BANGKOK Juli LANDFAKTA - Filippinerna. 1. Basfakta Officiellt namn: Republic of the Philippines

Transkript

1 Sveriges Ambassad PROMEMORIA BANGKOK Juli 2013 LANDFAKTA - Filippinerna 1. Basfakta Officiellt namn: Republic of the Philippines Huvudstad: Manila Folkmängd: 96 miljoner milj (2013; ADB) Yta: Ca km2, ca öar Befolkningstillväxt: 1,9 % ( ; ADB) Officiella språk: Filipino (tagalog) och engelska. Religion: 80% katoliker, 5% muslimer, 9,5% protestanter och övriga kristna, samt 2,5% övriga trosinriktningar Statsskick: Republik med stark presidentmakt efter amerikansk modell Stats- och regeringschef: President Benigno Aquino (30 juli 2010) Utrikesminister: Albert Del Rosario (30 juli 2010) Allmänna val: Senaste presidentval ägde rum Delval för senaten och representanthuset hölls i maj 2013 Nästa presidentval hålls Ekonomiska data Valuta: Peso Växelkurs 100 kronor motsvarar f.n. ca 644 peso BNP (nominell) miljarder pesos 2012 (EIU 2013) BNP/capita: Ca 4084 USD/capita 2012 (mätt i PPP, EIU 2013) BNP-tillväxt: 6,6 % 2012 (ADB 2013) Inflation: 3,2 % 2012 (ADB 2013) Arbetslöshet: 7,0 % 2012 (ADB 2013) Viktigaste näringar: Tjänster (57%), industri (31%), jordbruk (12%) 2012 (CIA Factbook 2013) Viktigaste Japan, USA, Kina, Singapore, EU handelspartner: Internationella organisationer ADB, APEC, ASEAN, ICC, IDA, ILO, IMF, UN, WHO, WIPO, WTO (urval) ADB = Asian Development Bank APEC = Asian-Padific Economic Cooperation ASEAN = Association of Southeast Asian Nations EIU = Economist Intelligence Unit FN = Förenta Nationerna ICC = International Chamber of Commerce OECD = Organisation for Economic Cooperation and Development UNESCO = United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization UNDP = United Nations Development Programme

2 UPI = Utrikespolitiska institutet WFC = World Food Council 2 I. Kort historik Spaniens kolonisering av Filippinerna inleddes 1564 under Filip II:s styre. En filippinsk självständighetsrörelse, inspirerad av filosofen och frihetskämpen José Rizal, uppstod under 1870-talet och i samband med det spansk-amerikanska kriget utropades en självständig republik. USA gjorde efter krigsslutet öarna till amerikansk koloni gavs Filippinerna ökad självstyrelse. Ögruppen blev sedan skådeplats för blodiga strider under andra världskriget och var ockuperat av Japan Den 4 juli 1946 blev Filippinerna en självständig stat, men har fortsatt nära ekonomiska och politiska band med USA liksom bl.a. med ASEAN-länderna. II. Inrikespolitik Filippinerna är idag en av Asiens demokratier. Landet är ett politiskt pluralistiskt samhälle med en stark presidentmakt med flerpartisystem. Politiska personligheter snarare än ideologi påverkar vem som vinner valen. Landet styrs av ett antal inflytelserika familjer (klaner) som dominerar den politiska sfären. I många fall finns kopplingar mellan den politiska eliten och de mäktiga familjer som äger betydande delar av landets tillgångar. Personliga lojaliteter, tjänster och gentjänster liksom vänskapsband är därför betydelsefulla faktorer i den filippinska politiska miljön. Valet 2010 blev slutet på tidigare presidenten Arroyos era. Hennes efterträdare, Benigno Noynoy Aquino III från det liberala partiet (LP) hade gått till val under parollen utan korruption, ingen fattigdom och har sedermera prioriterat kampen mot korruptionen i landet. Benigno Aquino är son till landets tidigare president Corazon Aquino (president ), den första kvinnan att inneha den högsta posten i Filippinerna. Under Aquinos tid som president har inrikespolitiken tagit ett steg åt vänster. Presidentens parti kan kanske bäst beskrivas som