KOMPENDIUM FÖR TEO B44 Svenska kyrkan, 15hp vt 2013

Transkript

1 KOMPENDIUM FÖR TEO B44 Svenska kyrkan, 15hp vt 2013 I detta kompendium finns en detaljerad presentation av undervisningspassen på TEO B44, Svenska kyrkan. Undervisningen är uppbyggd kring veckoteman som belyser centrala aspekter av Svenska kyrkan i historia och nutid. Varje vecka följer i stort sett samma mönster: en föreläsning som presenterar veckans tema; två seminarieövningar som skall förberedas enligt anvisningar i kompendiet; och sist under veckan en paperuppgift som skall insändas till ansvarig lärare via e- post senast kl. 18 på fredagen. Kompendiet anger vilken litteratur som kommer att tas upp i undervisningen varje vecka. Stor vikt läggs vid studiet av Svenska kyrkans grundläggande dokument (gudstjänstordningar, bekännelsedokument, kyrkoordning osv). I samtliga paper ska du hänvisa till den relevanta litteraturen med referenser. Deltagande i undervisningspassen är obligatoriskt; vid frånvaro förväntas du göra en kompletteringsuppgift. Paperuppgifterna fungerar som en kontinuerlig examination. På varje paper kommer du att få kommentarer av kursens lärare så att du vet hur dina insatser bedöms. Den 8 maj delas en hemtentamen ut. Denna skall lämnas in senast 24 maj. Under en avslutande seminariedag, den 30 maj, kommer vi att diskutera hemtentorna. Ditt slutliga betyg kommer att grundas på en sammanvägning av allt det arbete du utfört under terminen. Var uppmärksam på att vecka är undervisningsfria, för att möjliggöra för de studenter som samtidigt går PA-kursen på Svenska kyrkans pastoralinstitut att under denna period delta i VFU. Vecka 8 och vecka 18 är också undervisningsfria.

2 FÖRKORTNINGAR Lärarna: FM Fredrik Modéus JGL Johanna Gustafsson Lundberg SB Stephan Borgehammar SN Sinikka Neuhaus ME Magnus Evertsson Litteraturen: KHB Den svenska kyrkohandboken KO Kyrkoordningen PsB Den svenska psalmboken (med nu gällande Evangeliebok) SKB Svenska kyrkans bekännelseskrifter (Verbum 1969 och senare) SKh Sveriges kyrkohistoria, band 1 8 (band anges inom parentes) Vecka 4 onsdag 23 januari KURSINTRODUKTION OCH INLEDANDE FÖRELÄSNING i sal 215 (JGL och FM) 2

3 SVENSKA KYRKAN OCH SVENSSON Litteratur: Guds närmaste stad? kap. 3, 10 och 11; Bromander, s. 9 12, (i urval) och I texthäftet: Zuckerman Föreläsning i sal 215 (JGL) Svenska kyrkan och samhällstrender Föreläsningen ger en religionssociologisk introduktion till samhällsanalyser. Grp A 13 15, grp B 15:30 17:00 (OBS tiden), i sal 217. Seminarieövning 1 (JGL) Svenskarnas religiositet Du ska ha läst Phil Zuckermans artikel Why are Danes and Swedes so Irreligious? till seminariet. Artikeln ska vara så pass väl genomläst att du kan redogöra i stora drag för innehållet, framför allt de förklaringsmodeller han diskuterar. Seminariet kommer att bli ett diskussionsseminarium där alla förväntas delta. torsdag 24 januari Grp A 10 12, grp B 13 15, i sal 217. Seminarieövning 2 (JGL) Kyrkan sedd utifrån Leta reda på minst två tidningsartiklar som belyser Svenska kyrkan (du kan söka på Internet), och ta med dig dem. Förbered dig att redovisa innehållet i artiklarna och formulera en eller två diskussionsfrågor att ta upp vid seminariet. Veckans paperuppgift Definiera och diskutera två utmaningar för Svenska kyrkan i relation till dagens samhälle. Utmaningarna ska utgå från minst två av dessa sociologiska begrepp: individualisering, globalisering, pluralism, relativisering, reflexivitet, nätverkssamhälle (nya gemenskaper), rationalisering, privatisering, konsumtionsorientering. Du ska i ditt svar referera till följande textavsnitt/ kapitel: Tre avsnitt ur Jonas Bromander, 2011: Bakgrund, s. 9 12; ett av resultatområdena från den enkät som presenteras på s ; samt det avslutande avsnittet Några funderingar s

4 Brian Palmer, 2008, Ryck ut jacken! Andlighet som paus i livsstressen, s i Guds närmaste stad? Anne-Louise Eriksson, 2008, Kämpar gudarna förgäves i Enköping?, s i Guds närmaste stad? Ange tydliga referenser med författare och sidhänvisning (obs! skilj på Bromander 2011, dvs. boken Medlem i Svenska kyrkan, och Bromander 2008, dvs. hans kapitel i boken Guds närmaste stad? om du även använder detta). Max. 2 sidor/3000 tecken insänds senast fredag 25 januari kl till Johanna: Johanna.Gustafsson-Lundberg@teol.lu.se 4

