SALA KOMMuN 1 (2) Ink, Dnr. KommlU1styrelsen

Transkript

1 1 (2) Dnr KO~STYRELSENS FÖRVALTNING Namn handläggare, tfn Lars-Göran Carlsson, 0224/ SALA KOMMuN Kommunstyrelsens fiirvaltning Ink, 2B KommlU1styrelsen Förslag till beslut om ägardirektiv till Sala kommlu1s bolag kring ansökan om medlemskap i arbetsgivarorganisationen s verksamhetside är att vara en arbetsgivarorganisation for kommlu1alforblu1d och f6retag som vill ha kommunala avtal. s uppdrag är att underlätta en koncerngemensam arbetsgivarpolitik i kommlu1er och landsting, vid omvandling från såväl f6rvaltning till kornrnlu1alforblu1d eller f6retag som vid omvandling från f6rvaltning till privat foretag, bildades I Sverige finns 50 arbetsgivarorganisationer varav är en av de 20 största. står Sveriges KommlU1er och Landsting nära. har ca 500 medlemmar med medarbetare och växer med ca % per år. Medlemmar i är bland annat forskolor och skolor, f6retag inom sjukvård och äldreomsorg, räddningstjänstf6rbund, fastighets-, energi, va- och renhållningsf6retag och foretag inom turism och fritid samt kommun- och regionforblu1d. Företag eller kommlu1alf6rbund som vid inträde i tillhör annan arbetsgivarorganisation är befriade från avgift fram till dess utträde ur den tidigare arbetsgivarorganisationen är beviljat. hjälper kostnadsfritt till vid övergång från annat avtalsornråde till s avtal. Inom kommlu1- och landstingssektorn pågår en omvandling där en allt större andel av den f6rvaltningsdrivna tjänsteproduktionen utf6rs i alternativa driftsforrner. Genom det nära samarbetet mellan och Sveriges Kommuner och Landsting genom det gemensamma kansliet - Avdelningen f6r arbetsgivarpolitik på SKL kan om organiserar dessa verksamheter som bedrivs i alternativa driftsforrner SKL behålla sin ställning på arbetsmarknaden i f6rhållande till bland annat staten och arbetsmarknadens organisationer. SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro Org.nr Box 304 Stadshuset Vx SALA Stora Torget

2 SALA KOMMUN 2 Kommunstyrelsens forvaltning Medlemskap i underlättar en aktiv ägarstyrning med en gemensam arbetsgivarpolitik inom kommun for bland annat löner, pensioner, jämställdhet, ledarutveckling och samverkansfrågor. möjliggör också ett enhetligt forhållningssätt till de fackliga organisationerna. Genom medlemskap i blir övergången till kommunalforbund eller foretag enklare och medarbetare behåller anställningsvillkor som de är trygga med. Gruppledarna for samtliga partier inom Sveriges Kommuner och Landsting har i bifogad skrivelse till samtliga landstingsstyrelser och kommunstyrelser 20 l l framfort att det finns anledning att överväga medlemskap i istället for Kommunala Företagens Samorganisation (KFS), eller annan arbetsgivarorganisation för hel eller delägda kommunalforbund och foretag. Med hänvisning till ovanstående samt bifogad skrivelse foreslås kommunstyrelsen att besluta foreslå kommunfullmäktige besluta om ett ägardirektiv om ansökan om medlemskap i arbetsgivarorganisationen for Salabostäder AB, Sala Heby Energi AB, Sala Heby Energi Elnät AB, Hesab, Sala Silvergruva AB samt Företagarcentrum i Sala Ekonomisk Förening ~J7G?~ Lars-Göran Carlsson

