Köldbryggors inverkan på isoleringsegenskaper för sandwichelement
|
|
- Lars Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE 15HP Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Köldbryggors inverkan på isoleringsegenskaper för sandwichelement Anslutning mellan fönster och yttervägg Examensarbete vid Mälardalens högskola i samarbete med Strängbetong AB Utfört av Ronney Chamoun och Salahadin Husseini Västerås,
2 Abstract Currently, the energy issues brought a lot of interest in the community. Now is the focus more on building energy-efficient houses. A significant factor influencing energy consumption in our buildings is thermal bridges. They occur when a material with poor thermal insulation breaks through a material with better insulation. In practice it is often not possible to avoid thermal bridges completely, but there are many different options to reduce the thermal bridge effect significantly. This is desirable in order to achieve lower energy costs because thermal bridges can lead to a significant increase in the heat losses. The limitation of this degree project is evident from the title Thermal bridges impact on the insulation properties of sandwich panels, the connection between the windows and external walls The primary means used to achieve the results is the HEAT2 PC-program, but literature studies were also used. HEAT2 is a two-dimensional heat flow program that calculates the amount of energy passed through the part of the construction. It is based on the allocation of the construction into a mesh, i.e. a grid. The more the mesh is divided into the more accurate the results, but the calculations are at the same time more time consuming to perform. A separate analysis was done with and without the draining protective plastic in the window's top edge where the material is passing through the thermal insulation at the concrete heel. The plastic has many orders of magnitude higher thermal conductivity than the thermal insulation, but it is only 1 mm thick. The calculation results show that the plastic caused a significant difference. Keywords: Linear thermal bridges, sandwich panels, HEAT2, protective plastic, computer calculations, external walls, mesh
3 Förord Detta examensarbete har utförts av Salahadin Husseini och Ronney Chamoun på Akademin för Mälardalens högskola, i Västerås. Den omfattar 15 högskolepoäng och är en avslutande kurs inom Byggnadsingenjörprogrammet i Samhällsteknik. Examensarbetets titel är Köldbryggors inverkan på isoleringsegenskaper för sandwichelement, anslutning mellan fönster och yttervägg och har skrivits i samarbete med Strängbetong AB. Vi vill först och främst tacka vår externa handledare Gösta Lindström på Strängbetong AB för att ha tilldelat oss material, information och stöd under examensarbetets gång. Vi vill även tacka Peter Roots för att ha bidragit med idéer, stöd, vägledning och egna erfarenheter. Sist men inte minst vill vi tacka Robert Öman för att ha ställt upp med att vara vår examinator. Västerås, december 2010 Salahadin Husseini & Ronney Chamoun
4 Sammanfattning I dagens läge har energifrågorna väckt ett stort intresse i samhället. Nu fokuseras det mer på att bygga energisnålare hus. En betydande faktor som påverkar energiförbrukningen i våra hus är köldbryggor. De uppstår då ett material med dålig värmeisolering bryter igenom ett material med bättre värmeisolering. Köldbryggor är nästan omöjligt att undvika, dock går alltid att reducera. I praktiken är det ofta inte möjligt att helt undvika köldbryggor, men det finns många olika möjligheter att minska köldbryggeffekten kraftigt. Detta eftersträvas för att uppnå lägre energikostnader eftersom köldbryggor kan medföra en betydande ökning av värmeförlusten. Avgränsningen för detta examensarbete framgår av titeln Köldbryggors inverkan på isoleringsegenskaper för sandwichelement, anslutning mellan fönster och yttervägg. Den främsta metoden som används för att åstadkomma resultatet är PC-programmet HEAT2, men litteraturstudier har också använts. HEAT2 är ett tvådimensionellt värmeflödesprogram, som beräknar den värmemängd som leds genom konstruktionsdelen. Den bygger på att dela in byggnadsdelen i ett rutnät (mesh). Ju fler rutor den blir uppdelad i, desto noggrannare resultat, men beräkningen blir samtidigt mer tidskrävande att utföra. En särskild analys gjordes med och utan den dränerande skyddsplasten i fönstrets överkant då materialet skär igenom värmeisoleringen vid betongklacken. Plasten har mångfaldigt högre värmekonduktivitet än värmeisoleringen, men den är bara 1 mm tjock. Beräkningsresultaten visar att skyddsplasten gav en betydande skillnad. Nyckelord: Linjära köldbryggor, sandwichelement, HEAT2, skyddsplast, datorberäkningar, ytterväggar, rutnät
5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Problemformulering Avgränsning Metod Litteraturstudier Köldbryggor Bakgrund Sandwichelement Skyddsplasten i fönstrets överkant Köldbryggor i sandwichelement HEAT Beräkning Beräkningsfall 1 Utan skyddsplast Beräkningsfall 2 Med skyddsplast Resultat och diskussion Fall 1 Utan skyddsplast Fall 2 Utan skyddsplast Fall 3 Utan skyddsplast Fall 4 Med skyddsplast Fall 5 Med skyddsplast Fall 6 Med skyddsplast Skyddsplastens inverkan Sammanfattning Reducering av köldbryggor i sandwichelement Slutsats Förslag till fortsatt arbete Referenser Bilagor Bilaga 1 Utan skyddsplast Bilaga 2 Med skyddsplast... 36
6 1. Inledning I detta avsnitt kommer inledningen att beskriva bakgrund, syfte, mål, problemformulering, avgränsning och metod. 1.1 Bakgrund Anledningen till att vi valt detta examensarbete är för att energi har väckt stort intresse för oss. I dagens läge diskuteras mycket kring energianvändningen i våra byggnader och vi tyckte därför att köldbryggor skulle passa oss bra. Strängbetong AB har olika konstruktionslösningar och vill att vi skall beräkna de linjära köldbryggorna för deras sandwichelement, men även genomföra en analys av skyddsplastens inverkan på köldbryggorna. 1.2 Syfte Syftet med detta examensarbete är att ta fram linjära köldbryggor och titta på hur de varierar med hänsyn till olika isoleringstjocklekar, men även analysera skyddsplasten i fönstrets överkant och om reducering av köldbryggor i sandwichelement är genomförbart. 1.3 Problemformulering Hur stora är de linjära köldbryggorna i sandwichelement? Hur reducerar man köldbryggor vid infästning mellan fönster och sandwichelement? 1.4 Avgränsning Examensarbetet kommer att handla om köldbryggors inverkan på isoleringsegenskaper för sandwichelement. Även en analysering om hur infästningen mellan fönster och sandwichelement ska utföras för att försöka reducera köldbryggorna. Programmet HEAT2 kommer att användas för att beräkna linjära köldbryggor med hänsyn till isoleringstjockleken med ett intervall från 100 till 300 mm. 1
7 1.5 Metod En metod som används är ett beräkningsprogram med en teoretisk modell. För beräkning av linjära köldbryggor i sandwichelement har verktyget HEAT2, vilket är ett PC-program, används för att kunna analysera olika konstruktionslösningar. Ett flertal simuleringsmodeller har skapats med stationärt fall, där temperaturen är konstant. En annan metod som används är litteraturstudien vilket låg till grund för bland annat beräkningsdelen. 2