5 Vecka 5 SVENSKA KYRKANS KARAKTÄR Litteratur: Kyrkans liv, s , ; KO, 6 13 kap.; SKB, s. 59, 366, I texthäftet: Martling, s onsdag 30 januari i sal 118. Föreläsning (FM) Svenska kyrkans självförståelse Föreläsningen ger en inblick i Svenska kyrkans självförståelse i historia och nutid, mot bakgrund av den grundläggande introduktion till kyrkobegrepp och kyrkosyner som du förväntas ha tagit del av i Kyrkans liv, s Till föreläsningen ska du också ha läst SKB, s. 59 (art. 7 och 8), 366 och Grp A 13 15, grp B 15 17, i sal 217. Seminarieövning 1 (FM) Svenska kyrkans organisation del 1 (av 2) Seminarieuppgiften går ut på att du ska bilda dig en uppfattning om Svenska kyrkans organisation på nationell nivå och stiftsnivå. (I Svenska kyrkans organisation del 2 i vecka 11 är temat församlingsnivån.) Förberedelser: Läs KO, 6 13 kap. Försök att göra en skiss över Svenska kyrkans organisation på riks- och stiftsnivå. torsdag 31 januari Grp A 13 15, grp B 15 17, i sal 217. Seminarieövning 2 (FM) Kyrkligheter i Svenska kyrkan Denna seminarieövning syftar till att du ska fördjupa din kunskap om olika riktningar och fromhetstyper inom Svenska kyrkan, samt om vilken anknytning dessa har till de olika stiften. Förberedelser: Läs Kyrkans liv, s och Martling, s Du ska kunna berätta om ett särdrag per kyrklighet. 5

6 Veckans paperuppgift Skriv en reflexion över Svenska kyrkans identitet utifrån begrepp som kontinuitet och förändring, enhetlighet och mångfald! Du skall hänvisa till föreläsningen, seminarieövningarna och den anbefallda litteraturen. Max. 2 sidor/3000 tecken insänds senast fredag 1 februari kl 18 till: fredrik.modeus.lu@analys.urkund.se 6

7 Vecka 6 SYMBOLER OCH SPIRITUALITET Litteratur: Kyrkans liv, s ; Ellverson, s ; Den svenska psalmboken; SKh (5), s ; SKh (7), s onsdag 6 februari i sal 218. Föreläsning (SB) Symboler och spiritualitet i Svenska kyrkan I föreläsningen kommer centrala kristna symboler samt Svenska kyrkans spiritualitet i historia och nutid att belysas. Som förberedelse förväntas du ha läst Kyrkans liv, s ; Ellverson, s ; SKh (5), s ; SKh (7), s torsdag 7 februari Grp A 08 10, grp B i sal 217. Seminarieövning 1 (SB) Nutida spiritualitet I seminariet ska vi dels närmare undersöka begreppet spiritualitet, dels försöka fånga in olika aktuella spiritualitetsströmningar i Svenska kyrkan. Förberedelser: Tänk igenom vilka olika uttryck för nutida kristen spiritualitet du har erfarenhet av, såväl inom som utanför Svenska kyrkan. Gör en lista över olika slags spiritualitet du mött och beskriv de olika kännetecken du observerat. Tänk på att spiritualitet inte, mer än indirekt, handlar om läran eller organisationen utan främst gäller sådant som vilken slags litteratur som läses, vilka bilder och symboler som används, vilken stil gudstjänstfirandet har, vilken slags musik som används, vilka slags gudstjänster och andakter som förekommer, vad som är typiskt för gudstjänstrum och för klädsel och vilka ideal det finns för hur man ska bete sig. Grp A+B, 13 15, i sal 118. Seminarieövning 2 (SB) Gudstjänst i medeltida kyrkorum Svenska kyrkan har 2563 församlingskyrkor äldre än Av dessa har 1291 medeltida partier i långhus och/eller kor. Av de övriga 1272 är många inspirerade av medeltida formspråk och har medeltida inventarier. 7