socialliberalt. Aquino har satt fokus på konflikten på ön Mindanao; förhandlingarna med öns upprorsmän har gjort betydande framsteg och ett ramavtal för fred skrevs under På den ekonomiska fronten har Aquino prioriterar kampen mot arbetslösheten och begränsning av det offentliga budgetunderskottet. På de muslimskdominerade delarna av den stora ön Mindanao pågår en blodig konflikt sedan flera decennier. Flera separatistgrupper kräver ökat självbestämmande. I början av 2011 inleddes nya fredsförhandlingar med MILF. Ett ramavtal slöts med MILF i oktober Målsättningen med fredsavtalet är att skapa ett autonomt område på Mindanao, men det återstår många steg innan regeringen och MILF kommit överens om alla detaljer. Terroristgruppen Abu Sayyafs återkommande attacker i kombination med uppflammande strider mellan separatister och militär/polis innebär fortsatta övergrepp och våld mot civilbefolkningen på Mindanao. Det senare gäller också den periodvisa våldsspiral som följer på den väpnade kamp som proklamerats av det filippinska kommunistpartiets väpnade gren, New People's Army. Korruption är sedan länge ett stort gissel på Filippinerna. Organisationen Transparency International graderar Filippinerna på plats 129 av 183 länder på sin lista över korruption i världen (en låg placering indikerar mycket korruption). Korruptionen genomsyrar hela samhället, alltifrån poliskåren och andra myndigheter till höga politiska befattningshavare.

3 Aquinos företrädare på presidentposten Gloria Arroyo är en av många höga politiker som anklagas för korruption. President Aquino har tillsatt en sanningskommission för att utreda korruptionsanklagelserna mot Arroyo. Rättsprocessen pågår. Strafffriheten för korruptionsbrott är utbredd, men landet gör nu tydliga framsteg i kampen mot korruptionen. Respekten för de mänskliga rättigheterna i Filippinerna har i flera avseenden visat tecken på positiv utveckling sedan den nya regeringen Aquino tillträdde sommaren Regeringen arbetar aktivt med att stärka de mänskliga rättigheterna och att genomföra de FN-konventioner som man skrivit under på området. Vad gäller de mänskliga rättigheterna är frågan om utomrättsliga avrättningar och politiska mord alltjämt en särskild källa till oro. FN och EU tillhör de internationella aktörer som aktivt engagerat sig för att lyfta frågan på den politiska dagordningen i syfte att stoppa utvecklingen. Många mord förefaller ske i relation till den filippinska arméns operationer mot en terroristklassad kommunistgerilla som kämpar mot centralregeringen. Det är inte bevisat att de politiska morden är systematiska eller direkt sanktionerade av staten men mycket tyder på att representanter för den filippinska armén tillhör förövarna. Regeringen i Manila har i omgångar utrett frågan. Utomrättsliga avrättningar av socialt utsatta människor och personer med kopplingar till småbrottslighet var länge ett problem. Utredningarna av dessa avrättningar har sällan gjort framsteg och straffriheten är utbredd. Enligt rapporter från civila samhället har antalet utomrättsliga avrättningar minskat sedan EU bedriver tämligen omfattande utvecklingssamarbete i Filippinerna, bl.a. inom ramen för EPJUST, ett stöd till rättsväsendet. Syftet med det europeiska utvecklingssamarbetet inom denna sektor är att stärka det straffrättsliga systemet och främja Filippinernas arbete med mänskliga rättigheter och bekämpa straffrihet för allvarliga brott. Stöd ges även till civilsamhället. Både våldtäkt och våld i hemmet är enligt lag förbjudet men civilsamhället kritiserar staten för att den inte i tillräcklig mån skyddar offren. Sexturism är förbjudet