Utformning av ett odlingssystem med begränsad användning av externa produktionsmedel
|
|
- Berit Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utformning av ett odlingssystem med begränsad användning av externa produktionsmedel Redogörelse för det första och andra växtföljdsomloppet Odlingssystemförsöket startade 1993 och har nu genomlöpt drygt 2 växtföljdsomlopp. I tredje omloppet adresseras delvis nya frågeställningar och det har därför varit lämpligt att totalt avrapportera de båda första växtföljdsomloppen. Rapporten omfattar ca 90 sidor med 51 tabeller, 66 diagram och 2 bilder och kan alltså inte redovisas här, utan kommer att sändas till SLF på en CD skiva. Redovisade ekonomiska resultat visar endast delar av totala kostnaderna då SLF- anslaget endast avser ett bidrag och inte en total finansiering. Här nedan finns rapportens sammanfattning, en berättelse över de ekonomiska utvärderingarna och de försök som gjorts för att mäta transporten av bekämpningsmedel i marken. SAMMANFATTNING: Odlingssystemförsöket har bedrivits i semigårdsskala med ett konventionellt och ett integrerat system i en 6-årig växtföljd utan upprepningar, vilket begränsar möjligheterna till statistiska jämförelser på systemnivå. Försöken i varje gröda/system kan dock behandlas med varians- eller regressionsanalys. Rapporten omfattar två växtföljdsomlopp. Rutstorleken har varit 1 ha i konventionellt system och ca 3 ha i integrerat, vilket möjliggjort användningen av vanliga jordbruksmaskiner och beräkningar av ekonomi och användning på ett för ett vanligt jordbruk giltigt sätt. I det integrerade systemet har målet varit att spara (ingen plöjning; 15 % lägre kvävegödselanvändning i första omloppet) och bekämpningsmedel, men ändå nå samma ekonomiska resultat som i det konventionella systemet En bra växtföljd är ett måste för att lyckas med plöjningsfri odling. En mindre bra växtföljd ökar behovet av jordbearbetning och växtskydd. De båda odlingssystemen har haft samma växtföljd: Höstvete/Rågvete (mellangröda) - Ärt - Höstvete (mellangröda) Sockerbetor Korn - Höstraps. Skördar Skördarna har varit höga och relativt jämna. Variationen har bara ökat marginellt i det integrerade systemet. Medelskördarna i höstvete, rågvete och korn har varit 95, 80 och 70 dt/ha i det konventionella systemet och 95, 93 resp. 101 % av detta i det integrerade systemet. Ärt har givit 45 dt/ha (94 %) och höstraps 33 dt/ha (97 %). I sockerbetor har skördarna konstant legat lägre än i det konventionella systemet under det första växtföljdsomloppet, men under andra stigit till samma som i det konventionella systemet eller bättre. Sammanfaller med ökad kvävegödsling och senap som mellangröda före betorna. Sockerskördarna har varierat mellan 9 och 13 ton polsocker/ha. Medeltal 11 ton (93 %) Grenigheten hos sockerbetorna har varit större i integrerat led, men jordhalten har trots detta inte ökat. Skälen till de lägre sockerbetskördarna i integrerade systemet under första omloppet är både platsbundna och orsakade av en lägre marktemperatur den första månaden. Lägre variation i beståndsuppbyggnaden ger påtagligt ökad sockerskörd. Efterkalkyler och beräkningar Modellgårdar om 6 x 120 ha (720 ha; största maskinutnyttjandet av dyraste maskinerna)
2 har använts för beräkningar av ekonomi och förhållanden. Den integrerade gården behöver 2 traktorer om totalt 360 kw och den konventionella 3 traktorer om 430 kw. Det integrerade systemet har en arbetstopp i augusti som leder till en ökning av timlönekostnaden (övertid och extraanställda) med 12,5 % på årsbasis. Medeltäckningsbidraget (TB2) varierar mellan 7900/6600 kr/ha (konv/integr) för sockerbetor ner till -500/-300 för ärt. TB innehåller inga bidrag eller stöd. Endast ärt uppvisar ett negativt TB. TB för de olika grödorna i integrerat system är genomsnittligt 30 % större än för det konventionella systemet, har förbrukat 10 % mindre och 20 % mindre diesel och har 15 % lägre maskinkostnad och arbetstid. För en hel växtföljd inklusive mellangrödor är TB 40 % lägre och 20 % högre i det integrerade systemet jämfört med det konventionella i det första resp. andra växtföljdsomloppet. I en hel växtföljd i det andra omloppet är den producerade n den samma, konsumerad 10 % lägre, maskinkostnaden, bränslekonsumtion och arbetstiden 20 % lägre i det integrerade systemet Växtföljdseffekter En växtföljdsvariant med höstvete-höstvete höstvete, medförde att redan vid vete efter vete sjönk skörden 40-50%. Orsaken var en stark uttunning av bestånden under vinterhalvåret. Gräsogräsförekomsten ökade också kraftig i det integrerade systemet Mellangrödor har använts efter höststråsäd, under första växtföljdsomloppet rajgräs i integrerat. Sen glyfosatanvändning, ett extra anläggningsmoment och extra herbicidanvändning i sockerbetor samt ingen stubbning som startar halmnedbrytningen var stora nackdelar som inte senap eller oljerättika uppvisar, vilka användes under andra växtföljdsomloppet. Kväve Kvävegödslingsoptimum från fastliggande kvävestegar med skördar under båda växtföljdsomloppen har