelanden och puffar har regelbundet sänts till media och desamma har funnits på webben. Veckoannonseringen har verkställts via evenemangskalendern på webben och annonser i Vasabladet och Kyrkpressen. Församlingen prenumererade år 2017 på Kyrkpressen till alla medlemshushåll (7 420 prenumeranter). Den interna informationen har förverkligats via intranätet Avisa, genom e-postmeddelanden, telefonsamtal samt medarbetarkonferenser. Samarbetet med finska församlingens informationsenhet har fungerat bra, via inkörda gemensamma projekt såsom den gemensamma påskbroschyren och marknadsföringen av konsertserien Aftonmusik samt Konstens natt. Meltwaters mediaanalysrapport gjordes i samarbete med församlingarna och Vasa kyrkliga samfällighet. Utvärdering och utvecklingsbehov I församlingens strategi för åren står att vi utarbetar principer för församlingens kommunikation. Förhoppningen är att en kommunikationsstrategi utarbetas under år Arbetet i de sociala medierna kunde utvecklas så att medarbetarna känner att det är en resurs och en förmån att uppdatera församlingens konton. Gemensamma kyrkorådet beslöt i september att Vasa kyrkliga samfällighets och dess församlingars externa webbsidor överförs till kyrkans eget publiceringsverktyg Klockaren. Vi bekantar oss med det nya verktyget och bygger upp sidorna 10

12 under våren Om arbetet framskrider planenligt publiceras de nya sidorna under hösten 2018 eller möjligen våren Johanna Backholm 5. Kyrkomusik Musikarbetets uppgift är att tydliggöra musikens betydelse i kyrka och församlingsliv. Församlingsmedlemmarna kan uttrycka sin tro och förkunna evangeliet genom musiken och sålunda uppleva gemenskap i församlingen. et för musikarbetet är en musikaliskt omväxlande gudstjänst och en genuin musikupplevelse som hjälper både barn och vuxna att leva ut sin tro. Ett annat mål är att upprätthålla församlingens musiktraditioner. 5.1 Kör- och orkesterverksamhet et är att församlingens tre vuxenkörer Trefaldighetskyrkans kör, Brändö kyrkokör och Sundomkören övar en gång i veckan och medverkar i gudstjänster, psalmaftnar, De vackraste julsångerna samt ger egna konserter. Ungdomsorkestern övar en gång i veckan och uppträder med Stilla musik i Allhelgonatid, i gudstjänster samt vid olika musiktillfällen. Sundom skolkör och Sångklubben med elever från årskurs 1 3 övar en gång i veckan och uppträder 1-2 gånger per termin. Trefaldighetskyrkans kör, Sundomkören och Brändö kyrkokör som övar en gång i veckan har samarbetat mycket. Tomasoratoriet framfördes i maj och under höstterminen övade körerna inför Schuberts Tyska mässa. Konserten framfördes tillsammans med församlingens körer och Solf blåsorkester. Körerna deltog under året i kördagar som arrangerades av Kyrkosångskretsen. Kör och orkester Tabell 2. Kör- och orkesterverksamhet Grupper Medlemmar Övningar Uppträdanden Vuxenkörer Barnkörer Orkestrar Totalt Körerna har som tidigare år medverkat vid olika högmässor och gudstjänster. Trefaldighetskyrkans kör har ansvarat för musiken i ökenmässorna. Tillsammans med Brändö kyrkokör har Trefaldighetskyrkans kör sjungit under årets psalmaftnar. I april framförde Sundomkören Haydns lilla orgelmässa tillsammans med Solf stråkorkester i Trefaldighetskyrkan och Solf kyrka. Medarbetarkören har haft sexton övningar och uppträtt på Luciamorgon i Trefaldighetskyrkan den 13 december tillsammans med Brages Lucia. För andra gången blev Lucian krönt i kyrkan. Medarbetarkören uppträdde på kyrkoherde Tor-Erik Stores avskedsfest. 11