8 2. Litteraturstudier På Internet hittades några hemsidor som var till nytta för oss. På föreningen Swedisols hemsida ( finns det många formelrutor för beräkning av köldbryggor för beräkningsfall av t ex köldbryggor vid fönster eller dörr i en lättbetongvägg, träregelvägg med träfasad, träregelvägg med tegelfasad osv. Det finns mycket information om köldbryggor och deras värde i olika konstruktionsdetaljer, men inte just linjära köldbryggor i sandwichelement. Metoden som Swedisol använde sig av har vi haft nytta av då två modeller, ett referensfall och en beräkningsmodell, användes för att räkna fram den linjära köldbryggan. Beräkningsmodellen av sandwichelementet skall likna verkligheten så mycket som möjligt, medan referensfallen är en förenklad beräkningsmodell där vissa detaljer har tagits bort. Andra Internet-källor som har varit intressant för oss är Boverkets hemsida ( Där hittar man många regler, krav och definitioner av begrepp när det gäller t ex energihushållning, energieffektivisering med mera. Boverket har definierat linjära köldbryggor, men inte heller där fanns information om sandwichelement eller värden på köldbryggor. Vi använde oss även av litteratur och kompendium från tidigare kurser eftersom att det var mycket svårt att hitta exakta böcker som beskriver linjära köldbryggor. Kompendium från byggnadsfysik är studentlitteratur från Mälardalens högskola, som omfattar allmän information om energi såsom U- värden, värmekonduktivitet, lite allmänt om köldbryggor och deras påverkan på energianvändning i byggnader, tabeller etc. Där hittades inte heller något värde på köldbryggor. Manualer till PC-programmet HEAT2 förklarade vad för slags program det är, vad det används till och hur det fungerar. Detta hjälpte oss att genomföra beräkningsdelen. 3
9 3. Köldbryggor Boverkets definition på köldbryggor är Vid anslutningar mellan exempelvis väggar, bjälklag, tak och balkongplattor uppkommer ett extra värmeflöde som kan behandlas med tvådimensionella beräkningsmodeller. Köldbryggan kan uppfattas som linjär och det extra värmeflödet kan uttryckas som ett läckflöde per löpmeter köldbrygga. Den linjära köldbryggan betecknas med den grekiska bokstaven Ψ som uttalas psi och har enheten (W/mK). [ 3.1 Bakgrund Köldbrygga är i vanliga fall en konstruktionsdetalj där isolerskiktet bryts igenom av andra material med sämre isolerförmåga.[ingenjörens verktyg 1, kurspärm 2007] Köldbryggor kan förekomma bland annat runt fönster, anslutning mellan betongbjälklag eller mellanväggar och en invändigt isolerad yttervägg, utkragande balkongplattor, sammanhållande kramlor för förbindning av betongskivor eller murverk på båda sidor om ett isoleringsskikt, reglar i regelväggar m.m. [byggnadsfysik, WBT034, 2009 period 3] Figur 1 visar exempel på konstruktioner där köldbryggan förekommer som t.ex. A. Stålpelare i yttervägg där stålpelaren skär betongen. Ett annat exempel är B. Kanalmur med kramlor där kramlorna skär igenom kanalmuren. Bilderna C, D, E och F illustrerar byggnadsdelar där isoleringen skärs av andra material. Alla dessa bilder där ett högre värmeledande material skär igenom ett lägre värmeledande material bidrar till köldbryggor. Figur 1. Exempel på köldbryggor i några konstruktionsdetaljer. [byggnadsfysik, WBT034, 2009 period 3] 4
10 Benämningen köldbrygga är inte så lämplig ur fysikalisk synpunkt eftersom det är värmen som strömmar och inte kylan. Värmebrygga borde vara en riktigare term. [byggnadsfysik, WBT034, 2009 period 3] Det är teoretiskt möjligt att beräkna köldbryggor med analytiska metoder. I vissa fall är geometrin så komplicerad att man måste använda ett verktyg för att kunna analysera olika konstruktioner till exempelvis HEAT Sandwichelement Sandwichväggar är prefabricerade det vill säga tillverkas vanligen i fabrik. De består av, precis som namnet antyder, två betongskivor som omsluter isolering. Den yttre betongskivan har en tjocklek på 75 mm och den inre som är bärande på 150 mm. Ytterväggsisoleringens tjocklek (D) varierar mellan 100 och 300 mm och klackisoleringstjocklek (d) varierar mellan 60 och 120 mm, se figur 2. Det enda som kvarstår att göra efter tillverkningen är fogning och invändig målningsbehandling. Montering av fönster sker med karmskruv i plåtkonsoler som är ingjutna i elementet och utförs antingen i fabriken eller ute på bygget. Fördelen med prefabricerade sandwichelement är att monteringen utförs på ett mycket smidigt sätt då entreprenören bara behöver placera väggen på rätt plats istället för varje material för sig. [Strängbetong smartare för miljön, ] Figur 2. Ett ritat sandwichelement med varierande isoleringstjocklek. Ytterväggsisoleringstjockleken D varierar mellan 100 och 300 mm. Klackisoleringstjockleken d varierar mellan 60 och 120 mm. 5
11 3.3 Skyddsplasten i fönstrets överkant I sandwichelementet har Strängbetong AB valt att placera en skyddsplast (HD-polyeten) i fönstrets överkant för att avleda vatten, se figur 3. Eftersom materialet har en värmekonduktivitet, värmeledande egenskaper, på 0,4 W/mK så kommer den att leda värme bättre än isoleringen. Därför analysera detta för att se om skyddsplasten påverkar köldbryggans värde stort eller om den är försumbar. Figur 3. Figuren visar skyddsplastens placering i fönsteröppningens överkant Nedan visas en detaljerad ritning av skyddsplasten där även struktur och mått förtydligas, se figur 4. Figur 4. Figuren visar en detaljerad ritning på skyddsplasten då B varierar beroende på klackisoleringens tjocklek. 6
12 3.4 Köldbryggor i sandwichelement En av de köldbryggor som förekommer i sandwichelement inträffar vid anslutningen mellan yttervägg och fönster. Detta sker för att i väggen runt om fönstret finns det en betongklack som fönstret fästs i. För att göra detta möjligt måste en del av isoleringen ersättas med betongklacken eftersom ytterväggens isoleringstjocklek är väldigt stor, se figur 5. Detta görs för att det kan uppstå svårigheter med att hitta önskad storlek på fönsterkarmen på den svenska marknaden. Se figur 6 som visar värmeflödets riktning. Figur 5. Figuren visar betongklacken i ett ritat väggelement. Figur 6. Figuren visar ett stationärt fall där inne- och utetemperaturen är konstant. Den lila färgen visar att innetemperaturen är 1 C medan den blå färgen visar att utetemperaturen är 0 C. Stolpen med varierande färger till höger om figuren förklarar temperaturen däremellan. En annan förekommande köldbrygga är skyddsplasten som skär genom isoleringen i fönstrets överkant eftersom den har en mycket högre värmekonduktivitet än vad isolering har. Materialets uppgift är att leda bort vatten, men har som konsekvens att värmeförlusten ökar. 7
13 Bilden nedan visar hur temperaturfördelningen i en anslutning mellan yttervägg och fönster kan se ut med en värmekamera, se bilden till vänster i figur 7. Tyvärr togs kortet i slutet av maj 2010 runt kl. 02:30 då utetemperaturen var hög, runt 20 C. Detta gjorde att temperaturskillnaden mellan inne och ute inte var stor, även under natten då utetemperaturen är lägre. Trots det finns köldbryggor där och visas med en mörkare färg. Figur 7. Bilden till vänster visar termografering på en anslutning mellan yttervägg och fönster. Kallare ytor har en blå färg, medan varmare har en orange färg. Här ser man hur värmeflödet strömmar ut via fönsterkarmen med tanke på att innetemperaturen var lite högre än utetemperaturen. Bilden till höger visar en verklighetsbild på objektet. 8
