Klimatfrågan i juni 2016

Transkript

1 Sex månader efter Parisavtalet Klimatfrågan i juni 2016 Nils Pauler I december 2015 enades 195 länder om att begränsa uppvärmningen till mindre än 2 med tillägget att anstränga sig med ytterligare åtgärder så att om möjligt målet 1,5 uppnås. Avtalet skrevs under den 22 april av alla de195 länderna. Detta är inte bindande åtagande, men länderna skall var femte år ge nya löften att ytterligare minska sina koldioxidutsläpp. I uppgörelsen ingår även att de rika länderna skall bidrar med pengar till fattiga länder som annars skulle ha svårt att genomföra besparingarna. Avtalet har tagits emot övervägande positivt. Kritiken har främst varit att länderna i dagsläget inte har konkreta utsläppsmål och att man inte har angett hur omställningen skall gå till. Första halvåret 2016 ökade koldioxid halten i atmosfären i en takt som var högre än tidigare. Det var dessutom rekordvarmt från jan-april över hela världen. Till en del kan värmen tillskrivas cykliska väderfenomenet El Nino. Det är dock först om några månader som vi kan bedöma hur mycket El Nino har påverkat denna rekordvärme och enligt SMHI har El Nino även bidragit till den förhöjda koldioxidhalten. Isarnas utbredning kring Nordpolen har varit rekordlåg. Grönlandsglaciärens smältvatten flödar och havsnivån stiger snabbare än tidigare. Men det finns positiva signaler. Utvecklingen av vindenergi, solenergi, bioenergi, elbilar, smarta elnät och nya energilagringmetoder innebär att vi nu har metoder att gå över till förnybar energi, menar klimatexperter. Portugal och delar av Italien har t.ex. under vissa tider helt förnybar elenergi genom att kombinera vind- och solenergi. Sverige har högst andel förnybar energi i EU beroende på vattenkraft, vindkraft och med kärnkraftens hjälp använder vi relativt sett lite fossil energi. Omställningen går dock alldeles för långsamt. Utsläppen av koldioxid i atmosfären måste omgående minskas och bli nära noll till I Sverige är det transport och industri sektorerna som är de stora utmaningarna. Vi måste använda mer biobränsle, öka el- och ladd hybridbilarnas andel. Framställning av stål görs idag med masugnar med kol som bränsle vilket behöver åtgärdes. Det pågår nu förstudie att istället använda vätgas en process som dock kräver enorma mängder elenergi för att förverkligas. Vår bör alla ställa om till hållbart leverne med bl.a. mindre köttkonsumtion. Klimatexperter menar dock att det är omöjligt att klara temperaturmålet utan att ta bort koldioxiden från lufthaven med så kallad CCS teknik (CoalCaptureStorage), men tekniken är ny och osäker bl.a. eftersom det krävs väldigt stora processanläggningar. Halten växthusgaser i atmosfären ökar Koldioxidhalten fortsätter att öka globalt, se figur 1 som visar utvecklingen från 2011 fram till april Den cykliska variationen beror på att fotosyntesen ändras över årstiderna. Växterna tar upp koldioxid under sommarmånaderna varvid koldioxidhalten minskar och 1

2 eftersom landmassan och växtligheten är koncentrerad till den norra hemisfären slår dessa variationer igenom globalt. Effekten sprids i atmosfären och registreras i de globala mätningarna. I medelvärdet (svarta linjen i figuren) ser man inga tecken på att koldioxidökningen avtar; det är just nu snarare en tendens mot snabbare ökning. Ökningen under vinterhalvåret (röd prickad linje) bryts nu när växtligen tar fart, se högre figuren som visar dagliga mätningar på vulkanen Mauna Loa på Haiwiti. En ökad växtlighet sannolikt orsakad av koldioxidtillskotet har nyligen fått genomslag i media, men den kan inte förta de negativa effekterna av koldioxiden, se nedan om minskande is vid polerna, glaciärer som krymper, ökande havsnivåer, töande permafrost, skogsbränder och extrema värmböljor. Figur 1 a Global koldioxidhalt, ppm (NOAA, juni 2016). Figur 1 b Koldioxidhalt uppmätt på Vulkanen Mauno Loa på Hawai (NOAA juni 2016 ) Då koldioxiden är så långlivad i atmosfären ( år) kommer de pågående utsläppen ge tillskott till de globala värdena. Det är först när utsläppen närmar sig noll som vi kan förvänta oss att halten koldioxid i atmosfären kommer att stabiliseras, för att sedan långsamt sjunka. Förutom koldioxid bidrar metan, kväveoxid och klorfluorkolväten till växthuseffekten. Koldioxiden dominerar med störst växthuseffekt eftersom den förekommer i så hög koncentration och har en lång uppehållstid. Metanhalten är avsevärt lägre och metangasen mer kortlivad men dess växthuseffekt är ca gånger högre än koldioxidens. 2

3 Figur 2 Växthusgaserna koldioxid, kväveoxid, metan och klorfluorkolväten (NOAA maj 2016) Dikväveoxid eller lustgas frigörs när man bryter ny mark genom att kvävet i markerna då förflyktigas. Den sammanlagda effekten av de fyra gaserna kan summeras genom att effekterna av metan, dikväveoxid och fluorerade kolvätena räknas om till koldioxidekvivalenter (CO 2eqv ). Koldioxidhalten är nu ca 408 ppm, men om man räknar med alla växthusgaser så blir CO 2 eqv 482 ppm. Det blir ofta missförstånd om detta när journalister skriver om växthusgaser. Det finns ytterligare faktorer att beakta när det gäller hur atmosfären påverkar uppvärmningen. Sot och partiklar avskärmar den inkommande strålningen vilket kan innebära att efterhand som man renar luften från sotpartiklar kan temperaturen komma att stiga. Effekten av partiklar är emellertid omdiskuterad och SMHI menar att avskärmning av solen kan kompenseras av att partiklarna också absorberar värme så att temperaturen istället kan öka. 1 Hur sot och aerosoler påverkar temperaturen 3

4 Uppvärmningen fortsätter i luft och hav Den globala uppvärmningen av land och hav fortsätter. Uppvärmningen under de första 4 månaderna var rekordhög. Jämfört med referensen var ökningen 1,14 grader. Pilarna markerar 1998 och 2016 d.v.s. de år när El Nino var aktiv, och de framgår av figuren att dessa väderfenomen haft inverkan på den globala uppvärmningen. Vi kan förvänta oss en avmattning i uppvärmningen eftersom El Nino nu avtar. Mätningar som redovisas i figur 3 är gjorda i övre troposfären med satteliter. De visar också markanta maxima 1998 och 2016 men nu syns en minskad temperatur. Notera att det finns en underliggande ökad trend även hos El Nino topparna. Under våren rapporterades extrem temperatur över 50 i Indien och under vårvintern var det ovanligt varmt i Arktis. Figur 3a Global uppvärmning under fyra månader jan -april. Figuren visar mätningar från 1880 till Figur 3 b Data från WoodTrees.org. Även oceanerna värms nu upp. De visar en entydig uppvärmning under 2000-talet. Högre vattentemperatur ökar volymen vilket höjer vattennivån, se sid 7, men det påverkar även väder, havsströmmar och oceanernas förmåga att absorbera koldioxid. Dessutom tror man att ökad temperatur bleker växterna på korallreven. 4