8 Seminariet kommer att behandla några av de särdrag och symboler som är typiska för medeltida kyrkorum. Vi kommer att fråga oss vad detta arv kan tillföra i dag, men också vilka gränser det sätter för gudstjänstens gestaltning. Hur gör man när man upplever att ett kyrkorum inte fungerar? Vad kan/får man ändra på? Veckans paperuppgift Nutida spiritualitet är i hög grad ekumenisk och internationell och inflytanden från olika miljöer överskrider alla slags gränser och blandas med varandra. Ett tydligt exempel på detta är hur böner och sånger från olika konfessioner och världsdelar samsas i psalmbok och bönbok. Använd författarregistret till Den svenska psalmboken för att hitta psalmer som skrivits sedan 1968 (du får leta även bland nr ). Välj ut tre stycken som representerar så skilda andliga traditioner som möjligt. Ange ditt val och försök att för varje psalm (a) sätta ett namn på den spiritualitet som den representerar, (b) förklara vad som är utmärkande för denna spiritualitet och (c) illustrera detta så gott det går med ett eller ett par citat ur psalmen. Max. 2 sidor/3000 tecken insänds senast fredag 8 februari kl. 18 till: stephan.borgehammar.lu@analys.urkund.se 8

9 Vecka 7 ÄMBETET Litteratur: Ellverson, s ; KO, Sjunde avd. (inledn. och kap.); KHB i lämpliga delar. I texthäftet: Martling, s och ; Äntligen stod hon i predikstolen, s , , , ; artiklar av Bäckström, Hansson och Gustafsson; två ekumeniska dokument. På nätet: biskopsbrevet Biskop, präst och diakon i Svenska kyrkan. onsdag 13 februari i sal 215. Föreläsning (FM) Det kyrkliga ämbetet i historisk belysning Föreläsningen ger en introduktion till framväxten av de olika kyrkliga ämbetena och en översiktlig karaktäristik av skillnader i ämbetssyn och ämbetsstruktur mellan de större kyrkotraditionerna idag. Utifrån Kyrkoordningen diskuteras ämbetsordningen i Svenska kyrkan idag i anslutning till ekumeniska strävanden. Som förberedelse läser du Martling, s och (texthäftet), Ellverson, s samt utdrag ur boken Äntligen stod hon i predikstolen (texthäftet). Grp A 13 15, grp B i sal 217. Seminarieövning 1 (JGL) Auktoritet och makt och kön i prästrollen I seminariet kommer vi att reflektera över vad det innebär att ha makt och auktoritet, vad som utgör grunden för detta, hur präster kan hantera makten och i vilka situationer präster saknar makt samt även lägga ett genusperspektiv på detta. Förberedelser: Du ska läsa de artiklar av Bäckström, Hansson och Gustafsson som finns i texthäftet: Bäckström, Anders, Auktoritet och ledarskap, i Kyrkligt ledarskap inför 2000-talet om prästens yrkesroll och religiöst ledarskap, Tro &Tanke supplement, 1996, s Hansson, Per, Prästyrket som profession, i Prästutbildningen möter framtiden, Tro & Tanke, 2000:4, s Inledning och kapitel 2 ur Johanna Gustafssons avhandling Kyrka och kön om könskonstruktioner i Svenska kyrkan Fundera kring följande frågor: 1. Vad innebär egentligen ett religiöst eller andligt ledarskap? 2. På vilket sätt utövar en präst makt? 3. Hur skulle du säga att prästens/ett andligt ledarskap skiljer sig från ett ickereligiöst/icke-andligt ledarskap? 9

10 4. Vilka problem respektive möjligheter ser du i fråga om prästämbetets professionalisering? 5. Varför är det meningsfullt att anlägga ett genusperspektiv på analysen av prästers ledarskap? torsdag 14 februari Grp A 13 15, grp B i sal 217. Seminarieövning 2 (FM) Ämbetsteologi och ekumenik I seminariet kommer vi att arbeta med en jämförande analys av Svenska kyrkans ämbetssyn utifrån ett par samtida ekumeniska dokument. Förberedelser: Läs följande tre dokument: 1) Delar av Borgå-överenskommelsen som finns i texthäftet (för hela dokumentet se: 2) Delar av den ekumeniska överenskommelsen mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan som finns i texthäftet (för hela dokumentet se: 3) Biskop, präst och diakon i Svenska kyrkan, på Försök identifiera de bärande elementen i ämbetssynen i respektive dokument. Varför tror du att de tre dokumenten har tillkommit? Vilka är de viktigaste tankarna i respektive dokument? Redogör för skillnaden mellan apostolisk succession (vigningssuccession) och lärosuccession. Ge gärna exempel från texterna. Jämför de tre dokumenten. Finns det en spänning i teologin? Hur vill du i så fall formulera den? Berätta om minst tre saker som du tycker karaktäriserar Svenska kyrkans ämbetssyn! Veckans paperuppgift Berätta om tre viktiga (helst nya) insikter kring ämbetet som du har gjort under den här veckan. Du ska hänvisa till både föreläsning och seminarieövningar. Max 2 sidor/3000 tecken insänds senast fredag 15 februari kl. 18 till: fredrik.modeus.lu@analys.urkund.se 10