14 3.5 HEAT2 HEAT2 är ett PC-program för tvådimensionell värmeflödesberäkning där en konstruktion ritas upp och indelas i ett rutnät. Programmet tillhör den senaste generationen av datormodeller från Lund Group for Computational Building Physics. Nedan kommer en förklaring på hur programmet har använts under examensarbetet. Figur 8 illustrerar ett sandwichelement som kommer att ritas i HEAT2. Figur 8. Ett ritat sandwichelement på en meters längd som består av 150 mm betong på insidan, 100 mm värmeisolering och 75 mm betong på utsidan. Första steget är att modellera geometrin av byggnadsdelen i beräkningsprogrammet med rätt dimension som visas i figur 9. Figur 9. Visar en översiktlig bild av HEAT2 programmet. 9
15 Med hjälp av programmet ritar man geometriskt upp en konstruktionsdetalj på ett referensfall (se figur 10) och anger värmeledningsförmåga och specifik värmekapacitet för ingående material. Även randvillkor såsom inne- och utetemperatur matas in i programmet. För att få bättre resultat har antal mesh i X samt Y-riktning fördubblats i både referensfallen och beräkningsmodellerna i jämförelse med tidigare grundantalet mesh. Ju fler mesh objektet blir uppdelat i desto noggrannare resultat redovisas. Beräkningen blir dock mer tidskrävande att slutföra. Figur 10. Bilden visar ett ritat referensfall. Byggnadsdelen består av 150 mm betong på insidan, 100 mm värmeisolering och 75 mm betong på utsidan och allt är ritat på 1 m längd Vid beräkningen av energiflödet genom fönsteranslutningen i HEAT2 programmet har ett referensfall skapats och kontrollerats. Därefter beräknar programmet ett stationärt värmeflöde för modellen som illustreras i figur 11. Figur 11. Bilden illustrerar energiflöden från den varma sidan med röd färg till den kalla sidan med blå färg genom ett referensfall. Utetemperaturen är bestämd till 0 C och innetemperaturer är 1 C. Med hjälp av färgskalan kan temperaturen studeras. I detta fall är värmeflödet q = 0,3247 W/mK. 10
16 För att räkna fram den linjära köldbryggan har en beräkningsmodell med mått och andra detaljer ritats som figur 12 visar. Figur 12. En ritat beräkningsmodell med angivna mått och detaljer. Figuren visar även betongklack, klackisolering med 60 mm och fönsterkarm med dimension 15*90 mm. Därefter skapas samma geometri i beräkningsprogrammet där köldbryggor är inkluderade, se figur 13. Figur 13. Bilden visar en ritad beräkningsmodell i beräkningsprogrammet HEAT2 där samma förutsättningar har skapats som figur
17 Efter att geometrin har skapats matas samma förutsättningar in i beräkningsmodellen det vill säga randvillkor såsom inne- och utetemperatur, se figur 14. Efteråt simuleras ett stationärt värmeflöde för att beräkna storleken på köldbryggorna. Figur 14. Bilden illustrerar energiflöden från den varma sidan med röd färg till den kalla sidan med blå färg genom beräkningsmodellen. Pilarna visar energiflödets riktning mot den kalla sidan. Utetemperaturen är bestämd till 0 C och innetemperaturer är 1 C. Med hjälp av färgskalan kan temperatur studeras. I detta fall är värmeflödet q = 0,3498 W/mK. Genom att beräkna skillnaden av värmeflödet mellan referensfall (se figur 10) och beräkningsmodellen (se figur 13) har storleken på den linjära köldbryggan räknats ut. I detta fall blir skillnaden Ψ = 0,0251 W/mK. Energiflödet redovisas som Ψ-värde per meter byggnadsdel. Resultatet kommer att visa bland annat värmeflöden genom konstruktionen och eventuella köldbryggors storlek Psi värde, Ψ (W/mK). 12
18 4. Beräkning Beräkningarna har genomförts med HEAT2. Isoleringstjockleken i väggen (D) varierar från 100 mm till 300 mm och klackisoleringstjocklek (d) från 60 mm till 120 mm. Den yttre betongskivans tjocklek är 75 mm, medan den inre är 150 mm. Måttet på A varierar beroende på klackisoleringens och ytterväggsisoleringens tjocklek. Dessa två byggnadsmaterials värmekonduktivitet, λ skiljer sig väldigt stort då betongen ligger på 1,7 W/mK och isoleringen på 0,036 W/mK eller 0,025 W/mK. Skyddsplastens värmekonduktivitet är 0,4 W/mK. Figur 15 förtydligar ovanstående information. Figur 15. Ett sandwichelement med varierande mått på d, D, A, betongklack och längd på fönsterkarmen. Resterande mått i figuren är bestämda för varje fall. I HEAT2 matas flera randvillkor in, såsom material, temperatur, mesh samt inre och yttre övergångsmotstånd (R si = 0,13 m 2 K/W och R se = 0,04 m 2 K/W). I detta examensarbete består sandwichelementet av betong, isolering och fönsterkarm. Dessutom ingår en skyddsplast, som kommer att analyseras i efterhand. Temperaturen valdes till 0 C på elementets utsida och 1 C på insidan. Fönsterkarmens tjocklek är konstant och har ett värde på 15 mm. Betongklacken har en bredd på 90 mm. Värmeflödet är lika med noll endast på de ytor som visas på figur 14 (yta 2 och 6) för beräkningsmodell och figur 11 för referensfall. Alla beräkningsexempel ritades med längden en meter. För att beräkna den linjära köldbryggan Ψ med HEAT2 måste skillnaden mellan referensfallen och beräkningsmodellen tas fram. Sandwichelementet ritas två gånger, första gången utan köldbryggor och andra gången med. Därefter räknas skillnaden på värmemängden som transporteras genom objektet för båda fallen och får fram den linjära köldbryggan. 13
19 4.1 Beräkningsfall 1 Utan skyddsplast I beräkningsfall 1 beräknas alla köldbryggor utan skyddsplast när isoleringens värmekonduktivitet varierar mellan 0,025 W/mK eller 0,036 W/mK med PC-programmet. Figuren nedan visar två detaljerade ritningar på både referensfallen och beräkningsmodellen med förtydligande information. Figur 16. Figuren visar två detaljerade ritningar på både referensfallen och beräkningsmodellen. Skillnaden på värmeflödet mellan dessa två ger den linjära köldbryggan Ψ (W/mK). Varierande förutsättningar för klackisolering, d = 60 mm Fönsterkarm = tjocklek x längd = 15x(d ) = 15x90 mm Ytterväggsisolering, D = 100, 150, 180, 200, 250 och 300 mm Betongklack = 40, 90, 120, 140, 190 och 240 mm A = 170, 220, 250, 270, 320 och 370 mm 14
20 Varierande förutsättningar för klackisolering, d = 90 mm Fönsterkarm = tjocklek x längd = 15x(d ) = 15x120 mm Ytterväggsisolering, D = 100, 150, 180, 200, 250 och 300 mm Betongklack = 10, 60, 90, 110, 160 och 210 mm A = 140, 190, 220, 240, 290 och 340 mm Varierande förutsättningar för klackisolering, d = 120 mm Fönsterkarm = tjocklek x längd = 15x(d ) = 15x150 mm Ytterväggsisolering, D = 120, 150, 180, 200, 250 och 300 mm Betongklack = 0, 30, 60, 80, 130 och 180 mm A = 110, 160, 190, 210, 260 och 310 mm Beräkningen som utfördes utan skyddsplast redovisas i bilaga 1. 15
21 4.2 Beräkningsfall 2 Med skyddsplast I beräkningsfall 2 beräknas alla köldbryggor med skyddsplast när isoleringens värmekonduktivitet varierar mellan 0,025 W/mK eller 0,036 W/mK med PC-programmet. Figuren nedan visar två detaljerade ritningar på både referensfallen och beräkningsmodellen med förtydligande information. Figur 17. Figuren visar två detaljerade ritningar på både referensfallen och beräkningsmodellen. Skillnaden på värmeflödet mellan dessa två ger den linjära köldbryggan Ψ (W/mK). Varierande förutsättningar för klackisolering, d = 60 mm Fönsterkarm = tjocklek x längd = 15x(d ) = 15x90 mm Ytterväggsisolering, D = 100, 150, 180, 200, 250 och 300 mm Betongklack = 40, 90, 120, 140, 190 och 240 mm A = 170, 220, 250, 270, 320 och 370 mm 16
22 Varierande förutsättningar för klackisolering, d = 90 mm Fönsterkarm = tjocklek x längd = 15x(d ) = 15x120 mm Ytterväggsisolering, D = 100, 150, 180, 200, 250 och 300 mm Betongklack = 10, 60, 90, 110, 160 och 210 mm A = 140, 190, 220, 240, 290 och 340 mm Varierande förutsättningar för klackisolering, d = 120 mm Fönsterkarm = tjocklek x längd = 15x(d ) = 15x150 mm Ytterväggsisolering, D = 120, 150, 180, 200, 250 och 300 mm Betongklack = 0, 30, 60, 80, 130 och 180 mm A = 110, 160, 190, 210, 260 och 310 mm Beräkningen som utfördes med skyddsplast redovisas i bilaga 2. 17
23 5. Resultat och diskussion I detta kapitel visas resultatet av de beräknade köldbryggor som utförts i kapitel 4 med diagram. De har tagits fram med hjälp av PC-programmet HEAT2. En sammanställning av alla linjära köldbryggor redovisas i slutet av bilaga 1 och Fall 1 Utan skyddsplast I detta fall är tjockleken på klackisoleringstjocklek (d) bestämd till 60 mm, men ytterväggsisoleringen (D) varierar i intervallet 100 till 300 mm. Isoleringen med värmekonduktiviteten 0,025 W/mK ger ett Ψ-värdet mellan 0,0186 och 0,0479 W/mK, men vid värmekonduktiviteten 0,036 W/mK är Ψ-värde mellan 0,0254 och 0,0662 W/mK. Köldbryggan ökar med växande ytterväggsisolering vilket beror på att betongklackens tjocklek blir större i förhållande till klack- och ytterväggsisoleringen. Den kan minskas om ett befintligt material ersätts med ett material med lägre värmeledande förmåga. Klackisoleringstjocklek, d = 60mm Ψ 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,0254 0,0604 0,0529 0,0492 0,0424 0,0356 0,0384 0,0307 0,0662 0,0437 0,0479 λ = 0,036 W/mK λ = 0,025 W/mK 0,02 0,0186 0, Isolertjocklek, D [mm] Diagram 1. Diagrammet visar köldbryggans Ψ-värde med bestämd klackisoleringstjocklek på 60 mm men varierande värmekonduktivitet och ytterväggsisoleringstjocklekar. Värmekonduktiviteten har värdena 0,036 W/mK och 0,025 W/mK och de gäller för övriga diagram. Ytterväggsisoleringstjocklek varierar mellan 100 och 300 mm. 18
24 5.2 Fall 2 Utan skyddsplast I detta fall är tjockleken på klackisoleringstjocklek (d) bestämd till 90 mm, men ytterväggsisoleringen (D) varierar i intervallet 100 till 300 mm. Isoleringen med värmekonduktiviteten 0,025 W/mK ger ett Ψ-värdet mellan 0,0035 och 0,0306 W/mK, men vid värmekonduktiviteten 0,036 W/mK är Ψ-värde mellan 0,0054 och 0,0427 W/mK. I övrigt lika som tidigare. Klackisoleringstjocklek, d = 90mm Ψ 0,045 0,0427 0,04 0,037 0,035 0,03 0,0297 0,0261 0,0306 0,025 0,0265 λ = 0,036 W/mK 0,0199 0,02 0,0213 λ = 0,025 W/mK 0,0187 0,015 0,01 0,0141 0,0054 0, ,0035 Isolertjocklek, D [mm] Diagram 2. Diagrammet visar köldbryggans Ψ-värde med bestämd klackisoleringstjocklek på 90 mm men varierande värmekonduktivitet och ytterväggsisoleringstjocklekar. Ytterväggsisoleringstjocklek varierar mellan 100 och 300 mm. 19
25 5.3 Fall 3 Utan skyddsplast I detta fall är tjockleken på klackisoleringstjocklek (d) bestämd till 120 mm, men ytterväggsisoleringen (D) varierar i intervallet 120 till 300 mm. Isoleringen med värmekonduktiviteten 0,025 W/mK ger ett Ψ-värde mellan 0,0005 och 0,0206 W/mK, men vid värmekonduktiviteten 0,036 W/mK är Ψ-värde mellan 0,0011 och 0,0289 W/mK. I övrigt lika som tidigare. 0,035 Ψ Klackisoleringstjocklek, d = 120mm 0,03 0,0289 0,025 0,02 0,015 0,01 0, ,0234 0,0165 0,0132 0,0117 0,0075 0,0093 0,0052 0,0011 0, ,0206 λ = 0,036 W/mK 0,0166 λ = 0,025 W/mK Isolertjocklek, D [mm] Diagram 3. Diagrammet visar köldbryggans Ψ-värde med bestämd klackisoleringstjocklek på 120 mm men varierande värmekonduktivitet och ytterväggsisoleringstjocklekar. Ytterväggsisoleringstjocklek varierar mellan 120 och 300 mm. 20
26 5.4 Fall 4 Med skyddsplast I detta fall är tjockleken på klackisoleringstjocklek (d) bestämd till 60 mm, men ytterväggsisoleringen (D) varierar i intervallet 100 till 300 mm. Isoleringen med värmekonduktiviteten 0,025 W/mK ger ett Ψ-värdet mellan 0,023 och 0,052 W/mK, men vid värmekonduktiviteten 0,036 W/mK är Ψ-värde mellan 0,0298 och 0,0697 W/mK. Skyddsplasten ökar köldbryggans inverkan på värmeflödet trots att den har en liten tjocklek på en mm och en värmekonduktivitet som är betydligt högre än isoleringens. I övrigt lika som tidigare. Klackisoleringstjocklek, d = 60mm Ψ 0,08 0,07 0,06 0,05 0,0461 0,04 0,0298 0,03 0,023 0,02 0,01 0,0643 0,0568 0,0527 0,035 0,0398 0,0697 0,0428 0,0481 0,052 λ = 0,036 W/mK λ = 0,025 W/mK Isolertjocklek, D [mm] Diagram 4. Diagrammet visar köldbryggans Ψ-värde med bestämd klackisoleringstjocklek på 60 mm men varierande värmekonduktivitet och ytterväggsisoleringstjocklekar. Ytterväggsisoleringstjocklek varierar mellan 100 och 300 mm. Värmekonduktiviteten för skyddsplasten är 0,4 W/mK och det gäller för kommande diagram. 21
27 5.5 Fall 5 Med skyddsplast I detta fall är tjockleken på klackisoleringstjocklek (d) bestämd till 90 mm, men ytterväggsisoleringen (D) varierar i intervallet 100 till 300 mm. Isoleringen med värmekonduktiviteten 0,025 W/mK ger ett Ψ-värdet mellan 0,0068 och 0,0338 W/mK, men vid värmekonduktiviteten 0,036 W/mK är Ψ-värde mellan 0,0084 och 0,0455 W/mK. I övrigt lika som tidigare. Klackisoleringstjocklek, d = 90mm Ψ 0,05 0,0455 0,045 0,0399 0,04 0,035 0,0326 0,0338 0,0291 0,03 0,0297 0,025 λ = 0,036 W/mK 0,0227 0,0246 0,0219 λ = 0,025 W/mK 0,02 0,0173 0,015 0,01 0,0084 0,0068 0,005 0 Isolertjocklek, D [mm] Diagram 5. Diagrammet visar köldbryggans Ψ-värde med bestämd klackisoleringstjocklek på 90 mm men varierande värmekonduktivitet och ytterväggsisoleringstjocklekar. Ytterväggsisoleringstjocklek varierar mellan 100 och 300 mm. 22
28 5.6 Fall 6 Med skyddsplast I detta fall är tjockleken på klackisoleringstjocklek (d) bestämd till 120 mm, men ytterväggsisoleringen (D) varierar i intervallet 120 till 300 mm. Isoleringen med värmekonduktiviteten 0,025 W/mK ger ett Ψ-värdet mellan 0,0032 och 0,0231 W/mK, men vid värmekonduktiviteten 0,036 W/mK är Ψ-värde mellan 0,0036 och 0,0312 W/mK. I övrigt lika som tidigare. 0,035 Ψ Klackisoleringstjocklek, d = 120mm 0,03 0,0312 0,025 0,02 0,015 0,01 0, ,0257 0,0231 0,0189 0,0156 0,0192 λ = 0,036 W/mK 0,0143 0,0099 0,0119 0,0036 0,0078 0, λ = 0,025 W/mK Isolertjocklek, D [mm] Diagram 6. Diagrammet visar köldbryggans Ψ-värde med bestämd klackisoleringstjocklek på 120 mm men varierande värmekonduktivitet och ytterväggsisoleringstjocklekar. Ytterväggsisoleringstjocklek varierar mellan 120 och 300 mm. 23
29 5.7 Skyddsplastens inverkan I detta fall är tjockleken på klackisoleringstjocklek (d) bestämd till 60 mm, men ytterväggsisoleringen (D) varierar i intervallet 100 till 300 mm. ΔΨ-värdet beräknas genom att ta skillnaden på sandwichelementets köldbrygga med och utan skyddsplast. Isoleringen med värmekonduktiviteten 0,025 W/mK ger ett ΔΨ-värde mellan 0,0041 och 0,0044 W/mK men vid värmekonduktiviteten 0,036 W/mK fås ett annat ΔΨ-värde mellan 0,0035 och 0,0044 W/mK. ΔΨ-värdet bör vara konstant men den varierar eftersom mesh har för stora dimensioner i jämförelse med materialets tjocklek. Detta skulle kunna genomföras noggrannare genom att öka antalet mesh just på den ytan där skyddsplasten är placerad, men rymdes inte inom tiden för detta arbete. Skyddsplasten ökar köldbryggans inverkan på värmeflödet trots att den har en liten tjocklek på 1 mm och på grund av värmekonduktiviteten som är betydligt högre än isoleringen. I praktiken kan den anses vara nästan försumbar för att Ψ-värdet är så lågt. Men i vår teoretiska beräkning anser vi att skyddsplastens inverkan inte är försumbar eftersom Ψ-värdet i elementet inte är så stor i jämförelse med skyddsplastens Ψ-värde. Klackisoleringstjocklek, d = 60mm 0,0045 0,0035 0,0025 ΔΨ 0,005 0,004 0,003 0,0044 0,0043 0,0042 0,0044 0,0044 0,0044 0,0037 0,0039 0,0039 0,0035 0,0035 0,0041 λ = 0,036 W/mK λ = 0,025 W/mK 0,002 0,0015 0,001 0, Isolertjocklek, D [mm] Diagram 7. Diagrammet visar köldbryggans Ψ-värde med bestämd klackisoleringstjocklek på 60 mm men varierande värmekonduktivitet och ytterväggsisoleringstjocklekar. Ytterväggsisoleringstjocklek varierar mellan 100 och 300 mm. 24
30 5.8 Sammanfattning Köldbryggan ökar med växande ytterväggsisolering vilket beror på att betongklackens tjocklek blir större i förhållande till klack- och ytterväggsisoleringen. Även skyddsplasten ökar köldbryggans inverkan på värmeflödet, trots att den har en liten tjocklek på en mm och på grund av värmekonduktiviteten som är betydligt högre än isoleringens. I praktiken kan den anses vara nästan försumbar för att Ψ-värdet är så lågt. Men i vår teoretiska beräkning anser vi att skyddsplastens inverkan inte är försumbar eftersom Ψ-värdet i elementet inte är så stor i jämförelse med skyddsplastens Ψ-värdet. ΔΨ-värdet bör vara konstant men den varierar eftersom mesh har för stora dimensioner med tanke på materialets tjocklek. Detta skulle kunna genomföras noggrannare genom att öka antalet mesh just på den ytan där skyddsplasten är placerad, men rymdes inte inom tiden för detta arbete. Det går att reducera den linjära köldbryggans inverkan genom att välja ett isoleringsmaterial med låg värmekonduktivitet. 25
31 6. Reducering av köldbryggor i sandwichelement Efter all beräkning och analysering som gjorts har vi kommit fram till två olika förslag på hur köldbryggor kan reduceras i sandwichelement. Ett av förslagen är att hitta ett annat skyddsplastsmaterial som har lägre värmekonduktivitet än den som nu används i fönstrets överkant för att minska värmeledningen genom materialet. Ett annat förslag är att öka klackisoleringens tjocklek till väggens isoleringstjocklek om möjligt, se figur 18. På detta sätt ersätts betongklacken med isolering och mindre värme leds genom den ytan. Figur 18. Betongklacken som är gråmarkerad skall ersättas med isolering för att undvika köldbryggan som annars förekommer där. 26
32 7. Slutsats Resultatet visar att köldbryggan ökar med växande ytterväggsisolering vilket beror på att betongklackens tjocklek blir större i förhållande till klack- och ytterväggsisoleringen. Även skyddsplasten ökar köldbryggans inverkan på värmeflödet, trots att den har en liten tjocklek på 1 mm och på grund av värmekonduktiviteten som är betydligt högre än isoleringens. I praktiken kan den anses vara nästan försumbar för att den linjära köldbryggans Ψ-värde är så litet. Men i detta examensarbete visar beräkningen att skyddsplastens inverkan inte är försumbar eftersom Ψ-värdet i elementet inte är så stor i jämförelse med skyddsplastens Ψ-värdet. Dock går det att reducera den linjära köldbryggans inverkan genom att välja ett material på skyddsplasten med låg värmekonduktivitet. Men även öka klackisoleringens tjocklek till väggens isoleringstjocklek om möjligt. Detta medför att betongklacken ersätts med isolering och mindre värme leds genom den ytan. Grundantalet mesh fördubblades bara, då antalet rutor ger noggrannare resultat, eftersom en överdriven ökning inte gav en större förändring. Dessutom krävdes det mer tid att utföra beräkningsprocessen vid den överdrivna ökningen. Däremot påverkades resultatet en aning vid fördubblingen av mesh i jämförelse med grundantalet. Då en analys av skyddsplastens inverkan genomfördes har ΔΨ-värdet tagits fram och bör vara konstant men varierar eftersom mesh har för stora dimensioner med tanke på materialets tjocklek. Detta skulle kunna genomföras noggrannare genom att överdrivet öka antalet mesh just på den ytan där skyddsplasten är placerad, men rymdes inte inom tiden för detta arbete. 27
33 7.1 Förslag till fortsatt arbete Ett förslag till fortsatt arbete kan vara att analysera om skyddsplasten påverkar resultatet lika mycket som tidigare efter att materialet har bytts ut till ett annat med en lägre värmekonduktivitet. Ett annat förslag är att beräkna de linjära köldbryggorna i sandwichelementet då betongklacken har ersatts med isolering om möjligt. Det som kan vara svårt här är att hitta en tillräckligt bred fönsterkarm ute på den svenska marknaden. 28
34 Referenser Detta avsnitt kommer att beskriva vilken litteratur, internet, datorprogram och personliga kontakter som har använts som grund i detta examensarbete. Litteratur Anderlind, Gunnar & Stadler, Claes-Göran. (2004). ISOLERGUIDEN. En vägledning till Boverkets byggregler om energihushållning och värmeisolering. ISBN Byggnadsfysik, WBT034, kurspärm 2007/2008, Mälardalens högskola, Eskilstuna Västerås, Akademin för hållbar samhälls - och teknikutveckling. Burström, Per-Gunnar. (2007). Byggnadsmaterial. Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. Lund: Studentlitteratur. ISBN Ingenjörens verktyg 1, WOA003, Kurspärm 2007, Mälardalens högskola, Eskilstuna Västerås, Akademin för hållbar samhälls - och teknikutveckling. Nevander, Lars Erik & Bengt Elmarsson (2007). Fukthandbok. Praktik och teori. Tredje utgåvan. AB Svensk byggtjänst. ISBN Strängbetong, Strängbetong smartare för miljön, företagsbroschyr. Internet Boverket, Betongkonstruktion. 1 PDF Format ( ) Tillgängligt < truktioner_bbk_04.pdf> Boverket, Köldbryggor. 1 PDF Format ( ). Tillgängligt < _byggregler.pdf> Strängbetong, Strängbetong företagsbroschyr, PDF format( ). Tillgänglig < Swedisol,Sveriges ledande isoleringsföretag, 2010, Isolerguiden Bygg 06:1,bilagor. Tillgängligt, < 29
35 Datorprogram Dr. Blomberg, Thomas & Prof. Claesson, Johan. HEAT2 version 7.1 ( A) March 31, Autodesk.Autocad 2008 version B (UNICODE) Personliga kontakter Peter Roots, Universitetslektor i byggnadsteknik, Mälardalens högskola. Robert Öman, Universitetslektor i byggnadsteknik, Mälardalens högskola. Gösta Lindström, teknisk doktor, teknisk chef, Strängbetong AB 30
36 Bilagor Bilaga 1 Utan skyddsplast Denna bilaga visar värdena på de linjära köldbryggorna som tagits fram med HEAT2. Konstruktionsdelen består av en varierande ytterväggstjocklek (D) från 100 till 300 mm och klackisoleringstjocklek (d) på 60, 90 och 120 mm. Isoleringen har en värmekonduktivitet på 0,025 W/mK eller 0,036 W/mK. 31
37 Klackisolering (d) 60 mm Figur 19. Figuren visar två detaljerade ritningar på både referensfallen och beräkningsmodellen. Skillnaden på värmeflödet mellan dessa två ger den linjära köldbryggan Ψ (W/mK). Klackisoleringstjocklek, d=60 mm λ = 0,036 W/mK Referensfall Beräkningsmodell 100 0,3247 0,3501 0, ,2238 0,2662 0, ,1886 0,2378 0, ,1707 0,2236 0, ,1380 0,1984 0, ,1158 0,1820 0,0662 Isolertjocklek D [mm] Isolertjocklek D [mm] Köldbrygga Ψ λ = 0,025 W/mK Referensfall Beräkningsmodell 100 0,2324 0,2510 0, ,1587 0,1894 0, ,1333 0,1689 0, ,1204 0,1588 0, ,0971 0,1408 0, ,0813 0,1292 0,0479 Köldbrygga Ψ 32
38 Klackisolering (d) 90 mm Figur 20. Figuren visar två detaljerade ritningar på både referensfallen och beräkningsmodellen. Skillnaden på värmeflödet mellan dessa två ger den linjära köldbryggan Ψ (W/mK). Klackisoleringstjocklek, d=90 mm λ = 0,036 W/mK Referensfall Beräkningsmodell 100 0,3247 0,3301 0, ,2238 0,2437 0, ,1886 0,2147 0, ,1707 0,2004 0, ,1380 0,1750 0, ,1158 0,1585 0,0427 Isolertjocklek D [mm] Isolertjocklek D [mm] Köldbrygga Ψ λ = 0,025 W/mK Referensfall Beräkningsmodell 100 0,2324 0,2359 0, ,1587 0,1728 0, ,1333 0,1520 0, ,1204 0,1417 0, ,0971 0,1236 0, ,0813 0,1119 0,0306 Köldbrygga Ψ 33
39 Klackisolering (d) 120 mm Figur 21. Figuren visar två detaljerade ritningar på både referensfallen och beräkningsmodellen. Skillnaden på värmeflödet mellan dessa två ger den linjära köldbryggan Ψ (W/mK). Klackisoleringstjocklek, d=120 mm λ = 0,036 W/mK Referensfall Beräkningsmodell 120 0,2751 0,2762 0, ,2238 0,2313 0, ,1886 0,2018 0, ,1707 0,1872 0, ,1380 0,1614 0, ,1158 0,1447 0,0289 Isolertjocklek D [mm] Isolertjocklek D [mm] Köldbrygga Ψ λ = 0,025 W/mK Referensfall Beräkningsmodell 120 0,1960 0,1965 0, ,1587 0,1639 0, ,1333 0,1426 0, ,1204 0,1321 0, ,0971 0,1137 0, ,0813 0,1019 0,0206 Köldbrygga Ψ 34
40 Sammanställning Sammanställning av värdena på de linjära köldbryggorna för samtliga sandwichelement utan skyddsplast. Isolertjocklek, D [mm] Konstruktionsdel λ = 0,036 W/mK Klackisoleringstjocklek, d [mm] Fönsteranslutning 0, ,0424 0,0492 0,0529 0,0604 0, Fönsteranslutning 0, ,0199 0,0261 0,0297 0,0370 0, Fönsteranslutning --- 0,0011 0,0075 0,0132 0,0165 0,0234 0, λ = 0,025 W/mK Fönsteranslutning 0, ,0304 0,0356 0,0384 0,0437 0, Fönsteranslutning 0, ,0141 0,0187 0,0213 0,0265 0, Fönsteranslutning --- 0,0005 0,0052 0,0093 0,0117 0,0166 0,
41 Bilaga 2 Med skyddsplast Denna bilaga visar värdena på de linjära köldbryggorna som tagits fram med HEAT2 med skyddsplasten inkluderat. Konstruktionsdelen består av en varierande ytterväggstjocklek (D) från 100 till 300 mm och klackisoleringstjocklek (d) på 60, 90 och 120 mm. Isoleringen har en värmekonduktivitet på 0,025 W/mK eller 0,036 W/mK. 36
42 Klackisolering (d) 60 mm Figur 22. Figuren visar två detaljerade ritningar på både referensfallen och beräkningsmodellen. Skillnaden på värmeflödet mellan dessa två ger den linjära köldbryggan Ψ (W/mK). Klackisoleringstjocklek, d=60 mm λ = 0,036 W/mK Referensfall Beräkningsmodell 100 0,3247 0,3545 0, ,2238 0,2699 0, ,1886 0,2413 0, ,1707 0,2275 0, ,1380 0,2023 0, ,1158 0,1855 0,0697 Isolertjocklek D [mm] Isolertjocklek D [mm] Köldbrygga Ψ λ = 0,025 W/mK Referensfall Beräkningsmodell 100 0,2324 0,2554 0, ,1587 0,1937 0, ,1333 0,1731 0, ,1204 0,1632 0, ,0971 0,1452 0, ,0813 0,1333 0,0520 Köldbrygga Ψ 37
43 Klackisolering (d) 90 mm Figur 23. Figuren visar två detaljerade ritningar på både referensfallen och beräkningsmodellen. Skillnaden på värmeflödet mellan dessa två ger den linjära köldbryggan Ψ (W/mK). Klackisoleringstjocklek, d=90 mm λ = 0,036 W/mK Referensfall Beräkningsmodell 100 0,3247 0,3331 0, ,2238 0,2465 0, ,1886 0,2177 0, ,1707 0,2033 0, ,1380 0,1779 0, ,1158 0,1613 0,0455 Isolertjocklek D [mm] Isolertjocklek D [mm] Köldbrygga Ψ λ = 0,025 W/mK Referensfall Beräkningsmodell 100 0,2324 0,2392 0, ,1587 0,1760 0, ,1333 0,1552 0, ,1204 0,1450 0, ,0971 0,1268 0, ,0813 0,1151 0,0338 Köldbrygga Ψ 38
44 Klackisolering (d) 120 mm Figur 24. Figuren visar två detaljerade ritningar på både referensfallen och beräkningsmodellen. Skillnaden på värmeflödet mellan dessa två ger den linjära köldbryggan Ψ (W/mK). Klackisoleringstjocklek, d=120 mm λ = 0,036 W/mK Referensfall Beräkningsmodell 120 0,2751 0,2787 0, ,2238 0,2337 0, ,1886 0,2042 0, ,1707 0,1896 0, ,1380 0,1637 0, ,1158 0,1470 0,0312 Isolertjocklek D [mm] Isolertjocklek D [mm] Köldbrygga Ψ λ = 0,025 W/mK Referensfall Beräkningsmodell 120 0,1960 0,1992 0, ,1587 0,1665 0, ,1333 0,1452 0, ,1204 0,1347 0, ,0971 0,1163 0, ,0813 0,1044 0,0231 Köldbrygga Ψ 39
45 Sammanställning Sammanställning av värdena på de linjära köldbryggorna för samtliga sandwichelement med skyddsplast. Isolertjocklek, D [mm] Konstruktionsdel λ = 0,036 W/mK Klackisoleringstjocklek, d [mm] Fönsteranslutning 0, ,0461 0,0527 0,0568 0,0643 0, Fönsteranslutning 0, ,0227 0,0291 0,0326 0,0399 0, Fönsteranslutning --- 0,0036 0,0099 0,0156 0,0189 0,0257 0, λ = 0,025 W/mK Fönsteranslutning 0, ,0350 0,0398 0,0428 0,0481 0, Fönsteranslutning 0, ,0173 0,0219 0,0246 0,0297 0, Fönsteranslutning --- 0,0032 0,0078 0,0119 0,0143 0,0192 0,
PAROC Värmeberäkningsprogram
PAROC Värmeberäkningsprogram PV 5.0 Manual Byggisolering Sverige Oktober 200 Paroc Värmeberäkningsprogram PV 5.0 Manual Det här kan du göra med programmet Med PV 5.0 kan du beräkna medelvärmegenomgångstalet
Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR
Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.
Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö
Klimatskalets betydelse för energianvändningen Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö eva-lotta.kurkinen@ri.se 82 Energianvändning i byggnaden Värme/Kyla Varmvatten Ventilation Belysning Hushållsel
Beräkning av köldbryggor saknas en gemensam definition?
Beräkning av köldbryggor saknas en gemensam definition? Björn Berggren Lunds Tekniska högskola/skanska Sverige AB, Teknik 2016-11-29 Energy in Urban Development: Towards Nearly Zero Energy Buildings -
Utvärdering av köldbryggor
Utvärdering av köldbryggor - En inventering och utveckling av Skanskas Standardbyggdelar LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Bygg- och Miljöteknologi/Byggnadsfysik Examensarbete: Erik Persson
Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie
Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1 Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Robert Granström Marcus Hjelm Truls Langendahl robertgranstrom87@gmail.com hjelm.marcus@gmail.com
Bilaga C. Formler för U-värden - Byggdelar ovan mark
50 B i l a g a C Bilaga C. Formler för U-värden - Byggdelar ovan mark C1. Allmän beskrivning Byggdelar ovan mark avser vanliga väggar och bjälklag, dvs. konstruktioner som begränsas av två parallella ytor.
Köldbryggors andel av total energianvändning. Thermal bridges proportion of the total energy usage
Köldbryggors andel av total energianvändning Thermal bridges proportion of the total energy usage Examensarbete: Författare: Uppdragsgivare: Handledare: Bitr. Handledare: Examinator: Godkännandedatum:
Tentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl
Karlstads universitet 1(5) Byggteknik Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Del Byggteknik, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 12/1 2012, kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Kenny
En ny algoritm för att beräkna tjälinträngning under periodiskt varierande klimatförhållanden. Stephen Burke Jesper Arfvidsson Johan Claesson
En ny algoritm för att beräkna tjälinträngning under periodiskt varierande klimatförhållanden Stephen Burke Jesper Arfvidsson Johan Claesson En ny algoritm för att beräkna tjälinträngning under periodiskt
Termisk beräkning mellan fönsterkarm och yttervägg enligt detalj: Detalj 1 Fönster - stdmassivvägg med iso (sidoanslutning)
Termisk beräkning mellan fönsterkarm och yttervägg enligt detalj: Detalj 1 Fönster - stdmassivvägg med iso (sidoanslutning) För framtagandet av de olika U- och Ψ- värden användades beräknings- och simuleringsprogrammet
Köldbryggsanalys av kantbalk i passivhus
Köldbryggsanalys av kantbalk i passivhus Analysis of thermal bridges at foundation edge in passive houses Tobias Walleskog BY1307 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i byggteknik, 15 hp Sammanfattning
Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard.
32 B i l a g a A Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard. A1. Normer och standarder Redovisningen i denna bilaga är i huvudsak baserad på följande handlingar: Boverkets byggregler BBR, avsnitt 9
Beräkning av U-värde för hus
Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta, självbärande karossmoduler SICOMP TN06-003 Datum Referens Revision 2006-05-22 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering PL RLu AH Öppen
aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012
oktober 2012 aktuellt Då var hösten här på allvar! Vi rivstartar hösten med fyra nyanställda: Martin, Göran, Olle och Josua. Martin Åkerlind har varit igång sedan i juni och är stationerad på vårt Stockholmskontor.
Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar
14 5 14 Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola par.johansson@chalmers.se 14-5-8 1 De svenska flerfamiljshusen % % av of byggnadsbeståndet
Sockelelement RÄTT FRÅN GRUNDEN
Sockelelement RÄTT FRÅN GRUNDEN Den nya generationen av Legalett sockelelement har ett unikt ytskikt av höghållfast betong, vilket gör sockeln oerhört robust och tåliga för olika former av åverkan. Sockelelementen
BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11
TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se
MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv
INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv Eva Lif Juni 2008 Examensarbete i Byggnadsteknik, 15 poäng (C-nivå) Handledare (intern): Mauritz Glaumann
Konstruktionsdetaljer
Anslutningarna mellan olika byggnadsdelar måste utföras noggrant om man vill undvika fuktproblem och minimera köldbryggor. På de följande sidorna visas några exempel på konstruktionsdetaljer. Sättet att
Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering Sensobyg delprojekt D4 Lars-Olof
Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar
Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola par.johansson@chalmers.se 14-3-25 1 De svenska flerfamiljshusen % % av of byggnadsbeståndet
Konstruktionslösningar - Ytterväggar
I avsnittet om ytterväggar redovisas U-värden för väggar med bärande stommar av träreglar, stålreglar och betong. Väggarna har låga U-värden som lämpar sig väl för lågenergihus och i vissa fall även för
Att planera bort störningar
ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare
Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch
Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree
Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004
Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är
Passivhus med och utan solskydd
Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,
Komplett stomme till flerbostadshus
Fördelarna med vår stomme Komplett stomme till flerbostadshus...för arkitekten Det är utsidan som räknas. Åtminstone om man vill ha en vacker fasad. Om du bygger med LK Putsvägg får du en helt fogfri fasad.
Varför luften inte ska ta vägen genom väggen
Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar
Mättnadsånghalt för vattenånga i luft, v s eller v m, g/m 3.
Mättnadsånghalt för vattenånga i luft, v s eller v m, g/m 3. Tabellen ger värden för var tiondels C lufttemperatur mellan 20,0 C och 30,9 C. Värdena är hämtade från: Nevander, Lars Erik & Elmarsson, Bengt
Prefabricerade passivhusväggar
Prefabricerade passivhusväggar En kombination av effektiviteten hos prefabricering med energisparpotentialen hos passivhustekniken. Gustav Jonsson och Axel Söderberg Sektionen för ekonomi och teknik Examensarbete
Värmelagring i byggnader
Fakulteten för teknik och naturvetenskap Anna Nilsson Stina Vendel Värmelagring i byggnader Kan en god värmelagringsförmåga kompensera ett högt U-värde? Heat storage in buildings Can a high ability to
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7345
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7345 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1996-06-14 1 1 (16) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH
Köldbryggors påverkan på flerbostadshus från sent 60-tal Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ALVA ENGSTRÖM JOHANNA KARLSSON
Köldbryggors påverkan på flerbostadshus från sent 60-tal Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ALVA ENGSTRÖM JOHANNA KARLSSON Institutionen för bygg- och miljöteknik Avdelningen för
Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns
Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp
Kurs-PM Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Björn Mattsson och Anders Olsson Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4BY105 Syftet med kursen Syftet
Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009
Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Svar mailas till registraturen@boverket.se Datum 2011-01-31 Remisslämnare Organisation Kontaktperson E-postadress Adress Telefon Swedisol Conny Pettersson
Invändig isolering med vakuumpaneler
Invändig isolering med vakuumpaneler Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola Innehåll Vakuumpaneler vad är det? Från kylindustrin till byggindustrin Erfarenheter från 15 års användning Invändig
Undvik fel och fällor med köldbryggor
ID: 12801 Undvik fel och fällor med köldbryggor I nyproduktion Tomas Larsson & Björn Berggren 2015-02-15 Förord Projektet har genomförts av Tomas Larsson och Björn Berggren, båda från Skanska Teknik. Illustrationer
Köldbryggors inverkan på klimatskärmens värmeisolering i flerbostadshus med trästomme
Köldbryggors inverkan på klimatskärmens värmeisolering i flerbostadshus med trästomme Emil Nordmark Väg- och vattenbyggnad, kandidat 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och
MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt
MONTERINGSANVISNING Asfalt vindtät Förvaring/lagring Vindtätskivorna ska förvaras torrt och vara torra vid montering. Före montering bör skivorna acklimatiseras så att fuktigheten motsvarar genomsnittsfuktigheten
yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -
B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten
Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne
Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.
KÖLDBRYGGOR I PREFABRICERADE SANDWICHVÄGGAR AV BETONG
KÖLDBRYGGOR I PREFABRICERADE SANDWICHVÄGGAR AV BETONG DETALJERADE 2D-BERÄKNINGAR ENLIGT STANDARD ISO 10211:2017 Thermal bridges in prefabricated concrete sandwich wall panels Numerical calculations in
Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s
Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39
Sammanställning Resultat från energiberäkning
Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:
Slitsade stålreglar för fönstermontage
i Slitsade stålreglar för fönstermontage En jämförande analys av karmreglar HANNA WALLGREN Examensarbete Stockholm 2016 Slitsade stålreglar för fönstermontage En jämförande analys av karmreglar Hanna
PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10
PRODUKTUTVECKLING 3 CAD & 3D-ritning PM Erik Almers 2011-01-10 Detta fördjupningsarbete handlar om hur man kan använda sig utav 3d-modelering i en produktutvecklingsprocess. Betonar även vikten av 3d-modeleringen
BYGG SÅ HÄR 4 TILLÄGGSISOLERA YTTERVÄGGEN INVÄNDIGT
BYGG SÅ HÄR 4 TILLÄGGSISOLERA YTTERVÄGGEN INVÄNDIGT ISOLERA INÅT OM FASADEN ÄR VACKER OCH VÄRD ATT BEVARA Väljer du att isolera ytterväggen inåt finns två sätt: med Vägg-/Bjälklagsskiva Trä som beskrivs
Renovering och tilläggsisolering
Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering av äldre bostäder Etterisolering og rehabilitering Renovering och tilläggsisolering Innehåll: Inledning... 3 Renovering... 4 Bostäder byggda
Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad
Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-
Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov
Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Lunds universitet LTH Avd Energi och ByggnadsDesign Inst för arkitektur och byggd miljö 36% av den totala
Stålfiberarmerad betongplatta
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Byggteknik Stefan Lilja Erik Rhodiner Stålfiberarmerad betongplatta En jämförelse mellan nätarmerad och fiberarmerad betongplatta vid Konsum i Sunne Steel fiber
FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING
FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Värmeisoleringsprodukter Typgodkännanderegler 2007 Miljöministeriets förordning om typgodkännande av värmeisoleringsprodukter Given i Helsingfors den 22 oktober 2007 I enlighet
Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover
Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover vinn 50 mm Skapa utrymme för kreativitet vinn 50 mm 2 Isolering med lägre lambdavärde öppnar möjligheter för lågenergihus Stigande energipriser och
Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s
Karlstads universitet 1(8) Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Onsdag 17 augusti 2016 kl 8.15-13.15 Plats Ansvarig Hjälpmedel Betygsgränser Karlstads universitet
Minimerat underhåll och ökad komfort. Fönster 1074 SX
Minimerat underhåll och ökad komfort Fönster 1074 SX 2 Kontorshus för KMD i Skejby, Århus, med Sapa fönster 1074. Arkitekt: Arkitema AS. Sapa Fönster 1074 SX Extraisolerat fönster med lågt U-värde uppfyller
ENERGIEFFEKTIVISERING, 8 HP
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Thomas Olofsson Ronny Östin Mark Murphy Umeå 23/2 2015 ENERGIEFFEKTIVISERING, 8 HP Tid: 09.00-15.00 den 23/2-2015 Hjälpmedel: EnBe
LTH Ingenjörshögskolan i Helsingborg BYGGTEKNIK MED ARKITEKTUR KURSPROGRAM IBYA2 VBF605 BYGGNADSFYSIK LP2 HT 2012
LTH Ingenjörshögskolan i Helsingborg BYGGTEKNIK MED ARKITEKTUR KURSPROGRAM IBYA2 VBF605 BYGGNADSFYSIK LP2 HT 2012 Lund 2012 ALLMÄNT Kursen ges under läsperiod 2 för IBYA 2. Kursen omfattar 6 högskolepoäng
Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad
Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-
TERMOGRAFERING AV FÖNSTER
RAPPORT TERMOGRAFERING AV FÖNSTER - BRF BERGUVEN, MALMÖ SLUTRAPPORT Uppdrag 266215, Brf Berguven - termografering Titel på rapport: Termografering av fönster Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare:
Bygg säkert med cellplast
Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar
BILAGA 1 INSTITUTIONEN FÖR MIKROELEKTRONIK CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA UTREDNING BETRÄFFANDE BRANDTEKNISK KLASS PÅ BÄRVERK (STÅL) 1. SAMMANFATTNING Beräkningar har utförts för en stålpelare i ett representativt
Ta vara på miljön med den nya generationens isoleringsmaterial!
Jackon Super EPS Jackon Super EPS 20% BÄTTRE ISOLERING Ta vara på miljön med den nya generationens isoleringsmaterial! 10-2009 Jackon Super EPS En investering i bättre miljö Bättre isolering med vanlig
Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet
Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga
Hur hanterar man köldbryggor i äldre betongkonstruktioner? Johan Silfwerbrand, CBI CBI IF:s årsmöte 11 mars 2009
Hur hanterar man köldbryggor i äldre betongkonstruktioner? Johan Silfwerbrand, CBI CBI IF:s årsmöte 11 mars 2009 1 Disposition Bakgrund Hur hanterar man köldbryggor i äldre hus? Pågående FoU Hur arbetar
Behövs väderskydd under montage av limträ- och KL-träkonstruktioner?
Behövs väderskydd under montage av limträ- och KL-träkonstruktioner? Per Karnehed Civilingenjör VoV -92, praktisk byggfysiker Certifierad Energiexpert, Passivhusbyggare, Diplomerad Fuktsakkunnig, RBK-auktoriserad,
Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016
1(5) Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2017-02-17 Remisslämnare Organisation Swedisol Kontaktperson Mats Björs E-postadress
Innehåll. Introduktion 5. Husinspiration 1 6. Husinspiration 2 8. Husinspiration 3 10. Husinspiration 4 12. Husinspiration 5 16. Husinspiration 6 18
www.excellenthus.se 2 Vi gör verklighet av era drömmar och visioner! Innehåll Introduktion 5 Husinspiration 1 6 Husinspiration 2 8 Husinspiration 3 10 Husinspiration 4 12 Husinspiration 5 16 Husinspiration
Beräkning och sammanställning av linjära köldbryggor
Beräkning och sammanställning av linjära köldbryggor En jämförelse mellan HEAT2 och COMSOL Multiphysics Calculation and compilation of thermal bridges A comparison between HEAT2 and COMSOL Multiphysics
Egcobox isolerade balkonganslutning
Egcobox isolerade balkonganslutning I modern arkitektur är balkonger en ofta förekommande formgivningsdetalj. För att förhindra köldbryggor används idag isolerade balkonganslutningar. Balustrad (Type A)
JOHAN HANSSON MATTIAS RUNDBERG
Utvärdering av köldbryggor i byggnader med dagens standarder En jämförelse mellan handberäkning, 2D- och 3D-beräkningar Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör JOHAN HANSSON MATTIAS
Passivhus, detaljutformning och dess köldbryggor
Passivhus, detaljutformning och dess köldbryggor Passive house and its thermal bridges Victor Pettersson BY1304 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i byggteknik, 15 hp Sammanfattning I takt med stigande
Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014
Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 www.bkr.se www.gvk.se www.vatrumsmalning.se www.säkervatten.se Innehållsförteckning Projektgruppen 3 Resultat 3 Fuktsäkerhetsprojektering
Thermoground 1.0 LTH Manual
Thermoground 1.0 LTH Manual Version 2010-11-18 Stephen Burke Byggnadsfysik, LTH Användaremanual - Thermoground LTH Thermoground - LTH är ett användarvänligt tvådimensionellt simuleringsverktyg som beräknar
Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)
Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP
Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg
202--2 Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar Win win verifiering och parameterstudie WP4 - Beräkningsverktyg Trähustillverkare Utvärderat medverkande företags konstruktioner Mätningar
Flervariabel Analys för Civilingenjörsutbildning i datateknik
Flervariabel Analys för Civilingenjörsutbildning i datateknik Henrik Shahgholian KTH Royal Inst. of Tech. 2 / 9 Utbildningens mål Gällande matematik: Visa grundliga kunskaper i matematik. Härmed förstås
Vilka nivåer är möjliga att nå
Bilaga 11 Vilka nivåer är möjliga att nå Bilga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Peter Petterson, ÅF-Infrastructure, Ljud & Vibrationer 2015-02-18 Yta
MONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus
Hårda skivor för brandskydd av stålkonstruktioner Hårdskiva Plus är en skiva för användning bland annat till brandskydd av bärande stålkonstruktioner. Skivorna består av kalciumsilikat förstärkt med cellulosafibrer
Toprock system. - Takisolering på toppen. Effektiv montering Kostnadseffektivt Optimalt brandskydd Nu med justerade isoleringstjocklekar
TOPROCK System Rockwool SVERIGE Toprock system - Takisolering på toppen Effektiv montering Kostnadseffektivt Optimalt brandskydd Nu med justerade isoleringstjocklekar Lätt att hantera nyutvecklat lamellsystem
Byggnadsfysik. Köldbryggor. Definition av köldbryggor. Effekter av köldbryggor
Köldbryggor Definition av köldbryggor Köldbryggor är lokala områden i byggnadsskalet vilka uppvisar en ökad värmeförlust. Denna ökade värmeförlust kan vara en följd av att området avviker från den jämna
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 2: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Metaller är kända för att kunna leda värme, samt att överföra värme från en hög temperatur till en lägre. En kombination
Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare
Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida
Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft
Nu finns ett exempel på en fuktsäker och energieffektiv LC-grund med golvvärme. Resultaten från ett provhus i Bromölla visar att LC-grunden är både fuktsäker och energieffektiv. Författare: Peter Roots
Maglev Trains The superior type of trains Namn: Felix Goding
Maglev Trains The superior type of trains Namn: Felix Goding Klass: TE14A Datum: 02/03-2015 Abstract This report is about how and why Maglev trains are better than ordinary high-speed trains. I will prove
CompactAIR Center Ventilation - Filtrering - Uppvärmning CompactAIR Center Ventilation - Filtration - Heating
CompactAIR / CompactAIR CompactAIR Center Ventilation - Filtrering - Uppvärmning CompactAIR Center Ventilation - Filtration - Heating Typenschlüssel / Type Code Beteckning / Type code Compact AIR / CompactAIR
Fukt kan ge ökat energibehov genom: Ångbildningsvärme för vatten vid olika temperaturer
Professor Folke Björk Avd för byggnadsteknik Inst för byggvetenskap KTH 2012 11 21 Byggfukt och energi Uppföljning av energiprestanda enligt BBR Kraven verifieras genom mätning Prestanda gäller aktuell
Skogsindustridagarna 2014 Utmattningsskador hos batchkokare? 2014-03-19
Skogsindustridagarna 2014 Utmattningsskador hos batchkokare? 1 Först lite information om hur en batchkokare fungerar Vid satsvis kokning (batchkokning) fylls kokaren med flis, vitlut och svartlut. Kokvätskan
Analys av köldbryggor, fönsterplacering och värmesystem för ett låg-/plusenergihus
Analys av köldbryggor, fönsterplacering och värmesystem för ett låg-/plusenergihus An analyze of thermal bridges, placing of windows and heating systems for a low-energy house Lisa Nordström David Fritzon
Resultat från Um-beräkning
Resultat från Um-beräkning 2014-12-04 Objekt: Utförd av: 14-006 - Söderhagen 1:8, Bostad - Utomhus Joakim Alterius, Alterius Engineering AB Sammanfattning Um = (Summa U * A + Summa Psi*L)/Aom = 0,23 W/m²,
Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar
213 11 22 Fuktcentrumdagen, Lund 213 Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar Pär Johansson Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola par.johansson@chalmers.se 213-11-2 Introduktion,
Köldbryggor i hallbyggnader. Thermal bridges in hall buildings. Mia Larsson. BY1414 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i byggteknik, 15 hp
Köldbryggor i hallbyggnader Thermal bridges in hall buildings Mia Larsson BY1414 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i byggteknik, 15 hp Sammanfattning Fokus på att bygga energieffektiva byggnader
Vakuumisoleringspaneler i anslutningar mellan byggnadselement Köldbryggeberäkningar och utformning av effektiviseringar
Vakuumisoleringspaneler i anslutningar mellan byggnadselement Köldbryggeberäkningar och utformning av effektiviseringar Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör MATTIAS HERMANSSON &
10: Material Take off
I detta kapitel kommer du att: 10: Material Take off Få en insikt i hur Revit beräknar Material Take off Starta ett nytt projekt. Aktivera Plan 1. Klicka på Wall och rita upp ett fyrkantigt hus. Väggtypen
Bilaga G Indata Energiberäkningar
Bilaga G Indata Energiberäkningar Reviderad 2011-05-13 med avseende på värmeledningstal för lättbetong, vilket resulterar i ett högre U-värde för några av fasaderna och en något högre energianvändning.
Köldbryggor i byggnadskonstruktioner Linjär värmegenomgångskoefficient Förenklade metoder och schablonvärden (ISO 14683:1999)
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14683 Fastställd 1999-12-10 Utgåva 1 Köldbryggor i byggnadskonstruktioner Linjär värmegenomgångskoefficient Förenklade metoder och schablonvärden (ISO 14683:1999) Thermal bridges