GÖTEBORGS UNIVERSITET

Transkript

1 Rektor SAMMANFATTNING Dm Bl 5731/09 1/1 Universitetsstyrelsen Budgetunderlag ror Göteborgs universitet Universitet och högskolor uppdras årligen att inkomma med budgetunderlag till regeringen för kommande treårsperiod. Enligt direktiven ska redovisningen omfatta en beskrivning av de strategiska inriktningar som beslutats och de väsentligaste omprioriteringar som planeras under perioden Budgetunderlaget ska också innehålla en resultatbedömning samt, i tabellbilagor, en beräkning av intäkter och kostnader för perioden. I redovisningen ska lämnas prognoser för nuvarande verksamhetsvolym och önskemål om förändringar, främst utökningar, som finns för kommande period. Sannolikheten för att dessa önskemål tillgodoses är låg. Förslaget har utarbetas i samråd med berörda avdelningar inom gemensamma förvaltningen och behandlats i ledningsrådet Budgetunderlag innehåller i korthet: " Regeringens utbildningsuppdrag bedöms kunna uppfyllas inom perioden. " Vissa önskemål om utökade satsningar och omdispositioner inom anslaget för utbildning. Konstnärliga utbildningar och idrottsutbildningar har tagits upp tidigare medan merkostnader på grund av kårobligatoriet och fortsatt satsning på entreprenörsutbildningar samt utbildning i slöjd och kulturhantverk är nya förändringsförslag. Il Il Inom forskning beskrivs de främst prioriterade åtgärderna såsom utvärdering, styrkeolnråden och medfinansiering av strategiska forskningsområden. Vissa önskemål om utökat forskningsanslag, alla har tagits upp tidigare utan att röna framgång. Önskemålen bedöms ändå som aktuella och tas upp som ett led i den argumentation som förs mellan universitetet och utbildningsdepartementet. Förslag till beslut Styrelsen beslutar att fastställa föreliggande förslag till budgetunderlag för Göteborgs universitet för perioden Kristina Johansson Rektor Vasaparken, Box] 00, SE Göteborg 03] , 03] 786 ]064 (fax)

2

3 Rektor FÖRSLAG dm Bl 5731/09 1/8 Utbildningsdepartementet Budgetunderlag ror Göteborgs universitet Budgetunderlag är disponerat enligt nedanstående. l) Sammanfattande bedömning 2) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå a. Förslag inom nuvarande anslagsnivå b. Förslag med förstärkt anslagsnivå 3) Forskning och utbildning på forskamivå a. Förslag med förstärkt anslagsnivå 4) Investeringar i anläggningstillgångar 5) Lokalfrågor 6) Räntekonto och kredit i Riksgäldskontoret 7) Avgiftsbelagd verksamhet 1) Sammanfattande bedömning Forskning med såväl bred som spets ska stärkas och balans ska eftersträvas mellan forskning och utbildning inom så kallade kompletta miljöer. En omfattande utvärdering av all forskning har inletts och genomförs under 2010 och Resultatet kommer att vara vägledande för kommande strategiska satsningar. En policy för utbildning på avancerad nivå har beslutats i syfte att stärka dessa utbildningar och en översyn av all programutbildning inleds under Inom de åtta styrkeområden som identifierades i forsknings- och utbildningsstrategier har utvecklingsprogram tagits fram som ligger till grund för en treårig satsning. Finansiering sker dels genom de nya anslag som erhölls i forskningsproppen, dels genom omprioriteringar. Dessutom kommer de strategiska forskningsområden där universitetet deltar erhålla ett tillskott som motsvarar 50 procent av statens tilldelning för att stärka forsknings- och utbildningsområdet i fråga. Det ekonomiska resultatet för 2009 är 212 mkr och kommer tillsammans med tidigare års överskott finansiera strategiska åtgärder för att stärka universitetets konkurrenskraft. Under Universitetsledningens kansli Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

