Regelförenkling på kommunal nivå

Transkript

1 Regelförenkling på kommunal nivå - handläggningstider, servicegarantier, tillsyn och avgifter Centerpartiets kommundagar, februari 2012 Regelförenkling på kommunal nivå 1

2 2 Regelförenkling på kommunal nivå

3 Sammanfattning av NNRs projekt om kommunal regelförenkling NNR genomförde under ett pilotprojekt om regelförenkling på lokal nivå som omfattade tillståndsgivning, tillsyn och avgiftsuttag i kommunerna för områdena serveringstillstånd, miljöfarlig verksamhet, bygglov och en väg in (företagslotsar). I projektet deltog förutom NNR även företagare samt experter från NNRs medlemsorganisationer. Syftet med pilotprojektet var att kommunerna ska se över sin tillämpning av regler och praxis som styr tillsyn och avgiftsuttag för företagen med inriktning på att det ska bli mer enhetligt och förutsägbart samt mindre kostsamt för företagen. Projektet och dess rapporter byggde på en webbenkät (undersökning) till Sveriges samtliga kommuner med frågor om handläggningstider, servicegarantier och avgifter för de utvalda områdena. Undersökningens resultat visade på avsevärda skillnader mellan kommunernas handläggningstider och avgifter, oberoende vilken typ av kommun det var eller var i landet den låg. De flesta kommuner hade någon form av en väg in, men vilka uppgifter som hanterades inom ramen för denna skiftade. Fåtalet kommuner hade servicegarantier för handläggningstider utan snarare målsättningar och riktlinjer NNRs undersökning har fått stor medial spridning i såväl radio som tidningar. Vidare har NNR tillsammans med sina medlemmar anordnat länsvisa kommunbesök i Sverige. Ca 120 kommuner deltog i aktiviteterna och över 300 kommunalråd, förvaltningschefer, näringslivschefer och tjänstemän närvarade. NNR har också haft möten med några länsstyrelser för att diskutera reglernas tillämpning och effekter på regional nivå. Seminarierna var konstruktiva och undersökningens resultat mottogs ofta med stort intresse. Goda exempel och förslag på lösningar och sam-arbeten diskuterades. En stor vinst har varit det faktum att kommunerna nu gjorts medvetna om de omotiverat stora skillnader som faktiskt finns, trots att lagstiftningen är densamma. Inför de länsvisa seminarierna kompletterade NNR med svar från de kommuner som inledningsvis inte deltog i undersökningen. Detta innebär att så många som 280 av landets 290 kommuner har svarat på någon del av NNRs undersökning, vilket får betraktas som mycket bra. Samtliga kommuners svar, liksom undersökningen och dess rapporter, finns på NNRs kommunwebb För att förenkla, förbättra och enhetliggöra regeltillämpningen på kommunal nivå krävs ett långsiktigt arbete med tydliga mål. NNR har därför inom ramen för projektet tagit fram ett antal rekommendationer till kommunerna, vilka redogörs för på följande sidor. Kommunerna bör, förutom att följa dessa, lära av varandras goda exempel och prioritera förbättringar inom de områden som har störst betydelse för företagen. Andrea Femrell Projektledare Regelförenkling på kommunal nivå 3

4 4 Regelförenkling på kommunal nivå

5 Innehållsförteckning Sammanfattning av projektet Rapporternas sammanfattningar Företagens väg in till kommunen Serveringstillstånd Miljöfarlig verksamhet Bygglov Beskrivning av NNRs undersökning Redovisning av centerkommunernas svar på NNRs enkät Näringslivets Regelnämnds, NNR, medlemmar Medverkande Näringslivets Regelnämnd, NNR Regelförenkling på kommunal nivå 5

