1992 rd- EkUB 47- RP 111

Transkript

1 1992 rd- EkUB 47- RP 111 Ekonomiutskottets betänkande nr 47 om regeringens proposition med förslag tilllagar om ändring av bokföringslagen, 11 och 12 kap. lagen om aktiebolag samt lagen om andelslag Riksdagen remitterade den 4 september 1992 regeringens proposition nr 111 med förslag till lagar om ändring av bokföringslagen, 11 och 12 kap. lagen om aktiebolag samt lagen om andelslag till ekonomiutskottet för beredning. Med anledning av propositionen har utskottet hört regeringsrådet Rauno Vanhanen vid handels- och industriministeriet, lagstiftningsrådet Tiina Astola vid justitieministeriet, avdelningschefen Oscar Wilder och sektionschefen Sakari Kauppinen vid patent- och registerstyrelsen, kriminalöverinspektören Markku Salminen vid centralkriminalpolisen, bokföringsnämndens sekreterare Eero Prepula, biträdande avdelningschefen Hannele Ranta-Lassila vid Centralhandelskammaren, ordföranden Timo Rantanen, vice ordföranden Seppo Laine och verksamhetsledaren Ulla Partanen vid Bokföringsbyråernas Förbund, ekonomipolitiska ombudsmannen Päivi Räty vid Industrins Centralförbund, juristen Katariina Pitkänen vid Företagarnas Centralförbund i Finland, vice ordföranden Eero Suomela vid CGR-föreningen, vice ordföranden Ritva Salomaa vid Revisorsföreningen GRM och vicehäradshövdingen Markku Järvenoja vid skattebetalarnas Centralförbund. Dessutom har utskottet fått ett skriftligt utlåtande från Centralförbundet för hantverk och småindustri. Regeringens proposition Propositionen syftar till en samordning av stadgandena om bokslut med lagstiftningen inom EG. De föreslagna ändringarna baserar sig på de teorier som följts i vår gällande lagstiftning. Enligt förslaget till ändring av bokföringslagen skall det vara ett allmänt krav på bokslutet att det ger riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och ekonomiska situation. Denna "true and fair view" -princip ingår i EG:s direktiv. Regeringen föreslår att till lagen fogas ett stadgande som ger större möjligheter att inkludera de bokföringsskyldigas fasta utgifter för produktionen i anskaffningsutgifterna. Inkomsten av en prestation som kräver lång framställningstid får upptas som intäkt på grundval av tillverkningsgraden. Det täckningsbidrag som uppstår av prestationen skall härvid kunna förutsägas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar aktiveras och upptas under sin verkningstid ~~m kostnader genom avskrivningar enligt plan. Ovriga aktiverade utgifter med lång verkningstid avskrivs under sin verkningstid enligt plan. Från intäkterna avdras de framtida utgifter som den bokföringsskyldige har förbundit sig att betala och som sannolikt inte medför motsvarande inkomst. Från intäkterna avdras också de framtida förluster som kan anses uppenbara. Fordringar, skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknas i finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Regeringen föreslår att stadgandena om vilka uppgifter som skall upptas i resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem skall kompletteras och justeras. stadgandena om koncernbokslut föreslås bli justerade och överförda från lagen om aktiebolag till bokföringslagen. skyldigheten att uppgöra koncernbokslut utvidgas till att utom aktiebolag även gälla andra samfundsformer. Till följd av ändringen av bokföringslagen föreslår regeringen att också aktiebolagslagens stadganden om bokslut och koncernbokslut samt om vinstutdelning och annan användning av ett bolags medel skall justeras och preciseras. De i lagen om andelslag föreslagna ändringarna gäller utom koncernbokslut återförande av uppskrivningar och skyldighet att offentliggöra bokslut T

2 rd- EkUB 47- RP 111 Utskottets ställningstaganden Bokföringslagen Enligt lagförslagets 9 2 mom. skall bokslutet ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och ekonomiska ställning. De tilläggsuppgifter som krävs för detta skall lämnas i bilagorna till resultaträkningen och balansräkningen. Utskottet påpekar att ett bokslut enligt god bokföringssed också skall ge en rättvisande bild av den bokföringsskyldiges verksamhet och ekonomiska ställning. Ett bokslut kan ge en missvisande bild även om det ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Enligt strafflagens stadganden om bokföringsbrott gör en bokföringsskyldig sig skyldig till bokföringsbrott om han på det sätt som stadgas i lagen gör det väsentligt svårare att få en riktig och tillräcklig bild av det ekonomiska resultatet av sin verksamhet eller ekonomiska ställning. stadgandena bör vara ändamålsenliga för att bokslutsinformationen också skall ge en riktig bild av den bokföringsskyldiges ställning. Enligt utskottets mening bör utom bokföringslagstiftningen även skattelagstiftningen utvecklas så att boksluten inte styrs av beskattningen. Om i bokföringslagstiftningen tillåtna lösningar inte accepteras vid beskattningen kan detta leda till lösningar som både den bokföringsskyldige och beskattaren till slut blir lidande av. Handels- och industriministeriet kan i de fall som stadgas i lagen utfärda närmare bestämmelser om bokföring och bokslut. I anslutning till handels- och industriministeriet finns en bokföringsnämnd som på ansökan av en myndighet, en organisation för näringsidkare eller en bokföringsskyldig kan ge anvisningar och utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen. Via handels- och industriministeriet kan nämnden också ge allmänna råd och anvisningar om tillämpningen av bokföringslagen och om bokföring, då nämnden finner anledning härtill i syfte att främja en enhetlig och god bokföringssed. Bokföringslagstiftningen kan inte reagera tillräckligt snabbt på förändringar inom näringslivet. Därför är det inte till alla delar ändamålsenligt att bokföringen och boksluten regleras alltför detaljerat. Utskottet betonar därför vikten av att handels- och industriministeriet och särskilt bokföringsnämnden är aktiva när det gäller att ge bestämmelser, råd och anvisningar om bokföring och bokslut. Ministeriet bör dra försorg om bokföringsnämndens verksamhetsbetingelser för att den skall kunna fullgöra sin uppgift. Utskottet föreslår följande ändringar i förslaget till bokföringslag: 13 : I paragrafen stadgas att med anskaffningsutgift avses de rörliga utgifterna för anskaffning och tillverkning av en nyttighet. Enligt samma paragrafs 2 mom. får ett sådant undantag göras från det ovan nämnda att med anskaffningsutgift dessutom avses den del av de till anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet anslutna fasta utgifterna som kan hänföras till anskaffningsutgifter. En förutsättning för ett undantag är att de fasta utgifter som ansluter sig till anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet är väsentliga i förhållande till anskaffningsutgiften och att de med tanke på omfattningen av den bokföringsskyldiges verksamhet är motiverade. Utskottet föreslår att villkoret i 2 mom. i fråga om omfattningen av den bokföringsskyldiges verksamhet, vilket begränsar tillämpningen av undantagsstadgandet, skall strykas eftersom villkoret i praktiken kan medföra problem. stadgandet tillåter undantag i företag där detta anses ändamålsenligt med beaktande av villkoret i stadgandet mom.: I detta moment stadgas om omräkning av fordringar, skulder och andra förbindelser i utländsk valuta till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Utskottet föreslår att stadgandet kompletteras så att långfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta inte behöver omräknas till finsk valuta enligt kursen på bokslutsdagen, utan att de får omräknas till fmsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på den dag fordringen eller skulden uppstod. På detta sätt undviks att bokslutet blir slumpmässigt och orealistiskt till följd av betydande fluktuationer på valutamarknaden. Om orealiserade kursförluster bokförs så att de kommer fram i resultatet kunde detta ytterligare försvåra små och medelstora företags verksamhet. Den ovan föreslagna ändringen avser emellertid inte att ändra gällande god bokföringssed då det gäller kalkylerade kursskillnader. Då en skuld i utländsk valuta ökat väsentligt, t.ex. till följd av en devalvering, är det sålunda önskvärt att också långfristig skuld omräknas till finsk valuta enligt kursen på bokslutsdagen, medan kursförlusten härvid kunde bokföras som en

3 Bokföringslagen 3 värderingspost i balansräkningen i stället för i resultaträkningen. 16 nytt 6 mom.: I lagförslagets 16 4 och 5 mom. stadgas om hur avskrivningar skall upptas som kostnader enligt plan. I EG:s bokslutsdirektiv anges indirekt när avskrivningarna får vara större än vad som anges i avskrivningsplanen. Utskottet föreslår att till paragrafen fogas ett nytt 6 mom. om att en bokföringsskyldig, som skall uppta avskrivningar enligt plan, av särskilda orsaker får uppta avskrivningar som är större än de som avses i avskrivningsplanen. Bokföringsnämnden bör utarbeta anvisningar om när det är tillåtet att bokföra avskrivningar som är större än vad som anges i planen. Enligt gällande lag har företagen smidigt kunnat avskriva anskaffningsutgifterna för anläggningstillgångar och andra utgifter med lång verkningstid. Under lågkonjunkture~ har denna flexibilitet visat sig vara viktig. A ven om den i lagförslaget angivna principen med avskrivningar enligt plan bör anses vara riktig och även om avskrivningsplaner kan och bör ändras efter behov, kan ett tvingande stadgande medföra betydande olägenheter för små och medelstora företag. En övergång till avskrivningar enligt plan ställer också stora extra krav på de små och medelstora företagens redovisningssystem. På basis av det ovan anförda förutsätter utskottet att regeringen ger akt på tillämpningen av den bokföringslag som nu skall stiftas speciellt när det gäller små och medelstora företag så att tolkningen av minimikravet i lagen och tillämpningspraxis i tillräckligt hög grad beaktar dessa företags särställning mom.: Enligt bokföringsdirektivet skall inte anskaffningskostnader som motsvarar försäljningen upptas i resultaträkningen som separata kostnadsposter utan närmast kostnaderna för rörelsen. Utskottet föreslår en sådan ändring i lagförslaget. Enligt det föreslagna nya 6 mom. i 16 skall stadgandet kompletteras så att skillnaden mellan de avskrivningar som dragits av från intäkterna och avskrivningarna enligt plan bör upptas i resultaträkningen. 20 l mom.: Också till detta moment, som gäller balansräkningens innehåll, föreslås ett stadgande bli fogat om att skillnaden mellan de avskrivningar som dragits av från intäkterna och avskrivningarna enligt plan bör upptas bland passiva punkten: Punkten föreslås bli kompletterad i enlighet med bokslutsdirektivet så att pensionskostnaderna separat upptas som lönebikostnader i resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem. 22 b 2 mom.: Utskottet föreslår en språklig korrigering i stadgandet. 22 c l och 5 mom. samt 35 : Både enligt gällande lag och förslaget skall så kallat minoritetsägande i en koncerns dotterbolag upptas som en separat post i koncernbalansräkningen. Enligt vedertagen praxis och bokföringsnämndens allmänna anvisning skall också i koncernresultaträkningen på samma sätt särskilt anges minoritetsandelen av räkenskapsperiodens resultat. I överensstämmelse med vedertagen praxis föreslår utskottet att i lagförslagets 22 c skall nämnas att andelen utomstående ägande bör dras av från dotterbolagens resultat i koncernresultaträkningen. Dessutom föreslår utskottet att handels- och industriministeriets samt bokföringsnämndens befogenheter att utfårda närmare bestämmelser om koncernbokslutet skall preciseras. Ikraftträde/sestadgandets 3 och 4 mom. samt det nya 5 mom.: I ikraftträdelsestadgandets 3 mom. föreslås det bli stadgat om upptagande av en bokföringsskyldigs pensionsförpliktelser som "kostnader". Utskottet föreslår att stadgandet preciseras så att orden "som kostnader" stryks, eftersom det har varit möjligt att helt låta bli att bokföra utgifter för pensionsförpliktelser. Dessutom föreslår utskottet att stadgandet i samma moment skall kompletteras så att ansvar för pensionsförpliktelser samt det till pensionsstiftelser obetalda beloppet för täckande av deras ansvarsunderskott skall uppges i en bilaga till balansräkningen, om utgifter för pensionsförpliktelser inte har upptagits i bokslutet. I gällande lags 21 5 punkt har funnits ett liknande stadgande som föreslås bli struket i regeringens proposition. I ikraftträdelsestadgandets 4 m om. föreslås bli stadgat om tillämpningen av 16 3 och 4 mom. Avsikten har varit att tillämpningsstadgandet skall gälla 16 4 och 5 mom. Utskottet föreslår dessutom att till ikraftträdelsestadgandet fogas ett tillämpningsstadgande som gäller företag och anstalter som bedriver försäkringsverksamhet Enligt det tillämpas lagen första gången på bokföringen för den räkenskapsperiod som utgår den 31 december Behovet av att till denna del framskjuta ikraftträdandet beror på att avsikten är att regleringen enligt direktivet om försäkringsföretags bokslut