4 2/ ges stimulans till investeringar i infrastruktur som stödjer studenter och/eller forskning. Ett internationellt gästforskarprogram är ytterligare en åtgärd i arbetet med att stärka konkurrenskraften. Göteborgs universitet arbetar målmedvetet med att realisera forsknings- och utbildningsstrategierna får Arbetet med att omforma utbildningsstruktur och att omprioriteringar inom forskning genomfårs inom befintliga anslagsramar. I fåreliggande budgetunderlag lyfts även fram fårslag som ligger utanfår möjligheterna till interna omfårdelningar. I prioriteringsordning vill universitetet fåreslå följande inom ramen för anslaget får utbildning på grundnivå och avancerad nivå ett höjt avräkningstak för konstnärliga utbildningar samt rätt att fritt avräkna idrott. Som fårändringsförslag fåreslås i prioriteringsordning att utbildningsanslaget förstärks med anledning av avveckling av kårobligatoriet med 8 mkr satsningen på spetsutbildningar inom entreprenörskap och innovation permanentas med 5,1 mkr kandidatprogram får ledarskap i slöjd och kulturhantverk Universitetet arbetar aktivt för att stärka utvalda delar av forskningen och resurser skapas genom omfördelningar. Följande förändringsfårslag är mycket prioriterade av universitetet men kräver en förstärkning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. I prioriteringsordning vill Göteborgs universitet lyfta fram; en fårstärkning av konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå med totalt 16 mkr en fårstärkning av utbildningsvetenskaplig forskning knuten till lärarutbildning med totalt 20 mkr att Göteborgs universitet får ett innovationskontor en nationell satsning på marin infrastruktur om totalt 70 mkr 2) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Universitetet tillhör det fåtal högskolor som har haft sparade prestationer gentemot regeringens takbelopp. Ett överskott har skapats på universitetsgemensam nivå genom intern återbetalning tidigare år från fakultetsnämnderna, vilket medrår viss handlingsfrihet i den interna planeringen. Överskottet har inte kunnat användas till en generell höjning av interna prislappar eftersom detta överskott är avengångskaraktär. En alltfår hög intern resurstilldelning riskerar att en får hög kostnadsnivå permanentas. Istället har överskottet använts till att finansiera utvecklings- och omställningsåtgärder inom grundutbildning. Det ekonomiska överskottet inom utbildningsanslaget har också använts för att stärka universitetets mastersprogram vilket ligger i linje med forsknings- och utbildningsstrategierna. Inför bå 2009 och 2010 har 11 mkr fördelats ut i relation till andel studenter.

5 3/8 Den alltför låga statliga pris- och löneomräkningen kräver en kontinuerlig effektivisering av verksamheten, vilket leder till urholkning av undervisningstäthet. I ett försök att internt motverka detta har viss omfördelning gjorts av ersättningsnivåerna till de lägst ersatta utbildningsområdena inför Bedömning av utfall iförhållande till uppdrag Utfallet för bå 2009 gentemot takbeloppet är ett överskridande om ca 12 mkr. Universitetets strategiska mål är att utbildningen inte ska ytterligare öka i volym utan att istället skall en bättre balans mellan forskning och utbildning uppnås. Detta mål har dock delvis fått åsidosättas med anledning av utvecklingen av arbetsmarknaden och det stora intresset från yngre att studera. Ledningen har istället uppmanat fakultetsnämnderna att öka sin utbildningsvolym och även infört ekonomiska incitament för detsamma. För perioden beräknar universitetet att ingen återbetalning av takbelopp kommer att ske. Utbildningsvolym på kort och lång sikt På kort sikt är utbildningsuppdraget ca helårsstudenter inklusive de tillfälliga 325 platser som tillfördes i budgetpropositionen för Denna utbildningsvolym bedömer universitetet kan uppnås. När studieavgifter införs bedömer universitetet antalet internationella studenter kommer att minska med personer. Volymen är svår att bedöma men skattningen är gjord utifrån de undersökningar som finns. Om detta bortfall kan ersättas med fler inhemska studenter beror på hur arbetsmarknaden utvecklas och då särskilt för yngre personer. Universitetet rekryterar ca två tredjedelar av sina nybörjare från Västra Götaland och Hallands län. I och med att många är varslade inom industrin finns ett sökandeunderlag men det är oklart hur stor andel som är behöriga samt om de har ekonomiska möjligheter att studera. Erfarenheterna från studievägledning på Volvo visar att få är studiemotiverade, än färre är villiga att ta studielån och nivån på studiestödet avskräcker ytterligare. Studiestödsfrågan är mycket viktig faktor för den framtida utvecklingen av utbildningsvolymen. På längre sikt, från 2013 och framåt, bedömer universitetet att en utbildningsvolym på ca helårstudenter är rimlig. Det innebär ett något lägre utbildningsuppdrag än dagens och att de tillfälliga platserna inte permanentas. Förhoppningsvis har arbetsmarknaden förbättrats vilket medför fler alternativ för yngre än studier, ungdomskullarna är mindre och minskningen av avgiftsskyldiga studenter har inte helt kompenserats med andra studenter, svenska eller internationella. 2a) Förslag inom nuvarande anslagsnivå Konstnärliga utbildningar Under ett antal år har universitetet internt ersatt fler konstnärliga utbildningsplatser än som ges rätt att avräkna. Anledningen är att de konstnärliga utbildningarna har gott söktryck, den avancerade nivån har utvecklats väl och attraherar utländska studenter. Samtidigt har universitetet också omprioriterat resurser till konstnärlig forskning, i enlighet med vår strategi om kompletta miljöer. Inom detta område har ett stort antal fristående kurser inrättats för att möta efterfrågan bland annat från yrkesverksamma konstnärer. Denna omfördelning har lett till att universitetet i ännu högre grad än tidigare överskrider avräkningstaken för de