beräknats. Det konventionella systemet gav högre gödslingsnetto (skördevärde korrigerat för skördeberoende kostnader minus gödselkostnad) för höstvete, höstraps, sockerbetor och rågvete jämfört med det integrerade systemet. Det integrerade systemet gav högre gödslingsnetto för maltkornet jämfört med det konventionella systemet. Optimum ligger ofta över de använda givorna. Optimumkurvorna är så flacka att redan små sänkningar av gödslingsnettot ger stora sänkningar av optimala givan. Så t ex ger ett 3% lägre gödslingsnetto i höstvete en sänkning av gödselgivan från 210 kgn/ha till 160 kgn/ha. Den av höstvete utnyttjade mineralisering var 50 +/- 10 kgn/ha. Ärt lämnar 25 kgn/ha till efterföljande höstvete Kväveutnyttjandet (skördat N/tillfört N) 0,6-0,7 för stråsäden och 0,5 för höstrapsen. Hela kvävegivan skördas i höststråsäden vid givor upp till kgn/ha, för korn 75kgN/ha. Skördat kväve är en bättre mätare på kväveresponsen än skördad kärna. Kväveprover har tagits höst och vår under 6 år i första växtföljdsomloppet för att styra kvävegivan, som ibland rekommenderas. Värdena uppvisar inget samband med nollrutorna i kvävestegarna och kan alltså inte användas för att styra gödslingen. Kväveutnyttjandet i höstraps stiger med skörden, men råfetthalten sjunker med ökande kvävegiva För kvävegivor större än ca 100 kgn/ha sjunker ph (provtagning efter 15 är), mer i det oplöjda systemet än i det plöjda. Mullhalten (0-20 cm) sjunker vid kvävegivor mindre än ca 100 kgn/ha, dock mindre i det oplöjda systemet.
3 Lättlösligt kväve i marken har följts under fyra år med tät provtagning och under två år veckovis. Högre värden kan noteras vid grödors anläggning och gödsling.. Större mängder kväve i markytan i det integrerade systemet ger ofta högre nivåer lösligt kväve vid jordbearbetning. Kvävetoppar rel. sent på hösten kan inte förklaras Salpetermätaren skulle kunna användas för att bestämma mineraliseringen och bättre platsanpassa gödselgivan. Markegenskaper Infiltrationshastigheten (makroportätheten) var i större delen fälten betydligt högre eller betydligt högre i det integrerade systemet. Penetrometermätningar visar den starka luckringseffekten av plogen. Efter ett knappt år sammanfaller kurvorna för de båda systemen igen. Det plöjningsfria integrerade systemet har en mycket större förekomst av daggmask Växtskydd De vanligaste ogräsarterna i fröbanken var åkerviol, baldersbrå, svinmålla, trampört och åkerveronika (i ordning). Några sällsynta ogräs, spjutsporre och småtörel hittades också och finns fortfarande kvar i fälten. De vanligaste ogräsen under de båda växtföljderna är för konventionellt rödmire, baldersbrå, våtarv, trampört och åkerviol samt för integrerat baldersbrå, våtarv, veronika, snärjmåra, åkerviol och trampört. Bekämpningseffekten av använda herbicider har i genomsnitt varit 80%, men lägre i integrerat korn och i höstraps Bandsprutning och radhackning har fungerat bra i sockerbetor och höstraps och möjliggjort en kraftig dosreducering, men är arbetskrävande. Extra sprutningar har krävts i det integrerade systemet mot spillkorn i höstraps. Plötsliga ökningar av ogräsförekomsten förekommer i höstvete och sockerbetor de grödor som följer ofta starkt duvskadade ärtgrödor som starkt uppförökade ogräsen. Någon systematiskt ökning av ogräsförekomsten i det integrerade systemet kan inte ses. Inga ökningar av kvickrot, stråknäckare och sniglar som ofta brukar associeras till plöjningsfri odling har noterats De vanligaste sjukdomarna var bladfläcksjukdomar i höstvete, rågvete och korn. I korn och rågvete också sköldfläcksjukdomar samt i höstvete också mjöldagg. Skillnader mellan systemen har inte kunnat beläggas. Stråknäckare har några år stor betydelse i höstvete och angreppen är starkare i det konventionella ledet. Vissnesjukdomarna i höstraps har stor betydelse och varierar starkt mellan åren, men har inte mätts mer än enstaka år. De viktigaste skadedjuren har varit bladlöss i stråsäd, ärt och sockerbetor samt rapsbaggar i höstraps. En 2 % inblandning av rybs i rapsutsädet har onödiggjort flertalet bekämpningar av rapsbaggar. Havrebladlöss var vanligare i det konventionella systemet. Skadorna på sockerbetsgroddar har varit betydligt lägre i det integrerade systemet som en följd av att växtmaterial lämnas kvar på markytan. Utsädesbetningen har reducerat bekämpningsbehovet också av löss till nästan noll. Svampsjukdomar i höstvete har nästan alltid givit signifikanta skördeökningar för bekämpning. Under 2 år (15 %) har också bladlössen givit säkra skördeökningar. I rågvete har också svampsjukdomarna i 30 % och insekterna i 15 % av fallen givit säkra skördeökningar. I ärt har bladlöss nått bekämpningströskeln alla år, men bara i 20 % har säkra skördeökningar erhållits I 25 % av fallen har sprutning skett utan att detta givit signifikanta skördeökningar och i ytterligare 25 % har bekämpning inte skett trots att detta senare kunna visas ge säkra skördeskillnader mellan behandlade och obehandlade rutor (främst rågvete och vårkorn). Beslutsprocessen i växtskyddsarbetet kan förbättras.