13 Ungdomsorkestern har under året övat några gånger före uppträdanden vid Stilla musik i Allhelgonatid och Kring krubban på julafton i Trefaldighetskyrkan. Sundom skolkör med elever från årskurs 1 3 har detta år övat enbart under höstterminen och haft fem framträdanden. Utvärdering och utvecklingsbehov Körverksamheten har lyckats bra. Medlemmarna har varit motiverade. Nya körmedlemmar har tillkommit i alla körer. Inom körverksamheten har man kunnat förverkliga alla de musikevenemang som planerats även om inte alla sångare haft möjlighet att delta i allt som ordnats. Monica Heikius, Mikael Heikius, Dan Andersson 5.2 Musikskola, Knattemusik och Juniororkestern et för musikskolan är att erbjuda instrumentundervisning för barn och ungdomar. Knattemusiken erbjuder en sångoch musikstund för barn under skolåldern tillsammans med vuxen. Juniororkestern riktar sig till barn i grundskolans lägre klasser (årskurs 1 6). Musikskolan, Knattemusiken och Juniororkestern kunde genomföra sin verksamhet enligt planerna. Elevunderlaget har ytterligare minskat något jämfört med tidigare år. Eleverna i musikskolan har beretts möjlighet att uppträda vid musikskolans matiné, vårfest och julfest. Verksamhetsform Elever/Deltagare Lektioner Uppträdanden Musikskolan gitarrgrupper Knattemusik Juniororkestern Totalt Tabell 3. Musikskola och knattemusik Utvärdering och utvecklingsbehov Undervisningen har fungerat bra. Fortsättningsvis hålls undervisningen i utrymmen som delas med annan verksamhet vilket kan leda till utrymmesbrist. Det största orosmomentet är att avgifterna för musikskolan har blivit alltför höga i förhållande till lektionstiderna. Detta är en av orsakerna till det nedåtgående elevantalet. Det borde hittas ett sätt att subventionera undervisningen ytterligare. Det har också kommit signaler från timlärarna att de upplever att de är underbetalda i jämförelse med andra församlingar, skolor eller inrättningar som ger musikundervisning. Dan Andersson 12

14 5.3 Konsertverksamhet Församlingen vill genom musiklivet erbjuda konserter av olika slag för att ge församlingsmedlemmar möjlighet att ta del av den andliga musikskatten. Konserter ges av församlingens kantorer, körer och orkester. Inbjudna soloartister, körer och orkestrar breddar utbudet ytterligare. De konserttillfällen som samlat flest åhörare under året är Aftonmusiken och De vackraste julsångerna. Aftonmusiken samlade (1 700) besökare under de elva konserterna som ordnades under sommaren. Förutom orgel hördes i serien också solosång, kvartettsång, kontrabas, violin, altviolin, cello, klarinett, oboe och piano. De vackraste julsångerna sjöngs i församlingens tre kyrkor och samlade sammanlagt 856 (826) deltagare enligt följande: Trefaldighetskyrkan 439 (426), Dragnäsbäcks kyrka 205 (146) och Sundom kyrka 212 (254). Konsertverksamheten samarbetar med olika körer, församlingar, skolor, föreningar med flera. Under året har flera konserter i samarbete med andra ordnats. Konsert Plats Medverkande Åhörare Schubert Trefaldighetskyrkan Församlingens körer och Solf blåsorkester 172 Tyska mässan Barnkonsert Sundom kyrka Sundom skolkör, kompband 94 Haydns lilla Trefaldighetskyrkan Sundomkören, Solf stråkorkester 212 orgelmässa Luciamorgon Trefaldighetskyrkan Medarbetarkören, Brages lucia 335 Stilla musik Uppståndelsekapellet Ungdomsorkestern 127 Tabell 4. Konserter Utvärdering och utvecklingsbehov Verksamhetsåret har varit livligt och musikverksamheten är omfattande. Kantorerna utsätts för stor press i sitt arbete med att balansera mellan gudstjänstlivets, förrättningarnas, andakternas, körernas och konsertlivets fordringar. Mer personal borde finnas att tillgå, men lyckligtvis har man kunnat engagera vikarier. Kantorerna samarbetar med alla församlingens sektorer. Med tre tjänsteinnehavare i musikalisk tjänst är det inte så lätt när den totala personalstyrkan är över trettio personer. Mikael Heikius 6. Kyrkans fostran Vår kyrkas fostran innebär att vi möjliggör och stöder tillväxt för hela människan i alla åldrar. Den övergripande målsättningen för kyrkans fostran i vår församling är att erbjuda en församlingsgemenskap där kristen fostran, närvaro och trygghet är det centrala. Detta sker genom att vi ordnar verksamhet för olika ålders- och individgrupper. 13