6 1 Rapporternas sammanfattningar 1.1 FÖRETAGENS VÄG IN TILL KOMMUNEN Sammanfattning NNRs rapport Företagens väg in till kommunen är den första i raden av fyra rapporter om regelförenkling på kommunal nivå och handlar om huruvida kommunerna har en väg in, ofta benämnd som företagslots, eller inte och vad funktionen enligt företagen bör innehålla. Övriga rapporter i serien behandlar handläggningstider, servicegarantier och avgifter på kommunal nivå för företag på områdena serveringstillstånd, miljöfarlig verksamhet och bygglov. Samtliga rapporter återfinns även på NNRs hemsida se. Kommunerna utövar tillsyn över ett flertal lagstiftningar och verksamhetsområden. Genom att företag i sin verksamhet omfattas av olika regelverk och därmed olika tillstånds- och tillsynsförfaranden innebär det att de måste orientera sig om en mängd olika regelverk, ha kontakt med flera kommunala förvaltningar och tjänstemän, vilket gör att processen kan bli väldigt lång och tidskrävande. Ett sätt att komma tillrätta med detta är att kommunen inrättar en funktion i form av en väg in till kommunen, ofta benämnd som företagslots. NNRs undersökning visar att den överväldigande majoriteten, 172 av de 197 kommuner, som svarat på NNRs fråga om kommunen har en person eller funktion som kan vägleda företagen till rätt person och information inom den kommunala förvaltningen (en s k företagslots eller en väg in till kommunen )? anger att de har en sådan. Idag saknas en definition av vad en sådan funktion är och ska göra. Detta har lett till att organisationen av och innehållet i kommunernas företagslotsar varierar kraftigt. Detta visar inte minst de kommentarer kommunerna själva lämnat i anslutning till sina svar. NNR har inte undersökt innehållet i och kvaliteten på företagslotsarna i de enskilda kommunerna, utan endast undersökt huruvida kommunerna säger sig ha någon form av företagslots. Företagen och dess organisationer vill att kommunen inrättar en enda kontaktpunkt för information, service och tillstånd. NNR rekommenderar därför Sveriges kommuner följande: Alla kommuner ska ha en väg in för företagen, ofta benämnd som företagslots Lotsen ska ge en samlad information om vilka regler som gäller för företagens verksamhet och hur dessa ska uppfyllas. Den ska samordna olika ansökningar och förmedla information mellan olika förvaltningar åt företaget. En person bör få huvudansvaret för att företagets ärende följs upp och hanteras inom rimlig tid, vilket sannolikt leder till bättre företagsklimat i form av bättre service och effektivare handläggning. Kommunernas hemsidor ska innehålla tydlig och lättillgänglig information om regler, krav och avgifter som gäller för företagens olika verksamheter Information om regler, krav, avgifter och kontaktpersoner måste finnas lättillgängliga på kommunens hemsida och anpassad efter företagens behov, för att företagen snabbt och enkelt ska få kunskap om villkoren för deras verksamhet. 6 Regelförenkling på kommunal nivå

7 1.2 SERVERINGSTILLSTÅND Sammanfattning NNRs rapport om serveringstillstånd är den andra i raden av fyra rapporter om regelförenkling på kommunal nivå och handlar om hur långa handläggningstider kommunerna har för att utfärda ett serveringstillstånd, vilka avgifter de tar för tillstånd och tillsyn samt om kommunerna har några servicegarantier. Denna och övriga rapporter återfinns även på NNRs hemsida, NNRs undersökning visar på mycket stora skillnader mellan kommunerna när det gäller handläggningstider för ett serveringstillstånd. Handläggningstiderna kan variera med upp till nio veckor mellan olika kommuner för samma typ av ärende. Knappt hälften av de kommuner som svarat på undersökningens fråga om servicegarantier för serveringstillstånd uppgav att de hade detta. De flesta garantier var dock mer utformade som riktlinjer och ambitionsnivåer än uttalade löften och åtaganden gentemot företagen. Skillnaderna var också stora, som mest 13 veckor, mellan hur lång tid garantierna lovar att ett tillståndsärende tar. Avgifterna varierar kraftigt mellan kommunerna. Tillståndsavgiften för den dyraste kommunen var 14 gånger högre än för den billigaste kommunen samtidigt som det skilde nästan kr i tillsynsavgift mellan den billigaste och dyraste kommunen. Det verkar heller inte alltid finnas ett självklart samband mellan nedlagd tid på tillsynen och den tillsynsavgift som utgår från kommunerna. Tillsyn sker i regel ofta, minst en gång per år. Samtidigt uppger den övervägande majoriteten av kommunerna i NNRs undersökning att de debiterar tillsynsavgift även om inte tillsyn på plats och dokumentationskontroll genomförs. Sammantaget visar NNRs undersökning också att skillnaderna mellan kommunerna inte tycks vara beroende av var kommunerna ligger eller vilka typer av kommuner de är. Med anledningen av undersökningens resultat rekommenderar NNR följande inför 2012: Alla kommuner ska ha en servicegaranti för serveringstillstånd. Servicegarantin bör innehålla ett åtagande för kommunen att fatta beslut om ett serveringstillstånd inom en viss given tid efter det att ansökan är komplett liksom att tillståndsavgiften minskas eller efterskänks om kommunen inte uppfyller garantin. Garantin bör även innehålla åtaganden om att företagen tillförsäkras tydlig information om vad en ansökan ska innehålla, hur och när beslut fattas samt vem de kan vända sig till med frågor och klagomål. Regelförenkling på kommunal nivå 7

8 Kommunerna bör ta maximalt tre veckor på sig att fatta beslut om ett serveringstillstånd. Ju snabbare ett tillstånd medges desto fortare kan företaget komma igång med sin verksamhet. Det är redan idag möjligt för vissa kommuner att fatta beslut om ett serveringstillstånd inom tre veckor från det att ansökan är komplett, varför denna tidsperiod bör gälla som huvudregel för samtliga kommuner och innefattas i en servicegaranti. Kommunernas avgifter bör ha en tydligare koppling till kommunens motprestation gentemot det enskilda företaget. Det ska vara tydligt när och för vad företagen betalar en avgift. Beträffande tillsyn bör detta ske huvudsakligen då tillsynen genomförs på plats eller när företagens dokumentation kontrolleras. Det bör också finnas en tydligare koppling till den arbetsinsats kommunen har för det enskilda företaget när avgifter beräknas/fastställs. Kommunerna bör löpande utvärdera vilka effekter deras tillämpning av regelverket får för företagen. 8 Regelförenkling på kommunal nivå

9 1.3 MILJÖFARLIG VERKSAMHET Sammanfattning NNRs rapport om miljöfarlig verksamhet är den tredje i raden av fyra rapporter om regelförenkling på kommunal nivå och handlar om kommunernas avgifter för anmälan av miljöfarlig verksamhet samt avgifter och rutiner för tillsynsarbetet. Denna och övriga rapporter återfinns även på NNRs hemsida, NNRs undersökning visar på mycket stora skillnader mellan kommunerna när det gäller avgifter för anmälan av miljöfarlig verksamhet. Skillnaden i avgift varierar mellan 0 kronor i de kommuner med lägst avgift till kr i den kommun med högst avgift. Tillsynsavgifterna varierar också kraftigt mellan kommunerna och avgiftens storlek ligger mellan 0 kr och kr per år. Även tillsynsfrekvensen varierar stort mellan kommunerna. Drygt hälften (54 %) av kommunerna i undersökningen gör en årlig dokumentationskontroll medan övriga gör dokumentationskontroll vart annat år eller mer sällan. En dryg tredjedel (39 %) av kommunerna gör en årlig tillsyn på plats och övriga kommuner gör tillsyn på plats vart annat år eller mer sällan. Trots detta tar en överväldigande majoritet (89 %) av kommunerna ut en årlig tillsynsavgift även om det inte sker tillsyn varje år. Det kan även uppmärksammas att de få kommuner som angett att de inte tar ut någon avgift för anmälan och tillsyn därigenom låter hela kostnaden finansieras av skattemedel. Bland företagen finns givetvis olika syn på vilken typ av tillstånds- och tillsynsarbete som skall finansieras via skattsedeln och vilka som helt eller delvis skall finansieras via avgifter och därför krävs att kommunen tydligt redovisar hur man gjort bedömningen. Med anledningen av undersökningens resultat rekommenderar NNR följande inför 2012: Alla kommuner ska tydligt redovisa vilka faktorer som tagits med när man räknat fram avgiftsnivåerna för anmälan och tillsyn av miljöfarlig verksamhet. De kostnader för personal, utbildning, information och administration etc. som kommunen tagit med när avgiften beräknats bör tydligt framgå av hemsidor och informationsmaterial. Kommunerna ska visa på sambandet mellan den tillsynsavgift som företagen betalar och kommunens motprestation i form av tillsynsarbete. Det ska vara tydligt när och för vad företagen betalar en avgift. Om en kommun väljer att slå ut avgiften över flera år bör det framgå att så är fallet och att syftet med en årlig avgift är att sprida kostnaden för den kontrollinsats som sker vart annat eller var tredje år. Kommunerna bör löpande utvärdera vilka effekter deras tillämpning av regelverket får för företagen. Regelförenkling på kommunal nivå 9

10 1.4 BYGGLOV Sammanfattning NNRs rapport om bygglov är den fjärde och sista i raden av fyra rapporter om regelförenkling på kommunal nivå och handlar om hur långa handläggningstider kommunerna har för att utfärda ett bygglov, vilka avgifter de tar för bygglovet, samt om kommunerna har några servicegarantier. Denna och övriga rapporter återfinns även på NNRs hemsida, NNRs undersökning visar på mycket stora skillnader mellan kommunerna när det gäller handläggningstider för bygglov. Handläggningstiderna kan variera med upp till nio veckor mellan olika kommuner för samma typ av ärende. Knappt hälften av de kommuner som svarat på undersökningens fråga om servicegarantier för bygglov uppgav att de hade detta. De flesta garantier var dock mer utformade som riktlinjer och ambitionsnivåer än uttalade löften och åtaganden gentemot företagen. Skillnaderna var också stora, som mest åtta veckor, mellan hur lång tid garantierna lovar att ett bygglovsärende tar. Avgifterna för bygglov och bygganmälan varierar kraftigt mellan kommunerna och den dyraste kommunen hade nio gånger högre bygglovsavgift än den billigaste kommunen. En tredjedel av de kommuner som deltog i undersökningen uppgav att de inte bedömer att de kommer att kunna lämna bygglovsbesked inom tio veckor såsom nya plan- och bygglagen kräver. Med anledningen av undersökningens resultat rekommenderar NNR följande inför 2012: Alla kommuner ska ha en servicegaranti för bygglov. Servicegarantin bör innehålla ett åtagande för kommunen att fatta beslut om ett bygglov inom en viss given tid efter det att ansökan är komplett liksom att bygglovsavgiften minskas eller efterskänks om kommunen inte uppfyller garantin. Garantin bör även innehålla åtaganden om att företagen tillförsäkras tydlig information om vad en bygglovsansökan ska innehålla samt hur och när beslut fattas samt vem de kan vända sig till med frågor och klagomål. Kommunerna bör ta maximalt tre veckor på sig att fatta beslut om ett bygglov som följer detaljplan. Ju snabbare ett bygglov medges desto fortare kan företaget komma igång med sin verksamhet. Det är redan idag möjligt för vissa kommuner att fatta beslut om bygglov som följer detaljplan inom tre veckor från det att ansökan är komplett. Kommunerna bör överväga att kategorisera olika typer av bygglovsärenden och sätta ett tak för handläggningstiden därefter. 10 Regelförenkling på kommunal nivå

11 Kommunernas bygglovsavgifter bör ha en tydlig koppling till kommunens motprestation gentemot det enskilda företaget. Det ska vara tydligt när och för vad företagen betalar en avgift. Likaså bör det framgå tydligare än vad som idag verkar vara fallet hur kommunen väljer att sätta nivån på och beräkna bygglovsavgiften utifrån sin arbetsinsats/kostnad gentemot det enskilda företaget. Kommunerna måste tillföra resurser så att bygglovsbesked enligt kraven i nya planoch bygglagen kan ges inom den föreskrivna tiden tio veckor. Flera kommuner gör idag bedömningen att de med dagens resurser inte kan lämna ett bygglovsbesked inom tio veckor. Kommunerna bör löpande utvärdera vilka effekter deras tillämpning av regelverket får för företagen. Regelförenkling på kommunal nivå 11