11 Vecka 9 HUVUDGUDSTJÄNSTEN Litteratur: Kyrkans liv, s ; Ellverson, s ; KO och kap.; Den svenska kyrkohandboken. I texthäftet: Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års kyrkohandboksgrupp; Modéus, s ; agendor och nattvardsböner. onsdag 27 februari i sal 215. Föreläsning (SB) Huvudgudstjänsten Föreläsningen ger ett liturgihistoriskt perspektiv på de huvudgudstjänster som idag används i Svenska kyrkan. Som förberedelse förväntas du ha läst Kyrkans liv, s , Ellverson, s , samt relevanta delar i Den svenska kyrkohandboken. Grp A 13 15, grp B i sal 217. Seminarieövning 1 (FM) Vem formar gudstjänsten? Delaktighet, ordo och kontextualitet är återkommande teman i litteratur om gudstjänstutveckling från de senaste femtio åren. Detta seminarium syftar till fördjupad kunskap och reflektion kring vad dessa begrepp betyder för gudstjänstlivet i Svenska kyrkan. Förberedelser: Läs KO och kap. samt i texthäftet Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års kyrkohandboksgrupp och Modéus, s Frågor: 1. Delaktighet. Studera kap. 17 i KO samt ordningen för Högmässa i Den svenska kyrkohandboken och fundera på följande: Vad säger kyrkohandboken om lekmäns medverkan i liturgin? Vem bestämmer vad i församlingens gudstjänstliv enligt KO i den långsiktiga planeringen och i den enskilda gudstjänsten? Vad säger Teologiska grundprinciper om delaktighet? På vilket sätt tycker du att Modéus differentiering av delaktighetsbegreppet bidrar till förståelsen av vad delaktighet är? 2. Ordo är ett av flera begrepp för den liturgiska ordning som kyrkor med traditionell liturgi ärvt från fornkyrkan. Vilka krav ställs av KO och handbok på att man följer den specifika ordo som Svenska kyrkan officiellt har antagit? Vilka moment kan tas bort, läggas till eller bytas ut? Till vilka moment finns det alternativa texter eller utformningar? Vad säger Teologiska grundprinciper om ordo? 11

12 3. Kontextualitet avser i detta sammanhang visionen om att gudstjänstlivet i den lokala församlingen ska präglas av just den församlingens situation: Vem bor/firar gudstjänst här, just nu, i denna tid? Vilka är de personella, praktiska och materiella förutsättningar för gudstjänstlivet i denna församling? Fundera vidare på vilka möjligheter KO och kyrkohandbok ger, både långsiktigt och i enskilda gudstjänster, för kontextuell anpassning. Vilka möjligheter finns t.ex. att, med bibehållen ordo, variera gestaltning och musik? Var går gränserna för en ansvarsfull användning av sådan variation? Är det och i så fall hur möjligt att upprätthålla både mångfald (kontextualitet) och enhet i Svenska kyrkan? Vad säger Teologiska grundprinciper om kontextualitet? torsdag 28 februari Grp A 13 15, grp B i sal 217. Seminarieövning 2 (SB) Eukaristin Seminariet behandlar eukaristin, dels den eukaristiska liturgins betydelse i kyrkans liv, dels den teologi som kommer till uttryck i eukaristiböner. Vi kommer att studera olika ordningar för eukaristin och ett antal eukaristiböner från olika kyrkor och epoker. Syftet är att skärpa blicken för likheter och olikheter, både sådana som är historiskt betingade och sådana som beror på de olika kyrkornas teologiska profil. Förberedelser: 1. Repetera eventuellt s i Ellverson. Studera sedan de olika ordningar för eukaristin som finns i Den svenska kyrkohandboken och i texthäftet. Jämför dem med avseende på struktur. Vilka moment är gemensamma och vilka är unika? 2. Studera de olika nattvardsböner som ingår i texthäftet och försök att identifiera avsnitt som fungerar som tacksägelse, epikles, frambärande/offer, anamnes och förbön. Fundera också på vilka teologiska skillnader som kommer till uttryck i bönerna. Veckans paperuppgift I Den svenska psalmboken finns två avdelningar med nattvardspsalmer, i psalmbokstillägget ingår tre psalmer under rubriken nattvard och i psalmboksupplementen Psalmer i 90-talet och Psalmer i 2000-talet finns ytterligare några psalmer vars texter handlar om måltiden/ nattvarden. Läs (och sjung gärna) igenom dem. Välj sedan ut fyra nattvardspsalmer från olika århundraden och beskriv likheter och skillnader i synen på och gestaltningen av nattvarden. Anknyt till litteraturen och till vad du vet om Svenska kyrkan under de perioder som psalmerna skrevs. Max. 2 sidor/3000 tecken insänds senast fredag 1 mars kl. 18 till: stephan.borgehammar.lu@analys.urkund.se 12