4 Ogräsbekämpningen ger oftare skördevinster än svampsjukdoms- eller insektsbekämpning. Behovet är aldrig större i det integrerade systemet. Användningen av kemisk bekämpning (mellangrödorna oräknade) har i genomsnitt varit 1,2-22 (mdt 1,6) ha-doser i konventionellt system och 0,9-2,2 i det integrerade. I Användningen har varit % lägre i sockerbetor och stråsäd. Men 25 % högre i höstraps p g a spillsädesbekämpning. Ett försök att mäta marktransport av bekämpningsmedel misslyckades delvis pga. metodologiska orsaker. Det finns en indikation på att en större mängd glyfosat kan transporteras ner under plogdjup i det konventionella systemet. Stora regnmängder åtminstone inom en vecka efter sprutning i det integrerade systemet kan ge en mycket omfattande transport ner i marken. Artmångfald och naturliga fiender En ökad förekomst av viktiga naturliga fiende-grupper på markytan har kunnat uppmätas som ett resultat av att ytorna inte plöjts. Artmångfalden har däremot ökat obetydligt. I höstraps har studier av naturliga fiender skett i samarbete med andra länder i Europa. Generellt har parasiteringsgraden på skadedjur ökat och förekomsten av rovlevande jordlöpare ökat i det integrerade systemet. Den biologiska bekämpningen mot skadedjur markytan har fungerat effektivare i det integrerade systemet, t ex mot löss på groddplantor och havrebladlus Konklusion Även om generaliserbarheten av ett försök på en plats är begränsad, så indikerar resultaten att svenskt jordbruk arbetar delvis överoptimalt och att större precision, bättre ekonomi, lägre resursutnyttjande och högre miljövänlighet kan uppnås. Ett odlingssystem byggt på reducerad jordbearbetning, restriktiv användning av bekämpningsmedel och handelsgödsel och billiga och lättetablerade mellangrödor innebär väsentligt lägre kostnader, färre arbetstimmar, lägre - och bränsleanvändning och därmed större miljövänlighet, mindre resursutnyttjande och lägre produktion av klimatgaser. Ekonomisk utvärdering och användning Alla grödor under hela försöksperioden har underkastats en ekonomisk och energetisk utvärdering, där främst täckningsbidrag, men också andra nyckeltal beräknats. Utgångspunkten har varit en modell för efterkalkyl med samtidig beräkning av användning, ett energetiskt täckningsbidrag, som utarbetats av universitetslektor Jan Larsson, SLU, Alnarp. Modellen togs fram inför redovisningen av första växtföljdsomloppet och har nu bearbetats och moderniserats av Magnus Olsson och Johannes Åkerblom vid HIR, Hushållningssällskapet i Borgeby. Maskindata har erhållits från Per-Anders Algerbo också han vid HIR, Borgeby. Detta arbete har drivits som ett samarbetsprojekt med stöd från Partnerskap Alnarp. Modellen beräknar intäkter med bruklig kvalitetsbetalning, men utan bidrag eller miljöstöd osv., samt skördens innehåll av. Systemgränsen har varit gårdsgrind. Ränta på rörelsekapitalet, med 6 % under halva året har adderats. För varje ekonomisk post har en motsvarande beräkning gjorts. Maskinparken på en gård är en stor investering, så stor att om den inte är anpassad till gårdens produktionskapacitet kan lönsamheten i produktionen äventyras. Den dyraste maskinen vid en växtföljd dominerad av stråsäd, ärter och raps är skördetröskan. En 30 fots tröska behöver en gård på 750 ha och upp till denna gårdsstorlek ökar effektiviteten i nyttjandet av maskinerna vilket gör att hektarkostnaden avtar kontinuerligt. Det finns alltså en skalningseffekt i
5 maskinberäkningar som kan vara ganska betydande. Liksom med detta kopplade läglighetseffekter. Man kan göra beräkningar på verkliga gårdsscenarier eller på schabloner. I det senare fallet utgår man från maskinens dragkraftbehov och räknar om detta till lämplig traktoreffekt. I ett sådant fall blir traktorkostnaderna för en åtgärd som kräver t ex 50 kw betydligt lägre än i ett gårdsexempel. På gården har man kanske två traktorer, en som skall klara de tyngsta jordbearbetningsmomenten och en som skall kunna köra vagnar eller arbeta parallellt. Traktorernas storlek har därför också starka skalningseffekter. Den mindre traktorn blir då avpassad efter ett krav som ligger betydligt över många av de lättare arbetsmomenten, t ex sprutning eller ogräsharvning och är kanske dubbelt så stor på en stor gård jämfört med en liten gård. Detta betyder att traktorkostnaden i dessa arbetsmoment i detta senare fall blir mer krävande än de teoretiskt skulle behöva vara Dessa storleksdimensioneringar bestämmer också avverkningstiden för de olika arbetsmomenten och därmed behovet av arbetskraft. Rådgivarna vid HIR Malmöhus har byggt två modeller med utgångspunkt från försökets 6-åriga växtföljd där varje gröda omfattar 120 ha. De maskiner som använts i försöksfälten har skalats upp till den stora gårdens