KF KALLELSE

Transkript

1 KF KALLELSE

2 Kommunfullmäktige Jennifer Berglund KUNGÖRELSE Datum Sida 1(1) Kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde tisdag den 13 december 2016 kl i S:t Paulusgården. Kommunfullmäktiges ärendelista med tillhörande handlingar finns tillgänglig för allmänheten i kommunreceptionen, Hökargatan 6, och på kommunens hemsida, Sammanträdet är offentligt (öppet för allmänheten) och direktsänds i Hedemora närradio på 93,9 Mhz, med början kl Det är också möjligt att följa mötet via webb-radio, samt via webb-tv, se kommunens hemsida, Webb-sändningarna kan följas direkt och i efterhand. Ärenden 1. Val av justerare 2. Allmänhetens frågestund 3. Utdelning av Hedemorablomman 4. Utdelning av stipendier och till medaljörer 5. Behandling av motion om Lagen om valfrihet (LOV) 6. Svar på interpellation om tillväxt och tillsyn 7. Svar på interpellation om rivning av Solgården i Långshyttan 8. Information från närpolisen 9. Information från Hedemora Energi AB 10. Revisionen informerar 11. Bildande av länsgemensamt kommunalt bolag för turistbyrå- och destinationsutveckling (Visit Dalarna) 12. Fastställelse av taxor och avgifter inom Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds verksamhetsområde 13. Förändring av skatteberäkning för avgifter inom vård- och omsorg 14. Revidering av Risk- och sårbarhetsanalys Förslag om pilotprojekt med 6-timmars arbetsdag 16. Redovisning av uppdrag att utreda möjligheterna för en sammanslagning av vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen alternativt bilda två nämnder av omsorgsnämnden 17. Förslag på ändring av bolagsordning och nyemission i Hedemora Näringsliv AB 18. Tillämpning av resultatutjämningsreserv 19. Anmälan av motioner 20. Anmälan av interpellationer 21. Valärenden 22. Delgivningar Berndt Nygårds (S) ordförande Jennifer Berglund kommunsekreterare

3 Kommunfullmäktiges Närva- Omröstn Kommunfullmäktiges Närva- Omröstn ledamöter rande Ja Nej - ledamöter rande Ja Nej - Erik Nilses (M) Kristina Lundgren (C) Ers Ers Gustav Ericsson (M) Mikael Gotthardsson (C) Ers Ers Jonas Carlgren (M) Leif Hedlund ( C) Ers Ers Ulf Andersson (-) Karin Perers (C) Ers Ers Britt-Inger Remning (M) Joakim Nordström (C) Ers Ers Lennart Mångs (M) Sara Hansson (V) Ers Ers Jan Bergqvist (M) Solbritt Andersson (V) Ers Ers Allan Mattsson (KL) Kenneth Andersson (V) Ers Ers Ulf Kindlund (KL) Ulf Hansson (S) Ers Ers Per Bengtsson (KL) Agneta Andreasson-Bäck (S) Ers Ers Vesa Remsu (KL) Per Fagerström (S) Ers Ers Kristina Norström (MP) Anki Rooslien (S) Ers Ers Leif Stenberg (MP) Lars Westlund (S) Ers Ers Anna Eling (L) Kajsa-Lena Fagerström (S) Ers Ers Mathias Hjort (SD) Anita Hedqvist (S) Ers Ers Tommy Ringstedt (-) Henrik Selin (S) Ers Ers Carin Trogen (SD) Anna-Karin Dahl (S) Ers Ers Pontus Källberg (SD) Daniel Andersson (S) Ers Ers Owe Ahlinder (C) Karin Högvall (S) Ers Ers Erica Drugge (C) Leif Fredriksson (S) Ers Ers Berndt Nygårds (S) Ers

4 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 5(41) Ä 3 Utdelning av Hedemorablomman Med upprinnelsen i en motion till kommunfullmäktige har införts att fullmäktige ska kunna visa sin uppskattning till någon som gjort en god insats för samhället och/eller varit en god ambassadör för kommunen, gärna inom områdena folkhälsa, jämställdhet, integration eller miljö. Barn, ungdomar och vuxna kan nomineras. Förslag på personer eller en verksamhet som ska uppvaktas samt en motivering till varför personen eller verksamheten förtjänar uppvaktningen, kan skickas till kommunen eller lämnas i en särskild brevlåda i kommunens reception. På dagens sammanträde delar kommunfullmäktiges ordförande Berndt Nygårds (S) ut blomma till xxx med följande motivering: xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 6(41) Ä 4 a Utdelning av ledarstipendium 2016 Bildningsnämndens ordförande Anki Rooslien (S) och fritidskonsulent Jan Olsson överlämnar Hedemora kommuns ledarstipendium för Stipendiet på kronor tilldelas xxx. Dessutom utdelas diplom och blommor. Motivering: xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7(41) Ä 4 b Utdelning av kulturstipendium 2016 Bildningsnämndens ordförande Anki Rooslien (S) och kulturskolechef Harry Lehto överlämnar Hedemora kommuns kulturstipendium för Stipendiet på kronor tilldelas xxx. Dessutom utdelas diplom och blommor. Motivering: xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8(41) Ä 4 c Utdelning av miljöstipendium 2016 Sammanfattning Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Per Fagerström (S) och kommunfullmäktiges ordförande Berndt Nygårds (S) överlämnar Hedemora kommuns miljöstipendium för Stipendiet på kronor tilldelas xxx. Dessutom utdelas diplom och blommor. Motivering: xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 9(41) Ä 4 d Utdelning till medaljörer Bildningsnämndens ordförande Anki Rooslien (S) och kulturskolechef Harry Lehto uppmärksammar kommunens medaljörer för Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 10(41) Ä 5 Dnr KS Behandling av motion om Lagen om valfrihet (LOV) Sammanfattning Följande motion Gustav Ericsson (M) och Jonas Carlgren (M) anmäldes till kommunfullmäktige den 20 oktober 2015: I januari 2009 införde Alliansregeringen lagen om valfrihetssystem. LOV reglerar vad som ska gälla för de kommuner som vill konkurrenspröva kommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vårdoch omsorgstjänster till brukaren eller patienten, dvs. det som ibland brukar kallas för kundval. Syftet med LOV är att öka människors inflytande över den omsorg de får. Den som har fått rätt till exempelvis hemtjänst bestämmer själv eller tillsammans med sina anhöriga om det är det lilla privata hemtjänstföretaget, den stora hemtjänstkoncernen eller kommunens hemtjänst som ska få förtroendet. Lagen bygger på etableringsfrihet för företag inom branschen. Kommunen ställer upp krav och de företag som uppfyller kraven kan starta verksamhet. Sedan får företaget ersättning från kommunen beroende på hur många brukare som valt just det företaget som sin hemtjänstutförare eller utförare av andra tjänster inom service, omsorg och vård. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, (LOU). LOV bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Det är istället den enskilde som ges möjlighet att välja den leverantör som han eller hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. För oss i Nya Moderaterna är det kvalitén, inte utföraren som spelar roll. Vi yrkar Att Hedemora kommun utreder möjligheterna att tillämpa lagen om valfrihetssystem. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 11(41) Forts. Motionen har remitterats utav kommunsekreteraren till omsorgsnämnden. Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om Lagen om valfrihet (LOV). Gustav Ericsson (M) yrkade bifall på kommunstyrelsens arbetsutskott den 15 november 2016 och vid kommunstyrelsen den 29 november 2016 yrkade Gustav Ericsson (M), Britt-Inger Remning (M) och Anna Hållén (M) bifall till motionen om Lagen om valfrihet (LOV). Yrkandena avslogs. Arbetsutskottet och kommunstyrelsen beslutade att förslå till kommunfullmäktige att motionen ska avslås. Lillemor Gunnarsson (C) deltog inte i beslutet. Gustav Ericsson (M), Britt-Inger Remning (M) och Anna Hållén (M) reserverade sig mot beslutet med följande motivering: Vi i Moderaterna står upp för alla människors rätt till valfrihet. På den andra sidan står socialdemokrater och vänsterpartister, och som i Hedemora fått sällskap av Centerpartiet. De framträder som allt mer ideologiskt drivna av att begränsa rätten för människor att själva fatta beslut som påverkar deras vardag. För Moderaterna är rätten att välja central, vi tror att besluten blir bäst om de fattas så nära de människor som berörs som möjligt. Detta är extra viktigt när det kommer till välfärden. När det kommer till att välja skola, vård och omsorg förtjänar individen som mest makt. Det är just därför valfriheten i välfärden är så viktig och det är därför attackerna på människors valfrihet är så allvarliga. Det handlar inte bara om att välja, utan även möjligheten att välja bort. Dessutom behöver de anställda inom vård och omsorg en möjlighet att kunna välja arbetsgivare, en möjlighet som saknas i Hedemora idag. Beslutsunderlag Motion från Gustav Ericsson (M) och Jonas Carlgren (M) den 19 oktober 2015 Kommunfullmäktige den 20 oktober Omsorgsnämnden den 21 september Kommunstyrelsens arbetsutskott den 15 november 138 Kommunstyrelsen den 22 november 128 Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen om Lagen om valfrihet (LOV). Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 12(41) Ä 6 Dnr KS Svar på interpellation om tillväxt och tillsyn Följande interpellation av Gustav Ericsson (M), ställd till ordförande i miljöoch samhällsbyggnadsnämndens, anmäldes vid kommunfullmäktige den 22 november 2016: Tisdagen den 20 september 2016 släppte Svenskt Näringsliv sin årliga företagsklimatsranking. Hedemora kommun backar 6 placeringar från års ranking (252) och landar på plats 258. Totalt svarade 90 företag i Hedemora på Svenskt Näringslivs enkätundersökning. 26,7% av dessa tycker att företagsklimatet är bra i kommunen. Om man ser till Rättvik, som är den kommun med det bästa företagsklimatet i Dalarna (plats 45 på rankingen) så tycker 53,1% av företagarna är företagsklimatet är bra. Rättviks kommun får högst betyg i Dalarna när man bland annat ser till parametern hur lagar och regler tillämpas samt tjänstemännens attityder till företagande. Detta beror mycket på den populära Rättviksmodellen där företag faktureras efter det att den faktiska tillsynen har skett, och inte innan som i de flesta andra kommuner. Det ingår i Miljö- och samhälsbyggnadsförvaltningens uppdrag att genomföra tillsyn hos livsmedelsföretag i Hedemora kommun. Dagens modell, där företagen kan faktureras trots begränsad tillsyn har kritiserats från flera företagare och företagsorganisationer i Hedemora kommun. Den styrande majoriteten, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet skrev i sin budgetmotion 2015 under målnivå och mätmetod på sidan 33 Förstudie Rättviksmodellen Trots det påbörjades ingen förstudie om Rättviksmodellen under Målet med förstudien sköts fram till budgeten för 2016 utan att något skett i frågan och nu, två år senare, står det återigen att en förstudie kring Rättviksmodellen ska göras. I Hedemora kommun finns det många både nystartade och redan etablerade företag som bidrar till kommunens välmående, på flera sätt. Därför är det av största vikt att kommunen gör sitt yttersta för att underlätta för våra befintliga och eventuella nya företag. Med tanke på hur företagarna upplever företagsklimatet i Hedemora kommun är det förvånande att den styrande Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 13(41) Forts. majoriteten inte gör sitt yttersta för att förbättra det, speciellt när man redan för två år sedan satte som mål att en förstudie kring Rättviksmodellen skulle starta under Med anledning av ovanstående har jag följande frågor till Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande: 1. I majoritetens budget för 2015 står det under målnivå och mätmetod på sidan 33 Förstudie Rättviksmodellen Någon förstudie har, snart två år senare, ännu inte påbörjats. Kan du lova Hedemora kommuns företagare att Rättviksmodellen kommer att införas? 2. Vad är anledningen till att Rättviksmodellen ännu inte införlivats i Miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningens arbete, trots att mål för en förstudie sattes till 2015? Kommunfullmäktige har medgett att interpellationen får ställas och den besvaras av miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Per Fagerström (S), vilken även lämnat ett skriftligt svar. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 14(41) Ä 7 Dnr KS Svar på interpellation om rivning av Solgården i Långshyttan Följande interpellation av Britt-Inger Remning (M), ställd till ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens, anmäldes vid kommunfullmäktige den 22 november 2016: Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har fastslagit att fastigheten Långshyttan 60:1, även kallad Solgården, är förfallen och i ovårdat skick. Det finns omfattande skador på byggnadens yttre och inre delar. Så tidigt som antog miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ett föreläggande om rivning av byggnaden. Solgården står dock fortfarande kvar idag, om än i ett sämre skick än för tre år sedan. Under miljö- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde beslutades att rivningsåtgärden i enlighet med 11 kap. 27 plan- och bygglagen ska utföras av Hedemora kommun. Under samma sammanträde beslutades även att fastighetsägaren skulle sätta igen dörrar och fönster på sådant sätt att obehöriga inte kan ta sig in. Byggnadens ytterväggar och tak skulle åtgärdas, så att inga delar lossnar och faller ner. Trots dessa åtgärder har personer i Långshyttan vittnat om hur framför allt ungdomar rör sig på fastigheten och i byggnaden. Det kan om man befinner sig i en sådan förfallen byggnad på två våningar finnas risk för allvarliga personskador. På sidan 2 i dokumentet Budget aktuellt läge for miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningen står rivning av Solgården med som planerad eller önskvärd förändring och att en budget på 2 miljoner kronor för detta finns inom kommunstyrelseförvaltningen. KSAU beslutade den 23 juni 2015 att de hade tagit del av underlaget och att underlaget skulle ställas mot den budgetram som KF hade antagit den 16 juni Kommunen är högst medveten om problemet med Solgården, och medel för rivning hade till budgetförhandlingen under 2015 lokaliserats. Trots det har över 3 år gått sedan det första rivningsföreläggandet utan att någon rivning utförts. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 15(41) Forts. Med anledning av ovanstående har jag följande frågor till miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Per Fagerström (S): 1. Vad är anledningen till att Solgården i Långshyttan ännu ej rivits? 2. Till när är rivningen planerad? 3. Hur säkerställer Hedemora kommun att obehöriga i allmänhet och barn och ungdomar i synnerhet inte kommer till skada vid Solgården? Kommunfullmäktige har medgett att interpellationen får ställas och den besvaras av miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Per Fagerström (S), vilken även lämnat ett skriftligt svar. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 16(41) Ä 8 Kommunpolisen informerar Thomas Nordström, kommunpolis i Hedemora kommun, informerar kommunfullmäktige på sammanträdet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av informationen från närpolisen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 17(41) Ä 9 Hedemora Energi AB informerar Liina Verme, VD för Hedemora Energi AB, informerar kommunfullmäktige på sammanträdet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av informationen från Hedemora Energi AB. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

17 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 18(41) Ä 10 Revisionen informerar Revisionens ordförande Jan-Erik Olhans (M) informerar kommunfullmäktige på sammanträdet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av informationen från revisionen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

18 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 19(41) Ä 11 Dnr KS Bildande av länsgemensamt kommunalt bolag för turistbyrå- och destinationsutveckling (Visit Dalarna) Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 24 november 2015 att ställa sig bakom förslaget om gemensam organisation för utvecklingen av besöksnäringen i Dalarna. Orsa kommunfullmäktiges beslut den 15 december 2015, att till det nybildade bolaget Nya Visit Dalarna överföra kommunens turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktioner, överklagades och då avbröts den då pågående processen i samtliga länets kommuner. Med anledning av det beslutade kommunfullmäktige i Hedemora kommun den 16 februari 2016 att återkalla tidigare beslut som togs av kommunfullmäktige den 24 november Det innebar att processen att överföra turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna avbröts och att det inte skulle verkställas. Nytt förslag är att länets kommuner bildar ett gemensamt och till lika delar ägt ägarbolag, arbetsnamn: Utveckling i Dalarna Holding AB, med 100 % kommunalt ägande. I styrelsen föreslås de 15 KSO sitta. Bolaget har ingen verksamhet utöver att för dalakommunernas räkning kontrollera det kommunala ägandet i dotterbolag. Detta bolag äger i sin tur till 100 % dotterbolaget Visit Dalarna AB. I detta bolag sker arbetet med den kommunala turistbyrå- och destinationsutvecklingsverksamheten, som alltså överförs dit från respektive kommun. I denna styrelse sitter kommunala företrädare och det är möjligt att också ta in företrädare för turistnäringen. Länets kommuner kontrollerar bägge bolagen. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

19 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 20(41) Forts. Region Dalarnas direktion beslutade den 26 oktober : 1. Direktionen beslutar överlämna ärendet till länets kommuner för behandling i respektive fullmäktige. 2. Direktionen beslutar att rekommendera kommunerna att fatta sina beslut i enlighet med beslutsmallen i ärendets bilaga Direktionen beslutar förklara besluten ovan för omedelbart justerade Ärendet överlämnades därmed till länets kommuner för fortsatt handläggning. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen den 1 september Kommunstyrelsens strategiutskott den 19 oktober Kommunstyrelsen den 10 november Kommunfullmäktige den 24 november Kommunstyrelsen den 2 februari Kommunfullmäktige den 16 februari Kommunstyrelsen den 4 oktober Missiv från Region Dalarna den 27 oktober 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 15 november 140 Kommunstyrelsen den 22 november 130 Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar: 1. Att godkänna Beslutsunderlaget Visit Dalarna, daterat Att godkänna Förslag till bolagsordning Utveckling i Dalarna Holding AB. Förslag till ägardirektiv Utveckling i Dalarna Holding AB. Förslag till aktieägaravtal Utveckling i Dalarna Holding AB, med bilaga avseende Visit Dalarna AB. Kommunens andel av aktiekapitalet i Utveckling i Dalarna Holding AB, inklusive angivet ovillkorat kapital, enligt bilagd sammanställning samt att detta betalas ut. Föreslagen överlåtelse av aktierna i Visit Dalarna AB till Utveckling i Dalarna Holding AB. Föreslaget förvärv av aktierna i Visit Dalarna AB av Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

20 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 21(41) Forts. Utveckling i Dalarna Holding AB 3. Att utse till ledamot och till ersättare i styrelsen för Utveckling i Dalarna Holding AB. utses till ombud till årsstämma i Utveckling i Dalarna Holding AB. 4. Att godkänna Förslag till bolagsordning Visit Dalarna AB. Förslag till ägardirektiv Visit Dalarna AB. Kommunens andel av aktiekapitalet i Visit Dalarna AB, inklusive angivet ovillkorat kapital, enligt bilagd sammanställning samt att detta betalas ut. Föreslagen utdelning och överlåtelse av inkråm och avtal från dagens destinationsbolag till Visit Dalarna AB. Förslag till Samverkansavtal mellan Visit Dalarna AB och näringslivets ekonomiska förening. 5. Att godkänna Förslag till Grundavtal mellan kommunen och Visit Dalarna AB. Förslag till Samverkansavtal mellan Visit Dalarna AB och näringslivets ekonomiska förening. 6. Att genomföra Överföring av kommunens turistbyråverksamhet med därtill hörande finansiering till Visit Dalarna AB. Verksamhetsövergång från den kommunala organisationen till Visit Dalarna AB när detta är tillämpligt. 7. För verkställande av kommunfullmäktiges beslut ovan, beslutar kommunfullmäktige att a) delegera till Region Dalarna att: - För kommunens räkning hantera bildande av bolaget Utveckling i Dalarna Holding AB och ändringar i befintliga Visit Dalarna AB samt de frågor som är förenade med verksamhetens grundande. - För kommunens räkning hålla årsstämma i Utveckling i Dalarna Holding AB för att fastställa bolagsordning, fastställa ägardirektiv och tillsätta styrelse. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

21 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 22(41) Forts. - För kommunens räkning hålla årsstämma i Visit Dalarna AB för att fastställa bolagsordning, fastställa ägardirektiv och tillsätta styrelse. Underteckna nödvändiga handlingar för att kunna utföra delegerat uppdrag. b) att ge fullmakt åt Region Dalarna att: - För kommunens räkning hantera eventuella formalia- eller andra smärre justeringar som kan följa av Bolagsverkets påpekanden i samband med registreringen av Utveckling i Dalarna Holding AB och Visit Dalarna AB hos Bolagsverket. c) att uppdra till årsstämma i befintligt ägarbolag att: - Fatta beslut om aktieöverlåtelse från respektive destinationsbolag till Utveckling i Dalarna Holding AB. - Fatta beslut om inkråmsöverlåtelse från respektive destinationsbolag till Visit Dalarna AB. d) att instruera ombud vid årsstämma i Utveckling i Dalarna Holding AB att: - Fastställa förslag till bolagsordning och ägardirektiv samt tillsätta styrelse. - Lämna instruktioner att fastställa bolagsordning och ägardirektiv samt tillsätta styrelse i Visit Dalarna AB. 8. Att ovan nämnda beslut gäller under förutsättning att samtliga kommuner och samtliga ägar-/destinationsbolag med kommunalt ägande fattar motsvarande beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 23(41) Ä 12 Dnr KS Fastställelse av taxor och avgifter inom Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds verksamhetsområde Sammanfattning Enligt förbundsordningen för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR) utövar SDR tillsyn enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Uppdraget att bedriva tillsyn omfattar sedan 2011 även lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Enligt förbundsordningen 14 ansvarar förbundsdirektionen för beslut om taxor och avgifter inom förbundets verksamhetsområde. Sådant beslut har årligen fattats av förbundsdirektionen sedan SDR bildades Denna ordning har varit vanligt förekommande bland kommunalförbund i landet. Sveriges kommuner och Landsting har under året uppmärksammat en dom i högsta förvaltningsdomstolen (HFD ) där det fastställs att kommunalförbund ej kan fastställa kommunala taxor och avgifter. Dessa avgifter ska enligt domen fastställas av respektive kommuns kommunfullmäktige. Mot bakgrund av detta skickas förbundsdirektionens förslag till taxor och avgifter till SDR:s medlemskommuner och förbundsdirektionen föreslår att förslag till taxor och avgifter för 2017 ska fastställas. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott den 20 september Budgetunderlag med förslag till mål och budget 2017 från ekonomiavdelningen den 24 oktober 2016 Förslag till budgetramar den 26 oktober 2016 Förslag till budgetramar den 1 november 2016 Förslag till investeringsbudget den 1 november 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 15 november 141 Kommunstyrelsen den 22 november 131 Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

23 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 24(41) Forts. Förslag till kommunfullmäktige Taxor och avgifter för 2017 inom Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds verksamhetsområde fastställs. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

24 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 25(41) Ä 13 Dnr KS Förändring av skatteberäkning för avgifter inom vårdoch omsorg Sammanfattning Från 1 januari 2017 kommer ny hantering av skatte- och avgiftssatser inom vård- och omsorgs ärendehanteringssystem Procapita att gälla. Kommunen behöver ta ställning till vilken avgiftssats för beräkning av kyrkoavgift som ska hanteras vid den preliminära skatteberäkningen som görs i Procapita. Det kommer inte att vara möjligt att maskinellt kunna hämta uppgifter om vilken församling en person tillhör. Omsorgsnämnden ställer sig bakom vård- och omsorgsförvaltningens skrivelse med förslag att Hedemora-Garpenbergs och Husby församling ska ha samma avgiftssats med 1,33 % från och med den 1 januari 2017 och föreslår kommunfullmäktige att ställa sig bakom den angivna avgiftssatsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgsförvaltningen den 12 oktober 2016 Omsorgsnämnden den 26 oktober Kommunstyrelsens arbetsutskott den 15 november 142 Kommunstyrelsen den 22 november 132 Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ställer sig bakom vård- och omsorgsförvaltningens skrivelse med förslag att Hedemora-Garpenbergs och Husby församling ska ha samma avgiftssats med 1,33 % från och med den 1 januari Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

25 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 26(41) Ä 14 Dnr KS Revidering av Risk- och sårbarhetsanalys Sammanfattning En Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) för Hedemora kommun upprättades för åren och förslag om en revidering av har inkommit. Syftet med en riskanalys är att storleksbestämma risker och bedöma sammanhanget mellan sannolikheter för oönskade händelser samt dess konsekvenser. Riskanalys eller riskvärderingar kan göras med hjälp av många olika metoder, som kan vara kvalitativa eller kvantitativa. Sårbarhetsanalysen är till för att fokusera på det skyddsvärda systemet. Där ska det identifieras vad som är skyddsvärt, vad som kan hota det skyddsvärda, vilka angreppspunkterna är och hur förmågan ser ut att stå emot och hantera olika former av påfrestningar. Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt ett system påverkas av en händelse och graden av sårbarhet bestäms av förmågan att förutse, hantera, motstå och återhämta sig från händelsen. En tydlig koppling mellan de två analysformerna är att risker som identifierats vid riskanalyser kan användas som underlag för att bedöma ett objekts sårbarhet. Hedemora kommuns Risk- och sårbarhetsanalys 2016 ska av Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund inlämnas till Länsstyrelsen Dalarna. Kommunens analys bildar ett första underlag för handlingsplan för extraordinära händelser och RSA-rapporten ska av länsstyrelsen årligen inlämnas till regeringen och Myndigheten för Samhällsberedskap (MSB). Det har i RSA:n tillkommit på sidan 28 att hög risk låg sannolikhet, men mycket allvarliga konsekvenser, är terror/våldsbejakande extremism, cyberangrepp, social oro och våldsamma upplopp. Hedemora kommun övar regelbundet, men det finns också ett behov av att skapa bättre förutsättningar att öva mer med externa verksamheter och andra organisationer. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

26 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 27(41) Forts. Beslutsunderlag Reviderad Risk- och sårbarhetsanalys den 29 september 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 oktober Kommunstyrelsen den 8 november 110 Förslag till kommunfullmäktige Förslaget till reviderad Risk- och sårbarhetsanalys för Hedemora kommun godkänns. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

27 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 28(41) Ä 15 Dnr KS Förslag om pilotprojekt med 6-timmars arbetsdag Sammanfattning Det finns ett beslut från politiken att utreda konsekvenserna av ett införande av 6-timmars arbetsdag. Inom vård- och omsorgsförvaltningen har identifierat en grupp inom hemtjänsten som skulle passa för ett pilot-projektet med att få ett nytt heltidsmått på 6-timmars arbetsdag. Projektet innebär en kostnadsökning på 1,78 mkr. Vid kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 oktober 2016 yrkade Gustav Ericsson (M) avslag till förslag att ha ett pilotprojekt med 6-timmars arbetsdag. Yrkandet avslogs. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att föreslå till kommunfullmäktige att ställa sig positiva till att ett pilot-projekt på 6-timmars arbetsdag och att omsorgsnämnden får besluta om ett projekt med 6-timmars arbetsdag ska införas. Gustav Ericsson (M) reserverade sig mot beslutet med följande motivering: Att personalen ska jobba sex timmar, men få betalt för åtta är ekonomiskt oansvarigt och det finns ingen trovärdig forskning som pekar på att det leder till lägre sjukfrånvaro. I Umeå ökade istället sjukfrånvaron från 8,0 till 9,3 % efter införandet av sextimmars-arbetsdag och det utmålas som ett fiasko eftersom mångmiljonbelopp gick förlorade. I Hedemora är sjukfrånvaron inom framför allt vård- och omsorgsförvaltningen hög. Om sextimmarsarbetsdagsprojektet i Hedemora ger likartat resultat som i Umeå kommer sjukfrånvaron bli ännu högre, och ännu dyrare. Det är oansvarigt som arbetsgivare. Vid kommunstyrelsen den 8 november 2016 yrkade Gustav Ericsson (M) avslag på förslaget att införa ett pilot-projekt på 6-timmars arbetsdag. Yrkandet avslogs. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

28 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 29(41) Forts. Gustav Ericsson (M), Britt-Inger Remning (M) och Jan Engsås (L) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: Att personalen ska jobba sex timmar, men få betalt för åtta är ekonomiskt oansvarigt och det finns ingen trovärdig forskning som pekar på att det leder till lägre sjukfrånvaro. I Umeå ökade istället sjukfrånvaron från 8,0 till 9,3 % efter införandet av sextimmars-arbetsdag och det utmålas som ett fiasko eftersom mångmiljonbelopp gick förlorade. I Hedemora är sjukfrånvaron inom framför allt vård- och omsorgsförvaltningen hög. Om sextimmarsarbetsdagsprojektet i Hedemora ger likartat resultat som i Umeå kommer sjukfrånvaron bli ännu högre, och ännu dyrare. Det är oansvarigt som arbetsgivare och kostsamt för Hedemora kommuns skattebetalare. Ett helhetsgrepp krävs för att sänka sjukfrånvaron. Ett kostsamt projekt där kommunen inte vet hur utfallet drabbar verksamheten kommer inte att leda till sänkt sjukfrånvaro. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 2 september 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 oktober Kommunstyrelsen den 8 november 116 Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige ställer sig positiva till att ett pilot-projekt på 6- timmars arbetsdag och omsorgsnämnden får besluta om ett projekt med 6-timmars arbetsdag ska införas. 2. Uppföljning av ärendet ska presenteras för kommunstyrelsen i december Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

29 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 30(41) Ä 16 Dnr KS Redovisning av uppdrag att utreda möjligheterna för en sammanslagning av vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen alternativt bilda två nämnder av omsorgsnämnden Sammanfattning Kommunal Bergslagen, sektion Hedemora, föreslår i en skrivelse att det genomförs en sammanslagning av vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen. Motiveringen är att verksamheterna inom dessa två förvaltningar har fler likheter än olikheter och att många gånger så behövs kompetenserna i båda förvaltningarna. Kommunchefen fick av kommunstyrelsens presidium den 8 augusti 2016 i uppdrag att utreda möjligheten för en sammanslagning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 16 augusti 2016 att kommunchefen också skulle utreda att alternativt behålla de båda förvaltningarna, men att istället separera omsorgsnämnden till två nämnder. Kommunchefen har i en tjänsteskrivelse den 26 september 2016 redogjort för de båda alternativen och föreslår att: 1. Från den 1 juli 2018 ska socialförvaltingen och vård- och omsorgsförvaltningen slås samman till en förvaltning vid namn Omsorgsförvaltningen. 2. Omsorgsförvaltningen ska ha en förvaltningschef. 3. Organisationsförändringen sker efter att erforderliga förhandlingar genomförts. 4. Omsorgsnämnden blir kvar i samma utformning med två utskott. 5. Vård- och Omsorgsdiariet avslutas den 31 december Från och med 1 januari 2019 ska arkivbildning ske till Omsorgsdiariet. 6. Reglementen, delegationsordningar och dokumenthanteringsplaner ska revideras enligt ovanstående beslutspunkter. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

30 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 31(41) Forts. 7. Kommunchefen ges i uppdrag att verkställa förändringarna. Vid kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 oktober 2016 yrkade Gustav Ericsson (M) avslag till förslaget att slå samman socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Yrkandet avslogs. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att föreslå till kommunfullmäktige att socialförvaltingen och vård- och omsorgsförvaltningen slås samman till en förvaltning vid namn Omsorgsförvaltningen enligt kommunchefens förslag i sju punkter. Gustav Ericsson (M) reserverade sig mot beslutet med följande motivering: Det är för många personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Därför måste det bli lättare att bryta utanförskap och gå från bidrag till egen försörjning. Arbetslinjen måste bli tydligare i Hedemora kommuns arbete. Av den anledningen vill vi från Moderaternas sida göra en uppdatering bland kommunens nämndorganisation där vi skapar en ny nämnd, Social- och arbetsmarknadsnämnden, med tillhörande förvaltning. För att få ett samlat grepp om dem som behöver hjälp att gå från utanförskap till jobb eller utbildning behöver kommunen en ny nämnd som samlar arbetsmarknadsenheten, socialtjänsten, vuxenutbildning och SFI. Omsorgsnämnden ska istället med tillhörande förvaltning hantera andra vård- och omsorgsfrågor samt äldrefrågor. Vid kommunstyrelsen den 8 november 2016 yrkade Gustav Ericsson (M) avslag till förslaget att slå samman socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Yrkandet avslogs. Gustav Ericsson (M), Britt-Inger Remning (M) och Jan Engsås (L) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: Det är för många personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Därför måste det bli lättare att bryta utanförskap och gå från bidrag till egen försörjning. Arbetslinjen måste bli tydligare i Hedemora kommuns arbete. Av den anledningen vill vi från Moderaterna och Liberalerna skapa en ny nämnd, Social- och arbetsmarknadsnämnden, som tar över nuvarande socialförvaltning och socialutskott från dagens Omsorgsnämnd. Utöver det så vill vi även flytta över arbetsmarknadseneheten som idag ligger under Kommunstyrelsen samt vuxenutbildningen och SFI som idag ligger under Bildningsnämndens ansvarsområde till den nytilltänkta Social- och arbetsmarknadsnämnden. En renodlad nämnd för social- och arbetsmarknadsfrågor är väldigt viktigt om vi ska hjälpa fler att bryta utanförskap och gå från bidrag till egen försörjning eller utbildning. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

31 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 32(41) Forts. Beslutsunderlag Skrivelse från Kommunal Bergslagen, sektion Hedemora, den 3 augusti 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 16 augusti Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 26 september 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 oktober Kommunstyrelsen den 8 november 117 Förslag till kommunfullmäktige 1. Från den 1 juli 2018 ska socialförvaltingen och vård- och omsorgsförvaltningen slås samman till en förvaltning vid namn Omsorgsförvaltningen. 2. Omsorgsförvaltningen ska ha en förvaltningschef. 3. Organisationsförändringen sker efter att erforderliga förhandlingar genomförts. 4. Omsorgsnämnden blir kvar i samma utformning med två utskott. 5. Vård- och Omsorgsdiariet avslutas den 31 december Från och med 1 januari 2019 ska arkivbildning ske till Omsorgsdiariet. 6. Reglementen, delegationsordningar och dokumenthanteringsplaner ska revideras enligt ovanstående beslutspunkter. 7. Kommunchefen ges i uppdrag att verkställa förändringarna. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

32 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 33(41) Ä 17 Dnr KS Förslag på ändring av bolagsordning och nyemission i Hedemora Näringsliv AB Sammanfattning Hedemora Näringsliv AB har ett aktiekapital om 101 tkr. Då bolaget bedriver många projekt där projektfinansiärer har olika villkor for delfinansiering av projekt behovs en nyemission om 899 tkr for att ge bolaget en stabil finansiell bas. Bolagsordningen behöver också andras i och med detta. Hedemora Näringsliv AB föreslår kommunfullmäktige att: 1. Hedemora kommun som ägare av bolaget reviderar bolagsordningen enligt följande: 8 Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst 100 tkr och högst 400 tkr, bör ändras till Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst 500 tkr och högst 2 mkr. 9 Bolagets antal aktier ska utgöra lägst aktier och högst aktier, bör andras till Bolagets antal aktier ska utgöra lägst aktier och högst aktier. 2. Hedemora kommun som ägare av Hedemora Näringsliv AB, beslutar om en utökning av aktiekapitalet från nuvarande 101 tkr till tkr. Detta sker genom en nyemission med aktier a 100 kr/st. Beslutsunderlag Skrivelse från Hedemora Näringsliv AB den 17 oktober 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 oktober Kommunstyrelsen den 8 november 121 Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

33 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 34(41) Forts. Förslag till kommunfullmäktige 1. Hedemora kommun som ägare av bolaget reviderar bolagsordningen enligt följande: 8 Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst 100 tkr och högst 400 tkr, bör ändras till Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst 500 tkr och högst 2 mkr. 9 Bolagets antal aktier ska utgöra lägst aktier och högst aktier, bör andras till Bolagets antal aktier ska utgöra lägst aktier och högst aktier. 2. Hedemora kommun som ägare av Hedemora Näringsliv AB, beslutar om en utökning av aktiekapitalet från nuvarande 101 tkr till tkr. Detta sker genom en nyemission med aktier a 100 kr/st. Utdrag till xx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

34 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 35(41) Ä 18 Dnr KS Tillämpning av resultatutjämningsreserv Sammanfattning Lokala tillämpningsregler för Resultatujämningsreserv (RUR) föreslås. Resultatet för 2016 förväntas bli positivt efter balanskravsjusteringar (bl a partiell pensionsinlösen om drygt 70 mkr) och möjlighet finns i och med dessa tillämpningsregler att reservera medel i en sådan reserv. Ekonomiavdelningen föreslår kommunfullmäktige godkänna tillämpning av RUR för Hedemora kommun genom att fastställa följande punkter: 1. Hedemora kommun ges möjlighet att tillämpa regeln om RUR. 2. reservering endast ska kunna ske av resultat som överstiger kommunens finansiella mål. 3. uttag från resultatutjämningsreserven endast kan ske för att täcka underskott (d v s att årets resultat efter balanskravsjustering är negativt) som uppstår genom en lägre skatteunderlagsökning till följd av en lågkonjunktur. Bedömningen av konjunkturens effekt på skatteunderlaget kan göras genom att jämföra budgetårets ökning av skatteunderlaget i riket med den genomsnittliga ökningen under de tio föregående åren. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från ekonomiavdelningen den 14 november 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 15 november Kommunstyrelsen den 22 november Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

35 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 36(41) Forts. Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna tillämpning av RUR för Hedemora kommun genom att fastställa följande punkter: 1. Hedemora kommun ges möjlighet att tillämpa regeln om RUR. 2. reservering endast ska kunna ske av resultat som överstiger kommunens finansiella mål. 3. uttag från resultatutjämningsreserven endast kan ske för att täcka underskott (d v s att årets resultat efter balanskravsjustering är negativt) som uppstår genom en lägre skatteunderlagsökning till följd av en lågkonjunktur. Bedömningen av konjunkturens effekt på skatteunderlaget kan göras genom att jämföra budgetårets ökning av skatteunderlaget i riket med den genomsnittliga ökningen under de tio föregående åren. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

36 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 37(41) Ä 21 a Dnr KS Val av ny ledamot i bildningsnämnden och ersättare i Hjälpmedelsnämnden Sammanfattning Tatiana Krigsman (M) beviljades befrielse från uppdraget som ledamot i bildningsnämnden och ersättare i Hjälpmedelsnämnden. Val av ny ledamot, och eventuellt också val av ny ersättare i bildningsnämnden, samt val av ny ersättare i Hjälpmedelsnämnden, ska ske. Beslutsunderlag Avsägelse från Tatiana Krigsman den 19 augusti 2016 Kommunfullmäktige den 13 september Förslag till kommunfullmäktige 1. Till ny ledamot i bildningsnämnden för tiden fram till och med väljs. 2. Till ny ersättare i bildningsnämnden för tiden fram till och med väljs. 3. Till ny ersättare i Hjälpmedelsnämnden för tiden fram till och med väljs. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

37 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 38(41) Ä 21 b Dnr KS Befrielse från uppdrag och val av ny ledamot i omsorgsnämnden Sammanfattning Sofia Axelsson (M) har beviljats befrielse från uppdraget som ledamot i omsorgsnämnden. Val av ny ersättare ska ske. Beslutsunderlag Avsägelse från Sofia Axelsson den 12 oktober 2016 Kommunfullmäktige den 18 oktober 2016 Förslag till kommunfullmäktige Till ny ersättare i omsorgsnämnden för tiden fram till och med väljs. Utdrag till xx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

38 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 39(41) Ä 21 c Dnr KS Befrielse från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige Sammanfattning Mammad Maleki (S) har beviljats befrielse från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige, ledamot i Gemensam nämnd för språktolkförmedling, ersättare i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och som nämndeman. Val av ny ledamot återstår att utse till Gemensam nämnd för språktolkförmedling och val till ny nämndeman. Beslutsunderlag Skrivelse från Mammad Maleki (S) den 7 november 2016 Kommunfullmäktige den 22 november 2016 Förslag till kommunfullmäktige 1. Till ny ledamot i Gemensam nämnd för språktolkförmedling för tiden fram till och med väljs. 2. Till ny nämndeman för tiden fram till och med väljs. Utdrag till xx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

39 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 40(41) Ä 21 d Dnr KS Val av ny nämndeman Sammanfattning Mattias Nyström (S) har av Falu Tingsrätt beviljats befrielse från uppdraget som nämndeman. Hedemora kommun har i uppdrag att utse ny nämndeman för återstoden av mandatperioden, det vill säga till utgången av år Beslutsunderlag Protokoll från Falu Tingsrätt den 12 november 2016 Förslag till kommunfullmäktige Till ny nämndeman för tiden fram till och med väljs. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

40 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 41(41) Ä 22 Delgivningar Följande delgivningar anmäls: a) xxx b) xxx c) xxx d) xxx e) Anteckningar från möte med kommunfullmäktiges presidium den 1 december 2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av informationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

41 * : I IIJ)l:ivlORA i$ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sammanträdesdatum Ornsorgsnämnden Sida 5(1 5) HEDEMORA KOMMUN Kom munstyrelsen lnk Dnr.. K?.J{Q.:./Q... }-}/J 94 Dnr Svar på motion angående LOV Vård- och omsorgsförvaltningens svar på motion anmäld av Gustav Ericsson och Jonas Carlgren gällande lagen om valfrihet. Beslutsunderlag Motion av Gustav Ericsson och Jonas Carlgren SPF Seniorerna Hedemoras skrivelse 9 februari 20 l 6 PRO Hedemora och Husbys skrivelse 3 mars 2016 SKPF: s skrivelse 15 mars 2016 SPf Seniorerna Husbys skrivelse 20 april 20 I 6 Vård- och om sorgsförvaltningens skrivelse 22 augusti 20 I 6 Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden beslutar att föreslå kommunfull mäktige att avslå motionen om LOV. Jonas Carlgren (M) yrkar på bifall för motionen Birgitta Westho lm (M) yrkar på bifall för motionen Anna Eling (L) yrkar på bifall för motionen Ingrid Wennerström (M) yrkar på bifall för motionen Helen Edward Lutsch (KL) yrkar på bifall fö r motionen Carina Höglund (C) väljer att inte delta i beslutet Utdrag ti.11 Kommunfullmäktige Diariet Justerandes sign I.( \ " (,J, I. ~ '\... I U~ estyrkan: e [ V J.-.1..;J(C L "l' _ / ' lf l i I ~; (1, r l ) /' rc i ')

42 .Å HEDEMORA!4! KOMMUN Kommonfullmäktige SAMMANTRÅOESPRO~OKOLL Sammanträdesdal.um Sida 38(42) 159 Dnr KS Anmälan av motion av Gustav Ericsson (M) och Jonas Carfgren (M) angående lagen om valfrihet Följande motion av Gustav Ericsson (M) och Jonas Carlgren (M) anmäls: "I januari 2009 inrorde Alliansregeringen lagen om valfrihetssystem. LOV reglerar vad som ska gälla för de kommuner som vill konkurrenspröva kommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård~ och omsorgstjänster till brukaren eller patienten, dvs. det som ibland brukar kallas :tor kundval. Syftet med LOV är att öka människors inflytande över den omsorg de får. Den som har fått rätt till exempelvis hemtjänst bestämmer själv eller tillsammans med sina anhöriga om det är det lilla privata hemtjänstföretaget, den stora hemtjänstkoncernen eller kommunens hemtjänst som ska fä förtroendet. Lagen bygger på etableringsfrihet för :foretag inom branschen. Kommunen ställer upp krav och de företag som uppfyller kraven kan starta verksamhet Sedan tär företaget ersättning från kommunen beroende på hur många brukare som valt just det företaget som sin hemtjä.nstutllirare eller utforare av andra tjänster inom service, omsorg och vård. Valfiihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, (LOU). LOV bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Det är istället den enskilde som ges möjlighet att välja den leverantör som han eller hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. För oss i Nya Moderaterna är det kvaliten, inte utföraren som spelar roll. Vi yrkar Att Hedemora konnmm utreder möjligheterna att tillämpa lagen om valfrihetssystem." Motionen har av kommunsekreteraren remitterats tii1 omsorgsnämnden. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige forklarar sig ha tagjt del av åtgärden. ~,,,,'. -. (.. j,,,.,.,, """ Juslerandes slan )1 /. ~: :' ',,,. ' J,,. j., (.... }

43 HEDEMORA KOMMUN Kommunstyrelsen!nk onr.... Till kommunfullmäktige i Hedemora kommun Angående lagen om valfrihet Motion ( ( J januari 2009 införde Alliansregeringen lagen om valfrihetssystem. LOV reglerar vad som ska gälla för de kommuner som vill konkurrenspröva kommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten, dvs. det som ibland brukar kallas för kundval. Syftet med LOV är att öka människors inflytande över den omsorg de får. Den som har fått rätt till exempelvis hemtjänst bestämmer själv eller tillsammans med sina anhöriga om det är det lilla privata hemtjänstföretaget, den stora hemtjänstkoncernen eller kommunens hemtjänst som ska få förtroendet. Lagen bygger på etableringsfrihet för företag inom branschen. Kommunen ställer upp krav och de företag som uppfyller kraven kan starta verksamhet. Sedan får företaget ersättning från kommunen beroende på hur många brukare som valt just det företaget som sin hemtjänstutförare eller utförare av andra tjänster inom service, omsorg och vård. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, {LOU). LOV bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Det är istället den enskilde som ges möjlighet att välja den leverantör som han eller hon uppfattar tillhandahåller den ( bästa kvaliteten. För oss i Nya Moderaterna är det kvaliten, inte utföraren som spelar roll. Yrkande Vi yrkar att Hedemora kommun utreder möjligheterna att tillämpa lagen om valfrihetssystem. För Nya Moderaterna i Hedemora Gustav Ericsson och Jonas Carlgren