13 Vecka 10 KYRKOORDNINGEN Litteratur: Guds närmaste stad? kap. 6; Kyrkans liv, s D (obs! s beskriver Svenska kyrkans organisation år 1993, inte dagens organisation!), och ; KO, Inl., Första avd. och kap. I texthäftet: Brilioth, s onsdag 6 mars i sal 215. Föreläsning (FM) Kyrkoordningens tillkomst och karaktär Föreläsningen ger en introduktion till Kyrkoordningen. Som förberedelse och för att förstå den historiska bakgrunden läser du Brilioth, s (texthäftet) och Kyrkans liv, s D, och Bläddra gärna i innehållsförteckningen till KO och läs noggrant dess Inledning och 1 avd. Grp A 13 15, grp B i sal 217. Seminarieövning 1 (FM) Hur fungerar kyrkans lagstiftning? Vid seminariet kommer ni att få arbeta med uppgifter för att få fördjupade kunskaper i hur denna regelsamling kan fungera. Förberedelser: Läs KO, kap. och repetera 2 9 kap. torsdag 7 mars Grp A 13 15, grp B i sal 217. Seminarieövning 2 (FM) Demokrati i Svenska kyrkan Förberedelser: 1. Läs kapitel 6, Svenska kyrkans demokrati ideal och verklighet av Anne-Louise Eriksson i Guds närmaste stad? s Reflektera kring demokratin i Svenska kyrkan utifrån Erikssons artikel och tidigare undervisning om Svenska kyrkans organisation. Vad väcker detta för tankar hos dig? 13

14 3. Ta kontakt med en kyrkorådsledamot och intervjua denna om hur han eller hon ser på den demokratiska uppbyggnaden i Svenska kyrkan. Förbered några frågor utifrån materialet och ditt eget intresse. Du kan göra intervjun ansikte-mot-ansikte eller via telefon. 4. Ta med dig dina frågor och anteckningar från intervjun till seminariet. Det behöver inte vara en ordagrann nedskrivning, men tillräckligt för att du ska kunna återge innehållet. Veckans paperuppgift Beskriv relationen mellan ämbetsbärare och lekfolk utifrån KO. Ditt paper ska innehålla tydliga hänvisningar till KO med angivet kap. och. Max. 2 sidor/3000 tecken insänds senast fredag 8 mars kl. 18 till: fredrik.modeus.lu@analys.urkund.se 14

15 Vecka 11 FÖRSAMLINGSSYN OCH FÖRSAMLINGSINSTRUKTION Litteratur: Bromander, 2011, s ; KO, Andra avd. (inledningen och 2 5 kap.); en församlingsinstruktion. I texthäftet: Brodd, s onsdag 13 mars Grp A 08 10, grp B i sal 217. Seminarieövning 1 (JGL) Hur påverkar församlingssynen församlingens verksamhet? Förberedelser: Läs Brodd, s (i texthäftet) och KO, Andra avdelningen. Förbered svar på följande frågor: Vilka problem ser Brodd hos den folkkyrkliga församlingen? Kan den folkkyrkliga församlingen kombineras med någon/några av de församlingssyner som han sedan redogör för? Vilka olika slags församlingar finner man inom Svenska kyrkan i Lund? Finns troendeförsamlingar inom Svenska kyrkan? Överensstämmer inledningen till Andra avdelningen i KO med någon av Brodds församlingssyner? I dag talas det om virtuella församlingar och nätverksförsamlingar (bl.a. i litteratur om Emerging Church ). Har ett nätverk utan fasta samlingspunkter de egenskaper som krävs för att kallas församling? i sal 118. Föreläsning (ME) Svenska kyrkans organisation del 2 (av 2) Föreläsningen kommer att ge en historisk bakgrund till den organisation och de uppdrag som finns i Svenska kyrkan i dag. Den fråga som bildar utgångspunkt är hur kyrkans organisation har anpassats och kan anpassas för att dess uppdrag ska bli utfört under skiftande förutsättningar. Som bakgrund bör du läsa KO, Andra avdelningen (inledningen och 2 5 kap.). 15

16 torsdag 14 mars Grp A 13 15, grp B i sal 217. Seminarieövning 2 (JGL) Församlingsinstruktioner Till seminariet ska du ha läst Bromander, 2011, En kyrka i flera världar, s grundligt ha läst en församlingsinstruktion inklusive dess omvärldsanalys (som ibland finns som bilaga). skummat igenom Verksamhetsplanen/målen, om du fått tag i en ha satt dig in i vilka anvisningar stiftet ger för församlingsinstruktioner (dessa hittar du oftast på stiftets hemsida; men se upp med att de kanske gäller för framtida instruktioner och inte för den du får av församlingen) Du läser igenom hela församlingsinstruktionen, men fokusera särskilt på följande frågor: Hur beskrivs församlingen i ett sociologiskt perspektiv? Vilken regional församlingstyp kommer här till uttryck? (Bromander, 2011, s. 26) Hur uttrycks grunduppgifterna: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission? Fundera vidare på om du ser några diskrepanser mellan hur församlingen uttrycker sig och det du vet om vad medlemmarna (och svenskar i allmänhet) förväntar sig. Om du ska ut på VFU ska du analysera den församlingens församlingsinstruktion. Ska du inte ut på VFU kan du välja valfri församlingsinstruktion. Fråga samtidigt om församlingen har en mer konkret plan för verksamheten, t.ex. en Verksamhetsplan eller Verksamhetsmål som du kan få ta del av. Observera att du i god tid måste få tag i församlingsinstruktionen! Veckans paperuppgift Består av en analys av församlingsinstruktionen, med en diskussion utifrån kurslitteraturen. Max. 2 sidor/3000 tecken insänds senast fredag 15 mars kl till Johanna: Johanna.Gustafsson-Lundberg@teol.lu.se Vecka (18 mars-12 april) Ingen undervisning 16