behov, men typen av maskin är den samma. Frekvensen av maskinanvändning i de båda alternativen är den samma som den användning som verkligen skett i försöksfälten. Några lite utnyttjade maskiner har lejts. Den konventionella och integrerade modellgården, skiljer sig i flera viktiga avseenden. Arbetskraftbehovet har beräknats från användningen av maskiner i de olika grödorna. Stubbearbetningen direkt efter skörd i de flesta grödor i det integrerade systemet, medför en kraftig arbetstopp i främst augusti. Plöjningsarbetet i det konventionella systemet kan fördelas över en längre tid. Detta medför att det behövs en större traktor på den integrerade gården (160 & 200 kw) jämfört med den konventionella (110, 160 & 160 kw). Det betyder också ett större övertidsuttag och tillfälligt anställda, vilket medför att arbetskostnaden i det integrerade system blir 225 kr/tim (på årsbasis), jämfört med 200 kr/tim i det konventionella. Dessa strukturskillnader mellan de båda gårdarna påverkar givetvis täckningsbidragen. Skördarna har av många skäl varierat en hel del under de 14 år som försöket pågått, De första åren fanns tydliga arv från tidigare grödor på platsen och beräkningarna har därför gjorts från Flera misslyckade och starkt duvskadade ärtgrödor har också påverkat resultaten. Tabell 24. Medel TB2 för alla år med skördar , kr/ha, samt högsta och lägsta värden. Antal år Konventionellt Max / min Integrerat Max - min Växtföljd Konvent. Medel TB2 Medel TB2 Sockerbetor / / Korn / / 3865 Höstraps / / 3051 Rågvete/höstvete / / 1548 Ärt / / 1917 Höstvete / / 3965 I tabell 24 redovisas medeltäckningsbidragen, kr/ha, för de olika grödorna för de båda systemen och alla år då skördar föreligger, alltså även katastrofår. Variationen är betydande
6 och så stor att det är svårt att dra slutsatser. Mer givande är då en jämförelse mellan systemen med relativtal (konventionellt = 100), som i tabell 25. Jämförelsen visar att i genomsnitt är täckningsbidraget 30 % högre i det integrerade systemet. Variationen mellan år är dock fortfarande mycket hög. Till viss del gäller detta också mängden producerad, eftersom denna till större delen är ett uttryck för innehållet i skördarna. Den använda n är totalt sett 10 % lägre i det integrerade systemet, och varierar inte särskilt mycket från år till år. Maskinkostnaderna (avskrivning, drift och underhåll) är 15 % lägre och vi har sparat 20% bränsle i det integrerade systemet, samtidigt som effektiviteten varit något högre. Arbetstiden är 15 % lägre. Här ligger en betydande kostnadsminskning för det oplöjda systemet. Detta antyder att det integrerade systemet inneburit påtagliga såväl ekonomiska som miljömässiga vinster. Tabell 25. Resultat från det integrerade odlingssystemet i relation till den konventionella (100), för alla år med skördar, TB 2 Prod. Använd Maskin kostnad Arbetstid Bränsle Energikvot Sockerbetor Korn Höstraps Rågvete Ärt Höstvete Medeltal Energieffektiviteten i de olika grödorna inom samma system varierar påtagligt. Höstraps och ärt har kvoter kring 5-6 (producerad /använd ) vilket inte är rättvisande med hänsyn till de rel. låga skördarna i dessa grödor. Höstvete, korn och rågvete ligger på 8-9 och sockerbetor på 16. Bränslekonsumtionen är högst i höstvete och höstraps med L/ha, medan de övriga grödorna ligger på L/ha.. Maskinkostnaderna är nära dubbelt så höga för sockerbetor som för övriga grödor och arbetstiden är också högre (7,6 timmar). Höstvete kräver drygt 5 timmar (5,3), rågvete och höstraps ca 4,2 timmar samt ärter och korn 3,4-3,8 timmar. Ekonomin i en hel växtföljd är lite mer problematisk att beräkna på mer rättvisande sätt än som skett ovan. De båda växtföljdsomloppen uppvisar betydande skillnader i det integrerade systemet i såväl kvävetilldelning (15 % lägre i det första omloppet) som graden av reducering av jordbearbetningen, som drivits längre under det andra omloppet. Det är också så att vi lärt oss under vägs och blivit allt bättre på att hantera de problem och osäkerheter som alltid är förknippade med ett nytt odlingssystem. Betydligt större variation finns också i början av perioden än senare. I slutet av andra omloppet introducerades korsblomstriga mellangrödor (senap och rättika) i det integrerade systemet, samtidigt som rågvete byttes mot höstvete. Det känns därför mest rättvisande att jämföra tre år i slutet av andra växtföljdsomloppet ( ) med tre år i slutet av det första omloppet ( ), inklusive de mellangrödor som användes: senap eller rättika efter höstvete i det integrerade systemet och rajgräs efter en av höstvetegrödorna i det konventionella systemet under det andra omloppet, medan vi bara hade rajgräs efter båda höststråsädesgrödorna i det integrerade systemet under det första omloppet.