15 6.1 Barn- och familjeverksamhet Församlingens verksamhet för barn och familjer vill förmedla tro, hopp och kärlek till familjerna, stöda den kristna fostran i hemmet, stärka föräldraidentiteten, informera familjerna om aktiviteter i församlingen och stöda familjerna genom förbön. Till barn- och familjeverksamheten hör barn mellan 0 6 år och deras familjer. Vår strävan är att barnen och deras familjer skall kunna delta i gudstjänstlivet och församlingens verksamhet på ett för dem naturligt sätt. sättningen är att kontakten till familjerna är enkel, naturlig och kontinuerlig. Vårt mål är att alla ska få vara en del av vår verksamhet och hitta sin plats i den. Genom vår verksamhet kan kristenheten få en naturlig plats i barnens vardag och hem, så att barnens uppväxtmiljö ger värderingar som bär genom livet. Till detta område hör även besök i daghemmen, där vi i församlingen kan fungera som en samarbetspartner där vi tillsammans visar på kristenheten i vårt samhälle. Här blir samarbete och dialog med daghemmen av ännu större vikt framdels i och med den nya planen, Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016, som är högaktuell inom småbarnspedagogiken. Kyrkans barn- och familjeverksamhet har ett gott anseende och de anställda är motiverade, uppskattade och engagerade i sitt arbete. Inom församlingen förstår man att kontakten med barnen och familjerna är viktig och att man behöver ett fungerande samarbete mellan olika grupper av anställda kring detta. Till barnverksamheten hör följande verksamhetsformer: dagklubbar, Små och stora-grupper, Babycafé, Musikskoj, Solklubben och söndagsskola. På programmet finns ytterligare besök i stadens daghem, familjedagar, familjekvällar, föräldrakvällar, Babykyrka, Knattekyrka, övriga familjegudstjänster, pysseldagar, utfärder och övrigt samarbete med andra sektorer inom församlingen. Fadderverksamheten omfattar den kontinuerliga kontakten till barnfamiljer efter dopet, såsom Babykyrka för barn som blivit döpta året innan, fadderbrev som skickas hem på dopdagen till två- och treåringar samt Knattekyrka som är speciellt riktad till barn som fyller fyra år. Ett dopträd togs i bruk i Trefaldighetskyrkan i början av året. Där uppmärksammas församlingens döpta genom en dopduva som hängs upp för barn som döpts under året. Dessa duvor delas ut under Babykyrkan. Intresset för vuxen-barn grupper har varit stort när man tagit del av de feedback-blanketter som delades ut under våren och om man ser till deltagarantalet i grupperna. Församlingen har under året haft tre Små och stora grupper, en Babycafégrupp samt två Musik-skoj grupper. I juni ordnades även Solklubben, en träffpunkt för vuxen-barngrupperna. En avslutande utfärd gjordes till Stundars där vi deltog i Stundars Vårlek för barnen. Intresset för församlingens dagklubbsverksamhet är fortfarande stort och årets grupper har varit fullsatta på samtliga ställen. Däremot fanns en liten oro i och med att många av vårens dagklubbsbarn skulle börja förskola till hösten och det innebar ett tydligt bortfall av deltagarantalet i dagklubbarna. Därmed sändes ett informationsbrev om dagklubben ut till de hushåll där det fanns 3-åringar och 4-åringar. Informationsbrevet torde ha gett resultat eftersom många har ringt och frågat mera om dagklubben och till hösten började många 3-åringar i dagklubben. Under våren hölls sex dagklubbar och lika många inleddes under hösten. Dagklubbarna hölls i Gerby församlingshem, Dragnäsbäcks kyrka, på Vasaesplanaden och i Sundom. Skillnaden mellan vårens och höstens grupper, var att det under våren ordnades två dagklubbsgrupper i Dragnäsbäcks kyrka och en dagklubbsgrupp i Sundom, medan det till hösten ordnades en dagklubbsgrupp i Dragnäsbäcks kyrka och två grupper i Sundom. 14

16 Under året har ledaren för barnverksamheten och fyra barnledare besökt alla stadens svenska daghem och svenska språkbadsgrupper samt bjudit svenska familjedagvårdare till träffar i Brändö församlingshem. Varje daghem får besök av församlingen 1-2 gånger per termin. Vi har varit tydliga med att vi från församlingen erbjuder daghemmen dessa besök och sedan tar daghemmen ställning till om de önskar besök av församlingen. Samtliga daghem har önskat besök av församlingen. Påskandakt för daghemmen ordnade vi till viss del i församlingens egna lokaler och sedan besökte vi de daghem som inte kunde ta sig till dessa lokaler på egen hand. Julandakterna ordnade vi traditionsenligt i församlingens kyrkor. Vi nådde något färre deltagare detta år, men det här året deltog få far- och morföräldrar. Under våren ordnades Pappa-barn-dag tillsammans med ungdomsbyrån. Tillfället var uppskattat. Under hösten erbjöd Ungdomsbyrån familjekvällar i Sundom och Dragnäsbäck. I den verksamheten deltog även barnverksamheten med en pysselstund för föräldrar och barn. Söndagsskolan ordnades detta år i Gerby församlingshem, Dragnäsbäcks kyrka, Trefaldighetskyrkan och Sundom kyrka. På de tre sistnämnda områden kallas söndagsskolan för Barnprogram. Trenden gällande söndagsskolan har varit ganska likadan som tidigare, nämligen ett stort intresse i Gerby med många deltagare och få deltagare i de övriga söndagsskolorna. Under våren gjorde Kommittén för barnverksamheten ett beslut om att inte ordna Barnprogram i Trefaldighetskyrkan från och med hösten eftersom inga barn deltagit under de tre terminer man försökt ordna söndagsskola där. I samarbete med finska församlingen ordnas Sunday school i anslutning till Sunday service i Brändö kyrka. Kyrkpåsarna har uppdaterats regelbundet under året. Kyrkpåsarna finns i Trefaldighetskyrkan, Dragnäsbäcks kyrka och Sundom kyrka. Utvecklingsbehov En av våra största utmaningar är att hålla deltagarantalet jämnt i dagklubbarna även framöver i och med att det finns ett förslag om att 5-åringar skall få gratis dagvård i kommunens daghem. Det här upplevs som en direkt konkurrens till dagklubbsverksamheten. Här behöver information om verksamhetens styrkor föras fram och framför allt kontakten till barnrådgivning är någonting som vi bör satsa på inom närmaste framtiden. Vi bör upprätthålla den goda kontakten till stadens daghem och en aspekt av den här kontakten är att barnverksamheten även arbetar med Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 så att dialogen med daghemmen är på samma nivå kring planen. Gudstjänsterna skall utvecklas inom församlingen och här behöver man inom barnverksamheten fundera hur barnen kan inkluderas i gudstjänsterna. Samarbetet med andra sektorer är av stor vikt för framtiden, speciellt samarbetet med ungdomsbyrån och diakonin. Terese Söderman 6.2 Flickor och pojkar Arbetet bland flickor och pojkar i åldrarna 7-12 år vill erbjuda juniorklubbar i Gerby och Sundom, hålla två läger - musikläger och höstlovsläger samt ordna slödagar i Sundom prästgård fyra gånger under året. För familjerna erbjuds möjlighet att komma till de evenemang som ordnas i samarbete med barnverksamheten, pysseldagar kring jul och pappabarndag. De som genomgått hjälpledarutbildningen erbjuds arbete som klubbledare och hjälpledare på barnläger. 15

17 Under vårterminen ordnades två juniorklubbar. I Gerby deltog i medeltal sex barn per gång, medan det i Sundom deltog i medeltal fem barn per gång under våren. Klubbarna leddes av två hjälpledare per gång. Vårterminen avslutades med vårfest på ungdomsbyrån med barn från bägge grupperna. På hösten fortsatte juniorklubbarna i både Gerby och Sundom. I Gerby leddes klubben av två hjälpledare och i medeltal deltog åtta barn per gång. I Sundom har klubben haft i medeltal en deltagare per gång. Juniorklubben i Sundom avslutades efter höstlovet. Under hösten har hjälpledarpraktikanter bekantat sig med verksamheten. Terminen avslutades med en julfest i Gerby församlingshem. Under året ordnades tre läger på Alskat lägergård, ett musikläger som samlade 29 (26) barn och två läger på höstlovet med sammanlagt 38 barn. Blivande hjälpledare har gjort sin lägerpraktik på barnlägren. Under våren ordnades en pappabarndag på Alskat lägergård. I dagen deltog 23 personer. Ledare på lägret var förutom ungdomsarbetsledaren även två barnledare. Slödagen är en dag då barnen ser på film, äter gott och har andakt. Tre slödagar ordnades på Vinden i Sundom och där deltog i medeltal 15 barn per gång. Ett dagläger ordnades på sommaren i barnverksamhetens regi. Inför advent ordnades traditionellt i samarbete med barnsektorn en julpysseldag för hela familjen i Sundom och en i centrum. Omkring 50 barn pysslade i Sundom och 35 barn i centrum. På hösten ordnades en Lutherdag i gamla Vasa med program för hela familjen. Lutherdagen var ett samarbete med prosteriets ungdomsarbetsledare. Tyvärr deltog endast några få familjer. Familjekvällar ordnades under hösten i Sundom prästgård och Dragnäsbäck kyrka. Kvällen inleddes med gemensam andakt, sedan ordnades olika aktiviteter för alla åldrar. Kvällen avslutades med kvällsgröt. I Sundom deltog 54 personer under två kvällar. I Dragnäsbäck kyrka ordnades en familjekväll och där en familj deltog. Sammanfattning Då det gäller den regelbundna kvällsverksamheten för flickor och pojkar i åldern 7-12 år, har det varit svårt att få barnen med i juniorklubbarna. Lägerverksamheten är populär och framförallt läger med övernattning är attraktiva bland barnen. Under höstlovet ordnades både läger för åk 1-3 och för åk 4-6. Ungdomsbyrån har under flera år arbetat för att erbjuda två läger på höstlovet och nu fanns möjligheten. I övrigt lyckades ungdomsbyrån uppnå de mål som sattes för år Heidi Mäkelä 6.3 Konfirmandarbete Skriftskolan är en del av den dopundervisning som församlingen ger. I den unga människans liv utgör skriftskolan ofta ett viktigt steg mot ett självständigare liv med större ansvar. Skriftskolan ger ungdomarna en möjlighet att reflektera kring sin egen tro. Till skriftskolan hör också att man bekantar sig med verksamheten i den egna hemförsamlingen. - Ordna tre vintergrupper och tio sommargrupper - Anställa två sommarteologer för två månader var - Anställa nattvakt för två nätter/sommarläger - Varje konfirmand får en bibel och en kyrkogångsbok - Förverkliga dopundervisningen - Erbjuda konfirmanden möjlighet att bekanta sig med den kristna tron 16

18 - Engagera konfirmanden i församlingens aktiviteter bl.a. som hjälpledare Hösten 2016 inleddes sänkningen av konfirmandåldern från 16 år till 15 år med 258 konfirmander födda 2001 och Under år 2017 konfirmerades totalt 250 (130) ungdomar i någon av församlingens kyrkor. Av dessa hörde 26 (17) konfirmander till Vaasan suomalainen seurakunta och nio (tre) till någon annan församling. Ytterligare åtta (13) av församlingens ungdomar konfirmerades i en annan församling eller vid Evangeliska folkhögskolan (EFÖ). I samband med konfirmationen trädde fem personer in i församlingen. Av dessa var tre (tre) odöpta och döptes i samband med skriftskolan. Under läsåret har fem ungdomar deltagit i finska församlingens konfirmandarbete och åtta konfirmander har valt att avbryta sin skriftskola. För projektet sänkningen av konfirmandåldern anställdes en projektledare på heltid under verksamhetsåret Projektledaren koordinerade hela konfirmandverksamheten och hade egna skribagrupper. Redan i anmälningsprocessen märktes att utlokaliserade läger inte är populära och därför ordnades endast två läger på Heinäkallio lägergård. Inget läger ordnades i Nykarleby folkhögskola. Sammanlagt ordnades sju sommarläger, tre vintergrupper, en påskskriba samt en dagskriba på sommaren. Under våren träffades vintergrupperna regelbundet varannan vecka medan sommargrupperna hade en vanlig träff per grupp. Samtliga grupper samlades i början av året till kyrkvandring i Trefaldighetskyrkan för att bekanta sig med kyrkan och sakramenten. Några grupper fick också bekanta sig med orgeln medan andra grupper hade getts den möjligheten på hösten Två diakoni- och missionsdagar ordnades under våren. Alla konfirmander deltog i dagarna. Dagarna bestod av stationer där konfirmanderna fick pröva på och lyssna till diakoni- och missionsarbetet. I påskhelgen ordnades ett läger på Heinäkallio lägergård. Före sommarlägren fick konfirmanderna samt deras vårdnadshavare bekanta sig med Alskat lägergård. Lägren har under sommaren varit fem dagar långa och varje läger hade en egen präst, ungdomsarbetsledare, sommarungdomsarbetsledare och sommarteolog. Församlingen ville erbjuda församlingsborna vanliga högmässor under sommaren och därför firades två dubbelkonfirmationer i Trefaldighetskyrkan under sommaren. Brändö kyrka användes också för konfirmation för sommarlägret i Heinäkallio lägergård. På hösten 2017 anmälde sig 137 konfirmander till skriftskolan. Tre konfirmander går i Sportskriba i Kuortane men gör sin stadsdel med våra skriftskolsgrupper. År ordnas två vintergrupper (centrum och Sundom), en dagsskriba och fyra sommarläger. Ett försök att ordna en svenskspråkig sportskriba i samarbete med Norrvalla gjordes men alltför få anmälde sig till den. I skribastarten deltog alla konfirmander. Skribastarten hölls i Trefaldighetskyrkan med en unggudstjänst och info i egna grupper. På hösten träffades grupperna på en lära känna varandra träff och gudstjänstskola. Nytt för hösten 2017 var att vi också hade nattvardsundervisning i gudstjänstskolan. En ny plan för konfirmandarbetet har getts ut och alla som arbetar med konfirmander påbörjade utbildning kring planen på hösten. Utbildningen fortsätter våren Utvärdering Projektet sänkningen av konfirmandåldern fick alla sektorer att samarbeta intensivare än ett vanligt år. Samarbetet har fortsatt under hösten En plan för konfirmandarbetet gjordes hösten 2016 och den följdes vilket gjorde att vi kunde gå ut med information om träffarna i god tid och alla utrymmen räckte till för grupperna. Församlingen vill att konfirmanden ska bekanta sig med gudstjänsten genom att delta i gudstjänsten med uppgifter som 17

19 till exempel att vara kyrkvärd. Det här fungerade bra eftersom konfirmanderna fick vara med på unggudstjänst som firades på onsdagar och Dragnäsbäck kyrka användes också. Trycket på Trefaldighetskyrkan var inte lika stort. Några läger hade överskred 25 lägerdeltagare eftersom läger på andra lägergårdar än Alskat inte är populära. Dessa läger hade nattvakt tre nätter per läger. Heidi Mäkelä 6.4 Ungdomsverksamhet Ungdomsarbetet vill erbjuda ungdomarna (13 19 år) en kristen fostran genom meningsfulla aktiviteter och en kristen gemenskap. Ungdomsarbetet vill få kontakt med ungdomar och erbjuda dem en plats i församlingen samt engagera unga i olika uppgifter. Samarbete med andra församlingar och organisationer är en naturlig del av ungdomsarbetet. sättningen är att fördjupa kontakten till ungdomarna samt att stärka deras församlingsidentitet. - Erbjuda hjälpledarutbildning - Hålla ett läger för årskurs Sända delegater till Ungdomens kyrkodagar - Erbjuda ungdomarna en egen gudstjänst planerad av ungdomar - Erbjuda möjlighet att delta i Höstdagarna. Behoven bland ungdomarna förändras snabbt och det utgör en utmaning i planeringen av arbetet. en har ändå uppnåtts genom hjälpledarutbildningen, konfirmandarbetet, öppet hus-verksamheten och besök i skolor. I konfirmandarbetet och hjälpledarutbildningen möter personalen en stor del av ungdomarna i Vasa. Hjälpledarutbildningen våren 2017 har förverkligats genom ett hjälpledardygn på Alskat och månadsträffar på ungdomsbyrån. Sammanlagt dimitterades 15 hjälpledare. Till hösten inleddes hjälpledarutbildningen med 27 deltagare och de indelades i två grupper - studerande och elever åk 9. I september ordnades en introdag på Alskat för samtliga som påbörjat hjälpledarutbildningen. Två lägerdygn har hållits på Alskat lägergård och några träffar på ungdomsbyrån. Under året har 42 ungdomar deltagit i hjälpledarutbildningen (7 pojkar och 35 flickor) och 12 redan utbildade hjälpledare (3 pojkar och 8 flickor) på olika läger. Varje vår samlar ungdomsbyrån hjälpledare som kommer att hjälpa till på konfirmandläger under sommaren till en preppdag. Våren 2017 deltog sex blivande hjälpledare i preppdagen. På fredagskvällar har ungdomarna samlats på Vinden i Sundom prästgård. Vinden är en öppet hus-verksamhet för ungdomar i högstadieåldern och äldre. Den är öppen klockan och där erbjuds kvällsbit, program, andakt och fri samvaro. Verksamheten leds av en ungdomsarbetsledare och en verksamhetsassistent. Öppet hus-verksamheten har under året hållits 22 (25) gånger och 298 (306) ungdomar har deltagit. Majoriteten av ungdomarna som deltar är Sundombor. Ung gudstjänst är en gudstjänst med rörelse och ett enklare budskap som ger möjlighet för äldre hjälpledare att vara delaktiga i gudstjänstlivet. Unggudstjänst ordnades sex gånger under vårterminen med i medeltal 41 deltagare per gudstjänst. Under hösten ordnades endast en unggudstjänst. Den firades i samband med skriftskolstarten och ungefär 140 blivande konfirmander deltog. 18

20 Under våren deltog ungdomsbyrån som konfirmandvärdar i församlingens gudstjänster. Som konfirmandvärd kunde ungdomsarbetsledarna delta i högmässan/gudstjänsten tillsammans med konfirmanderna och hjälpa dem med frågor som uppstod under och före mässan. Ungdomsarbetsledarna deltog i 28 högmässor i Trefaldighetkyrkan, Sundom och Dragnäsbäck. Under hösten ordnades inget läger för årskurs 6 7 eftersom det fanns för lite anmälningar. I Ungdomens Kyrkodagar (UK) som hölls i Karis i januari 2017 deltog fem ombud från Vasa svenska församling och till Höstdagarna i Toijala på hösten åkte ingen ungdom. Sammanfattning Arbetet med att möta ungdomarna i deras allt mer krävande vardag ställer höga krav på dem som arbetar med denna målgrupp. Att upprätthålla sitt engagemang och sin motivation i arbetet är därför kontinuerligt en utmanande uppgift inom ungdomsverksamheten. Under året ordnades inget läger för årskurs 6 7 som fanns med i målen. Detta var nu tredje året i rad som lägret för åk 6 7 fick inhiberas. Unggudstjänst kunde ha utvecklingspotential men har lagts ner på grund av resursbrist. Ungdomsbyrån får fundera vidare på utmaningen att locka flera deltagare och delegater till höstdagarna och Ungdomens kyrkodagar. Heidi Mäkelä 6.5 Skolungdomsarbete sättningen är att finnas mera ute i skolorna och att öka samarbetet mellan skolorna och församlingen. Ungdomsbyrån vill fortsätta satsningen på att dela med sig av evangeliet genom Bibeläventyret samt jul och påskvandringar. De konkreta målen är: - hålla morgonsamlingar i skolorna - hålla ett Bibeläventyr per skola i både gamla och nya testamentet - erbjuda grundskolans årkurs 1 2 möjligheten att bekanta sig med kyrkorummet - delta i skolgudstjänster och andakter tillsammans med prästerna - fortsätta med skaparklubben i Gerby under vårterminen utveckla samarbetet med Yrkesakademin Kontakten med lågstadierna i Vasa (Vasa övningsskola, Haga skola, Vikinga skola, Gerby skola och Sundom skola) har fungerat bra. Besöken i skolorna har i första hand skett genom de morgonsamlingar som ungdomsarbetsledarna hållit. Under året har 11 (25) skolbesök gjorts i samband med Bibeläventyret. Bibeläventyret har hållits i Sundom och Vikinga skola. Ungdomsarbetsledarna har medverkat i olika gudstjänster som riktats till skolbarn samt vid välsignelse av förstaklassister. Hösten 2017 välsignades 30 barn från Sundom skola. 19