5 Figur 4 Värmeinnehåll i oceanerna (NOAA, Ocean Climate Laborotory, mars 2016) Mätningar av oceanernas värmeinnehåll görs med de berömda ca 4000 Argosbojarna som flyter omkring i världshaven och som automatiskt i intervaller förs ner till 2000 meters djup och registerar temperaturen. Värdena skickas därefter till en satellit. Havsisarna i Nordpolen och Sydpolen Vid nordpolen och sydpolen följer man dag för dag istäckningsgraden. Den prickade kurvan är istäckningsgraden för 2012 som uppvisade den minsta istäckningsgraden sett över hela året, figur 5a. Istäckning hittills under 2016 är lägre beroende på ovanlig hög temperatur i nordpolen under vårvintern. Även i sydpolen är det nu något lägre isutbredning jämfört med medelvärdet och klart lägre än 2012, 5b. Figur 5a. Havsisutbredning vid Nordpolen t (NSDI 5 juni maj 2016) Figur 5b. Havisutbredningen vid Sydpolen 3 (NSDI 5 juni 2016) 5

6 Trenden över flera år vid Nordpolen är minskad istäckning med ca 10 % per år, figur 6a som visar isläget från 1978 till 2015 under augusti, när istäckningen är som lägst. Vid ett forskar seminarium i London har man prognoserat hur uppvärmningen påverka avsmältningen i Nordpolen. Om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 2 grader kommer avsmältningen att avstanna, medan scenarier med högre uppvärmning leder till total avsmältning inom det här århundradet, figur 6b. Figur 6a Istäckningen i Nordpolen under augusti 1979 till augusti 2015 (NSDI september 2015) Figur 6b Simulering av istäckningen i Nordpolen för olika uppvärmningsfall, där RCP 2.6 uppfyller tvågradersmålet Grönlandsglaciärens issmältning och utvecklingen andra glaciärer Mätningarna av isen på Grönland är satellitdata och anger hur stor andel av Grönlandsglaciären som är täckt med smältvatten, figur7. Under våren 2016 var smältutbredning på Grönlandsglaciären hög, och utvecklingen hittills påminner om rekordåret Men issmältningen kan även komma underifrån när varmt havsvatten möter iskanten och detta studeras nu i omfattande forskningsprogram. Hela ismassan på Grönland motsvarar ca 6 meters havsnivåökning. Figur 7a Issmältning på Grönland uppdateras dagligen (NSID 2 juni 2016): Figur 7b Issmältning på Grönland, januari till december 2014,2013, 2012,2011 (NSDI) 6

7 Uppvärmningen är speciellt hög i Arktis och det finns nu farhågor att permafrosten kan komma att töa med följd att metan och koldioxid frigörs så att uppvärmningen ökar det som brukar kallas tipping point. Ökande metanhalter i atmosfären och uppdykande av mystiska kratrar i Sibirien, brukar anges som hotande tecken. En rapport från 2015 klargör att visserligen finns det enorma mängder nedfryst metaniskristaller och organsikt material i permfrosten, men för närvarande innebär växtligheten att Arktis tar upp mer än den avger d.v.s. är en koldioxidsänka. Men om uppvärmningen fortsätter kan det slå om så att Arktis blir koldioxidkälla d.v.s. släpper ifrån sig koldioxid till atmosfären. Figur 8 a Global mätning av metan (NOAA maj 2016) Figur 8b Krater i Sibiren (NZ herald maj 2016) & objectid= Även sydpolen visar oroande störningar med stora glaciärishyllor som sakta glider ner i havet. Det är varmt vatten som strömmar runt iskanten som gör att isen glider ner i haven. Västra Sydpolen är mest utsatt, men en nyligen publicerad rapport visar att även glaciärerna på östra Sydpolen smälter oroande snabbt. 3 Allmänt gäller att världens glaciärer nu smält till den lägsta nivå sedan mätningarna påbörjades för 120 år sedan. Om detta fortsätter kan det bidra till en katastrofal havsnivåhöjning på tre meter inom 50 år. 1,2 1http:// 2 Havets nivå och oceanernas surhet Havens nivå stiger på grund av att volymen ökar när vattnets temperatur ökar men också som en konsekvens av att polernas landismassa och glaciärerna smälter. Observera att när havsisar smälter sker ingen nivåändring enligt Archimedes princip. I Skandinavien pågår landhöjning 7

8 efter senaste istiden vilket innebär att vi inte är de mest utsatta när det gäller effekter av ökande havsvolymer. Däremot kan ökningen av havsnivån bli ett allvarligt hot för många kustnära och låglänta områden på jorden. Som framgår av figur 9a ökar havets nivå något snabbare under senare år med en hastighet av ca 3mm/år. Den ökande koldioxidhalten höjer surhetsgraden (lägre ph) i haven eftersom koldioxiden löser sig i vattnet och kolsyra bildas. Man är osäker på vilka långsiktiga effekter det har på djur och växter men redan nu sker skador på korallreven av försurningen, figur 9b. Figur 9a Havens nivåökning 1992-jan 2016 Sattelitmätningar publicerade av CSIRO Figur 9b Försurning i haven från 2014 (IGP 2014) 1 Koldioxidutsläpp totalt och per capita Förutom att följa koldioxidhalten i atmosfären registreras även länders och regioners koldioxidutsläpp. De visar att EU och USA nu minskar sina utsläpp, medan Kina och andra snabbt utvecklande länder ökar sina, se figur 10 som visar utvecklingen fram till Under våren 2015 kunde IEA rapportera att globala koldioxidutsläppen avstannade under 2014 vilket var unikt eftersom jordens ekonomiska tillväxt var intakt 5. Detta uppmärksammades av IPCC som ett bevis på att det går att påverka koldioxidutsläppen även i en växande ekonomi. 8

9 Qutar Kuwait Usa Canada Ryssland Finland Norge England Danmark Italien Frankrike Kina Sverige Världen 2Grader Figur10 Koldioxidutsläppen har slutat öka (IEA mars2016) Utsläpp av koldioxid räknat per capita varierar kraftigt för olika länder. Sverige släpper ut ca 5 ton koldioxid per person, men vi borde alla minska till ca 1 ton per capita för att nå 2- gradersmålet, figur ton CO 2 per capita Figur 11 Koldioxidutsläpp per capita, Källa Wikipedia Observera att statistiken endast visar de koldioxidutsläpp som Sverige producerar inom landet. Om man tar hänsyn till de utsläpp som vår totala konsumtion generar (t.ex. import av varor och utrikesresor) blir Sveriges bidrag snarare 7 ton/capita. 9

10 Svenska koldioxidkällor Enligt Energimyndigheten och Naturvårdsverket har Sveriges koldioxidutsläpp minskat med ca 20 % under senaste 20 åren, figur 12. Orsaken till lägre koldioxidutsläpp är framför allt en övergång från kol& oljebaserad uppvärmning av fastigheter till annan teknik. Notera att koldioxidutsläppen från vägtransporter och industrin minskar väldigt lite. Det är utsläppen från hushåll som minskat som en följd av övergång till fossilfria uppvärmningar som biobränsle, fjärrvärme och värmepumpar Miljoner ton CO 2 eqv Transport Industri El- och fjärrvärmeproduktion Jordbruk Uppvärmning i hus Arbetsmaskiner Avfall Produktanvändning och övrigt Internationell transport Markanvändning, och skogsbruk (LULUCF) Figur12. Koldioxidutsläpp i Sverige fördelat på olika poster (Excel data efter Naturvårdsverket, 2015) Den svenska skogen tar upp ca miljoner ton CO 2 genom fotosyntesen. De redovisas som negativa röda staplar i figur 12. Hittills har detta inte medräknats i Sveriges koldioxidbudget, men det pågår nu utredningar inom EU har skogens negativa bidrag skall ingå. Vissa klimatexperter menar att effekten kan bli att ländernas ansträngningar att ställa om till förnybart då kan minska. Bilden blir inte lika god om man titta på koldioxidutsläppen för både inrikes- och utrikeskonsumtionen. Det är våra utlandsresor och importvaror som generar allt högre koldioxidutsläpp. Detta innebär att koldioxidutsläppen snarare har ökat ca 20 % under de senare åren. Förnybar energi dagsläge globalt och i Sverige 19.1 % av världens energikonsumtion är förnybar. Av denna är 9 % bioenergi som används för uppvärmning. Modern förnybar energi d.v.s. vattenkraft, solkraft, vind- & sol- el och fordonsbiobränsle utgör 10.1%. Konsumtion av fossilenergi är således fortfarande 10

11 dominerande med 78,3%. Uppskattningar tyder på att bioenergi kommer att spela en stor roll i framtidens energiförsörjning och öka till % år Bioenergi är den enda förnybara energi som kan omvandlas till alla använda energiformer värme, biobränsle och el. Figur 13a Den globala energimixen. tions/climate/2015/energy-revolution-2015-summary.pdf Figur 13b Energimix i Sverige baserade på data från (ekonomifakta mars 2016) Sverige/Energitillforsel/ Vindkraftel och solcellsel är dock de dominerande för att genera el och de visar en kraftig ökning sedan början av talet. Drivkraften är dels att de är helt fossilfria, men också att kostnaden är lägre än att öka produktionen fossilenergi. Sveriges solkrafts produktion är mycket låg endast 0.1% jämfört med Danmark som har 2 % och Tyskland 7 %. Figur 14 Utveckling av vindkraft och solceller, (BP Statistical Review of World Energy) Figur 14 b Solcellsandelav elproduktion (EIA Photovolt Power system Statistic) Vindkraft och solenergi ökar nu i Sverige, figur 15. Under våren 2015 angavs att vindkraft nu producerar 11 % av Sveriges elkraft. Solel i Sverige uppvisar en stark tillväxt men från en låg nivå. 11

12 Figur 15a Svensk energi, energiåret 2014 Figur 15ab Solels statistik för Sverige 2014 (EIA statistik för olika länder) Norge (vattenkraft)och Sverige (vattenkraft, vind och skog) intar tätpositioner av förnybar energi i Europa. 6 Figur 16 Förnybar energi för Europas länder Utmaningarna för att få ett förnybart Sverige Sverige har ett gynnat läge med all sin vattenkraft, kärnkraft och ökande vindkraft. Men det finns stora utmaningar för Sverige som är relaterade till våra energier och konsumtionsstrukturer. (i) Få en fossilfri fordonsflotta till 2030 I dag är 15,6% av transportbränslet bioenergi vilket innebär att vi är bäst i Europa. Det pågår ett arbete att få en fossilfri fordonsflotta till Det finns tre olika biobränslen; biodisel, etanol och biogas. Tanken är att koldioxiden som tas upp av växterna skall motsvara den koldioxid som stäpps ut vid körning. I verkligheten blir det ett nettoutsläpp. 12

13 Biodisel o HVO, (Hydrogenerated Vegetable Oil) i dagligt tal Biodisel tillverkas av slakteriavfall och råtallolja o FAME, Fettsyrametylester tillverkas av rapsolja benämns ofta som RME RapsMetylEster Etanol tillverkas av olika sädeslag (vete, majs, råg, vete och sockerrör) Biogas tillverkas av matavfall och gårdsgödsel som rötas till metangas Dieselanvändningen har ökat markant i Sverige. Trots detta har mängden fossildiesel avstannat, beroende på växande volymer biodieselinblandning. Biogas ökar och på samma sätt som med diesel ersätter biogas alltmer den fossila naturgasen. Etanolen har genomgått en dramatisk utveckling, med kraftig ökning från 2005 till 2011, därefter sjunker användning för att nu vara nere i låga nivåer. Oklara regler i EU och Sverige, ökad beskattning och lågt intresse i bilindistrin att tillverka flexifuel-bilar ligger bakom den förändringen. Sverige försöker styra utvecklingen med förmåner för s.k. miljöbilar och 2017 kommer ett nytt bonus -malus system (morot, piska). Andelen elbilar (elbilar och laddhybridbilar) är bara 0.3 % och den förväntas öka till 3 % år 2020 ( Figur 17 a Information om Sveriges Biogas Figur 17 b Utveckling av Etanol användning i Sverige (SMB maj 2016) (ii)ändra de energislukande processindustrierna Sverige har energislukande stålproduktion, cementproduktion och massa produktion. Järnoch stålindustrin i Sverige står för en fjärdedel av industrins totala kodioxidutsläpp. Det pågår inledande diskussioner om att utreda användning av vätgas istället för kol i masugnarna, men det är i så fall frågan om mycket stor elproduktion. 13

14 (iii)göra städerna hållbara Hållbara städer måste baseras på energismart kollektivtrafik, el bilar klimatsmarta hus, cykelvägar och cirkulär ekonomi. (iv) Elproduktionen måste bli flexibel, integreras med Europa och anpassas till variationer i vind och solels produktion Stamnäten behöver byggas och kopplas samman med Europas elnät. EIA föreslår att Norden bygger ut vindkraften och satsar på att exportera el till Europa. Framtiden kommer sannolikt även kräva smarta elnät som kan ta emot el från mikroleverantörer och se till att alla kunder får el. Figur 18a Sverige el stamnät 2015 och 2050 Figur 18b Bild hämtad på internet Energy-Technology-Perspectives-2016.pdf I Sverige används vattenkraften som effektiv basenergikälla som dessutom kan regleras snabbt. Exemplet visar en vinterdag med lite blåst när energin baserades på vattenkraft och kärnkraft, fig 19a, jämför med en blåsig försommardag när vindkraften var ca 20 % och vattenkraften fick reduceras,19b. Figur 19a Figur 19b 14

15 Framtidens elproduktion kommer bli mer komplex. SydAustralien använder t.ex. vind och solenergi och som basenergi men måste komplettera med gas och dieselelturbiner för att styra produktionen till önskad nivå. Figur20 Energiproduktionen i syd Australien har sol och vind som basproduktion (vi) Minska konsumtionen och välja rätt sorts kött En annan utmaning för Sverige är konsumtionen, där framför allt nöttkött är väldigt hårt koldioxidbelastat. Vi behöver minska vår köttkonsumtion. Nötköttsproduktionen bidrar totalt med ca 25 % av all växthusgasutsläpp i världen. En så stor andel som ca 4 % av Sveriges koldioxidutsläpp kommer från kreaturens matsmältning! De rapar och pruttar metangas i så stor mängd att det ger utslag i koldioxidstatistiken. Dessutom bidrar produktionen av nötkött till ökande koldioxidutsläpp (vid kraftfodertillverkning) och dikväveoxidutsläpp (kväveläckage från odlingsmarken). 15

16 Figur 21 Mot 100 % Förnybart En dansk ö Samso och några Italienska öar har nu 100 % förnybar energi. Figur 22 Solcells- anläggning på ön Samso Nu är det hög tid att agera IPCC använder fyra olika scenarier i sina klimatprognoser. De förkortas RCP (Representative Concentration Pathways): Siffran 2,6; 4,5 anger strålningsdrivningen som är skillnaden mellan mängden energi (w/m 2 ) från solinstrålning som träffar jorden och hur mycket energi som jorden strålar tillbaka ut till rymden. 2 graders-målet motsvarar RCP 2,6 som klimatforskarna anser är den RCP hela världen bör försöka uppnå. RCP2,6 representerar låga CO2 utsläpp som kommer att behöva kulminera inom en tioårsperiod och sedan snabbt minska. Man måste då antagligen behöva skapa system som fångar upp koldioxiden vid källan och pumpar ner den i jorden. 16 RCP4,5 innebär också utsläppsminskningar men inte lika omfattande som RCP2,6, utsläppen kulminerar t.ex. först 2050 RCP6 är ett scenario där utsläppen fortsätter att öka (om t.ex. IPCC samordning misslyckas) men en övergång till förnybara energikällor genomförs på sikt

17 RCP8,4 mest pessimistiska där världens energiförsörjning till 80 % är fossilbaserad I figur 23a har man räknat ut att CO 2eqv i atmosfären måste hållas under 450 ppm CO 2eqv för att uppnå 2 graders målet. Den röda breda kurvan visar utvecklingen från 2000 till idag. Utsläpp av CO 2 måste således omedelbart reduceras mycket kraftigt! Figur 23a Beräknade koldioxidhalter för de olika klimatscenarierna (Wikipedia) Figur 23b Utsläppsförlopp för de olika klimat scenerierna orten/rcp-blad.pdf Metoder att ta bort koldioxiden från atmosfären kommer behövas Bland klimatexperter diskuteras nu olika metoder för att ta bort koldioxiden från lufthaven. Metoderna är fortfarande på teststadiet men debatten om dem tilltar efterhand som man alltmer inser att koldioxidhalten nu är alldeles för hög. 4 CCS Coal Capture and Storage är en process som fångar in koldioxid och lagrar den långt ner i marken. Det finns en demonstationsanläggning i Kanada BECCS CCS BioEnergy&CoalCapture and Storage. Biomassa som tagit upp koldioxid bränns och koldioxid från förbränningen tas om hand och lagras långt ner I marken Biokol Förbränner biomassa i reaktor i en pyrolys process och andvänder biokolet som jordförbättringsmedel Plantering och återplantering av skog för att öka fotosyntesen Använda timmer som byggnadsmaterial och se till att byggnaderna står över lång tid Öka alkanititeten Tillsätta basiska ämnen i moln eller i haven för underlätta koldioxidens lösning i vatten 4) 17

18 Bilaga Beräkna sitt eget klimat konto All vår konsumtion bidrar mer eller mindre till ökningen växthusgaser. För att världen skall klara 2 gradersmålet krävs många förändringar inte bara på politisk nivå utan även vad vi enskilda medborgare måste ändra i vårt levnadsmönster. Det handlar om hur vi bor, äter, reser och konsumerar. Det pågår forskning och utredningar som visar att det är möjligt att nå målet med hållbart leverne, men det förutsätter ny livsstil med mer kollektivt resande, mindre flygning, energisnåla hus, egenproducerad el, elbil, mer vegetarisk kost enligt en utredning av Vattenfall och det tar nog tid innan all ny teknik är på plats för att vi alla kall kunna tillämpa detta. Det går dock att komma en bra bit på väg redan idag genom att göra hållbara val. Detta kan simuleras i program som beräknar koldioxidbelastningen för livsstilar. Figur 24 visar beräkningar för tre livsstilar; klimatmedvetne, medelsvensson och den välbärgade. Det är dock för närvarande nästan omöjligt att komma ner till det nivåer 1-2 ton koldioxid som krävs för att leva i enlighet med tvågradersmålet. Figur 24a. Klimatmedvetne kör elbil, äter inget nötkött, semestrar inom landet och konsumerar försiktigt Figur 24b. Medelsvensson kör diselbil, äter lite nötkött, reser på utlandssemester och konsumerar normalt Figur 24c. Välbärgad kör diselbil lite längre, bor flottare, gör längre och fler flygresor, kör båt och konsumerar flitigt kläder och teknikprylar 18

19 Sverige har också hög andel förnybara bränslen till fordonsflotta, men utvecklingen under senare tid präglas negativ utveckling av etanol, medan Biogasproduktionen ökar. Det kommer bli en utmaning att förverkliga detta. 19