7 Ärtgrödorna har ju i stor utsträckning misslyckats under det andra omloppet och vi har därför valt att använda samma värden för båda beräkningarna, nämligen de som gäller första omloppet. I övrigt har uppmätta värden använts. Resultaten har förbättrats avsevärt i det andra växtföljdsomloppet, speciellt vad gäller det integrerade systemet, där skördarna stigit avsevärt och därmed också effektiviteten (tab. 27). Om vi som tidigare jämför det konventionella systemet med det integrerade för varje växtföljdsomlopp (tab. 28), ser vi samma förändringar, men också att maskinkostnaden och arbetstiden sjunkit ytterligare under det andra växtföljdsomloppet Tabell 27. Medel TB2 och andra egenskaper hos odlingssystemen för tre representativa år inom varje växtföljdsomlopp. Konventionellt Integrerat TB2 kr/ha Prod. Energi kvot TB2 kr/ha Prod. Energi kvot GJ/ha GJ/ha , , , ,7 Tabell 28. Resultat från det integrerade odlingssystemet i relation till den konventionella (100), för tre representativa år (var för sig) inom varje växtföljdsomlopp. TB2 Prod. Använd Maskin kostnad Arbets tid Bränsle Energikvot Man kan alltså konstatera att ett odlingssystem byggt på reducerad jordbearbetning, restriktiv användning av bekämpningsmedel och handelsgödsel och billiga och lättetablerade mellangrödor innebär väsentligt lägre kostnader, färre arbetstimmar, lägre - och bränsleanvändning och därmed större miljövänlighet, mindre resursutnyttjande och lägre produktion av klimatgaser. Marktransport av bekämpningsmedel från fält med och utan plöjning Metod Inom det område av odlingssystemet som inte plöjts på 10 år plöjdes en maskinbredd och jordbearbetades som i det plöjda ledet. I denna remsa och i det närliggande sedan länge oplöjda området grävdes en grop. För att fånga upp vatten som transporterats genom markprofilen trycktes en stupränna snett in i marken på ungefär 50 cm:s djup, ungefär en meter in i marken. Det vatten som genom profilen nådde denna ränna kunde då samlas upp i en spann, inklusive lerpartiklar som ev. kunde vara transporterade genom profilen. Prover togs regelbundet och vattenmängden mättes. Groparna lades ut i höstvete (fält IV och VI) och i höstraps (fält II) den september 2004 det första året (gropar A) och nya gropar etablerades november 2005 det andra året (gropar B) efter ny plöjning och jordbearbetning. Från hösten 2005 och framåt var det höstvete på alla fälten. Bekämpningsmedel sprutades med en vanlig traktorburen lantbruksspruta över området som om groparna inte funnits. Vatten kan röra sig längs markytan och ta sig ner längs kanten på gropen. För att förhindra detta och för att inte få proverna utspädda med regnvatten monterades en presenning i takform
8 över groparna och kanten på presenningen låstes med en träregel och jordslogs för att avvisa vattnet på presenningen och på markytan. Vattenprover om en halv liter från vissa datum i anslutning till bekämpningar skickades till AnalyCen och analyserades med multiprogrammet Pest2, samt på glyfosat och nitratkväve. Resultat Porfördelningen i en plöjd och en icke plöjd åker är olika. Maskgångar, rotkanaler, sprickor osv bildar makroporer i alla jordar som en naturlig del av strukturbildningen. Är lerhalten någorlunda hög blir de också mer eller mindre bestående från år till år. Plöjning medför att jorden luckras upp kraftigt och då förstörs också makroporerna. Mellan dessa makroporer blir marken ganska kompakt i en icke plöjd mark. Regnvatten kan snabbt ta sig igenom en profil med makroporer, men sjunker långsammare genom en plöjd jord. Eftersom halten av både bekämpningsmedel och kväve i marken befinner sig i ett balansförhållande mellan det som är adsorberat och det som är löst i markvätskan, kan man tänka sig att större mängder av dessa ämnen plockas upp och transporteras när vattnet uppehåller sig länge i den övre delen av markprofilen som vid plöjning, än om vattnet snabbt rör sig genom profilen i makroporer, som vid reducerad jordbearbetning. Motsatsen skulle möjligen kunna gälla sådana bekämpningsmedel som binds till lerpartiklar, t ex glyfosat och pyretroider. Lerpartiklar kan lätt transporteras med regnvatten till större djup i marken i sprickor och kanske också i makroporer. För att försöka undersöka detta skapades ett fältexperiment inom odlingssystemförsöket på Lönnstorp. Tabell 45. Mängden regnvatten, ml, som mätts i groparna. Period Fält Analys Ej plöjt Plöjt Gropar A, september