17 Vecka 16 DOP, BIKT OCH KONFIRMATION Litteratur: Ellverson, s ; Kyrkans liv, s ; relevanta delar i KHB och KO. På nätet: Gustafsson, s ; Leva i dopet: Brev från biskoparna (2011). onsdag 17 april 10 12, i sal 218. Föreläsning (SB) Initiationen och bikten Föreläsningen kommer att ge en översikt av initiationens och biktens historia samt deras ställning i Svenska kyrkan. Som förberedelse förväntas du ha läst Ellverson, s , Kyrkans liv, s , relevanta delar av KHB och KO samt biskopsbrevet Leva i dopet. Grp A 13 15, grp B i sal 217. Seminarieövning 1 (JGL) Konfirmationen I Jonas Bromanders bok Svenska kyrkans medlemmar framgår på olika sätt hur Svenska kyrkans medlemmar minskar i antal. En betydande faktor för huruvida enskilda individer kan tänka sig att bli kvar som medlemmar eller ej är erfarenheter från konfirmationen. Ett sätt att uttrycka konfirmationens betydelse är att säga att denna för många utgör den enda socialisering in i kyrkan som inträffar i livet. Konfirmationen betraktas därför av Bromander som en central del av de kyrkliga handlingarna. Inför detta seminarium ska du ha kontaktat din vfu-församling (eller annan församling) och intervjuat någon/några personer angående hur deras konfirmandundervisning ser ut. Syftet är att analysera vad som betonas i undervisningen, vilka svårigheter respektive möjligheter man ser med denna, vilken typ av material man använder och varför etc. Nedan följer ett antal frågor som kan fungera som mall för dessa samtal. Självklart kan egna frågor läggas till. Poängen med frågorna är emellertid också att resultaten av era intervjuer blir möjliga att jämföra när dessa redovisas på seminariet. 1. Hur brukar du/ni inleda konfirmandundervisningen? Varför? 2. Vad betonar du/ni i ert konfirmandarbete? Varför? 3. På vilket sätt arbetar du/ni med det/de teman som ni valt att betona? 4. Vilken typ av material används? (Konfirmandböcker, filmer, musik, litteratur, övningar etc.) och på vilka grunder är dessa valda? 5. Vilka svårigheter finns med att bedriva konfirmandundervisning? 17

18 6. Har du/ni en vision kring/för varför konfirmandundervisningen är viktig? Vad skulle du önska att den ledde till? 7. Formulera en diskussionsfråga till seminariet som väckts i arbetet med konfirmationsfrågan! torsdag 18 april Grp A+B i sal 215. Seminarieövning där en del utgör föreläsning 2 (JGL) Kyrkliga handlingar i LUKA Även om dop- och konfirmationsgudstjänster runt om i landet följer samma ordning enligt Kyrkohandboken skiljer sig sederna rejält. Det gäller såväl de olika alternativ som Kyrkohandboken ger som de kringarrangemang som finns vid de kyrkliga handlingarna. För att ta reda på hur de kyrkliga sederna ser ut och hur de förändras skickas med jämna mellanrum en frågelista ut till församlingarna från Lunds Universitets Kyrkliga Arkiv. Genom att upprepa frågorna med några års mellanrum, kan förändringar iakttas. Inför det här seminariet ska du få möjlighet att fördjupa dig i antingen dopseder eller konfirmationsseder. De frågor som ställdes i senaste enkäten finner du nedan. Resultatet av frågorna redovisas och diskuteras av Göran Gustafsson i boken LUKA 27 om KYRKLIG SED Den kan laddas ner som pdf från Gå in under Böcker i övre menyraden.. Inför seminariet läser du antingen om Dop, s eller om Konfirmation, s (Det är bra att titta på enkätfrågorna samtidigt som du läser). Det är många siffror, men sträva efter att se förändringar över tid, skillnader (mellan stift och mellan olika stora församlingar etc.), och allt sådant som du inte förväntat dig eller som bekräftar det du förväntade dig. Skriv upp det och ta med till seminariet. Dop: 1A. Anordnas särskilda dopgudstjänster? Nej Ja 1B. Firas dop i samband med familjegudstjänster? Nej Ibland I regel 1C. Firas dop inlagt i högmässogudstjänsten? Nej Ibland I regel 1D. Söker man förlägga dopen till fasta dopdagar? Nej Ja 2A. Sker dop i prästens hem? Nej Ibland I regel 2B. Sker dop i dopfamiljens hem? Nej Ibland I regel 2C. Sker dop utomhus? Nej Ibland I regel 3A. Träffar prästen föräldrarna för samtal före dopet? Nej Ibland I regel 3B. Sker sådana samtal vid besök i hemmet? Nej Ibland I regel 3C. Rör samtalen mest de yttre formerna för dopet? Nej Ibland I regel 18

19 3D. Kombineras samtalet med undervisning om dopets innebörd? Nej Ibland I regel 4A. Går dopföljet in i procession när dop sker i Nej Ibland I regel kyrkan? 4B. Tänds ett stort, fristående ljus vid dop i kyrkan? Nej Ja 5A. Förklaras i samband med dopakten de olika symboler etc. som ingår i dopritualet? Nej Ibland I regel 5B. Medverkar föräldrar eller andra anhöriga i Nej Ibland I regel dopritualet? 6. Ställer prästen dopfråga till föräldrarna? Nej Ja 7. Förekommer faddrar? Nej Ibland I regel 8. Utsänds/överlämnas dophälsningar på årsdagarna av dopen? Nej Ja 9. Inbjuds prästen att deltaga i familjesamlingar efter dop? Nej Ibland I regel 10. Finns det några särskilda dopseder (äldre eller... nyare) att notera i församlingen? Konfirmation: 11A. I vilken utsträckning deltar ungdomar i konfirmationsläsning utanför församlingen? Inte alls Ibland I regel 11B. Anordnas särskilda konfirmandgudstjänster? Nej Ja 12. Deltar konfirmanderna i församlingens nattvardsfirande under lästiden? Nej Ibland I regel 13A. Läggs tyngdpunkten i läsningen på innehållsfrågor Inne- Övning Lika i den kristna tron eller på att öva hållet i bön mkt konfirmanderna i bön, andakt och inlevelse? etc. 13B. Byggs konfirmationsläsningen upp utifrån dispositionen i Luthers lilla katekes? Nej Ja 14. Förekommer annan kunskapsredovisning än förhör vid konfirmationsgudstjänsten? Nej Ja, i form av: Förläggs konfirmation och nattvardsgång till samma dag? Nej Ja 16. Kommunicerar föräldrarna i samband med de nykonfirmerades nattvardsgång? Nej Ibland I regel 17. Uppvaktas konfirmanderna med blommor utanför kyrkan vid konfirmationen? Nej Ibland I regel 18. Brukar konfirmanderna låta trycka och inbördes byta visitkort? Nej Ibland I regel 19. Förekommer konfirmationsläsning med äldre ungdomar och/eller vuxna? Nej Ja 20. Firas konfirmationsdagen i familjerna? Nej Ibland I regel 19

20 21A. Följs konfirmationsläsningen upp, t.ex. genom samlingar för tidigare konfirmationsgrupper? Nej Ja 21B. Anordnas andra ungdomssamlingar till vilka konfirmanderna inbjuds? Nej Ja 22. Förekom något konfirmandjubileum? Nej Ja 23. Finns det några särskilda seder (äldre eller nyare) med anknytning till konfirmationen att notera i församlingen? Veckans paperuppgift Gå igenom de psalmer i Sv. Psalmboken som står under rubriken Dop (Sv. Ps , ) och det som sägs om dop i Kyrkohandboken och i Kyrkoordningen. Vilka olika tolkningar av dopets innebörd kan du finna? Täcker psalmerna de olika tolkningar av dopet och de olika former för dop som förekommer i dag? Vilka bibeltexter tycks utgöra bakgrund för de tolkningar du funnit och vilka bibeltexter skulle kunna användas för det du kanske saknar? Max. 2 sidor/3000 tecken insänds senast fredag 19 april kl. 18 till Johanna: Johanna.Gustafsson-Lundberg@teol.lu.se 20