44 Till KPR Hedemora kommun Yttrande över motton aneåenae bdörandet av 1.ov Motionen kar skickats ut till alla medlemsorganisationer i KPR för synpunkter. Samrådsgruppen för PRO Hedemora kommun som består av föreningarna PRO Hedemora och PRO Husby vill lämna följande synpunkter. Vi avslår motionen med motiveringen att: Vi inte tror att kvalitcn skulle höjas med införandet av LOV Vi tror att de administrativa kostnaderna skulle skjuta i höjden om LOV införs Beställarkompetensen finns inte idag utan ny personal måste tillsättas som kan göra kravspecifikationen. Ny personal för att kontrollera och följa upp de privata aktörerna. Informalionsskyldigheten innebär också ytterligare arbetsbelash1ing på kommunen. Konununen måste fortfarande bevara den kompetens som finns för att svara upp mot ett så kallat "ickevalsalten1ativ" för de brukare som själva inte kan välja aktörer på mal'knaden. Vi föreslår att biståndsbedömningen ses över så att brukaren får ett större inflytande på de tjänster som kommunen erbjudel'. Vi föreslår att tjänsterna som kommunen erbjuder ses över så att dessa kan breddas utifrån brukarnas behov. Långshyttan den 3 mars 2016 Vivcka Morclius Ordf. i Samrådsgruppen PRO Hedemora kommm1

45 Till Omsorgsnämnden i Hedemora Kommun '. Svar på remissen angående LOV som togs upp SKPF:s årsmöte Vi har beslutat avslå den. SKPF, Svenska Kommunal Pensionärers Förbund Avd I 09 A vesta/hedernora Hedemora I Inger Hjort Sekreterare Avd I 09

46 0nrsEN10RERNA._J I I Hedemora Till Omsorgsnämnden i Hedemora kommun angående Gustav Ericssons och Jonas Carlgrens motion om lagen om valfrihet Styrelsen för SPF Seniorerna Hedemora anser i likhet med sitt förbund att lagen om valfrihet, LOV, bör gälla i alla kommuner. Valfrihet genomsyrar resten av samhällslivet, alltifrån dagis och skola till cl och teleleverantör och ses som något självklart. Varför ska rätten till valfrihet och att själv bestämma över sitt liv, sina önskningar och behov upphöra bara för att man blir senior? Det är dessutom en samhällsekonomisk vinst eftersom aktörer som inte fungctar bra och därför väljs bort försvinner från marknaden. Kommunen bör också utöva tillsyn över både den egna verksamheten och alternativen. För en sådan kommun som Hedemora med en centralort med omgivande mindre landsbygdssamhällcn skulle privata alternativ stärka ytterområdena genom att ge arbetstillfällen där och dessutom skulle förmodligen restiden mellan brukarna minska om personalen redan finns på orten. Följaktligen skulle införandet av LOV bidra både till att st'irka individens självbestämmande genom möjlighet act fä den omsorg de önskar och att bidra till utveckling av såväl verksamhet som arbetstillfåi1en inom hela kommunen. Hedemora den 9 februari 2016

47 ' ' "'-' I. i Hedemora kommun Vård och omsorgsförvaltningen lsaactham Box Hedemora Dala-Husby den 20 april 2016 Svar på förfrågan om LOV SPF Seniorerna Husby har vid styrelsemöte den 21 mars 2016 beslutat att tillstyrka förslaget att Hedemora kommun tillämpar lagen om LOV (Lagen om Valfrihetssystem). Detta som svar på den förfrågan KPR ställt till föreningen. Styrelsen var inte medveten om att föreningen skulle svara skriftligt, utan gav Inger Backlin, vår representant i KPR, att vidarebefordra beslutet. Då nu man önskat skriftligt svar kommer det här. Med vänlig hälsning SPF Seniorerna Husby Ordl Arne Hag Koberga 110, Dala-Husby Tel www:mf:,enjorema se/husby ame hag@telia oom

48 : ~ ; HEDEMORA ~/ KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE Mona Forsberg Förvaltningschef Datum Sida 1 (3) Svar på motion angående LOV Sammanfattning Anmälan av motion av Gustav Ericsson och Jonas Carlgren gällande lagen om valfrihet. Ärendebeskrivning Syftet med LOV är att öka människors inflytande över den omsorg de får. Den som har fått rätt till exempelvis hemtjänst bestämmer själv eller tillsammans med anhöriga om det är det lilla privata hemtjänstföretaget, den stora hemtjänstkoncernen eller kommunens hemtjänst som ska få förtroendet. Lagen bygger på ctableringsfrihct för företag inom branschen. Kommunen ställer upp krav och de företag som uppfyller kraven kan starta verksamhet. Bakgrund I januari 2009 införde Alliansregeringen lagen om valfrihctssystem. LOV reglerar vad som ska gälla för de kommuner som vill konkurrenspröva kommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vårdoch ornsorgstjänster till brukaren, det vill säga det som ibland brukar kallas för kundval. Omsorgsnämnden blev under våren 2009 beviljad stimulansmedel för att möjliggöra en utredning om ett eventuellt införande av valfrihet inom hemtjänsten enligt LOV. Vård-och omsorgsförva[tningen tillsatte en projektledare vars uppdrag var att presentera ett politiskt beslutsunderlag. Utredningen resulterade i en omfattande beskrivning av ärendet. Lagar. förordningar och delegationer som styr beslutet Lagen om valfrihet, LOV. Hedemora kommun Pcs!adress Hedemora kommun Box Hedemora Homsida 9D.söksad rass Tjädernhuset Hökargatan 6 Hedemora E posl kommun@hedemora.se Telofon ~ax Organi sa U onsnr BRnkgiro

49 Datum Hedemora kommun Sida 2(3) Koppling till mål/policy/riktlinjer Barnchecklistan Ja Nej 1. Berör ärendet barn eller unga? (Om svaret är Nej hoppa över fråga 2 och 3) 2. Innebär beslutet att hänsyn tagits till barns och ungdomars bästa? Motivera: "[Skriv text här]" 3. Har barn och ungdomar fått säga sin mening? På vilket sätt?: "[Skriv text här]" Jämställdhetschecklistan Ja Nej 1. Berör ärendet kvinnor och män, flickor och pojkar?? (Om svaret på fråga är Nej, motivera och hoppa över fråga 2 ~ 4) 2. Redovisas statistik könsuppdelat? (Om svaret på frågan är Ja, bifoga statistik. Om svaret är Nej, motivera) 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet för flickor och pojkar, kvinnor och män? (Om svaret på frågan är Ja, bifoga dessa. Om svaret är Nej, motivera) 4. Föreslås åtgärder som bidrar till jämställdhet? (Om svaret på frågan är Ja, bifoga dessa. Om svaret är Nej ej aktuellt. Integration Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till människor som inte behärskar det svenska språket i tillräcklig omfattning? På vilket sätt? Ej aktuellt. 2. Har hänsyn tagits till att det finns stora sociala och kulturella skillnader mellan människor, bl a på grund av ursprung? På vilket sätt? Ej aktuellt. Miljö och klimat Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till beslutets påverkan på mi!jö och klimat? På vilket sätt? Ej aktuellt. Remissinstanser Under våren 2016 har förslaget varit ute på remiss till följande instanser: PRO, SKPF, SPF Seniorerna i Hedemora och SPF Seniorerna i Husby. Förslaget har tillstyrkts av SPF seniorerna Hedemora och SPF seniorerna Husby. Förslaget har avslagits av SKPF och PRO. Motivering till beslut Omsorgsnämnden blev under våren 2009 beviljade stimulansmedel för att möjliggöra en utredning om ett eventuellt införande. Utredningen från 2010 visade på att det ett införande av LOV skulle vara möjligt men Omsorgsnämndcn valde att avslå detta. En ny utredning skulle därför behöva göras med dagens mått mätt för att lokalisera nuläget [dag finns det inte politisk majoritet för att införa LOV.

50 Datum Hedemora kommun Sida 3(3) Hedemora kommun ska erbjuda en äldreomsorg som ger trygghet och tillgodoser de äldres önskemål om möjlighet att påverka. Den ska kännetecknas av ett flexibelt och gott bemötande från en engagerad och välutbildad omsorgspersonal. Att utveckla alternativa driftsfonner i Hedemora kommuns äldreomsorg inom ramen för kommunal regi samt utreda förutsättningar för att öka valfriheten och möjligheten att påverka hemtjänstinsatserna genom att införa en så kallad generell basinsatsnivå kan vara en kommunalintern utvecklingsväg som är möjlig. Självständiga arbctsgmpper i hemtjänsten med spjutspetsinriktning exempelvis inom demens skulle gå att tillskapa. Förslag till beslut Omsorgsnämndcn föreslås avslå motionen om LOV. Mona Forsberg Förvaltningschcf

51 REGION DAL RNA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sanunanträdesdatum Direktionen 232 Dnr RO 2016/143 Bildande av länsgemensamt kommunalt bolag för turistbyrå- och destinationsutveckling Direktionens beslut 1. Direktionen beslutar, efter justering i förslaget till Aktieägaravtal Utveckling i Dalarna Holding AB, bilagan rörande Visit Dalarna AB överlämna ärendet till länets kommuner för behandling i respektive fullmäktige. 2. Direktionen beslutar att rekommendera kommunerna att fatta sina beslut i enlighet med rekommenderad beslutsmall i ärendets bilaga Direktionen beslutar förklara besluten ovan för omedelbart justerade Sammanfattning av ärendet Muntlig föredragning av Carl Johan Ingeström VD Visit Södra Dalarna och Hans Jones, advokat Sylwan & Fenger-Krog. Med bakgrund i att beslutet i Orsa kommunfullmäktige att till det nybildade bolaget Nya Visit Dalarna överföra kommunens turistbyrå- och desti.nationsutvecklingsfunktioner under hösten 2015 överklagades, avbröts den då pågående processen i samtliga länets kommuner. Som alternativ föreslogs en undersökning av möjligheterna till en upphandling enligt LOU av turistbyråoch desti.nationsutvecklingsfunktionerna i enlighet med de avtal kommunerna ursprungligen fattat beslut om. I samband med utredningen kring förutsättningarna för en upphandling väcktes frågan om ett för länets kommuner gemensamt kommunalt bolag med uppgift att driva turistbyrå- och desti.nationsutvecklingsfunktionema. Arbetet med att undersöka förutsättningarna för en gemensam upphandling avbröts då. Detta redovisas i ett särskilt ärende. Sida 12(36)

52 REGION DAL RNA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Direktionen Nu föreliggande förslag är att länets kommuner bildar ett gemensamt och till lika delar ägt ägarbolag, arbetsnamn: Utveckling i Dalarna Holding AB, med 100 % kommunalt ägande. I styrelsen föreslås de 15 KSO sitta. Bolaget har ingen verksamhet utöver att för dalakommunernas räkning kontrollera det kommunala ägandet i dotterbolag. Detta bolag äger i sin tur till 100 % dotterbolaget Visit Dalarna AB. I detta bolag sker arbetet med den kommunala turistbyrå- och destinationsutvecklingsverksamheten, som alltså överförs dit från respektive kommun. I denna styrelse sitter kommunala företrädare och det är möjligt att också ta in företrädare för turistnäringen. Länets kommuner kontrollerar bägge bolagen. Mera om detta nedan. Den verksamhet som ska bedrivas beskrivs ingående i bilaga Beslutsunderlag Visit Dalarna, daterat Detta ärende presenterar de förslag till bolagsordningar, ägardirektiv och aktieägaravtal samt samverkansavtal som härrör till de ovan redovisade föreslagna bolagen och den verksamhet som ska bedrivas. En arbetsgrupp bestående av advokat Hans Jones, Sylwan & Fenger-Krog, Carl Johan Ingeström, Visit Södra Dalarna och Magnus Höög, Region Dalarna har tagit fram förslaget. Under arbetets gång har delpresentationer gjorts inför Region Dalarnas direktion och länets kommunchefer i olika grupperingar. Företrädare för besöksnäringen har hållits informerade. Olika avstämningar har gjorts med kommunjurister i länet och SKL:s juridiska avdelning. Bes Iutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad i ärendet Handlingar och bilagor 1-11 b, uppdaterade efter dagens sammanträde i direktionen Beslutet ska skickas till Dalarnas kommuner Sida 13(36)

53 Missiv Sida 1(2) Handläggare Magnus Höög Datum Diarienummer RD 2016/143 Bildande av länsgemensamt kommunalt bolag för turistbyrå- och destinationsutveckling Ärendet i sammanfattning Med bakgrund i att beslutet i Orsa kommunfullmäktige att till det nybildade bolaget Nya Visit Dalarna överföra kommunens turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktioner under hösten 2015 överklagades, avbröts den då pågående processen i samtliga länets kommuner. Som alternativ föreslogs en undersökning av möjligheterna till en upphandling enligt LOU av turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna i enlighet med de avtal kommunerna ursprungligen fattat beslut om. I samband med utredningen kring förutsättningarna för en upphandling väcktes frågan om ett för länets kommuner gemensamt kommunalt bolag med uppgift att driva turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna. Arbetet med att undersöka förutsättningarna för en gemensam upphandling avbröts då. Detta redovisas i ett särskilt ärende. Nu föreliggande förslag är att länets kommuner bildar ett gemensamt och till lika delar ägt ägarbolag, arbetsnamn: Utveckling i Dalarna Holding AB, med 100 % kommunalt ägande. I styrelsen föreslås de 15 KSO sitta. Bolaget har ingen verksamhet utöver att för dalakommunernas räkning kontrollera det kommunala ägandet i dotterbolag. Detta bolag äger i sin tur till 100 % dotterbolaget Visit Dalarna AB. I detta bolag sker arbetet med den kommunala turistbyrå- och destinationsutvecklingsverksamheten, som alltså överförs dit från respektive kommun. I denna styrelse sitter kommunala företrädare och det är möjligt att också ta in företrädare för turistnäringen. Länets kommuner kontrollerar bägge bolagen. Den verksamhet som ska bedrivas beskrivs ingående i bilaga Beslutsunderlag Visit Dalarna, daterad Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se pg org nr

54 2(2) Detta ärende presenterar de förslag till bolagsordningar, ägardirektiv och aktieägaravtal samt samverkansavtal som härrör till de ovan redovisade föreslagna bolagen och den verksamhet som ska bedrivas. Region Dalarnas beslut Region Dalarnas direktion har , 232 beslutat Direktionen beslutar överlämna ärendet till länets kommuner för behandling i respektive fullmäktige. Direktionen beslutar att rekommendera kommunerna att fatta sina beslut i enlighet med beslutsmallen i ärendets bilaga 2. Direktionen beslutar förklara besluten ovan för omedelbart justerade Ärendet överlämnas härmed till länets kommuner för fortsatt handläggning. Magnus Höög e.u. Bilagor: Ärendet i Region Dalarnas direktion , med följande bilagor: 1. Beslutsunderlag Visit Dalarna, daterat Mall för Förslag till beslut i respektive kommunfullmäktige 3. Förslag till kommunernas ekonomiska beslut 4. Förslag till bolagsordning Utveckling i Dalarna Holding AB 5. Förslag till ägardirektiv Utveckling i Dalarna Holding AB 6. Förslag till aktieägaravtal Utveckling i Dalarna Holding AB, med bilaga avseende Visit Dalarna AB 7. Förslag till bolagsordning Visit Dalarna AB 8. Förslag till ägardirektiv Visit Dalarna AB 9. Förslag till Grundavtal mellan enskild kommun och Visit Dalarna AB 10. Förslag till samverkansavtal mellan Visit Dalarna och näringslivets ekonomiska förening, med bilaga Protokollsutdrag Region Dalarnas direktion , 232 Sändlista: Länets kommuner

55 Förslag till beslut Sida 1(8) Handläggare Magnus Höög Datum Diarienummer RD 2016/143 Bildande av länsgemensamt kommunalt bolag för turistbyrå- och destinationsutveckling Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta att Direktionen beslutar överlämna ärendet till länets kommuner för behandling i respektive fullmäktige. Direktionen beslutar att rekommendera kommunerna att fatta sina beslut i enlighet med beslutsmallen i ärendets bilaga 2. Direktionen beslutar förklara besluten ovan för omedelbart justerade Ärendet i sammanfattning Med bakgrund i att beslutet i Orsa kommunfullmäktige att till det nybildade bolaget Nya Visit Dalarna överföra kommunens turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktioner under hösten 2015 överklagades, avbröts den då pågående processen i samtliga länets kommuner. Som alternativ föreslogs en undersökning av möjligheterna till en upphandling enligt LOU av turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna i enlighet med de avtal kommunerna ursprungligen fattat beslut om. I samband med utredningen kring förutsättningarna för en upphandling väcktes frågan om ett för länets kommuner gemensamt kommunalt bolag med uppgift att driva turistbyrå- och destinationsutvecklingsfunktionerna. Arbetet med att undersöka förutsättningarna för en gemensam upphandling avbröts då. Detta redovisas i ett särskilt ärende. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se pg org nr

56 2(8) Nu föreliggande förslag är att länets kommuner bildar ett gemensamt och till lika delar ägt ägarbolag, arbetsnamn: Utveckling i Dalarna Holding AB, med 100 % kommunalt ägande. I styrelsen föreslås de 15 KSO sitta. Bolaget har ingen verksamhet utöver att för dalakommunernas räkning kontrollera det kommunala ägandet i dotterbolag. Detta bolag äger i sin tur till 100 % dotterbolaget Visit Dalarna AB. I detta bolag sker arbetet med den kommunala turistbyrå- och destinationsutvecklingsverksamheten, som alltså överförs dit från respektive kommun. I denna styrelse sitter kommunala företrädare och det är möjligt att också ta in företrädare för turistnäringen. Länets kommuner kontrollerar bägge bolagen. Mera om detta nedan. Den verksamhet som ska bedrivas beskrivs ingående i bilaga Beslutsunderlag Visit Dalarna, daterat Detta ärende presenterar de förslag till bolagsordningar, ägardirektiv och aktieägaravtal samt samverkansavtal som härrör till de ovan redovisade föreslagna bolagen och den verksamhet som ska bedrivas. En arbetsgrupp bestående av advokat Hans Jones, Sylwan & Fenger-Krog, Carl Johan Ingeström, Visit Södra Dalarna och Magnus Höög, Region Dalarna har tagit fram förslaget. Under arbetets gång har delpresentationer gjorts inför Region Dalarnas direktion och länets kommunchefer i olika grupperingar. Företrädare för besöksnäringen har hållits informerade. Olika avstämningar har gjorts med kommunjurister i länet och SKL:s juridiska avdelning. Kommande kommunal hantering Nedanstående stycken är en processförklaring och redogörelse för de beslut som nu behöver fattas i respektive berörd kommun och övriga aktörer. VAD SKALL KOMMUNEN GÖRA 1. Beredning i relevant/behörig nämnd. Detta innebär att ta fram förslag till beslut till KF. Beslutet omfattar att godkänna samtliga dokument, nominera styrelseledamot till Utveckling i Dalarna Holding AB, bildande av bolag, godkänna överlåtelser av verksamheter, beslutsunderlag rörande Visit Dalarna AB samt delegera att genomföra och underteckna avtalen. Dokumenten omfattar bland annat grundavtal, aktieägaravtal, bolagsordningar, ägardirektiv, samverkansavtal mm. 2. Kommunfullmäktige fattar beslut enligt ovan med nödvändiga delegeringar, förslagsvis till Region Dalarna, när besluten har vunnit laga kraft. VAD SKALL BOLAGEN GÖRA Avser befintliga destinationsbolag, Visit Dalarna AB samt nya Utveckling i Dalarna Holding AB. Utveckling i Dalarna Holding AB - Moderbolaget bildas med kr aktiekapital - Inget privat ägande. Kommuner äger i lika delar.

57 3(8) - Kommunal styrning genom bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal. De befintliga destinationsbolagen - Paketera Visit Dalarna AB. Det vill säga överlåta avtal och tillgångar från befintliga destinationsbolag till Visit Dalarna AB. - Godkännande av paketeringen av stämmorna i respektive ägarbolag. - Utdelning av kvarstående medel efter överlåtelse. Dessa tillskjuts senare till Visit Dalarna AB som startkassa genom aktieägartillskott. - Överlåta aktierna i Visit Dalarna till Utveckling i Dalarna Holding AB. - Avveckling av gamla destinationsbolag alternativt ge dem annan användning. Visit Dalarna AB - Överta avtal och tillgångar enligt paketeringen ovan. - Teckna grundavtal med kommuner, samverkansavtal med näringslivet med mera. VAD SKALL PRIVATA BESÖKSNÄRINGEN GÖRA Bilda ny ekonomisk förening: Dalarnas Besöksnärings ekonomiska förening. Ta beslut på årsstämma om fusion av samtliga befintliga föreningar för att uppgå i den nybildade ekonomiska föreningen. Den nya föreningen tecknar samarbetsavtal med Visit Dalarna AB. PROCESS EFTER BESLUT SOM VUNNIT LAGA KRAFT Enligt tidigare beslut i KF delegera till RD att: - Bilda Utveckling i Dalarna Holding AB med tillhörande aktiekapital mm - Hålla stämma i Utveckling i Dalarna Holding AB för att tillsätta styrelse och fastställa ägardirektiv. - Hålla stämma i Visit Dalarna AB för att tillsätta styrelse och fastställa ägardirektiv. - Registrera ändringar mm hos Bolagsverket. Visit Dalarna skall underteckna behövliga avtal för att genomföra tidigare angiven processordning dvs paketering och överlåtelse av aktier i Visit Dalarna. Samt - Skriva avötal med kommunerna. - Skriva avtal med näringslivsföreningen. Befintliga destinationsbolag skall överlåta sina verksamheter och därefter dela ut kvarvarande vinstmedel eller förfoga över dem på annat sätt. De ska även tillskjuta pengar till Visit Dalarna AB enligt finansieringsmodell. Kommunal kompetens, upphandling och konkurrensfrågor Under processen med att utveckla ärendet har arbetet hittills haft att förhålla sig till Lagen om offentlig upphandling (nedan LOU), Kommunallagen (nedan KL)

58 4(8) och Konkurrenslagen (nedan KKL). I fall att det kan komma att bli fråga om överföring av personal till Visit Dalarna kommer reglerna om verksamhetsöverföring enligt LAS och MBL att bli aktuella. Detta behandlas dock inte här. Kommunala kompetensen Vad som är bolagsrättsligt möjligt kan för kommunala bolag begränsas av kommunalrättens kompetensregler. Den allmänna kompetensregeln återfinns i KL 2:1: Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Längre ned i kapitel 2 berörs frågan om kommunal näringsverksamhet närmare: Särskilt om näringsverksamhet m.m. 7 Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget. 8 Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Verksamheten ska vara nyttig för medborgarna och falla inom den kommunala kompetensen. Var arbetet eller tjänstens utövande kan ske begränsas av den så kallade lokaliseringsprincipen. Det kommunala ändamålet med verksamheten ska fastställas, enligt KL 3:17. Kommunen bör sedan i ägardirektiv utveckla hur ändamålet med verksamheten ska uppnås. Observera att 3:1 i Aktiebolagslagen (ABL) talas om föremålet för bolagets verksamhet. Skillnaden ligger i att föremålet anger vad bolaget ska ägna sig åt, ändamålet anger syftet med verksamheten. Ändamålet tas in i bolagsordningen. Anledningen till att det kommunala ändamålet måste komma till uttryck i bolagsordningen och inte endast i exempelvis ägardirektiv är att det följer motsatsvis av ABL 3:3 att ett aktiebolag anses ha till syfte att verka för avkastning (vinstsyfte) om inte annat anges i bolagsordningen. Turistfrågor i en kommun anses i praxis ligga inom ramen för det allmänna intresset enligt KL 2:1 ovan. Det finns inga kvantitativa krav på detta allmänna intresse. En kommun får också köpa och sälja varor och tjänster. Den kompetensenliga grunden skulle därför vara för handen för att länets kommuner ska kunna föra samman sina respektive destinationsutvecklings- och turistbyråverksamheter till ett gemensamt ägt kommunalt bolag. En viktig fråga i förberedelsearbetet har varit att klara ut om den bokningsplattform som är en central del av destinationsutvecklingen i Dalarna, är förenlig med den kommunala kompetensen. Det entydiga beskedet från SKL:s juridiska enhet är att bokningsplattformen är att betrakta som kompetensenlig. Detta därför att plattformen är en del av det totala arbetet med turistfrågor i Dalarna. Den är också ett hjälpmedel för branschens utveckling och riktar sig inte mot

59 5(8) ett enskilt företag. Plattformen är vidare att se som en angelägenhet av allmänt intresse. Det är emellertid mycket viktigt att uppgifterna för Visit Dalarna AB begränsas till vad som utgör kommunala angelägenheter på näringslivets område. Detta måste beaktas då samverkan sker med näringen och den ekonomiska förening de avser att organisera sig i. Grunden för ett kommunalt bolag Den juridiska grunden för helägda kommunala bolag regleras i KL kap 3: Överlämnande av vården av kommunala angelägenheter 16 Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Om det i lag eller förordning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd eller om den innefattar myndighetsutövning, får den dock inte överlämnas med stöd av denna bestämmelse. Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa juridiska personer enligt 3 kap. 16 a 18 b, finns i 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2014:573). Kommunala bolag 16 a Med ett helägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier. Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller handelsbolag där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan. Lag (2014:573). 17 Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, 5. utse minst en lekmannarevisor, och 6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. Lag (2014:573). 18 Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett delägt kommunalt bolag, ska fullmäktige se till att bolaget blir bundet av de villkor som avses i 17 i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Lag (2014:573). 18 a Till lekmannarevisor i hel- eller delägda kommunala bolag ska fullmäktige utse någon av de revisorer som enligt 9 kap. 1 valts för granskning av styrelsen och övriga nämnders verksamhet. Lag (2014:573). 17 tar sikte på företag som den enskilda kommunen eller landstinget äger eller bildar ensam, medan 18 reglerar vad som kallas samverkansfallen. Självklart måste även samverkansfallen ligga inom den kommunala kompetensen. När det endast är landsting och kommuner som är delägare får bestämmelsen i 17 i tillämpliga delar anses gälla fullt ut gentemot samtliga delägare. Något bestämt besked om hur paragrafen generellt ska tolkas kan inte fås. Rättsfallen om

60 6(8) kommunala bolag är fåtaliga och mestadels gamla. Det är dock klart att kommunen/landstinget i alla samarbetssituationer måste verka för att villkoren i 17 blir gällande i rimlig utsträckning. Det bör också vara så att de ska kunna tillämpas fullt ut med hänsyn tagen till att det är flera inblandade i bolag som ägs helt av flera kommuner och landsting. Styrelsen Kommunfullmäktige ska alltid utse samtliga styrelseledamöter i helägda kommunala bolag. ABL 8:8 möjliggör denna konstruktion. I fall med flera kommunala ägare ska principerna i KL 3:17 tillämpas på det sätt som ägarna kommer överens om. Det kan då komma att bli fråga för en rimlighetsbedömning enligt KL 3:18 ovan. Förslaget arbetar med ett moderbolag, Utveckling i Dalarna Holding AB, som ägs till 1/15-del av var och en av Dalarnas kommuner. Till styrelsen i detta bolag utser vart och ett av länets kommunfullmäktige en ledamot och en ersättare. Till styrelsen i dotterbolaget Visit Dalarna AB måste emellertid en rimlig avvägning göras eftersom det till exempel inte går att garantera att samtliga fullmäktige fattar samma beslut. Under diskussion med SKL:s jurister har lösningen satts till att styrelsen i Utveckling i Dalarna utgör valberedning inför årsstämmans val av styrelse i Visit Dalarna. Styrelsen i Utveckling i Dalarna instruerar sedan ombudet vid årsstämman i Visit Dalarna att rösta enligt förslag. På detta sätt kan då den kommunala styrelsekontrollen över bägge bolagen utövas. Samtidigt utgör KL inget hinder mot att styrelsen i Visit Dalarna helt eller delvis väljs på professionella grunder, under förutsättning att partierna är överens och proportionellt val inte begärs. Det finns inga krav på att styrelseledamot ska vara folkbokförd i den aktuella kommunen. En styrelseledamot i ett kommunalt bolag är inte heller förtroendevald i KL:s mening. Upphandlingsskyldighet? En grundläggande fråga har under utredningen har varit hur kommunerna ska kunna handla sin turistbyrå- och destinationsutvecklingsverksamhet direkt från det tänkta bolaget Visit Dalarna AB. För att detta ska vara möjligt och att skyldighet att upphandla inte ska inträffa måste två kriterier vara uppfyllda. Kontrollkriteriet är uppfyllt om en kommun utövar motsvarande kontroll över sitt bolag som den gör över sin egen förvaltning. KF ska då se till att man får ta ställning innan beslut fattas som är av principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt. Aktiebolaget blir bundet av reglerna om KF:s ställningstagande genom bestämmelser i bolagsordningen, genom ägardirektiv som fastställs på bolagsstämma eller genom avtal. Om kommunen ska anses kunna uppfylla kontrollkriteriet i det så kallade Teckal-undantag som skrivits in i LOU 2:10a, krävs det att man lägger fast i vilka fall KF ska ta ställning eller vilka beslut i bolaget som ska vara förbehållna bolagsstämman. Det ställs samma krav på styrning, insyn och kontroll oavsett om verksamheten bedrivs av moderbolaget eller av ett av moderbolaget helägt dotterbolag. I de förslag till bolagsordningar, ägardirektiv och aktieägaravtal som ligger bilagda till ärendet har dessa kontrollfunktioner skrivits in.

61 7(8) Verksamhetskriteriet syftar till att det kontrollerade företaget ska bedriva huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den som kontrollerar den. Med andra ord ska det kommunala bolaget bedriva sin huvudsakliga verksamhet inom ramen för aktuell tilldelning mot sin ägare kommunen. Direktiven till upphandlingslagstiftningen (2014/24/EU) anger att minimum 80 % av verksamheten ska bedrivas mot ägaren. Krock med konkurrenslagens regler? En kommunal affärsverksamhet ska inte bara följa KL, utan måste som all affärsverksamhet agera i överensstämmelse med gällande konkurrensrätt. Det finns en konflikt mellan de bägge systemen. KL:s bestämmelser om kommunal verksamhet syftar till att förse en kommuns medlemmar med allmänna nyttigheter utan inslag av vinstintresse. KKL reglerar verksamheter inom näringslivet som präglas av ett övergripande vinstsyfte. En konfliktlösningsregel infördes 2009, som säger följande (3:27 KKL): Staten, en kommun eller ett landsting får förbjudas att i en säljverksamhet som omfattas av 1:5 första stycket tillämpa ett visst förfarande, om detta 1 snedvrider, eller är ägnat åt att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller 2 hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Förbud får inte meddelas för förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt. En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet i fall som avses i första stycket. En sådan verksamhet får dock inte förbjudas, om den är förenlig med lag. 1:5 anger: I denna lag avses med företag en fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur, dock inte till den del verksamheten består i myndighetsutövning. Konfliktlösningsregeln omfattar säljverksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur som kommun bedriver oavsett om det finns något vinstsyfte. En verksamhet som ger upphov till snedvridning av konkurrensen kan vara försvarbar från allmän synpunkt. Det kan till exempel röra sig om att tillfredsställa ett behov av en verksamhet hos det allmänna. Det får då göras en bedömning av den aktuella verksamhetens effekt på konkurrensen på lång sikt och en intresseavvägning mellan konkurrensintresset och de skäl som åberopas för beteendet. Ett generellt krav på Visit Dalarnas verksamhet bör vara att prissättningen på de tjänster som ska bedrivas ska vara sådan att den ger täckning för alla de kostnader som är hänförliga till verksamheten såväl direkta kostnader som relevant del av indirekta kostnader. Den verksamhet som ska bedrivas måste utföras så att alla nyttjare av tjänsten blir neutralt och objektivt behandlade, till exempel i prissättningen. Visit Dalarnas tjänster bör i normalfallet inte bedrivas på ett sätt som leder till konkurrensbegränsningar, oavsett om det vore försvarbart ur allmän synpunkt. Det får inte heller förekomma någon diskriminering och vägran att ge tillträde till någon av Visit Dalarna AB:s nyttigheter. Dock kan en nyttjare som vill använda Visit Dalarnas tjänster för nyttjande utanför Dalakommunernas gränser nekas med stöd av kommunalrättens lokaliseringsprincip. Tiina Ohlsson

62 8(8) /Magnus Höög Bilagor: 1. Beslutsunderlag Visit Dalarna, daterat Mall för Förslag till beslut i respektive kommunfullmäktige 3. Förslag till kommunernas ekonomiska beslut 4. Förslag till bolagsordning Utveckling i Dalarna Holding AB 5. Förslag till ägardirektiv Utveckling i Dalarna Holding AB 6. Förslag till aktieägaravtal Utveckling i Dalarna Holding AB, med bilaga avseende Visit Dalarna AB 7. Förslag till bolagsordning Visit Dalarna AB 8. Förslag till ägardirektiv Visit Dalarna AB 9. Förslag till Grundavtal mellan enskild kommun och Visit Dalarna AB 10. Förslag till samverkansavtal mellan Visit Dalarna och näringslivets ekonomiska förening, med bilaga

63 Beslutsunderlag RD2016/143 Nya Visit Dalarna! Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 1

64 Förord I den nationella strategin för besöksnäringen slår man fast att besöksnäringen har en jättepotential att växa i HELA Sverige men att konkurrensen är stenhård. Ska Sverige hävda sig krävs strategiskt fokus, en offensiv satsning och konstruktiv samverkan. Den nationella strategin formulerar en kaxig vision: Med fokus på hållbarhetsfrågorna ska vi fördubbla svensk besöksnäring på tio år är besöksnäringen Sveriges nya basnäring. Resmålet Sverige är ett naturligt förstahandsval för den globala resenären. Näringen omsätter 500 miljarder kronor och vi erbjuder 35 exportmogna destinationer. En av de viktigaste nycklarna finns i mer offensiv och systematisk destinationsutveckling. Besöksnäringen är viktig för tillväxten i Sverige och inte minst för oss här i Dalarna. I Dalarna följer vi upp den nationella strategin med mål och strategier nedbrutna på regional nivå. Dalarnas vision för besöksnäringen är Dalarna är Norra Europas ledande och mest spännande besöksregion. Genom en översyn av hur vi bäst skall organisera oss framåt i arbetet med att skapa förutsättningar för besöksnäringens tillväxt har detta beslutsunderlag och förslag till Nya Visit Dalarna växt fram. Många av er har på ett eller annat sätt funnits med och påverkat förslaget, vilket nu är dokumenterat i denna rapport. Ambitionen är att Nya Visit Dalarna skall vara vårt gemensamma verktyg för att tillsammans uppnå de strategiska mål som vi i Dalarna satt för besöksnäringen fram till 2020 och därefter. Genom detta initiativ vill vi säkerställa att besöksnäringen får bästa möjliga förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas, samt skapa den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka besöksnäringen i Dalarna. När vi lyckas med det bedömer vi också att vi kommer att vara den ledande turistorganisationen i Skandinavien! Det är Nya Visit Dalarnas egen vision. Vårt fokus är dock de resultat och effekter vi lyckas bidra till för besöksnäringen och Dalarna som helhet. Denna process har pågått under flera år och är förankrat hos; - Näringen genom de tre ägarföreningarna, Destination Sälenfjällen - Destinationsbolagen - Föredragningar för intresserade i respektive kommun - Informationsmöten med alla kommunala organisationer - Region Dalarna Som konsultföretag med särskild kompetens har Graffman AB anlitats. Välkommen att ta del av beslutsunderlaget du har i din hand. 2 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

65 Inledning om rapporten Syfte & mål I arbetet med att undersöka hur vi skall organisera oss framåt i Dalarna har vi arbetat med syftet och målet att vi genom en bred dialog med våra intressenter och partners ska få fram ett tydligt beslutsunderlag för Dalarnas besöksnäring och dess intressenters organisering som innehåller: Vilka frågor/verksamhetsområden som vi vinner på att driva gemensamt Förslag till en gemensam organisering Förslag till organisations-, ägar- och finansieringsform Vilka resurser som krävs (finansiella samt personella samt kompetens) Vilka juridiska regler som styr vad bolaget får göra och inte får göra Processen för att arbeta fram förslaget har omfattat nedanstående delar: ca 25 djupintervjuer med beslutsfattare i Dalarna Dialogmöten med styrelserna i DMO och ägarföreningar Fokusgruppssamtal med Referensgrupper Genomfört avstämning med Region Dalarna Genomfört en avstämning i Direktionen Genomfört möte i den utökade arbetsgruppen Genomfört referensgruppsmöten samt avstämning med kommuncheferna Genomfört flera informations- och dialogmöten med besöksnäringen i Dalarna. Beslutsunderlagets disposition Beslutsunderlaget är uppdelad i två avsnitt eller delar. Det konkreta förslaget till organisation för Nya Visit Dalarna i första avsnittet. Det andra avsnittet handlar om processens fortskridande. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 3

66 Del 1. Förslag Nya Visit Dalarna Inledning var startar vi ifrån? Dalarna är ett av vårt lands absolut viktigaste och mest framgångsrika besöksregioner. Regionen och dagens DMO:er drivs på ett mycket professionellt sätt och framhålls ofta som förebilder i ett nationellt perspektiv. Samtidigt framhåller aktörerna i systemet att det finns förbättringsmöjligheter. Både näringslivets företrädade och offentliga tjänstemän ser möjligheter att hitta synergieffekter, ökad transparens, tydlighet och marknadskapacitet genom att samordna alla de goda krafter som arbetar för Dalarnas besöksnäring idag. Hur får vi ut mesta möjliga effekt av de insatta resursera, såväl finansiellt som kompetensmässigt? Denna fråga har varit vägledande för arbetet med detta förslag. I detta förslag till hur det nya Nya Visit Dalarna kan organiseras har vi tagit med mycket av hur verksamheterna drivs idag. Vi har dessutom utgått från de faktorer som påverkar Dalarnas organisering och de ingångsvärden vi fått genom Dialogprocessen som lett fram till förslaget. Vi har sedan speglat och adderat dessa ingångsvärden med Graffman ABs egna samlade erfarenheter. 4 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

67 Syfte och mål för Nya Visit Dalarna Den uttryckta ambitionsnivån för den nya organisationen är att den ska vara, den ledande turismorganisationen i Skandinavien. Med Dalarnas vision och strategi och det syftet med som grund, så har ett antal mål för verksamheten tagits fram. Nya Visit Dalarna ska: säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas utvecklas till den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka turismen i Dalarna vara den samordnande och ledande kraften för att uppnå de övergripande målsättningarna i vår Vision och Strategi för besöksnäringen Den ansats som våra uppdragsgivare gav uttryck för i upphandlingen har förstärkts genom våra intervjuer och dialogmöten. Det finns en stor samstämmighet om att Dalarna behöver jobba tätare tillsammans för att möta konkurrensen, nå målet om en dubblerad omsättning i besöksnäringen och tillvarata synergieffekter. Det finns också en stor insikt om behovet av att samla sig runt varumärket Dalarna. Det förslag som presenteras i detta avsnitt kommer att ge Dalarna: En utvecklad säljstrategi (Image, Turism, Möten/Evenemang) för att skapa fler och bättre affärer på nationell och internationell marknad Ökat fokus, kompetens och bemanning för produktutveckling i tematiska och geografiska nätverk Ökad lokal närvaro och lokalt stöd för utvecklingen av besöksnäringen genom fler tillgängliga personella resurser för kommunerna. Det Nya Visit Dalarna som beskrivs nedan skapas genom att befintliga DMO:er och Destination Dalarna, hos Region Dalarna, bildar och går upp i den nya organisationen. Att både aktörernas engagemang och organisationernas kompetens och personal finns kvar i en ny och kraftfullare organisation. Genom att samordna befintliga DMO:er får vi en betydligt starkare effekt. Dalarna kommer att vara ledande i Sverige och Skandinavien ingen annanstans finns en så konsekvent strategisk samordning av besöksnäringen och dess intressenter. Nya Visit Dalarna blir en organisation med fokus på försäljning och utveckling, inte på mottagande och bevarande. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 5

68 Nya Visit Dalarna Tre verksamhetsområden, tio uppgifter I Dalarna finns redan en vision och strategier för Dalarnas besöksnäring. Strategierna togs fram på initiativ av Region Dalarna/Destination Dalarna under i samråd med näringen och politiken. Strategierna diskuterades och slogs fast under ett symposium i (dåvarande) Ejendals Arena den 3 mars 2009 tillsammans med 200 personer från näringen och den offentliga beslutsfattningen. Med bakgrund till denna strategi samt den genomförda processen i Nya Visit Dalarna föreslås det Nya Visit Dalarna omfatta tre verksamhetsområden: Strategisk samordning & Klustermotor Utbud och Utveckling Marknad och Försäljning Visit Dalarna Verksamhetsområden Inom respektive verksamhetsområde sorterar ett antal uppgifter som organisationen ansvarar för antingen i egen regi eller som nav och samordnare. I det följande ges en kort beskrivning av målområden för respektive verksamhetsområde med tillhörande uppgifter. Utbud och Utveckling Målområden UTBUD OCH UTVECKLING ÖNSKVÄRDA KVALITATIVA MÅL 1. Skapar fler resurser för produktutveckling 2. Utveckla fler tematiska nätverk som driver utvecklingen av nya reseanledningar, bokningsbara erbjudanden och teman typ Biking Dalarna. 3. Ansvara för implementeringen av varumärke och strategi samt kontinuerligt konkretisera dessa i marknads- och utvecklingsplaner. 6 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

69 4. Ansvara för att vår strategi för besöksnäringen, ständigt är uppdaterad. 5. Samla in och omvandla statistik, data, trender etc till tydliga beslutsunderlag, för näringen att kunna göra fler och bättre affärer. 6. Ta fram tydliga koncept för kvalitetssäkring, produktutveckling etc. 7. Målen behöver visa att om vi dubblar resurserna för tematisk utveckling, ska det resultera i nya reseanledningar och bokningsbara produkter. Uppgifter 1. Omvärlds- och marknadsanalys Nya Visit Dalarna ansvarar för omvärlds- och marknadsanalyser samt hjälpa företagen att bedöma vilka konsekvenser ny eller bekräftad kunskap bör få för företagen. Det handlar om gästattityd-undersökningar men också om att sammanställa data från Visit Sweden, HUI, Tillväxtverket, m fl och omvandla detta till beslutsunderlag. Allför många rapporter tas fram av trendkonsulter och förblir nice-to know material som sällan omvandlas till utvecklingsinitiativ. Genom att hämta hem uppgiften till Nya Visit Dalarna stärks förutsättningarna för att Dalarna blir en destination som är på tårna och som snabbt agerar på omvärldsinformation. 2. Affärs-/ kompetensutveckling företag Nya Visit Dalarna mobiliserar och samordnar regionens insatser för att stärka företagens kapacitet att affärsutveckla den egna verksamheten. Uppgiften är central för att successivt professionalisera branschen och stärka förmågan att göra affärer. Nya Visit Dalarna har i ett inledande skede inget genomförandeansvar. Samordningen innefattar: Att mobilisera och fungera som mötesplats för genomförandeaktörerna såsom exempelvis, Kompetensplattformen (RD och högskolan), Besöksnäringscollege (inkl Kurbits), andra yrkesförberedande turistutbildningar, lokala näringslivsorganisationer m fl. Att samordna och anpassa utbudet efter mognadsgrad och behov i näringslivet över hela Dalarna. Att säkerställa att det samlade stödutbudet erbjuds i ett sammanhang där målet är - fler professionella företag som utvecklar och tjänar pengar på internationellt konkurrenskraftiga erbjudanden som Nya Visit Dalarna kan marknadsföra och sälja. 3. Verka för utveckling av internationellt konkurrenskraftiga upplevelseprodukter & tjänster Nya Visit Dalarna ansvarar för att utveckla och erbjuda befintliga metoder för produkt- och tjänsteutveckling. Sådana metoder kan ha tematiska utgångspunkter (cykel, vandring etc) eller vara geografiskt fokuserade till Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 7