men förekommer i stor omfattning. Sexualitet och reproduktion är omtvistade frågor. Tillgängligheten till preventivmedel är begränsad för många, särskilt landets fattiga. Abort är olagligt förutom vid allvarlig risk för kvinnans hälsa. Religionen har stort inflytande i Filippinerna; över 80 procent av befolkningen tillhör den romersk-katolska kyrkan som motsätter sig reformer på området. Ett lagförslag gällande familjeplanering och reproduktiva rättigheter kunde nyligen godkännas av parlamentet efter många års debatt. III. Utrikespolitik Tyngdpunkten i Filippinernas utrikespolitik utgörs av de nära politiska, ekonomiska och kulturella förbindelserna med den tidigare kolonialmakten USA. 3 miljoner filippiner lever i USA, som också utgör ett eftertraktat mål för den dryga miljon filippiner som årligen lämnar sitt land i syfte att söka en bättre framtid utomlands. Filippinernas styrande elit har, med få undantag, fått sin högre utbildning i USA. USA står även för en betydande del av de utländska investeringarna i Filippinerna. Även om USA 1992 tvingades lämna sina militärbaser på Filippinerna utgör den amerikansk-filippinska biståndspakten från 1952 en viktig garant för landets säkerhet. Diskussioner pågår i Filippinerna kring ett närmare militärt samarbete med USA men även med Japan. Filippinerna är medlem av den sydostasiatiska samarbetsorganisationen ASEAN. Vänskapsavtal har ingåtts med Kina, Indien, Japan och Korea. Den kanske viktigaste geopolitiska konflikten rör kontrollen över Sydkinesiska sjön, som i Filippinerna kallas Västfilippinska sjön. Området är rikt på naturresurser och flera länder i regionen gör anspråk på området. För filippinsk räkning har konflikten avseende Sydkinesiska sjön påverkat relationen till särskilt Kina negativt. Filippinerna 3

4 verkar för att ASEAN skall enas kring en gemensam ståndpunkt avseende Sydkinesiska sjön, något man hittills inte lyckats med. Som ett led i kampen mot den internationella terrorismen har Filippinerna ingått avtal om ett nära underrättelse- och gränsövervakningssamarbete med grannländer som Malaysia och Indonesien. Europeiska unionen är en viktig handelspartner och biståndsgivare till Filippinerna. EU och Filippinerna förhandlar för närvarande om ett nytt frihandelsavtal och ett mer övergripande avtal om ökat politiskt samarbete. Inom ramen för det institutionella samarbetet mellan EU och Asien (ASEM) utgör Filippinerna en intressant partner genom sitt engagemang för MR-frågor och sin till viss del pådrivande roll för ett fördjupat regionalt samarbete. Inom ASEMsamarbetet har Sverige tillsammans med Filippinerna och Thailand haft ett särskilt engagemang för frågorna rörande människohandel. IV. Ekonomiska huvuddrag Den filippinska ekonomin går på högvarv. Prognosen för 2013 pekar på en tillväxttakt på över sex procent. Viktiga reformer i kampen mot korruptionen har gett utslag på internationella korruptionsindex. Det ekonomiska och det politiska livet präglas dock ännu av drag av klientelism och oligarki som hämmar landets ekonomiska utveckling. Till skillnad från de flesta länderna i Sydostasien drivs tillväxten i första hand inte av exportsektorn, utan av inhemsk efterfrågan, som motsvarar sjuttio procent av BNP. Miljontals filippinier i utlandet bidrar till inflödet av kapital genom att årligen sända hem motsvarande ca 130 miljarder kronor till familjer i Filippinerna. Trots hög tillväxt är inflationstakten under kontroll; för närvarande ligger inflationen på omkring tre procent. Tillväxten kommer dock inte alla till del. För de flesta av Filippinernas miljontals fattiga har livet knappast