II Pest II Pest2, N IV IV N VI VI Pest2, N Gropar B november II Glyf IV Glyf, N VI Glyf, N Mätningar skedde under hösten 2005 och 2006, vilket betyder att groparna hade etablerats ca 1 eller 2 år tidigare och förhållandena måste därför ha varit stabila. Mängden regnvatten (tab.45) som under en viss period uppmäts i de olika groparna är mycket olika. I t ex fält IV kom vatten igenom till ett prov i den oplöjda delen den 22 maj, 31 maj, 5 juni, 24 augusti och 7 september Under denna period fick vi inget prov i det plöjda systemet. Skillnaden kan bero på att vattentransporten är snabbare i det oplöjda systemet medan vattnet i det plöjda systemet rör sig långsammare och därför hinner avdunsta eller tas upp av växterna. Vi har motsvarande situation i fält VI. Detta har medfört att det varit mycket svårt att finna representativa par av prov för analys av bekämpningsmedel utom glyfosat. Kväveprover har vi plockat ut i resterande material.
9 Regnmängderna från den andra omgången gropar, uppmätta hösten 2006 visar ingen större skillnad mellan plöjt och oplöjt, däremot mycket stor skillnad i de mängder som rinner igenom i de olika fälten. I fält II är mängden vatten bara 25 % av den mängd som mätts i fält IV. Analyser hösten 2005 och sommaren 2006 från de först grävda groparna har stora skillnaderna mellan plöjda och oplöjda system. De skillnader som syns under våren och sommaren 2006 kan också ofta ses hösten innan. Detta antyder att effekterna är platsbundna, antingen i form av försöksfel eller som skilda markegenskaper. Vi har inte kunnat iaktta några uppenbara orsaker i försökstekniken som skulle kunna förklara dessa stora skillnader, men beroendet av försöksuppläggningen, kan detta dock inte uteslutas, t ex genom att det på vissa ställen lättare blir sprickbildningar där rännan skjutits in. Skillnaderna är dock så stora att de förtjänar en vidare undersökning. Man kan inte utesluta att spricksystem och makroporer i marken är så varierande från plats till plats att detta är en viktigare faktor än jordbearbetningen. I framtida undersökningar är det viktigt att beskriva dessa mönster. Det kan inte uteslutas att åtminstone vissa fält har hål som snabbt transporterar bekämpningsmedel och vatten, men i övrigt är täta. Bekämpningsmedel Proverna från fält II 2005 är samlade i slutet av oktober. Av de substanser som ingår i Pest2 hade metazaklor och kvinmerac (Butisan Top) använts ett år tidigare i höstraps och Goltix tre år tidigare i sockerbetor. Starane hade använts i vårkorn två år tidigare. Angränsande gröda vid provtagningen var mellangröda efter höstvete och en kontaminering genom avdrift kan helt uteslutas. Substanserna förekommer i betydande mängder i proven, liksom klopyralid, isoproturon, bentazon och dimetoat har inte använts på många år.. Den 13 maj 2006 sprutades höstvetet (fält II, IV & VI) med Starane (fluroxipyr), MCPA (MCPA) och Mecoprop (mecoprop.p); preparat som alla är kända för att lätt flytta sig i marken (behov förelåg inte i grödan). En dryg vecka senare hade det kommit så mycket nederbörd att ett vattenprov hade erhållits i det oplöjda ledet i fält VI. Detta uppvisade extremt höga halter av MCPA och mecoprop och hög halt av fluroxipyr. Stora regnmängder i åtminstone det oplöjda systemet kan därför föra ner stora mängder bekämpningsmedel till markdjup där nedbrytningshastigheten är låg eller ingen och därmed också antagligen förorena yt- och grundvatten. Tabell 46. Analysresultat för pest2. Endast värden över 0,1 µg/l har tagits med (analysgräns 0,01 µg/l). Värden markerade med fet stil har sprutats i grödan. Fält II Plöjt Fält II Plöjt Fält VI Ej plöjt Ej plöjt Ej plöjt metazaklor (Butisan) 0,2 1,1 0,1 kvinmerak (Butisan) 0,2 4,0 0,2 fluroxipyr (Starane) 1,3 0,5 9,6 5,8 MCPA 0,2 0,8 210,0 mecoprop 0,2 1,9 290,0 bentazon (Basagran) 0,3 0,1 dimetoat (Dimetoat) 0,3 isoproturon (Arelon) 0,4 1,5 klopyralid (Matrigon) 4,1 0,3 0,5 1,3 metamitron (Goltix) 0,7 1,5 0,1 4,3 0,9