70 specifika kommuner eller platser i Dalarna 1. Uppgiften tar sitt tydliga avstamp i lokala behov och drivkrafter hos och samarbetet med näringen medan fortsatt utveckling av koncept, prioriteringar, samordning och beslut om implementering sker centralt inom Nya Visit Dalarna. Tillsammans med uppgiften att samordna utbudet kring affärsutveckling av företagandet, blir uppgiften kring produktutveckling avgörande för att få en kritisk massa av ett internationellt konkurrenskraftigt utbud att ställa på hyllan. I denna uppgift ligger även att identifiera behov kvalitets- och hållbarhetsprogram såsom exempelvis Naturens Bästa, Tour Quality och Exportmognad. Marknad och Försäljning Målområden MARKNAD & FÖRSÄLJNING KVANTITATIVA MÅL 1. Utländska gästnätter ska öka med minst +5%/år. Ref. år %. 2. Utländska gästnätter ska öka mer än de regioner vi jämför oss mot. ÖNSKVÄRDA KVALITATIVA MÅL 1. Vi ska stärka varumärket Dalarna, nationellt och på valda internationella marknader. 2. Vi ska tydligt profilera Dalarna som en av Europas mest attraktiva besöksregioner. 3. Vi ska bidra till att attrahera kompetens, etableringar och investeringar genom en starkare kommunikation av varumärket Dalarna. 4. Vi ska bygga fler partnerskap, teckna fler kontrakt med återförsäljare och researrangörer på våra prioriterade internationella marknader. 5. Vi ska öka antalet pressresor. 6. Vi ska väsentligt öka närvaron i sociala medier. 7. Vi ska stärka vår position för evenemang, möten och konferenser. 8. Vi ska kontinuerligt mäta och utvärdera effekterna av våra marknadssatsningar och relatera dessa till den investering som gjorts. Uppgifter 4. Imagemarknadsföring av Dalarna med varumärket Dalarna som verktyg. Imagemarknadsföring handlar om vilken bild av Dalarna vi vill skapa i omvärlden. Verktyget är varumärket Dalarna som hjälper oss att ta en position 1 Exempelvis Innovativ Produktutveckling i Dalarnas besöksnäring (IPD-processen), Graffman AB 2014/ Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

71 gentemot våra konkurrerande regioner och destinationer. Varumärket delas upp i tre delar: Besöka Bo/Leva Verka och etablera De tre delarna hänger ihop och måste samspela. Besöksperspektivet säljer in Dalarna, med en enkel logik. Ingen etablerar en verksamhet eller väljer en plats för sitt boende som man inte ens kan tänka sig att spendera en helg eller en semestervecka på. Tillsammans med Region Dalarna ansvarar Nya Visit Dalarna för att besöksperspektivet samspelar med de övriga två perspektiven. Med denna helhetssyn ansvarar Nya Visit Dalarna för internationell och nationell bearbetning och spridning av Dala-bilden som besöksdestination. 5. Marknadsföring & försäljning av upplevelseprodukter & tjänster FIT Nya Visit Dalarna ansvarar för att tematiserade och målgruppsanpassade reseanledningar och erbjudanden görs bokningsbara on-line mot privatmarknaden Nya Visit Dalarna blir en one-stop-shop för det samlade och kvalitetssäkrade (bokningsbara och målgruppsanpassade) utbudet i hela Dalarna. Nya Visit Dalarna behöver också arbeta aktivt på de prioriterade marknaderna och målgrupperna. Primärt handlar det om att knyta allianser och samarbeta i sk partnerskap med Visit Sweden, B2B avtal med agenter, återförsäljare och researrangörer, pressresor och deltagande på relevanta mässor, workshops etc. 6. Öka inflödet av möten, konferenser och evenemang - MICE Nya Visit Dalarna identifierar och säljer in Dalarna som en spännande plats för möten, konferenser och evenemang i Dalarna (MICE Meetings, Incentives, Conventions and Events ). Uppgiften kan till stora delar liknas vid en CVB (Convention Bureau) som marknadsförings- och säljfunktion för de mötesägare och mötesarrangörer som finns i Dalarna. Uppgiften består summariskt i att ta fram och samordna genomförandet av en strategi som tar fasta på: De branscher, teman, kompetensområden etc som har ett intresse föroch nytta av en utvecklad internationell mötesverksamhet och som kan attrahera internationella delegater och mötesdeltagare. Mötesägare och arrangörer, det vill säga individer och aktörer som vill och kan stå för värdskap och arrangera mötesverksamhet. Praktiskt stöd från genomförande till uppföljning. I uppgiften ingår också att vidareutveckla en funktion för att ta emot evenemang i Dalarna och för att stötta befintliga företag och i möjligaste mån behålla affärerna i Dalarna och därmed verka för att näringen blir leverantörer till möten och evenemang som genomförs i Dalarna. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 9

72 7. Relationsmarknadsföring Nya Visit Dalarna ansvarar för den samlade kundvården i Dalarnas turistnäring genom att vara värd för och administera ett för regionen gemensamt kundregister och CRM-system (Customer Relationship Management ). Det handlar om att ständigt samla in kunskap, förstå besökarnas upplevelse av Dalarna och beteenden före, under och efter sin vistelse. Det handlar också om att omvandla kunskapen till förbättringsåtgärder i såväl produkter, service och värdskap som i de digitala gränssnitten vid bokningstillfället. Det andra perspektivet av relationsmarknadsföringen handlar om att hitta smidiga former och en kultur som stimulerar att vi säljer varandra. Syftet med relationsmarknadsföringen är att få nöjda besökare som spenderar mer pengar, stannar längre, gärna återkommer och blir våra ambassadörer. 8. PR Media, pressresor, lobbying Nya Visit Dalarna ansvarar för att redaktionellt positionera Dalarna som besöksregion genom PR-aktiviteter i media och genom pressresor. Den här uppgiften är nära knuten till ansvaret för varumärket där vi betonar vikten av att kombinera det innehållsmässiga ansvaret med ett kommunikationsansvar. Till denna uppgift knyter vi också lobbying. Dalarna behöver fortsatt en strategisk representation i organisationer som direkt eller indirekt påverkar Dalarnas förutsättningar att utvecklas. Att på olika sätt närvara och påverka i branschfrågor, infrastruktursatsningar etc blir en strategisk uppgift som i långa loppet ger oss gynnsamma förutsättningar. Dalarnas turistnäring är en miljardindustri med tillväxtambitioner. Det gynnar Sverige och det måste beslutsfattarna och regelmakarna förstå. 9. Intern marknadsföring Nya Visit Dalarna ansvarar för den regionalinterna marknadsföringen som syftar till att skapa en förståelse för värdet av att Dalarna agerar tillsammans och skapa ett engagemang från nyckelaktörer på olika nivåer och med olika syften. Det är viktigt att vi skapar kanaler, mötesformer som ger möjligheter för dialog och skapar delaktighet. Det behövs utvecklas former för kontinuerlig förankring av mål, strategier, beslut och handlingsplaner mm. Strategisk samordning och klustermotor Målområden STRATEGISK SAMORDNING OCH KLUSTERMOTOR ÖNSKVÄRDA KVALITATIVA MÅL 1. Att erhålla en acceptans och tydligt mandat från övriga klusteraktörer för rollen som klustermotor. 10 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

73 2. Att Dalarnas besöksnäringskluster är ett nationellt föredöme. 3. Att tydliggöra roller och ansvarsområden inom klustret och kommunicera detta till besöksnäringen och övriga intressenter. 4. Samordna och stärka besöksnäringsklustret. 5. Företräda Dalarna i alla besöksnäringsrelaterade frågor regionalt, nationellt och internationellt. Uppgifter 10. Identifiera de tillväxtdrivande frågorna & engagera nyckelaktörerna Nya Visit Dalarna ansvarar för att identifiera de frågor som vi måste driva tillsammans för att Dalarna ska få gynnsamma förutsättningar för en stabil och långsiktig utveckling. Med utgångspunkt från dessa frågor och utmaningar måste de aktörer som äger frågan engageras. En mobilisering av turistnäringen i Nya Visit Dalarna (genom Dalarnas Besöksnäring ek för.) måste matchas med ambitioner och investeringar från de aktörer som sammantaget gör Dalarna till en attraktiv och tillgänglig plats. Exempel på strategiska frågor och nyckelaktörer: En väl fungerande infrastruktur (Trafikverket, Region Dalarna m fl) Kompetensförsörjning (Gymnasieutbildningar, yrkesförberedande utbildningar, högskole- utbildningar och forskningen, Besöksnäringscollage) Innovationsfrämjande (Dalarnas innovationsråd, Almi, Nyföretagarcentrum, Inkubatorer m fl) Kapitalförsörjning (CITU/Högskolan Dalarna - Nätverk av riskkapitalister, W Venture Capital Network AB, Region Dalarna, Länsstyrelsen, Leader m fl.). Erbjuda och driva ett permanent forum för förutsättningsskapande frågor & beslut Besöksnäringsklustret Dalarna Nya Visit Dalarna ansvarar för att upprätta och erbjuda ett forum för urvalet av de nyckelaktörer som identifierats som nödvändiga för att lösa de strategiska frågorna och utmaningarna. Förslaget är att Nya Visit Dalarna tar rollen som klustermotor för Besöksnäringsklustret i Dalarna och att det i första hand kopplas till verksamhetsområdet Utbud och Utveckling. Klustret ska säkerställa att den kommersiella utvecklingen i Dalarnas besöksnäring, genom Nya Visit Dalarna, får bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Att verka för genomförande & uppföljning Nya Visit Dalarna ansvarar för att koordinera alliansen genom en klusterkoordinator. Detta innebär att identifiera och prioritera frågor av gemensamt intresse, verka för samsyn och upprätta en handlingsplan på kort och lång sikt. I uppgiften ligger även att tydliggöra roller och ansvarsområden för klusteraktörerna och att sprida den kunskapen till besöksnäringen och övriga intressenter. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 11

74 Nya Visit Dalarna - Ett destinationsbolag som motsvarar Dalarnas turismomsättning och framtida mål Besöksnäringen i Dalarna omsatte ca 7,1 miljarder kronor Lägger vi ihop antalet anställda i de befintliga DMO:erna så blir det ca 60 personer. Här reserverar vi oss för att flera av dessa är knutna till projekt och vissa är säsongsanställda i turistbyråer etc. I förslaget nedan har vi vägt samman alla faktorer och ambitioner för att göra en beskrivning av hur ett möjligt framtida bolag, Nya Visit Dalarna kan organiseras, givet att organisationen behöver driva och leda samordningen av de tre verksamhetsområdena marknadsföring och försäljning, utbud och utveckling samt besöksnäringsklustret. En av de utmaningar och tillika framgångsfaktorer som lyfts fram genom hela processen är hur vi ska säkra det lokala perspektivet. Då vårt förslag bygger på att det finns lokalt ansvariga för varje kommun, så behöver dessa en tydlig organisatorisk hemvist. De största förändringarna jämfört med dagens organisering är att: - Dalarna får en gemensam organistion med ansvar för helheten - Att vi stärker upp produktutvecklingen genom att mobilsera de tematiska nätverken - Att vi stärker upp marknadsnärvaron genom att ha areaansvariga för respektive prioriterad marknad - Att vi säkerställer en stark lokal närvaro (se nedan) 12 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

75 Roll, ansvarsfördelning samt arbetsformer mellan Nya Visit Dalarna och lokala nätverk Under hela processen så har central kontra lokalt lyfts fram som en av de absolut viktigaste utmaningarna att hantera. Inom vårt förslag lägger vi därför extra stor vikt vid att tydliggöra roller, ansvarsområden och arbetsformer för att säkerställa att det finns en fungerande modell för detta. Dalarnas mottagningsapparat behöver ha samma koncept och gestalta varumärket Dalarna oavsett var i Dalarna man är. Turistbyråernas roll och uppgift kommer sannolikt också att förändras kraftigt de kommande åren. För att hänga med i denna utveckling krävs ett samlat grepp över turistbyråerna. Förslaget kring den lokala förankringen och utvecklingen bygger på att det finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan Nya Visit Dalarna regionalt och de lokala nätverken och aktörerna. Bilden nedan visar hur denna fördelning kan se ut. Besöksnäringsforum Nya Visit Dalarnas roll som lokal samordnare omfattas av nedanstående punkter: En fysisk och namngiven person, lokal samordnare, kommer att finnas lokalt placerad någon eller några dagar per vecka för att samordna samt stödja besöksnäringen och kommunen med de resurser som Nya Visit Dalarna har. Det krävs att den lokala samordnaren har god kunskap om kommunens och näringens förutsättningar, utbud och behov. Hen bör ha ett stort förtroende kapital och mandat hos det lokala nätverket (platsens intressenter). Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 13

76 Den lokala samordnarna skall ha god kunskap om trender, marknad och omvärld samt Dalarnas strategi för besöksnäringen. I rollen ingår att bistå med kunskap och koncept kring exportmognad, affärsutveckling, produktutveckling etc. Personen skall vara väl förtrogen med koncepten och veta var relevant kompetensutveckling finns. Den lokala samordnaren och kommunen ansvarar för att det upprättas en verksamhetsplan för resp kommun där tydliga ansvar är fördelat mellan Nya Visit Dalarna, näringen och kommunen för vilka insatser avs försäljning och utveckling som skall ske. Den lokala turistbyrån är ett viktigt nav för den lokala samordningen. Nya Visit Dalarna och den lokala samordnaren skall lägga tid och kraft och vara den initierande, samordnande och stöjande parten till de företag och organisationer som själva vill driva en utveckling. Företagen själva är de som måste vilja. Nya Visit Dalarna skapar ett Besöksnäringsforum där bolagets ledning tillsammans med utvalda näringsföreträdare deltar, beroende på ämne och kompetens, i den taktiska processen för bolagets utvecklingsarbete De kommunala organisationernas roll och ansvar är att arbeta med nedanstående punkter: Underhålla lokala nätverk (näring, föreningslivet, kommunen) och driva detta tillsammans med den lokala samordnaren från Nya Visit Dalarna Tillse att rätt personer med rätt mandat företräder kommunen i de olika frågorna Att ta fram lokala strategier för besöksnäringen utifrån den övergripande strategins struktur och innehåll (i dialog med de lokala nätverken och stöd av lokala samordnaren) Förutsättningsskapande verksamhet i form av infrastruktur, skyltning, renhållning, företagsutveckling, plan och tillståndsärenden mm Den övergripande strategin för besöksnäringen i Dalarna ska kompletteras med lokala strategier och strategiprocesserna på lokal nivå i Dalarna, där respektive destination tydliggör sin strategi för besöksnäringen inom ramen för den regionala strategin. Det kräver en gemensam struktur för strategiformulering i Dalarna (regionalt och lokalt). Dalarnas vision och strategi bör vara styrande som ingångsvärde för struktur och innehåll i de lokala strategierna för besöksnäring 14 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

77 Erbjudande till de olika intressenterna Erbjudande till näringen (och övriga intresserade) Ett första utkast på erbjudande till näringen, och eventuellt andra intresserade i form av ideell sektor m fl, omfattar nedanstående punkter: Högre affärsmässighet genom gemensam verksamhet, lönsamhet och effektiviseringsvinster Nationell och Internationell marknadsföring och sälj av privatturism CVB verksamhet (Convention Bureau) för försäljning av möten & konferenser samt evenemang) Imagemarknadsföring av Dalarna, våra teman och totala utbud (exportmoget och kvalitetssäkrat) Nationell och internationell marknadsföring av varumärket Dalarna och teman Lokala resurspersoner på destinationen Tillgång till vårt viktigaste marknadsfönster/kanal Tillgång till begriplig och användbar marknads- och omvärldsdata (fokus på affärsnytta) Tillgång till och kompetens stöd för lokala nätverk för paketering, produktutveckling, erfarenhetsutbyte, kontakter och gemensamma affärer (inkl tematisk utveckling och marknadsföring) Stöttning i att kunna göra fler och bättre affärer (=högre lönsamhet) Möjlighet att vara en del i varumärket Dalarna och ett helhetsutbud (något större och kraftfullare än sin egen verksamhet) Möjlighet till samordningsvinster vid paketering Underlätta för branschen att locka nya kompetenta medarbetare Vara en del i en professionaliserad bransch Möjlighet att finnas med i behovsstyrda insatser inom marknad och utveckling Erbjudandet är ett baspaket där alla punkter ingår i ett grundutförande och en grundfinansiering. Vid behov av specifik fördjupade utvecklingsinsatser eller specifika kampanjer/insatser inom marknad och försäljning tillkommer detta som en tilläggstjänst för aktörerna, som också betalas separat.detta kan vara deltagande i mässor, kampanjer, kompetensutveckling och riktad marknadsföring. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 15

78 Erbjudande till de kommunala organisationerna Ett första utkast på erbjudande till de kommunala organisationerna omfattar nedanstående punkter: Att det arbete som sker inom Nya Visit Dalarna även bidrar till en totalt sett mer attraktiv bild av Dalarna (även för inflyttande och investeringar/etableringar) Marknadsföring av Dalarna, varumärket och totala utbudet Kunskapsinhämtning, analyser och spridning av t e x omvärld, trender, konkurrenssituation etc Lokala resurspersoner som strategiska bollplank till näringslivsutvecklare och andra plan- och tillsynsenheter i den kommunala organisationen Paketering över kommungränserna Lobbying i t ex infrastruktursatsningar Drift och utveckling av lokala nätverk Att det skapas lokala strategier och handlingsplaner för besöksnäringen i dialog med Nya Visit Dalarna Erfarenhetsutbyte, den samlade kunskapen görs tillgänglig för alla Att bolaget är aktivt och tar initiativ och presenterar intressanta utvecklingsaktiviteter och marknadsinsatser med stor potenial Att företagen inom besöksnäringen går bra och växer, vilket skapar sysselsättning och skatteintäkter Professionalisering av branschen Säljfunktion internationellt Produktkoncept och kvalitetssystem Tillgång till Dalarnas viktigaste marknadskanal, Tillgång till en kompetent och engagerad lokal samordnare som driver nätverken (i samverkan med den kommunala organisationen och övriga intressenter) Ett gemensamt koncept för Turistbyråer och infopoints samt drift av turistbyrå/turistinformation. Stöd i våra lokala utvecklingsinsatser (vid behov) Bättre utväxling i investering Utöver ovanstående punkter kan tilläggstjänster erbjudas mot separat investering Erbjudandet är ett baspaket där alla punkter ingår i ett grundutförande och en grundfinansiering. Vid behov av specifik fördjupade utvecklingsinsatser eller specifika kampanjer/insatser inom marknad och försäljning tillkommer detta som en tilläggstjänst för aktörerna, som också betalas separat. 16 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

79 Organisations- & ägarform Som underlag till förslag till organisations- och ägandeform samt bolagshandlingar har Magnus Höög jurist på Region Dalarna och Hans Jones Advokatbyrån Sylwan & Fenger-Krog engagerats. Idag Visit Dalarna AB (VDAB) ägs av Visit Södra Dalarna AB (VSDAB), Siljan Turism AB (STAB), Visit Idre AB (VIAB) och MalungSälen Turism AB (MSTAB) med 25% vardera. Visit Södra Dalarna AB (VSDAB) ägs av 7 kommuner och en ekonomisk förening. Vardera kommunen äger 6,87 % och den ekonomiska föreningen 51,85 %. Siljan Turism AB (STAB) ägs av 4 kommuner med 8 % vardera och av en ekonomisk förening till 68 %. Avsikten är att Nya Visit Dalarna AB skall bli ett för Dalarna gemensamt turistoch eventbolag som ägs av ett gemensamt kommunalägt moderbolag äga VDAB. Processen 1. Moderbolaget, Utveckling i Dalarna Holding AB (UDAB) bildas med ett aktiekapital om kronor. Samtliga 15 dalakommuner äger lika stora delar. 2. Ägardirektiv fastställs för bolaget samt dess dotterbolag VDAB. 3. Aktieägaravtal träffas mellan kommunerna avseende UDABs verksamhet samt dotterbolaget VDAB. 4. Paketering av VDAB innebärande att VDAB förvärvar samtliga materiella anläggningstillgångar samt övertar hyresavtal, leasingavtal, projektuppdrag mm jämte personal av sina ägarbolag, dvs VSDAB, STAB m fl samt verksamheten i Hedemora och Avesta kommun och Region Dalarna. Detta sker till bokförda restvärden. 5. Efter överlåtelse av inkråmet enligt ovan delas kvarvarande vinstmedel ut till ägarna, kommuner och näringslivsföreningar, varefter kommunerna tillskjuter sina utdelade medel till VDAB efter betalning av skulder och eventuella likvidationskostnader. Kvarvarande ägarbolag likvideras eller används enligt respektive ägares önskemål 6. Ägarbolagen VSDAB, STAB, VIAB och MSTAB överlåter sina aktier i VDAB till UDAB för en köpeskilling om kr. 7. Kommunerna tecknar grundavtal med VDAB 8. Näringslivet tecknar samarbetsavtal med VDAB 9. Näringslivets befintliga föreningar fusioneras och går upp i en nybildad förening. Efter omstrukturering Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 17

80 15 kommuner äger i lika delar moderbolaget Utveckling i Dalarna Holding AB. Utveckling i Dalarna Holding AB äger 100 % av Nya Visit Dalarna AB Nya Visit Dalarna AB har grundavtal med respektive kommun samt samverkansavtal med näringslivet. Verksamheten inom Region Dalarna har övergått till Nya Visit Dalarna AB Finans, ekonomi och avtal Kommunerna Kommuner betalar för sin egen turistbyrå. Kostnaden för denna beräknas på den personal och de öppettider som man har i dagsläget samt en shablonkostnad för it/data/telefoni. Till detta kommer också hyreskostnaden för turistbyrån. Vissa kommuner har ett avtal där kostnaden för lokaler tas av kommunen. Vidare tillkommer 53% av gemensamma kostnader såsom central personal och gemensamma funktioner. Näringen Näringen bidrar med 47% till finansieringen av de gemensamma kostnaderna genom ett marknadsbidrag från ägarföreningen och genom näringens egna deltagande i olika marknadskampanjer. Näringens ekonomiska engagemang i bolagets utveckling och marknadsföring beror på behovet av insatser och val av kampanjers omfattning. Vidare genom att näringen lämnar provisioner på den försäljning av logi, biljetter, aktiviteter mm som bolaget genererar samt deltagande i de marknadskampanjer som bolaget och näringen gemensamt utvecklar och genomför. I dagsläget beräknas näringens bidrag och engagemang till ca 15 milj kronor. Region Dalarna Region Dalarnas verksamhet inom utveckling av besöknäringen i Dalarna, Klustret Destinations Dalarna, kommer att övergå till bolagets verksamhet. Inkluderat i det är de utvecklingsprojekt som idag drivs med Region Dalarna som huvudman. Omfattningen av de ekonomiska medel som medföljer är beroende av vilka projekt som drivs. I dagsläget är det förutom den övergripande ledningen ett internationaliseringsprojekt med två personal samt ett omfattande innovationsprojekt och projekt avseende hållbar produktutveckling. Visit Dalarna AB Bolaget genererar egna intäkter genom souvenir-, konferens- och evenemangsförsäljning samt viss uppdragsverksamhet. All ekonomi som bolaget skapar och som inte åtgår till drift av bolages verksamhet investeras i utveckling och marknadsföring för Dalarna. 18 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

81 Huvuddelen av all produkt- och destinationsutveckling finansieras genom insatser från näringen tillsammans med sökta utvecklingsbidrag från exv Region Dalarna, Länsstyrelsen och andra instanser. - Sammanfattande grundekonomi i 2016 års ekonomi Kommunernas betalning för Turistbyråverksamheten Ca 16 milj SEK Kommunernas medfinansiering till de gemensamma kostnaderna Ca 17 milj SEK Näringens ersättning och medfinansiering till de gemensamma kostnaderna Ca 15 milj SEK Region Dalarnas ersättning och medfinansiering till utv.proj Ca xx milj SEK På vilket sätt har intressenterna möjlighet att vara involverade? Näringslivet görs delaktiga genom sitt engagemang i bolaget via Dalarnas Besöksnäring ek för. samt genom nedanstående olika nätverk; Representation i bolagets styrelse Representation i Besöksnäringsforum Representation i respektive marknadsgrupp Engagemang i tematiska nätverk Deltagande i marknads- och utvecklingsprojekt Deltagande i lokala nätverk De kommunala organisationerna görs delaktiga genom sitt ägande i bolaget. Dessutom; Representation i bolagets styrelse Träff med resp kommunledning 1 ggr per år Deltagande i utvecklingsråd Deltagande i lokala nätverk Deltagande i konkreta utvecklingsprojekt Utveckling av årliga verksamhetsplaner för resp kommun Ideell sektor kan vidare med fördel involveras i olika typer av projekt. Vilket kan innebära både en aktiv och en stödjande roll. Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 19

82 Del 2. Processen framåt Avslutning av steg 1 Detta beslutsunderlag presenteras för kommuner, näring och Region Dalarna. Det är vår målsättning att kommuner, delägarföreningar och regionen genomfört sina beslutsprocesser under oktober, november och december månad. Detta steg kommer att vara genomfört under oktober månad. Steg 2 I detta steg genomförs beslut i bolagen, ägarföreningarna och i kommunernas kommunstyrelser och kommunfullmäktige. Målsättningen är att detta steg är genomfört under december månad. Steg 3 Under hand bildas, under ledning av regionchefen, en interimsstyrelse som förbereder en rekrytering av verkställande direktör. Slutförandet av den juridiska processen avs sammanslagningen av bolag och föreningar och uppstart av Nya Visit Dalarna uppdras till Region Dalarna för samordning. Steg 4 De olika juridiska beslutsprocesserna avs sammanslagningen enligt ovan slutförs och styrelser tillsätts för Nya Visit Dalarna AB och Dalarnas Besöksnäring ek för. 20 Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna

83 Slutord Vår förhoppning är att detta beslutsunderlag skall bidra till att realisera Nya Visit Dalarna som vårt gemensamma verktyg för att uppnå Dalarnas strategiska målsättningar, där man tar den ledande rollen i att skapa den samverkan som kommer att krävas i den gemensamma ambitionen. Genom detta initiativ vill Nya Visit Dalarna säkerställa att besöksnäringen får bästa möjliga förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas och hur vi skapar den mest framgångsrika formen för utvecklingen av besöksnäringen i Dalarna. För Nya Visit Dalarna Jon Svensson, Ordf. Visit Dalarna AB Tiina Olsson, Regionchef Region Dalarna Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 21

84 RD 2016/143 Bilaga 2 Förslag till beslutsmall Kommunfullmäktige beslutar Att godkänna Beslutsunderlaget Visit Dalarna, daterat Att godkänna Att utse Att godkänna Att godkänna Att genomföra Förslag till bolagsordning Utveckling i Dalarna Holding AB. Förslag till ägardirektiv Utveckling i Dalarna Holding AB. Förslag till aktieägaravtal Utveckling i Dalarna Holding AB, med bilaga avseende Visit Dalarna AB. Kommunens andel av aktiekapitalet i Utveckling i Dalarna Holding AB, inklusive angivet ovillkorat kapital, enligt bilagd sammanställning samt att detta betalas ut. Föreslagen överlåtelse av aktierna i Visit Dalarna AB till Utveckling i Dalarna Holding AB. Föreslaget förvärv av aktierna i Visit Dalarna AB av Utveckling i Dalarna Holding AB En ledamot och en ersättare i styrelsen för Utveckling i Dalarna Holding AB. Ett ombud till årsstämma i Utveckling i Dalarna Holding AB. Förslag till bolagsordning Visit Dalarna AB. Förslag till ägardirektiv Visit Dalarna AB. Kommunens andel av aktiekapitalet i Visit Dalarna AB, inklusive angivet ovillkorat kapital, enligt bilagd sammanställning samt att detta betalas ut. Föreslagen utdelning och överlåtelse av inkråm och avtal från dagens destinationsbolag till Visit Dalarna AB. Förslag till Samverkansavtal mellan Visit Dalarna AB och näringslivets ekonomiska förening. Förslag till Grundavtal mellan kommunen och Visit Dalarna AB. Förslag till Samverkansavtal mellan Visit Dalarna AB och näringslivets ekonomiska förening. Överföring av kommunens turistbyråverksamhet med därtill hörande finansiering till Visit Dalarna AB. Verksamhetsövergång från den kommunala organisationen till Visit Dalarna AB när detta är tillämpligt. För verkställande av KF:s beslut ovan, beslutar KF Att delegera till Region Dalarna att För kommunens räkning hantera bildande av bolaget Utveckling i Dalarna Holding AB och ändringar i befintliga Visit Dalarna AB samt de frågor som är förenade med verksamhetens grundande.

85 RD 2016/143 Bilaga 2 För kommunens räkning hålla årsstämma i Utveckling i Dalarna Holding AB för att fastställa bolagsordning, fastställa ägardirektiv och tillsätta styrelse. För kommunens räkning hålla årsstämma i Visit Dalarna AB för att fastställa bolagsordning, fastställa ägardirektiv och tillsätta styrelse. Underteckna nödvändiga handlingar för att kunna utföra delegerat uppdrag. Att ge fullmakt åt Region Dalarna att För kommunens räkning hantera eventuella formalia- eller andra smärre justeringar som kan följa av Bolagsverkets påpekanden i samband med registreringen av Utveckling i Dalarna Holding AB och Visit Dalarna AB hos Bolagsverket. Att uppdra till årsstämma i befintligt ägarbolag att Fatta beslut om aktieöverlåtelse från respektive destinationsbolag till Utveckling i Dalarna Holding AB. Fatta beslut om inkråmsöverlåtelse från respektive destinationsbolag till Visit Dalarna AB. Att instruera ombud vid årsstämma i Utveckling i Dalarna Holding AB att Fastställa förslag till bolagsordning och ägardirektiv samt tillsätta styrelse. Lämna instruktioner att fastställa bolagsordning och ägardirektiv samt tillsätta styrelse i Visit Dalarna AB. Att ovan nämnda beslut gäller under förutsättning att samtliga kommuner och samtliga ägar- /destinationsbolag med kommunalt ägande fattar motsvarande beslut.

86 RD 2016/143 Bilaga 3 Underlag för ekonomiska belsut för respektive kommun avs bildanet av Utveckling i Dalarna Holding AB samt Visit Dalarna AB enligt bifogade bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och grundavtal. FÖR UTVECKLING I DALARNA HOLDING AB Kommun Aktiekapital Ovillkorat Kapital Älvdalen Malung-Sälen Orsa Mora Rättvik Leksand Vansbro Gagnef Borlänge Falun Ludvika Smedjebacken Säter Hedemora Avesta SUMMA FÖR VISIT DALARNA AB Kommun Aktiekapital Ovillkorat Grundavtal Bidrag till Kapital sammansl. Älvdalen Malung-Sälen Orsa Mora Rättvik Leksand Vansbro Gagnef Borlänge Falun Ludvika Smedjebacken Säter Hedemora Avesta SUMMA

87 RD 2016/143 Bilaga 4 Bolagsordning för Utveckling i Dalarna Holding AB 1 Firma Bolagets firma är Utveckling i Dalarna Holding AB. 2 Föremål för bolagets verksamhet Bolaget skall inom nuvarande Dalarnas län bedriva övergripande regionalt utvecklingsarbete inom för Dalarnas kommuner angelägna och gemensamma sakfrågor. 3 Ändamål med verksamheten Bolaget är Dalarnas kommuners gemensamma organ för länsövergripande utvecklingsarbete. Bolagets ändamål är att driva eller stödja regionalt utvecklingsarbete inom nuvarande Dalarnas län. Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte. Bolaget ska följa självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen och lokaliseringsprincipen. 4 Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte i Falu kommun, nuvarande Dalarnas län. 5 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst kronor och högst kronor. 6 Aktier I bolaget skall finnas lägst 750 aktier och högst 3000 aktier. 7 Styrelse Bolagets styrelse skall väljas av Dalarnas kommuners fullmäktige och skall bestå av högst 15 och lägst sju ordinarie ledamöter och högst 15 och lägst sju personliga suppleanter. Vid ordinarie årsstämma väljs styrelsens ordförande och vice ordförande. Styrelsen utses året efter det år då val till kommunfullmäktige enligt lag hållits. Styrelsen utses för tiden från närmast följande stämma och intill slutet av den ordinarie årsstämman som avhålls under andra kvartalet året efter det år då nästa val till kommunfullmäktige enligt lag hållits. Vid bolagets bildande väljs styrelsen för en tid fram till ovan.

88 2(5) 8 Revisorer Bolaget skall ha en auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorssuppleant med samma mandatperiod som gäller för styrelsen enligt 7 ovan. Revisor och revisorssuppleant utses av årsstämman. 9 Lekmannarevisorer Bolaget skall ha två lekmannarevisorer, med två suppleanter, med samma mandatperiod som gäller för styrelsen enligt 7 ovan. Dessa utses av ägarnas kommunfullmäktige enligt fastställd turordning. 10 Kallelse till stämma Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till aktieägarna skall ske genom brev med posten eller e-post tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 11 Ärenden på Årsstämma Ordinarie årsstämma ska hållas under andra kvartalet. Följande ärenden skall tas upp till behandling: 1. Stämmans öppnande. 2. Val av stämmans ordförande. 3. Upprättande och godkännande av röstlängd. 4. Val av en eller två justerare att jämte ordföranden justera protokollet. 5. Godkännande av dagordning. 6. Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad. 7. Anmälan av kommunfullmäktiges val av styrelse, suppleanter, lekmannarevisorer när så ska ske. 8. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 9. Beslut om: a) fastställande av resultat- och balansräkningen samt koncernresultaträkning och koncernbalansräkningen, b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören.

89 3(5) 10. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorerna och lekmannarevisorerna med suppleanter. 11. I förekommande fall val av styrelsens ordförande och vice ordförande. 12. I förekommande fall val av en auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorssuppleant. 13. Annat ärende som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 14. Övriga ärenden som i behörig ordning hänskjutits till bolagsstämman. 12 Årsstämmans kompetens Årligt fastställande av handlingsprogram med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren. Fastställande av budget för verksamheten Ram för upptagande av krediter Ställande av säkerhet Bildande av bolag Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant Köp eller försäljning av fast egendom. Andra köp, förvärv eller upplåtelser som inte omfattas av fastställd budget och verksamhetsplan överstigande ett värde av SEK exkl. moms per affärstillfälle. Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. 13 Räkenskapsår Kalenderåret är bolagets räkenskapsår. 14 Aktieägares rätt att ta ställning Bolaget skall mellan årsstämmorna bereda aktieägare möjlighet att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas.

90 4(5) 15 Inspektionsrätt Aktieägare har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess. 16 Firmateckning Styrelsen får inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 17 Hembudsskyldighet Har aktie oavsett förvärvets art övergått till ny ägare, ska aktien genast av förvärvaren hembjudas övriga aktieägare genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Anmälan ska innehålla uppgift om villkoren för äganderättsövergången. Åtkomsten av aktien ska då styrkas samt, då aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om den betingade köpeskillingen samt de villkor som förvärvaren ställer för inlösen. När anmälan gjorts om aktiens övergång, ska styrelsen genast anteckna detta i aktieboken och skriftligen meddela detta för varje lösningsberättigad, vars postadress är införd i aktieboken eller annars är känd för bolaget. Lösningsberättigad ska anmodas att, om denne önskar begagna sig av lösningsrätten, skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan till styrelsen om aktiens övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus. Om flera aktier utbjudits samtidigt ska dock aktierna först, så långt det är möjligt, jämnt fördelas bland dem, som framställt lösningsanspråk. Har aktien övergått genom köp ska lösenbeloppet utgöras av köpeskillingen. I andra fall än som anges ovan, eller om enlighet om lösenbeloppets storlek inte kan uppnås, ska det bestämmas av skiljemän enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Lösenbeloppet ska betalas inom en månad från den tidpunkt, då lösenbeloppet blev bestämt. Om inte någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk inom stadgad tid eller lösen inte erläggs inom föreskriven tid, har den som gjort hembudet, rätt att bli registrerad för aktien. Under hembudstiden har överlåtaren rätt att utöva rösträtten och därmed sammanhängande rättigheter för aktien. 17 Likvidation

91 5(5) Skulle bolaget träda i likvidation skall dess behållna tillgångar tillfalla ägarna. 18 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av samtliga aktieägare.

92 RD 2016/143 BILAGA 5 1 (4) Ägardirektiv avseende Utveckling i Dalarna Holding AB Detta ägardirektiv avser Utveckling i Dalarna Holding AB, (556xxx-xxxx), (nedan kallat Bolaget) och har fastställts på årsstämma 2016-xx-xx, xx. 1. Bolaget som en del av de kommunala organisationerna Bolaget ägs av kommunerna i nuvarande Dalarnas län: Avesta kommun (org nr ) Borlänge kommun (org nr ) Falu kommun (org nr ) Gagnefs kommun (org nr ) Hedemora kommun (org nr ) Leksands kommun (org nr ) Ludvika kommun (org nr ) Malung-Sälens kommun (org nr ) Mora kommun (org nr ) Orsa kommun (org nr ) Rättviks kommun (org nr ) Smedjebackens kommun (org nr ) Säters kommun (org nr ) Vansbro kommun (org nr ) Älvdalens kommun (org nr ) Bolaget är en del av dessa kommuners verksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet beakta detta. Bolagets verksamhet regleras, utöver av lag och av bolagsordningen, av direktiv utfärdade av ägarnas kommunfullmäktige eller kommunstyrelse, fastställda av bolagsstämma. 1. Kommunernas direktivrätt Bolagets styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, mot tvingande bestämmelser i lag eller annan författning, exempelvis aktiebolagslagen och offentlighets- och sekretesslagen, eller strider mot bolagets intresse. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen. 2. Kommunernas uppsiktsplikt Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av respektive ägares kommunstyrelse. Respektive kommunstyrelse utövar respektive kommuns uppsiktsplikt över Bolaget i enlighet med vad som anges i kommunstyrelsens reglemente. Ägarnas kommunstyrelser har rätt att ta del av Bolagets handlingar och räkenskaper

93 2 (4) samt i övrigt inspektera Bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna kommunstyrelserna den information om verksamheten som dessa begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med Bolagets styrelse. Bolaget erinras om att ägarnas kommunstyrelser enligt 6 kap. 1 a kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 3. Sekretess Föreligger på grund av lagstadgad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till ägaren får uppgiften uteslutas. Bolaget ska i så fall uppge att strykning/utelämnande skett. 4. Bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet anges i bolagsordningen för Bolaget. Bolaget får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget har till uppgift att - aktivt driva kommunernas intressen inom länsövergripande utvecklingsarbete, inom angelägna och gemensamma sakfrågor, - verka utifrån de regionala miljömålen, de regionala jämställdhetsmålen, de regionala integrationsmålen, - fastställa ägardirektiv för bolagets dotterbolag 5. Bolagets ändamål Syftet och målsättningen för bolagets verksamhet är, utöver vad som anges i bolagsordningen att - övergripande ansvara för att vårda och utveckla begreppet Dalarna 6. Fullmäktiges ställningstagande Bolaget ansvarar för att ägarnas kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Av bolagsordningen framgår att vissa beslut i Bolaget fattas av bolagsstämman. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen kan trots detta vara en sådan fråga som kräver ställningstagande enligt denna punkt. Uppstår tveksamhet huruvida ställningstagande krävs, ska bolaget samråda med respektive kommunstyrelse i ägarkommunerna.

94 3 (4) 7. Förvaltningsberättelsen Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1 a kommunallagen samt till lekmannarevisorns granskning. 8. Granskningsrapporten Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom ramen för sin granskning finner brister i de avseenden som anges i första stycket ska lekmannarevisorerna löpande kommunicera sina iakttagelser med ägarnas respektive kommunstyrelse. 9. Ekonomiska mål Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte. Överskott återinvesteras i verksamheten. 10. Finansiering Bolagets verksamhet finansieras via kommunernas driftbidrag till bolagets administrativa verksamhet. 11. Information och ägardialog Ägarna ska fortlöpande hållas informerad av bolaget om dess verksamhet. Bolaget ska initiera möten med kommunerna om omständigheterna så påkallar. Bolaget ska till ägarnas respektive kommunstyrelse redovisa bolagets ställning och resultat per den 31/5 och 31/8. Bolaget ska därvid uppmärksamma ägarkommunerna på viktigare omständigheter och förändringar som kan inverka på bolagets verksamhet. Kommunstyrelserna ska utan dröjsmål få del av - protokoll från bolagsstämma - protokoll från styrelsesammanträde - bolagets årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisor.

95 4 (4) Bolagets styrelse, VD och andra nyckelpersoner i Bolaget ska delta vid möte med företrädare för kommunen minst en gång per år (ägardialog). 12. Budget och verksamhetsplan Bolaget ska årligen fastställa verksamhetsplan med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren och budget för nästkommande räkenskapsår. Detta sker vid extrastämma före november månads utgång. Fastställd verksamhetsplan och budget ska tillställas ägarna. 13. Kommunal koncernredovisning och budget Bolaget ska till kommunen lämna de uppgifter som av kommunen bedöms nödvändiga för upprättande av årsredovisning och delårsrapport enligt lag (1997:614) om kommunal redovisning. Bolaget ska till kommunen lämna de uppgifter som av kommunen bedöms nödvändiga för upprättande av kommunens budget. 14. Suppleanter Suppleant inträder för kommuns ordinarie ledamot vid dennes förfall. Suppleant ska kallas till styrelsens sammanträden. Icke tjänstgörande suppleant har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Suppleant som ej tjänstgör ska åläggas att iaktta samma tystnads- och lojalitetsplikt som ledamot. 15. Taxa för utbekommande av allmänna handlingar Bolaget ska tillämpa den för Falu kommun vid var tid gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar. 16. Arkivreglemente Falu kommuns arkivreglemente ska tillämpas i bolaget. Arkivmyndighet är kommunstyrelsen i Falu kommun. 17. Årsstämma Bolaget ska årligen under andra kvartalet hålla bolagsstämma/årsstämma. Av bolagsordningen framgår hur kallelse till bolagsstämma ska ske. Samma information ska inom samma tid tillställas kommunerna för möjliggörande av publicering på kommunernas hemsida.

96 RD 2016/143 Bilaga 6a 1(6) AKTIEÄGARAVTAL UTVECKLING I DALARNA HOLDING AB Detta avtal har ingåtts mellan nedan angivna parter kommunerna i nuvarande Dalarnas län: Avesta kommun (org nr ) Borlänge kommun (org nr ) Falu kommun (org nr ) Gagnefs kommun (org nr ) Hedemora kommun (org nr ) Leksands kommun (org nr ) Ludvika kommun (org nr ) Malung-Sälens kommun (org nr ) Mora kommun (org nr ) Orsa kommun (org nr ) Rättviks kommun (org nr ) Smedjebackens kommun (org nr ) Säters kommun (org nr ) Vansbro kommun (org nr ) Älvdalens kommun (org nr ) ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Bolaget Detta avtal avser att reglera parternas rättigheter och skyldigheter i förhållande till varandra i bolaget Utveckling i Dalarna Holding AB, org nr xxxxxx-xxxx. Till detta avtal fogas bilagor avseende vart och ett av helägda dotterbolag. 1.1 Styrelse Parterna utser styrelse i Utveckling i Dalarna Holding AB genom att i respektive fullmäktige var och en välja sin kommunstyrelseordförande till styrelseledamot. Styrelsen sammanträder tre gånger per verksamhetsår. Styrelsen fastställer sin egen arbetsordning. 1.2 Firmateckning Firman tecknas av ordförande och vice ordförande gemensamt. 1.3 Firmans säte Firmans säte ska vara Falu kommun i nuvarande Dalarnas län 1.4 Auktoriserad revisor Bolaget ska ha auktoriserad revisor.

97 RD 2016/143 Bilaga 6a 2(6) 1.5 Lekmannarevisorer De bägge lekmannarevisorerna i Utveckling i Dalarna Holding AB och i dotterbolag utses bland delägarkommunernas revisorer. Uppdraget roterar enligt följande Mandatperiod 1 Avesta och Borlänge Mandatperiod 2 Falun och Gagnef Mandatperiod 3 Hedemora och Leksand Mandatperiod 4 Ludvika och Malung-Sälen Mandatperiod 5 Mora och Orsa Mandatperiod 6 Rättvik och Smedjebacken Mandatperiod 7 Säter och Vansbro Mandatperiod 8 Älvdalen och Avesta Mandatperiod 9 Borlänge och Falun Och så vidare. 2. Bolagets aktiefördelning Aktierna ska fördelas mellan Parterna enligt följande Part Org nr Antal aktier Antal röster Avesta kommun Borlänge kommun Falu kommun Gagnefs kommun Hedemora kommun Leksands kommun Ludvika kommun Malung-Sälens kommun Mora kommun Orsa kommun Rättviks kommun Smedjebackens kommun Säters kommun Vansbro kommun Älvdalens kommun Resultatdisposition Årets resultat ska överföras i ny räkning. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 4. Ägardirektiv Ägardirektiv för Utveckling i Dalarna Holding AB och för helägda dotterbolag fastställs av årsstämma.