12 2. Beskrivning av undersökningen NNRs projekt om regelförenkling på kommunal nivå byggde på en webbenkät (undersökning) till Sveriges samtliga kommuner med frågor om handläggningstider, servicegarantier och avgifter för områdena serveringstillstånd, miljöfarlig verksamhet, bygglov liksom om kommunerna ansåg sig ha en s.k. företagslots (en väg in) till kommunen. För att kunna jämföra kommunernas svar med varandra konstruerade NNR företagsexempel utifrån vilka frågorna ställdes och hänvisades till. Samtliga frågor avsåg verksamhetsåret Företagsexemplen var följande: Serveringstillstånd - Restaurang/restaurangverksamhet som 2009 omsatte ca 2,2 miljoner kr. Miljöfarlig verksamhet - Biltvätt för tvättning av fler än personbilar per kalenderår. Bygglov - Bygglovsansökan från ett företag gällande en tillbyggnad av en industrifastighet med 300 kvadratmeter. Fastigheten angränsar till ett bostadsområde med 50 småhus. Frågorna som ställdes på respektive område var följande: Serveringstillstånd 1. Uppskatta hur lång handläggningstiden i kommunen är för en ansökan om stadigvarande serveringstillstånd avseende servering till allmänheten till kl. 02:00 från det att en komplett ansökan inkommit till dess beslut fattats. 2. Har kommunen någon form av servicegarantier som anger hur lång tid (maxgräns) handläggningen av en ansökan om stadigvarande serveringstillstånd avseende servering till allmänheten bör ta? Om ja, ange antal veckor. 3. Uppskatta hur stor avgiften blir för att få ett nytt stadigvarande serveringstillstånd avseende servering till allmänheten till kl. 02:00 för vårt restaurangexempel. 4. Uppskatta kostnaden (i kr) och tiden (i timmar) för vad vårt restaurangexempel som innehar serveringstillstånd avseende servering till allmänheten till 02:00 betalar i årlig tillsynsavgift Miljöfarlig verksamhet 5. Uppskatta hur stor avgiften blir för anmälan av en biltvätt. (klassningskod 50.10) 6. Uppskatta kostnaden (i kr) och tiden (i timmar) för vad en biltvätt (klassningskod 50.10) normalfallet betalar i tillsynsavgift per år. 12 Regelförenkling på kommunal nivå

13 Bygglov 7. Uppskatta hur många veckor handläggningen tar av ett bygglovsärende i kommunen som följer gällande planbestämmelser från det att ansökan är komplett till dess beslut fattas. 8. Har kommunen någon form av servicegarantier som anger hur lång tid (maxgräns) handläggningen av ett bygglov som följer gällande planbestämmelser bör ta från det att ansökan är komplett till dess beslut fattats? 9. Uppskatta hur stor den sammanlagda avgiften blir för bygglov och bygganmälan blir i ett bygglovsärende i kommunen som följer gällande planbestämmelser (avgiften avsåg år 2010). 3. Redovisning av centerkommunernas svar på NNRs enkät Nedan redogörs för hur de centerpartistiska kommunerna svar på enkäten för områdena serveringstillstånd, miljöfarlig verksamhet (biltvätt) och bygglov. NNR har definierat kommunerna som centerpartistiska i de fall ordförandeposten i kommunstyrelsen innehas av centerpartiet. Samtliga siffror, inklusive de som gäller för Sverige som helhet, hänförs till den komplettering av kommunernas svar som NNR gjorde i november Regelförenkling på kommunal nivå 13

14 Serveringstillstånd i centerkommunerna Kommunnamn 1. Handläggningstid i veckor -servertingstillstånd 2. Servicegaranti i veckor -serveringstillstånd 3. Tillståndsavgift i kr -serveringstillstånd 4. Tillsynsavgift i kr -serveringstillstånd Sverige max Sverige min Aneby 4--6 ja Borgholm Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 3 Dals Ed 4--6 nej Eda 7--9 nej Ej svarat Ej svarat 5 Eksjö 7--9 ja Falkenberg 1--3 ja Ej svarat 7 Falköping 4--6 nej Gagnef 7--9 nej Heby 4--6 ja Herrljunga Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 11 Hudiksvall nej Hultsfred 4--6 nej 7600 Ej svar 13 Hylte 4--6 nej Högsby 4--6 nej Karlsborg nej Kinda Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 17 Krokom Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 18 Lekeberg 4--6 ja Leksand nej Mellerud 4--6 nej Mönsterås 4--6 ja Osby Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 23 Perstorp Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 24 Rättvik 4--6 Ej svarat fast+rörlig 25 Storuman 4--6 nej 5500 Ej svarat 26 Strängnas 1--3 ja Sunne 4--6 ja Ej svarat 28 Svenljunga 7--9 nej Säffle 4--6 nej Söderköping Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 31 Tanum 4--6 nej Torsås Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 33 Tranemo 1--3 nej Uppvidinge Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 35 Valdemarsvik Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 36 Vansbro 7--9 ja Vindeln Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 38 Värnamo 7--9 ja Ydre 7--9 nej Åre Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 41 Årjäng 4--6 nej 6000 Ej svarat 42 Älmhult 4--6 nej Älvdalen 7--9 ja Östhammar 1--3 ja Ej svarat 14 Regelförenkling på kommunal nivå

15 Miljöfarlig verksamhet och bygglov i centerkommunerna Kommunnamn 5. Anmälningsavgift i kr -biltvätt 6. Tillsynsavgift i kr -biltvätt 7. Handläggningstid i veckor -bygglov 8. Servicegaranti i veckor -bygglov 9. Sammanlagd avgift i kr -bygglov och bygganmälan Sverige max Sverige min Aneby Saknar biltvätt Saknar biltvätt 4--6 ja Borgholm Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 3 Dals Ed Ej svarat Ej svarat 4--6 ja Eda Saknar biltvätt Saknar biltvätt 4--6 nej Eksjö nej Falkenberg ja Falköping Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 8 Gagnef Ej svarat 1625 Ej svarat Ej svarat Ej svarat 9 Heby Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 10 Herrljunga Saknar biltvätt Saknar biltvätt Ej svarat Ej svarat Ej svarat 11 Hudiksvall nej Hultsfred Ej svarat Ej svarat Ej svarat 13 Hylte Saknar biltvätt Saknar biltvätt Ej svarat Ej svarat Ej svarat 14 Högsby Saknar biltvätt Saknar biltvätt 4--6 nej Karlsborg Saknar biltvätt Saknar biltvätt 1--3 ja Kinda Ej svarat Ej svarat Ej svarat 17 Krokom Saknar biltvätt Saknar biltvätt 1--3 nej Lekeberg Ej svarat Ej svarat 4--6 ja Leksand nej Mellerud Ej svarat Ej svarat 4--6 nej Mönsterås ja Osby Ej svarat Ej svarat 4--6 ja Perstorp Ej svarat Ej svarat Ej svarat 24 Rättvik Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 25 Storuman 0 0 Ej svarat Ej svarat Ej svarat 26 Strängnas nej Sunne ja Svenljunga Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 29 Säffle Ej svarat Ej svarat 1--3 nej Söderköping Ej svarat Ej svarat 4--6 nej Tanum Ej svarat 9870 Ej svarat Ej svarat Ej svarat 32 Torsås Saknar biltvätt Saknar biltvätt Ej svarat Ej svarat Ej svarat 33 Tranemo Saknar biltvätt Saknar biltvätt 1--3 ja Uppvidinge Saknar biltvätt Saknar biltvätt Ej svarat Ej svarat Ej svarat 35 Valdemarsvik Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 36 Vansbro Ej svarat Ej svarat Ej svarat 37 Vindeln Ej svarat Ej svarat 4--6 ja Värnamo nej Ydre Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 40 Åre Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 41 Årjäng Ej svarat Ej svarat 4--6 nej Älmhult ja Älvdalen Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat Ej svarat 44 Östhammar Ej svarat Ej svarat 4--6 ja Regelförenkling på kommunal nivå 15

16 Näringslivets Regelnämnds, NNR, medlemmar Fastighetsägarna Sverige Finansbolagens Förening Fondbolagens Förening FöretagarFörbundet Företagarna Lantbrukarnas Riksförbund Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen Svenska Handelskammarförbundet Svenska Petroleum Institutet Svensk Energi Svensk Fjärrvärme Svensk Industriförening Svenskt Näringsliv Medverkande Näringslivets Regelnämnd Jens Hedström, VD och ansvarig utgivare Andrea Femrell, sakkunnig och rapportförfattare Oscar Fredriksson, sakkunnig och rapportförfattare 16 Regelförenkling på kommunal nivå

17 Regelförenkling på kommunal nivå 17

18 Näringslivets Regelnämnd, NNR Näringslivets Regelnämnd, NNR, bildades år 1982 och är en oberoende, politiskt obunden ideell förening helt finansierad av sina medlemmar. Bland medlemmarna finns 14 svenska näringslivsorganisationer och branschförbund som tillsammans representerar drygt företag. Det betyder att NNR talar för alla aktiva företag i Sverige som har en anställd eller fler, i alla branscher och av alla storlekar. NNRs uppgift är att förespråka och verka för enklare och mer företagsvänliga regler samt en minskning av företagens uppgiftslämnande i Sverige och EU. NNR samordnar näringslivets granskning av konsekvensanalyser av förslag till nya eller ändrade regler samt koordinerar näringslivets regelförenklingsarbete på nationell- och EUnivå. Detta fokuserade verksamhetsområde gör att NNR är unikt bland näringslivsorganisationer i Europa. Mer information om NNR finns på Näringslivets Regelnämnd, NNR Box Stockholm Telefon: E-post: info@nnr.se Hemsida: 18 Regelförenkling på kommunal nivå