10 Ett vattenprov var också möjligt i fält II i augusti 2005, fler månader efter denna sprutning i maj. Återigen förekom betydande halter av mecoprop och fluroxipur, men också som tidigare av metamitron och klopyralid Förekomsten av de substanser som inte sprutats under flera år före försöket och i ganska avsevärda mängder antyder att vissa substanser under väldigt lång tid förflyttas i markvätskan, där lerjorden kanske fungerar likt en kromatografisk kolon. Glyfosat Glyfosat är särskilt intressant eftersom det kan förflytta sig både bundet till lerpartiklar och löst i markvätskan. Glyfosatsprutningarna skedde den 24 augusti 2006 över alla gropar. Det finns också här stora skillnader i både glyfosathalter och provstorlekar. Mängden transporterat glyfosat (inkl. nedbrytningsprodukten AMPA) är sannolikt den bästa mätaren (tab. 47. Värdena för det plöjda området är här alltid större än för det icke plöjda i groparna B, något som också gäller halterna i vattnet. I de äldsta groparna är det fortfarande liksom tidigare blandade resultat, men denna gång inte på grund av skillnader i genomträngande regnmängder, utan p g a stora skillnader i uppfångade glyfosathalter. Tabell 47. Vattenanalyser på glyfosat från plöjt och oplöjt, groparna A och B Fält, grop B2; A B6; A B2; B B6; B B4; B Ej Ej Ej Ej Ej Plöjt plöjt Plöjt plöjt Plöjt plöjt Plöjt plöjt Plöjt plöjt Glyfosat µg/l 2,80 1,40 3,70 9,40 0,70 0,62 14,00 4,40 4,80 0,79 Ampa µg/l 2,90 1,40 0,68 2,40 0,23 0,21 1,70 1,20 3,10 0,39 Vattenmängd Glyfosat µg/l Ampa µg/l Summa Kväve Kvävehalterna och transporten av kväve genom marken varierar kraftigt och utan att något mönster kan skönjas.
Ett odlingssystem för Integrerad Produktion med låg energianvändning och hög produktionsförmåga
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Ett odlingssystem för Integrerad Produktion med låg energianvändning och hög produktionsförmåga Redogörelse för det första och andra växtföljdsomloppet i odlingssystemförsöket
Aktuella ogräsförsök 2015
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök 2015 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten av sammanlagt 18 försök i spannmål,
Plöjningsfritt till sockerbetor går det?
62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och
Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem
JORDBEARBETNING ssystem Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland sfrågor har redan från starten av de regionala försöken rönt ett stort intresse i försökskommittén och bland lantbrukarna.
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för
Jordbearbetningsstrategier
jordbearbetning Jordbearbetningsstrategier Lennart Johanson, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Bengt Liljedahl, Väderstad-Verken AB Långsiktiga jordbearbetningsstrategier har diskuterats under
Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
De skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket
Bilaga 1 Åsa Myrbeck 2014-11-07 Jordbearbetning och Hydroteknik, SLU 750 07 Uppsala Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket Projekttitel: Inverkan av olika bearbetningstidpunkter
Aktuella ogräsförsök i spannmål, majs och höstraps 2016
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök i spannmål, majs och höstraps 2016 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus
Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde
Vad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
SPANNMÅL, MAJS OCH HÖSTRAPS 2016
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se AKTUELLA OGRÄSFÖRSÖK I SPANNMÅL, MAJS OCH HÖSTRAPS 2016 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök
Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden
JORDBEARBETNING. Jordbearbetningsstrategier, L Jordbearbetning. Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder
JORDBEARBETNING sstrategier, L2-4049 Lennart Johanson, Hushållningssällskapet Östergötland Bengt Liljedahl, Väderstadverken Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder har diskuterats under
Utnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne
Reducerad jordbearbetning, L2-4048 Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne L2-4048 Försök med reducerad jordbearbetning Start: 2004 Försöksplatser: Sandby
Ogräsbekämpning i stråsäd och höstraps 2003
Ogräsbekämpning i stråsäd och höstraps 2003 Sammanfattning Fem försöksserier med ogräsbekämpning har genomförts i Skåneförsökens regi 2003. I försöksserie L5-2424 åkerven- och örtogräsbekämpning, genomfördes
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Vårbehandling mot örtogräs i höstvete
Vårbehandling mot örtogräs i höstvete Karin Jahr, Växtskyddscentralen, Linköping Om försöken Serien L5-300 avser bekämpning av örtogräs i höstvete på våren. Olika preparat, blandningar och doser har jämförts.
Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER
Tre snabba på 20 min!