förbättrats. Fyra av tio filippinier lever på under två dollar om dagen och klyftan mellan rik och fattig är enorm. De fattigas villkor uppmärksammas också i förhållandevis liten utsträckning i dynamiska Manila. God ekonomisk tillväxt skall viktas mot befolkningstillväxten, som ligger på höga två procent årligen, något som ställer mycket höga krav på kontinuerligt hög jobbtillväxt. Nativiteten är sålunda en viktig faktor i landets utveckling. Födelsetalen faller långsamt från höga nivåer; en nyligen antagen lag som garanterar tillgång till preventivmedel förväntas bidra till denna trend. Utrikeshandeln ligger en bit efter grannländerna i regionen; exporten är liten i förhållande till BNP. Diskriminerande lagstiftning begränsar utländska investerares möjlighet att verka i landet. Frihandelsförhandlingar med EU har nyligen inletts. Den arbetsintensiva outsourcingindustrin växer mycket snabbt; låga lönekostnader och goda engelskkunskaper bidrar till att Filippinerna är världsledande på området. Flera svenska företag har etablerat sig på den filippinska marknaden; viktiga sektorer är telekommunikation, vitvaror, fordon och spel. Landet har god tillväxtpotential. Filippinerna är världens tolfte mest folkrika land. Landet har under en lång följd av år haft en relativt kraftig befolkningstillväxt. Befolkningsfrågan är därför central för Filippinerna. Varje år träder en miljon personer in på arbetsmarknaden. Cirka en fjärdedel av befolkningen är i dag 10 år eller yngre. Filippinerna är Sydostasiens femte största ekonomi. Landets ekonomi har stor potential att växa kraftigt de kommande decennierna. Mellan fyra och fem miljoner filippinier arbetar utomlands enligt de filippinsk statistik. Över en miljon filippinier lämnar årligen landet för att arbeta utomlands och försörja familjemedlemmar. De pengar som diasporan skickar hem bidrar på ett betydande sätt till landets tillväxt. 4

5 5 En allt viktigare del av den filippinska ekonomin är business process outsourcing, en sektor som vuxit snabbt det senaste decenniet. För närvarande genererar hela outsourcingsektorn intäkter motsvarande omkring 11 miljarder dollar årligen enligt Världsbankens beräkningar. Uppskattningsvis två miljoner arbetstillfällen har, direkt eller indirekt, skapats i Filippinerna genom outsourcinginvesteringar. Låga löner, generellt mycket goda engelskkunskaper och utbyggd infrastruktur för telekommunikation är viktiga orsaker till denna snabba utveckling. Tillverkningsindustrin består främst av tillverkning av elektroniska komponenter, kläder, bilar och bildelar, läkemedel och färg. Cirka 40 procent av Filippinernas landyta används för jordbruk och inom jordbruksnäringen har Filippinerna haft en jämn tillväxt. Sektorn dras dock med produktivitetsproblem och är underkapitaliserad. Filippinerna är rikt på mineraler. De viktigaste malmerna är koppar, guld, silver, nickel, krom, järn och bly, men det finns även fyndigheter av zink, kobolt, mangan, svavel och bauxit. Gruvindustrin har pånyttfötts i samband med att det från 2004 åter är tillåtet för utländskt majoritetsägande i storskalig gruvdrift. Den filippinska turistindustrin fortsätter att växa även om den fortfarande är på en låg nivå jämfört med grannländerna. President Aquinos regering genomför också satsningar på infrastrukturprojekt, delvis genom s.k. Private-Public-Partnerships, samarbetsprojekt mellan det offentliga och privata företag. Filippinerna har också utmaningar vad gäller affärsklimatet. Bland dessa nämns ofta osäker politisk situation, bristande respekt för ingångna avtal, svårighet att få utländsk kompetens att flytta till Filippinerna, förbud mot utländskt majoritetsägande och korruption. På flera av dessa områden gör landet dock framsteg. Filippinernas har traditionellt ett betydande men minskande handelsunderskott. Filippinernas främsta handelspartner är USA som står för 17 procent av den totala handeln, därefter följer Japan (14 procent) och Kina (12 procent). Exporten domineras av elektronikkomponenter, halvledare och hårddiskar. Därefter följer kläder, maskinutrustning, kokosnötolja, koppar och frukt, bananer och ananas. Presidenten Aquinos regering har gjort insatser för att stärka välfärden och minska de stora klassklyftorna i samhället. Ansträngningar och projekt för att förstärka sjukvården samt utbildning och skola har getts stort utrymme i budgeten. En stor informell sektorn begränsar skatteuppbörden. Viktiga projekt inom infrastruktur har länge försummats. V. Sveriges relationer med Filippinerna Förbindelserna mellan Sverige och Filippinerna är goda och problemfria. Besöksutbytet på hög nivå är begränsat. En svensk riksdagsdelegation besökte Manila tillsammans med Rädda Barnen i januari Vice president Binay avlade ett inofficiellt besök i Sverige under Bilaterala konsultationer mellan Sverige och Filippinerna ägde rum i februari 2012 i Stockholm och i Manila i februari Konsultationerna behandlar ett brett fält av bilaterala frågor, bl.a. avseende handel och politik. Bilaterala avtal har ingåtts beträffande investeringsskyddsavtal (1999) och undvikande av dubbelbeskattning (2003). VI. Svensk-filippinska handelsförbindelser och investeringar Den svensk-filippinska handeln är förhållandevis begränsad. Enligt Kommerskollegiums statistik exporterade Sverige varor för omkring 1,1 miljarder kronor 2011, hu-

6 vudsakligen maskiner och apparater, telekomutrustning och fordon. Importen motsvarade omkring 1,3 miljarder kronor och bestod till stor del av elektronisk apparatur och halvledare. Svenska företag har de senaste åren investerat i outsourcingsektorn i Filippinerna. Till exempel har flera stora svenska bolag, verksamma inom spelindustrin etablerat sig i Filippinerna. Inalles finns ett trettiotal företag med svenska intressen etablerade i Filippinerna. Bland företag med lokal produktion märks bl.a. Swedish Match och Tetra Pak. I Manila finns också den regionala utvecklingsbanken ADB (Asiatiska utvecklingsbanken). Banken har omfattande projektverksamhet i Asien och Stillahavsområdet bl.a. med svensk finansiering. Svenska företag, bl.a. konsultföretag deltar i bankens upphandlingar. En svensk handelsdelegation, ledd av UD och ambassaden i Bangkok i samarbete med Business Sweden, besökte Manila i februari Delegationen besökte bl.a. Asiatiska utvecklingsbanken. VII. Utvecklingssamarbetet Sverige stödjer genom ett beslut från 2006 den världsbanksadministrerade Mindanao Trust Fund med 30 miljoner kronor. Sveriges bidrar till utvecklingen i Filippinerna genom det regionala utvecklingssamarbetet i Sydostasien samt genom multilaterala kanaler (däribland EU, FN, Världsbanken och ADB). VIII. Sveriges representation i Filippinerna Sveriges har sedan 2008 ett honorärt generalkonsulat i Manila. Konsulatet kan bl.a. utfärda provisoriska pass. Honorär generalkonsul är Carla Limcaoco (t.o.m ). Vid konsulatet arbetar en vicekonsul och två konsulära assistenter. Honorärkonsulatet i Cebu inrättades 1960 (då som vicekonsulat) och har jurisdiktion för öarna Bohol, Cebú, Leyte, Mindanao, Negros, Panay, Samar och Sulú. Honorärkonsul är José Sala. Ambassaden i Bangkok ansvarar för de bilaterala relationerna med Filippinerna. Filippinernas representation i Sverige hanteras från landets ambassad i Oslo. 6