4 rd - EkUB 47 - RP 111 och koncernbokslut till alla delar skall införas först vid ingången av år I stadgandet åsyftade företag och anstalter som bedriver försäkringsverksamhet är försäkringsbolag, försäkringsföreningar, understödskassor, pensionsstiftelser samt genom lag grundade försäkringsanstalter, såsom sjömanspensionskassan, arbetspensionskassan, lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och pensionsanstalten för utövande konstnärer. Lagen om aktiebolag Utskottet föreslår att ikraftträdelsestadgandet kompletteras med ett likadant tillämpningsstadgande beträffande försäkringsbolag som i den föreslagna bokföringslagen. Lagen om andelslag Utskottet har ingenting att anmärka mot innehållet i lagförslaget och föreslår därför att det skall godkännas utan ändringar. Utskottet föreslår vördsamt att det tredje lagförslaget skall godkännas utan ändringar och att det första och det andra lagförslaget skall godkännas sålydande: l. Lag om ändring av bokföringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i bokföringslagen av den 10 augusti 1973 (655/73) 9 och 13, 15 2 mom., 16-18, 19 2 mom., 20 l mom., 21, 33 l mom. och 35, av dessa lagrum 15 2 mom. sådant det lyder i lag av den 17 december 1976 (994/76), 16 sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 21 november 1986 (820/86), 21 sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 17 december 1976, 33 l mom. sådant det lyder i lag av den 5 augusti 1983 (689/83) och 35 sådan den lyder i lag av den 29 december 1989 ( ), samt fogas ti/116 ett nytt 6 mom., varvid det föreslagna 6 mom. blir 7 mom., tilllagen nya 16 a och 21 a, ett nytt 3 a kap. samt till 33 ett nytt 2 mom., varvid nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 m om., (utesl.) som följer: 9 13 (l mom. såsom i regeringens proposition) Om de fasta utgifter som ansluter sig till anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet är väsentliga i förhållande till anskaffningsutgiften (utesl. ), får ett sådant undantag göras från l mom. att med anskaffningsutgift dessutom avses den del av de till anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet anslutna fasta utgifterna som kan hänföras till anskaffningsutgiften. 15 Fordringar i utländsk valuta samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Om en fordring eller en skuld förfaller till betalning ett år efter bokslutsdagen eller senare, får den omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterade den dagfordringen eller skulden uppstod. Är fordringar eller skulder eller andra förbindelser i utländsk valuta genom avtal eller på något annat sätt bundna vid en bestämd kurs, får de omräknas till finsk valuta enligt denna kurs. 16 (1-5 mom. såsom i regeringens proposition) En bokföringsskyldig som skall uppta avskrivningar enligt plan får, om särskilda skäl föreligger, uppta avskrivningar som överskrider planen. (7 mom. såsom 6 mom. i regeringens proposition) 16 a, l 7 och I resultaträkningen skall, på det sätt som närmare stadgas i förordning, för sig upptas de

5 Bokiöringslagen 5 totala intäkterna eller omsättningen och övriga intäkter av rörelsen samt kostnaderna tillräckligt specificerade. Såsom en särskild intäktsgrupp upptas finansiella intäkter samt såsom särskilda kostnadsgrupper (utesl.) kostnaderna för rörelsen liksom finansiella kostnader, skillnaden mellan avskrivningar som avdragits från intäkterna och avskrivningar enligt plan samt förändring i de frivilliga reserveringar som avses i 17 och direkta skatter. Extraordinära intäkter och kostnader skall uppges särskilt i resultaträkningen. 20 I balansräkningen skall på det sätt som närmare stadgas i förordning tillräckligt specificerat upptas bland aktiva den icke avskrivna delen av anskaffningsutgifterna för anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid samt värderingsposter och aktiverade anskaffningsutgifter för omsättningstillgångar samt finansieringstillgångar och placeringar. Bland passiva skall upptas eget kapital, skillnaden mellan avskrivningar som avdragits från intäkterna och avskrivningar enligt plan, obligatoriska och frivilliga reserveringar, värderingsposter samt det främmande kapitalet uppdelat i kort- och långfristiga skulder. Räkenskapsperiodens vinst upptas för sig såsom ökning av det egna kapitalet och en förlust såsom minskning av detsamma. 21 I resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem skall upptas (l punkten såsom i regeringens proposition) 2) räkenskapsperiodens löner och det sammanlagda penningvärdet av de naturaförmåner som jämställs med penninglön samt pensionskostnader och övriga lönebikostnader, (3-11 punkten såsom i regeringens proposition) 21 a 3 a kap. Koncernbokslut 22 a 22 b (l mom. såsom i regeringens proposition) Ett bestämmanderättsförhållande föreligger också om en bokföringsskyldig tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller ett dotterföretag ensamt eller tillsammans med andra dotterföretag har ovan nämnda bestämmanderätt i en annan bokföringsskyldig. (3 mom. såsom i regeringens proposition) 22 c Koncernbokslutet skall med iakttagande av god bokföringssed och enligt vad handels- och industriministeriet närmare bestämmer uppgöras såsom ett sammandrag av moderföretagets och dotterbolagens (koncernföretagens) resultaträkningar och balansräkningar samt de uppgifter som skall lämnas i bilagor till dem. Koncernresultaträkningen skall uppvisa koncernens resultat för räkenskapsperioden efter eliminering av koncernens interna intäkter och kostnader samt intern vinstutdelning och de andelar av dotterföretagens resultat som motsvarar utomståendes innehav. Koncernbalansräkningen skall uppvisa koncernens eget kapital efter att koncernföretagens inbördes fordringar och skulder samt innehav har eliminerats och de andelar som motsvarar utomståendes innehav i dotterföretagen har upptagits som en egen post i balansräkningen. (2--4 mom. såsom i regeringens proposition) Om ett koncernföretag ensamt eller tillsammans med andra företag i samma koncern på det sätt som närmare stadgas i bokföringsförordningen har betydande inflytande i en annan bokföringsskyldig som driver rörelse (intresseföretag) skall den sistnämnda bokföringsskyldigas bokslutsuppgifter tas med i koncernbokslutet enligt vad handels- och industriministeriet närmare bestämmer. (6 mom. såsom i regeringens proposition) 22 d och Bokföringsnämnden kan, om särskilda skäl föreligger, för viss tid i enskilda fall eller branschvis bevilja undantag från stadgandena i 9 3 mom., a, 22 a l mom., 22 c 3 mom., 22 d, 25 l och 2 mom. samt 29 och 30., (2 mom. utesl.)

6 rd- EkUB 47- RP 111 Ikraftträdelsestadgandet (l och 2 mom. såsom i regeringens proposition) En bokföringsskyldigs utgifter för pensionsförpliktelser som innan denna lag trädde i kraft inte behövde upptas (utesl.) skall upptas (utesl.) i bokslutet för en räkenskapsperiod som utgår senast den 31 januari Om utgifter för pensionsförpliktelser inte upptas i bokslutet, skall ansvaret till följd av pensionsförpliktelserna och det till pensionsstiftelsen obetalda beloppet för täckande av dess ansvarsunderskott uppges i en bilaga till balansräkningen. En bokföringsskyldig skall tillämpa 16 4 och 5 mom. i bokslutet för en räkenskapsperiod som utgår senast den 31 december 1995 eller dessförinnan till den del de förutsätter att anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar och andra utgifter med lång verkningstid upptas såsom kostnader genom avskrivningar enligt plan. Denna lag tillämpas i fråga om företag och anstalter som bedriver föräkringsverksamhet första gången på bokföringen för den räkenskapsperiod som utgår den 31 december (6 mom. såsom 5 mom. i regeringens proposition) 2. Lag om ändring av 11 och 12 kap. lagen om aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen den 29 september 1978 om aktiebolag (734/78) 11 kap. 5 2 mom., 6 l mom. och 7 l mom., av dessa lagrum 7 l mom. sådant det lyder i lag av den 5 augusti 1983 (687/83), ändras 11 kap. l, 2 2 mom., 3 l punkten, 4 l mom., 6 2 mom., och 14 l och 2 mom. samt 12 kap. 2 2 mom., av dessa lagrum 11 kap. 4 l mom. sådant det lyder i nämnda lag av den 5 augusti 1983 samt 14 l och 2 mom. sådana de lyder i lag av den lo juni 1988 (501/88), samt fogas tilll1 kap. 8,sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 5 augusti 1983, en ny 6 punkt och till 9, sådan den lyder i lag av den 12 juni 1992 (504/92), ett nytt 5 mom., varvid de nuvarande 5 och 6 mom. blir 7 och 8 mom., som följer: 11 kap. Bokslut och koncernbokslut 1--4, 6, 8-12 och kap. Vinstutdelning och annan användning av bolagets tillgångar 2 Ikraftträdelsestadgandet (l och 2 mom. såsom i regeringens proposition) Denna lag tillämpas i fråga om försäkringsbolag första gången på bokföringen för den räkenskapsperiod som utgår den 31 december Helsingfors den 19 november 1992 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Louekoski, vice ordföranden Björkenheim samt medlemmarna Jansson, Jurva, Jääs- keläinen, Korhonen, Laivoranta, J. Leppänen, Linnainmaa, Lipponen, Luhtanen, Paloheimo, Saastamoinen och Vuoristo.