21 Vecka 17 FOLKKYRKA, FRAMTID OCH FÖRÄNDRING Litteratur: KO, Inledning + 1 avd.; SKB, s och (Augsburgska bekännelsen); Vikström (hela, 250 s.). I texthäftet: Hegstad. onsdag 24 april i sal 215. Föreläsning (FM) Bekännelse i historia och nutid Föreläsningen tar sin utgångspunkt i de fornkyrkliga bekännelserna, deras karaktär och betydelse. Därefter behandlas bekännelsebildningen i samband med reformationen på talet. Sedan ges en kort karaktäristik av innehållet i Svenska kyrkans bekännelseskrifter. Avslutningsvis anknyts till Kyrkoordningen och den plats bekännelsen och bekännelseskrifterna har i Svenska kyrkan idag. Du bör ha läst KO, Inledning och 1 avd, samt SKB, s. 9 30, i förväg. Grp A 13 15, grp B i sal 217. Seminarieövning 1 (FM) Församlingsutveckling och förändring Vid seminariet diskuterar vi Harald Hegstads artikel Hva er menighetsutvikling? och jämför Hegstads norska perspektiv med situationen i Svenska kyrkan. Förberedelser: läs Hegstads artikel (i texthäftet). torsdag 25 april Grp A+B i sal 218. Seminarieövning 2 (JGL) Folkkyrkan och bekännelsen Seminariet tar upp Björn Vikströms bok, Folkkyrka i en postmodern tid: tjänsteproducent i välfärdssamhället eller engagerad gemenskap? (2008) 21

22 Förberedelser: Förbered följande frågor för diskussion på seminariet: 1. Fundera kring om din vfu-församling (eller annan kontakt med församling) har drag av ett tjänsteorienterat respektive ett gemenskapsorienterat perspektiv på församlingsarbetet. Hur i så fall? Om inte hur skulle du då karakterisera det synsätt som råder i den församling du haft kontakt med? 2. Vilka problem respektive möjligheter ser du med de båda synsätt som presenteras i Vikströms bok? 3. Formulera en diskussionsfråga utifrån Vikströms bok till seminariet. Veckans paperuppgift Lämna in skriftlig redogörelse där du med utgångspunkt i Vikström, skriver fram din egen folkkyrkovision för det senmoderna samhället. Max 2 sidor/3000 tecken insänds senast fredag 26 april kl. 18 till Johanna: Johanna.Gustafsson-Lundberg@teol.lu.se 22

23 Vecka 19 HISTORISKA LINJER Litteratur: Skh, bd 1 8 (du skall bekanta dig med volymerna så att du lätt kan hitta material till seminarium, paperuppgift och hemtenta); Neuhaus. I texthäftet: Nordbäck. tisdag 7 maj (Observera dagen) i sal 215. Föreläsning 1 (SB) Medeltiden och reformationstiden I föreläsningen kommer Svenska kyrkans historia till och med reformationen att tecknas i stora drag. Som förberedelse kan du vid behov repetera Kyrkans liv, s samt bläddra i SKh (1 3) i sal 218. Föreläsning 2 (SB) Nya tiden I föreläsningen kommer Svenska kyrkans historia från Stormaktstiden till i dag att tecknas i stora drag. Betoningen kommer att ligga på och 1800-talen. Som förberedelse kan du vid behov repetera Kyrkans liv, s samt bläddra i SKh (4 8). onsdag 8 maj Grp A+B,10 12, i sal 218. Seminarieövning 1 (SN) Reformationen i dag Seminariet kommer att behandla reformationens betydelse för Svenska kyrkan. Vad av det som sades och skrevs under 1500-talet är idag aktuellt och relevant och vilken roll spelar tradition och konfessionell identitet för Svenska kyrkan idag? Förberedelser: Läs Neuhaus och Nordbäck i texthäftet och reflektera över begreppet historiebruk. Anteckna några exempel på aktuellt historiebruk inom Svenska kyrkan och ta med dig till seminariet. Grp A 13 15, grp B 15 17, i sal 217. Seminarieövning 2 (SN) 23

24 Min egen kyrkohistoria I seminariet kommer du att i grupp arbeta med din egen kyrkohistoria. För att förstå historiens relevans är det ibland bäst att börja med sig själv. I det individuella ser vi ofta en spegelbild av de stora linjerna. Förberedelser: Din relation till kyrka och kristendom har säkert genomgått många förändringar sedan du var barn. Skriv ned avgörande punkter i denna utveckling (en god idé är att göra detta som en tidslinje där även annat ur din personliga historia kan placeras). Fundera över huruvida dessa punkter kan länkas samman med kyrkohistoriska händelser och strömningar under din livstid. Det är även nyttigt att fundera över vilken relation dina föräldrar och far- och morföräldrar haft till kyrka och fromhetsliv. Har du möjlighet, passa gärna på att intervjua dem om erfarenheter av kyrkan. Finns det en familjebibel, titta gärna i den. Bläddra i SKh (8). Utdelning och presentation av hemtentamen maj: Eget arbete med hemtentamen Max. 4 sidor insänds senast fredag 24 maj till: stephan.borgehammar.lu@analys.urkund.se och Johanna.Gustafsson-Lundberg@teol.lu.se och fredrik.modeus.lu@analys.urkund.se maj: Inläsning av varandras hemtentamen torsdag 30 maj KURSENS AVSLUTNING i sal 218 (FM, JGL, SB) Redovisning av hemtentamen 24