98 RD 2016/143 Bilaga 6a 3(6) 5. Enighet vid vissa beslut Inom följande områden, oavsett vad aktiebolagslagen eller bolagsordningen stadgar, ska samtliga aktieägare vara överens för att beslut ska kunna fattas i Utveckling i Dalarna Holding AB och i Visit Dalarna AB: Ändring av lokalisering av bolagets verksamhet Beslut om inriktningen av bolagets verksamhet Resultatdisposition Årligt fastställande av handlingsprogram med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren. Fastställande av budget för verksamheten Ram för upptagande av krediter Ställande av säkerhet Bildande av bolag Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant Köp eller försäljning av fast egendom. Andra köp, förvärv eller upplåtelser som inte omfattas av fastställd budget och verksamhetsplan överstigande ett värde av SEK exkl. moms per affärstillfälle. Tillsättande av styrelse i dotterbolag Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. 6. Utträde ur bolaget Parterna är överens om att inlösen av parts aktie i bolaget tidigast kan ske fem år efter avtalets ikraftträdande. Skulle utträde ske gäller följande. Den som avser att överlåta aktie till annan aktieägare i bolaget, eller till någon som inte är aktieägare i bolaget, ska genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse erbjuda övriga aktieägare att solidariskt köpa aktien. Övriga aktieägare är förpliktade att lösa aktien. Inlösen får endast ske i samband med respektive avtalsperiods utgång, oaktat att det är frågan om förlängning. Utträdande part blir utlöst mot sin del av bundet kapital. Av anmälan ska framgå de eventuella övriga villkor som gäller för förköpet. Övriga aktieägare ska fördela värdet och rösträtten lika mellan sig. Erbjudandet om förköp kan bara utnyttjas för alla de aktier som erbjudandet omfattar. När aktie har anmälts till förköp ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje förköpsberättigad med anmodan till den som önskar begagna sig av förköpsrätten att skriftligen framställa förköpsanspråk hos bolagets styrelse inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om förköpserbjudandet. Förköpsberättigad är kommun i nuvarande Dalarnas län eller kommunalförbund i nuvarande Dalarnas län. Talan i en fråga om förköp måste väckas inom två månader från den dag då den som ville utöva förköpsrätt anmälde detta till bolagets styrelse. Aktie som förköps ska betalas inom en månad från den tidpunkt då priset blev bestämt. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 7. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till detta avtal ska vara upprättade i skrift och undertecknade av samtliga parter.

99 RD 2016/143 Bilaga 6a 4(6) 8. Fullständig reglering Detta avtal, med eventuella bilagor, utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som aktieägaravtalet berör. Alla skriftliga eller muntliga åtaganden eller utfästelser som föregått avtalet ersätts av innehållet i detsamma och dess bilagor. 9. Tillämplig lag och tvist Detta avtal ska i sin helhet tolkas i enlighet med svensk lag. Tvist i anledning av detta avtal ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna, i andra hand avgöras i Falu Tingsrätt. 10. Avtalstid och uppsägning Detta avtal träder ikraft dagen för undertecknande. Avtalets giltighetstid är fem år och detta förlängs automatiskt med fem år i taget om inte uppsägning sker. Detta kräver i sin tur 12 månaders uppsägningstid. 11. Vite Vite vid väsentligt brott mot detta avtal är en miljon ( ) kronor. 12. Underskrifter Detta avtal har upprättats i 15 exemplar, varav parterna har tagit varsitt. Avtalet har upprättats 2016-xx-xx. Datum för undertecknande är 2016-xx-xx. Avesta kommun Borlänge kommun Lars Isacsson Kommunstyrelsens ordförande Jan Bohman Kommunstyrelsens ordförande Gagnefs kommun Falu kommun Irene Homman Kommunstyrelsens ordförande Susanne Norberg Kommunstyrelsens ordförande

100 RD 2016/143 Bilaga 6a 5(6) Hedemora kommun Leksands kommun Ulf Hansson Kommunstyrelsens ordförande Ulrika Liljeberg Kommunstyrelsens ordförande Ludvika kommun Malung-Sälens kommun Leif Pettersson Kommunstyrelsens ordförande Kurt Podgorsky Kommunstyrelsens ordförande Mora kommun Orsa kommun Anna Hed Kommunstyrelsens ordförande Mikael Thalin Kommunstyrelsens ordförande Rättviks kommun Smedjebackens kommun Anette Riesbeck Kommunstyrelsens ordförande Säters kommun Fredrik Rönning Kommunstyrelsens ordförande Vansbro kommun Abbe Ronsten Kommunstyrelsens ordförande Stina Munters Kommunstyrelsens ordförande Älvdalens kommun Peter Egardt Kommunstyrelsens ordförande

101 RD 2016/143 Bilaga 6a 6(6)

102 RD 2016/143 Bilaga 6b 1(5) AKTIEÄGARAVTAL UTVECKLING I DALARNA HOLDING AB Bilaga avseende Visit Dalarna AB Aktieägaravtal rörande Utveckling i Dalarna Holding AB har ingåtts mellan nedan angivna parter kommunerna i nuvarande Dalarnas län: Avesta kommun (org nr ) Borlänge kommun (org nr ) Falu kommun (org nr ) Gagnefs kommun (org nr ) Hedemora kommun (org nr ) Leksands kommun (org nr ) Ludvika kommun (org nr ) Malung-Sälens kommun (org nr ) Mora kommun (org nr ) Orsa kommun (org nr ) Rättviks kommun (org nr ) Smedjebackens kommun (org nr ) Säters kommun (org nr ) Vansbro kommun (org nr ) Älvdalens kommun (org nr ) Denna bilaga till ovan nämnda avtal avser dotterbolaget till Utveckling i Dalarna Holding AB Visit Dalarna AB ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Bolaget Detta avtal avser att reglera parternas rättigheter och skyldigheter i förhållande till varandra i bolaget Visit Dalarna AB, org nr xxxxxx-xxxx. 1.1 Styrelse Styrelsen i Utveckling i Dalarna Holding AB utgör valberedning och lägger förslag till styrelse i dotterbolaget Visit Dalarna AB med 12 platser. Möjlighet finns att använda upp till sex platser, inklusive ordförande, till företrädare som har för besöksnäringsbranschen viktig kompetens. Dessa ska i så fall ha mandat att tala för branschen. Styrelse i Visit Dalarna AB utses av årsstämman. Styrelsen i Utveckling i Dalarna Holding AB instruerar ombudet vid årsstämman i Visit Dalarna AB att rösta enligt förslag. Styrelsen i Visit Dalarna AB fastställer sin egen arbetsordning och sin egen sammanträdesplan. 1.2 Firmateckning Firman tecknas av ordförande och vice ordförande gemensamt. 1.3 Bolagets ordförande Bolaget utser xxxx nnnn till ordförande. 1.4 Firmans säte Firmans säte ska vara Rättviks kommun i nuvarande Dalarnas län

103 RD 2016/143 Bilaga 6b 2(5) 1.5 Auktoriserad revisor Bolaget ska ha auktoriserad revisor. 1.6 Lekmannarevisorer De bägge lekmannarevisorerna i Visit Dalarna AB utses bland delägarkommunernas revisorer. Uppdraget roterar enligt följande Mandatperiod 1 Avesta och Borlänge Mandatperiod 2 Falun och Gagnef Mandatperiod 3 Hedemora och Leksand Mandatperiod 4 Ludvika och Malung-Sälen Mandatperiod 5 Mora och Orsa Mandatperiod 6 Rättvik och Smedjebacken Mandatperiod 7 Säter och Vansbro Mandatperiod 8 Älvdalen och Avesta Mandatperiod 9 Borlänge och Falun Och så vidare. 2. Bolagets aktiefördelning Aktierna är fördelade enligt följande Part Org nr Antal aktier Antal röster Utveckling i Dalarna Holding AB xxxxxx-yyyy 100 % 100 % 3. Resultatdisposition Årets resultat ska överföras i ny räkning. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 4. Ägardirektiv Ägardirektiv för Visit Dalarna AB fastställs av årsstämma. 5. Enighet vid vissa beslut Inom följande områden, oavsett vad aktiebolagslagen eller bolagsordningen stadgar, ska samtliga aktieägare vara överens för att beslut ska kunna fattas i Visit Dalarna AB: Ändring av lokalisering av bolagets verksamhet Beslut om inriktningen av bolagets verksamhet Resultatdisposition Årligt fastställande av handlingsprogram med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren. Fastställande av budget för verksamheten Ram för upptagande av krediter Ställande av säkerhet Bildande av bolag Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant Köp eller försäljning av fast egendom. Andra köp, förvärv eller upplåtelser som inte omfattas av fastställd budget och verksamhetsplan överstigande ett värde av SEK exkl. moms per affärstillfälle.

104 RD 2016/143 Bilaga 6b 3(5) Tillsättande av styrelse i dotterbolag Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. För bolaget bindande beslut i styrelsen kan inte fattas om inte minst åtta ledamöter, varav samtliga ledamöter som nominerats i egenskap av kommunala representanter ska ingå, biträder beslutet. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 6. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till denna avtalsbilaga ska vara upprättade i skrift och undertecknade av samtliga parter. 8. Fullständig reglering Denna bilaga, i kombination med aktieägaravtalet för Utveckling i Dalarna Holding AB, utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som aktieägaravtalet berör. Alla skriftliga eller muntliga åtaganden eller utfästelser som föregått avtalet ersätts av innehållet i detsamma och dess bilagor. 9. Tillämplig lag och tvist Denna bilaga ska i sin helhet tolkas i enlighet med svensk lag. Tvist i anledning av denna bilaga och aktieägaravtalet för Utveckling i Dalarna Holding AB ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna, i andra hand avgöras i Falu Tingsrätt. 10. Avtalstid och uppsägning Denna bilaga träder ikraft dagen för undertecknande och gäller enligt samma villkor som aktieägaravtalet för Utveckling i Dalarna Holding AB,. 11. Vite Vite vid väsentligt brott mot denna avtalsbilaga är en miljon ( ) kronor. 11. Underskrifter Denna avtalsbilaga har upprättats i 15 exemplar, varav parterna har tagit var sin. Avtalsbilagan har upprättats 2016-xx-xx. Datum för undertecknande är 2016-xx-xx. Avesta kommun Borlänge kommun Lars Isacsson Kommunstyrelsens ordförande Jan Bohman Kommunstyrelsens ordförande

105 RD 2016/143 Bilaga 6b 4(5) Gagnefs kommun Falu kommun Irene Homman Kommunstyrelsens ordförande Susanne Norberg Kommunstyrelsens ordförande Hedemora kommun Leksands kommun Ulf Hansson Kommunstyrelsens ordförande Ulrika Liljeberg Kommunstyrelsens ordförande Ludvika kommun Malung-Sälens kommun Leif Pettersson Kommunstyrelsens ordförande Kurt Podgorsky Kommunstyrelsens ordförande Mora kommun Orsa kommun Anna Hed Kommunstyrelsens ordförande Mikael Thalin Kommunstyrelsens ordförande Rättviks kommun Smedjebackens kommun Anette Riesbeck Kommunstyrelsens ordförande Fredrik Rönning Kommunstyrelsens ordförande

106 RD 2016/143 Bilaga 6b 5(5) Säters kommun Vansbro kommun Abbe Ronsten Kommunstyrelsens ordförande Stina Munters Kommunstyrelsens ordförande Älvdalens kommun Peter Egardt Kommunstyrelsens ordförande

107 RD 2016/143 Bilaga 7 Bolagsordning för Visit Dalarna AB 1 Firma Bolagets firma är Visit Dalarna AB. 2 Föremål för bolagets verksamhet Bolaget skall inom nuvarande Dalarnas län utveckla turism- och besöksnäring. 3 Ändamål med verksamheten Visit Dalarna AB ska Säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningar att fortsätta att växa och att utvecklas, Vara den samordnande och ledande kraften för att uppnå de övergripande målsättningarna i Vision och strategi för besöksnäringen i Dalarna. Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte. Bolaget ska följa självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen och lokaliseringsprincipen. 4 Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte i Rättviks kommun, nuvarande Dalarnas län. 5 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst kronor och högst kronor. 6 Aktier I bolaget skall finnas lägst 900 aktier och högst aktier. 7 Styrelse Bolagets styrelse skall väljas av ordinarie årsstämma och skall bestå av minst sju och högst tolv ordinarie ledamöter. Vid ordinarie årsstämma väljs styrelsens ordförande och vice ordförande. Styrelsens mandattid är ett år. Styrelseledamöterna väljs på en årsstämma för en tid intill slutet av nästa årsstämma.

108 2(4) 8 Revisorer Bolaget skall ha en auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorssuppleant med samma mandatperiod som gäller för styrelsen enligt 7 ovan. Revisor och revisorssuppleant utses av årsstämman. 9 Lekmannarevisorer Bolaget skall ha två lekmannarevisorer, med två suppleanter, med samma mandatperiod som gäller för styrelsen enligt 7 ovan. Dessa utses av ägarnas kommunfullmäktige enligt fastställd turordning. 10 Kallelse till stämma Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till aktieägarna skall ske genom brev med posten eller e-post tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 11 Ärenden på Årsstämma Ordinarie årsstämma ska hållas under andra kvartalet. Följande ärenden skall tas upp till behandling: 1. Stämmans öppnande. 2. Val av stämmans ordförande. 3. Upprättande och godkännande av röstlängd. 4. Val av en eller två justerare att jämte ordföranden justera protokollet. 5. Godkännande av dagordning. 6. Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad. 7. Anmälan av kommunfullmäktiges val av styrelse, suppleanter, lekmannarevisorer när så ska ske. 8. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 9. Beslut om: a) fastställande av resultat- och balansräkningen samt koncernresultaträkning och koncernbalansräkningen, b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören.

109 3(4) 10. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorerna och lekmannarevisorerna med suppleanter. 11. I förekommande fall val av styrelsens ordförande och vice ordförande. 12. I förekommande fall val av en auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorssuppleant. 13. Annat ärende som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 14. Övriga ärenden som i behörig ordning hänskjutits till bolagsstämman. 12 Årsstämmans kompetens Årligt fastställande av handlingsprogram med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren. Fastställande av budget för verksamheten Ram för upptagande av krediter Ställande av säkerhet Bildande av bolag Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant Köp eller försäljning av fast egendom. Andra köp, förvärv eller upplåtelser som inte omfattas av fastställd budget och verksamhetsplan överstigande ett värde av SEK exkl. moms per affärstillfälle. Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. 13 Räkenskapsår Kalenderåret är bolagets räkenskapsår. 14 Aktieägares rätt att ta ställning Bolaget skall mellan årsstämmorna bereda aktieägare i Bolaget och i Utveckling i Dalarna Holding AB möjlighet att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas.

110 4(4) 15 Inspektionsrätt Aktieägare i Bolaget och i Utveckling i Dalarna Holding AB har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess. 16 Firmateckning Styrelsen får inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. 17 Likvidation Skulle bolaget träda i likvidation skall dess behållna tillgångar tillfalla ägarna. 18 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av samtliga aktieägare.

111 RD 2016/143 BILAGA 8 1 (5) Ägardirektiv avseende Visit Dalarna AB Detta ägardirektiv avser Visit Dalarna AB, (556xxx-xxxx), nedan kallat Bolaget och har fastställts på årsstämma 2017-xx-xx, xx. 1. Bolaget som en del av de kommunala organisationerna Visit Dalarna AB är helägt av Utveckling i Dalarna Holding AB (556xxx-xxxx), nedan kallat Moderbolaget, vilket i sin tur ägs gemensamt av kommunerna i nuvarande Dalarnas län: Avesta kommun (org nr ) Borlänge kommun (org nr ) Falu kommun (org nr ) Gagnefs kommun (org nr ) Hedemora kommun (org nr ) Leksands kommun (org nr ) Ludvika kommun (org nr ) Malung-Sälens kommun (org nr ) Mora kommun (org nr ) Orsa kommun (org nr ) Rättviks kommun (org nr ) Smedjebackens kommun (org nr ) Säters kommun (org nr ) Vansbro kommun (org nr ) Älvdalens kommun (org nr ) Bolaget är därmed en del av dessa kommuners verksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet beakta detta. Bolagets verksamhet regleras, utöver av lag och av bolagsordningen, av direktiv utfärdade av Moderbolagets ägares kommunfullmäktige eller kommunstyrelse, fastställda av bolagsstämma. 1. Ägares direktivrätt Bolagets styrelse och verkställande direktör har att följa utfärdade direktiv, såvida dessa inte strider mot bolagsordningen, mot tvingande bestämmelser i lag eller annan författning, exempelvis aktiebolagslagen och offentlighets- och sekretesslagen, eller strider mot bolagets intresse. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen. 2. Kommunernas tillsynsplikt Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av Moderbolagets respektive ägares kommunstyrelse. Respektive kommunstyrelse utövar respektive kommuns

112 2 (5) tillsynsplikt över Bolaget i enlighet med vad som anges i varje kommunstyrelses reglemente. Moderbolagets ägares kommunstyrelser har rätt att ta del av Bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera Bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna kommunstyrelserna den information om verksamheten som dessa begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med Bolagets styrelse. Bolaget erinras om att Moderbolagets ägares kommunstyrelser enligt 6 kap. 1 a kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 3. Sekretess Föreligger på grund av lagstadgad sekretess hinder mot att överlämna viss uppgift till ägaren får uppgiften uteslutas. Bolaget ska i så fall uppge att strykning/utelämnande skett. 4. Bolagets verksamhet Föremålet för Bolagets verksamhet anges i bolagsordningen för Bolaget. Bolaget får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget har till uppgift att - Inom Bolagets verksamhetsområde utveckla och stärka varumärket Dalarna. - Bolagets roll förklaras närmare i Beslutsunderlaget, Nya Visit Dalarna (se bilaga). Kommunerna har möjlighet att teckna separata köp av tjänster, utöver vad som nämns i Beslutsunderlaget. 5. Bolagets ändamål Syftet och målsättningen för Bolagets verksamhet är, utöver vad som anges i bolagsordningen, att - Utvecklas till den absolut bästa och mest framgångsrika formen för arbetet med att öka turismen i Dalarna, - I den utsträckning som är motiverad delta i nationellt arbete med utvecklingen av besöksnäringen. Bolaget kan då ingå i olika konstellationer. 6. Fullmäktiges ställningstagande Bolaget ansvarar för att Moderbolagets ägares kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av

113 3 (5) större vikt fattas. Av bolagsordningen framgår att vissa beslut i Bolaget fattas av bolagsstämman. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen kan trots detta vara en sådan fråga som kräver ställningstagande enligt denna punkt. Uppstår tveksamhet huruvida ställningstagande krävs, ska bolaget samråda med respektive kommunstyrelse i Moderbolagets ägarkommuner. 7. Förvaltningsberättelsen Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för kommunstyrelses uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1 a kommunallagen samt till lekmannarevisorns granskning. 8. Granskningsrapporten Bolagets lekmannarevisorer ska årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Om lekmannarevisorerna inom ramen för sin granskning finner brister i de avseenden som anges i första stycket ska lekmannarevisorerna löpande kommunicera sina iakttagelser med Moderbolagets ägares respektive kommunstyrelse. 9. Ekonomiska mål Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte. Överskott återinvesteras i verksamheten. 10. Finansiering Kommunerna bidrar till Bolagets verksamhet genom sin verksamhetsersättning enligt avtal. 11. Information och ägardialog Ägarna av Moderbolaget ska fortlöpande hållas informerade av Bolaget om dess verksamhet. Bolaget ska initiera möten med kommunerna om omständigheterna så påkallar. Bolaget ska utarbeta relevanta beslutsunderlag då länsgemensamma turist- och destinationsutvecklingsfrågor behandlas i Moderbolaget eller i behöriga organ hos Moder-

114 4 (5) bolagets ägare. Bolaget ska till Moderbolagets ägares respektive kommunstyrelse redovisa Bolagets ställning och resultat per den 31/5 och 31/8. Bolaget ska därvid uppmärksamma ägarkommunerna på viktigare omständigheter och förändringar som kan inverka på Bolagets verksamhet. Kommunstyrelserna ska utan dröjsmål få del av - protokoll från bolagsstämma - protokoll från styrelsesammanträde - bolagets årsredovisning med revisionsberättelse och granskningsrapport från lekmannarevisor. Bolagets styrelse, VD och andra nyckelpersoner i Bolaget ska delta vid möte med företrädare för kommunen minst en gång per år (ägardialog). 12. Beslut i styrelsen För bolaget bindande beslut i styrelsen kan inte fattas om inte minst åtta ledamöter, varav samtliga ledamöter som representerar kommunerna ska ingå, biträder beslutet. 13. Budget och verksamhetsplan Bolaget ska årligen fastställa verksamhetsplan med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren och budget för nästkommande räkenskapsår. Detta sker vid extrastämma före november månads utgång. Bolagets styrelse ska utarbeta policies rörande representation, upphandling, hållbarhet och personal. 14. Koncernredovisning och budget Bolaget ska till Moderbolaget lämna de uppgifter som av Moderbolaget bedöms nödvändiga för upprättande av årsredovisning och delårsrapport enligt lag (1997:614) om kommunal redovisning. Bolaget ska till Moderbolaget lämna de uppgifter som av Moderbolaget bedöms nödvändiga för upprättande av Moderbolagets budget. 15. Taxa för utbekommande av allmänna handlingar Bolaget ska tillämpa den för Rättviks kommun vid var tid gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar.

115 5 (5) 16. Arkivreglemente Rättviks kommuns arkivreglemente ska tillämpas i bolaget. Arkivmyndighet är kommunstyrelsen i Rättviks kommun. 17. Årsstämma Bolaget ska årligen under andra kvartalet hålla bolagsstämma/årsstämma. Av bolagsordningen framgår hur kallelse till bolagsstämma ska ske. Samma information ska inom samma tid tillställas Moderbolagets ägare för möjliggörande av publicering på kommunernas hemsida.

116 RD 2016/143 Bilaga 9 Grundavtal Genom Visit Dalarna AB samarbetar Älvdalen, Malung-Sälen, Orsa, Mora, Rättvik, Leksand, Falun, Borlänge, Gagnef, Vansbro, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Hedemora och Avesta kommuner tillsammans med näringslivet för att främja en ökning av besöksnäringen i Dalarna enligt bifogade beslutsunderlag Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna Den uttryckta ambitionsnivån för den nya organisationen är att den ska vara, den ledande turismorganisationen i Skandinavien. Med Dalarnas vision och strategi och det syftet med som grund, så har ett antal mål för verksamheten tagits fram. Nya Visit Dalarna ska: säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas utvecklas till den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka turismen i Dalarna vara den samordnande och ledande kraften för att uppnå de övergripande målsättningarna i vår Vision och Strategi för besöksnäringen Som grund för samarbetet ligger bolagets strategidokument, långsiktiga målsättning och årliga verksamhetsplaner samt kommunernas tillväxt- och utvecklingsprogram. Mellan kommunstyrelsen i Kommun, nedan kommunen och Visit Dalarna AB ( ), nedan bolaget, träffas följande avtal. 1 Uppdrag Bolagets uppdrag framgår av rapport och beslutsunderlag Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna Bolagets roll Bolaget skall, inom ramen för bolagets uppdrag, sälja kommunen som besöksmål till turister och besökare. Bolaget skall verka för ett ökat samarbete mellan logiföretag, restauranger, transportföretag, lokaluthyrare, aktivitetsbolag, sevärdheter och besöksmål m fl. Bolaget skall utveckla lokala verksamhetsplaner för respektive kommuns utveckling inom besöksnäringen. Därigenom stärks regionens totala utbud och konkurrenskraft som destination för besöksnäringen. Verksamheten skall drivas utifrån ett kundperspektiv till nytta för ägarna, besöksnäringen samt därefter för övriga företag, myndigheter och organisationer i kommunen. 3 Ersättning Kommunen erlägger ett engångsbelopp om kr exkl moms som grundinvestering för bolagets strukturförändring. Summan är ett engångsbelopp som faktureras och erläggs under första kvartalet Som ersättning för ovanstående uppdrag erhåller bolaget kr exkl moms per år för 2017 och Ersättningen faktureras kvartalsvis i förskott med en fjärdedel per tillfälle. Betalningstid 30 dagar.

117 RD 2016/143 Bilaga 9 Under det två första åren har bolaget och/eller kommunen efter överenskommelse rätt att omforma turistbyråfunktionen i kommunen och därmed också ersättningen för densamma. Denna förändring av turistbyråfunktionen får inte förändra förutsättningen för bolaget att genomföra sitt uppdrag och särskilda åtaganden. Från och med 2019 skall en ny finansieringsmodell gälla för kommunernas finansiering. Förslag till ny finansieringsmodell skall presenteras under Q och beslutas av respektive avtalspart senast Q Modellen skall baseras på a) omfattning av lokal turistbyrå-verksamhet och b) en övrig fördelning av ersättning för gemensamma kostnader som beräknas på en indexfördelning mellan kommunens antal innevånare och turistekonomiska omsättning enligt TEM-modellen samt c) behov av särskild destinationsutveckling. Vidare skall utarbetas ett kostnadstak eller en avgiftsmodell för att vissa kommuner med mycket stor besöksnäring inte ska drabbas av orimliga avgifter. Har överenskommelse om ny finansierings modell inte träffats upphör avtalet att gälla den 31/ Avtalstid Detta avtal gäller from tom Om avtalet inte sägs upp skriftligt senast 6 månader före avtalstidens utgång är avtalet förlängt med tre år med samma uppsägningstid. 5 Uppföljning och utvärdering Uppföljning av bolagets verksamhet och åtagande gentemot kommunen görs årligen på bolagsstämman, vid styrelsemöten, vid upprättande och genomförande av den årliga verksamhetsplanen samt vid de föredragningar och möten som sker med kommunstyrelsens företrädare. Detta avtal är upprättat i två exemplar varav parterna erhållit var sitt. Motsvarande och i möjligaste mån likalydande avtal har träffats med övriga kommuner i samarbetet. Dalarna Kommunalråd Ordförande Visit Dalarna AB Kommundirektör

118 RD 2016/143 Bilaga 9 För kommunstyrelsen i kommun

119 RD 2016/143 Bilaga 10a SAMVERKANSAVTAL Mellan Visit Dalarna AB, (nedan VDAB) och Dalarnas Besöksnärings Ekonomiska Förening, ORG NR (nedan DBEF) har följande avtal träffats. 1 Bakgrund och syfte Visit Dalarna AB har enligt sin bolagsordning till syfte att utveckla besöksnäringen i Dalarna. Inom ramen för det vill bolaget säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningarna att växa och utvecklas. Närmare om VDAB s uppdrag och målsättningar finns att läsa om i bilagt beslutsunderlag Nya Visit Dalarna, Bilaga 1. Aktörerna i besöksnäringen har av ekonomiska, kommersiella och organisatoriska skäl beslutat att bilda en ekonomisk förening med syfte att utveckla och stärka besöksnäringen både för sin och sina medlemmars kommersiella intressen som för Dalarna i sin helhet. För att kunna leva upp till bolagets målsättningar och verksamhetsmål är det en förutsättning att det finns ett starkt och väl fungerande samarbete med de privata aktörerna inom besöksnäringen och de som berörs av besöksnäringen. Verksamheten måste därför drivas i samverkan mellan alla parter i besöksnäringen och med förståelse för de privata aktörernas förutsättningar. Tillsammans med Visit Dalarnas ledning bildar DBEF Besöksnäringsforum där utvalda medlemmar deltar beroende på ämne och kompetens i den taktiska processen för bolagets utvecklingsarbete. Detta avtal syftar till att fastställa de ramarna för ett sådant samarbete mellan VDAB och besöksnäringens aktörer och blir därmed grunden för den plattform där bolaget och besöksnäringen genom sin ekonomiska föreningen tillsammans utvecklar besöksnäringen i Dalarna. Styrelsen i Visit Dalarna skall bestå av 12 platser. Möjlighet finns att använda upp till sex platser, inklusive ordförande, till företrädare som har för besöksnäringsbranschen viktig kompetens. Dessa ska i så fall ha mandat att tala för branschen. Styrelse i Visit Dalarna AB utses av årsstämman. * *utdrag ur 1.1-Styrelse från Aktieägaravtal Utveckling i Dalarna Holding AB, Bilaga Visit Dalarna 1(4)

120 RD 2016/143 Bilaga 10a 2 Omfattning av uppdrag och tjänster Genom detta avtal har DBEF och dess vid var tid enskilda medlemmar rätt att nyttja och erhålla de tjänster mm som anges i detta avtal. Icke medlem har inte automatiskt rätt till bolagets tjänster utan att erlägga särskild avgift för varje tjänst. Det omfattar: - Genom delaktighet i grupperingar för produktutveckling, nationella och internationella marknader, marknads- PR- och strategiutveckling enligt nedan, påverka utvecklingen varumärket Dalarna och besöksnäringens strategier och målsättningar. - Tillgång till digital informations- och försäljningsplattform för Dalarna. - Månatligt nyhetsbrev avs löpande information om utveckling, statistisk trender och allmän branschutveckling - Möjlighet att delta i arrangerade kunskaps och inspirationsträffar med föreläsningar, workshops och utbildningar mm - Representanter i marknadsgrupperna för respektive marknad - Representanter i tematiska utvecklingsprojekt och övrig produktutveckling - Möjlighet att delta i olika marknadsföringskampanjer - Ta fram lokala strategier för besöksnäringen - Tillhandahålla lokal samordnare med utpekat ansvarsområde - Tillgång till bokningsportal under avtalstiden avseende boende, aktiviteter, entrébiljetter, paketupplägg mm som lämpar sig för försäljning via bokningsportalen. Särskilt avtal träffas beträffande nyttjande av bokningsportalen vad gäller rättigheter, skyldigheter, standard- och kvalitetskrav mm. Tillgången till portalen ingår i ersättningen enligt detta avtal. För nyttjandet utgår sedan en försäljningsprovision till VDAB enligt särskilt avtal, se bilaga - Skapa förutsättningar för besöksnäringens verksamhetsutveckling i form av infrastruktur, företagsutveckling mm För gemensamma kampanjer och liknande särskilda projekt träffas separat avtal både vad gäller omfattning och ersättning. 3 Ersättning och betalningsvillkor För att finansiera Bolagets verksamhet avseende samverkan med DBEF och de tjänster VDAB tillhandahåller till DBEF och dess medlemmar erlägger DBEF en årlig avgift. DBEF s årliga avgift beräknas utifrån bla antalet medlemmar, medlemmarnas omsättning, utnyttjade tjänster mm enligt bifogad bilaga (marknadsavgift), se Bilaga 2. Avgiften fastställs av DBEF:s årsmöte. Avgiften kan dock aldrig understiga 90% av medlemmarnas årliga marknadsavgift såsom fastställd i Bilaga 2. Upplysningsvis kan 2017 års ersättning bedömas vara ca kr. Slutlig beräkning och fastställande av avgifter sker dock enligt Bilaga 2. Vid inträde av ny medlem skall avgift betalas för denne beräknat på årsbasis från och med den dag som medlemmen beviljades inträde i föreningen. Så snart en ny medlem blir upptagen i föreningen skall detta meddelas VDAB Alla priser är angivna exklusive mervärdesskatt. För det fall att mervärdesskatt skall utgå tillkommer sådan med tillämplig procentsats. 2(4)

121 RD 2016/143 Bilaga 10a Vid särskilda uppdrag/projekt fastställs ersättning enligt separat avtal. Vid sådana projekt skall vardera part stå för sina egna kostnader, dvs arvode utgår endast för faktiskt arbete och övriga kostnader hanteras som utlägg som bekostas av respektive deltagande part. 4 Kommunala principer Upplysningsvis för undvikande av oklarheter är VDAB s verksamhet lydande under vissa kommunalrättsliga offentliga principer, bla offentlighetsprincipen, självkostnadsprincipen, lokaliseringsprincipen och likställighetsprincipen. 5 Avstämning mm En gång per år skall styrelsen i VDAB sammanträffa med styrelsen för DBEF för avstämning av verksamheten enligt avtalet, genomgång av framtida strategier och utvärdering av parternas samarbete. 6 Övriga villkor En förutsättning för detta avtal är att samtliga näringsidkare i Dalarna vars verksamhet påverkas av besöksnäringen har rätt att vara med i DBEF. Stadgarna får inte utesluta eller vägra någon medlemskap utan saklig och objektiv grund som medför att medlemmen inte kan antas uppfylla föreningens stadgar. DBEF skall tillhandahålla aktuella medlemsförteckningar och årligen informera VDAB om utträde och inträde av medlemmar. 7 Ansvar Part ansvarar inte i något fall för indirekta skador såsom utebliven vinst, produktionsbortfall och likande kostnader eller förluster. VDAB ansvarar ej för DBEF eller dess medlemmars förlust av data. 8 Immateriella rättigheter Visit Dalarna AB, DBEF samt samtliga DBEF s medlemmar äger enskilt rätten till alla sina respektive immateriella tillgångar såsom varumärken, loggor mm. Inget i detta avtal ger någondera part någon äganderätt eller nyttjanderätt till någon annans immateriella tillgång utöver vad som framgår av detta avtal. Resultaten av samarbeten och projekt enligt detta avtal, exempelvis tryckmaterial, samägs mellan de parter, VDAB, DBEF, och/eller respektive medlem som deltagit och bidragit till resultatet. Ingen part får dock använda resultaten för egen användning utan i förhand givet skriftligt samtycke från samtliga parter. För att undvika missförstånd, varje parts respektive immateriella tillgång som är del av resultat tillhör fortfarande den parten. Endast det nya framställda resultatet, ex vis broschyr, samägs av de producerande parterna. Detta avtal ger heller inte någon part automatisk rätt att använda någon annan parts varumärke eller liknande utan föregående skriftligt tillstånd. 9 Överlåtelse av avtalet. Ingen part får utan den andres skriftliga medgivande helt eller delvis överlåta sina rättigheter respektive skyldigheter enligt detta avtal. 3(4)

122 RD 2016/143 Bilaga 10a 10 Meddelanden Meddelanden enligt detta Avtal skall ske genom e-post till av parterna angiven-postadress. 11 Sekretess Part förbinder sig att inte för tredjeman avslöja konfidentiell information vilken parterna erhåller med anledning av detta avtal. Med konfidentiell information avses i detta avtal varje upplysning teknisk, kommersiell eller av annan art - oavsett om upplysningen dokumenterats eller icke, med undantag för a. upplysning, som är allmänt känd eller kommer till allmän kännedom på annat sätt än genom brott från Parts sida mot innehållet i detta avtal; b.upplysning, som Part kan visa att han redan kände till innan han mottog den från annan Part; c.upplysning, som Part konsulten mottagit eller kommer att mottaga från tredje man utan att vara bunden av sekretessplikt i förhållande till denne. d. upplysningar som Bolaget måste lämna med anledning av offentlighetsprincipens tillämpning på Bolagets verksamhet. 12 Avtalstid och uppsägning Detta avtal gäller från till och med Därefter förlängs avtalet automatiskt med ytterligare 3 år åt gången om avtalet inte skriftligen sägs upp minst 9 månader före avtalstiden utgång. 13 Förtida upphörande Vid väsentlig förändring av förutsättningarna för detta avtal har part rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande. 14 Avtalsbrott mm Vid väsentligt avtalsbrott eller upprepade avtalsbrott som ej rättas efter anmodan har part rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande. 15 Tvistlösning Tvist i anledning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol med tillämpning av svensk lag. 16 Avslutning Detta avtal har upprättats i två originalexemplar där parterna erhållit varsitt. den / 2016 Visit Dalarna AB Dalarnas Besöksnärings ekonomiska förening 4(4)

123 Bilaga 10b Medlemsinsatser och årliga Marknadsavgifter, Dalarnas Besöksnäring ek. för. Typ av företag Omsättning kronor exkl moms Företag med besöksnäringen som huvudnäring, hotell, camping, stuganläggningar, aktivitetsbolag, restauranger, nöjesparker, liftanläggningar och övriga evenemang, aktiviteter och reseanledningar till Dalarna 2 Företag med besöksnäringen som komplementnäring, detaljhandel, butiker, livsmedel, transportföretag, konsthantverkare, mfl. 3 Supporters till besöksnäring, banker, försäkringsbolag, mäklare, industriföretag, bilhandlare, verkstäder, grossister, energiföretag, reklam och media, fastighetsbolag och liknande tjänsteföretag 4 Föreningar, alla typer av föreningar (föreningar med anställda och omsättning över 1 miljon går i kat 3) 5 Stugägare, privatpersoner som hyr ut logi (pengarna tas från provision) Info Minsta årliga marknadsavgift i kategori 1-3 bör vara 900 kr. pga adm kostnader. Föreningar höjning till minst 400 kr Föreningar med anställda och omsättning över 1 miljon går i kat 3. Tabell skall indexhöjas årligen. % satsen betäms årligen i oktober månads KPI till 50% och AKI till 50 % Medlemsinsats 1000 kr för företag och 200 kr för föreningar (Samma som tidigare)

124 SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Förbundskansliet Handläggare / direkttelefon Mats Jansson/ Avesta kommunfullmäktige Fag ersta kommunfullmäktige Hedemora kommunfullmäktige Norbergs kommunfullmäktige Fastställelse av taxor och avgifter inom Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds verksamhetsområde Enligt förbundsordningen för Södra Dalarnas Rädd ningstjänstförbund (SDR) utövar SDR tillsyn enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Uppdraget att bedriva tillsyn omfattar sedan 2011 även lag (2010:1011) om brandfarliga och explo siva varor. Enligt förbundsordningen 14 ansvarar förbu ndsdirektionen för beslut om taxor och avgifter inom förbundets verksamhetsområde. Såd ant beslut har årligen fattats av förbund sdirektionen sedan SDR bildades Denna ordni ng har varit vanligt förekommand e bland kommunalförbund i landet. Sveriges kommuner och Landsting har under året uppmärksammat en dom i högsta förvaltningsdomstolen (HFD ) där det fastställs att kommunalförbund ej kan fastställa kommunala taxor och avgifter. Dessa avgifter ska enligt domen fastställas av respektive kommuns kommunfullmäktige. Mot bakgrund av detta skickas förbund sdirektionens förslag till taxor och avgifter till SDR:s medlemskommuner för fastställ else. Förslag till beslut: Förbundsdirektionens försl ag till taxor och avgifter för 2017 fastställs. Postadress Axel Johnssons väg AVESTA Telefon Fax E-post SDR@avesta.se

125 Sammanträdesprotokoll I d. Of::.vh..1MA KO v1mun Komm1JnstvrelserSida lnk p nr Direktionen Plats och tid Beslutande Riiddningsstationcn Norberg kl J.4,QQ Teemu Sulin (V) Fagersta, ord förande Bengt Lindgren (S) Fagersta Lars Levahn (S) Avesta Anita Tärneborg (S) Avesta Maarit Hessling (M) Avesta Anna Eling (L) Hedemora ersättare för Erik Nilses (M) Hedemora Erica Drugge (C) Hedemora cr:ättare för Göran Hoffman (S) Hedemora Lars Gustavsson (PNF) Norberg ersättare fö r Olle Rahm (Sl Norberg Pratima Åslund (V) Norberg Övriga deltagande Mats Jansson, räddningschef [ngeborg Forsberg, sekreterare Tova Eldstål (S) Avesta Pirkko Heikkinen (V) fagersta Utses att justera Justeringens plats och tid Pratima Aslund Förbundets kansli Underskrifter Sekreterare ~ -~,.,, ' 1 :r-~ : ' ' Ordförande ) ;;> /.., '"1/// /, <'/~~~-- ~~ :_; ~~~;,.d, / / '7, / 'j '.',,,:,/ Justerande. t _ Paragrafer 28-4-t Sammanträde Datum ANSLAG Direktionen Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Anslags uppsättande Protokollets förvaring Förbundets kansli Avesta Anslags nedtagande Ingeborg Forsberg,I

126 Sammanträdesprotokoll Sida 6 Direktionen Prislista 2017 Mats Jansson föredrar förslag till prislista för externa tjänster Prislistan har omarbetats och en översyn av taxorna har gjnt1s. Prislistan har uppräknats m<:"!d 3 % på personalrelaterade tjiinster och 2 % på övriga tjänster. Efter arbetsutskottets sammanträde den 13 september har en komplettering skett på sid 6 i prislistan gällande brandlarm och automatiska släckanordningar samt scrvi cdarm. Förbundets taxor och avgifter ska fastst~illas av medlcmskonm1uncmas fu llmäk.iigc. Bai:!dni11g Arbetsutskottets protoko ll 20 l * 2-J. Beslut Prislista för externa tjänster 2017 godkänns enligt förslag Uppdrag ges åt Mats Jansson att skriva en ingress med beskrivning av prislistans uppräkning. Prislista för externa tjänster samt tillhörande ingress överlämnas till medlcrnskommuncrna för foststäl l clsc. JUSTERINGSMÄNNENS SIGN I..,.,,, ( \... UTDRAG SKICKAT TILL Kommunkansli Avesta Kommunkansli Hed emora Kommunkansli Norberg Kommunkansli Fagersta

127 PRISLISTA FÖR ETERNA TJÄNSTER Gällande from Antagen av direktionen ALLMÄNT På samtliga priser tillkommer lagstadgad mervärdeskatt, för närvarande 25 %, där inget annat anges. Vid timpris debiteras minst en (1) timme, därefter påbörjad halvtimme som hel halvtimme. Räddningstjänstens fordon, material/utrustning etc hyrs normalt endast ut i samband med räddningsinsatser och i mån av tillgång. Skadad materiel ska ersättas av kund. PERSONAL Brandingenjör Insatsledare Styrkeledare Brandman Vardag :-/tim 800:-/tim 800:-/tim 620:-/tim Övrig tid 1185:-/tim 1000:-/tim 1000:-/tim 780:-/tim Vardag :-/tim 720:-/tim 720:-/tim 1220:-/tim 970:-/tim Övrig tid 1380:-/tim 880:-/tim 880:-/tim 1380:-/tim 1130:-/tim FORDON Tunga fordon ( > 3,5 ton ) inkl chaufför Lätta fordon ( < 3,5 ton) inkl chaufför Specialfordon inkl chaufför Bandvagn inkl chaufför Båtar inkl chaufför MATERIAL/UTRUSTNING {Hyrs normalt endast ut i samband med räddningsinsats.) PUMPAR Pump med kapacitet< 500 liter/min Pump med kapacitet> 500 liter/min Dränkbar pump (endast små, endast för inomhusbruk) SLANG Hyra oavsett dimension Långtidsuthyrning 150:-/tim 325:-/tim 110:-/tim 60:-/längd/dag 230:-/längd/vecka BRANDARMATUR Strålrör Strålrör, långtidsuthyrning 60:-/dygn 230:-/vecka Gren rör Grenrör, långtidsuthyrning 60:-/dygn 230:-/vecka Övergångslock Övergångslock, långtidsuthyrning 60:-/dygn 230:-/vecka 1

128 PRISLISTA FÖR ETERNA TJÄNSTER Gä llande from Antagen av direktionen Brandposthuvud Brandposthuvud, långtidsuthyrn ing 60:-/dygn 230:-/vecka ÖVRIG MATERIAL/UTRUSTNING Självresande vattenbassäng (3-5 m3 ) Självresande vattenbassäng (3-5 m 3 ), långtidsuthyra Länsar Länsar, långtidsuthyrning Länsar, absorberande 60:-/dygn 230:-/vecka 60:-/dygn/längd 230:-/vecka/längd Dagspris ANDNINGSSKYDD 5-årsservice av and ningsventil och regulator (personalkostnad+ frakt+ dagspris) Service t ryckluftsapparat, komplett (personalkostnad+ frakt + dagspris) Service andningsventil (personalkostnad+ frakt+ dagspris) Service regulator (personalkostnad+ frakt + dagspris) Revisionsbesiktning (personalkostnad +frakt+ dagspris) Rengöring och återställning av tryckluftsapparat Rengöring och återställning av mask och andningsventil Reservdelar Dagspris Dagspris Dagspris Dagspris Dagspris 370:185:Dagspris UTHYRNING Komplett andningsluftspaket, 1-4 dygn Komplett andningsluftspaket, 5 - dygn Helskyddsdräkt (personalkostnad tillkommer) Provning av helskyddsdräkt 220:-/dygn 150:-/dygn 1 380:-/tillfälle 360:-/ provning FYLLNING AV LUFTIUBER < 20 liter > 20 liter 70:-/ paket 210:-/paket LOKALHYROR (tillkomme r ingen moms) Lektionssal, Avesta, 30 personer Lektionssal, Horndal, 20 personer Lektionssal, Fagersta, 20 personer 110:-/tim 110:-/tim 110:-/tim ÖVNINGSOMRÅDEN (Avesta och Fagersta) Varm rökövning inkl förbrukningsmaterial (inst ruktör ingår ej) Övrigt nyttjande av övningsområdena 1 200:-/tillfälle 235:-/tim 2

129 PRISLISTA FÖR ETERNA TJÄNSTER Gällande from Antagen av direktionen GRAVERING AV SKYLTAR Skylt< 50 x 150, 3 textrader Skylt> 50 x 150, 3 textrader Klistrad baksida (tillkommer) Kantlist 60:-/skylt Enligt ök 5:-/skylt 5:-/cm KOPIERING (Offentliga handlingar) Papperskopia A4 och A3, 1-14 kopior 15:e kopian Varje sida därefter Gratis 40:- 2:-/st HYRA AV BRANDSLÄCKARE Pulversläckare exkl omladdning Skumsläckare exkl omladdning Kolsyresläckare exkl omladdning 130:-/dygn/st 130:-/dygn/st 130:-/dygn/st ÖVRIGA VAROR OCH TJÄNSTER Tvättning, provtryckning, torkning av slang 135:-/längd Lagning av slang 120:-/vulk Tvätt av utryckningskläder inkl impregnering 150:-/plagg Sorbtionsmedel Dagspris Skumvätska "Detergent" Dagspris Gångbandstest 330:-/test Rökalstrare inkl vätska 330:-/gång Antennplatser i räddningstjänstens radiomaster Begär offert Fört ex utbildning, övriga arbeten, offertförfrågningar, uthyrning av material, oförutsedda installations kostnader samt förbrukningsmaterial äger räddningschefen rätt att bestämma avgiften bl a med hänsyn till material och personalkostnader. 3

130 PRISLISTA FÖR ETERNA TJÄNSTER Gällande from Antagen av direktionen UTRYMNINGSPLANER Original Al (1:a på varje våning) Revision Al {befintlig SDR-plan, AutoCad) Kopia Al (samma våningsplan) 3 700:1 500:1300:- Original A2 (1:a på varje våning) Revision A2 (befint lig SDR-plan, AutoCad) Kopia A2 (samma våningsplan) 3 200:1 300:1100:- Original A3 (1:a på varje våning) Revision A3 (befintlig SDR-plan, AutoCad) Kopia A3 (samma våningsplan) 2 600:1100:900:- Original A4 (1:a på varje våning) Revision A4 (befintlig SDR-plan, AutoCad) Kopia A4 (samma våningsplan) 2 100:900:700:- lnplastning av utrymningsplan A3/A4 Bakstycke til l inplastad utrymningsplan för montage (endast A3) 50:-/40:120:-/st Ram Ram Ram Ram 460:-/st 360:-/st 260:-/st 200:-/st till ti ll till till utrymningsplan Al utrymningsplan A2 utrymningsplan A3 utrymningsplan A4 för montage för montage för montage för montage Montering av utrymningsplaner Projektering/besök på plats 100:-/st 800:-/tim BRANDSKYDDSBESKRIVNINGSPLANER Original A3 (per våningsplan) Original A4 (per våningsplan) 1 500:-/st 1200:-/st I SAMBAND MED FRAMTAGANDE AV UTRYMNINGSPLANER A3 (per våningsplan) A4 (per våningsplan) 700:-/st 600:-/st 4

131 PRISLISTA FÖR ETERNA TJÄNSTER Gällande from Antagen av direktionen UTBILDNINGAR (medlemskommuner och avta lskunder) Vardag Heta Arbeten Grundläggande brandskydd (GBU, självbrandskydd) Max 20 st deltagare, 3,5 tim teori och praktik Grundläggande brandskydd, enstaka personer 3,5 tim teori och praktik (minst 5 personer för utbildning) SBA, medlemkommuner (steg 1), halvdag Vägvisare (insatspersonal, rökdykning), halvdag ATE-explosionsrisk, halvdag Brandskyddsutbildning-elrisker, halvdag Utrymningsledare, halvdag HLR (Basal vuxen), ca 2-2,5 tim HLR (Barn), ca 2-2,5 tim D-HLR (Hjärtstartare), halvdag Första Hjälpen (LABC alt LABCDE), ca 2 tim Utrymningsövningar, max 2 tim Brandpraktik (släckare, docka, matfett) max 20 st deltagare Brandinformation, max 1 tim Övriga utbildningar (skräddarsydda, special mm) 3 200:-/pers 6 150:-/tillfälle och grupp 700:-/person 875:-/person 1 910:-/person 900:-/person 900:-/person 1100:-/person 560:-/person 560:-/person 900:-/person 500:-/person 1 900:-/tillfälle 2 160:-/tillfälle 1 600:-/tillfälle Kontakta SDR för offert RABATTER VID BESTÄLLNING AV FLERA UTBILDNINGSTILLFÄLLEN 1 tillfälle 2-4 tillfällen 5-9 tillfällen 10 eller flera tillfällen Ingen rabatt -5% -10% - 15 % Vi utbildar i samarbete med Brandskyddsföreningen inom det mesta, för mer information kontakta SDR. Exempel på utbildningar: Heta Arbeten Anläggningsskötare - automatiska brand/arm Brandfarlig vara - mindre omfattning Brandskyddsutbildningar Brandsäkert hem Egensotning och brandrisker Hem och Fritid Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Brandskyddsansvarig Hotell Första Hjälpen HLR, Barn-HLR, D-HLR Anlagd brand - Upp i rök Mm Se även: 5

132 PRISLISTA FÖR ETERNA TJÄNSTER Gällande from Antagen av direktionen BRANDLARM OCH AUTOMATISKA SLÄCKANORDNINGAR (tillkommer ingen moms) Anslutningsavgift Platsbesök inkl orientering mm Utökat larmbesked från larmsändare (kod) ex SIA (endast vid anslutning) 1 520:900:900:- Årlig avgift vid direkt anslutning av brandlarm till SDR I den årliga avgiften ingår exempelvis hantering av nycklar, urformande av larmplan och genomförande av utryckning enligt denna, återställning av larm mm. - Grundavgift inkl två larm besked (kod) varav ett är återställning - Avgift per ytterligare larm besked (kod) 1 345:560:- Årlig avgift vid brandlarm anslutet till SOS Alarm AB I den årliga avgiften ingår exempelvis hantering av nycklar, utformande av larmplan och genomförande av utryckning enlig denna, återställning av larm mm Om en utryckning sker till en automatisk larmanläggning och larmet förorsakats av felaktigheter i anläggningen, felaktig hantering eller bristande underhåll är innehavaren av anläggning skyldig till Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund utge ersättning för de åtgärder som räddningstjänsten efter egen bedömning vidtar för återställande av anläggningens funktion. Avgift som debiteras normalt: 900: :-* SERVICELARM (Inbrott, drift, hiss mm) Anslutningsavgift Platsbesök inklusive orientering för räddningstjänstpersonal Utökat larm besked från larmsändare (kod) ex SIA** (Endast vid anslutning) Tidstyrning av inbrottslarm. (Endast vid anslutning) 1520:900:900:550:- Årlig avgift - Grundavgift inkl två larmbesked (kod) varav ett är återställning -Avgift per ytterligare larmbesked (kod) Avgift per utryckning 1345:560:1450:-* * Avgiften höjs med 100 % vid upprepad onödig inställelse till samma objekt inom 24 tim. Vid fler än två onödiga inställelser inom samma dygn tas den förhöjda avgiften ut även för utryckning nr 3, 4 osv. * Om upprepat larm avser annan /ormkaraktär tex om ett brand/arm efterföljs av ett inbrotts/arm tas ej förhöjd avgift ut. * Om utryckning tar länge tid än en timme debiteras 690:- per påbörjad halvtimme. ** Vid utökning från brand/arm även till inbrotts/arm med utökat /ormbesked (SIA} debiteras en halverad avgift för "utökat /ormbesked från tarmsändare" enligt prislista. 6

133 PRISLIST A FÖR ETERNA TJÄNSTER Gällande from Antagen av direktionen MÅNADSPROV AUTOMATISKA BRANDLARM I Månadsprovning I 5 975:-/år och enhet TILLSYNE- OCH BESIKTNINGSAVGIFTER MM (tillkommer ingen moms) Tillsyne- och besiktningstaxor LSO (Lag om skydd mot olyckor) och LBE (Lag om brandfarliga och explosiva varor) Til/synetaxan består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen ska täcka kostnaden för bokning, förberedelser, restid, registrering, utskick, ev redovisning till politiker och Länsstyrelse. Den rörliga delen ska täcka kostnader för den faktiska tid som tillbringas på objektet samt för den tid det tar att skriva protokoll/tjänsteanteckning. Tillsynetaxa, fast del 2 000:- Tillsynetaxa, rörlig del 800:-/tim Tillståndstaxa LBE (Lag om brandfarliga och explosiva varor) Tillsynetaxan består av en fast och ev. en rörlig del. Den fasta delen ska täcka kostnaden för diariehantering, handläggning, restid, registrering, utskick, ev redovisning till politiker och Länsstyrelse. Den rörliga delen ska täcka kostnader för den faktiska tid som tillbringas på objektet samt för den tid det tar att skriva protokoll/tillståndsbevis. TILLSTÅND BRANDFARLIG VARA (FAST DEL) Nytt tillstånd Förnyat/tillägg Anläggning för förvaring/hantering i cistern 1 cistern 3 745: :- 2 eller flera cisterner 4 965: :- Förvaring i lösa behållare 2 600: :- Hantering brandfarlig vara vid lackeringsanläggning 3 745: :- Gasolhantering mindre (tex skola, restaurang, pizzeria) 1150:- 1150:- Förändring av tillstånd 1 380:- Ny tillståndshavare 1550:- Avslag 1150:- 7

134 PRISLISTA FÖR ETERNA TJÄNSTER Gällande from Antagen av direktionen TILLSTÅND EPLOSIV VARA (FAST DEL) Fyrverkeriförsäljning 3 675:- Explosiv vara, minde omfattning(< 60 kg) 3 675:- Explosiv vara, större omfattning(> 61 kg) 5 280:- Godkännande av föreståndare 1550: : : :- 1150:- Rörlig del 800:-/tim 800:-/tim 8

135 ~ HF.DEJVIORA ~ KOMMUN Omsorgsnämnden Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(19) Sammanträdesdatum HEDEMORA KOMMUN Komm unstvrelsen lnk Dnr.. K.99ko/.-Jf?:... 7fl Förändring av skatteberäkning för avgifter inom vårdoch omsorg Från I januari 2017 kommer ny hantering av skatte- och avgiftssatser inom vård- och omsorgs ärendel1anteringssystem Procapita att gälla. Kommunen behöver ta ställning cill vilken avgiftssats för beräkning av kyrkoavgift som ska hanteras vid den preliminära skatteberäkningen som görs i Procapita. Det kommer inte att vara möjligt att maskinellt kunna hämta uppgifter om vilken församling en person tillhör. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 12 oktober20l 6. Avgiftshandläggare Lena Engström lämnar muntlig information. Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden ställer sig bakom vård- och omsorgsförvaltningens förslag att Hedemora- Garpenbergs och Husby församling ska ha samma avgiftssats med 1,3 3 procent från och med den I januari 2017 och föreslår Kommunfullmäktig~ att ställa sig bakom den angivna avgiftssatsen. Utdrag till Kommunfullmäktige '"""Wl,I d ) I i,\\ l UtdragsbesMl<ande

136 få] HEDEMORA \~KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE Sic:la 1(2) Lena Engström, rena, engstrom@hedemora.se 1. Förändringar i skatteberäkning för avgifter inom vård och omsorg Sammanfattning Från den l januari 2017 kommer ny hantering av skatte- och av giftssatser inom Vård- och omsorgs ärendehanteringssystem "Procapita~' att gälla. Kommunen behöver ta ställning till vilken avgiftssats för beräkning av kyrkoavgift som ska hanteras vid den preliminära skatteberäkning som görs i Procapita. Det kommer inte vara möjligt att maskinellt kunna hämta uppgifter om vilken församling en person tillhör. Förslag är att välja den avgiftssats som större delen av förvaltningens kunder redan har i dag, 1,33 procent. Ärendebeskrivning Från den l januari 2017 kommer en ny hantering av skatte- och avgifusatser inom vård och omsorgs ärendehanteringssystem "Procapita" att gälla. Vid skatteberäkning har den enskildes församlingstil1hörighet använts för att kurum hämta personens avgiftssats för' beräkning av kyrkoavgift, vilket inte längre kommer att vara mq_iligt. Istället erhålls en uppgift om distrikt soin är kopplat till personens adress, inte församling. Vid beräkning av avgifter i dag tas det hänsyn till en procentueii skatteberäkning for kyrkoavgiften. Kommmvm behöver ta ställning till vilken avgiftssats för beräkning av kyrkoavgift som ska hanteras vid den preliminära skatteberälming som görs i "Procapiia". Församlingar inom kommunen har varierande avgiftssatser och konummen behöver därför ta ställning till vilken av dessa som ska hanteras vid den preliminära skatteberäkningen. Bakgrund I dag tar vi hänsyn till avgiftssatsen i beräkning av avgift för vård och omsorg då många av våra kunder är med i något trossamfund. Avgiftssatsen är i Hedemora - Garpenbergs församling 1,33 procent och i Husby torsamling är den 1,30 procent. För att hantera de11 nya förändringen i Procapita kan man välja att manuellt lägga in procentsatsen för alla som ti1lhör Husby församling men det blir en ökad adrninistrativ hantering. Ett annat alternativ är att använda sig av den Medemora l10mmun Hemnidn E,pog! vardochonrnorgskontoret@hedemora.se Organiirallooonr Posladmos Vård- och omsorgsförvattningen 8ox Hedsmora Besöksadrl!Ss Vintergattm 2 Hedemora Tololon Fax B~<lkglro

137 Datum Hedemora kommun Sida 2(2) avgiftssats 1,33 procent, som större delen av förvaltningens kunder redan har idag. Vilket kan påverka att avgiften för vård och omsorg blir någon krona mindre för Husby församling. Förslag till beslut Hedemora- Garpenbergs och Husby fursamling ska ha samma avgiftssats med 1,3 3 procent. Föf"dndringen ska gälla från den I januari ~o:~~;;~i Förvaltningschef 1 //,,1;u~;,i A / 'L,_t:;,!. /Z ' ( /'(.<.,; f, V){/?'Y,, Lena Engström/ Handläggare

138 HEDEMORA KOMMUN HEDEMORA KOMMUN Kommunstyrelsen lnk Dnr.. lcsw J.~~-..

139 Information om Risk- och sårbarhetsanalysen Titel: Publikation: Version/datum: Rev. Version/datum: Risk- och Sårbarhetanalys Hedemora kommun, Del av styrdokument för olyckor, kriser och extraordinära händelser RSA Hedemora kommun Ver.1.1/ /Kommunfullmäktige Ver.1.2/ /RS, PT Ver.1.3/ /RS Utgivare: Hedemora kommun Adress: Box 201, Hedemora Tfn växel: E-post: Kontaktperson: Robert Sundin, Beredskapssamordnare Telefon: E-post: Versionshistorik Version 1.0/Ny utgåva/rs Version 1.1/Antagen/Kommunfullmäktige Version 1.2/Reviderad/RS, PT Version 1.3/Reviderad/RS 2

140 Förord Vi lever i ett sårbart samhälle och i en tid med hot och risker som inte känner några nationsgränser. Nya risker och hot uppstår ständigt, exempelvis tsunamikatastrofen (2004), stormen Gudrun (2005), smittat dricksvatten i flera kommuner, askmolnet från Island (2010), självmordsbombaren i Stockholm (2010), knivattacken på IKEA i Västerås (2015), terrorattacken i Oslo (2011), andra terrorhandlingar världen över och skogsbranden i Västmanland (2014). Ett annat växande problem är klimatförändringar som bl.a. leder till stigande temperaturer och fler extrema väderhändelser exempelvis höga temperaturer (sommaren 2014) extremt oväder i Götaland med tromber och kraftigt regn (2014), regnoväder i Malmö (september 2014) och kraftiga regnoväder i mellan Sverige (Hallsberg september 2015). Andra hot är allvarliga epidemier, terrorhot, omfattande elavbrott och kollapsande IT-system. Dessutom har det under sista åren blivit en mer hotfull situation med tanke på Rysslands agerande och deras annektering av Krimhalvön och intåg i östra Ukraina, hotfulla flygincidenter och storövningar i östersjöområdet. Ska kalla kriget åter komma tillbaka? En annan kris som just nu håller på är Islamiska Statens (IS) härjningar i Syrien och Irak och övriga mellanöstern. Denna kris medför känningar för hela Europa, i samband med IS rekryteringar i alla länder och inte allra minst de stora flyktingströmmar som drabbat syd Europa men även Sverige, Dalarna och Hedemora kommun. Alla händelser/kriser/eoh måste i största möjliga mån förhindras, men vi måste även kunna hantera situationen om de skulle inträffa. Målen för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionalitet, och att värna om Sveriges förmåga att upprätthålla landets grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Samhällets krisberedskap är en viktig del i det samlade arbetet med att säkerställa ett tryggt, säkert och fungerande samhälle. Målen med samhällets krisberedskap är att: minska risken för, och konsekvenserna av, allvarliga störningar, kriser och olyckor trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män hindra eller begränsa skador på egendom och miljö Det är alltså viktigt att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna samt att säkerställa människors nödvändigaste vardagliga behov. Därmed handlar samhällets krisberedskap om att förebygga, motstå och hantera olika former av allvarliga händelser och kriser i samhället. Samhället måste kontinuerligt arbeta förebyggande och förberedande för att kunna hantera en allvarlig händelse eller kris. Det förebyggande arbetet börjar med att identifiera de hot och risker inom samhällets olika nivåer som bedöms kunna leda till allvarliga händelser eller kriser. Det finns flera olika metoder för att identifiera sådana händelser och kritiska beroendeförhållanden. I Sverige har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) fått en framträdande roll eftersom kommuner, landsting, länsstyrelser och övriga statliga myndigheter enligt lag ska upprätta sådana. 3

141 En kris påverkar ofta flera samhällssektorer och därmed flera verksamheter samtidigt, vilket gör att förberedelserna måste ske både inom sektorerna och över sektorsgränserna. Detta ställer krav på samverkan och samordning mellan olika aktörer. Samhällets krisberedskap är samhällets samlade förmåga att förebygga, motstå och hantera allvarliga händelser och kriser genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris. Det svenska krisberedskapsarbetet är uppbyggt kring tre grundprinciper: Ansvarsprincipen Närhetsprincipen Likhetsprincipen För ytterligare förklaring se avsnitt 9. 4

142 Innehåll... Risk- och sårbarhetsanalys Information om Risk- och sårbarhetsanalysen... 2 Förord... 3 Risk- och sårbarhetsanalys Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Beskrivning av Hedemora kommun Hedemora kommuns roll och uppgifter vid krishantering Hedemoras krisledningsorganisation Kommunens organisation Skyddsvärt i samhället Beskrivning av arbetsprocess och metod Uppdrag Mål och syfte Målgrupp Metod och genomförande Lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd Avgränsningar i arbetet med RSA Sekretess och spridning av RSA Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Samhällsviktig verksamhet Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Identifierade och analyserade risker eller typhändelser för kommunens geografiska område Kriterier för bedömning av kommunens generella krisberedskapsförmåga Kriterier för Sannolikhets- och konsekvensbedömning Tabeller och kriterier för Sannolikhets-, konsekvens- och osäkerhetsbedömning Identifierade riskområden/typhändelser i riskmatris Identifierade riskområden/typhändelser i Hedemora kommun Högst risk, S/K, av identifierade riskområden/typhändelser Naturolyckor och extrema väderhändelser Värmebölja Storm och extremt väder Snöoväder Översvämning Skyfall Ras och skred Skogsbrand Solstorm Jordbävningar och vulkanutbrott Andra olyckor Anläggningar med hantering av farliga ämnen Farligt gods Allvarlig händelse i publikt område Stor trafikolycka Brand i särskilda objekt Händelse på annan plats med stora konsekvenser för kommunen Dammbrott Kärnteknisk olycka

143 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem Störningar i livsmedelsförsörjningen Störningar i finansiella system Störningar i elförsörjningen Störningar i elektroniska kommunikationer Störningar i värmeförsörjningen Störningar i drivmedelsförsörjningen Störningar i transporter Antagonistiska hot och social oro Vansinnesdåd och pågående dödligt våld Terror/våldsbejakande extremism Social oro och våldsamma upplopp Sociala risker Cyberangrepp Subversiv verksamhet Sjukdomar Pandemi/epidemi Epizooti och zoonos Inträffade händelser i Hedemora kommun Bedömning av kommunens generella krisberedskap enligt indikatorer Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Ledningsplaner och beredskapsplaner Identifierade sårbarheter/förmågebrister och kritiska beroenden Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Behov av utbildning Behov av övning Behov av åtgärder Behov av tekniska åtgärder Behov utanför kommunens egen verksamhet Övrigt Uppföljning av risk- och sårbarhetsanalys Termer och begrepp inom risk och sårbarhetsområdet Ordförklaringar och begrepp Psykologiska faktorer och allmänhetens perspektiv Sekretess samt spridning av materialet Referenser Publikationer och litteratur Internetkällor för faktainhämtning Lagstiftningar, förordningar och föreskrifter

144 Risk- och sårbarhetsanalys 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 1.1 Beskrivning av Hedemora kommun Hedemora är Dalarnas äldsta stad med cirka innevånare, arean på kommunen är 934 km 2 och vackert belägen strax intill södra Dalälven. Kommunen är en blandning av stad och land, med sju tätorter och omgivande landsbygd. Centralorten Hedemora är trevlig att besöka, här finns kulturkvarter och en stadskärna med en bra blandning av service och handel. Loppis- och caféutbudet är stort i staden och väl värt ett besök. Förflyttar man sig utanför Hedemora finns Långshyttan, Garpenberg, Vikmanshyttan, Stjärnsund, Husby och Västerby. Hedemora kommun ligger centralt i en befolkningstät region i södra Dalarna. Kommunikationerna är goda. Riksväg 70 passerar Hedemora och är en pulsåder för trafiken mellan Mälardalen och Dalarna. Med tåg kan man flera gånger per dag transportera sig till eller från Uppsala och Stockholm, samt norrut. Ur riskhänsyn genomkorsas Hedemora av europaväg 16 (E16), Rv.69, Rv.70 samt länsvägar och järnväg som transporterar stora mängder farligt gods till industrier inom kommunen eller genomtransporteras till andra. Dalälven rinner genom kommunen och är en risk med sina dammar och höga flöden samt övriga vattendrag. Det finns både större och mindre industrier inom gruvnäring, metall, mejeri och trä. Att skapa god livskvalitet och god omsorg för medborgarna är Hedemoras strategiska och övergripande mål. Vi vill att människor ska trivas och vilja bosätta sig här. Hedemora kommuns vision är att skapa en bygd med framtidstro, där människor och näringsliv utvecklas. Karta över Hedemora kommun med tätorter: 7

145 1.2 Hedemora kommuns roll och uppgifter vid krishantering Kommunen ska bidra till att skapa goda förutsättningar för att klara sina åtaganden även under extrema förhållanden som vid t.ex. extraordinära händelser. Kommunen har det geografiska områdesansvaret men skall även kunna vara behjälpliga till närliggande kommuner om dessa drabbas av en samhällsviktig kris eller extraordinära händelser. Vid en särskild händelse eller extraordinär händelse aktiveras kommunens krisledningsorganisation bestående av krisledningsnämnd, beredningsgrupp samt informationsgrupp eller delar av dessa för att lösa uppgiften/händelsen. Larmväg in till kommunen kan ske via SOS-alarm AB eller via Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. 1.3 Hedemoras krisledningsorganisation 8

146 1.4 Kommunens organisation 1.5 Skyddsvärt i samhället I Sveriges säkerhetsstrategi ligger tyngdpunkten på samhällets säkerhet. Det handlar om händelser och förhållanden som skadar samhällets funktionalitet och som enskilda individer saknar förutsättningar att själva hantera fullt ut. De övergripande målen för vår säkerhet enligt säkerhetsstrategin är att värna: Befolkningens liv och hälsa Samhällets funktionalitet Förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter och miljön samt ekonomiska värden Inom kommunens gränser kan skyddsvärda områden eller verksamheter vara av varierande grad och omfattning. Exempelvis kan skyddsvärt, sett ur ett kulturhistoriskt intresse vara något skilt från skyddsvärt betraktat ur ett samhällsekonomiskt intresse. Denna rapport fokuserar på det som är skyddsvärt eller samhällsviktigt ur ett krisberedskapsperspektiv. 9

147 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Uppdrag Kommuner och landsting skall enligt 1, Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen respektive landstinget. Resultatet av arbetet skall sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. 2.2 Mål och syfte Målet är att skydda och rädda liv, egendom och miljö, trygga samhällets tekniska försörjning, minimera risker och skadekostnader inom kommunkoncernens enheter samt väga in risk- och säkerhetsfaktorer i den fysiska planeringen. Risk och sårbarhetsanalyser ska finnas till grund för vår kommuns bedömning av förmågan att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter och funktioner vid extraordinära händelser och andra kriser. Analyserna ska överskådligt belysa de prioriterade riskområdena Övergripande beskriva kommunens krisledningsförmåga samt förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störning Övergripande beskriva kommunens krishanterande aktörers operativa förmåga att hantera extraordinära händelser Ge en samlad bild över samt belysa vilken förmåga som finns för respektive riskområde Innehålla förmågebedömningar med förslag till åtgärder och fortsatt arbete Bidra till att uppfylla Hedemora kommuns geografiska områdesansvar genom att bidra till en effektiv och varaktig samverkan med grannkommuner, landsting, myndigheter och övriga intressenter Utgöra ett underlag för beredskapsplanering för övning och utbildning Bidra med ett regionalt samhällsperspektiv på risker och sårbarheter till regionala och centrala myndigheter och organisationers risk- och sårbarhetsarbete i krishanteringssystemet Syftet med risk- och säkerhetsarbetet i Hedemora kommun är att utifrån en helhetssyn minska riskerna för att det ska inträffa och konsekvenserna av eventuella inträffade händelser. Risk och sårbarhetsanalyser ska påvisa vilken förmåga och vilka brister i förmåga som kommunen har i fråga om att upprätthålla samhällsviktiga funktioner vid extraordinära händelser och kriser. Analyser ska även ge vägledning i frågan om vad kommunen bör åtgärda på kort respektive lång sikt. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska bidra till att bygga och upprätthålla ett robust, tryggt och säkert samhälle. Analyserna är ett viktigt underlag för åtgärder som syftar till att förebygga de identifierade extraordinära händelserna och stärka beredskapen inför dessa samt öka medvetenheten om de lokala riskerna och dess konsekvenser. Områdesansvaret innebär bland annat att Hedemora kommun ska ha en lokal och regional bild av risker och sårbarheter inom kommunens gränser. Utifrån den bilden kan sedan kommunen verka för att inblandade aktörers insatser för att överbygga risker och stärka beredskapen samordnas. Analysen ska bl.a. ligga till grund för framtida övningar och utbildningar inom prioriterade riskområden samt användas som ett inriktningsdokument. 10

148 2.3 Målgrupp Den lokala risk- och sårbarhetsanalysen är avsedd att utgöra ett kunskapsunderlag för kommunen, samverkande myndigheter och samhällsviktiga verksamheter på lokal och regional nivå. Men analysen är framför allt ett verktyg för kommunens egen del att kunna stärka den egna krisberedskapsförmågan och bygga en robust kommun. För varje ny mandatperiod (år ett) ska det göras en ny RSA. Under resterande mandatperiod ska RSA:n årligen revideras och skickas till Länsstyrelsen Dalarna. 2.4 Metod och genomförande I kommunen finns en risk- och säkerhetsgrupp (RSA-grupp) som arbetat med risk- och sårbarhetsanalyser i ett flertal år. Gruppen består av folk från olika verksamheter inom kommunen tillsammans med säkerhets- och beredskapssamordnarna och Hedemora Energi AB samt AB Hedemora Bostäder. Metoden som har används är Rosa-metoden tillsammans med erfarenheter från tidigare lokala RSA:er och från deltagare inom gruppen samt genomförda övningar/utbildningar genom åren med hela krisorganisationen. Samtliga kommuner i Dalarna har också ett nära samarbete med Länsstyrelsen Dalarna via övningar, utbildningar och länsgemensamma träffar, där RSA-arbetet tas upp. 2.5 Lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd Nedan presenteras de lagar och förordningar som är viktiga att ta hänsyn/följa vid genomförandet av en kommunal risk- och sårbarhetsanalys. Lag (2003:778) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (LSO och FSO) Lagen och förordningen definierar räddningstjänst samt kommunala och statliga räddningstjänstmyndigheter. Lag (2006:544) och förordning (2006:637), om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och Sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om kommuners risk- och Sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). Se även avsnitt 10 (lagstiftning) 2.6 Avgränsningar i arbetet med RSA Utifrån de identifierade och värderade riskerna/typhändelser inom kommunens ansvarsområde har en avgränsning skett. Att genomföra en förmåge- och sårbarhetsbedömning av alla identifierade risker/typhändelser och hot är tids- och resurskrävande och är inte rimligt att göra varje år. Detta innebär att det blir viktigt att variera analyserade risker/typhändelser och hot från år till år så att fler områden analyseras mer utförligt över tid. 2.7 Sekretess och spridning av RSA Denna risk- och sårbarhetsanalys är en öppen handling. Det finns ingen hemlig bilaga, förutom detaljplaneringen gällande samhällsviktiga verksamheter inom kommunens geografiska område, I denna RSA står det mer övergripande om samhällsviktiga verksamheter. Risk- och sårbarhetsanalysen publiceras på (extern webb) och internt inom intranätet. 11

149 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 3.1 Samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Nedan presenteras en översiktlig lista över samhällsviktiga verksamheter identifierade i Hedemora kommun. För detaljplaneringen (sekretess) finns en mer detaljerad lista som beskriver samhällsviktiga verksamheter som finns inom kommunen Kommunala verksamheter: Räddningstjänst (Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund) o Brandstation Hedemora o Brandstation Långshyttan Kommunledning, krisledningen, o Rådhuset o Tjädern o Krisledningslokaler Kommunstyrelseförvaltningen, IT och övrig service o Tjädern o Krisledningslokaler o Serverrum Vård- och omsorgsförvaltningen, o Särskilda boenden Munkbohemmet Vinstragården Norden Granen o Hemtjänst o Bostadsanpassning o Personlig assistans o Daglig verksamhet o Ledsagning Socialförvaltningen, o Socialkontoret o Barn- och ungdomssektionen o Försörjningsstöd/Flyktingmottagning o Bonvena o Vuxensektionen 12

150 o Boendestöd o Mini-Maxi Bildningsförvaltningen, o Utbildning o Kultur o Fritid o Måltidsverksamhet o Elevhälsa Elevhälsans resursteam Skolhälsovård Ung livsstil i Hedemora Skoldatateket o Familjecentralen o Förskolor och familjedaghem Bikupan Björkbacken Ekorren Jaktstigen Kristallen Regnbågen Smedby Smultronstället Stallgården Stjärnsunds förskola Svedjans förskola Noaks ark (ej kommunal) Snödroppen (ej kommunal) Olympicaskolans förskola (ej kommunal) o Grundskola, fritids och förskoleklass Fyrklöverskolan och Galaxen/Kometen Garpenbergs skola och Piraten Jonsboskolan med Fritids i Långshyttan Smedby skola och Kompis i Husby Stureskolan Vasaskolan 7-9 Vikmanshyttans skola och Rönnen Västerby skola och Hjortronmyren Annaskolan 1-9 i Dormsjö (ej kommunal) Dormsjöskolan 1-9 (ej kommunal) Olympicaskolan F-9 (ej kommunal) o Musikskola o Martin Koch-gymnasiet o Utbildningscentrum Gruvorten o Vuxenutbildning Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen o Miljö och hälsoskydd Livsmedel Hälsoskydd 13

151 Miljötillsyn Renhållning Avfallshantering Dricksvatten Skadedjur Kemiska produkter PCB Radon Strand- och bassängbad o Plan och bygg Bygglov Rivningslov Marklov Bygganmälningar Översiktlig planering Detaljplanering Sektors utredningar o Trafik och planering Kollektivtrafik Trafikföreskrifter Parkeringstillstånd Skrotbilar Kommunens bilpool och persontransporter Planering av transportinfrastruktur Statistik Samhällsanalyser och prognoser o Kart och mät Inmätning Utsättning Primärkarta Karttillverkning Geografiskt informationssystem (GIS) AB Hedemorabostäder, kommunalt helägt bolag o Allmännyttigt bostadsföretag Kommunfastigheter Hedemora AB, kommunalt helägt bolag o Förvaltar huvuddelen av kommunens fastigheter o Yttre- och inre underhåll o Städ service Hedemora Energi AB, kommunägt bolag o Fjärrvärme o Stadsnät o Dricksvatten och avlopp o Avfall Hedemora Kraft och Värme AB o Elproduktion o Fjärrvärmeproduktion Hedemora Elnät AB 14

152 o Distribuerar elenergi Externa verksamheter: Företag inom: Gruv Metall Mejeri Transport Bygg och anläggning Dagligvaruhandel Bensinstationer o OKQ8 o Statoil/Circle K o Din- o St1 Polis Apotek o Apotek Hjärtat o Lloyds Apotek El, data, telekommunikation och IT Försäkringskassan HVB-boenden o Älvgården o Cornelia o Filicia o Russinbacken o Dormsjö Asylboenden o Långshyttan o Garpenberg o Garpenbergs gård Svenska kyrkan o Hedemora-Garpenbergs församling o Husby församling Posten (PostNord) Banker o Södra Dalarnas Sparbank o Handelsbanken Samhällssektorer och samhällsviktig verksamhet inom Hedemoras geografiska område: Energiförsörjning Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel Hedemora Energi AB, kommunägt bolag o Fjärrvärme Hedemora Kraft och Värme AB 15

153 o Elproduktion o Fjärrvärmeproduktion Hedemora Elnät AB o Distribuerar elenergi Vattenfall Dala Energi AB Hofors Energi AB Bensinstationer o OKQ8 o Statoil/Circle K o Din- o St1 Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappershandel Banker o Södra Dalarnas Sparbank o Handelsbanken Socialförvaltningen, o Socialkontoret o Försörjningsstöd/Flyktingmottagning Försäkringskassan ICA Hedemora, Långshyttan Hemköp Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri Hemköp ICA (Hedemora) ICA (Långshyttan) Köpmanaföreningen Boliden AB (gruvverksamhet) Byggpartner AB Karl Hedin Bygghandel Hedemora Hälso- och sjukvård samt omsorg Akutsjukvård, läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor Hedemora vårdcentral Apotek o Apotek Hjärtat (Hedemora och Långshyttan) o Lloyds Apotek Veterinär o Hedemora Smådjurspraktik AB o Hästklinik i bil o Distriktveterinärerna Hedemora o Veterinär Anna Dahlsten AB o Veterinär Ingela Johansson AB 16

154 Vård- och omsorgsförvaltningen o Särskilda boenden Munkbohemmet Vinstragården Norden Granen Och ett flertal gruppbostäder o Hemtjänst o Bostadsanpassning o Personlig assistans o Daglig verksamhet o Ledsagning Socialförvaltningen, o Socialkontoret o Barn- och ungdomssektionen o Försörjningsstöd/Flyktingmottagning o Bonvena o Bonesto o Vuxensektionen o Boendestöd o Mini-Maxi Information och kommunikation Telefoni (mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier Posten (PostNord) Dala-Demokraten AB Södra Dalarnes Tidning Tidningstjänst AB Annonsbladet Dalarna Telebolag Kommunalteknisk försörjning Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning Hedemora Energi AB, kommunägt bolag o Stadsnät o Dricksvatten och avlopp o Avfall Hedemora kommun o Trafik och planering Kollektivtrafik Trafikföreskrifter Parkeringstillstånd Skrotbilar Kommunens bilpool och persontransporter Planering av transportinfrastruktur Statistik Samhällsanalyser och prognoser Kommunfastigheter Hedemora AB 17

155 Snöröjning och halkbekämpning Vägskötsel o Entreprenörer Snöröjning och halkbekämpning Vägskötsel Livsmedel Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel Mejeri (Grådö) Hemköp ICA (Hedemora) ICA (Långshyttan) Långdahls Åkeri AB (transport) Måltidsverksamheten (Bildningsförvaltningen, kostenheten) Offentlig förvaltning Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet Kommunledning, krisledningen, o Rådhuset o Tjädern o Krisledningslokaler Kommunstyrelseförvaltningen, IT och övrig service o Tjädern o Krisledningslokaler o Serverrum Begravningsverksamhet o Fonus o Begravningsbyrån Lavendla AB o Dalabygdens Begravningsbyrå o Runo Anderssons Begravningsbyrå AB o Långshyttan & Säters Begravningsbyrå AB Skydd och säkerhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevakningsoch säkerhetsverksamhet Räddningstjänst (Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund) Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner o Brandstation Hedemora o Brandstation Långshyttan Polismyndigheten o Polisen Securitas Sverige AB o Inget eget kontor i Hedemora (finns i Avesta) Socialförsäkringar Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen 18

156 Transporter Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik Hedemora Miljö AB (transporter) Långdahls Åkeri AB (transporter) Hedemora Tanktransport AB Maserfrakt AB Palmbergs Trafik AB Hedemora kommun o Trafik och planering Kollektivtrafik Kommunens bilpool och persontransporter Planering av transportinfrastruktur 19

157 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Nedan presenteras en översiktlig lista över kommunens samhällsviktiga verksamheter med allmän förklaring, redundans och kritiska beroenden identifierade. För detaljplaneringen(sekretess) finns en mer detaljerad lista som beskriver samhällsviktiga verksamheter (kommunala och övriga) som finns inom kommunen. Räddningstjänst (Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund) Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommun o Brandstationen i Hedemora, den är kopplad till reservkraft, personal finns alltid i tjänst, interna planer för olika typer av händelser finns, redundans finns för utlarmning av resurser o Brandstationen i Långshyttan, den är kopplad till reservkraft, personal finns alltid i tjänst, interna planer för olika typer av händelser finns, redundans finns för utlarmning av resurser o Handlingsprogram enligt LSO 2003:778 som styr verksamheten, finns för hela förbundsområdet o Ledningsplaner finns för ledning/arbete, även under höjd beredskap o Riskanalyser för hela förbundsområdet finns o Hög övnings- och utbildningsnivå på samtlig personal o Kritiska beroenden Svårt att rekrytera ny personal Långa köravstånd/tider innan förstärkningsresurser anländer Svårt att lösa flera större larm/händelser samtidigt Beroende på inträffad händelse (EOH) kan det vara svårt att lösa personalbehovet vid alla tillfällen Kommunledning, krisledningen o Ledning- och informationsplaner finns framtagna och kända hos dem som ingår i krisledningsorganisationen. o Har anpassade lokaler för ledning av kris och information. o Har utsedda reservstabsplatser. o Ledningsplatserna har tillgång till reservkraft. o Krisledningsorganisation genomför kontinuerligt övningar och utbildningar. o Larmvägar övas kontinuerligt. o Larmlistor finns inom organisationen men även spritt till samverkande myndigheter. o Kritiska beroenden Uthållighet Personal måste ta sig till ledningsplatserna System för larmning kan störas eller slås ut Ledningsplatsens funktionalitet Kommunstyrelseförvaltningen, IT och övrig service o Har fungerande lokaler o Intern ledningsgrupp finns o Kritiska beroenden Tillgången till korrekta data 20

158 El Fungerande nätverk Kyla till serverrummen Förmågan att kommunicera med omvärlden Arbetsplatser Personal Uthållighet över en längre tid Vård- och omsorgsförvaltningen o Har fungerande lokaler o Intern ledningsgrupp finns o Kritiska beroenden Personal Tillgång till för verksamheten fungerande lokaler El Vatten Värme Att fordon tar sig fram Tillgång till fungerande informationssystem Journaler Arbetsscheman Socialförvaltningen o Har fungerande lokaler o Intern ledningsgrupp finns o Kritiska beroenden Personal Tillgång till för verksamheten fungerande lokaler El Vatten Värme Att fordon tar sig fram Tillgång till fungerande informationssystem Journaler Arbetsscheman Bildningsförvaltningen, skolor/utbildning o Har fungerande lokaler o Intern ledningsgrupp finns o Kritiska beroenden Personal Tillgång till för verksamheten fungerande lokaler El Vatten Värme Att skolskjutsen fungerar Tillgång till fungerande informationssystem Journaler 21

159 Arbetsscheman Menyer Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, miljö, hälsa, byggnader o Har fungerande lokaler o Kritiska beroenden Tillgången till korrekta data Fungerande nätverk Förmågan att kommunicera med omvärlden Arbetsplatser Personal AB Hedemorabostäder, kommunalt helägt bolag, allmännyttigt bostadsföretag o Har fungerande lokaler o Planer för att evakuering av boende o Kritiska beroenden Tillgången till korrekta data Arbetsplatser Fungerande nätverk Förmågan att kommunicera med omvärlden Personal Uthållighet över en längre tid Nöjda hyresgäster Kommunfastigheter Hedemora AB, kommunalt helägt bolag, förvaltar huvuddelen av kommunens fastigheter o Har fungerande lokaler o Verksamhetsjour o Driftlarmer o Kritiska beroenden Personal Arbetsplatser Tillgången till korrekta data Fungerande nätverk Förmågan att kommunicera med omvärlden Uthållighet över en längre tid Nöjda hyresgäster Tillgång till drivmedel Hedemora Energi AB, kommunägt bolag o Fjärrvärme o Stadsnät o Dricksvatten och avlopp o Avfall Hedemora Kraft och Värme AB o Elproduktion o Fjärrvärmeproduktion Hedemora Elnät AB o Distribuerar elenergi o Har beredskapsplaner för störningar 22

160 o Har informationsförmåga att vid störningar kunna informera kunderna o Verksamhetsjour o Kritiska beroenden Personal och deras förmåga att verka under en längre tid Bränsle Tillgång till korrekt information Förmåga att kommunicera med omvärlden Fungerande nät 23

161 5. Identifierade och analyserade risker eller typhändelser för kommunens geografiska område 5.1 Kriterier för bedömning av kommunens generella krisberedskapsförmåga Förmågebedömningen baseras på en fyrgradig skala: Nivå Bedömning 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga God, innebär att kommunen bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. I huvudsak god men har vissa brister, innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Bristfällig, förmåga innebär att kommunens resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Mycket bristfällig, innebär att kommunen står i det närmaste oförberedd. 5.2 Kriterier för Sannolikhets- och konsekvensbedömning Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser för bedömning av scenariers (eller riskområden/typhändelser) sannolikhet att inträffa samt bedömning av möjliga konsekvenser. Utgångspunkter för konsekvensbedömningen är: människors liv och hälsa samhällets funktionalitet grundläggande värde som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter miljön och ekonomiska värden Konsekvens människa/befolkningens liv och hälsa: Katastrofala: döda och/eller drabbade Mycket allvarliga: 10 döda och/eller 25 drabbade Allvarliga: 5 döda och/eller 15 drabbade Betydande: 1 döda och/eller 10 drabbade Begränsade: 0 döda och/eller 5 drabbade Konsekvens samhällets funktionalitet: Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. (Finns ingen tydligare definition enligt MSB) 24

162 Konsekvens politiska/sociala/grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati: Katastrofala: anarki, statskupp, kommunkupp, terroraktioner Mycket allvarliga: civil olydnad, upplopp, grov vandalism, sabotage, organiserad brottslighet Allvarliga: gängkriminalitet, hatbrott, aktioner och konflikter med personskador, konkreta hot mot demokratin Betydande: kränkande skriverier i media, störande av politiska sammanträden Begränsade: förtal, missnöjesyttringar i medier Politiska: kommunens varumärke, förtroende Sociala: psykosociala, social oro Konsekvens ekonomi/miljö/skador på egendom och miljö Katastrofala: > SEK Mycket allvarliga: miljoner SEK Allvarliga: 1 10 miljoner SEK Betydande: SEK Begränsade: < SEK Förtydligande: när det gäller miljön, så menas den fysiska miljön och gällande ekonomin, så menas ekonomin i stort. 25

163 5.3 Tabeller och kriterier för Sannolikhets-, konsekvens- och osäkerhetsbedömning Nivå Konsekvens Bedömning/förklaring 1 Begränsade 2 Betydande Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution. Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner. 3 Allvarliga 4 Mycket allvarliga 5 Katastrofala Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende. Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet. Nivå Sannolikhet Antal/år 1 Mycket låg sannolikhet 2 Låg sannolikhet 3 Medelhög sannolikhet 4 Hög sannolikhet 5 Mycket hög sannolikhet < 1 gång/1000 år 1 gång/ år 1 gång år 1 gång/1-10 år Oftare än 1 gång/år Osäkerhetsbedömning (MSB:s förklaring, motivering till bedömningen) Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Förklaring Stor erfarenhet, god tillgång på statistik och datakällor talar för bedömningen. Det finns ändå möjlighet att bedömningen är felaktig, men det är inte troligt. Experter är eniga om att bedömningen är korrekt. Det finns tillgång till viss statistik och data. Experter anser att bedömningen som är gjord är den rimligaste, men det finns ett klart utrymme för att den skulle vara felaktig. Det finns ytterst lite statistik, data och erfarenhet att stödja sig på i frågan och möjligheten för fel är överhängande. Alternativt att experter är oeniga. 26

164 S A N N O L I K H E T 5.4 Identifierade riskområden/typhändelser i riskmatris Nedan presenteras en översiktlig bild av hot och risker inom det geografiska ansvarsområdet i form av en matris. Matrisen syftar till att belysa samtliga riskområden/typhändelser och fungera som en övergripande prioritering av samtliga identifierade riskområden/typhändelser inom Hedemora kommun. Riskmatris Mycket låg risk Låg risk Medelhög risk Hög risk Mycket hög risk Mycket hög sannolikhet 5 Hög sannolikhet 4 Medelhög sannolikhet 3 4, 18, , 6, 15, 19 5, 10, 11, 13, 14, 29 Låg sannolikhet , 3, 9, 12, 23 8, 16, 20, 22, 24, 25, 27, 28, 30, 31 17, 26 Mycket låg sannolikhet 1 K O N S E K V E N S 1 Begränsade 2 Betydande 3 Allvarliga 4 Mycket allvarliga 5 Katastrofala Figur ovan visar övergripande värdering av identifierade riskområden/typhändelser enligt numreringen här nedan. Naturolyckor och extrema väderhändelser 1. Värmebölja 2. Storm och extremt väder 3. Snöoväder 4. Översvämning 5. Skyfall 6. Ras och skred 7. Skogsbrand 8. Solstorm 9. Jordbävningar och vulkanutbrott Andra olyckor 10. Anläggningar med hantering av farliga ämnen 11. Farligt gods 12. Allvarlig händelse i publikt område 13. Stor trafikolycka 14. Brand i särskilda objekt 15. Händelse på annan plats med stora konsekvenser för kommunen 16. Dammbrott 17. Kärnteknisk olycka Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 18. Störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem 19. Störningar i livsmedelsförsörjningen 20. Störningar i finansiella system 21. Störningar i elförsörjningen 22. Störningar i elektroniska kommunikationer 23. Störningar i värmeförsörjningen 24. Störningar i drivmedelsförsörjningen 25. Störningar i transporter Antagonistiska hot och social oro 26. Vansinnesdåd och pågående dödligt våld 27. Terror/våldsbejakande extremism 28. Social oro och våldsamma upplopp 29. Sociala risker 30. Cyberangrepp 31. Subversiv verksamhet Sjukdomar 32. Pandemi/epidemi 33. Epizooti och zoonos 27

165 5.5 Identifierade riskområden/typhändelser i Hedemora kommun Nedan presenteras identifierade riskområden/typhändelser i Hedemora kommun. Numreringen återkommer sedan i matrisen ovan (5.4) för värdering av Hedemora kommuns riskområden/typhändelser. De är uppdelade i följande områden: Naturolyckor och extrema väderhändelser Andra olyckor Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Antagonistiska hot och social oro Sjukdomar Varje område har sen flera riskområden/typhändelser under sig. 5.6 Högst risk, S/K, av identifierade riskområden/typhändelser Mycket hög risk låg sannolikhet katastrofala konsekvenser Kärnteknisk olycka Vansinnesdåd och pågående dödligt våld Hög risk hög sannolikhet mycket allvarliga konsekvenser Skogsbrand Störningar i elförsörjningen (allvarliga konsekvenser) Hög risk medelhög sannolikhet mycket allvarliga konsekvenser Skyfall Anläggningar med hantering av farliga ämnen Farligt gods Stor trafikolycka Brand i särskilda objekt Sociala risker Hög risk låg sannolikhet mycket allvarliga konsekvenser Solstorm Dammbrott Störningar i finansiella system Störningar i elektroniska kommunikationer Störningar i drivmedelsförsörjningen Störningar i transporter Terror/våldsbejakande extremism Social oro och våldsamma upplopp Cyberangrepp Subversiv verksamhet 28

166 Naturolyckor och extrema väderhändelser Värmebölja Värmebölja definieras av SMHI som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 C minst fem dagar i sträck. Extrema och långvariga värmeböljor medför olika stora risker för olika individer beroende på deras hälsotillstånd. Det är framförallt sårbara grupper som äldre, sjuka och barn, som löper stor risk. Det kan även ge flera problematiska effekter på miljö, ekonomi och infrastruktur. Sammantaget kan det innebära sårbarhet för viktiga samhällsfunktioner som tillgång och kvalitet på vatten samt stora ekonomiska förluster i jord- och skogsbruket. Med ett varmare klimat ökar också problemen med skadegörare, växtsjukdomar och ogräs. I och med klimatförändringarna blir värmeböljor allt vanligare, både i Sverige och globalt. Vi kommer att få uppleva kraftigare och mer långvariga värmeböljor, och de kommer att förekomma oftare än vi är vana vid nu. MSB har därför tagit fram en rapport som fokuserar på vad som kan göras med kort framförhållning (några månader) och vad som kan göras under en värmebölja. Innehållet bygger i huvudsak på vad som rapporterats i tidigare studier kring effekter av värme på samhällsviktiga verksamheter i Sverige. Hedemora kommun har i samarbete med Lanstinget Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna skapat rutiner och planer för att lindra följderna, framför allt inom Vård och omsorgsförvaltningen. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 29

167 5.6.2 Storm och extremt väder Kraftiga stormar där träd knäcks eller rycks upp med rötterna och elledningar som slits sönder kan få allvarliga konsekvenser för kommunen och samhället i form av skador på infrastruktur. Det kan också leda till skador på människor och byggnader. Att världen i framtiden kommer att uppleva klimatförändringar är forskarna ense om. I vilken utsträckning dessa beror på miljöutsläpp, normala förändringar eller en kombination av båda råder olika meningar om. Oavsett detta kan vi slå fast att det med största sannolikhet kommer att bli så att Sverige i en nära framtid går mot varmare somrar och mer regniga och blåsiga vintrar. Hedemora kommun är till viss del förskonat mot de mest akuta hoten i form av översvämningar från sjöar, åar och älven. Däremot har vi så mycket skog att vi riskerar att drabbas extra hårt av exempelvis nedfallna träd eller stora skogsbränder. En mer uppenbar risk är dock att ökat regnande och extrema flöden vid skyfall riskerar att drabba de kommunala avloppsnäten och vattentäkterna på ett sätt som vi inte ser idag. De klimatscenarier som uppmålas för den kommande 100-årsperioden innebär stora påfrestningar på våra samhällens förmåga att avleda ökande nederbördsmängder och dränera bebyggelsen. Samtidigt förväntar sig medborgarna att avloppssystemen för uppsamling och rening av spillvattnet alltjämt fungerar med så lite störningar som möjligt. Även vår förmåga att tillhandahålla vatten till våra medborgare kan riskeras i och med ett förändrat klimat. Framförallt är det den mikrobiologiska hotbilden som förändrats både genom ökande kunskaper och genom faktiska förändringar. Riskerna för vattenburen smitta genom parasiter och virus bedöms som större och kommer sannolikt att öka ännu mer i takt med en kraftigare nederbörd. Även kemiska föroreningar riskerar att hamna i våra vattentäkter till följd att ökat regn och fler kraftiga skyfall. De senaste händelserna runt om i Sveriges kommuner med smittat vatten och alla konsekvenserna däromkring det belyser ytterligare problemet och att sannolikheten är ganska hög. Om byggnader på grund av storm rasar skulle det innebära stora konsekvenser för människorna och den tekniska infrastrukturen. Kommunala och privata byggnader och bostäder riskerar att drabbas av skador. Även människor riskerar givetvis att skadas eller till och med avlida. Driftstopp avseende teknisk infrastruktur till och inom husen kommer att ske under kortare eller längre perioder och med omplacering av boende som följd av detta. Vetenskapligt ökar olika typer av extremt väder vilket innebär att även om Hedemora tidigare inte varit drabbat av extremt väder så måste man planera i framtiden för sådana händelser. Hedemora har hitintills klarat sig från svåra stormar med stora konsekvenser, men med klimatförändringarna som kommer så räknas det att öka risken för mera extrema väderfenomen. 30

168 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå Snöoväder Snöoväder kan leda till stora störningar i infrastrukturen. Häftiga snöfall kan förstöra elledningar, telefonförbindelser och omöjliggöra bil- och övrig trafik genom att orsaka halka eller försvåra sikten. I december 2009 samt i januari, februari och mars 2010 drabbades södra Sverige återkommande av flera kraftiga snöoväder som skapade stora problem i trafiken och som också ledde till att ett stort antal tak rasade in på grund av tyngden från snön. På vissa platser i landet slogs även nya rekord för snödjup. Hedemora och södra Dalarna har klarat sig bra hitintills mot riktigt svåra snöoväder, där hela samhället blir lamslaget. Hedemora har entreprenadavtal med lokala snöröjare och inhämtar under säsong dagligen rapporter och prognoser från SMHI om väderlek och nederbörd. Snöröjningen på våra öppningsgator, gång- och cykelvägar, parkeringsplatser, torg och bostadsgator påbörjas då snödjupet är ca: 8 cm. Öppningsgatorna bör vara snöröjda före kl och parkeringsplatserna före kl

169 Vi prioriterar först centrumområdet och de centrala busshållplatserna samt de större gatorna, bl.a. Åsgatan, Gussarvsgatan, Brunnsjögatan, Bergslagsgatan, Åkargatan och Sätervägen. Därefter snöröjs det övriga vägnätet. I övriga tätorter och på enskilda vägar är det vägföreningar, respektive vägsamfälligheter, som svarar för vinterväghållningen. På det allmänna vägnätet sköter Vägverket snöröjning och halkbekämpning. Samhällsviktiga transporter är prioriterade vid svåra förhållanden som t.ex. Blåljusmyndigheter, hemtjänsten mm. Hemtjänsten ser numera till att byta till fyrhjulsdrivna fordon för bättre framkomlighet och säkerhet för att lösa deras uppgifter. Risken finns för extrema snöoväder liknande det i Gävle 1998, med väldigt svåra konsekvenser som följd. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 32

170 5.6.4 Översvämning I Sverige uppstår översvämningar oftast genom att sjöar och vattendrag svämmar över efter perioder med riklig nederbörd eller i samband med snösmältning och isproppar. I sådana lägen påverkar också avrinningsområden, topografi och geologi hur översvämningen utvecklas. Översvämningar kan också orsakas av brustna dammar och fördämningar eller i samband med kraftiga skyfall. Vattenansamlingarna har en förmåga att på kort tid orsaka stora skador på fastigheter, infrastruktur (framförallt vägar och banvallar) samt påverka sanitet- och hygienförutsättningar genom att störa vattenrening och skapa grogrund för smittspridning. Frekvensen på översvämningarna väntas kunna öka i ett framtida klimat. Längs Dalälven: Under har vattenregleringsföretaget tagit fram ett GIS-material som ska användas för översvämningsplanering längs Dalälven. 100-års flöden bör vara norm för byggnation i anslutning till älven. Det finns inga större samhällsviktiga verksamheter inom 100-årsflödet men det kan finnas mindre anläggningar t.ex. ställverk som kan medföra mindre störningar för samhället om de slås ut. Planer och rutiner har tagits fram. Övning har genomförts 2014, men det finns fortfarande en del planering kvar att göra. Bland annat måste alla samhällsviktiga objekt och anläggningar matchas mot/över GIS-materialets skikt för olika nivåer. Därefter måste krisledningsorganisationen uppdateras och utbildas på planen. Övriga delar av kommunen: Genom kommunen rinner det ett antal större åar som vid höga flöden kan påverka intilliggande fastigheter och anläggningar. Nedanstående åar har även dammar. Långshytteån Mässingboån/Broån Klosterån Lustån Någon större erfarenhet av hantering vid större översvämningar finns inte i kommunen då det inte varit aktuellt på senare tid. Däremot har det varit några mindre översvämningar kring Stora Norn, Brunnsjön och Vikmanshyttan genom åren. Kritiska beroenden: Förmågan hos kommunen och räddningstjänsten är inte prövad då det inte har varit några större akuta störningar i området. Behov av varningar från SMHI om att kommunen kan komma drabbas av höga flöden eller översvämningar. Klimatpåverkan: Med ändringar i klimatet så kommer vi i större utsträckning att påverkas av större nederbördsmängder som får till följd att låglänta områden kommer att påverkas i större omfattning. 33

171 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 34

172 5.6.5 Skyfall Med ett förändrat klimat kommer troligen skyfallen bli kraftigare och öka i antal. Skyfall kan leda till att vägar och järnvägsbankar spolas bort vilket i sin tur kan leda till stora störningar i transporter, med stopp och långa omdirigeringar av trafiken. El-, gas- och teleavbrott på de fasta näten och de mobila tele- och datanäten kan slås ut på grund av skyfall eller åsknedslag. De kommunala ledningsnäten kan påverkas och även avloppsreningsverken. Stora delar av kommunens ledningsnät klarar inte av kraftiga skyfall under en begränsad tid utan att det kan komma att bli stora konsekvenser/skador på byggnader och annan infrastruktur. Stora ekonomiska satsningar behöver göras i närtid för att klara av den förhöjda risk vi står inför med klimatförändringarna. Kommunen och Hedemora Energi AB känner till kommande förhöjda risker och har börjat att planera för detta. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 35

173 5.6.6 Ras och skred Ras har inträffat i Hedemora kommun i samband med höga flöden i vattendrag och Dalälven. Sannolikheten är medelhög. Ras och skred är plötsliga och snabba processer som kan få allvarliga konsekvenser och inträffade ras har hotat bebyggelse och raserat vägar, järnvägar, broar och elledningar. Klimatanalyser visar på en ökning av nederbörden vilket påverkar jordars stabilitet negativt, vilket i sin tur ökar faran för ras och skred. Enligt undersökningar av Statens geotekniska institut kommer säkerheten och jordslänters stabilitet försämras med 5 30 procent i och med ett förändrat klimat. De flesta ras och skred inträffar under vår och höst då trycket i markens porer är högt till följd av till exempel intensiv nederbörd och snösmältning. Under 2015 skedde en sättning i den skoning som genomförts tidigare i Myckelby. Inom Hedemora kommun finns risker för ras och skred i strandkanter längs Dalälven samt i Bolidens gruva i Garpenberg. Gruvan har varit utsatt för rasolyckor under senare år varför krishanteringsförmågan från samhället och bolaget har ställts på sin spets. Bolaget tillsammans med räddningstjänst har återkommande kontakter i dessa frågor. Vad gäller utsatta områden längs Dalälven så finns det en inventering i kommunen på utsatta områden. Inom Myckelby och Smedby har det gjorts en fördjupad geologisk undersökning på primära riskområden för skred. En åtgärdsplan bör tas fram för att så långt det är möjligt minimera riskerna för ras och skred i dessa orter. Idag finns det inte några tagna riktlinjer hur myndigheten ska hantera scenariot annat än i de fall då områden klassas som katastrofområden. Genom de olyckor som har inträffat i Bolidens gruva i Garpenberg har företaget byggt upp en god organisation med resurser för att hantera olyckor av denna art. Gruvindustrin och räddningstjänsten har en relativt god förmåga att klara störningar av denna typ. Kritiska beroenden och klimatpåverkan: Kommunala beredskapen borde höja sin förmåga genom väl utarbetade rutiner och planer Genom förändringar i klimat som medför större nederbördsmängder kommer mark som är känslig för nederbörd att påverkas negativt i utsatta områden längs Dalälven Inom gruvindustrin arbetar man kontinuerligt med att förbättra säkerhetsrutiner genom utbildningar, bättre teknik och mer materiella resurser i verksamheten, varför logiskt sett borde risken för störningar minska. Det är dock en verksamhet med fortsatt mycket höga risker En bra dialog med myndigheter, näringsliv och fastighetsägare ger förutsättningar för att förebygga riskerna i så stor utsträckning som möjligt Vid expolatering i lutande terräng bör geologoska undersökningar göras innan byggandet 36

174 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 37

175 5.6.7 Skogsbrand Risken för skogs- och vegetationsbrand varierar regionalt i Sverige. Vissa delar av landet drabbas värre av torka än andra, samtidigt som skillnader i vegetationen gör att bränder som startar beter sig på olika sätt. De flesta och svåraste skogsbränderna inträffar vid stor torka. När risken för skogs- och vegetationsbrand är stor krävs extra uppmärksamhet och bevakning för att upptäcka och släcka små bränder tidigt. Den sammantagna riskbilden styrs av både väderförhållandena och vegetationen. Det förebyggande skyddet måste därför anpassas lokalt efter aktuell riskbild. Ett verktyg som kan användas för att få en uppfattning om aktuell brandrisk är de brandriskprognoser som SMHI tar fram åt MSB. Vid torka eller andra extrema förhållanden kan särskilda brandskyddsåtgärder vara befogade. Kommuner eller länsstyrelser kan också besluta om eldningsförbud. Den 31 juli 2014 startade den stora skogsbranden i Västmanland. Branden utvecklades till den största och mest svårhanterliga skogsbranden i modern tid i Sverige. Hela samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser sattes på prov. Skogsbranden i Västmanland drabbade inte kommunen direkt, men kommunen tog bland annat emot ett asylboende och förberedde för att ta emot folk från vårdboenden mm. Norbergs kommun beslutade att evakuera några boenden som skickades till Hedemora. För övrigt skötte kommunen bevakningen av branden och lägesbilden, uppdaterades ständigt via hemsida och sociala medier. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund gick upp i beredskap och byggde upp en inre stab för att kunna hantera den stora påfrestningen för både personal och materiel i samband med branden. Samtlig personal inom förbundet vart involverade i den stora skogsbranden på ett eller annat sätt under en lång period. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala 38

176 Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå Solstorm Solen har nu passerat aktivitetsmaxima och under de närmaste åren kommer aktiviteten sakta att avta för en tid. Men det betyder inte att risken för kraftiga solstormar minskar. Snarare sker det relativt fler kraftiga solstormar när aktiviteten är på nedgång. Men vad är en solstorm och hur kan de påverka samhället? Solen gör konstant av med den energi som uppkommer i solens kärna när väte omvandlas till helium. Tidvis får solen mycket kraftiga energiutbrott som består av strålning eller laddade partiklar, så kallade solstormar. Utbrotten av laddade partiklar kallas för koronamassutkastningar och kan orsaka geomagnetiska stormar på jorden. När solstormar riktas mot jorden kan de påverka jonosfären och störa ut de radiovågor och satellitsignaler som antingen ska studsa mot jonosfären eller passera genom den. Solstormar kan även framkalla elektriska fält i jordytan. Strömmarna kan orsaka störningar bland annat i elnätet och telenätet, i signalsystemen för tågtrafik, samt orsaka korrosion i rörledningar. Majoriteten av de solstormar som drabbar jorden är hanterbara i avseende på styrka och de konsekvenser som följer. Emellertid ökar samhällets sårbarhet för solstormar i och med den tekniska utvecklingen och det växande beroendet av el och elektronik som kan ge omfattande konsekvenser om störningar eller avbrott skulle uppstå. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala 39

177 Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 40

178 5.6.9 Jordbävningar och vulkanutbrott Både vulkanutbrott och jordbävningar beror på rörelser i jordens yttre delar. Rörelserna uppstår på grund av storskaliga processer i planetens inre. Jordklotet är uppbyggt av koncentriska skikt. Innerst finns kärnan, som omges av manteln, och ytterst finns jordskorpan. Jordskorpan och översta delen av manteln är uppdelad i flera så kallade litosfärplattor. Plattorna ligger inte still, utan rör sig i förhållande till varandra. De kan röra sig mot varandra, längs med varandra och ifrån varandra. I samband med dessa rörelser uppstår jordbävningar (jordskalv, seismisk aktivitet). Faktum är att det är genom mätningar av den seismiska aktiviteten, som vi idag vet var plattgränserna går. På en del ställen där plattorna glider mot eller ifrån varandra uppstår vulkanisk aktivitet, det vill säga vulkanutbrott av olika slag. Vulkanutbrott som indirekt drabbat Sverige är: Vulkanutbrott i Grímsvötn, mitt i glaciären Vatnajökull, maj 2011 Eyjafjallajökull 20 mars till 9 juli 2010 Absolut största utbrottet på Island, i Laki 1783 som orsakade stor förödelse både på Island och i Europa. Det utbrottet producerade 14 kubikkilometer lava, stora mängder fluor gas och svaveldioxid som tillsammans med askan förmörkade Europa i månader, 50% av den isländska boskapen dog till följd av förgiftning och den efterföljande hungersnöden gjorde att närmare 25% av befolkningen omkom. Var inträffar jordbävningar: De flesta jordbävningar och vulkanutbrott inträffar där litosfärplattorna rör sig i förhållande till varandra. I Sverige, som ligger långt in på den euroasiatiska plattan, förekommer visserligen jordbävningar men mycket svaga sådana. Däremot är kraftiga jordbävningar vanliga i områden där plattorna kolliderar (kollisionszoner). Några välkända områden där plattorna rör sig mot varandra och orsakar vulkanism eller jordbävningar är Nord- och Sydamerikas västkust, Himalaya, Turkiet och Japan. Ibland förekommer också vulkaniskt aktivitet inne på plattorna, till exempel på Hawaii och Kanarieöarna samt längs den Östafrikanska riften. I sådana fall antas aktiviteten bero på så kallade hot spots (heta punkter) i den underliggande manteln. Små rörelser i jordskorpan kan ske även utan att plattektoniska processer är inblandade. Ett exempel är rörelser som uppstår på grund av att jordskorpan häver sig upp, till exempel efter avsmältningen av en tung och tjock inlandsis. Den gren av geovetenskaperna som behandlar jordplattornas rörelser kallas plattektonik. Jordbävning som har känts av i Hedemora kommun, men bara som lätta skakningar i marken :09: Ett skalv med magnitud 4.1 inträffade 15:08 i södra Härjedalen ca 42 km söder om Sveg, 73 km norr om Mora och 91 km väst om Ljusdal. Skalv av denna magnitud är ovanliga i Sverige, i medeltal inträffar ett skalv med magnitud över 4 per årtionde. Dylika skalv kan skada intilliggande dammar och på sådant sätt påverka Hedemora kommun. I ett scenario där vi skulle ha kraftigt utflöde av gaser och aska så att det skulle dra in över Sverige så kan det bli stora konsekvenser i samhället. 41

179 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 42

180 Andra olyckor Anläggningar med hantering av farliga ämnen Till farliga anläggningar brukar räknas alla anläggningar som genom sin verksamhet kan orsaka brand, kemikalieutsläpp och explosioner, och som genom sina farliga egenskaper kan skada människor, miljö och egendom. Inom Hedemora kommun finns det en anläggning som klassas enligt Sevesolagen. Det är Boliden Mineral AB i Garpenberg som hanterar stora mängder farliga ämnen. Boliden Mineral AB är skyldiga att ha beredskapsplaner för hur de skall varna allmänheten vid olyckor enligt 2 kap 4 Lag (2003:778) om Skydd mot olyckor. Övriga verksamheter inom Hedemora kommun som hanterar kemikalier är: Erasteel kloster AB i Långshyttan och Vikmanshyttan Mejeriet i Grådö Samt övriga mindre företag som hanterar mindre mängder. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 43

181 Farligt gods Miljontals ton av farligt gods transporteras varje år på vägar och järnvägar i Sverige, och även med båt och flyg. Farligt gods är ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Farligt gods kan till exempel ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper. CBRNE är ett samlingsbegrepp för kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R), nukleära medel och ämnen (N) och explosiva medel och ämnen (E). Genom avsiktlig spridning eller annan händelse kan samhället drabbas av allvarliga konsekvenser. Händelser med skadliga kemikalier, sjukdomsalstrande mikroorganismer, joniserad strålning och explosiva ämnen är alltid allvarliga och kan kräva stora sjukvårds- och räddningsinsatser. Transport av farligt gods: Vid en olyckshändelse i närheten av bostäder, järnvägsstation, äldreboende, skolor, förskolor, samlingsplatser m.fl. kan det bli allvarliga konsekvenser för medborgarna. Utsläpp eller läckage kan leda till miljöproblem till exempel i form av föroreningar i mark och vatten. Vid en olycka med farligt gods kommer Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund vara på plats i det akuta läget med resurser från räddningstjänstförbundet. Tänkbara olyckstyper kan vara urspårning, kollision, dikeskörning, läckage, utsläpp av farliga ämnen, explosion eller brand. En möjlig konsekvens av detta kan vara eventuell evakuering av kringliggande områden (till exempel bostadsområden eller platser som ICA, Hemköp, idrottsanläggningar, järnvägsstationen och liknande) förorening av mark och vatten. Fram tills det att räddningstjänsten har kommit fram och fastställt vilken typ av gods det är så måste kommunens verksamheter och allmänheten vara ytterst försiktiga med att vistas i närheten av olycksplatser med farligt gods. Miljö- och byggförvaltning utövar tillsyn och vid ev. händelse kommer de ansvara för kontroller av att området är sanerat efter en olycka. Räddningstjänsten övar kontinuerligt åtgärder vid dessa typer av olyckor. Olyckor kan påverka kommunens förmåga att utöva verksamheten i ordinarie lokaler. En olycka i direkt anslutning till en vattentäkt kan komma att påverka leveransen av vatten till kommunens medborgare. Hedemora Energi AB:s har tagit fram beredskapsplaner för sina täkter. Användandet av GPS för navigering i transportbranschen kan orsaka problem. Ett antal fall har rapporterats där långtradare med farligt gods befunnit sig på helt fel vägar. Fortsatt påverkan på transportbranschen genom samarbete med bland annat Trafikverket. Utformande av lokala trafikföreskrifter så att transporter av farligt gods inte sker inom tätbebyggda områden. Kommunen har en uppställningsplats för lastbilar som transporterar farligt gods i anslutning till Ivarshyttevägen, däremot är platsen inte beslutad politiskt samt utmarkerad för åkarna. Mot bakgrund av att allt fler företag transporterar gods på våra vägar pga. att järnvägsnätet är överbelastat och inte fungerar tillfredsställande. Och kommer så att förbli under flera år framöver. När man transporterar via järnväg så transporteras farligt gods i stor utsträckning nära bebyggt område som ökar sannolikheten för en olycka. 44

182 Erfarenheter av extraordinär händelse är liten då vi har varit förskonade från en större olycka. Det finns en god förmåga till samverkan mellan de operativa myndigheterna i händelse av olycka. Arbete med utbildning och övning samt att upprätthålla samverkan mellan kommunen och övriga myndigheter och intressenter kommer att fortsätta. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 45

183 Allvarlig händelse i publikt område En allvarlig olycka eller en katastrof i samband med ett sådant evenemang kan få stora konsekvenser för kommunen. En av svårigheterna med att samla väldigt många människor på en begränsad yta är att även en liten initial händelse kan leda till en serie av omständigheter som snabbt får allvarliga konsekvenser. Inga publika evenemang är riskfria och olyckor och katastrofer sker så gott som årligen. Kraven på den som arrangerar ett sådant evenemang är därför höga, men olyckan kan ändå vara framme. Ur ett samhällsperspektiv finns riskerna framförallt i att en stor mängd människor kan komma att påverkas vid en sådan händelse, vilket kan få effekter på personaltillgång och få stora psykosociala konsekvenser. Sådana scenarier leder också till en mycket hög belastning på blåljusmyndigheterna, vård, omsorg och informationsflöden. Exempel på platser är i ishallarna, skoldanser, folketspark, sporthallarna och tillfällig övernattning. För övrigt genomförs inga större evenemang inom kommunen kontinuerligt. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 46

184 Stor trafikolycka En stor trafikolycka med många skadade eller döda personer eller en flygolycka är exempel på en allvarlig händelse som normalt inte får stora konsekvenser för samhällsviktig verksamhet. Beroende på olyckans natur, vilka personer som är inblandade och andra omständigheter, samt med hänsyn tagen till kommunens läge med många transportleder och stora mängder med farligt gods som transporteras samt flygtrafiken till och från Romme, är det ändå händelser som kräver viss beredskap av kommunen. Kommunen genomförde en enklare övning inriktad mot trafikolycka under Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 47

185 Brand i särskilda objekt De flesta bränder som inträffar kan hanteras av räddningstjänsten och får mycket begränsad påverkan på samhällsviktiga funktioner. Dock kan brand i vissa särskilda objekt få stora konsekvenser för samhällsviktiga funktioner och människors möjlighet till vardagsliv. Några exempel kan vara brand i samhällsviktiga anläggningar som värmeverk, ställverk, viktiga ledningsnät eller andra större byggnader. Men även bränder i farliga anläggningar, vissa lagerplatser och andra knutpunkter kan få påverkan för människor i form av spridning av farlig rök eller att viktiga platser på annat sätt blir otillgängliga. Sannolikheten för att kommunen skall drabbas av en anlagd brand i sina lokaler är stor, under 2013 vart kommunen drabbad av en totalbrand i en av sina skolor i centrala Hedemora. Kommunen hanterade hela händelsen på ett mycket bra sätt och även om det vart ett omfattande arbete som direkt följd av branden, så löstes hela händelsen på ett bra sätt. Upprättade planer följdes och delar av krisledningsorganisationen fick arbeta under lång tid med frågor/åtgärder/problem för att lösa händelsen. Under tiden löste kommunen skolgången för eleverna med tillfälliga lösningar och lokaler. Men det genererar problem och ökade kostnader för kommunen. Skolan är nu uppbyggd igen och verksamheten är igång. Aktuell forskning visar det finns ett direkt samband mellan dåligt underhållna byggnader och ökad risk för anlagda bränder, därför är det viktigt att behålla en hög ambition för underhållet av kommunens byggnader framöver. Kommunen har under de senaste åren haft några anlagda bränder i byggnader som har stor samhällsviktig betydelse (Fyrklöverskolan, Vasaskolan och Vasahallen). Ett nytt utbildningspaket har tagits fram av brandskyddsföreningen via räddningstjänsten för att utbilda 7-8 klasser på högstadiet för att förebygga anlagda bränder i våra skolor och andra byggnader. Mycket av detta med anlagda bränder hamnar också under sociala risker i samhället. I många av kommunens byggnader bedrivs verksamheter där byggnaderna har anpassats efter verksamhetens specifika krav. Därför kan det vara svårt att finna lämpliga ersättningslokaler om byggnaden slåss ut av till exempel en brand. I kommunens byggnader vistas det ofta mycket folk som normalt inte vistas där och/eller har funktionshinder som gör att de har problem vid utrymning. I allmänna byggnader är det viktigt med en tidig varning vid en brand. Byggnaderna som brinner kommer att kosta kommunen mycket pengar om de måste ersättas med nya byggnader. Rutiner för kontroll av larmens funktion måste säkerställas genom regelbundna funktionskontroller. Serviceavtal som säkerställer att vi snabbt kan laga skadad utrustning som används för att skydda byggnaderna måste finnas. Verksamheterna måste regelbundet öva utrymning av lokalerna samt bedriva ett förebyggande systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Utlokalisering av personal i händelse av brand i Tjäderhuset: Förvaltning/verksamhet: Tillfällig placering: Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Hedemora Energi AB Ekonomi Rådhuset IT-avd. Hedemora Energi AB Socialförvaltningen Vintergatan, St. Paulusgården Vaktmästeriet Lien Bildningsförvaltningen Sturegatan 21, Vasa och Martin Koch 48

186 Utlokalisering av hyreshus: I Hedemorabostäders fastighetsbestånd finns det ett antal kvarterslokaler som kan inrymma kontor och driftpersonal. Dessa lokaler kan även användas som samlingslokaler för hyresgäster vid ev. brand i hyreshus. Vid brand i hyreshus så kan hyresgäster inledningsvis få skydd i närliggande skolbyggnader. Därför är det av stor vikt att kommunens beredskap skyndsamt blir informerad om större bränder inom tätorterna. Frivilliga resursgruppen (FRG) har tillgång till filtar och kläder i källaren i kvarteret Lien. Utlokalisering av Hedemora Energi AB: Vid brand hos Hedemora Energi AB får personalen vid behov omplaceras i lokaler som kommunen och AB Hedemora bostäder ställer i ordning. Kritiska beroenden: Kommunen har byggt sin förmåga till krisledning på att krisledningslokalerna är i brukbart skick Det innebär avsevärda svårigheter att bedriva krisledning på annan plats än den som är avsedd om det inträffar en storbrand i förvaltningshuset (Tjädern) samtidigt som t.ex. ett större elavbrott Det systematiska brandskyddsarbetet vidareutvecklas Utbyggnad av brandlarm i de lokaler som saknar En larmpolicy bör tas fram Budgeteras för utbyggnad av brandlarmsystem Brandpostnätets underhåll och ev. ombyggnationer Dålig uppslutning av 7-8 klasser som tar del av räddningstjänstens utbildning i anlagd brand (upp i rök) Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala 49

187 Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 50

188 Händelse på annan plats med stora konsekvenser för kommunen Erfarenheter från händelser som Estoniakatastrofen 1994, jordbävningen i Sydostasien 2004 och i viss mån även vulkanutbrottet på Island 2010 samt den stora flyktingströmmen till Europa och Sverige 2015 har visat att en händelse på en plats kan få konsekvenser inom andra geografiska områden. Sådana händelser kan drabba vissa arbetsplatser, nyckelpersoner eller kommundelar särskilt hårt eller påverka transporter och resor, ibland i sådan utsträckning att det får effekt på samhällsfunktioner. Behovet av beredskap för psykosocialt omhändertagande av anhöriga, hemvändande drabbade och flyktingar kan också bli påtagligt. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 51

189 Dammbrott Dammbrott kan inträffa till följd av bristfälligt underhåll av en damm men det kan också inträffa på grund av till exempel elfel, underdimensionering, sabotage eller genom dominoeffekter om dammar uppströms brister. Höga dammar med stora magasin utgör den största risken och finns det bebyggelse nedströms kan skadorna och konsekvenserna bli mycket allvarliga. Inom Hedemora kommun finns idag 34 dammar upptagna i länsstyrelsens register över dammar i Dalarnas län. Någon uppföljning av dammarnas kondition och status har vad kommunen vet inte skett under 2000-talet, förutom Bolidens dammar. För äldre dammar, som egentligen inte används, kan ansvarsförhållande vara oklara. Normalt är det fastighetsägaren som äger dammen men det kan vara så att dammen ägs av annan person. Det är damm-ägaren som ansvarar för en damms underhåll och skötsel, det leder i många sammanhang till bristande underhåll i dammsäkerhetsfrågor. Bristande underhåll och ökad nederbörd gör att dammarna i allt större utsträckning kommer utsättas för mera störningar i framtiden. Någon akut händelse av större omfattning har inte skett inom kommunen vilket har gjort att beredskapen inte har testas i någon större utsträckning. Vi vet att i närområdet finns det centrala materiellager för invallning och styrning av vatten. Dalälven Under har vattenregleringsföretaget tagit fram ett GIS-material som ska användas för dammbrottsplanering i Dalälven och för översvämningar. Ett dammbrott kommer att kunna medföra att samhällsvikta anläggningar kommer att skadas. Broar kommer då att stängas in tills att de har godkänts för användande igen. El-, fiber- och Va-anläggningar kommer att kunna skadas. Detta kan medföra att även områden som inte direkt är översvämmade kan behöva utrymmas som följdverkan. Under 2014 var kommunen med på en stor regional dammbrottsövning där hela krisledningsorganisationen var närvarande. Hedemora kommun har planer för ett större dammbrott i Dalälven, och i dessa planer finns utrymningsplaner för delar av kommunen mm. Nedan riskvärdering gäller en större damm: Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala 52

190 Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 53

191 Kärnteknisk olycka Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är problemen i beredskapen för händelser med radioaktiva ämnen i synnerhet antagonistiska händelser och att räddningstjänsten i allmänhet inte har någon praktisk erfarenhet från vardagsolyckor, eftersom olyckor med radioaktiva ämnen inträffar ytterst sällan. Sannolikheten för en kärnteknisk olycka är låg. Närmsta kärnkraftsanläggning är Forsmark, och konsekvenserna av en olycka i Forsmark eller någon annanstans skulle kunna bli katastrofala. Radioaktiva och nukleära ämnen transporteras genom kommunen och används inom viss verksamhet, främst inom sjukvården och industrin. Räddningsledning vid en kärnteknisk olycka leds av Länsstyrelsens utsedda räddningsledare. Kommunen kommer dock själva att få stå för ledningen av kommunens dagliga- och vanliga verksamhet. Personal från Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen gör regelbundet (med 7-månadersintervaller) bakgrundsmätningar och dessa resultat sammanställs hos länsstyrelsen. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en handlingsplan för indikering av nedfall. Indikeringsutrustningen förvaras hos miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Dock saknas skyddsutrustning och utbildning för övriga personalen. Utrustning för saneringsplatser saknas men torde gå relativt snabbt att införskaffa i händelse av en olycka. Under själva händelsen påverkas verksamheterna inte direkt då all verksamhet troligen går att bedriva normalt i lokalerna. Inomhus miljöerna kommer dock att bli sämre då ventilationsaggregaten kommer att stängas av för att förhindra spridning av nedfall inomhus. Problem blir det för personal och besökare då de inte kan röra sig utomhus i normal omfattning. Detta medför att kommunens verksamheter som bedriver uppsökande verksamhet kommer att ha problem med att fungera normalt. För att skydda sig måste personal ha tät klädsel vilket kan innebära svårigheter för dem att förflytta sig normalt. Det kan även uppstå problem med att folk uteblir från sina arbetsplatser då de inte vill exponera sig för nedfallet vilket kan medföra personalbrist ute i verksamheterna. Radioaktivitet kan påverka livsmedelsproduktion och vattenförsörjning under en mycket lång tid efter nedfallet vilket kan medföra långvariga problem med leveranser till kommunens- och samhällets medborgare. Kommunen deltog i övningen Mårten som visade på många problem men också lösningar för att kommunen ska kunna fungera så normalt som möjligt. Planer skapades under och efter övningen ute i verksamheterna. Kritiska beroenden: Tidig alarmering Vädrets påverkan på eventuellt nedfall Kan medföra elbrist om det är en svensk reaktor som skadats Stor allmän oro i samhället, kommunen kommer att få det svårt för verksamheterna att fungera normalt 54

192 Fortsatt arbete: Omvärldsbevakning Revidera planer och rutiner Några kärnkraftsolyckor i världen: Tjernobylolyckan Tjernobyl olyckan var en allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina (som då tillhörde Sovjetunionen). Olyckan inträffade natten till lördagen den 26 april 1986 klockan (lokal tid) när reaktor fyra i utkanten av staden Pripjat förstördes genom en explosion och ett moln med radioaktiva partiklar spreds med vindarna över stora delar av Europa och Sverige. Till att börja med gavs ingen information om att en allvarlig olycka skett. Anställda vid Forsmark, 1100 km från Tjernobyl, upptäckte förhöjd radioaktivitet måndag morgon den 28 april. Ytterligare mätningar gjordes och det kunde konstateras att radioaktiviteten inte kom från det svenska kärnkraftverket. Fukushima Block 1, 2 och 3 i Fukushima I, liksom tre andra närliggande kärnkraftverk, stoppades automatiskt den 11 mars 2011, kl. 14:46 lokal tid, vid jordbävningen i havet utanför Sendai. Intensiteten i skakningarna på platsen uppmättes till 6+ (shindo), på en sjugradig skala. Jordbävningen slog ut det allmänna elnätet. I och med detta snabbstoppades block 1, 2 och 3 vilka vid tillfället var i drift. En knapp timme senare, kl. 15:42, slogs de dieseldrivna reservgeneratorerna ut av den tsunami som följde på skalvet. I och med att även generatorernas bränsleförråd spolades bort stod det klart att anläggningen skulle stå utan ström under längre tid. Läget var nu kritiskt. Några strålningsincidenter i Sverige: Studsvik 2002, Studsvik Nuclear AB skickade tre stycken 37 mm höga kapslar med pellets av den radioaktiva isotopen iridium-192 i en strålskyddad behållare typ 2835 A 27 december Kapslarna innehöll ungefär 1000 stycken pellets med en totalvikt på 21,5 gram. Behållaren 2835 A är cylindrisk med diameter 43 cm, höjd 54 cm och väger 126 kg. Materialet skulle användas av ett företag i Louisiana som fotograferar svetsfogar i metallkonstruktioner. En av kapslarna öppnades och pellets kom ut från behållarens strålningsbarriär. Detta upptäcktes vid ankomsten till en lastterminal i New Orleans den andra januari Aitikgruvan 2010 Flera personer utsattes för strålning vid felsökning och reparation av en röntgenutrustning som används för att analysera metallhalten i malm. Forsmark 2006 Efter en kortslutning i ett yttre ställverk som ansluter anläggningen till det nationella stamnätet. Kortslutningen gjorde att Forsmark 1:s automatiska säkerhetssystem snabbstoppade och stängde ner reaktorn. Vid händelsen påverkades utrustning som är viktig för säkerheten så att den inte fungerade som avsett. Barsebäck 1999 Vid provning av sötvattenskylningens två kanaler stängdes båda kanalerna av och sötvattenskylningen upphörde tillfälligt. 55

193 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Mycket hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 56

194 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem För människors överlevnad behöver vi tillgång till vatten i tillräcklig mängd och av godtagbar kvalitet. I Sverige använder vi dagligen ungefär 70 liter vatten per person för dryck, till matlagning och personlig hygien. För disk, tvätt, städning med mera används ytterligare cirka 130 liter vatten per person och dygn. I ett krisläge tillhör dricksvatten ett av de nödvändigaste behoven för den enskilda individen och befolkningen som helhet. Endast ett fåtal kommuner har reservvattentäkter till sina huvudvattentäkter. I vissa fall ligger vattentäkterna nära större vägar och järnvägar där transporter går med ämnen som är farliga för vattentäkten. De flesta kommunerna i länet har reservkraftsförsörjning till sina vattenverk, antingen i form av fast stationerade reservkraftverk eller i form av mobila elverk som kan placeras ut vid behov. Sårbarhet finns främst hos de vattenverk som inte har fullständig reservkapacitet och som bara är till för att driva vattenverket och inte för distributionssystemets olika behov. Flera kommuner i länet har haft störningar i dricksvattenförsörjningen de senaste åren och sannolikheten är hög. En större störning skulle få allvarliga konsekvenser. Klimatförändringarnas konsekvenser för dricksvattenförsörjningen kan enligt klimat- och sårbarhetsutredningen bli avsevärda. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkter kan påverkas negativt av stigande temperaturer och större variationer i nederbörd och flöden. Även risken för skador på vattenledningar och föroreningar av dricksvattnet ökar på grund av ökad risk för översvämningar, ras och skred. Samtliga större orter i Hedemora kommun har sin dricksvattenförsörjning från det allmänna Vanätet för vilken Hedemora Energi AB är huvudman. Den allmänna anläggningen består av 14 distributionsområden fördelat på 11 grundvattentäkter och samma antal vattenverk. Ca: innevånare får sitt dricksvatten från den allmänna anläggningen medan ett flertal fastigheter på landsbygden har enskild vattenförsörjning från egna anläggningar. De privata anläggningarna är ca: 900 till antalet. För den allmänna vattenförsörjningen i Hedemora finns en utförlig avbrotts- och beredskapsplan och riskanalys som omarbetats år 2014 och som revideras fortlöpande. Efter riskkartläggningen har följande risker analyserats och värderats: förorening av dricksvatten, vattenburen smitta, avbrott i vattenförsörjningen och sabotage eller inbrott. Förmåga: Det finns en utförlig beredskapsplan för vattenförsörjningen Reservförsörjning av el finns i form av mobila elverk Vattentankar för nödvattenförsörjning finns (7 st. 1m 3 ) Samtliga va-anläggningar är larmade och en övad beredskapsorganisation finns Kloreringsutrustning för dricksvatten finns (portabel) Kommunen har tillgång till reservkraftaggregat Rutiner för vattenförsörjning med mobila tankar finns UV-ljus på alla drickvatten anläggningar inom kommunen 57

195 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 58

196 Störningar i livsmedelsförsörjningen Livsmedelsförsörjningens system är komplext och livsmedelsflödet innehåller ofta många olika steg från råvara till färdig mat hos konsumenten. Livsmedelsförsörjningen består av flera verksamheter som livsmedelsproduktion, lager, dagligvaruhandel, restauranger och storkök. Beroendet av fungerande tele- och datakommunikationer har successivt ökat i och med den tekniska utvecklingen inom livsmedelssektorn. Livsmedelsförsörjningen är starkt beroende av transporter i alla verksamheter. Konceptet just in time används inom livsmedelsförsörjningen och innebär att lagerhållningen är liten och sker till stor del på vägarna. Transporter behövs för att förflytta produkter i livsmedelskedjan och elförsörjningen är viktig för att hålla igång de flesta verksamheter. Kommunens kök lagar mat till förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och kommunens särskilda boenden. Det är c:a 2500 personer som mer eller mindre dagligen är beroende av fungerande kök för sina måltider. De förvaltningar som direkt blir berörda vid en eventuell kris inom livsmedelshanteringen är främst bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Inom förvaltningarna har olika scenarier analyserats enligt följande: Brand i kökslokaler Omfattande elavbrott Omfattande vattenläcka Förgiftningsutbrott Råvarubrist Pandemi Personalbrist En beredskapsplan inför och vid extraordinära händelser finns sedan 2007 antagen för Hedemora kommuns kostorganisation, planen revideras ständigt och en ordentlig genomgång görs under 2015/2016. Planen innehåller bl.a. inventerade riskområden med tillhörande analys, konsekvensbeskrivning, åtgärdsplan och beroendekedja. För säkerställande av kostförsörjningen finns förutom kommunens egen organisation en överenskommelse tecknad mellan länets kommuner och landstinget för att stärka beredskapen vid stora påfrestningar/kriser. Ett utökat samarbete planeras med dagligvaruhandeln i närtid för att vidare hantera fördjupade riskanalyser och bättre krisberedskap. Även ett utökat samarbete med grannkommuner och regionala företrädare skall sökas kring dessa frågor. Vidare kartläggningar skall genomföras av försörjningskedjorna samt hur krisinformation effektivt kan distribueras till olika medintressenter i Hedemora kommun. Ytterligare resurser som kan utnyttjas är kommunens övriga storkök och restauranger samt olika frivilligorganisationer, vilka finns listade i planen. 59

197 Kritiska beroenden: Reservkraft finns inom organisationen genom Hedemora Energi AB. Reservkraften är provkörd och testad med belastning för inkoppling i Vasaskolans kök. En riskanalys inom vård och omsorgsförvaltningen bör göras på samma sätt som utbildningsförvaltningens kostorganisation har gjort. En återkommande plan för olika krissituationer bör framställas för att behålla kompetensen och aktualisera alla rutiner som finns. Behovet av reservkraft på andra anläggningar bör ses över. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 60

198 Störningar i finansiella system Allmänhet och företag kan i huvudsak betala på fyra sätt: med kontanter, betalkort, via girering (bankgiro, postgiro och plusgiro) eller Internetbank. Mindre betalningar sker ofta med sedlar och mynt. Kontanter tas ut från bankkontor eller uttagsautomater som inte fungerar utan el. Sannolikheten för störningar i de finansiella systemen är låg men konsekvenserna skulle bli mycket allvarliga. En störning i de finansiella systemen skulle också leda till social oro i samhället. Vid ett omfattande elavbrott är det sannolikt att bankkontoren skulle stänga eftersom inte heller datorer, larm och andra viktiga system fungerar utan el. Dessutom blir betalkorten i stor utsträckning obrukbara eftersom terminalerna kräver el, och enligt Svenska bankföreningen sker 59 procent av alla betalningar med kort. Utan el är det också omöjligt att betala räkningar via girering. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 61

199 Störningar i elförsörjningen Elförsörjningen innefattar produktion, distribution och slutanvändning av el som i sin tur består av tre systemnivåer med stamnät, regionnät och lokala nät. Även om det svenska elsystemet är driftsäkert är det sårbart för olyckor, sabotage, tekniska fel och extremt väder. Lokalnäten utsätts ofta för avbrott i samband med väderrelaterade händelser medan region- och stamnäten inte är lika känsliga, särskilt inte stamnäten. Ungefär 40 procent av avbrotten i elförsörjningen beror på väderrelaterade problem. Även om leverantörerna har grävt ner många elledningar under de senaste åren och därmed skapat större robusthet i näten, är sannolikheten för en störning i elförsörjningen medelhög och risken för avgrävda kablar ökar istället. I dagens elberoende samhälle är vi sårbara utan el och ett elbortfall får mycket allvarliga konsekvenser även för den enskilda människan. Hur allvarliga konsekvenserna blir är bland annat beroende av hur långvarig störningen är, hur stort område som berörs, samt av årstid och väderlek. Konsekvenserna av ett omfattande elavbrott beror också på vilken reservkraft med tillgång till bränsle och andra reservåtgärder som kan användas. Inom Hedemora kommun finns fyra lokala elnätsföretag (Hedemora Energi AB, Vattenfall, Dala Energi AB och Hofors Energi AB) som distribuerar el. Kommunen har en lista för prioriterade samhällsviktiga verksamheter. Kommunen har inom ramen för Styrelsprojektet analyserat vilka verksamheter/förbrukare som måste ha el i händelse av en elbrist. Under 2015/2016 ska planerna uppdateras och fastslås. Inom kommunen finns idag ett antal mobila reservkraftaggregat att tillgå för prioriterade byggnader/verksamheter. Kommunen har inte haft något större elavbrott under de senaste åren vilket gör att vi har en låg praktisk erfarenhet. Kritiska beroenden: Viktigt är att mobila reservelverk kan användas där det behövs vid en störning, och förberedelser finns för snabb inkoppling i anläggningarna. Behovet av säker elförsörjning till kommunens vårdboenden måste prioriteras då användandet av eldriven medicin teknisk apparatur ökar. Svårt sjuka personer vårdas på boenden istället för på sjukhus. 62

200 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 63

201 Störningar i elektroniska kommunikationer Det svenska samhället blir allt mer beroende av elektronisk kommunikation. Många samhällsfunktioner är beroende av att kunna utbyta information, mellan individer, organisationer och tekniska system. Om kommunikationerna slås ut kan det få allvarliga konsekvenser för samhället. Elavbrott, stormar och andra väderfenomen är allvarliga hot som kan leda till avbrott. Telekommunikationerna är ett systemområde med många beroenden som är relevanta i krissituationer som möjligheten att nå SOS Alarm, polis och räddningstjänst. Även elproduktionen och distributionen styrs av telekommunikation. Den tilltagande användningen av IPTV och webbmedier leder också till ett växande beroende av fungerande elektroniska kommunikationer hos hushållen. Luftledningar och master kan vid ett förändrat klimat komma att påverkas då risken för stormfällning ökar. Trots att telekommunikationen nu går mot radiolösningar och nedgrävda ledningar återstår fortfarande luftledningar i många delar av landet, vilket innebär en fortsatt sårbarhet inom den närmaste tiden. Hedemora kommun genomkorsas av fiberoptisk förbindelse i flera stråk, dels längs med järnväg och dels längs vägnätet och kraftledningar. Hedemora kommuns eget nät för tele- och datakommunikation är beroende av flera faktorer för sin funktion. Vid en kris kan generellt sägas att kommunens egen beredskap med reservkraft är god för upprätthållande av kommunikation men beroendet av andra aktörer gör att förbindelser med omvärlden kan slås ut. Lokalt: Hedemora kommun har beslutat att arbeta enlig MSB:s metod BITS för IT-säkerhetsarbetet. Det har inneburit att planer finns för övergripande säkerhetsrutiner och för IT-infrastrukturen samt att planer för de viktigaste systemen finns. Alla servrar är försörjda av dubbla nätaggregat. Serverrum är utrustat med batteribackup som klarar driften upp till 25 minuter samt ett driftlarm kopplat till fastighetsberedskapen. Kommunens televäxel är utrustad med batteribackup för 30 minuters drift. Reservelverket i förvaltningshuset levererar ström vid avbrott efter max 3 minuter. Vård och Omsorg: Verksamheten är idag till stor del beroende av IT-system för att kunna säkerställa säker vård. Hemtjänsten använder sig av IT och telefonteknik baserade larmsystem och låssystem. De har under senaste åren haft ett flertal störningar i IT-systemen som gör att det till viss del finns en grundläggande förmåga att arbeta i en IT-lös miljö. Socialtjänst: Verksamheten är idag till stor del beroende av IT-system för att kunna säkerställa rätt handläggning. Vid långvariga störningar måste stödinsatser till hjälpbehövande ske manuellt. Bildningsförvaltningen: IT-stöd krävs för en stor del av utbildningen likaså direkt datautbildning. Vid IT-problem får man göra schemaomläggningar. Kostenheten: Vasaköket arbetar med kostdataprogram för att få ut etiketter, recept, underlag för produktion, beställningar av koster mm. Alla beställningar av mat från kökets kunder går via mail. Vid driftsstörningar måste allt detta göras manuellt vilket tar mer tid och enklare menyer får ev. användas. 64

202 Kostenheten i övrigt drabbas inte i någon större omfattning förutom inköp av varor där man kan övergå till manuella rutiner. Fastighetsförvaltning: Larm och stor del av driften av kommunens byggnader styrs via data och teleteknik. En störning i data och teletekniken kommer att medföra en hel del driftlarm till kommunens beredskapsgrupper som i värsta fall måste stänga av en del anläggningar. Detta kommer att medföra att man kan bedriva verksamhet i lokalerna men man kan inte räkna med samma höga säkerhet och inomhuskomfort. I de byggnader som inhyser mycket folk och brandlarmet stängs av måste verksamheterna använda sig av brandvakter för att säkerställa fullgott brandskydd. Kommunen är beroende av omvärlden för kommunikation via telefoni och IT. Den praktiska erfarenheten av att hantera större incidenter i IT-systemen är bristfällig. När system slutat att fungera är det ett fåtal personer som reagerar. IT-systemen är redan idag hårt drabbade av många mindre störningar och alla verksamheter är mer eller mindre beroende av att allt måste fungera. Ingen satsning har gjorts på att utveckla säkerhetsrutiner för IT-miljön. Kommunens IT-personal är mycket kunniga och engagerade och kan sköta många uppgifter på distans, men har dock inte satts på prov så många gånger, varför det saknas erfarenhet. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 65

203 Störningar i värmeförsörjningen Uppvärmningen är inte bara en komfortfråga utan även viktig för vår hälsa och för vatten, avlopp och byggnader. I Sverige anser vi att en behaglig temperatur inomhus är grader. Nästan alla uppvärmningsformer är beroende av en fungerande elförsörjning, framförallt fjärrvärmen. När uppvärmningen av hus och lokaler slutar fungera, behöver det inte vara ovanligt kallt för att samhället snabbt ska hamna i en krissituation. Fjärrvärmen är den övervägande formen för att värmeförsörja befolkningen. Många akutsjukhus baserar sin värme på fjärrvärme och saknar egna reserver vilket gör dem sårbara. Fjärrvärmesystemen är starkt beroende av transporter för en ständig tillgång till bränsle, eftersom det är svårt att lagra så stora volymer som krävs. Hedemora Energi AB är det största energiföretaget i kommunen och levererar värme till kunder i Hedemora stad samt Långshyttans tätort. Fjärrvärmeanslutningen är hög i Hedemora tätort. För att minska risker har Hedemora Energi AB 2 st. produktionsplatser. - Elverket 1, Ivarshyttevägen - Elverket 2, Haggården Den stora produktionen sker vid Elverket 1 där det finns värmeproduktion samt egen elproduktion som går att köra i s.k. ö-drift, detta innebär att verket är självförsörjande på el. Den andra produktionsplatsen finns vid Haggården, detta innebär att Hedemora Energi alltid kan leverera värme till värmestugor inom tätorten även vid driftsstörningar eller elavbrott. Hedemora Energi har oljelager för att klara 3 arbetsdagar för full drift av oljepannor, biobränslelager finns alltid att köra i en månad med full produktion. Genom att samordna drift av reservelverk går det att starta KVV-anläggningen igen trots att överliggande nät är borta. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög 66

204 Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå Störningar i drivmedelsförsörjningen Dagens samhälle är i mycket hög utsträckning beroende av fungerande elförsörjning, men även av fungerande bränsleförsörjning i form av drivmedel för fordon samt bränsle för uppvärmning av fastigheter och som energikälla i industriprocesser. Drivmedel behövs för att driva både fordon och reservkraftverk. Förutom transportsektorn är polis, räddningstjänst, bevakning, avfallshantering, akutsjukvård och äldreomsorg beroende av drivmedel till sina fordon. Många samhällsviktiga verksamheter är försedda med reservkraftverk och vid ett elavbrott behöver dessa drivas med huvudsakligen dieselolja men också bensin. Den totala förbrukningen för landets samtliga reservkraftverk motsvarar den mängd diesel som normalt konsumeras i landet. De flesta samhällsviktiga verksamheterna har bara diesel för några dagars drift och inga kommuner i länet har idag egna lager av bränsle utöver detta. Vatten-, avlopps- och fjärrvärmesystemen skulle drabbas vid en drivmedelsbrist på grund av de indirekta transportberoendena. Vid en drivmedelsbrist skulle avfallshanteringen drabbas hårt. Erfarenheter från stormen Gudrun visar att det är oerhört viktigt att drivmedelsstationer säkerställer att de kan leverera drivmedel ur sina tankar även vid ett elavbrott. Några av kommunens bensinbolag är med i det lokala krishanteringsrådet, och enligt dem är redundansen för elbortfall väldigt dålig. Vid elbortfall måste de stänga, för att allt styrs av el och IT. Det finns centrala krisplaner inom bolagen till viss del, men för att lösa det lokalt krävs mer planering/planer och övningar mm. 67

205 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 68

206 Störningar i transporter I princip är all samhällsviktig verksamhet beroende av transporter av något slag. Viktiga vägtransporter på de stora genomgående vägarna i kommunen samt järnvägen är av stor betydelse och konsekvenserna av en störning skulle bli allvarlig. Klimatförändringarnas konsekvenser för vägnätet och järnvägen, kommer enligt klimat- och sårbarhetsutredningen, att bli betydande. Höga flöden, översvämningar och skyfall innebär ökad risk för översvämningar av vägar, järnvägar, tunnlar och broar, och vägbankar riskerar att spolas bort. Andra risker/typhändelser kan också påverka samhällsviktiga transporter som exempel: Naturolyckor och extrema väderhändelser Andra olyckor Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Sjukdomar Strejker Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 69

207 Antagonistiska hot och social oro För att få en helhetsbild över de risker som finns i länet och i Hedemora kommun är det viktigt att även ta hänsyn till de sociala riskfaktorerna och de som anknyter till regeringens övergripande mål för vår säkerhet vad gäller grundläggande värden. De gäller värden som att värna vår förmåga att upprätthålla demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Även risker som misstro mot politiska institutioner, sociala risker och antagonistiska hot behöver identifieras Vansinnesdåd och pågående dödligt våld Inom flera av kommunens verksamheter är våld och hot om våld tyvärr ofta förekommande. Det kan rikta sig mot personal eller förekomma mellan individer. Det är viktigt att våldsutsatta arbetsplatser arbetar systematiskt och löpande med denna typ av problem, även om antalet allvarliga inträffade incidenter i Hedemora hittills varit få. Attentat mot verksamheten, med personskador eller dödsfall bland personal eller brukare som följd kan inträffa. Under senare år har även flera så kallade vansinnesdåd inträffat i Sverige. Begreppet beskriver ofta en personlig våldsakt utan uppenbara avsikter. Det går inte att utesluta att ett vansinnesdåd skulle kunna inträffa i Hedemora kommun. Det skulle ställa stora krav på kommunens krishanteringsförmåga och förmåga till psykosocialt omhändertagande. Parallellt med detta kommer också forskning och erfarenheter som visar på att vi i Sverige bör börja ta problemen med pågående dödligt våld i skolmiljö på allvar. Pågående dödligt våld i skolan är ett samlingsbegrepp där så kallade skolskjutningar är den allvarligaste formen. Skolskjutningar är mycket allvarliga fenomen som är mycket svåra att upptäcka i förväg, trots att gärningsmännen vid tidigare händelser ofta i förväg signalerat till sin omgivning att de planerar att begå en våldshandling. Upptäckt ställer stora krav på samordning och strategi inom skolan. Att hantera en situation med pågående dödligt våld när den väl inträffar, är också något som ställer mycket komplicerade krav på både skola, polis och räddningstjänst. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Mycket hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög 70

208 Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 71

209 Terror/våldsbejakande extremism Terrorismen har förändrats i och med globaliseringen. Den internationella terrorismen har berört Sverige i mindre grad än i andra länder, även om terrorhotet mot Europa har ökat de senaste åren. Mitt under julruschen i december 2010 skedde flera explosioner i centrala Stockholm och en man sprängde sig till döds. Sprängdåden rubricerades av Säpo som ett terroristbrott. I juli 2011 avled uppemot 100 människor i terrordåden i grannlandet Norge. I Sverige är det Säkerhetspolisen (Säpo) som ansvarar för terrorismbekämpningen. Den grova organiserade brottsligheten har en stor påverkan på samhället i form av allvarliga effekter på fysisk och psykisk hälsa, genom mord, misshandel, hot, trakasserier och social påverkan. Det kan medföra social otrygghet i kommunen och samhället där samhällets värderingar påverkas, förtroendet för myndigheter och samhället minskar och krav på insatser från samhället ökar. Vår omvärld har under senare år drabbats av flera tragiska grova våldsdåd i form av så kallade skolskjutningar, som medför stor uppmärksamhet och oro för att något liknande skulle kunna inträffa också i Sverige. Forskning och erfarenheter visar att vi i Sverige bör börja ta problemen med pågåendedödligt våld i skolmiljöer på allvar. I Malmö 2004 stoppades en 16-årig elev från att genomföra en planerad massaker och flera fall av hot om våldsdåd mot skolor har förekommit i övriga Sverige också. Trollhättan hösten 2015 med svärdsmannen som gick in i skolan och dödade två personer och skadade flera, varav ytterligare en också avlidit. Våldsfrämjande radikalisering och terrorism Det går inte att peka ut någon enskild profil på individer som dras till våldsbejakande extremism. Våldsbejakande radikalisering beror ofta på ett samspel av olika faktorer. Begreppet våldsbejakande radikalisering syftar här till den process då en person eller grupp börjar främja olagligt våld i politiskt eller ideologiskt syfte. Främjandet kan handla om att verbalt uppmana andra till att utföra våldshandlingar och attentat, ge logistiskt och finansiellt stöd till terroristgrupper eller att delta i planering, förberedelse och genomförande av terrorattentat. Våldsfrämjande radikalisering måste inte leda till terrorism, utan kan sluta i andra allvarliga våldsbrott och otillåten påverkan. Tre grundläggande komponenter: Våldsfrämjande radikalisering går att urskilja i skilda religiösa och kulturella sammanhang både historiskt och i nutid. Generellt beror våldsfrämjande radikalisering på tre grundläggande komponenter. Det finns upplevda orättvisor eller kränkningar, vilka kan ha en reell grund. Det finns också en våldsförespråkande ideologi som pekar på orättvisor, förklarar deras orsak och vad som bör göras för att åtgärda orättvisorna. Slutligen krävs också ett socialt sammanhang där ideologin internaliseras. Dessa tre komponenter kombineras på unika sätt hos individer och har varierande betydelse. Vissa personer går med i våldsfrämjande grupper utifrån sökande efter spänning och gemenskap, andra är mer ideologiskt intresserade och vissa hamnar i våldsfrämjande grupper eftersom flera i deras familj eller sociala närmiljö redan är våldsfrämjande. Ibland finns en karismatisk ledare som genom undervisning och mentorskap driver på radikaliseringen. I vissa fall existerar etablerade terrornätverk som försöker rekrytera individer. Ofta radikaliserar dock personer varandra utan tydliga ledare. Radikalisering sker ofta via sociala kontakter, men även genom föreläsningar och propaganda. Mycket av detta sker i dag via sociala medier och andra delar av internet. Ideologins betydelse 72

210 varierar mellan individer, den kan inspirera till och stärka avsikten att delta i terrorism, men den kan även fungera som legitimering av ett våldsamt beteende som till stor del har andra orsaker. Åtgärder mot radikalisering: Säkerhetspolisen (SÄPO) arbetar endast med våldsfrämjande extremistiska miljöer när det finns information om brottslig verksamhet. Kommunen har en utsedd tjänsteman som ska samordna kommunens verksamhet med andra myndigheter. För att motverka våldsfrämjande radikalisering krävs en samlad insats från samhället. Det behövs utbildning och spridande av kunskap, dialog och samverkan mellan olika samhällsparter, såväl som riktade åtgärder och stöd till personer som redan hamnat i våldsfrämjande extrema miljöer. Förebyggande arbete fundamentalt: En viktig del av Säkerhetspolisens förebyggande arbete handlar om att främja kontakt och dialog. En nödvändig del är att få information från allmänheten. Arbetet handlar också om att bygga upp ett samarbete med andra myndigheter i syfte att identifiera och motverka de nätverk som begår brott. Säkerhetspolisen har också en uppgift att delta i det offentliga samtalet, att problem lyfts i det offentliga och diskuteras är ett effektivt sätt att bedriva kontraterrorism. I dag finns det personer i Sverige som stödjer terrorism i olika delar av världen. Det finns också personer som reser utomlands för att delta i träning kopplad till terrorism och andra olagliga våldshandlingar. Säkerhetspolisen arbetar därför med att förhindra att Sverige används som bas för rekrytering, logistiskt stöd, finansiering eller attentatsplanering och för att motverka att svenskar deltar i terrorism utomlands. En del i det förebyggande arbetet är att Säkerhetspolisen i yttranden till Migrationsverket förordar att personer med koppling till terroristverksamhet inte beviljas inresa, uppehållstillstånd eller medborgarskap i Sverige. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög 73

211 Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 74

212 Social oro och våldsamma upplopp Det finns olika risker som kan orsaka instabilitet i samhället. Ökat utanförskap och segregering i samhället är exempel på sociala risker som har sitt ursprung i bristande sociala och socioekonomiska förhållanden. Även ökad främlingsfientlighet och minskad social sammanhållning är risker som kan leda till social oro och få allvarliga konsekvenser. För Hedemoras del finns det en risk på grund av segregeringen och främlingsfientligheten. Våldsamma upplopp Våldsamma upplopp tar sig vanligtvis uttryck i anlagda bränder, skadegörelse, hot och misshandel, stenkastning och annat våld mot poliser, väktare, räddningstjänst- och ambulanspersonal med flera som upplevs som symboler för de etablerade maktstrukturerna i samhället. Ofta används termen social oro för att beskriva det bakomliggande tillstånd som manifesterar sig som bland annat våldsamma upplopp. Upploppen äger vanligtvis, men inte alltid, rum i socialt utsatta storstadsområden. Upploppsmakarna är oftast ungdomar som agerar i mindre grupperingar och iscensätter en rad bränder, stenkastning med mera inom ramen för en begränsad tidsrymd för att framkalla en reaktion från samhällets sida. Möjliga orsaker till våldsamma upplopp kan vara den ökande urbaniseringen, marginaliserade och stigmatiserade förorter samt etnifiering av förorter med stora påfrestningar på bland annat bostadsbyggande, infrastruktur och sysselsättning. En ökande klyfta mellan rika och fattiga, utanförskap, diskriminering, segregation samt nedskärningar i de offentliga utgifterna är också bakomliggande faktorer som kan orsaka social oro och i förlängningen våldsamma upplopp. Scenarioanalys: Våldsamma upplopp Analysen av scenariot genomfördes år 2013 och bygger på litteraturstudier och en genomgång av svensk och utländsk medierapportering kring social oro och våldsamma upplopp eller upploppsliknande situationer. Därtill bygger analysen på en workshop kring det aktuella scenariot som MSB genomförde med representanter från Göteborgs stad, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Uppsala, Länsstyrelsen Västra Götaland, Nacka kommun, Polisen Stockholms län, Rikspolisstyrelsen (RPS), Södertörns Brandförsvarsförbund (SBFF), Stockholms stad och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). MSB deltog även i workshopen utifrån myndighetens operativa uppdrag. Innan analysen genomfördes hade scenariot stämts av med företrädare för Göteborgs universitet, Malmö högskola, KTH, Botkyrka kommun, Malmö stad och Södertälje kommun. Scenario Scenariot pågår från måndag den 3 juni till fredag den 7 juni. Det är nationaldag och skolavslutningstider närmar sig. Vädret är vackert. Geografisk plats Scenariot utspelas i fiktiva orter och län i Sverige. Händelseförlopp Från måndagskvällen den 3 juni till fredagen den 7 juni 2013 blossar sociala oroligheter och upploppsliknande situationer upp i flera städer i fyra olika län i landet. Resultatet av oroligheterna 75

213 och upploppen är bland annat omfattande vandalisering av skolor, butiker och blåljusfordon såsom brandbilar och polisbilar. Det sker också en större omfattning av anlagda bilbränder, anlagda bränder i fritidsgårdar och i olika sportanläggningar. Ett brandattentat sker också mot ett stadshus, ett poliskontor samt ett vårdhem för äldre. Upploppen medför också störningar i kollektivtrafiken. I samtliga städer uppstår mycket omfattande stenskastning, hot och våld mot polis, räddningstjänst, sjukvårdspersonal, väktare och jourtekniker. Under upploppen får händelserna mycket bevakning både från nationell och också internationell media. Debatter uppstår kring olika orsaker och hanteringen av upploppen. Förmågeanalys Förmågan att på ett tidigt stadium upptäcka utbrott av våldsamma upplopp anses i hög grad vara beroende av de informella och formella nätverk som byggts upp under det förebyggande arbetet mot social oro ute i kommunerna. Uppstartsarbetet vid våldsamma upplopp kan fördröjas av att kommunerna idag inte har skyldighet att ha en tjänsteman i beredskap som snabbt kan larma för att få igång berörda delar av den kommunala organisationen. Mediebevakningen av våldsamma upplopp kan antas bli omfattande och pågå dygnet runt och då inte bara av nationell media utan även av internationell media. Media och privatpersoner, inte minst upploppsmakare själva, kommer att filma händelseförloppet. Bilder från upploppen kommer därför att spridas i stor omfattning. Bilden av upploppen och myndigheternas hantering av desamma kommer i stor utsträckning inte bara formas i traditionell media utan även i hög grad i olika sociala medier. Berörda myndigheter kan idag i många fall antas sakna en tillräckligt bra beredskap och förmåga att snabbt kunna informera media och allmänheten om sin syn på orsakerna till upploppen och hur man hanterar upploppen. Krisinformation.se som förvaltas av MSB har god förmåga och uthållighet att informera om upplopp, men är helt beroende av information från andra aktörer, som polis och kommuner, då man endast har en mäklande informationsroll. MSB vill lyfta fram följande hanterande förmågor som viktiga för vilka konsekvenser som uppstår i scenariot samt hur omfattande de blir: Ledning Beslut behöver fattas som innebär att de områden som drabbas av våldsamma upplopp fortfarande kan upprätthålla viktiga samhällsfunktioner som exempelvis transporter. Detta kräver bland annat beslut om hur resurser ska prioriteras. I denna situation skulle MSB ta fram beslutsunderlag med förlag på nationell prioritering. Beslut om långsiktiga och förebyggande åtgärder samt återuppbyggnad för de områden som drabbats behöver också fattas. Samverkan Ansvariga myndigheter och organisationer behöver samverka med aktörer som fältassistenter, ideella organisationer och nätverk, trossamfund, föräldrar med flera för att stävja upploppssituationer. Etablerade plattformar för att mer systematiskt arbeta med att förebygga och hantera upploppssituationer behövs. 76

214 Ansvaret för att hantera upploppen upplevs som otydligt när händelserna går över både kommun- och länsgränser. Nätverk mellan kommuner är oftast sämre utvecklade eller saknas helt. Kommunikation Det är väsentligt att ansvariga aktörer kan nå ut med samordnad och korrekt information till allmänheten och andra berörda aktörer om läget och vilka åtgärder som vidtas. Detta kan skapa förutsättningar för att de våldsamma upploppen kan stoppas samt att onödig oro i samhället kan hindras. Det är viktigt att offentliga myndigheter får ut sin bild av orsakerna till upploppen, själva händelseförloppet samt hur myndigheterna hanterar händelserna. Kunskap och kompetens Erfarenheter visar att polisens kunskap om hur man ska agera vid ingripanden i områden med stor kulturell, normativ, religiös heterogenitet har stor betydelse för om de ska lyckas undvika att upplopp triggas av en polisiär insats. Upplopp inträffar ofta i områden där det finns ett lågt förtroendeför polisen och ett ingripande därmed kan riskera att trigga igång ytterligare upplopp. En viktig fråga är om närpoliserna bör få större mandat att verka i utsatta områden eftersom de ofta är mer insatta i de sociala och kulturella normer som finns i dessa områden. Resurser Det är av stor vikt att polis och räddningstjänst har resurser för att hantera en upploppssituation som kan pågå under lång tid, det vill säga att det finns en uthållighet i resurserna. Om upploppen pågår dygnet runt under en längre tid försämras uthålligheten påtagligt för polisens del. En sådan situation kan kräva omfördelning av polisresurser inom landet. Konsekvensbedömning Människors liv och hälsa I scenariot omkommer åtta personer och flera skadas som en direkt eller indirekt effekt av oroligheterna. Eventuellt skulle någon kunna omkomma på grund av missade larm eller om räddningstjänst eller ambulanstransporter inte kan komma fram på grund av upploppen. Människor kommer, i begränsad omfattning, att ådra sig fysiska skador av händelserna till exempel rök- och brännskador. Många kommer att känna stark oro och uppleva händelserna som psykiskt påfrestande. En uppskattning är också att det för varje omkommen människa finns minst tio anhöriga som påverkas psykiskt av detta. Dock inte i så hög grad att alla de behöver psykisk vård. Händelsen kommer medföra att några personer tillfälligt kommer att evakueras på grund av bränder. Upploppen i sig föranleder ingen evakuering, så detta handlar om en begränsad skara personer. Samhällets funktionalitet Polisens ledningscentraler och SOS Alarm kommer att bli högt belastade. Det finns en risk att belastningen på mobiltelefoninätet och SOS Alarm blir så högt att mobil kommunikation begränsas och larm kan missas. Den ökade belastningen på polis och räddningstjänst medför att annat brottsförebyggande arbete påverkas och nedprioriteras. Detta fortplantas sedan eftersom utredningar till följd av scenariot kommer att fortsätta att belasta systemet i övrigt. 77

215 Upploppen kan försvåra och fördröja ambulansinsatser då dessa på grund av upploppen kan behöva poliseskort i drabbade områden. Det kan i sin tur också drabba övriga ambulansinsatser negativt. Lokaltrafiken kan under en begränsad tid behöva dra in eller lägga om bussturer alternativt låta väktare åka med bussar för skapa trygghet och för att inte utsätta bussförare och passagerare för fara. Att lokaltrafik ställs in drabbar de som bor och verkar i området då de exempelvis kan få svårt att ta sig till och från skola och arbete. I scenariot ges att ett antal byggnader sticks i brand (skola, förskola, närpoliskontor och kommunhus). Det medför att verksamheterna måste flyttas för att kunna fortgå. Ekonomi och miljö Polisens kostnader vid upploppen i Stockholms län 2013 uppgick till cirka 10 miljoner kronor i ökade personalkostnader. Vid upploppen i England 2011 beräknades att enbart Londonpolisens ökade kostnader uppgick till cirka 760 miljoner kronor. Till detta kommer eventuella långsiktiga kostnader som följer av skador bland personalen. Räddningstjänstens kostnader i samband med upploppen i Stockholm 2013 beräknades öka med kronor per dag. Om man antar att upploppen på varje ort i scenariot har samma omfattning så skulle de ökade kostnaderna för räddningstjänsten kunna uppgå till totalt 3 miljoner kronor (baserat på att upploppen i detta scenario pågår under fem dagar och på sex olika orter). För kommunen kommer uppröjning och återställandet att kosta mycket. Kostnaderna för att återställa de skadade byggnaderna i Stockholms stad efter upploppen 2013 uppskattas kosta kommunen cirka 16 miljoner kronor. När det gäller ökade kostnader för andra aktörer ser man att under Husbyupploppen kostade uppeldade bilar försäkringsbolagen mellan 2,5 till 7 miljoner kronor. Andra fördyrande omständigheter på längre sikt kan vara att kommunens självrisk stiger, och att både kommunen och dess invånare kan få förhöjda premier eller bli helt utförsäkrade. Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Scenariot kan antas leda till en ökad otrygghet bland de boende i de drabbade stadsdelarna och bostadsområden. Områdena riskerar att stigmatiseras och det finns en risk att de som har ekonomiska förutsättningar att flytta därifrån gör det. Det kan skapas en ond spiral där de som bor kvar lever i utanförskap som kan bädda för nya upplopp. Om de drabbade områdena har en hög andel invandrare ökar risken att situationen kan användas av främlingsfientliga krafter. Företroende för myndigheterna kan både stärkas och försvagas beroende på hur dessa klarar av att hantera upploppen. Om människor i utsatta områden upplever att de insatser som görs är av kortsiktig och symbolisk karaktär kan misstroendet öka. Ryktesspridning kan förekomma, och i massmedier och sociala medier skapas snabbt en bild av krisen som till viss del kan bygga på rykten. Ryktena i sig behöver inte vara av ondo eller i ont uppsåt, exempelvis kan SMS-kedjor starta med tips om att hålla sig undan vissa platser där man hört att något ska hända. För myndigheterna blir det viktigt att berätta sin bild av händelsen och länka till annan tillförlitlig information. Att inte gå in i polemik och bemöta rykten utan hålla sig till det man vet, kan vara en trygghetsskapande linje. 78

216 Internationell mediabevakning skulle kunna påverka Sveriges anseende negativt internationellt, delvis på grund av att händelserna endast bevakas i det akuta skedet och att Sveriges hantering av händelsen hamnar i skymundan. Resonemang om sannolikhet Ett antal händelser har blivit uppmärksammade i Sverige de senaste åren som pekar på att scenariot är relevant och något som kan inträffa. Bland annat har flera händelser med stenkastning mot polis och räddningstjänst i Malmö och Göteborg inträffat, ofta i samband med att räddningstjänsten ryckt ut för att släcka bränder. Andra exempel har varit anlagda bränder i Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala under I maj 2013 blossade kraftiga upplopp upp i delar av Stockholms län och spred sig senare till flera andra delar av landet. Scenariot som ligger till grund för denna analys är dock allvarligare än ovan nämnda händelser. Osäkerhetsbedömning Osäkerhet i sannolikhetsbedömningen är hög. Sannolikheten för upplopp är starkt kopplat till vilken orsak som ligger bakom att det uppstår. Eftersom analysen inte har fördjupat sig i orsakerna till scenariot i analysen går det inte att dra någon slutsats av det. Konsekvensbedömningarna för detta scenario är relativt väl grundade avseende vilken typ av konsekvenser som kan uppstå. Osäkerheten är dock högre när det gäller omfattningen på dessa, inte minst avseende de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna för samhället. Känslighetsanalys Vad gäller utformningen av scenariot skulle följande faktorer, som inte ingick i det analyserade scenariot, försvåra hanteringen av upploppen: Grupper av människor börjar slåss mot varandra. Upploppen pågår dygnet runt. Skjutvapen används i upploppen. Varmt väder utan nederbörd som leder till en intensifiering av upploppen. Spridning av upploppen till fler platser inom landet. Ett utdraget tidsförlopp. Förmåga som ska skapas I analysen diskuterades behovet av ett systematiskt förebyggande arbete istället för ett arbete som präglas av en reaktiv släcka-bränder-mentalitet. Orsakerna bakom våldsamma upplopp är oftast flera och komplexa och behovet av kunskapsbildning kring dessa är därför stort. En förmåga som är bristfällig är att det saknas etablerade plattformar (bland annat nätverk för sociala risker, risk- och sårbarhetsanalyser samt etablerade kommun- och länsövergripande nätverk för hantering av social oro) för att systematiskt arbeta med att förebygga och hantera upploppssituationer. MSB:s bedömning är att följande arbete är viktigt och kan påverka sannolikheten för att ett liknande scenario inträffar: Koppla förebyggande åtgärder till identifierade riskfaktorer. Några förekommande riskfaktorer är social, ekonomisk och politisk marginalisering, ekonomiska skillnader, social och territoriell stigmatisering, negativ framtidstro och frustration, etniska motsättningar, rasism och diskriminering. 79

217 Upparbeta informella och formella nätverk genom vilka man snabbt kan få indikationer om att social oro kan övergå i våldsamma upplopp. Gå ut med korrekt information i syfte att undvika oro och osäkerhet. Arbeta fram tydliga rutiner för att möjliggöra att ambulans snabbt anländer till aktuella skadeplatser samt att polisens ingripanden inte sker på ett sätt som kan upplevas som kränkande eller provocerande. Ansvaret för att hantera upploppen kan upplevas som otydligt när händelserna går över både kommun- och länsgränser. Därför behöver ansvars- och samverkansförhållanden i dessa situationer göras tydligare. Detta är ett arbete som Polismyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelserna samt kommunerna behöver arbeta vidare med. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 80

218 Sociala risker En social risk är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt i samhället. Det kan ha sitt ursprung i sociokulturella och socioekonomiska förhållanden, och medföra negativa konsekvenser för människor, grundläggande samhällsfunktioner samt skada tillit, trygghet och grundläggande uppfattningar om demokrati och mänskliga rättigheter. I analysarbetet för identifiering och de sociala riskerna i Hedemora kommun deltar bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Processledare för denna arbetsgrupp är folkhälsostrategen i kommunen. Arbetsprocessen för sociala risker behandlas i fyra steg utifrån länsstyrelsens metodhandbok Sociala risker. Skyddsvärt Följande bör prioriteras som särskilt skyddsvärt i kommunen: Medborgarnas liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati och mänskliga rättigheter Ekonomi och miljö Riskidentifiering och riskvärdering Baserat på indikatorer för Dalarnas län, SKL:s öppna jämförelser samt den förstärkta nationella folkhälsoenkätundersökningen (Hälsa på lika villkor) har analysgruppen utgått ifrån fyra prioriterade riskområden. Ett undantag i dessa prioriterade områden är risken för sociala motsättningar där analysgruppen med utgångspunkt av kommunens stora mottagande av asylsökande har gjort en egen riskbedömning. Arbetslöshet: I Hedemora kommun har vi en hög arbetslöshet framförallt bland ungdomar. Andelen öppet arbetslösa samt sökande i program med aktivitets stöd (18-24år) är 12,80% enligt indikatorer för Dalarnas län. Andel öppet arbetslösa av registerbaserad arbetskraft samt sökande i program med aktivitetsstöd (18-24år) är 18,70% från samma källa. Att vara arbetslös är en stor påfrestning för individen både ekonomisk och socialt. Det finns stora risker såsom utanförskap och psykisk ohälsa som konsekvens. I en längre tids arbetslöshet kan individen få stora svårigheter att komma in i arbetslivet. Riskvärdering: Medelhög sannolikhet för sociala risker Begränsade konsekvenser beträffande social oro Psykisk ohälsa: Psykisk ohälsa är ett övergripande begrepp som innefattar en rad olika aspekter av psykiska problem. Det gäller allt ifrån besvär såsom oro och ångest, känt sig olycklig, känt sig värdelös till depression och olika former av psykisk sjukdom. Nedsatt psykiskt välbefinnande är ett omfattande folkhälsoproblem och flera undersökningar visar kraftiga ökningar bland unga sedan 1990-talet. Hedemora är inget undantag. I SKL: s öppna jämförelser kan utläsas att trenden generellt har vänt något sedan men fortfarande är det en stark indikator. I enkäten Hälsa på lika villkor kan vi utläsa att bland kvinnor i ålderskategorin år är det 28,6 % som uppger att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. d.v.s. nästan var tredje kvinna uppger att de upplevder sig ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande i Hedemora år

219 Riskvärdering: Hög sannolikhet för social samhällspåverkan Begränsade konsekvenser beträffande social oro Generellt låg utbildning: Analysgruppen har också valt utbildningsnivån hos kommunens invånare som en social riskfaktor. Bristen på utbildning ger en sämre möjlighet till egen försörjning och en större risk för arbetslöshet. Utbildningsnivån är generellt låg i Hedemora, där bl. a andelen högskoleutbildade är lägre än riksgenomsnittet och att endast 45 % av gymnasiets avgångselever är behöriga till högskolestudier (enligt behörighetskrav 2010). Andelen elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieprogram motsvarar riksgenomsnittet, men andelen elever som hoppar av gymnasiet är högre än den nationella nivån. Riskvärdering: Medelhög sannolikhet för social samhällspåverkan Begränsade risker för social oro Flyktigmottagande och bostadssegregation: Kommunen har ett stort mottagande av asylsökande människor. Under asylprövningen erbjuds flertalet av dessa boende i huvudsak i tätorterna Vikmanshyttan och Långshyttan, där det kommunala bostadbolaget erbjuder lägenheter åt Migrationsverket. Det finns risker för sociala motsättningar då många av de asylsökande placeras inom begränsade områden på små orter, både inom gruppen asylsökande och i kontakt med ortens övriga invånare. Asylsökande är ofta särskilt sårbara, socialt och hälsomässigt, eftersom de lever i ovisshet om de får stanna i landet. Många har levt i flykt under en lång tid och flertalet har traumatiska upplevelser med sig. Det går inte att utesluta risker för att det kan uppstå konflikter mellan människor när koncentrationen av asylsökande är så uppenbar. Det finns redan en del indikationer på främlingsfientlighet och sådant som snabbt kan skapa fysiska motsättningar mellan människor. Den sociala kontrollen försvagas i dessa områden, främst p.g.a. att genomströmningen av människor är hög. Det går inte att utesluta motsättningar och scenarios där människor tar till våld. Det har hänt på andra orter, oftast med främlingsfientliga och rasistiska förtecken. Integrationen i skolorna fungerar oftast väl, främst bland de yngre barnen. Men det är uppenbart att språkliga och kulturella skillnader också skapar brist på ömsesidig förståelse och konflikter ibland. När barn kommer i rätt skolmiljö lär dem sig språket snabbt, men det är både en stor utmaning och en möjlighet för skolan att undanröja hinder för en bra integration. Trots en stark boendesegration har motsättningar i olika former hittills tillhört undantagen. Hedemoraborna visar oftast en stor förståelse för nyanländas situation. Men det blir allt mer uppenbart att riskerna för motsättningar påverkas av det allmänna opinionsläget, där avsaknaden av en tillräckligt bra nationell integrationspolitik också utgör risker på lokal nivå. Kommunen har en organiserad samverkan mellan bl.a., migrationsverket, socialförvaltningen, bildningsförvaltningen, Hedemora bostäder, Röda Korset, Svenska kyrkan med flera, där integrationsstrategen i kommunen är sammankallande. Fokus på risker för ökade sociala motsättningar och våldsbejakande handlingar måste öka, bl.a. i form av ytterligare förebyggande åtgärder. Riskvärdering: Medelhög risk för social samhällspåverkan Mycket allvarliga konsekvenser beträffande social oro Förmågebedömning 82

220 Det finns en ganska god kunskap inom kommunen om de sociala risker som finns och dess eventuella konsekvenser. Därför finns ett antal pågående och planerade förebyggande och riskminimerande åtgärder se punkt 4. Åtgärdsförslag och prioriteringar för att förebygga sociala risker Individ-, grupp- och strukturell nivå för att minska risker av arbetslöshet, psykisk ohälsa, låg utbildningsnivå och för sociala motsättningar. Arbetsmarknadsenheten Källan: En plats där ungdomar med olika grader av psykiska svårigheter kan få hjälp och stöd att hjälp att hitta sin plats i samhället. Målet är att bryta isolering och komma ut i arbetslivet, få en praktikplats eller kanske påbörja studier. Kraften: En verksamhet som bygger på samverkan mellan Södra Dalarnas Samordningsförbund, Hedemora kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget utifrån visionen om "en gemensam ingång". Ökad skolnärvaro tidiga insatser 3-årigt utvecklingsarbete i samverkan mellan utbildning, socialtjänst och hälso- och sjukvården, finansierat ur den kommunala insatsbudgeten för barn- och ungas psykiska hälsa. Plats för föräldraskapet tidiga insatser 3-årigt utvecklingsarbete i syfte att utveckla ytterligare kursverksamhet och andra stödverksamheter för föräldrar i kommunen, finansierat ur den kommunala insatsbudgeten för barn- och ungas psykiska hälsa. Utökad samhällsorientering, familj och föräldraskap normer och värderingar i det svenska samhället Särskild utbildning för migranter som beviljats uppehållstillstånd och valt att bosätta sig i Hedemora. Familjecentral Fortsatt utveckling av familjecentralen i syfte att erbjuda öppen förskola till alla småbarns föräldrar i syfte att kunna möta alla föräldrar utifrån förutsättningar och behov. Särskilda aktiviteter för att öka integrering och utbyte mellan svenska och nyanlända småbarnsföräldrar. En mötesplats som bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande generellt, tidigt förebyggande och stödjande som riktar sig till föräldrar och barn. Stärka samverkan mellan myndigheter, bolag och frivilligorganisationer i integrationsarbetet Ökad närservice i praktiskt integrationsarbete i bostadsområden med hög andel nyanlända Jämnare fördelning av nyanlända inom kommunens bostadsbestånd Jämnare spridning av nyanlända elever bland kommunens grundskolor Ungdomsmottagningen Verksamhet vänder sig till ungdomar från tidiga tonåren till och med 23 års ålder. 83

221 Det övergripande målet är att främja ungdomars fysiska och psykiska hälsa, stärka dem i sin identitetsutveckling samt att förebygga oönskade graviditeter. Verksamheten bedrivs i samarbete med Landstinget Dalarna. Ytterligare: De elva nationella folkhälsomålen där vi har valt prioriteringsområden som: barn- och ungas uppväxtvillkor delaktighet och inflytande i samhället fysisk aktivitet arbetet mot användande av tobak, alkohol och droger. De sju landmärkena: Mer kroppsrörelse i vardagen mer frukt och grönt i kosten plats för mänskliga möten plats för föräldraskapet balansera stressen närhet till naturen och närhet till kulturen ska användas som medelför planer aktiviteter och kommunikation i folkhälsoarbetet Dessa landmärken använder kommunen tillsammans med landstinget som riktmärken för hälsa och hållbar utveckling. Det är ett nära samarbete med Landstingets hälsofrämjande arbete hälsa på lika villkor och hållbar utveckling. Hedemora kommunstyrelse antog den 1 sep en ny organisation för det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ). En beredningsgrupp har skapats som ska sköta det operativa arbetet. Lokala brottsförebyggande rådet har ett mycket nära samarbete med den lokala polisen. En gång per år stämmer Polisen Dalarna och Säkerhetspolisen av med kommunledningen om det aktuella läget. Där finns också Hedemora kommuns lokala BRÅ-samordnare representerad. Lokala brottsförebyggande rådet tecknar varje år ett avtal med Polisen Dalarna om vilka områden man ska arbeta med. Lokala brottsförebyggande rådet har ett löpande pågående arbete vilket gör att krisberedskapen bedöms som god. Under 2014 ägnades särskild uppmärksamhet åt att förstärka samverkan i insatser kring barn- och ungas psykiska hälsa. I det tidigare analysarbetet har man bl.a. utgått från Länsstyrelsens sammanställning indikatorer Dalarnas län samt andra mätningar. 84

222 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 85

223 Cyberangrepp IT-system integreras allt mer i samhället och vårt dagliga liv. Mycket av den funktionalitet vi använder oss av i vardagen automatiseras och digitaliseras i IT-system. Detta gör vår vardag i många fall effektivare, och underlättar för oss att söka information, hantera data, kommunicera och ta beslut. IT-systemen känner inga geografiska begränsningar och kan snabbt och precist hantera och bearbeta enorma mängder av data. Baksidan av, eller risken med, detta är de negativa konsekvenser som kan uppstå av att fel snabbt kan bli mycket omfattande. Begreppet cyberangrepp kan beskrivas som mer omfattande angrepp mot informationssystem och omfattande nätangrepp. Den som genomför dessa angrepp kan göra det i syfte att förstöra, men också att komma åt eller manipulera information. Skälen till cyberangreppen kan vara missnöje, organiserad brottslighet, terrorism eller andra politiskt motiverade angrepp. De kan rikta sig mot en nation, en organisation eller mot individer. Sverige har hittills inte blivit drabbat av några riktigt stora, samhällsövergripande IT-incidenter. Det förekommer dock relativt regelbundet mindre nätattacker och försök till attacker riktade mot svenska myndigheter och offentliga organisationer. Ofta har dessa karaktären av missnöjesyttringar riktade mot mål med symbolvärde. Effekten är vanligen temporär, och konsekvenserna små vid sidan om eventuell uppmärksamhet kring angreppet. Som exempel har den svenska regeringens och polisens webbplatser vid flera tillfällen blivit utsatta för överbelastningsattacker i syfte att blockera tillgången till webbplatsen eller försök till sådana. Det finns också rapporter om intrång i industriella informations- och styrsystem (så kallade SCADA-system) men där angriparen nöjt sig med den bedriften. Det här visar på att SCADA-system innehåller svagheter som en angripare kan utnyttja. Än så länge har det dock inte uppkommit en situation i Sverige där en angripare stört samhällsfunktioner i någon större utsträckning. Ett exempel på ett intrång som skett mot ett SCADA-system i Sverige var mot en webbapplikation vilken styrde värmeinställningen i 700 hushåll och ett affärscenter i Motala. Under en natt 2010 sänkte en angripare temperaturen i dessa hus men angreppet uppmärksammades på morgonen och ingen kom till skada. Flertalet husägare märkte aldrig av angreppet. Det är inte alltid att intrång som syftar till att stjäla data upptäcks och i de fall de upptäcks så kan intrånget ha pågått en längre tid. Ett sådant exempel var angreppetmot leverantören Logicas stordator 2012, som pågått i över två år innan attacken upptäcktes. Enligt polisutredningen har stora mängder persondata från företaget Bisnode stulits. Vidare ska uppgifter från Skatteverket, Polisen och Kronofogdemyndigheten ha kopierats. Det kan finnas flera möjliga orsaker till att mängden rapporterade angrepp är så lågt. För det första kan det vara svårt att avgöra vad som är ett angrepp och vad som bara är naturliga fel i systemen. Spionage och stöld av uppgifter behöver inte lämna tydliga spår efter sig. Det blir tydligare om en angripare vill styra eller förstöra de system som angrips men en sådan situation har ännu inte uppstått. En annan möjlighet kan vara att det i Sverige inte finns någon lag som tvingar myndigheter och organisationer att anmäla cyberangrepp mot kritisk infrastruktur, något som exempelvis finns i de flesta stater i USA. 86

224 Ingen scenarioanalys med fokus cyberangrepp har än så länge genomförts inom ramen för den nationella risk- och förmågebedömningen, och heller inte inom Hedemora kommun. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 87

225 Subversiv verksamhet Omstörtande subversiv verksamhet syftar till att förändra eller störta hela eller delar av samhällsordningen. Gränsen mellan handlingar som faller inom ramen för terrorism och subversiv verksamhet kan ibland vara oklar. Men i grunden syftar subversiv verksamhet på aktioner som underminerar den rådande samhällsordningen utan att som terrorismen ha sitt ursprung i ideologisk övertygelse. Några exempel på subversiv verksamhet kan vara organiserad brottslighet, svarthandel och korruption. Ingen av de aktörer som Säkerhetspolisen följer bedömdes under 2014 utgöra ett säkerhetshot, det vill säga ett hot mot det demokratiska statsskicket som helhet. Med det menar vi att den grova organiserade brottsligheten inte hade förmåga att skaffa sig ett så långtgående eller omfattande inflytande över de grundläggande demokratiska funktionerna att det skulle undergräva demokratin. Vi menar också att extremistmiljöerna saknade förmåga att omsätta sina avsikter i praktiken, det vill säga att ersätta det nuvarande statsskicket med ett annat. Våldsbrott mot grundläggande demokratiska funktioner är relativt ovanliga i Sverige. Även om det finns flera tänkbara och ibland utpekade måltavlor är det i praktiken få av dem som drabbas. Det beror bland annat på att det är ett begränsat antal personer som själva använt eller kan tänka sig att använda våld för att nå sina politiska eller ekonomiska mål. Skrämselkapital: Men även om aktörerna inte utgör ett hot mot demokratin som sådan utgör de ett relativt allvarligt hot mot enskilda individer, inte bara genom att använda våld. Uppmärksamheten kring aktörerna bidrar också till att aktörerna fått ett skrämselkapital, där människors uppfattning om vilket hot extremistmiljöerna och den grova organiserade brottsligheten utgör, innebär att det ofta räcker med hot uttalade eller förtäckta för att påverka människor. Om detta leder till att enskilda personer inte vågar föra fram en åsikt eller på annat sätt använda sig av sina grundlagsfästa fri- och rättigheter, är det i förlängningen ett hot mot demokratin. Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög 88

226 Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 89

227 Sjukdomar Ett framtida förändrat klimat kommer att ställa högre krav på samhällets samlade förmåga att förhindra och hantera störningar. Infektionssjukdomar kan öka, då risken för ras och skred kan frilägga kemisk-toxiska deponier och sprida smittämnen som förorenar vattentäkter och badvatten. Ett varmare klimat med ökad nederbörd kan resultera i flera utbrott av vattenrelaterade sjukdomar Pandemi/epidemi En pandemi är en världsomfattande smittsam sjukdom som sprider sig genom befolkningsgrupper över ett stort område, till exempel en kontinent, eller i hela världen. En epidemi är en smittsam sjukdom med stor spridning inom ett mer begränsat geografiskt område på en enskild ort, i ett enskilt område, i flera områden eller i en eller flera nationer. En pandemi/epidemi kan få stor påverkan på samhället som helhet när ett stort antal människor insjuknar. Hälso- och sjukvården samt den kommunala omsorgen kan utsättas för stor belastning under en längre tid. Ett stort antal arbetsplatser kan drabbas av personalbortfall som kan ge problem i många verksamheter. Stora delar av landet kan drabbas samtidigt, liksom stora delar av vår omvärld. Om nyckelpersoner som arbetar inom samhällsviktig verksamhet blir smittade kan det påverka verksamheten och samhället negativt. Det kan även bli brist på medicin och utrustning. I mars 2009 drabbades världen av en influensa, som visade sig ha orsakats av en ny typ av influensavirus A(H1N1). Hedemora kommuns sårbarhet för en epidemi eller pandemi beror dels på hur stor andel arbetskraft som kommunen kan klara sig utan vid en given tidpunkt, dels på hur beroende kommunen är av enstaka nyckelpersoner. Det är främst frånvaro av nyckelpersoner med specialistkompetens som kan innebära problem och resultera i allvarliga konsekvenser för vissa verksamheter inom kommunen. Konsekvenserna av den nya influensan blev begränsade, men de kan bli mycket allvarligare och tidigare pandemier har orsakat mer betydande sjuklighet och störningar i samhällsviktig verksamhet. I Smittskyddsinstitutets Smittskyddlägesrapport redovisas viktiga och uppmärksammade smitthändelser. Nedan beskrivna smittrisker är prioriterade ur den totala lägesrapporten. Vattenburen smitta: Vattenburen smitta förorsakad av parasiter. Utan systematiska åtgärder finns en risk att denna typ av smitta uppstår med konsekvensen att många insjuknar. Vattenburna utbrott är svårhanterliga då de kan bli mycket omfattande. Ur smittskyddssynpunkt är det viktigt att se hela vattenkedjan, inte bara dricksvatten. Pandemi: WHO definierade 2010, H1N1-viruset(svininfluensan) som en postpandemi. Det innebär att den influensatypen tillhör samma grupp som influensa A och B. Epidemisk spridning av dessa virustyper sker regelbundet varje vintersäsong. Virustyperna har en förmåga att förändra sig och därför förorsaka större epidemier. Om väldigt förändrat virus börjar spridas uppstår en pandemi. Utbrotten börjar på södra halvklotet, det finns då möjligheter att vidta förebyggande åtgärder som vaccination. Smittskyddslägesrapporten påtalar inte risk för pandemi i nuläget. 90

228 Landstinget (smittskyddsläkaren) och Socialstyrelsen i samverkan med Länsstyrelsen Dalarna har viktiga roller vid pandemier. Länsstyrelsen Dalarna kan bistå Landstinget med prioriteringsunderlag från kommunerna och samverkansledning vid pandemi enligt Landstingets epidemiplan. Ebola: Sedan början av 2014 pågår ett utbrott av den allvarliga sjukdomen ebola i några länder i Västafrika. Dessa länder ska utföra hälsokontroller vid utresa från internationella flygplatser, hamnar och större gränsövergångar för att upptäcka möjlig infektion med ebola. Det går inte att utesluta att någon enstaka resenär kommer hit och blir sjuk, men risken att någon i Sverige ska komma i kontakt med ebola är mycket liten. Skulle misstanken om ebola uppstå i Sverige har vi kapaciteten att snabbt diagnostisera, isolera och vårda patienten så att det inte sker någon spridning i det svenska samhället. Mellan människor sprids ebolafebervirus via kontakt med blod och andra kroppsvätskor från infekterade personer samt föremål som nyligen varit i kontakt med infekterade kroppsvätskor. Smittan sker i första hand vid vård och omhändertagande av sjuka personer. Det är framförallt den sjukes familjemedlemmar och oskyddad sjukhuspersonal som löper störst risk att smittas. Smittrisken för resenärer är mycket begränsad. En infekterad person smittar inte innan han eller hon har börjat få symtom. Smitta överförs inte genom luften, utan genom direkt kontakt med blod, saliv och andrakroppsvätskor. Sjukdomen börjar med influensaliknande symtom som feber, muskelvärk, svaghet och huvudvärk. Kräkningar, diarré och buksmärtor är vanliga. Svårt sjuka får ofta ymniga blödningar i huden och från slemhinnorna. Risken att smittas ombord på flygplan är mycket låg. Personer med ebola är vanligen försjuka för att resa och smittan sprids inte genom luften. Om du nyligen har besökt de drabbade länderna i Västafrika och får feber inom tre veckor efter hemkomsten eller om du skulle komma i kontakt med någon som nyligen varit i dessa länder och personen har fått feber, ring genast 1177 Vårdguiden för rådgivning. Mer information om ebola kan du få genom att ringa eller på Ehec: Ehec är en mag- och tarminfektion förorsakad av bakterier som sprids via nötkreatur. Smittvägar är dåligt upphettat kött och dåligt sköljda grönsaker. Vanlig komplikation till infektion är njursvikt och symtom från nervsystemet. Övriga utbrott: Ökat resande och turism kan komma att innebära flera importerade smittsamma sjukdomar, t.ex. denguefeber. Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner: Antibiotikaresistensen är ett globalt problem. Ökad rörlighet mellan länder möjliggör spridning och vårdmiljöer är mest riskfyllt. Smittspridning kan ske genom att en person vårdats utomlands och överförs till svensk vård, risk uppstår då för andra vårdtagare och personal. Ytterligare riskmiljöer är förskolor, skolor, idrottsanläggningar, vårdboende samt hushåll där hemtjänst utför insatser. ESBL bildande tarmbakterier är den vanligast förekommande samtidigt med MRSA som fortfarande ökar. Utöver den kommunala krishandledningsplanen med delplaner upprättar berörda förvaltningar lokala planer. Den tidigare utarbetade pandemiplanen kan användas som modell vid hotande andra smittor. 91

229 Samverkan med landstinget är av yttersta vikt och ska initieras omgående. Landstingets smittskyddsenhet med Vårdhygien har tillsammans med länets MASAR(medicinskt ansvariga sjuksköterskor) utarbetat länsövergripande vårdhygienrutiner i syfte att minska utbrott av vårdrelaterade infektioner. I rutinerna ingår handhavandet av personer med multiresistenta bakterier. Inom vård och omsorgsförvaltningen registreras vårdrelaterade infektioner. Samtliga vårdtagare inom kommunens vårdboende erbjuds årligen influensa vaccination. Företagshälsovården involveras i smittskyddsarbetet genom att de erbjuder Hepatitvaccination till samtlig personal som utför injektioner i sitt arbete. Vårdpersonal erbjuds vid nyanställning Hälsodeklaration mot TBC vilket bedöms av företagshälsovården och eventuella åtgärder vidtas. Vårdpersonal som drabbas av diarré efter utlandsvistelse ska kontakta vårdcentral för provtagning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska får kontinuerligt smittskyddsrapportering från Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Regelverk: AFS 2005:1, Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan och överkänslighet SFS 2004:168, Svensk författningssamling, Smittskyddslag Materiella resurser: Material för att upprätthålla smittskydd finns alltid inom vård och omsorg. Specialmaterial, som till exempel speciellt klassade munskydd kan beställas via avtal, dock kan efterfrågan begränsa tillgången. Vid akuta behov kan vård och omsorgs lager ev. också utnyttjas av andra verksamheter. Personella resurser: Vård- och omsorgsförvaltningen riskerar att bli mera utsatta vid allvarlig smitta då den mesta verksamheten är samhällsviktig och prioriterad. Verksamheten kommer att behöva omprioritera personal men är också i behov av att inventera frivilliga och eventuellt lämplig personal från övriga förvaltningar som kan undvaras. I vård- och omsorgsförvaltningens lokala plan finns lägsta bemanningsnivå beskriven. Alla förvaltningar har reviderat prioriteringen av lägsta minimibehov av personal till Länsstyrelsen. Möjlighet att flytta verksamhet: Beroende på hur smittan yttrar sig får ställning tas till vilken strategi som behövs. Antingen att smittade personer isoleras på enhet, vilket det finns förutsättningar att göra då särskilt boende har enrumslägenheter med toalett, eller vårda alla sjuka på en speciell enhet. Ett alternativ kan vara att utrymma korttidsverksamheten och använda den som speciell enhet. Förändrad vårdarena: Fler personer vårdas i dag i ordinärt boende med insatser från hemsjukvård och hemtjänst. Vid svåra väderleksförhållanden kan andra verksamheter och FRG bistå med transporthjälp till brukare och behövande. Kommunen är i flera situationer beroende av landstingets verksamheter och även att apotek och varuförsörjning fungerar. Fortsatta träffar med landstinget behövs för att klargöra samverkan i liknande situationer. 92

230 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 93

231 Epizooti och zoonos I ett förändrat klimat och med människor som reser allt mer finns en ökad risk för sjukdomar orsakade av bakterier, virus och parasiter. Allt fler transporterar och importerar sällskapsdjur som kan medföra sjukdomar som smittar mellan människor och djur och som ännu inte är etablerade i Sverige. Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för djurhälsan och för att bekämpa smittsamma djursjukdomar. Vissa beslut i denna hantering kan delegeras till länsstyrelserna. Länsstyrelsen ansvarar för det förebyggande smittskyddet när det gäller djur i länet och samordnar bekämpningen av vissa allvarliga smittsamma sjukdomar. En del är väldigt smittsamma och får stora konsekvenser för djuren och djurhållningen, så kallade epizootier (till exempel blåtunga samt mul- och klövsjuka). Andra sjukdomar smittar mellan djur och människor och kan orsaka allvarliga sjukdomar på människor, så kallade zoonoser (till exempel salmonella, tuberkulos och rabies). Ända sedan 2003 har företeelsen pandemi, då främst fågelinfluensan, analyserats och åtgärder vidtagits i samverkan med Landstinget Dalarna. I mars 2006 påbörjade Länsstyrelsen Dalarna en registrering av fjäderfän i länet. En uppmaning gick ut till alla hobbyuppfödare i länet samt till dem som enbart hade enstaka djur att rapportera in sin verksamhet. Detta dels för att få en uppfattning om hur omfattande hobbyuppfödande är i länet och dels för att kunna göra en effektiv avgränsning vid eventuell smitta samt för att begränsa spridningen av eventuell fågelinfluensa. Fågelinfluensan är en luftburen influensa som i första hand sprids med andfåglar. H5N1 är en av många subtyper som förekommer. Smittan har visat sig vara överförbar från djur till människor. Inom Hedemora kommun finns Hovranområdet som är länets största fågelområde och är ett potentiellt smittoriskområde. I samband med de upptäckta fallen av fågelinfluensa i Sverige 2005 gjordes det en genomgång av resurser och organisation inom Hedemora kommun. En beredskapsplan upprättades och kontaktuppgifterna sågs över. Skyddskläder införskaffades och eventuella platser för nedgrävning av döda djur inventerades. Kommunen har en viss beredskap för händelser av aktuell typ i och med förberedelser som vidtogs inför en eventuell fågelinfluensa. Frågan som sådan bedöms i dagsläget ha liten inverkan på samhällsviktig verksamhet men det är ovisst beroende på händelsens karaktär. Kommunen är i det aktuella fallet beroende av länsveterinär, jordbruksverkets och landstingets insatser. Kommunen fortsätter bevaka forskning och utveckling av kunskap inom berörda myndigheter gällande ämnet. 94

232 Nivå S/K Sannolikhet Konsekvens 1 Mycket låg/ Begränsade 2 Låg/ Betydande 3 Medelhög/ Allvarliga 4 Hög/ Mycket allvarliga 5 Mycket hög/ Katastrofala Risk Mycket låg Låg Medelhög Hög Osäkerhets bedömning Låg Medel Hög Mycket hög Kommunens generella krisberedskapsförmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Ingen eller mycket bristfällig förmåga Nivå 95

233 5.7 Inträffade händelser i Hedemora kommun Händelser som var kriser/eoh eller kunnat leda till att bli en kris eller extraordinär händelse Störningar i GIS (programvara) ca: 2 veckor. Vattenbrist, Garpenberg, Smedby, Stjärnsund, Hedemora Energi AB körde skyttetrafik med tankbilar för att tillgodose vattenbehovet. Bussolycka i Dormsjö, skolbuss som körde av vägen och snurrade runt, som tur var voltade inte bussen, alla skolbarn klarade sig utan skador, hade kunnat sluta riktigt illa. Väderhändelser, klass 2. Ammoniakläckage vid ishallen i Hedemora under pågående verksamhet (ungdomsmatch) 2014 Fyrklöverskolan, kraftig brand, totalskada, Krisledningen aktiverad, stor påfrestning på bildningsförvaltningen men också på övriga kommunen. Höga flöden i Dalälven IT- störningar o av grävd kabel i Borlänge o störningar i stadsnätet o kylproblem i serverrum o nätverksproblem (certifikat) Värmebölja Skogsbranden i Västmanland Krisledningen aktiverad till viss del, FRG personal på plats, mottagning av V&O boenden från Norberg, SDR(räddningstjänsten) hög belastning på personal och övriga resurser. Övriga skogsbränder Några andra skogsbränder inträffade i Hedemora kommun under samma period som den stora skogsbranden i Västmanland, men bränderna lyckades räddningstjänsten släcka innan de spred sig för långt även med hjälp av helikopter. Trafikolyckor Några större olyckor (lastbilar) på RV-70 i anslutning till stadskärnan, ingen som ledde till att krisledningen vart aktiverad men det transporteras stora mängder med farligt gods på vägarna och sannolikheten att det kan inträffa en svår olycka med farligt gods inblandat ökar. 96

234 2015 Branden i Boliden (gruvan) Brand på 826 meters nivån, larmet kom kl mars, SDR där med styrkor från Hedemora och Avesta, personalen i gruvan evakuerades till räddningskammare i gruvan, 166 st. personer fanns i gruvan när branden utbröt, när räddningstjänsten var på plats togs beslut om att utrymma gruvan, rä.tj personal åkte ner i gruvan till brandplatsen och släckte branden, kl var branden släckt, kl var all personal utrymda ur gruvan, inga personskador. Krisledningen vart informerade om händelsen i tidigt läge, information gavs via WIS i tidigt läge, delar av informationsgruppen var igång under händelsen. Allt fungerade bra vid detta tillfälle, men konsekvenserna kunde ha blivit mycket värre. IT-attack Liknande den i Smedjebacken, dokument/filer som försvann, som tur var såg en medarbetare vad som höll på att hända, därigenom vart det inte så stora konsekvenser. Flyktingströmmarna Samverkan med Länsstyrelsen Dalarna och Migrationsverket samt övriga kommuner för att lösa flyktingströmmarna till Sverige och Dalarna Ingen särskild händelse som lett till att krisledningsorganisationen har varit verksam, några mindre händelser som har kunnat och blivit större, men kommunen har klarat sig. Flyktingströmmarna Samverkan med Länsstyrelsen Dalarna och Migrationsverket samt övriga kommuner för att lösa flyktingströmmarna/boenden/integration till Sverige och Dalarna. 97

235 6. Bedömning av kommunens generella krisberedskap enligt indikatorer Indikatorer för bedömning av kommunens generella krisberedskap Ledning och riskhantering Kommunen har för mandatperioden rapporterat en sammanställd risk och sårbarhetsanalys till länsstyrelsen i enlighet med 4 i MSBFS 2015:5. JA Motivering: Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen har fastställts av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. JA Motivering: Risk- och sårbarhetsanalysen används som underlag vid planering och beslut om åtgärder för att minska sårbarheten i verksamheten och eller stärka kommunens krishanteringsförmåga hos: berörda verksamheter JA kommunalägda bolag NEJ kommunalförbund NEJ Motivering: Vid arbete med översiktplanen har RSA-arbetet involverats, men för kommunalägda bolag och kommunalförbund har inte planläggningen (RSA) tagits in i arbetet med deras planer mm, detta kan implementeras mycket bättre framöver. Redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen är, i de delar som är relevanta, förankrad och känd hos: beslutsfattare JA anställda inom kommunen (berörda förvaltningar eller motsvarande, bolag och kommunalförbund) JA* berörda aktörer inom det geografiska området JA* Motivering: * den är känd hos dem som på något sätt blir involverad med RSA, se föregående frågeställning gällande bolag och kommunalförbund. Övriga aktörer inom geografiska området får vetskap om RSA genom kommunens riskhanteringsråd där flera representanter ingår. Följande delar av kommunens verksamhet har involverats i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. (Här avses verksamheter oavsett om de bedrivs i förvaltningsform, eget bolag, kommunalförbund, gemensam nämnd eller upphandlas.): Central administration inkl. IT och informationsverksamhet JA Äldreomsorg JA Individ- och familjeomsorg JA Stöd och service till funktionshindrade Nej* Förskola JA 98

236 Grund- och gymnasieskola JA Vatten och avlopp JA Samhällsplanering JA Miljö- och hälsoskydd JA Väghållning JA Renhållning JA Räddningstjänst JA Kommunala bostadsbolag JA Fjärr-/närvärmeförsörjning JA Lokal elförsörjning JA Övriga verksamheter, beskriv vilka under motivering Motivering: * vet inte innebörden! Men det ligger under individ och familjeomsorg Det finns en Tjänsteman i Beredskap (TiB) eller motsvarande som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. (Funktionen har som uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid extraordinära händelser.) JA Motivering: BIB! Brandingenjör i beredskap (SDR) som har ständig beredskap och är En av flera vägar in till kommunen. Fastighetsjour finns med ständig beredskap Sjuksköterskor inom V&O finns ständigt i tjänst Kommunen bedriver omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna identifiera och varna för extraordinära händelser. JA Motivering: kommunen är med i veckovisa lägesbildsmöten med Lsty, polis, försvarsmakten, trafikverket, landsting, andra kommuner via Rakel och WIS. Egen omvärldsbevakning sker via informationsgruppen, säkerhetssamordnare och beredskapssamordnare Planering Kommunen har fastställt ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap som innehåller: JA en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet JA en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtgärderna i enlighet med överenskommelsen från 2013 mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap3 JA en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden JA en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse (krishanteringsorganisation) JA hur kommunens krishanteringsorganisation leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse JA 99

237 vilka lokaler för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse JA Motivering: 3 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap, Stockholm den 17 maj 2013 (SKL 12/6159, MSB ). Kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse har skett i samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området. JA Motivering: Det finns dokumenterade rutiner för att aktivera krishanteringsorganisationen. JA Motivering: Det finns en beslutsordning med angivet mandat för krishanteringsorganisationen. JA Motivering: Inom krishanteringsorganisationen finns möjlighet att bedriva: operativ ledning JA samverkan JA omvärldsbevakning JA framtagande av lägesbild JA kriskommunikation JA analys av händelseutvecklingen av en händelse på kort och lång sikt JA Motivering: Det finns rutiner och planer (kontinuitetsplaner) för att upprätthålla de mest prioriterade samhällsviktiga verksamheter som kommunen bedriver eller ansvarar för. NEJ Motivering: Det finns till viss del men detta är inte något som har prioriterats och detta kan bli mycket bättre. Det måste bli ett bättre arbete med detta ute i verksamheterna. Planen för hantering av extraordinära händelser och planerna för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet kontrolleras minst en gång per år och revideras vid behov. JA Motivering: Samverkan Kommunen har tagit initiativ som möjliggör för aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 100

238 att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse. JA Motivering: Kommunens krishanteringsråd Kommunen är sammankallande för ett samverkansorgan i vilket representanter för kommunen och aktörer involverade i arbetet med att förebygga och hantera extraordinära händelser inom kommunens geografiska område ingår. JA Motivering: Kommunens krishanteringsråd Kommunen har rutiner för att upprätta och förmedla en samlad lägesbild inom kommunens geografiska område avseende extraordinära händelser. JA Motivering: Kommunen har rutiner för deltagande i samverkanskonferenser. JA Motivering: Kommunen har rutiner för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas. JA Motivering: Kommunikation Det finns informationskanaler, såsom WIS eller Rakel, för att ta emot och dela information vid extraordinära händelser: internt inom kommunen JA till länsstyrelsen och andra kommuner JA Motivering: Det finns alternativa lösningar, särskilt med avseende på it-, tele- och radiosystem, för att upprätthålla kommunens prioriterade kommunikation: inom kommunen JA till länsstyrelsen och andra kommuner JA till allmänheten vid inträffad händelse JA Motivering: Det finns rutiner för spridning av information till allmänheten via: sociala medier JA kommunens webbplats JA Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) JA (via SDR) kommunens upplysningscentral JA 101

239 informationsnumret JA Sveriges Radio P4 JA Motivering: Kommunen har säkerställt att VMA (viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls. JA (SDR) Motivering: Detta sköts av Räddningstjänstförbundet Informationssäkerhet Kommunen hanterar information säkert genom att: kommunen bedriver ett systematiskt arbete med informationssäkerhet i enlighet med tillämplig informationssäkerhetsstandard (ISO/IEC 27001, ISO/IEC 27002) på området kommunen har rutiner för att identifiera och hantera kritiska beroenden till system och tjänster för informationshantering som är av central betydelse för kommunens verksamhet kommunen har rutiner för att identifiera och hantera säkerhetsbrister i industriella informations- och styrsystem (SCADA) av betydelse för samhällsviktig verksamhet inom kommunalteknisk försörjning NEJ NEJ NEJ Motivering: Kommunen ställer krav på informationssäkerhet i förhållande till andra aktörer: när informationshantering upphandlas av extern leverantör NEJ när kommunal verksamhet upphandlas av extern leverantör NEJ Motivering: Kompetens och utbildning Följande funktioner och eller personal anställd i kommunen har under det gångna året utbildats för att kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid: Krisledningsnämnd JA Övriga förtroendevalda JA Beredningsgruppen/tjänstemannaledningen JA Informationsfunktionen JA Berörda förvaltningsledningar eller motsvarande JA Krisstöd (POSOM) JA Tjänsteman i beredskap eller motsvarande JA Beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning JA Frivillig resursgrupp (FRG) JA Övrig personal (beskriv vilka under motivering) 102

240 Motivering: Personal i krishanteringsorganisationen har utbildning och kännedom om sin och kommunens roll och ansvar vid en extraordinär händelse. JA Motivering: Kommunen har säkerställt att krisledningen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. JA Motivering: Övning Följande funktioner och eller personal anställd i kommunen har under det gångna året övats för att kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Krisledningsnämnd JA Övriga förtroendevalda JA Beredningsgruppen/tjänstemannaledningen JA Informationsfunktionen JA Berörda förvaltningsledningar eller motsvarande JA Krisstöd (POSOM) JA Tjänsteman i beredskap eller motsvarande JA Beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning JA Frivillig resursgrupp (FRG) JA Övrig personal (beskriv vilka under motivering) Motivering Kommunen har under det gångna året deltagit i planering, genomförande eller utvärdering av samverkansövning på regional eller nationell nivå, rörande till exempel rutiner för samlad lägesbild, deltagande i samverkanskonferenser eller samordning av information till allmänheten vid en extraordinär händelse. JA Motivering: Dammbrottsövning, storövning inför skid-vm Kommunen har under det gångna året genomfört någon samverkansövning med externa aktörer inom kommunens geografiska område, och eller tillsammans med andra kommuner. JA Motivering: Dammbrottsövning, storövning inför skid-vm Kommunen har utvärderat de övningar som genomförts under det gångna året. NEJ 103

241 För att svara ja krävs att både styrkor och svagheter hos kommunens egen krisberedskap har utvärderats. Vidare ska kommunens förmåga att samverka med andra aktörer ha utvärderats. Motivering: Till viss del har vi utvärderat övningarna men inte fullt ut enligt ovan. Kommunen har rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser och övningar. JA Motivering: Resurser Kommunen har gjort en behovsanalys av vilka materiella och personella resurser som är särskilt kritiska för att hantera extraordinära händelser. NEJ Motivering: Till viss del, men ute i verksamheterna måste det bli bättre analyser. Kommunen har under det gångna året uppdaterat sin dokumentation av vilka interna materiella och personella resurser som finns att tillgå vid en extraordinär händelse. (Exempelvis mobil reservkraft och översvämningsskydd) NEJ Motivering: Till viss del, men ute i verksamheterna måste det bli bättre dokumentation om vad som finns mm. Det finns rutiner för att genomföra underhåll och kontrollera funktionalitet på de materiella resurser som finns att tillgå vid extraordinära händelser. JA Motivering: ja när det gäller inom krisledningsorganisationen/krisledningslokaler men ute i verksamheterna måste det bli bättre. Det finns avtal och eller överenskommelser med externa aktörer om förstärkningsresurser vid extraordinära händelser. NEJ Motivering: Ja, när det gäller FRG (FRG har förstärkningsresurser som kan användas vid extraordinära händelser) Det finns rutiner för att begära och ta emot förstärkningsresurser (materiella och personella) från externa aktörer (lokala/regionala/ nationella/internationella) i samband med extraordinära händelser. NEJ Motivering: Ja, till viss del inom vissa riskområden/typhändelser men inte till alla, detta kan bli mycket bättre. Lokalerna till krishanteringsorganisationen är utrustade och testade med avseende på: 104

242 elförsörjning, med möjlighet till reservkraftsförsörjning, till lokaler, arbetsplatser och tekniska system med en uthållighet om minst en vecka JA it-försörjning JA tekniska system för kommunikation och samlad lägesbild (t.ex. via Rakel och WIS) JA tillgång till vatten för hantering av mat och dryck samt för hygien som medger uthållighet om minst en vecka JA Motivering: Det finns utpekad alternativ lokalisering för krishanteringsorganisationen. JA Motivering: 105

243 7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Redovisningen kan exempelvis avse behov av kompetenshöjande åtgärder såsom utbildning och övning eller tekniska åtgärder. Indikatorerna förbedömning av kommunens generella krisberedskap enligt bilagan till denna författning kan användas som stöd för att identifiera dessa behov. Redovisningen bör där det är möjligt och lämpligt inkludera behov av åtgärder utanför kommunens egen verksamhet. 7.1 Ledningsplaner och beredskapsplaner Kommunledning kommer under denna mandatperiod att med stor sannolikhet behöva påbörja arbetet med att planera för civilt försvar och stöd till försvarsmakten. Förvaltningarna och bolagen måste i samband med det göra sårbarhetsanalyser för alla verksamheter och utifrån dessa skapa handlingsplaner. Förvaltningar och de kommunala bolagen måste bryta ner kommunens krisledningsplan och arbeta fram planer för hur de ska leda sina verksamheter, allt från enklare störning till extraordinära händelser. 7.2 Identifierade sårbarheter/förmågebrister och kritiska beroenden Kommunens identifierade sårbarheter/förmågebrister och kritiska beroenden återfinns under stycke 4 och 5 Externa verksamheters identifierade sårbarheter/förmågebrister och kritiska beroenden återfinns under stycke 4 och 5 106

244 8. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 8.1 Behov av utbildning Kommunen genomför i egen regi regelbundet grundutbildningar inom krisberedskapsområdet o WIS utbildning kommer att prioriteras under mandatperioden o RSA kunskap/utbildning ute i verksamheterna Krisledningsorganisationen är i behov av mer kunskap om kommunalteknisk försörjning via Hedemora Energi AB, detta har påbörjats under o Elkraft o Vatten/avlopp o Fjärrvärme o Stadsnät Kommunen deltar aktivt i regionalt genomförda utbildningar inom krisberedskapsområdet och samhällsplanering o Krisberedskapsdagarna o Riskforum o Älv-gruppen o Länssambandsgruppen o Övriga 8.2 Behov av övning Kommunen övar regelbundet, men det finns ett behov av att skapa bättre förutsättningar för att öva mer med externa verksamheter och andra organisationer o Samverkan i krishanteringsrådet o FRG o Andra kommuner o Myndigheter 8.3 Behov av åtgärder Generellt stort behov inom kommunens samtliga verksamheter att aktivt ta del av redan skapade planer inom krisberedskapsområdet Skapa/redigera egna delplaner för verksamheterna Synka planer Behov av tekniska åtgärder Utvärdera behovet av fler RAKEL enheter ute i verksamheterna Teknikbehovet i reservlokaler behöver inventeras Behov utanför kommunens egen verksamhet Bättre samverkan mellan kommunen och andra aktörer Bättre samverkan mellan externa aktörer 8.4 Övrigt RSA-arbetet måste tas tillvara och aktualiseras inom samtliga verksamheter och samverkande externa verksamheter inom det geografiska området 107

245 Tidigare analys Analys 2015/2016 Övad år Inträffad händelse Fördjupad analys Utb. 8.5 Uppföljning av risk- och sårbarhetsanalys Riskområde/typhändelser: Anmärkning: Naturolyckor och extrema väderhändelser 1 Värmebölja 2 Storm och extremt väder 3 Snöoväder 4 Översvämning 5 Skyfall 6 Ras och skred 7 Skogsbrand 8 Solstorm 9 Jordbävningar och vulkanutbrott Andra olyckor 10 Anläggningar med hantering av farliga ämnen 11 Farligt gods 12 Allvarlig händelse i publikt område 13 Stor trafikolycka 14 Brand i särskilda objekt 15 Händelse på annan plats med stora konsekvenser för kommunen 16 Dammbrott Samverkan med Lanstinget Dalarna och fortsatt analys och framtagande av rutiner 2016 Klimatanpassnings analyser Fortsatt arbete med analyser och planläggning Analyser konsekvenser av klimatförändringar Samverkan med Lsty, HEAB 2011 Klimatanpassnings analyser Inom 2018 Boliden Inom (SDR) SDR Inom SDR 2017 Inom SDR Samverkan med Boliden Mineral AB, analysera, skapa planer Fortsatt arbete med analyser, följa upp, skydda skyddsområden för vattentäkt uppställningsplatser för FG, koll av vad som transporteras genom kommunen, skapa rutiner 2013 Skapa rutiner, planer samverkan med POSOM mm Inom SDR 2016 Inom SDR Samverkan med SDR Samverkan med SDR, utveckling av SBA-arbetet Skapa rutiner, planer samverkan med POSOM mm. Fortsatt arbete med utrymningsplan för kommunen i samverkan med Landsting och polisen samt Lsty. 108

246 17 Kärnteknisk olycka Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 18 Störningar i dricksvattenförsörjningen och avloppssystem 19 Störningar i livsmedelsförsörjningen 20 Störningar i finansiella system 21 Störningar i elförsörjningen 22 Störningar i elektroniska kommunikationer 23 Störningar i värmeförsörjningen 24 Störningar i drivmedelsförsörjningen 25 Störningar i transporter Antagonistiska hot och social oro 26 Vansinnesdåd och pågående dödligt våld 27 Terror/våldsbejakande extremism 28 Social oro och våldsamma upplopp 29 Sociala risker 30 Cyberangrepp 31 Subversiv verksamhet Sjukdomar 32 Pandemi/epidemi 33 Epizooti och zoonos HEAB har övat 2018 Samverkan med Lsty, analyser och planer 2016/ Fortsatt samverkan med Hedemora Energi AB 2018 Samverkan med Lsty, banker mm. analysera och planera 2005 HEAB Fortsatt samverkan med Hedemora Energi AB Aktualisera/Fortsatt arbete 2011 med uppföljningsrutiner, 2012 säkerhetsanalyser mm HEAB 2017/ Fortsatt samverkan med 2018 Hedemora Energi AB / 2017 Samverkan med Lsty, myndigheter POSOM 2016 Samverkan med Polis, SÄPO, inom BRÅ, Soc. mm Samverkan med Polis, SÄPO, inom BRÅ, Soc. mm Samverkan med Polis, SÄPO, inom BRÅ, Soc. mm Samverkan med Polis, SÄPO, inom BRÅ, Soc. mm Omvärldsbevakning inom ämnet, samverkan med Lsty, polis och övr. mynd Samverkan med Polis, SÄPO, inom BRÅ, Soc. mm / / Samverkan med Lanstinget Dalarna, Lsty och rev. Av befintliga planer Samverkan med Lsty, Länsveterinär, rev. av befintliga planer 109

247 9. Termer och begrepp inom risk och sårbarhetsområdet 9.1 Ordförklaringar och begrepp Ansvarsprincipen Med ansvarsprincipen avses att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden även ska ha samma ansvar under en kris. Ansvaret inkluderar att vidta de åtgärder som krävs för att både skapa robusthet och krishanteringsförmåga. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra, ofta sektorsövergripande. Närhetsprincipen Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala och statliga insatser. Likhetsprincipen Med likhetsprincipen avses att förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. Förmåga Här avses krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska finnas en förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar innebär att det ska finnas en förmåga att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera, samtidigt som en grundläggande service, trygghet och omvårdnad ska säkerställas. Kris En händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga. Att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. Krisberedskap Med krisberedskap avses förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. 110

248 Hot Omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Risk En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen kan leda till. Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Sårbarhet Betecknar hur mycket och hur allvarligt samhället eller delar av samhället påverkas av en händelse. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte lyckas förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. Verksamhets- och ansvarsområde Här avses myndighetens eget verksamhetsområde samt det samhällsområde som myndigheten har ett särskilt ansvar inom. Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Allvarlig händelse Allvarlig händelse är ett begrepp som främst används inom hälso- och sjukvårdsområdet. Socialstyrelsen har definierat begreppet som en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Kontinuitetsplanering En metod för att säkerställa en organisations leveransförmåga genom att planera för fortsatt verksamhet vid nedsatt förmåga. Det vill säga att trots avbrott kunna leverera de tjänster och produkter som är viktigast för organisationen och dess målgrupper. 111

249 9.2 Psykologiska faktorer och allmänhetens perspektiv Denna rapport anlägger främst ett tekniskt perspektiv på risk och avser exempelvis inte att inom varje riskområde analysera psykologiska faktorer. Ett renodlat tekniskt perspektiv ser risk som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa samt de (negativa) konsekvenser händelsen i fråga anses kunna leda till och fokuserar oftast en eller några aspekter (t ex dödsfall eller samhällsekonomiska kostnader). Det är dock viktigt att komma ihåg att ett tekniskt perspektiv inte är fullkomligt. Tillexempel utesluts det faktum att alla människor inte bedömer risk eller dess konsekvenser på samma sätt. 9.3 Sekretess samt spridning av materialet Grundregeln i Sverige är att allmänna handlingar ska vara offentliga. Dock kan uppgifter komma att omfattas av sekretess om de anses röja sådan information som kan anses vara skadlig för myndigheter, verksamheter eller personer. Inom området för risk- och sårbarhetsanalyser gäller att information ska beläggas med sekretess om det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. Hedemora kommun har bedömt att innehållet i denna rapport inte skall omfattas av någon sekretess. Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Sekretessmarkering 5 kap 5 Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem där den elektroniska handlingen hanteras. Anteckningen ska ange: 1. tillämplig sekretessbestämmelse 2. datum då anteckningen gjordes 3. myndighet som har gjort anteckningen. Om utlämnande till en enskild av en uppgift i en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande. Försvarssekretess 15 kap 2 Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. I mål eller ärende enligt särskild lag om försvarsuppfinningar gäller dock sekretess för uppgift om sådana uppfinningar enligt föreskrifter i den lagen. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år. Om det finns särskilda skäl, får dock regeringen meddela föreskrifter om att sekretessen ska gälla under längre tid. Risk- och sårbarhetsanalyser m.m. 18 kap 13 Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs. Lag (2009:612). Materialet delges Länsstyrelsen Dalarna som i sin tur sammanställer och delger MSB och regeringskansliet. Utöver det så sprids det internt inom kommunen. 112

250 10. Referenser 10.1 Publikationer och litteratur bedomning_sa_har_gor_du.pdf?epslanguage=sv FOI:s modell för Risk- och sårbarhetsanalyser (FORSA) Hedemora kommuns tidigare RSA arbete Örebro läns stöd för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser Faller en faller då alla (MSB) Risker och förmågor 2013 (MSB) Övergripande utmaningar för samhällsskydd och beredskap 2032 (MSB) Översvämningar i Sverige (MSB) Vägledning för samhällsviktig verksamhet (MSB) En sammanställning av riskområden och scenarioanalyser (MSB) 10.2 Internetkällor för faktainhämtning Lagstiftningar, förordningar och föreskrifter Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap MSBFS 2015:5 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Epizootilagen (1999:657) Epizootiförordning (1999:659) Zoonoslagen (1999:658) Zoonosförordning (1999:660) Smittskyddslag (2004:168) 113

251 Tryckfrihetsförordningen (1949:105)( offentlighetsprincipen) Kommunallagen (1991:900) Ordningslag (1993:1617) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Förvaltningslagen (1986:223) Personuppgiftslagen (1998:204) Plan- och bygglagen (2010:900) Miljöbalken (1998:808) Säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) 114

252 Risk- och sårbarhetsanalys Utgivare: Hedemora kommun Adress: Box 201, Hedemora Tfn växel: E-post: Kontaktperson: Robert Sundin, beredskapssamordnare Telefon: E-post: 115