Tre snabba på 20 min! 1. Glyfosat 2. Resistens 3. Diflufenikan Rikard Andersson, Växtskyddscentralen, Alnarp Vad händer om glyfosat försvinner? Diesel & heavy metal? Årlig försäljning av glyfosat (ton)
Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U
GMO-majs som foder i djurproduktionen Alnarp, 6:e februari 2008 Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk Ett ledande företag inom växtförädling, jordbruksbioteknik och genetik Huvudkontor i St. Louis,
Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).
Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp
Sortanpassad kvävegödsling
Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,
Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp
Ogräsförsök i höstvete, korn och ärter Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, 230 53 Alnarp Fem försöksserier har genomförts i Skåneförsökens
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Aktuella försök 2015
Aktuella försök 215 Henrik Hallqvist SJV, Statistisk bearbetning: Robert Andersson SLU, Uppsala Ogräsförsök södra Sverige 215 Gräsogräs Höstvete L5-2424 Åkerven och örtogräsbekämpning höstsäd 2 försök
Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
Integrerat växtskydd (IPM) Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson
Integrerat växtskydd (IPM) 2017-05-23 Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson Vad är Integrerat växtskydd (IPM)? Integrerat växtskydd, IPM (Integrated Pest Management),
Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda Resultat från 9 försök anlagda 2000-2004 Bild över försöket på Sörby Gård 2002 Foto: David van Alphen de Veer Av: David van Alphen
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential
Aktuella försök L5-810P Höstraps plöjt försök Västergötland 2016
216 12 14 Aktuella försök 216 Henrik Hallqvist SJV, Statistisk bearbetning: Robert Andersson SLU, Uppsala L5-81P Höstraps plöjt försök Västergötland 216 Örtogräs : Baldersbrå Snärjmåra Våtarv Viol Åkersenap
Täckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
- info nr Välkommen till det första numret av rj-info!
- info nr 1 2009 Välkommen till det första numret av rj-info! Rj-info kommer att skickas i första hand till de som är medlemmar eller har anmält intresse för att bli medlemmar i intressentgruppen för reducerad
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda Resultat från 9 försök anlagda 2000-2004 Bild över försöket på Sörby Gård 2002 Foto: David van Alphen de Veer Av: David van Alphen
SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Sammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Ganska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad E-post: Henrik.Hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs Sammanfattning
Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post:
ÖRTOGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTVETE OCH KORN. Försök inom animaliebältet 2002. Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, 392 41 Kalmar E-post: klas.eriksson@hush.se Sammanfattning
Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi
Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering
Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Växtodlings- och växtskyddsdagar Växjö den 6 december. Mats Kilany Ola Cristiansson Agricenter Nordic Sugar AB
Växtodlings- och växtskyddsdagar Växjö den 6 december Mats Kilany Ola Cristiansson Agricenter Nordic Sugar AB 1 Projekt 20 What is the target? 20 20 20 t/ha Sockerskörd 2020 år 20% bästa 2 Sockerskörd
Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).
Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp
Lågt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort
Historik och Framtid. Knäpparlarv skador på matpotatis. Knäpparlarv skador på matpotatis. Fördelning på knölen. Fördelning i kupan
Historik och Framtid Christer Nilsson SLU, Alnarp Knäpparlarv skador på matpotatis Fördelning på knölen Knäpparlarv skador på matpotatis Fördelning i kupan Det första försöket i Sverige... 6 Odlingssystemförsöket.
R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar
Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 3444 Team 2/2: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren 22 26 med 29 års betpris på Team 2/2-gårdarna alla kostnader rörliga
Mellangrödor före sockerbetor 2000
Mellangrödor före sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker
Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker Växtskyddsrådet 4 mars 2016 Andrea von Essen och Cecilia Lerenius Jordbruksverket Riskindex växtskyddsmedel 1988-2014 Verksam substans Preparat
Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2006 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder
Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2016 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1997 till 2016 1200 1000 Antal försök 800 600 400 200 0
Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling
Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning 2004 var ett år med låga skördar
PM Strategin för växtskyddsmedel
Strategin för växtskyddsmedel PM 214-2-1 Ekonomiska konsekvenser för odlingen på grund av angrepp av bladlöss Beräkningarna är gjorda av Marianne Bring, Hushållningssällskapet Skaraborg, på uppdrag av
Kväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.
Delrapport för 201 till SLU EkoForsk Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av kvickrot
Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Linköping 2011-01-27 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Delprojekt för att jämföra olika radavstånd i en växtföljd Sammanfattning I ett fastliggande försök har odling
Svalt väder och lågt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Varmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport
2001, Lönnstorp Slutrapport 1999-2001 Skriv in försökets rubrik här bedriver försöks- och odlingsutveckling med sockerbetor inom områdena biologi, ekonomi och teknik. SBU ägs till lika delar av Danisco
Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03
Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
Varmt väder och högt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor
Integrerad växtodling på Logården
Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas
Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDD I STRÅSÄD 2005 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Under 2005 har tio fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet inklusive Gotland. Försöken har alla varit sponsorförsök
Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Varmt väder har gett ökat upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2017 Varmt väder har gett ökat upptag Vi har haft en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden och nästan ingen nederbörd i området. Enligt
Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien