Klimatfrågan i augusti 2016

Transkript

1 Klimatfrågan i augusti 2016 Nils Pauler (klimat,energi och biobränslegruppen inom SNF Ö-vik) Åtta månader efter Parisavtalet Första halvåret 2016 ökade koldioxidhalten i atmosfären i en takt som var högre än tidigare. Det var dessutom rekordvarmt sett över hela världen, även juli månad var rekordvarm. Till en del kan värmen tillskrivas cykliska väderfenomenet El Nino. Det är dock först om några år som vi kan bedöma hur mycket El Nino har påverkat denna rekordvärme. Extremt hög värme i Arktis under vårvintern startade en rekordsnabb issmältning. Grönlandsglaciärens smältvatten flödar och havsnivån stiger snabbare än tidigare. Extrema värmeböljor i Indien, mellanöstern och USA samt skogsbränder och skyfall manar till eftertanke, men det är den långsiktiga uppvärmningen som är farlig, eftersom klimatprocesserna är tröga. I allra värsta fall kan återkoppling leda till att uppvärmningen fortsätter av sig själv utan att vi kan påverka den. Klimatforskare menar att läget är allvarligt och att världen nu måste vidta snabba åtgärder för att få ner koldioxidhalten. Vi är på väg mot 3 graders uppvärmning snarare än 1,5-2 grader som är målet i Parisavtalet. Hoppet står till teknikutvecklingen inom bl.a. energisektorn. Det finns regionala områden som redan nu är helt fossilfria. Ett antal forskningsrapporter pekar på att förnybar energi som vind, sol, vattenkraft och bioenergi kan leda till att flera länder blir helt fossilfria. Det som krävs är att världsledarna tar klimatfrågan på riktigt allvar och att de har politiskt mod att införa de styrregler som krävs. Omställningen till klimatsmarta och hållbara samhällen kommer att kräva en ny livsstil av oss alla, som på många sätt kan bli en trevlig och spännande ny värld med eleganta eldrivna fordon, renare miljö och helt ny omgivning med supersmart digital teknik. Ju snabbare vi påbörja denna omställning desto lättare blir det att säkerställa en framtid för våra barn och barnbarn. Halten växthusgaser i atmosfären ökar Koldioxidhalten fortsätter att öka globalt, se figur 1, som visar utvecklingen från 1960 fram till juli Den cykliska variationen beror på att fotosyntesen ändras över årstiderna. Växterna tar upp koldioxid under sommarmånaderna varvid koldioxidhalten minskar och eftersom landmassan och växtligheten är koncentrerad till den norra hemisfären slår dessa variationer igenom globalt. 1

2 I medelvärdet (svarta linjen i figuren) ser man inga tecken på att koldioxidökningen avtar; det är just nu snarare en tendens mot snabbare ökning. En ökad växtlighet sannolikt orsakad av koldioxidtillskotet har nyligen fått genomslag i media, men den kan inte förta de negativa effekterna av koldioxiden som minskand is vid polerna, glaciärer som krymper, ökande havsnivåer, töande permafrost, skogsbränder och extrema värmböljor. Figur 1a Koldioxidhalt uppmätt på Vulkanen Mauno Loa på Hawaii (NOAA 1960-juli 2016) Figur 1b Global koldioxidhalt, ppm (NOAA, juli 2016). Då koldioxiden är så långlivad i atmosfären ( år) kommer de pågående utsläppen ge tillskott till de globala värdena för lång tid framöver. Det är först när utsläppen närmar sig noll som vi kan förvänta oss att halten koldioxid i atmosfären kommer att stabiliseras, för att sedan långsamt sjunka och då har vi chans att stabilisera temperaturen. Förutom koldioxid bidrar metan, kväveoxid och klorfluorkolväten till växthuseffekten. Koldioxiden dominerar med störst växthuseffekt eftersom den förekommer i så hög koncentration och har en lång uppehållstid. Metanhalten är avsevärt lägre och metangasen mer kortlivad men dess växthuseffekt är ca gånger högre än koldioxidens. Dikväveoxid eller lustgas frigörs när man bryter ny mark genom att kvävet i markerna då förflyktigas. Den sammanlagda effekten av de fyra gaserna kan summeras genom att effekterna av metan, dikväveoxid och fluorerade kolvätena räknas om till koldioxidekvivalenter (CO 2eqv ). 2

3 Koldioxidhalten är nu ca 408 ppm, men om man räknar med alla växthusgaser så blir CO 2 eqv 482 ppm. Det blir ofta missförstånd om detta när journalister skriver om växthusgaser. Figur 2a Växthusgaserna koldioxid, kväveoxid, metan och klorfluorkolväten Figur 2b Mätningar av växthusgasen metan redovisas varje kvartal (NOAA augusti 2016) Det finns ytterligare faktorer att beakta när det gäller hur atmosfären påverkar uppvärmningen. Sot och partiklar avskärmar den inkommande strålningen vilket kan innebära att efterhand som man renar luften från sotpartiklar kan temperaturen komma att stiga. Effekten av partiklar är emellertid omdiskuterad och SMHI menar att avskärmning av solen kan kompenseras av att partiklarna också absorberar värme så att temperaturen i stället kan öka. Den allra starkaste växthusgasen är vattenånga men den har kort uppehållstid. När temperaturen stiger ökar även vattenångan med följd att temperaturen ökar ännu mer. Vattenånga har alltså en förstärkande eller återkopplande inverkan på temperaturen. 3

4 Uppvärmningen fortsätter i luft och hav Den globala uppvärmningen av land och hav fortsätter. Uppvärmningen under det första halvåret 2016 var rekordhög och nu rapporteras även juli vara rekordvarm. Jämfört med referensen var ökningen först halvåret 1,03 grader. Pilarna markerar 1998 och 2016 d.v.s. de år när El Nino var aktiv, och det är tydligt att dessa väderfenomen haft inverkan på den globala uppvärmningen. Vi kan kanske nu förvänta oss en avmattning i uppvärmningen eftersom El Nino avtar, men notera att det finns en underliggande ökad trend även hos El Nino topparna. Under senvintern var det extremt varmt i Arktis. Senare i maj rapporterades temperatur över 50 i Indien och i juni var det över 54 under flera dagar i Irak. Klimatexperter varnar för extremt heta värmeperioder kan komma bli vanligare framöver och de kan påverka samhällsstrukturen i dessa regioner. Det är dock viktigt att kritiskt granska när media rapporterar om klimathot. Heta värmeperioder förekommer även under klimatstabila perioder El Niño NOAA 2016 Jan -jun El Niño Figur 3a Global uppvärmning under första halvåret från 1880 till 2016 (NOAA). Referenstemperatur Figur 3b Lokala avvikelser av temperatur under juni 2016 (NASA). Referenstemperatur Uppvärmningen fördela sig olika över globen. De två senaste somrarna har t.ex. varit normalt varma i Sverige, medan andra regioner har haft extremt hög värme. 4

5 Även oceanerna värms nu upp och det finns beräkningar som visar att haven tar upp den allra största andelen av värmen. Högre vattentemperatur ökar volymen vilket höjer vattennivån, se sid 7, men det påverkar även väder, havsströmmar och oceanernas förmåga att absorbera koldioxid, som minskar med ökande temperatur. Dessutom tror man att ökad temperatur bleker växterna på korallreven. Figur 4a Värmeinnehåll i oceanerna (NOAA, Ocean Climate Laborotory, juni 2016) Figur 4b Argosbojarnas placering i världshaven (ARGOS) Oceanernas värmeinnehåll mäts med de s.k. Argosbojarna som finns fördelade över världshaven. Med jämna intervall skjuts de ner som torpeder till 2000 meters djup och temperaturen registreras på vägen upp och signalerna skickas därefter till en sattelit. Havsisarna i Nordpolen och Sydpolen Vid nordpolen och sydpolen följer man dag för dag istäckningsgraden. Den prickade kurvan är istäckningsgraden för 2012 som uppvisade den minsta istäckningsgraden sett över hela året, figur 5a. Istäckning hittills under 2016 är lägre beroende på ovanligt hög temperatur i nordpolen under vårvintern. Även i sydpolen är det nu något lägre isutbredning jämfört med medelvärdet och klart lägre än 2012, 5b. 5

6 Figur 5a. Havsisutbredning vid Nordpolen (NSDI augusti 2016) Figur 5b. Havsisutbredning vid Sydpolen (NSDI 5 juni 2016) Trenden över flera år vid Nordpolen är minskad istäckning med ca 7.6 % per år, figur 6a som visar isläget från 1978 till 2015 under augusti, när istäckningen är som lägst. Vid ett forskarseminarium i London har man prognoserat hur uppvärmningen påverkar avsmältningen i Nordpolen. Om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 2 grader kommer avsmältningen att avstanna, medan scenarier med högre uppvärmning leder till total avsmältning inom det här århundradet, figur 6b. Figur 6a Istäckningen i Nordpolen under juli 1979 till juli 2016 (NSDI september 2016) Figur 6b Simulering av istäckningen i Nordpolen för olika uppvärmningsfall, där RCP 2.6(grön) uppfyller tvågradersmålet 6

7 Grönlandsglaciären och andra glaciärer Övervakningen av isen på Grönland görs med satelliter. Man mäter hur stor andel av Grönlandsglaciären som är täckt med smältvatten, figur7a. Under våren 2016 var smältutbredning på Grönlandsglaciären hög, men ett köldhögtryck under juni har något dämpat issmältningen på Grönland. Issmältningen kan även komma underifrån när varmt havsvatten möter iskanten och detta studeras nu i omfattande forskningsprogram. Hela ismassan på Grönland motsvarar ca 6 meters havsnivåökning. Figur 7a Issmältning på Grönland under 2016 (NSI 18augusti 2016) Figur 7b Issmältning på Grönland, januari till december 2014,2013,2012,2011 (NSDI) Sibiriens Taiga och norra Kanada är känsliga områden för uppvärmning. Det finns nu farhågor att permafrosten kan komma att töa med följd att metan och koldioxid frigörs så att uppvärmningen ökar ännu mer, vi får en s.k. återkoppling. Ökande metanhalter i atmosfären och uppdykande av mystiska kratrar i Sibirien brukar anges som hotande tecken. En rapport från 2015 klargör att det finns enorma mängder nedfryst metaniskristaller och organsikt material i permafrosten, men för närvarande innebär växtligheten att Arktis tar upp mer än den avger d.v.s. är en koldioxidsänka. Men om uppvärmningen fortsätter kan det slå om så att Arktis blir koldioxidkälla d.v.s. släpper ifrån sig koldioxid till atmosfären. Figur 8a Global mätning av metan (NOAA maj 2016) Figur 8b Krater som troligtvis bildats av metaneruptioner i norra Sibirien 7

8 Även sydpolen visar oroande störningar med stora glaciärishyllor som sakta glider ner i havet. Det är varmt vatten som strömmar runt iskanten som gör att isen glider ner i haven. Västra Sydpolen är mest utsatt, men en nyligen publicerad rapport visar att även glaciärerna på östra Sydpolen smälter oroande snabbt. Allmänt gäller att världens glaciärer nu smält till den lägsta nivå sedan mätningarna påbörjades för 120 år sedan. Om detta fortsätter kan det bidra till en katastrofal havsnivåhöjning på tre meter inom 50 år. Havets nivå och oceanernas surhet Havens nivå stiger på grund av att volymen ökar när vattnets temperatur ökar men också som en konsekvens av att polernas landismassa och glaciärerna smälter. Observera att när havsisar smälter sker ingen nivåändring enligt Archimedes princip. I Skandinavien pågår landhöjning efter senaste istiden vilket innebär att vi inte är de mest utsatta när det gäller effekter av ökande havsvolymer. Däremot kan ökningen av havsnivån bli ett allvarligt hot för många kustnära och låglänta områden på jorden. Som framgår av figur 9a ökar havets nivå något snabbare under senare år med en hastighet av ca 3mm/år. Sedan början av 1900 talet har havsnivån stigit ca 2 dm. Den ökande koldioxidhalten höjer surhetsgraden (lägre ph) i haven eftersom koldioxiden löser sig i vattnet och kolsyra bildas. Man är osäker på vilka långsiktiga effekter det har på djur och växter men redan nu sker skador på korallreven av försurningen, figur 9b. Figur 9a Havens nivåökning 1992-juni 2016 Sattelitmätningar publicerade av NOAA. Ökningen är nu 3.3 mm/år Figur 9b Havsnivån globalt har ökat 20 cm under 1900-talet (Wikipedia, havsnivå) Försurningen av havet beror på att koldioxiden löser sig i vattnet och bildar kolsyra. Den är ett hot mot jordens korallrev. Havens förmåga att absorbera koldioxid minskar med försurningen så att havens dämpande inverkan på koldioxidökningen minskar. 8

9 Figur 9c Surheten i havet ökar, lägre ph, när koldioxiden löser sig i havet (OA-ICC) 2013 Globala koldioxidutsläpp Förutom att följa koldioxidhalten i atmosfären registreras även länders och regioners koldioxidutsläpp. Under våren 2015 kunde IEA rapportera att globala koldioxidutsläppen avstannade under 2014 vilket var unikt eftersom jordens ekonomiska tillväxt var intakt, figur 10a. Detta uppmärksammades av IPCC som ett bevis på att det går att påverka koldioxidutsläppen även i en växande ekonomi. Senare data tyder på att koldioxidutsläppen förmodligen åter ökar. Utsläppen måste nu snabbt ner till noll, och IPCC menar att detta inte heller räcker. Figur 10 b visar beräknade utsläppkurvor för olika fall där RCP2.6 motsvarar tvågradersmålet. Olika sätt att fånga in koldioxiden diskuteras nu av klimatexperter vilket skulle innebära negativa koldioxidutsläpp (indikerade med röd linje i figur 10b.) Figur10a Koldioxidutsläppen har slutat öka (IEA mars2016) Figur 10b Simulerade utsläppskurvor för att klara olika fall. RCP 2.6 motsvarar 2 graders 9

10 Qutar Kuwait Usa Canada Ryssland Finland Norge England Danmark Italien Frankrike Kina Sverige Världen 2Grader målet Utsläpp av koldioxid räknat per capita varierar kraftigt för olika länder. Sverige släpper ut ca 5 ton koldioxid per person, men vi borde alla minska till ca 1 ton per capita för att nå tvågradersmålet, figur ton CO 2 per capita 0 Figur 11 Koldioxidutsläpp per capita, Källa Wikipedia Observera att statistiken endast visar de koldioxidutsläpp som Sverige producerar inom landet. Om man tar hänsyn till de utsläpp som vår totala konsumtion generar (t.ex. import av varor och utrikesresor) blir Sveriges bidrag snarare 7 ton/capita. Svenska koldioxidkällor Enligt Energimyndigheten och Naturvårdsverket har Sveriges koldioxidutsläpp minskat med ca 20 % under senaste 20 åren, figur 12. Orsaken till lägre koldioxidutsläpp är framför allt en övergång från kol& oljebaserad uppvärmning av fastigheter till annan teknik. Notera att koldioxidutsläppen från vägtransporter och industrin minskar väldigt lite. Det är utsläppen från hushåll som minskat som en följd av övergång till fossilfria uppvärmningar som biobränsle, fjärrvärme och värmepumpar. 10

11 Miljoner ton CO 2 eqv Transport Industri El- och fjärrvärmeproduktion Jordbruk Uppvärmning i hus Arbetsmaskiner Avfall Produktanvändning och övrigt Internationell transport Markanvändning, och skogsbruk (LULUCF) Figur12. Koldioxidutsläpp i Sverige fördelat på olika poster (Excel data efter Naturvårdsverket, 2015) Den svenska skogen tar upp ca miljoner ton CO 2 genom fotosyntesen. De redovisas som negativa röda staplar i figur 12. Hittills har detta inte medräknats i Sveriges koldioxidbudget, men det pågår nu utredningar inom EU har skogens negativa bidrag skall ingå. Vissa klimatexperter menar att effekten kan bli att ländernas ansträngningar att ställa om till förnybart då kan minska. Bilden blir inte lika god om man titta på koldioxidutsläppen för både inrikes- och utrikeskonsumtionen. Det är våra utlandsresor och importvaror som generar allt högre koldioxidutsläpp. Detta innebär att koldioxidutsläppen snarare har ökat ca 20 % under de senare åren. Förnybar energi globalt och i Sverige 19,1 % av världens energikonsumtion är förnybar. Av denna är 9 % bioenergi som används för uppvärmning. Modern förnybar energi d.v.s. vattenkraft, solkraft, vind- och sol- el samt fordonsbiobränsle utgör 10,1%. Konsumtion av fossilenergi är således fortfarande dominerande med 78,3%. Uppskattningar tyder på att bioenergi kommer att spela en stor roll i framtidens energiförsörjning och öka till % per år Bioenergi kan omvandlas till alla använda energiformer värme, biobränsle och el. 11

12 Figur 13a Den globala energimixen (Greenpeace) Figur 13b Energimix i Sverige baserade på data från (ekonomifakta mars 2016) Vindkraftel och solcellsel är dominerande och de visar en kraftig ökning sedan början av talet. Drivkraften är dels att de är helt fossilfria, men också att kostnaden med tiden blir allt lägre. Sveriges solelsproduktion är dock mycket låg endast 0,1 % jämfört med Danmark som har 2 % och Tyskland 7 %. Det finns nu ett flertal rapporter som beskriver hur 100 % förnybar energi är möjlig att uppnå. I USA förutspår man t.ex. en energimix 50 % vindenergi, 38 % solceller, 13 % solkraft och 7 % vattenkraft, geokraft och vågkraft. Figur 14a Utveckling av vindkraft och solceller, (BP Statistical Review of World Energy) Figur 14b Solcellsandelav elproduktion (EIA Photovolt Power system Statistic) Vindkraft och solenergi ökar i Sverige, figur 15. Under våren 2015 angavs att vindkraft nu producerar 11 % av Sveriges elkraft. Solel i Sverige uppvisar en stark tillväxt men från en låg 12

13 nivå. I en debattartikel anger forskare från Linköping att även Sverige i framtiden kan uppnå 100 % förnybar. Sverige har t.ex. en solinstrålning lika stor som Tyskland. Figur 15a Svensk energi, energiåret 2014 Figur 15b Solels statistik för Sverige 2014 (EIA statistik för olika länder) Norge (vattenkraft)och Sverige (vattenkraft, vind och skog) intar tätpositioner av förnybar energi i Europa. 6 Figur 16 Förnybar energi för Europas länder (EU euroeurostat/statistics) En global snabb avveckling av fossilenergi är nödvändig I vårt land slogs försäljningsrekord av bensin- och dieselbilar under Användning av fossila bränslen i världen beräknas öka med 38 % till 2040 (A Wijkman). Flyget globalt ökar med 3,5 % per år. Till år 2050 uppskattas energianvändningen i flygsektorn ha tredubblats och detta utgör då nästan en femtedel av all energianvändning i transportsektorn. Klimatexperter blir alltmer överens om att utvecklingen vi har nu måste brytas. Med den takt vi håller idag måste den fossila kol användning helt upphöra 2030 om vi skall hålla oss till tvågradersmålet. 13

14 Även om vi minskar CO2-utsläppen till noll över en realistisk tidsram, kommer CO2- koncentrationen i atmosfären och därmed också temperaturen, förbli förhöjda i flera hundra år. Om vi vill minska uppvärmningen måste vi omgående minska koldioxid utsläppen. Ju längre vi skjuter upp utsläppsminskningar, desto varmare klimat, vilket ökar risken att s.k. återkoppling sätter igång självgenererande uppvärmning. Trögheten i klimatutvecklingen, orsakad av att koldioxiden har så lång uppehållstid i atmosfären, är kanske det allra viktigaste argumentet för att vi måste agera nu. Mycket förenklat kan den pågående processen beskrivas på följande sätt: 1. När vi ökar utsläppen kommer halten koldioxid i atmosfären ganska omgående att öka 2. Vid konstanta utsläpp medför den långa uppehållstiden att koldioxidhalten ökar 3. Vid minskat utsläpp gör den långa uppehållstiden att det kan ta upp till flera hundra år innan vi ser att koldioxidhalten i luften börjar minska 4. Den förhöjda temperaturen kommer därför finnas kvar under mycket lång tid Det djävulska är att klimatsystemet reagerar tämligen omedelbart när vi förbränner t.ex. olja och kol så att koldioxiden ökar och temperaturen höjs, men trögheten kopplas in när vi försöker rätta till störningen. Detta framgår av figur 17 som visar simuleringar av olika förlopp, där rosa kurvan är ett värsta fall med inledande hög utsläppsökning som med massiva insatser minskas till låga nivåer. Även om man lyckas minska utsläppen påverkas halten och temperaturen mycket lite. Om man från början ser till att utsläppen är låga ökar möjligen att kontrollera temperaturen. Utsläpp av koldioxid för olika scenarier Koldioxidhalt i atmosfären för de olika utsläppen Temperatur för de olika kodioxid halterna Figur 17 Simulering av koldioxid- och temperatur-utvecklingen kopplat till 14

15 koldioxidutsläpp IPCC:s utsläppskurvor för 2 gradersmålet bygger på så kallade negativa utsläpp skapade genom (A Wijkman mm): Storskalig lagring av kol i jordbruksmarker med s.k. biokolteknik En omfattande nyplantering av skog som ökar koldioxidupptaget Förbränning av stora mängder biomassa där man samlar in koldioxiden och lagrar den i ex bergrum med s.k. BECCS (Bioenergi Coal Storage) teknik. Att odla biomassan skulle kräva markområden större än Indiens yta Problemet är att tekniken med negativa utsläpp är ny och att den kräver stora landområden Sverige kan vara ett exempel som visar att länder kan bli fossilfria med bibehållet välstånd enligt Miljövårdsberedningens förslag Miljövårdsberedningen föreslår noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 och 70 % minskning av fossilbränslen inom transportsektorn fram (i) Minska fossilbränsle inom transportsektorn Målet om renare transportsektor föreslås ske med ökad andel elbilar, införande av kvotplikt för biodrivmedel och att EU inte missgynnar biobränsle med skatteregler. I dag är 15,6% av transportbränslet bioenergi vilket innebär att vi är bäst i Europa. Det pågår ett arbete att få en fossilfri fordonsflotta till Det finns tre olika biobränslen; biodisel, etanol och biogas. Tanken är att koldioxiden som tas upp av växterna skall motsvara den koldioxid som stäpps ut vid körning. Fram till 2014 fanns en positiv utveckling av biogasanvändningen och etanol som nu har brutits av bl.a. skärpta skatteregler. Osäkerhetheten inom biobränslesektorn är stor och producenter vänta på fasta regler. Figur 18 a Information om Sveriges Biogas (EIA Bioenergu) Figur 18 b Utveckling av etanolanvändning i Sverige (SMB maj 2016) 15

16 (ii)minska energibehoven i de energislukande processindustrierna Sverige har energislukande stålproduktion, cementproduktion och massa produktion. Järnoch stålindustrin i Sverige står för en fjärdedel av industrins totala kodioxidutsläpp. Det pågår inledande diskussioner om att utreda användning av vätgas istället för kol i masugnarna, men det är i så fall frågan om mycket stor elproduktion. (iii)göra städerna hållbara Hållbara städer måste baseras på energismart kollektivtrafik, elbilar, klimatsmarta hus, cykelvägar och ett nytänkande med delad ekonomi (iv) Elproduktionen måste bli flexibel, integreras med Europa och anpassas till variationer i vind- och solels- produktion Stamnäten behöver byggas och kopplas samman med Europas elnät. EIA föreslår att Norden bygger ut vindkraften och satsar på att exportera el till Europa. Framtiden kommer sannolikt även kräva smarta elnät som kan ta emot el från mikroleverantörer och se till att alla kunder får el. Figur 19a Sveriges elstamnät 2015 och 2050 från EIA s utredning om framtidens elproduktion i Norden Figur 19b Bild av framtidens flexibla elenergiproduktion hämtad på internet I Sverige används vattenkraften som effektiv basenergikälla som dessutom kan regleras snabbt. Exemplet visar en vinterdag med lite blåst när energin baserades på vattenkraft och kärnkraft, fig 19a, jämfört med en blåsig försommardag när vindkraften var ca 20 % och vattenkraften fick reduceras, 19b. 16

17 Figur 20a Från stamnätets kontrollrum en kall lugn vinterdag Figur 20b Från stamnätets kontrollrum en normal sommardag Framtidens elproduktion kommer bli mer komplex. SydAustralien använder t.ex. vind och solenergi som basenergi men måste komplettera med gas och dieselelturbiner för att styra produktionen till önskad nivå. (vi) Minska konsumtionen, vegetarisk kost och val av rätt sorts kött En annan utmaning för Sverige är konsumtionen, där framför allt nöttkött är väldigt hårt koldioxidbelastat. Vi behöver minska vår köttkonsumtion. Nötköttsproduktionen bidrar totalt med ca 25 % av all växthusgasutsläpp i världen. En så stor andel som ca 4 % av Sveriges koldioxidutsläpp kommer från kreaturens matsmältning! De rapar och pruttar metangas i så stor mängd att det ger utslag i koldioxidstatistiken. Dessutom bidrar produktionen av nötkött till ökande koldioxidutsläpp (vid kraftfodertillverkning) och dikväveoxidutsläpp (kväveläckage från odlingsmarken). Figur 21 Naturskyddsföreningens information kött Mot 100 % Förnybart En dansk ö Samso och några Italienska öar har redan nu 100 % förnybar energi baserad på Vind och solenergi. Klimatforskare menar även Sverige och till och med USA nu ser möjligheten till helt fossilfri energiförsörjning. 17

18 Figur 22 Sveriges solinstrålning kan mätas med Tysklands / Bilaga1 18

19 Beräkna sitt eget klimatkonto All vår konsumtion bidrar mer eller mindre till ökningen av växthusgaser. För att världen skall klara 2 gradersmålet krävs många förändringar inte bara på politisk nivå utan även vad vi enskilda medborgare måste ändra i vårt levnadsmönster. Det handlar om hur vi bor, äter, reser och konsumerar. Det pågår forskning och utredningar som visar att det är möjligt att nå målet med hållbart leverne, men det förutsätter ny livsstil med mer kollektivt resande, mindre flygning, energisnåla hus, egenproducerad el, elbil, mer vegetarisk kost enligt en utredning av Vattenfall och det tar nog tid innan all ny teknik är på plats för att vi alla kall kunna tillämpa detta. Det går dock att komma en bra bit på väg redan idag genom att göra hållbara val. Detta kan simuleras i program som beräknar koldioxidbelastningen för livsstilar. Figur 24 visar beräkningar för tre livsstilar; klimatmedvetne, medelsvensson och den välbärgade. Det är dock för närvarande nästan omöjligt att komma ner till det nivåer 1-2 ton koldioxid som krävs för att leva i enlighet med tvågradersmålet. Figur 24a. Klimatmedvetne kör elbil, äter inget nötkött, semestrar inom landet och konsumerar försiktigt Figur 24b. Medelsvensson kör dieselbil, äter lite nötkött, reser på utlandssemester och konsumerar normalt Figur 24c. Välbärgad kör dieselbil lite längre, bor flottare, gör längre och fler flygresor, kör båt och konsumerar flitigt kläder och teknikprylar Sverige har också hög andel förnybara bränslen till fordonsflottan, men utvecklingen under senare tid präglas av negativ utveckling på etanol, medan Biogasproduktionen ökar. Det kommer bli en utmaning att förverkliga detta. 19

20 Bilaga 2 Metoder att ta bort koldioxiden från atmosfären kommer att behövas Bland klimatexperter diskuteras nu olika metoder för att ta bort koldioxiden från lufthaven. Metoderna är fortfarande på teststadiet men debatten om dem tilltar efterhand som man alltmer inser att koldioxidhalten nu är alldeles för hög. 4 CCS Coal Capture and Storage är en process som fångar in koldioxid och lagrar den långt ner i marken. Det finns en demonstationsanläggning i Kanada BECCS CCS BioEnergy&CoalCapture and Storage. Biomassa som tagit upp koldioxid bränns och koldioxid från förbränningen tas om hand och lagras långt ner i marken Biokol Förbränner biomassa i reaktor i en pyrolysprocess och andvänder biokolet som jordförbättringsmedel Nyplantering och återplantering av skog för att öka fotosyntesen Använda timmer som byggnadsmaterial och se till att byggnaderna står över lång tid Öka alkanititeten Tillsätta basiska ämnen i moln eller i haven för underlätta koldioxidens lösning i vatten 20