3 .,/ l;' / f! Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Lage Carlsson Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Aktbilaga Arbetsgivarförbundet Fusionsplanerna - KFS är avbrutna Vid möte mellan ledningarna för SKL, och KFS konstaterades att det för närvarande inte är möjligt att lägga samman och KFS varför fusionsplanema är avbrutna. Huvudskälen till det är att SKL och anser att det i grunden är de kommunala avtalen, med vissa anpassningar, som skulle gälla i ett fusionerat - KFS samt att det "ya förbundet skulle stödja sig på SKL och dess kompetens. Det innebär att respektive KFS kommer att fortsätta som enskilda förbund. s medlemmar kommer även framdeles att ha kommunala avtal och servicen till medlemmarna kommer som hittills att ges av SKL:s och s gemsamrnilkansli - Avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL. SKL:s roll på svensk arbetsmarknad Det pågår en omvandling av kommun- och landstingssektorn där en allt större andel av den förvaltningsdrivna tjänsteproduktionen utförs i alternativa driftsformer. Om organiserar dessa verksamheter behåller SKL sin ställning på arbetsmarknaden i förhållande till bland annat staten och arbetsmarknadens organisationer. Denna önskan uttrycks i SKL:s uppdrag från kongressen 2007; nämligen att SKL ska verkajor att genom arbetsgivarjorbundet Pac(a vara en arbetsgivarorganisation med hög representativitet bland kommunalforbund och foretag som - oavsett ägande - verkar inom sektorn. Mer om på följande sidor. Medlemskap i har fler än 500 medlemmar. De flesta är heleller delägda av kommuner/landsting. Dessutom har många kommuner företag, och i några fall kommunalförbund, som antingen är medlemmar i KFS eller i annan arbetsgivarorganisation, exempelvis bostadsföretagen. Landstingen är ofta intressenter i trafikhuvudmännen och länsmuseerna. Undertecknade gruppledare för samtliga partier inom SKL.anser att det finns anledning att överväga medlemskap i istället för KFS, eller annwl arbetsgivarorganisation, för heleller delägda kommunalförbund och företag. Detta kan antingen ske genom beslut i företaget eller genom direktiv från ägarna. Stockholm den 1 december 20 l O Anders Knape (m) Carola Gunnarsson (c) Lennart Gabrielsson (fp) Anders Sellström (kd) Ilmar Reepalu (s) Emil Broberg (v) Ann-Catrin Lafvars (mp) Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel Fax: info@sklse Org nr.'

4 Sveriges Kommuner och Landsting (4) s uppdrag s uppdrag är att underlätta: koncerngemensam arbetsgivarpolitik i kommuner och landsting vid omvandling från förvaltning till kommunalförbund eller företag vid omvandling från förvaltning till privat företag Koncerngemensam arbetsgivarpolitik Medlemskap i underlättar aktiv ägarstyrning med gemensam arbetsgivarpolitik i koncernen för bland annat löner, pensioner, jämställdhet, ledarutveckling och samverkansfrågor. möjliggör också ett enhetligt förhållningssätt till de fackliga organisationerna. har medarbetaravtal. Vidare möjliggör s avtal anpassning till verksamhetens behov och medarbetarnas önskemål t.ex. när det gäller allmänna villkor, individuella löner, arbetstidens omfattning och förläggning samt pensionsvillkor. Dessutom underlättas administrationen och gör det enklare att upprätthålla avtalskunskaper. Från förvaltning till kommunalförbunci eller företag Genom medlemskap i blir övergången till kommunalförbund eller företag enklare och medarbetarna behåller anställningsvillkor som de är trygga med. Nedanstående är exempel på förändrad organisation där medlemskap i underlättat omvandlingen. Region Halland 2003 bildades Region Halland av dåvarande Kommunförbundet Halland och delar av Landstinget Halland. Då KommunförbuIidet Halland var medlem i och Region Halland blev medlem så innebar bildandet av Region Halland att alla!11edarbetare från Kommunförbundet och landstinget, både före och efter förändringen, hade samma anställningsvillkor och det innebar dänned inte några bekymmer eller särskilda kostnader för regionförbui:jdet. År 20 Il sker ytterligare en förändring då Region Halland tillsammans med nuvarande landstinget går upp i Nya Region Halland och samtliga 400 medarbetare övergår till den nya regionen med samma villkor SOm tidigare. Återigen inte några bekymmer eller särskilda kostnader för Nya Region Halland. Allmännyttiga bostadsföretag Bland annat i Älvsbyo, Arvika och Ödeshög har bost~dsföretagen fått ändrade uppdrag genom att utföra fler uppgifter än enbart bostadsförsöjjning. företagen har blivit medlemmar i :\ och dänned har övergången av medarbetare från kommunernas förvaltningar till bostadsföre-" tagen skett utan förändring av medarbetarnas anställningsvillkor. Energiföretag Energiföretagen i ibland annat Karlstad, Borås och Arvika har fått utvidgade uppgifter. Genom medlemskap i har de medarbetare som överförts från respektive kommun skett utan förändring av deras anställningsvillkor

5 'r Sveriges Kommuner och landsting (4) Samarbeten mellan kommuner När Storstockholms brandförsvar bildades 2009 hade alla ingående medlemmar i det nya förbundet kommunala avtal och därmed blev personalfrågorna i dessa delar inget bekymmer för det nya räddningstjänströrbundet. Detsamma gällde då Malmö och Lund bildade VA-SYD. Genom medlemskap, i övergick samtliga medarbetare från respektive kommuns förvaltning till det nya kommunalförbundet med oförändrade villkor. Samma sak gäller for exempelvis Vatten & Miljö i Väst AB som 2009 bilades av Falkenbergs Vatten & RenhålInings AB, medlem i, och Varbergs kommuns va-verksamhet. Skillnader i villkor Nedanstående är exempel på skillnaderna mellan KFS:s avtal och SKL:sls för V A företag. Kommunalförbundet V A-SYD är medlem i med kommunala avtal och Sydvatten AB är medlem i KFS med branschavtalet VA. Dessa två verksaibheter, med delvis samma skånska kommuner som ägare, har huvudsakligen följande olikheter i de allmänna anställningsvillkoren jämfört med kommuner: Villkor Kommuner KFS Semesterns längd 25/31/32 beroende på ålder 25/31/32 beroende på ålder 25 och för många 25/31, Semesterdagstillägg 0,6 % plus extra tillägg 0,6 % plus extra tillägg 0,8 % Arbetstidsförkortning ingen ingen 27 timmar per år Komp för dygnsvila ingen kompensation ingen kompensation komp ibland med betald Uppsägning vid arbetsbrist längst tolv månader längst tolv månader längst sex månader Beredskapsersättning fast belopp oavsett lön fast belopp oavsett lön andel av lönen Pensionsavtal premie- och förmånsbestämt premie- och förmånsbestämt premiebestämt Ornställningsavtal nej. men på gång nej. men på gång ja Dessa skillnader i anställningsvillkoren får man ofta kompensera för vid övergång från ett avtalsområde till ett annat. Från förvaltning till privat företag erbjuder att hjälpa till då kommun eller landsting avser att genomföra omvandling från förvaltningsdriven ljänsteproduktion till alternativa driftsformer i privat regi. bistår kostnadsfritt med rådgivning om vad det innebär för röretag respektive medarbetare att gå från att vara anställd i förvaltningsdriven v,!'rksamhet till att vara anställd i ett fore" tag samt vad det innebär avseende exempelvis personalkostnader och risker att gå från för-.-, valtning till privat företag. kan de här frågorna och erbjuder de blivande företagarna råd inför övergången. Vår rådgivning är kostnadsfri. De nya företagare som blivit medlemmar i tycker att fördelarna med är att de rar; behålla Sveriges mest använda avtal

6 Sveriges Kommuner och landsting (4) enkel övergång från kommunen till eget företag behålla avtal som medarbetarna är trygga med Som medlem i finns faktiskt inte så mycket att göra i personalfrågorna när företaget ska starta - allt är förberett och ingår i årsavgiften. s komrna-igång-stöd är dessutom helt kostnadsfritt. bistår inte med stöd till kommuner och landsting i hur själva omvandlingen ska gå till. Ej heller med stöd till blivande företagare i själva företagande!. Privata företag i Många nyetablerade företag inom vårdvalet har valt. Exempelvis Din Klinik AB och Läkarhuset plus +7 KB i Västra Götaland, Huvudsta Vårdcentral AB, Husläkarmottagningen Vaxholm AB, Vallentunadoktorn AB, Hantverksdoktorn AB och S:t Eriks vårdbolag AB i Stockholm, Hälsomedicinskt Center i Svedala AB i Region Skåne, Läkehjälpen Olofström AB i Blekinge, Familjeläkarna i Forserum AB och Familjeläkarna i Sveriges AB i Småland, Falu Vårdcentral i Dalarna samt Legevisitten i Värmland medilera landsting., Likande utveckling gäller för förskolor, friskolor och andra vård- och omsorgsföretag. En tredjedel av s medlemmar är rent pmvata företag inom vård, skola och omsorg. SKL:s roll och sammanhållningen på svensk arbetsmarknad SKL har en lång tradition som stark och respekterad part på arbetsmarknaden. I det sammanhanget är det viktigt att de kommunala avtalen hålls samman. r SKL:s inriktningsdokument från kongressen 2007 anges att en rad strukturförändringar och omvandlingar pågår inom kommun- och landstingssektorn. Då är en del av SKL:s intressesfär bidrar verkaamt tili att behålla SKL:s roll som stark och ansedd part om organiserar dessa verksamheter. s verksamhetside är att och SKL är parter på samma kollektivavtal. Det betyder att inte utgör någon fristående aktör på Svensk arbetsmarknad. r den mån företag vill ha andra branschavtal erbjuds sådana inom Svenskt Näringsliv. Det är SKL:s avtal som gällerf'ör s medlemmar och SKL:s slagkraft som arbetsgivarorganisation bibehålls. Det avser såväl i förhållande till staten som intressebevakare och Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna som arbetsgivarorganisation. Detta gäller också i förhållande till kommuner och landsting vars önskan är att de verksamheter som drivs i andra associationsformer än förvaltning kan behålla kommunala avtal och därmed underlätta ett gemensamt arbetsgivarpolitiskt arbete i kommunllandstingskoncernen. Fackliga organisationer Under senare år tycks en förändrad inställning till ha skett hos de fackliga organisationerna. Intrycket är att de fackliga organisationerna ser samma fördelar med som kommuner och landsting gör. s relationer med arbetstagarorganisationerna är genomgående goda och det händer även att företag hör av sig om medlemskap i efter inrådan fråa facket.

7 Sveriges Kommuner och landsting (4) Medlemmar i har idag fler än 500 medlemmar med medarbetare och växer med % per år. I Sverige finns 50 arbetsgivarorganisationer. är en av de 20 största. Medlemmar i är bland annat förskolor och skolor, företag inom sjukvård och äldreomsorg, räddningstjånstförbund, fastighets-, energi, va- och renhållningsföretag och företag inom turism och fiitid samt kommun- och regionförbund. Företag eller kommunalförbund som vid inträde i tillhör annan arbetsgivarorganisation är befriade från avgift fram till dess utträde ur den tidigare arbetsgivarorganisationen är beviljat. hjälper kostnadsfiitt till vid övergång från annat avtalsområde till s avtal. Verksamhetsområde Fastigheter Förskola Kommun- och regionförbund Regional utveckling Räddningsljänst Samhällsteknik (bl.a. energi, va, gator och vägar, miljö, flygplatser, renhållning parkering och IT) Samordningsförbund Sjukvård Upplevelser Utbildning Vård Övriga verksamheter Totalt Arbetsgivarråd Antal företag ;; 70' Antal anställda s medlemmar representerar ett brett spektra av både privat och offentligt ägda företag inom de flesta verksamhetsområden. Det ger förutsättningar att skapa nätverk - arbetsgivarråd - för gemenskap och meningsutbyte i arbetsgivar- och intressefrågor. Arbetsgivarråden syftar till att fungera som kontakt mellan medlemsföretagen och s styrelse och kansli samt förbindelse till övriga enheter på Sveriges Kommuner och Landsting. GenOl'n Arbetsgivarråden kan medlemmarna påverka avtalens utformning och utbyta erfarenheter inom sitt verksamhetsområde. Alla medlemmar kan närvara. Råden bestämmer själv inriktning och omfattning på mötena utifrån behov och intresse. Ytterligare information Intresserad av medlemskap i eller mer information om? E-posta eller ring Lage Carlsson, lage.carlsson(ii!skl.se, Gå också gärna in på s webbplats,,"ww.pacta.org.se och läs mer om eller se vilka som är medlemmar.

8 (3) Lage Carlsson Tfn direkt lage.carlsson@skl.se Skillnader mellan s och Fastigos kollektivavtal Detta material belyser de större skillnaderna mellan s/skl:s respektive Fastigos avtal avseende: Avtalsperiodernas längd Allmänna anställningsvillkor Pensionsavtal Notera att Fastigo har olika avtal för arbetare respektive tjänstemän. Avtalsperiodernas längd s avtal med Kommunal, SKTF och Fastighets löper ut AkademikerAlliansens avtal gäller tillsvidare. Fastigo Fastigos olika avtal med Kommunal och Fastighets löper ut Avtalen med tjänstemannaorganisationerna löper ut Allmänna anställningsvillkor s avtal är medarbetaravtal vilket iunebär att de allmänna anställningsvillkoren inklusive pensioner och försäkringar är desamma för alla medarbetare i företaget. Arbetstidens förläggning och arbetsuppgifternas innehåll är en arbetsledningsfråga. Fastigo Fastigos avtal är traditionella avtal inom privat sektor med olika bestänuneiser för arbetare respektive tjänstemän. Arbetstidens förläggning och arbetsuppgifternas innehåll är för arbetare reglerat i kollektivavtalet. Arbetstidens förläggning är bestämd till mån-fre samt möjlighet till helger Pocta Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: pacta@skl.se, WVrIW.pacta.org.se

9 2 (3) Semester 25 dagars semester. Då arbetstagaren är mellan år gäller 31 semesterdagar och från 50 år 32 semesterdagar. Semesterdagstillägget är 0,6 %. Fastigo - Fastighets/Kommunal 25 dagars semester oavsett ålder. Semesterdagstillägget är 1,0 %. Många företag tillämpar sannna antal semesterdagar som /SKL. Fastigo - Tjänstemän Samma antal semesterdagar som /SKL. Semesterdagstillägget är 0,8 %. Sjuklön Sjuklön utges på lönedelar över sjukpenningtaket i den allmänna försäkringen. Fastigo - Fastighets/Kommunal Sjuklön utges ej på lönede1ar över sjukpenningtaket i den allmänna försäkringen. Fastigo - Tjänstemän Samma sjuklönebestämmelser som /SKL. Uppsägningstider from Uppsägningstider enligt LAS. Det vill säga mellan l och 6 månader beroende på anställningstid. Vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist, om arbetstagaren varit anställd i minst 10 år och fyllt 57 år, gäller ett års uppsägningstid. Ett års uppsägningstid gäller ej för medlemmar i Fastighets. Fastigo - Fastighets/Kommunal Uppsägningstider enligt LAS. Det vill säga mellan 1 och 6 månader beroende på anställningstid. Fastigo - Tjänstemän Uppsägningstider mellan l och 6 månader beroende på ålder och anställningstid. Pensionsavtal KAP-KL är en pensionsplan som innehåller både premiebestämda och förmånsbestämda delar. Arbetsgivaren betalar en premie på 4,5 procent av arbetstagarnas lön. För lönedelar över kr i månaden tillkommer en förmånsbestämd del

10 3 (3) som vid fullt intjänande, 30 år, är på 55-62,5 procent av lönen, beroende på ålder, under åren närmast före pensioneringen. Fastigo - Fastighets/Kommunal Pensionsplanen SAF -LO gäller i de flesta företag. Arbetsgivaren betalar en premie om 4,3 % på lönedelar under pensionstaket i det allmänna pensionssystemet och 24 % på lönedelar över pensionstaket är pensionspremiema 4,5 % respektive30%. Fastigo - Tjänstemän Ofta samma pensionsplan som /SKL. Det vill säga KAP-KL. Ett antal företag har ITP-planen som delvis är jämförbar med KAP-KL.

11 (3) Lage Carlsson Tfn direkt lage.cartsson@skl.se Skillnader mellan s och KFS:s kollektivavtal Detta material belyser de större skillnaderna mellan s/skl:s respektive KFS:s avtal avseende: Avtalsperiodernas längd Allmänna anställningsvillkor Pensionsavtal Avtalsperiodernas längd s avtal med Kommunal, SKTF och Lärarna samt Transport, Seko och Fastighets löper ut och med Läkarna Vårdfdrbundets avtal löper ut och AkademikerAlliansens avtal gäller tillsvidare KFS 14 av KFS:s 15 branschavtallöper ut Avtalet om Personlig Assistans löper ut Allmänna anställningsvillkor Särskilda ersättningar Krontalsersättningar fdr obekväm arbetstid, jour och beredskap, fdrskjuten arbetstid och fårdtid. Med Facket ror Service och Kommunikation - SEKO innebär dock s avtal att ersättningen under beredskap motsvarar den som gäller fdr energifdretag inom KFS. KFS För branscherna energi, anläggning, renhållning, fastighet och näringsliv, flygplatser, konsult och service, parkering, trafikhuvudmännen och V A gäller att ersättningen för beredskap uttrycks som en andel av lönen, divisor, istället fdr krontal. Det innebär att ersättningens storlek är beroende av månadslönen som arbetstagaren har och stiger med ökande lön. I praktiken innebär det att ersättningen oftast är högre än i AB Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: pacta@skl.se,

12 2 (3) I branschavtalen läns- och regionrnuseer, turism och fritid, vård och omsorg samt utbildning utges beredskapsersättningen som ett fast belopp i kr/tim på i stort sätt samma nivå som AB. Föräldrapenningutfyllnad för löner över ca kr/månad I s avtal, till skillnad från SKL:s avtal, ges ingen utfyllnad på föräldralediga arbetstagares lön över taket i föräldraforsäkringen. Det vill säga på månadslöner överstigande cirka kr i månaden KFS För löner över taket i föräldraforsäkringen ges en utfyllnad om ca 80 procent av arbetstagarens lön under högst 270 dagar motsvarande SKL:s avtal. Semester/arbetstidförkortning 25 dagars semester. Då arbetstagaren är mellan år gäller 31 semesterdagar och från 50 år 32 semesterdagar. Semesterdagstillägget är 0,6 % per semesterdag. Det finns ingen generell arbetstidsförkortning, forutom inom delar av vården. KFS För arbetstagare anställda efter gäller semester enligt semesterlagen, d.v.s. 25 dagar oavsett ålder. Arbetstagare anställda före har semester enligt AB. Detsamma gäller för arbetstagare vid företag som blir medlem i KFS förutsatt att medarbetarna tidigare omfattats av AB. För branschavtalen turism och fritid, utbildning samt vård och omsorg utges ett lönetillägg på 3 % respektive 0,5 % för anställda efter l vid fyllda 40 respektive 50 år. För branschavtalen läns- och regionrnuseerna samt trafikbuvudmännen gäller semester enligt AB. Semestertillägget är 0,8 % per semesterdag. Oavsett anställningstid eller ålder gäller en generell arbetstidsförkortning om 27 timmar per år utom for trafik, trafikbuvudmännen, regionrnuseiavtalet och personlig assistans där ingen arbetstidsförkortning förekommer. I de avtal som är träffade med Unionen, Lärarfacken och Transport finns heller ingen arbetstidsförkortning. Inom branschavtalet energi är arbetstidforkortningen 54 timmar. Uppsägningstider from

13 3 (3) Uppsägningstider enligt LAS. Det vill säga mellan 1 och 6 månader beroende på anställningstid. Vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist, om arbetstagaren varit anställd i minst 10 år och fyllt 57 år, gäller ett års uppsägningstid. Ett års uppsägningstid gäller ej för medlemmar i SEKO, Transport och Fastighets. KFS Uppsägningstider enligt LAS. Det vill säga mellan 1 och 6 månader beroende på anställningstid. För arbetstagare anställda före gäller de längre uppsägningstiderna enligt AB. Detsamma gäller för arbetstagare vid företag som blir medlem i KFS förutsatt att medarbetarna tidigare omfattats av AB. Pensionsavtal KAP-KL är en pensionsplan som innehåller både premiebestämda och förmånsbestämda delar. Arbetsgivaren betalar en premie på 4,5 procent av arbetstagarnas lön. För lönedelar över kr i månaden 2011 tillkommer en förmånsbestämd del som vid fullt intjänande, 30 år, är på 55-62,5 procent av lönen, beroende på ålder, under åren närmast före pensioneringen. KFS PA-KFS 09 är en helt premiebestämd pensionsplan. Arbetsgivaren betalar en premie på 4,5 procent av arbetstagarnas lön upp till kr i månaden. För lönedelar över kr är premien 30 procent. För anställda före utges en tilläggspremie på upp till ca 2,5 % på lönedelar under taket, kr i månaden, och på upp till 12 % på lönedelar över taket beroende på ålder.