6 4/8 konstnärliga utbildningsområdena. Mellanskillnaden i avräkning mot takbeloppet uppgår till 60 mkr. Konstnärer behöver en bredare kompetens än den rent konstnärliga och innovation och entreprenörskap blir nyckelmoment för att skapa en egen arbetsmarknad. Uppföljning av tidigare studenter visar att en högre andel än genomsnittet också är verksamma som företagare. En tvärande masterutbildning i Business design startade 2008 vilket förstärker den innovativa miljön inom universitetet. Forskningen har stärkts genom en donation från Torsten Söderbergs stiftelse i Design Management. Inom såväl forskning som utbildning samverkar universitets konstnärliga verksamhet med andra delar av universitetet, vilket ger unika förutsättningar för flera utbildningar. ' Göteborgs universitet äskar därför precis som tidigare år att avräkningstaken för design höjs till 550, för konst till 205, för musik till 550, för teater till 40 samt för media till 40. Förändringen föreslås inom ramen för befintligt takbelopp. Utbildningar inom idrott I november 2009 gick startskottet för nybyggnation av ett nationellt kunskapscentrum för idrottslig prestationsutveckling och hälsofrämjande arbete. Det är en tvärfakuitativ satsning för tillämpad utbildning och forskning inom idrott, hälsa och kost och ligger i linje med universitetets profilområde hälsa. Universitetet har under 2009 inrättat en Nationell forskarskola i idrottsvetenskap samt startat nya utbildningar i hälsopromotion (idrott och kostvetenskap) och Sports Coaching. Söktrycket har varit mycket stort och intresset från region, kommun och föreningsliv likaså. Under 20 l Oförstärks området ytterligare med en professor, tre docenter samt nyrekrytering av minst sex lektorer. Forskarutbildning och avancerad nivå kommer att fokuseras med målsättningen att bli nationellt ledande inom området. Möjligheterna till ytterligare utbyggnad finns men begränsas av att universitetet bara får avräkna idrott inom lärarutbildning. Universitet önskar därför att inom befintligt takbelopp får rätt att avräkna idrott utan begränsning till lärarutbildning. 2b) Förslag med förstärkt anslagsnivå Förstärkning av utbildningsanslagetpga av kårobligatoriets avveckling Universitetet och studentkårerna har under hösten gemensamt arbetat fram ett förslag till organisation och uppgifter för kårverksamheten. Den utbildningsbevakning och det sociala arbetet som idag sker inom kårerna bedömer universitetet som mycket viktigt för studenterna och är därför mån om att detta kan upprätthållas. Det är mycket olyckligt att statsbidraget för kårverksamhet är så väsentligt mycket lägre än vad utredningen föreslog. Universitetet har därför sett det som nödvändigt att, i likhet med flera andra universitet, avsätta ur sina anslag medel för kårverksamheten. Merkostnaden för universitetet beräknas till 8 mkr. Universitetet äskar därför en motsvarande förstärkning av prislapparna för att inte denna reform ska urholka utbildningskvaliteten ytterligare. Permanent satsning på spetsutbildning inom entreprenörskap och innovation Universitetet erhöll tillsammans med Chalmers en av två spetsutbildningar i entreprenörskap och innovation. Utbildningen har tillförts extra resurser om 5,1 mkr för

7 5/ Dessa medel ska användas för att stärka utbildningen till en hög internationell klass. Universitetet förutsätter att regeringen fullföljer denna satsning och att ett permanent tillskott om 5,1 mkr ges utanför ordinarie takbelopp från och med Kandidatprogram i ledarskap i slöjd och kulturhantverk Nämnden för hemslöjdsfrågor och institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet har inlett ett samarbete i syfte att utveckla ett treårigt program för ledarskap i slöjd och kulturhantverk. Ett förprojekt bedrivs just nu med finansiering från bland annat Västra Götalandsregionen och universitetet är beredd att stå för utvecklingskostnader för ett nytt program. Programmet kommer att ha både teoretiska och praktiska inslag av slöjd och konsthantverk men även ledarskap, pedagogik, företagsekonomi och entreprenörskap är tänkta att ingå vilket kräver medverkan från olika delar inom universitetet. Universitet har som ovan redovisats redan uttömt sina möjligheter att ytterligare omfördela till konstnärliga utbildningsområden och för att möjliggöra denna utbildning krävs ett höjt avräkningstak om 20 hst design och 15 hst konst från och med ) Forskning och utbildning påforskarnivå Göteborgs universitet kommer att genomföra en omfattande utvärdering av all forskning och vidareutveckla den modell som använts tidigare vid andra svenska universitet. Resultatet kommer att vara vägledande för det strategiska arbetet framöver. Samtidigt pågår arbetet att realisera de fastställda forsknings- och utbildningsstrategierna. Samordnare för universitetets styrkeområden har tagit fram utvecklingsplaner som har bedömts av universitetets internationella Advisory board. Utifrån deras bedömningar har rektor beslutat om en treårig finansiering. Hittills har sju av åtta områden fått klartecken och 145 mkr har fördelats. Därtill kommer de delar av de strategiska forskningsområdena som universitetet medverkar inom erhålla ett uppdrag att stärka närliggande utbildning och forskning. I uppdraget ingår att ta fram en långsiktig strategi för att utveckla forsknings- och utbildningsområdet och därvid ta tillvara flera kunskapsområden inom universitetet, en ledningsstrategi samt förslag till utvärdering. För detta ändamål har drygt 45 mkr reserverats tom Universitetets mål är att stärka vår konkurrenskraft. Utfallet kommer inte att kunna mätas på kort sikt men avsikten bakom ovanstående åtgärder att på lång sikt kommer universitetet bättre kunna konkurrera om tillkommande medel. Den nationella forskningspolitiken tenderar att negligera den starka forskning som finns inom humaniora och samhällsvetenskap. Universitetet måste balansera mellan inriktningen på den statliga forskningspolitiken och vårt samhällsansvar som kräver god forskning även utanför teknik och medicin. Universitetet har valt att revidera den interna fördelningen av fakultetsmedel så att tio procent fördelas efter prestationer i form av erhållna externa medel och antal publikationer. 3 a) Förslag med iorstärkt anslagsnivå Konstnärligforskning och utbildningpåforskarnivå Den konstnärliga forskningen vid Göteborgs universitet står sig mycket starkt i en nationell jämförelse och även stark internationellt sett. Detta har uppnåtts utan särskilda statliga satsningar utan universitetet har internt omfördelat resurser för att stärka konstnärlig

8 6/8 forskning. Den konstnärliga forskningen har möjliggjorts genom en medveten satsning under en lång följd av år och solidarisk finansiering. För närvarande arbetar man för att utveckla olika sätt att mäta konstnärlig forskning som inte låter sig fångas med traditionella metoder. Det leder till att vår forskning inte heller kan komma i fråga när statens fördelning efter kvalitetsmått som endast premierar traditionell forskning. De konstnärliga mastersprogrammen attraherar många internationella studenter och utbildning på forskarnivå har byggts upp till att omfatta 60 personer och 15 doktorsexamina har utfårdats. För att vidareutveckla och utvidga den vetenskapligt grundande konstnärliga forskningen äskas därför ett höjt anslag för det konstnärliga området om 7 mkr bå 2011, med 7 mkr 2012 och med 2 mkr bå Utbildningsvetenskapligforskning knuten til/lärarutbildning En ny lärarutbildning förbereds med utgångspunkt från utredningen En hållbar lärarutbildning och universitetet instämmer i dess analys av behovet av resurser för forskning och utbildning på forskarnivå för lärarutbildningen. Genom universitetets erkänt starka forskningsmiljö anser vi oss väl rustade att utveckla forskningen ytterligare. De senaste åren har anslagen stärkts genom omfördelningar men möjligheterna till ytterligare omfördelningar är begränsade. Genom dessa satsningar har en forskarskola, CUL, startats med syfte att främja utveckling av forskning knuten till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet samt att verka för forskningsanknytning av den grundläggande lärarutbildningen. Till forskarskolan antas forskarstuderande med en lärarutbildningsexamen och inför antagningen för 2009 fanns det mer än hundra sökande. Cirka hälften av de antagna är yrkesverksamma lärare med kommunal finansiering av sin forskarutbildning. De utgör en viktig länk mellan lärarutbildning och arbetsmarknaden. Universitet äskar ett höjt anslag för forskning och utbildning på forskarnivå i anslutning till lärarutbildning om 10 mkr bå 20l Ooch ytterligare 10 mkr 20Il. Göteborgs universitets holdingbolag - innovationskontor Universitetet och Chalmers utvecklar ett nära samarbete kring det innovationskontor som tilldelats Chalmers men formuleringarna i regleringsbrev tillåter inte att detta innovationskontor kan förmedla kapitaltillskott till universitetets holdingbolag - GU Holding. Vid starten 1995 fick GU Holding 6 mkr för drift och investeringar. Sedan dess har investeringskassan växt organiskt och GU Holding har nu investerat ca 69 mkr i över 55 nya affårsideer inom medicin, naturvetenskap, humaniora samt samhäl1s-, informations och kommunikationsvetenskap. Av de 55 finansierade affårsideerna lever idag 37 vidare i aktiebolag, varav 24 finns i GU Holdings ägo. Portföljen är idag diversifierad och består av 26 bolag och 4 affårsprojekt omsatte bolagen ca 250 mkr och sysselsatte omkring 250 personer. Bolagen har dessutom attraherat ytterligare kapital för fortsatt expansion genom åren motsvarande åtta gånger GU Holdings egen investering, det vill säga ca 550 mkr totalt. Totalt har GU Holding hittills återfått 46 mkr genom avyttringar. GU Holding har idag ett ägarinnehav i sin portfölj som kräver en aktiv förvaltning och nya medel för både nyinvesteringar och följdinvesteringar. Universitetet äskar därför att Chalmers innovationskontor görs gemensamt även för Göteborgs universitet och att detta gemensamma innovationskontor ges möjlighet att, efter bolagsvärdering, överföra medel till GU Holding utifrån det anslag som har fördelats till innovationskontoren. Alternativt att universitetets enhet som fungerat som ett innovationskontor sen 10 år (forsknings- och

9 7/8 innovationsservice) får ställningen som innovationskontor och ges möjlighet att efter bolagsvärdering föra över medel till GU Holding. Stärkt infrastrukturför marin forskning Under 20 l Okommer universitetet att särskilt fokusera på forskningens infrastrukturfrågor, varvid särskilt fokus kommer att läggas på samverkansvinster såväl mellan universitetets fakulteter som med Chalmers och Lunds universitet. Forskningspropositionen lyfter särskilt fram satsningar på större, nationella infrastrukturprojekt. Göteborgs universitet anser att även satsningen på havsmiljö bör åtföljas aven särskild infrastruktursatsning. Behoven har beskrivits i Havsmiljöutredningen (SOV 2008:48 kap 7). Med tillgång till moderna forskningsfartyg ökar effekten av satsningen på havsmiljöforskning. Satsningen kräver nationell samordning och det är nödvändigt att forskningstid garanteras under rimliga ekonomiska villkor. Att svenska forskare har tillgång till oceangående forskningsfartyg stimulerar internationellt samarbete och höjer statusen på svensk marin forskning. För marin utbildning och forskning behövs såväl oceangående fartyg som ersättning av Göteborgs universitets fartyg Skagerak, som är nästan 50 år gammalt och alltså närmar slutet av dess naturliga ekonomiska livslängd. Fartyget är ett viktigt inslag i den marina utbildningen som bedrivs inom universitetet. För att i framtiden kunna rekrytera nya forskare/miljöövervakare/miljöanalytiker etc måste en högkvalitativ marin utbildning säkerställas. Den av näringsdepartementet initierade utredning om en samlad redarorganisation med Sjöfartverket som redare fårdigställdes i november Enligt denna utredning är inte någon ersättning för Skagerak planerad inom de närmsta åren (kommunicerat av ansvarig utredare på Sjöfartsverket Tomas Anell). I och med att Skagerak måste ersättas om två år bör en projektering av ett nytt fartyg påbörjas under våren 2010 för att i juni 2012 ett nytt fartyg kan tas i drift. Storleken på investeringen är ca 70 miljoner kronor. 4) Investeringar i anläggningstillgångar Universitetet disponerade en låneram på 619 mkr för Upptagna lån hos Riksgälden var vid utgången av 2009,375 mkr. För budgetåret 2010 har universitetet en tilldelad låneram på 600 mkr. För perioden begär universitetet en oförändrad låneram på 600 mkr. Särskilda satsningar på infrastrukturella satsningar i forskningsmiljöer och studiemiljöer har påbörjats under 2010 och universitetet kommer att öka sina lån hos Riksgälden under perioden. 5) Lokalfrågor Universitet disponerar en lokalyta på nästan kvm vid utgången av Lokalytan har minskat jämfört med 2008 och kommer att minskas ytterligare under de kommande åren. Minskning genomförs av mindre "produktiva" ytor, samtidigt som nytillskott tillförs. Det sistnämnda utgörs främst av "Idrottshögskolan" samt beräknad ombyggnad av "Studenternas Hus". Lokalkostnaderna minskar något under perioden.

10 8/8 6) Räntekonto och kredit i Riksgäldskontoret Universitet bedömer att nuvarande kontokredit på 279 mkr är tillräckligt för planeringsperioden. 7) Avgiftsbelagd verksamhet Universitetet lämnar en redogörelse för avgiftsbelagd verksamhet som utgår från den indelningsgrund som redovisas i Regleringsbrevet för Jämfört med bokslutet för 2009 (477 mkr) beräknas, i stort sett, samma nivå på intäkter av avgifter och andra ersättningar. Universitetet har inte beräknat någon ekonomisk effekt av kommande studieavgifter för studenter utanför EES-området.

11 Tabellbilaga till Budgetunderlag för Tabell 1 Nollförslag Prisnivä för är 2010 ITotal ~,.. i~' II Bokslut Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader VerksamhetsuffafI O O Resultatandel GU Holding 0,2 O O O O Periodens kapitalförändring O O Kommentarer: Med anslag avses de medel som regeringen anvisat universitetet i regleringsbrevet för 2010, i 2010 ärs priser. Anslag till ersättning för klinisk utbildning och forskning inom läkarutbildningen och tandläkarutbildningen ingär (ALF{TUA). I beloppet ingär även särskilda ätaganden. I avgifter och andra ersättningar ingär ingen beräkning av kommande studieavgifter

12 Tabellbilaga till Budgetunderlag för Tabell 2 Nollförslag: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Prisnivä för är 2010 Bokslut Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter Anslag takbelopp särskilda ätaganden ALFjTUA mm Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Periodens kapitalförändring O O Kommentarer: Med anslag avses de medel som regeringen anvisat universitetet i regleringsbrevet för 2010, i 2010 llrs priser. Anslag till ersättning för klinisk utbildning och forskning inom läkarutbildningen och tandläkarutbildningen ingllr (ALFjTUA). I beloppet ingllr även särskilda lltaganden.

13 Tabellbilaga till Budgetunderlag för Tabell 3 Nollförslag: Forskning och utbildning på forskarnivå Prisniv~ för ~r 2010 Bokslut Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter Anslag ALF/TUA mm Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Resultatandel GU Holding 0,2 O O O O Periodens kapitalförändrin O O Kommentarer: Med anslag avses de medel som regeringen anvisat universitetet i regleringsbrevet för 2010, i 2010 års priser. Anslag till ersättning för klinisk utbildning och forskning inom läkarutbildningen och tandläkarutbildningen ingår (ALF/TUA). I anslaget ingår från och med 2009 föreslagen höjning enligt propositionen "Ett lyft för forskning och innovation"

14 Tabellbilaga till Budgetunderlag för Tabell 4 förändringsförslag Prisniv för r 2010 Total Bokslut Prognos Beräknat Beräknat I Beräknat inkl""" \ \ ~. Verksamhetens intäkter Anslag 1) Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall O O Resultatandel GU Holding O O O O O Periodens kapitalförändring O O 1) Med anslag avses de medel som redovisas i nollförslaget och som utökats med föreslagna förändringar.

15 Tabellbilaga till Budgetunderlag för TabellS förändringsförslag: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Prisniv för r 2010 Bokslut Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter Anslag, takbelopp Anslag, särskilda taganden Anslag, ALF/TUA mm förslag till förändring av takbelopp nr förslag till förändring av takbelopp nr förslag till förändring av takbelopp nr Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Periodens kapitalförändring O O Förändringsförslag 1) förstärkning pga ökande kostnader (kärobligatoriets avskaffande) Förändringsförslag 2) fortsatt finansiering av utbildningar inom entreprenörskapjinnovation utanför takbelopp Förändringsförslag 3) utbildning i ledarskap inom slöjd och kulturhantverk (20 hst design, 15 hst konst)

16 Tabellbilaga till Budgetunderlag för Tabell 6 förändringsförslag: forskning och utbildning på forskarnivå Prisnivä för är 2010 Bokslut Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter Anslag Anslag, ALF/TUA mm förslag till förändring förslag till förändring förslag till förändring förslag till förändring 4 Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Resultatandel GU Holding O O O O O Periodens ka italförändrin O O Spec av förändringsförslag; Förändringsförslag 1) konstnärlig forskning och utbildning pä forskarnivä Förändringsförslag 2) utbildningsvetenskaplig forskning knuten tilllärarubildning Förändringsförslag 3) kapitaltillskott GU Holding Förändringsförslag 4) stärkt marin infrastruktur - kan ej ge anslagsspec, dä detta i första hand är en nationell satsning

17 Tabellbilaga till Budgetunderlag för Tabell 7 förslag till låneram Investeril1~.ari Bokslut Prognos Förslag Beräknat Beräknat anläggningstillgångar enligt nollalternativet (mnkr) IS län i Riksgäldskontoret Beräknad nyuppläning varav för investeringar i immateriella anläggn.tillgångar varav för förbättringsutgifter i annans fastighet Beräknad amortering UB län i Riksgäldskontoret Beräknad räntekostnad Ränteantagande för nyuppläning 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 (%) föreslagenlånel"am utifrän totalbudget, inklusive förändrinqar Investeringar som ej skall lånefinansieras Totalt investeringsbehov Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om rsredovisning och budgetunderlag. Utökade investeringar i verksamheten och genom strategiska satsningar p förbättrad infrastruktur inom förskning och utbildning

18 Sammanställning- Budgetunderlag Tabell 8 lokalförsörjning Utfall Prognos Beräkning Beräkning Beräkning Area, kvm loa utifrån lokalförsörjningsplan - föregående års utgång ökning under året O minskning under året O förbättringsutgifter på annans fastighet nyinvesteringar avskrivningar Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) Genomsnittlig hyra (krjm2l0a) Genomsnittlig lokalkostnad (krjm2 loa) s lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 6-12,9% -11,8% -11,8% -11,8% -11,9% 1 En redovisning skall lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar; nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning 3 Beräknas BIA. 4 Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag dvs samma summa som posten lokalkostnader under verksamhetens kostnader, enligt det totala budgetunderlaget. Kostnader som ingår redovisas i not. S Beräknas ela. 6 Beräknas utifrån nollförslaget Not till lokalkostnader (C) Hyra inkl el, värme o vatten Övriga lokalkostnader Summa

19 Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Förslag till behov av kreditutrymme p~ räntekontot. Belopp i tkr. Beviljad/föreslagen räntekontokredit Bokslut Prognos Beräknat Beräknat Beräknat

20 Avgiftsbelagd verksamhet En särskild redogörelse för avgiftsbelagd verksamhet lämnas nedan. Belopp.. i tkr. Prisniv Bokslut Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhet (intäkter) Utbildninq IJgqrundnivg och avancerad nivg Beställd utbildning Uppdragsutbild ning Yrkeshögskolan, KY mm O O O O O Uppl tande av bostadslägenhet Övrigt Forskning och utbildninq og forskarnivg Uppdragsforskning Ovrigt T/änsteexlJort Tiänsteexport O O O O O Summa Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet