Rapportering av livsmedelskontrollen 2006

Transkript

1 Rapport Rapportering av livsmedelskontrollen 2006 Kontrollmyndigheternas rapportering av livsmedelskontrollen av Doris Rosling NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden

2 Produktion: Livsmedelsverket, Box 622 SE Uppsala, Sweden Teknisk redaktör: M Olausson Tryck: Kopieringshuset, Uppsala Uppsala Livsmedelsverkets rapportserie är avsedd för publicering av projektrapporter, metodprövningar, utredningar m m. I serien ingår även reserapporter och konferensmaterial. För innehållet svarar författarna själva. Rapporterna utges i varierande upplagor och tilltrycks i mån av efterfrågan. De kan rekvireras från Livsmedelsverkets kundtjänst (tel ) till självkostnadspris (kopieringskostnad + expeditionsavgift).

3 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Indelning i olika livsmedelsgrupper 5 Definitioner 6 Antalet livsmedelsverksamheter i landet 7 Årsarbetskrafter 7 Inspektörsårsarbetskrafter 8 Verksamheter per inspektörsårsarbetskraft 9 Resursbehovsanalys 9 Antal inspektörer i livsmedelskontrollen 9 Verksamhetsplan 10 Kontroll 10 Godkännande och registrering 10 Inspektioner/revisioner 11 Totala antalet inspektioner/revisioner per besökt verksamhet 11 Besökta verksamheter med avvikelser 12 Åtgärdskrav 12 Avvikelser 13 Projektinriktad kontroll 14 Provtagning 15 Analyser och undersökningar andra än mikrobiologiska 15 Mikrobiologiska specialanalyser, zoonoser mm 15 Mikrobiologiska analyser totalt 16 Övriga kommentarer från kommunerna 16 Tabell 1a - 12 Bilaga A, Län och kommun Bilaga B, Län och kommun Bilaga C, specialanalyser, zoonoser mm

4

5 Rapportering av livsmedelskontrollen år 2006 Sammanfattning Den årliga livsmedelsrapporteringen görs av två anledningar. Dels för att visa hur kontrollen fungerar, dels därför att Livsmedelsverket har skyldighet att rapportera uppgifter om livsmedelskontrollen i Sverige till EU-kommissionen. Den rapportering som Livsmedelsverket kräver är anpassad till vad EU-kommissionen efterfrågar. Den 1 januari 2006 infördes ny lagstiftning på livsmedelsområdet. Nu gäller samma lagstiftning i samtliga medlemsstater. Kontrollmyndigheterna har lagt ner mycket tid på att anpassa kontrollen efter den nya lagstiftningen samt på att utveckla en samsyn för att så långt som möjligt få en likvärdig kontroll. Denna tid syns inte i det inrapporterade materialet. Under senare delen av år 2006 åtgick också mycket tid till att riskklassificera verksamheterna. Detta gjordes därför att kontrollen från och med år 2007 ska vara självfinansierad vilket den tidigare inte varit. Den tid som lades på att riskklassificera verksamheterna framgår inte heller i rapporteringen. 21 kontrollmyndigheter har valt att inte rapportera. Ytterligare ett antal myndigheter har även detta år svarat endast summariskt på frågorna. Resultatet av detta blir en rapportering där man ibland har svårt att dra några slutsatser. Resultat och vissa medelvärden är uträknade även om man i dagsläget ser att uppgifterna inte är riktiga eller att det saknas uppgifter. Antalet inrapporterade livsmedelsverksamheter var vilket är en minskning med 205 verksamheter från år Detta beror på att färre myndigheter rapporterade sina uppgifter. På dessa verksamheter gjordes det inspektioner/revisioner. Denna siffra går inte att jämföra med antalet inspektioner bakåt i tiden. Orsaken är att samtliga företag måste godkännas eller registreras enligt den nya lagstiftningen. Inför godkännanden måste verksamheten besökas minst en gång och dessa besök räknas inte som en inspektion/revision. Antalet godkända verksamheter under år 2006 var Utöver detta registrerades verksamheter. I medeltal har en heltidsarbetande inspektör 133 verksamheter att ha kontroll över. Antalet verksamheter som inspektörerna har kontroll över har minskat under flera år. Mellan åren 2005 och 2006 var minskningen tre verksamheter. Detta var Livsmedelsverkets rapport nr 15/2007 3

6 förväntat eftersom myndigheterna fått mer kontrollpersonal. Variationerna mellan kontrollmyndigheterna är dock fortfarande stora. Det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller hur livsmedelkontrollen sköts. Alltför många kontrollmyndigheter har en arbetsbelastning som gör det omöjligt att utöva en fullgod kontroll. Detta tyder på att livsmedelskontrollen inte prioriteras i vissa kommuner. Flera kommuner uppger också att de har svårt att tillsätta inspektörstjänster. För att kunna bibehålla, eller där det är nödvändigt, förbättra dagens situation behövs fortsatt engagemang i dessa frågor från den kommunala nämnd som har ansvaret för kontrollen på livsmedelsverksamheterna. Kommuninspektörerna har påtalat att mer tid än vanligt har åtgått till kompetensutveckling på grund av ny lagstiftning. Lagstiftningen är mer generell än tidigare, varför mycket tid också har åtgått till att få en samsyn i kontrollen. Det är svårt att jämföra med andra år eftersom bland annat kompetensutvecklingen inte syns i rapporteringen. Noteras bör att det alltid är verksamhetsutövaren som har ansvar för att tillhandahålla tjänliga livsmedel. Bakgrund Livsmedelsverket har sedan början av 1990 talet begärt in rapporteringar från landets kontrollmyndigheter. Livsmedelsverket har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (f.d. Svenska Kommunförbundet) och några kommunrepresentanter utarbetat nuvarande rapporteringssystem (Föreskriften om rapporteringsskyldighet för tillsynsmyndigheter SLVFS 2000:25), vilket togs i bruk i och med 2002 års rapportering. Enligt 2 skall den kommunala nämnden till Livsmedelsverket lämna uppgifter om kontrollen som verket särskilt beslutat om. Utformningen av rapporteringssystemet är tänkt att bättre kunna ge svar på hur kontrollen fungerar och även belysa var den bör intensifieras. Dessutom stämmer den bättre överens med den rapportering som Livsmedelsverket är ålagd att göra till kommissionen. I och med att ny lagstiftning började gälla från och med 1 januari 2006 är det i många fall omöjligt att jämföra bakåt i tiden. Rapporteringen har förutom att ha blivit mer detaljerad även inneburit att kontrollmyndigheterna kunnat rapportera elektroniskt via en lösenordsskyddad blankett. Påminnelser har skett via webbplatsen samt via e-post. Sista rapporteringsdatum sattes till den 4 februari Ett flertal kontrollmyndigheter hörde av sig efter detta datum och de har fått lämna in rapporteringen på papper i efterhand. På grund av detta extraarbete för verket har denna rapportering blivit något försenad. Livsmedelsverket har även gjort några korrigeringar där det varit uppenbart att vissa resultat saknades. Anledningen till detta var att minska felen i rapporteringen. 4 Livsmedelsverkets rapport nr 15/2007

7 Resultatet i denna rapportering återspeglar vad kontrollmyndigheterna rapporterat till Livsmedelsverket. Det blir mer och mer vanligt att två eller flera kommuner bildar gemensamma kontrollmyndigheter. Av landets 290 kommuner fanns det under kontrollmyndigheter. I denna rapport används dock begreppet 291 kontrollmyndigheter (290 kommuner plus Livsmedelsverket). Av landets 291 kontrollmyndigheter har 270 lämnat in rapporteringen för år Bland dessa fanns några som endast lämnat svar på några få frågor. Dessutom har flera myndigheter fortfarande svarat ofullständigt i specifika frågeställningar vilket gör att Livsmedelsverket ibland har svårt att dra slutsatser. Summeringar kommer trots detta att göras samt viss jämförelse med tidigare rapporteringar när så låter sig göras. Andelen kommuner som inte lämnat något rapport har ökat från föregående år från fem kommuner år 2005 till 21 kommuner är Kontrollmyndigheterna som inte rapporterat livsmedelsdelen till Livsmedelsverket för år 2066 är I Stockholms län saknas Vallentuna, Salem och Nykvarns kommuner. I Uppsala län saknas Östhammars kommun. I Södermanlands län saknas Vingåkers kommun. I Kronobergs län saknas Lessebo kommun. I Kalmar län saknas Hultsfreds kommun. I Skåne län saknas Svalöv, Staffanstorp och Bjuvs kommuner. I Västra Götalands län saknas Öckerö, Munkedal, Tanum, Gullspång, Töreboda, Göteborg, Uddevalla och Mariestads kommuner. I Dalarnas län saknas Leksands kommun. I Västerbottens län saknas Vilhelmina kommun. I Norrbottens län saknas Övertorneå kommun. Från och med den 1 januari 2006 har nya förordningar från kommissionen börjat gälla. Samma livsmedelslagstiftning gäller nu i hela EU. Kontrollmyndigheterna har lagt ner mycket tid på att anpassa kontrollen efter lagstiftningen som i många fall inte syns i det inrapporterade materialet. Sammanställningen över dricksvattenkontrollen under år 2006 presenteras vid ett senare tillfälle. Indelning i olika livsmedelsgrupper Livsmedelsverksamheterna är indelade i olika grupper. Primärproducenter är verksamheter som producerar livsmedel i obearbetad form som till exempel ägg eller honung. Tillverkare/producenter/förpackare är industriella såväl som icke industriella tillverkare/producenter och förpackare. Motsvarar avgiftsgrupp 1 (Livsmedelsverkets föreskrift om avgifter LIVSFS 2005:23). Se även Producenter med egen butik Livsmedelsverkets rapport nr 15/2007 5

8 Partihandel motsvarar avgiftsgrupperna och (LIVSFS 2005:23). Detaljhandel motsvarar avgiftsgrupperna 2.2 och 2.3 (LIVSFS 2005:23). Restauranger och storhushåll motsvarar avgiftsgruppen 3 (LIVSFS 2005:23). Producenter med egen butik motsvarar den del av grupp 1 (LIVSFS 2005:23) som saluhåller sina produkter huvudsakligen direkt till konsument. Definitioner Nedan följer en förklaring på vad olika begrepp i denna rapport betyder. Inspektion. Inspektion är en kontrollmetod som bör ske utan förvarning. Den kan vara planerad eller oplanerad och utföras ad hoc, det vill säga som det faller sig. Vid en inspektion kan en viss detalj kontrolleras, till exempel att utrustningen är rengjord, vilken temperatur som råder i kylrum, att ett förpackat livsmedel är rätt märkt, att en tidigare trasig kakelplatta är åtgärdad. Inspektion kan även vara en del av en revision. Revision. Revisionen är föranmäld. Revisionens syfte är att kontrollera om livsmedelsföretagarens verksamheter och resultat från dessa överensstämmer med livsmedelsföretagarens planerade åtgärder och om åtgärderna har genomförts på ett effektivt sätt och är lämpliga för att nå kraven i livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsföretagare: De fysiska eller juridiska (till exempel aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening) personer som ansvarar för att livsmedelslagstiftningen uppfylls i de livsmedelsföretag de bedriver. Livsmedelsverksamhet: I denna rapport används begreppet livsmedelsverksamhet som ett samlingsnamn för verksamhet som regleras av livsmedelslagstiftningen. Verksamheten kan till exempel bedrivas i en restaurang, livsmedelsbutik, livsmedelsindustri, hos en odlare/djurupp-födare men även "på kontoret" -till exempel hos en importör utan eget lager, internetbutik utan eget lager, av en "matmäklare". EKP. Benämningen EKP är av gammalt datum. I nu gällande lagstiftning används termen System för egenkontroll. För enkelhetens skull fortsätter verket här att använda förkortningen EKP när vi menar System för egenkontroll. Besökta verksamheter. Detta är livsmedelsverksamheter som kontrollmyndigheten gjort en eller flera inspektioner/revisioner på. Redovisas här även i procent av totala antalet livsmedelsverksamheter. Totala antalet kontrollbesök per besökt verksamhet. Detta är kontrollfrekvensen per besökt verksamhet. Redovisas här som kontrollbesök per besökt verksamhet. 6 Livsmedelsverkets rapport nr 15/2007

9 Årsarbetskrafter. Detta är den totala arbetsinsatsen på livsmedelsområdet som kontrollmyndigheten gjort, det vill säga summan av inspektörer och administrativ personal. En årsarbetskraft är 200 arbetsdagar. Inspektörsårsarbetskrafter. Detta är inspektörernas arbetsinsats på livsmedelsområdet. En inspektörsårsarbetskraft är 200 dagar. Verksamheter per inspektörsårsarbetskraft. Ett mått på hur många verksamheter som en heltidsarbetade livsmedelsinspektör har kontroll över. Antal inspektörer/revisioner i livsmedelskontrollen. Detta är antalet inspektörer/revisioner som arbetar med livsmedelskontrollen oberoende av hur stor del av arbetstiden som är livsmedelskontroll. Till exempel 0,25 årsarbetskrafter på en kontrollmyndighet kan vara fördelade på mellan en till fyra inspektörer. Antalet livsmedelsverksamheter i landet Av de uppgifter kontrollmyndigheterna rapporterat år 2006 om kontrollen i landet kan utläsas att det fanns något mindre än livsmedelsverksamheter. Fördelningen av livsmedelsverksamheterna var enligt följande. 71 % restauranger och storhushåll, verksamheter 20 % detaljhandel, verksamheter 4,2 % tillverkare/producenter/förpackare, verksamheter 2,2 % partihandel, verksamheter 1,4 % producenter med egen butik, 748 verksamheter 0,44 % primärproducenter, 235 verksamheter. Jämfört med före gående år har inga stora förändringar skett men grupperna producenter med egen butik och primärproducenter har ökat något. Se även bilaga B samt tabellerna 1a och 5 där även resultaten från och med 2002 finns redovisade. Merparten av verksamheterna, cirka 80 procent, sysselsatte mindre än fyra årsarbetskrafter eller hade en årsomsättning på mindre än fyra miljoner kronor per år. Se även tabell 1b. Årsarbetskrafter Det totala antalet årsarbetskrafter (inspektörer och administrativ personal) fortsätter att öka och var för år 2006 uppe i 475 vilket var en ökning med 13 årsarbetskrafter sedan föregående år. Livsmedelsverket ser med tillfredsställelse på att kontrollmyndigheterna får ökade resurser. Se även tabell 4 där även resultat från och med 2002 finns redovisade. Livsmedelsverkets rapport nr 15/2007 7

10 Inspektörsårsarbetskrafter Även en svag ökning av inspektörsårsarbetskrafterna kunde noteras under år 2006 trots att antalet rapporterande kommuner var lägre. Antalet var uppe i 404 jämfört med 397 år Se även tabell 4. Noteras kan dock att 67 kontrollmyndigheter hade som mest 0,5 inspektörsårsarbetskrafter, motsvarande siffra för år 2005 var 90. Antalet för år 2004 var ytterligare något högre. 12 kontrollmyndigheter hade som mest 0,2 inspektörsårsarbetskrafter, motsvarande siffra för år 2005 var 20. Antalet för år 2004 var ytterligare något högre. Livsmedelsverket anser det positivt att andelen myndigheter som lägger ner högst 0,2 inspektörsårsarbetskrafter per år på livsmedelskontroll minskar. På en kontrollmyndighet delade två livsmedelsinspektörer på 0,20 inspektörsårsarbetskrafter. Verket finner det svårt för dessa två inspektörer att både upprätthålla sin kompetens och att utöva livsmedelskontroll på totalt 0,20 inspektörsårsarbetskrafter. Det vanligaste var dock att det endast var en inspektör som skötte livsmedelskontrollen vid dessa myndigheter. Två stora kontrollmyndigheter hade uppgivit att de hade fler än tio inspektörsårsarbetskrafter. Det fanns dock även kontrollmyndigheter som fått minskade inspektörsresurser. Andelen som fått färre inspektionsresurser har dock minskat sedan föregående år. 38 kontrollmyndigheter har fått mindre resurser år 2006 än år kontrollmyndigheter hade samma resurser båda åren 106 kontrollmyndigheter hade mera resurser år 2006 än år Ser man till den resursbehovsanalys som kontrollmyndigheterna gjorde år 2005 och utfallet år 2006 finner man att många myndigheter fortfarande inte fått tillräckligt med personal för att täcka behovet. Noteras kan också att ett 10-tal kontrollmyndigheter hade ett större antal inspektörsårsarbetskrafter än vad resursbehovsanalysen beräknade år kontrollmyndigheter hade färre inspektörsårsarbetskrafter år 2006 än vad som resursbehovsanalysen kom fram till år kontrollmyndigheter hade de inspektörsårsarbetskrafter år 2006 som resursbehovsanalysen kom fram till år kontrollmyndigheter hade ett större antal inspektörsårsarbetskrafter år 2006 än vad som resursbehovsanalysen kom fram till år Andelen kontrollmyndigheter som fått ökade inspektörsårsarbetskrafter ökar årligen men andelen kontrollmyndigheter som fortfarande inte kommer upp i nivå 8 Livsmedelsverkets rapport nr 15/2007

11 med vad resursbehovsanalyser ligger på ungefär samma nivå. Detta kan förklaras med att kontrollmyndigheterna har fått en ökning men ökningen är inte i nivå med resursbehovsanalysen. En av anledningarna till detta kan vara att det varit svårt att rekrytera inspektörspersonal. Verksamheter per inspektörsårsarbetskraft Ett mått på arbetsbelastningen för inspektörerna kan vara antal verksamheter per inspektörsårsarbetskraft. Hänsyn har inte tagits till storleken på verksamheten, typ av livsmedelsverksamhet eller hur långa avstånd det är för myndigheten vilket på något vis också borde räknas in i arbetsbelastningen samt övriga arbetsuppgifter. Under år 2006 var medelvärdet 133 verksamheter per inspektörsårsarbetskraft, medianvärdet var 132. Detta är en minskning från år 2005 med tre verksamheter. Räknar man in den administrativa personalen var siffran 113 vilket var en minskning med fyra från föregående år. Detta var väntat eftersom kontrollmyndigheterna fått mer personal. Variationen myndigheter emellan är dock fortfarande för stor från 23 verksamheter per inspektörsårsarbetskraft till 370. Detta är en minskning från föregående år då variationen var mellan noll och 770. De flesta kommunerna ligger dock runt medel- (133) och medianvärdet (132). Se även bilaga A och tabell 4 där resultat från och med 2002 finns redovisade. Resursbehovsanalys 268 kontrollmyndigheter hade gjort en resursbehovsanalys. De uppgav att de totalt skulle behöva ytterligare 195 inspektörsårsarbetskrafter, räknar man in den administrativa personalen var summan uppe i 208 årsarbetskrafter för att klara av livsmedelskontrollen. Om samtliga kontrollmyndigheter svarat på denna fråga skulle sannolikt siffrorna vara ytterligare högre. Se även bilaga A och tabell 4. I tabell 4 finns även resultaten från och med år 2002 redovisade. Fem kontrollmyndigheter uppgav att de hade ett litet överskott av inspektörspersonal medan 26 kontrollmyndigheter uppgav att de hade ett fullgott antal inspektörer. Antal inspektörer i livsmedelskontrollen Rapporteringen innehöll också en fråga om hur många inspektörer som arbetade med livsmedelskontroll. Summan blev 735,4 vilket är en marginell ökning mot föregående år. Hade fler kommuner rapporterat skulle ökningen vara större. Här har fortfarande några kontrollmyndigheter missuppfattat frågan och skrivit in hur många inspektionsårsarbetskrafter myndigheten hade inom livsmedelsområdet och inte hur många inspektörer som arbetade med livsmedelskontrollenen. Summan borde alltså vara något större. Se även bilaga B och tabell 4 där även resultaten från och med 2002 finns redovisade. Livsmedelsverkets rapport nr 15/2007 9

12 Verksamhetsplan Från och med år 1993 skall kontrollmyndigheterna utarbeta en årlig verksamhetsplan Från och med 1 januari 2006 återfinns kravet i artikel 2.20 i förordning 882/2004 EG. Planen ska fortlöpande följas upp och utvärderas. 256 av 268 kontrollmyndigheter svarade att de hade en verksamhetsplan vilket motsvarar 96 procent. Andelen myndigheter med verksamhetsplan ligger på ungefär samma nivå år från år. Se även tabell 9 där även resultat från och med 2002 finns redovisade. Kontroll Från och med 1 januari 2006 gäller ny lagstiftning från kommissionen. Förordningarna är densamma för hela gemenskapen. En förordning gäller som den står och behöver/ska inte införlivas i nationell lagstiftning. På några områden lämnar förordningarna dock öppet för nationell lagstiftning. I de fallen kan tolkningen av hur kontrollen ska ske vara något olika i de olika medlemsländerna. Det kan till exempel vara hur finansieringen av kontrollen ska ske. Sverige har bestämt att livsmedelskontrollen ska vara självfinansierad. Godkännande och registrering Före år 2006 godkändes livsmedelslokalen. Detta har nu ändrats så att godkännandet följer livsmedelsföretagaren och omfattar hela verksamheten, det vill säga både lokaler och företagarens system för egenkontroll. Det betyder bland annat att verksamheten alltid åter måste godkännas vid ett ägarbyte. Livsmedelsverksamheten ska godkännas eller registreras. För godkännandet gäller att en kontrollmyndighet godkänner verksamheten innan de får släppa ut livsmedlen på marknaden. Under vissa förutsättningar kan godkännandet föregås av ett villkorat, tidsbegränsat, godkännande. De uppgifter som rapporteras in till Livsmedelsverket rör det slutliga godkännandet. Villkorade godkännanden ingår alltså inte i redovisningen nedan. För enklare livsmedelshantering till exempel de som enbart hanterar förpackade livsmedel räcker det med att man anmäler sin verksamhet till kontrollmyndigheten för registrering. Kontrollmyndigheten kontrollerar därefter verksamheten i efterhand. Det är endast godkännandeprocessen som skiljer dessa två begrepp från varandra. Det är precis samma lagstiftning som gäller. Nuvarande lagstiftning är generell och det är verksamhetsutövaren som ska kunna beskriva på vilket sätt verksamheten kan producera säkra livsmedel. Detta betyder att alla gamla lokalgodkännanden samt de gamla 16 tillstånden måste godkännas eller registreras enligt den nya lagstiftningen. Av totalt nästan verksamheter godkändes verksamheter och verksamheter registrerades under år Det återstår nästan gamla lokalgodkännanden samt drygt 500 gamla 16 tillstånd. Med denna 10 Livsmedelsverkets rapport nr 15/2007

13 takt att godkänna de verksamheter som har ett lokalgodkännande kommer det att ta ytterligare några år innan alla fått ett godkännande enligt nu gällande lagstiftning. All livsmedelsverksamheter ska dock vara anpassad till den lagstiftning som började gälla från den 1 januari Det bör noteras att verksamheter där godkännandeprövningen påbörjades 2006 men avslutades 2007 kommer redovisas först i nästa års rapportering. Detsamma gäller för verksamheter som fått villkorat (tidsbegränsat) godkännade som löpt ut efter 31 december Se även tabell verksamheter fick också sluta med sin verksamhet under år 2006 eftersom de inte uppfyllde nu gällande kraven. Se även tabell 6. Inspektioner/revisioner Det gamla allmänna rådet att alla verksamheter bör inspekteras minst en gång varje år gäller inte längre. Nu ska kontrollen baseras på en riskklassificering. Enkelt uttryckt, en verksamhet som är extra känslig får mer kontrolltid (besök) än en verksamhet som är mindre känslig. Inför ett godkännande ska verksamheten besökas minst en gång. Dessa besök räknas inte in i begreppet inspektion/revision. Detta betyder att man inte kan jämföra antalet kontrollbesök bakåt i tiden eftersom då räknades samtliga besök in utom de som enbart gällde provtagning. Rapporteringen ger inte heller något besked om hur många gånger verksamheterna besökts inför ett godkännande. Inspektörernas arbetsuppgifter är många fler än enbart inspektioner/revisioner. Under år 2006 gick förutom de vanliga arbetsuppgifterna en stor del av arbetstiden till att läsa in ny lagstiftning och omsätta den i det dagliga arbetet. Lagstiftningen är mer generell än tidigare varför mycken tid också åtgått till att få en samsyn i kontrollen. Under senare delen av år 2006 åtgick också mycket tid till att riskklassificera verksamheterna. Detta för att kontrollen från och med år 2007 ska vara självfinansierad. Totala antalet inspektioner/revisioner per besökt verksamhet Bland de verksamheter som haft offentlig kontroll var det flera som fått mer än en inspektion/revision. Besöksfrekvensen på de verksamheter som kontrollerats har minskat marginellt från 1,5 till 1,4. Flest kontroller fick liksom tidigare år tillverkare mm med 2,9 kontrollbesök, vilket var en ökning från 2,3 år För de övriga grupperna har det skett minskningar. Se även tabell 2 där resultaten från och med år 2002 år finns redovisade. Livsmedelsverkets rapport nr 15/

14 Tillverkare mm 2,9 kontrollbesök per besökt verksamhet Detaljhandel 1,3 kontrollbesök per besökt verksamhet Restauranger mm 1,3 kontrollbesök per besökt verksamhet Producenter m butik 1,2 kontrollbesök per besökt verksamhet Primärproducenter 0,92 kontrollbesök per besökt verksamhet Partihandel 0,80 kontrollbesök per besökt verksamhet Medelvärde 1,4 kontrollbesök per besökt verksamhet Besökta verksamheter med avvikelser Vid en inspektion/revision tittar inspektörerna på hur verksamheten fungerar. Finns några avvikelser eller är allt bra? Tyvärr är det väldigt ofta som inspektören måste påpeka avvikelser. Skillnaden är dock stor mellan de olika grupperna (20 procent). I medeltal noterades avvikelser hos 52 procent av de besökta verksamheterna vilket är en fyraprocentig minskning mot föregående år. Flest avvikelser hade restauranger mm tätt följd av producenter med egen butik och minst med avvikelser hade gruppen partihandel. Noteras kan också att flera kontrollmyndigheter som rapporterat har valt att även detta år inte svara på denna fråga. Procentsatsen för avvikande verksamheter skulle om samtliga rapporterande myndigheter hade besvarat denna fråga vara större. Restauranger mm 56 procent Producenter m butik 54 procent Tillverkare mm 49 procent Detaljhandel 45 procent Primärproducenter mm 38 procent Partihandel 35 procent Medelvärde 52 procent Andelen verksamheter som fått anmärkningar ligger på samma nivå som föregående år. Restauranger mm är den grupp som även detta år fick flest anmärkningar. Ordningen bland de övriga grupperna har skiftat något år från år. Se även tabell 3 där även resultaten från och med år 2002 finns redovisade. Åtgärdskrav Vilka typer av åtgärdskrav var det som inspektörerna noterar? Åtgärdskraven delas in i undergrupper såsom, skriftliga åtgärdskrav, omhändertagande, saluförbud, återkallande av godkännande eller annan anledning. Nedan 12 Livsmedelsverkets rapport nr 15/2007

15 redovisas åtgärdskraven utan uppdelning i verksamhetsgrupper. Jämfört med föregående år har andelen åtgärdskrav minskat något. Procent av besökta verksamheter skriftliga åtgärdskrav 42 procent 106 återkallande av godkännande 0,66 procent 86 saluförbud 0,53 procent 47 annan anledning 0,47 procent 5 omhändertagande < 0,1 procent I tabell 7 a och b är åtgärdskraven uppdelade även i verksamhetssgrupper. Producenter med egen butik hade flest skriftliga åtgärdskrav med 48 procent tätt följd av restauranger mm. Partihandeln hade minst med 31 procent de övriga tre låg samlade runt 37 procent. Även här har många kontrollmyndigheter fortfarande valt att inte besvara frågan. Avvikelser Vilka typer av avvikelser är det som inspektörerna noterar? Avvikelserna delas in i grupperna EKP/utbildning, hygien, sammansättning, mikrobiologisk avvikelse, kemisk/fysikalisk kontamination, märkning och presentation samt övriga avvikelser. Nedan resovisas avvikelser utan uppdelning i undergrupper eller verksamhetsgrupper. Kontrollmyndigheterna redovisade både något flera och något färre avvikelser bland grupperna år 2006 än år Benämningen EKP är av gammalt datum. I nu gällande lagstiftning används termen System för egenkontroll. För enkelhetens skull fortsätter verket här att använda förkortningen EKP när vi menar System för egenkontroll. Procent av besökta verksamheter EKP/utbildning 38 procent hygien 34 procent andra avvikelser 8,4 procent 809 märkning och presentation 5,0 procent 156 mikrobiologisk avvikelse 0,96 procent 121 sammansättning 0,50 procent 80 sammansättning 0,49 procent 56 kemisk/fysikalisk kontamination 0,35 procent Livsmedelsverkets rapport nr 15/

16 I tabell 8 a och b redovisas resultatet av avvikelserna uppdelade i undergrupper och verksamhetsgrupper. Av det som rapporterats in kan man se att det var flest avvikelser i gruppen EKP/Utbildning och då främst i EKP. Även brister inom hygien orsakade många noteringar om avvikelser. Jämför man olika verksamhetsstyper fann man att Tillverkare mm fick flest avvikelser på grupperna EKP/Utbildning och Hygien och undergruppen EKP men även Lokaler, inredning och utrustning var vanlig. Märkning och presentation var även vanligt förekommande. Partihandel hade flest avvikelser på Hygien och undergruppen Lokaler, inredning och utrustning men även EKP/Utbildning och undergruppen EKP var vanlig. Detaljhandel hade flest avvikelser på EKP/Utbildning med undergruppen EKP samt Hygien med undergruppen Lokaler, inredning och utrustning. Märkning och presentation var även vanligt förekommande. Restauranger mm hade flest avvikelser på EKP/Utbildning med undergruppen EKP samt Hygien med undergruppen Lokaler, inredning och utrustning. Producenter med egen butik hade flest avvikelser på EKP/Utbildning med undergruppen EKP men även Hygien med undergruppen Lokaler, inredning och utrustning. Inga stora förändringar har skett från 2005 års rapportering. Projektinriktad kontroll Projektinriktad kontroll (PIK) innebär att en bestämd fråga inom livsmedelsområdet kontrolleras samtidigt vid ett större antal kontrollobjekt inom en eller flera kontrollmyndigheter. Kontrollmyndigheterna träffas vid minst två länsträffar om året. Vid dessa träffar diskuteras olika områden av livsmedelskontrollen som kan vara av intresse för ett PIK-projekt. En eller flera myndigheter utarbetar därefter en projektplan om hur denna undersökning ska utföras. Resultatet sammanställs efter projektet och kan därefter användas i den vanliga kontrollen. En kopia av rapporten skickas dessutom till Livsmedelsverket. Deltagandet i dessa projekt har minskat under senare år. Under år 2006 var det 38 procent som deltog i ett eller flera PIK-projekt av de 269 kontrollmyndigheter som besvarat frågan. Anledningen till det låga deltagandet är troligen att kontrollmyndigheterna haft fullt upp med ny lagstiftning samt godkännanden respektive registrering av befintliga verksamheter. Se även tabell 10 där även resultat från och med 2002 finns redovisad. 14 Livsmedelsverkets rapport nr 15/2007

17 Provtagning Livsmedelsproverna delas in i olika grupper, till exempel mejeriprodukter, kött och köttprodukter, frukt och grönsaker med mera. Dessutom delas några grupper in i undergrupper. Till exempel mejeriprodukter delas upp i konsumtionsmjölk, ost och andra mjölkprodukter. Se tabell 11 och 12 samt bilaga C. Anledningen till detta är att det är av stort intresse att se om det är någon speciell varugrupp som oftare får anmärkningar än andra. Slutsatser är lättare att dra om underlaget är stort. Analyser och undersökningar andra än mikrobiologiska Andelen redovisade prov var vilket är en minskning med nästan 400 prov från år På dessa har man gjort en eller flera olika typer av undersökningar. En minskning av svarande myndigheter har också skett från 62 år 2005 till 59 svarande myndigheter år Några slutsatser är svåra att dra med detta lilla underlag. Fortfarande har några kommuner angivit antal avvikande provresultat men inte angivit hur många prov som togs totalt, ett resultat av detta kan vara att andelen avvikande prov blir för stort. Se även tabell 11. Mikrobiologiska specialanalyser, zoonoser mm Enligt rapporteringen har nästan prov analyserats under år 2006 fördelat på åtta olika specialanalyser, vilket var en halvering av antalet prov jämfört med år Också här är det inrapporterade materialet ofullständigt. Specialanalyserna är Listeria monocytogens, Verotoxinproducerande E-coli, Campylobacter, Salmonella, Yersinia enterocolitica, Bacillus cereus, Staphlyococus aureus samt Clostridium perfringens. För livsmedelskontrollen i landet är dessa årliga sammanställningar av stort värde. Dels ger de ett underlag som gör att Livsmedelsverket kan identifiera eventuella problemområden, dels kan verket spåra trender och under vissa omständigheter avläsa effekterna av införda åtgärder. Dessutom får verket ett underlag för den rapportering som verket är skyldiga att skicka till EU. Det sistnämnda är inte minst viktigt. Den information som EU samlar in på detta sätt 1 utgör ett viktigt underlag för arbetet med nya direktiv och förordningar och det betyder att våra möjligheter att kunna påverka detta arbete och understryka våra argument i förekommande fall kan vara beroende av att Sverige har tillgång till en relevant inhemsk statistik. Därför är det viktigt att alla kommuner medverkar och skickar in denna information. 1 Dessa rapporter ingår i den årliga. Zoonosrapporten, Trends and sources of zoonotic agents in animals, feedstuffs, food and man in the European Union and Norway, som sammanställs av EU. De ingående svenska delarna sammanställs av SVA i en svensk zoonosrapport som finns på SVAs webbplats: Livsmedelsverkets rapport nr 15/

18 I detta sammanhang bör det påpekas för den händelse det upplevs som betungande att sammanställa rapporten att det är lätt för analyslaboratorierna att ge kommunerna dessa sammanställningar. Detta förutsätter naturligtvis att man specificerar sina önskemål till laboratorierna. Det finns kontrollmyndigheter som skickar in ett riktigt underlag men alltför många lämnar in ett ofullständigt eller i vissa fall felaktiga resultat. Av den anledningen kan inga slutsatser dras av det inrapporterade materialet. Livsmedelsverket hoppas på bättring inför kommande år I bilaga C finns resultaten i tabellform. Mikrobiologiska analyser totalt Totalt redovisades mikrobiologiska prov. Provantalet har även här halverats sedan föregående år. Andelen kontrollmyndigheter som besvarat denna del av rapporteringen minskade från 247 år 2005 till 190 år 2006 vilket är den lägsta andel kontrollmyndigheter sedan denna rapporterings början (2002). Av de rapporterade proven bedömdes 172 som otjänliga vilket motsvarar 1,5 procent. Procentsiffran var något lägre än vid föregående års rapport. Andelen tjänliga med anmärkning var 19 procent vilket var en liten ökning från föregående år. Färdig mat var den grupp som man tagit flest prov på, drygt Av dessa var 0,8 procent otjänliga och 20 procent tjänliga med anmärkning. Andelarna otjänliga prov har minskat jämfört med föregående år. Gruppen örter och kryddor hade 3,6 procent otjänliga prov och var därmed den grupp som hade största andelen otjänliga prov precis som föregående år, andelen tjänliga med anmärkning minskade dock från 22 till 14 procent. Undergrupperna vilt, färskt och fryst kött och skaldjur och mollusker, färskt och fryst hade flest otjänliga prov, 5,6 respektive 4,9 procent. Se även tabell 12. Övriga kommentarer från kommunerna Det har även detta år kommit in många kommentarer till rapportering. Många hade synpunkter på att rapporteringen var alldeles för omfattande och tidskrävande. Man påtalar att man inte har haft system för att enkelt kunna ta fram de underlag till de frågeställningar som finns i rapporteringssystemet. Flera kommuner räknar med att från och med år 2007 års rapportering ska det bli lättare att lämna uppgifter på framförallt åtgärdskraven samt avvikelserna från kontrollbesöken eftersom de enkelt ska kunna tas fram från de datorbaserade inspektionerna. Flera inspektörer påtalade att mycket tid åtgått till att hjälpa verksamhetsutövarna eftersom konsulterna i många fall inte har tillräcklig kompetens. 16 Livsmedelsverkets rapport nr 15/2007

19 Inspektörerna vill också i många fall ha flera kurser från Livsmedelsverket främst inriktade på samsyn eftersom de anser att det kan bli ett trovärdighetsproblem om kontroller skiljer sig för mycket mellan kommunerna. Mycket tid har också åtgått till att anpassa kontrollen till ny lagstiftning. Riskklassificeringen har också tagit mycket tid. Underbemanning på myndigheterna är ibland också ett problem. På grund av tidsbrist (ny lagstiftning, riskklassificering med mera) har det gjorts färre inspektioner och färre livsmedelsprov har tagits än vanligt. Tiden har inte räckt till. Livsmedelsverkets kurser uppskattas av ett flertal inspektörer och de vill ha mer av den varan. Vägledningarna är bra men de vore bra om de kunde komma tidigare. Information från Livsmedelsverket på andra språk efterlystes också. Checklistorna upplevs också positivt av ett flertal inspektörer. Livsmedelsverkets rapport nr 15/

20 Tabell 1a Fördelning av antalet verksamheter i undergrupper och i procent, åren År Primärproducenter Tillverkare Producenter Förpackare Partihandel Detaljhandel Restauranger och andra storhushåll Producenter med egen butik Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Primärproducenter Tabell 1b Fördelning av antalet verksamheter i avgiftsgrupper, år 2006 Avgifts- Detaljhandel klasser Tillverkare Producenter Förpackare Partihandel Restauranger och andra storhushåll Producenter med egen butik Antal verksamheter i undergrupper Avgiftsgrupp 1 Omsättning (Mkr/år) < > Avgiftsgrupp Omsättning (Mkr/år) < Avgiftsgrupp Omsättning (Mkr/år) < > Årsarbetskrafter < > Ej klassade Summa anläggningar

21 Tabell 2 Antal inspektioner/revisioner per besökta verksamheter, åren År Primärproducenter Tillverkare Producenter Förpackare Partihandel Detaljhandel Restauranger och andra Producenter med egen butik Totalt antal besökta verksamheter storhushåll ,92 2,9 0,80 1,3 1,3 1,2 1, ,2 2,3 1,9 1,5 1,5 1,4 1, ,5 3,1 2,3 1,6 1,5 1,3 1, ,6 1,8 0,87 1,4 1,3 1,4 1, ,91 0,82 0,88 1,4 1,3 2,7 1,3 Tabell 3 Antalet besökta verksamheter med avvikelser uppdelade i undergrupper i procent, åren År Tillverkare Producenter Förpackare Detaljhandel Primärproducenter Partihandel Restauranger och andra storhushåll Producenter med egen butik Totalt antal Besökta anläggningar Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Tabell 4 Årsarbetskrafter som arbetar med livsmedelskontroll, åren År Årsarbetskraft Anläggning / årsarbetskraft Inspektörsårsarbetskraft Anläggning / inspektörsårsarbetskraft Beräknat ytterligare årsarbetskrafter Beräknat ytterligare inspektörsårsarbetskrafter Antal arbetande inspektörer

22 Tabell 5 Livsmedelskontroll i några siffror, åren År Antal livsmedelsverksamheter Antal inspektioner/ revi- Antal godk. anlägg ningar Antal registre ringar Anläggningar med besök Besökta anläggningar med avvikelser Mikrobiologiska prov Övriga prov sioner Tabell 6 Livsmedelskontroll i några siffror, år 2006 År Antal livsmedelsverksamheter Antal godk. anläggningar Antal registreringar Kvarvarande gamla lokalgodkännanden Kvarvarande gamla 16 tillstånd Anläggningar som fått upphöra Tabell 7a Antalet besökta verksamheter med åtgärdskrav uppdelade i undergrupper i procent, år 2006 Primärproducenter Tillverkare Producenter Förpackare Detalj handel Partihandel Restauranger och andra storhushåll Producenter med egen butik Totalt antal besökta verksamheter % % % % % % % Åtgärds krav Skriftliga åtgärdskrav Omhändertagande 0,12 < 0,10 < 0,10 < 0,10 Saluförbud 0,61 0,75 1,4 0,31 0,75 0,53 Återkallande 1,1 4,2 0,44 0,59 1,5 0,66 av god- kännande Annan 0,24 2,3 0,58 0,43 0,47

23 Tabell 7b Antalet besökta verksamheter med åtgärdskrav uppdelade i undergrupper, år 2006 Primärproducenter Tillverkare Producenter Förpackare Partihandel Detaljhandel Restauranger och andra storhushåll Producenter med egen butik Totalt antal besökta verksamheter Åtgärds krav Skriftliga åtgärdskrav Omhänder tagande Saluförbud Åter kallande av godkännande Annan

24 Tabell 8a Antalet besökta verksamheter med avvikelser uppdelade i undergrupper samt typen av avvikelse i procent, år 2006 Tillverkare Producenter Förpackare Detalj handel Primärproducenter Partihandel Restauranger och andra storhushåll Producenter med egen butik Totalt antal besökta verksamheter % % % % % % % Åtgärdskrav EKP/Utbildning 8, EKP 8, personalutb. 4,2 13 3, ,5 17 Hygien 8, personalhygien 4,2 7,7 3,4 8,7 14 5,2 12 lokaler, inredning, 8, utrustning hantering 8,3 9,7 4,9 9,1 16 9,0 14 Sammansättning 0,73 0,38 0,44 0,49 0,75 0,49 Mikrobiologisk 4,2 0,73 1,8 0,81 0,96 avvikelse Kemisk/ fysikalisk kontamination 0,97 0,31 0,31 1,5 0,35 Märkning och 11 3,0 10 3,4 2,2 5,0 presentation Andra avvikelser 8,3 7,3 5,3 8,2 8,6 6,7 8,4

25 Tabell 8b Antalet besökta verksamheter med avvikelser uppdelade i undergrupper samt typen av avvikelse, år 2006 Tillverkare Producenter Förpackare Partihandel Detalj handel Primärproducenter Restauranger och andra storhushåll Producenter med egen butik Totalt antal besökta verksamheter Åtgärdskrav EKP/Utbildning EKP personalutb Hygien personalhygien lokaler, inredning, utrustning hantering Samman sättning Mikrobiol avvikelse Kemisk/ fysikalisk kontamination Märkning och presentation Andra avvikelser Tabell 9 Antal kommuner som har verksamhetsplan År Ja Nej Antal svarande Plan i %

26 Tabell 10 Antal kommuner som deltar i PIK projekt År Ja Nej Antal svarande % som deltar

27 Tabell 11 Totala antalet undersökningar - andra än mikrobiologiska, år kontrollmyndigheter besvarade denna fråga Konta- Avvikelser Prov Totalt Produkt mination Samman- Märkning Övrigt m. av- uttagna Kem. Fys. sättning present. vikelser prov 1. Mejeriprodukter a. Konsumtionsmjölk b. Ost c. Andra mjölkprodukter Ägg och äggprodukter Kött & köttprodukter, vilt & fjäderfä a. Tamboskap, färskt och fryst kött a. Tamboskap, köttprodukter b. Vilt, färskt och fryst kött 3b. Vilt, köttprodukter 1 3c. Fjäderfä, färskt och fryst kött c. Fjäderfä, köttprodukter Fisk, skaldjur & mollusker a. Fisk, färskt och fryst a. Fisk, fiskprodukter b. Skaldjur och mollusker, färsk och fryst 5 8 4b. Skaldjur och mollusker, skaldjursprodukter Fetter och oljor Soppor, buljonger, såser, m.m Spannmål, bageriprodukter & konditorivaror a. Spannmål b. Bageriprodukter c. Konditorivaror Frukt & grönsaker a. Frukt, färsk och fryst a. Frukt, fruktprodukter b. Grönsaker, fäsk och fryst b. Grönsaker, grönsaksprodukter Örter och kryddor Icke alkoholhaltiga drycker Vin 12. Alkoholhaltiga drycker (ej vin) 13. Glass & desserter a. Glass b. Desserter Kakao och kakaoberedningar, kaffe och te Konfektyr och godis Nötter, nötprodukter och snacks Färdig mat Livsmedel för speciella näringsändamål Tillsatser Material i kontakt med livsmedel Övriga livsmedelsprov Summa

28 Tabell 12 Totala antalet mikrobiologiska prov uppdelade i grupper, år kontrollynsmyndigheter besvarade denna fråga Under- Otjän- Tjänliga med % Otjän- % Tjänliga Produkt sökta liga anmärkning liga m anmärkning 1. Mejeriprodukter a. Konsumtionsmjölk b. Ost c. Andra mjölkprodukter Ägg och äggprodukter Kött & köttprodukter, vilt & fjäderfä ,5 15 3a. Tamboskap, färskt och fryst kött ,9 12 3a. Tamboskap, köttprodukter , b. Vilt, färskt och fryst kött ,6 11 3b. Vilt, köttprodukter c. Fjäderfä, färskt och fryst kött ,9 19 3c. Fjäderfä, köttprodukter , Fisk, skaldjur & mollusker ,8 24 4a. Fisk, färskt och fryst a. Fisk, fiskprodukter ,3 14 4b. Skaldjur och mollusker, färsk och fryst ,9 25 4b. Skaldjur och mollusker, skaldjursprodukter , Fetter och oljor Soppor, buljonger, såser, m.m , Spannmål, bageriprodukter & konditorivaror ,1 17 7a. Spannmål ,0 4,0 7b. Bageriprodukter ,7 7c. Konditorivaror , Frukr & grönsaker , a. Frukt, färsk och fryst 11 8a. Frukt, fruktprodukter b. Grönsaker, fäsk och fryst , b. Grönsaker, grönsaksprodukter Örter och kryddor , Icke alkoholhaltiga drycker Vin 12. Alkoholhaltiga drycker (ej vin) 13. Glass & desserter , a. Glass , b. Desserter , Kakao och kakaoberedningar, kaffe och te Konfektyr och godis Nötter, nötprodukter och snacks ,9 17. Färdig mat , Livsmedel för speciella näringsändamål 19. Tillsatser Övriga livsmedelsprov Summa ,5 19 Under- Ej god- Med tvekan % Ej god- % Med tvekan sökta tagbara godtagbara tagbara godtagbara 20. Material i kontakt med livsmedel ,4 20

29 Bilaga A, län 2006 års Totalt Verk. m Antal Antal Verk. s Antal Verk- Verksamh./ Inspt. Beräkn. Tot. Beräkn. rapportering antal insp/ inspek/ Antal regist- Gam. Gam. upp- verksamh. samh./ inspt. års- ytterl års- ytterlig verksamh. revision revision godk ingar godk. 16 hört m avvik. årsarb.* årsarb.* arb.* beh inspt.* arb.* behov* Stockholm ,0 47,5 99,6 49,7 Uppsala ,2 5,1 12,1 5,9 Södermanland ,7 7,1 14,3 7,2 Östergötland ,2 10,8 23,2 11,5 Jönköping ,8 7,9 23,2 7,8 Kronoberg ,7 1,7 12,0 2,0 Kalmar ,9 6,3 14,7 7,1 Gotland ,5 2,5 4,0 2,5 Blekinge ,3 2,0 7,0 2,0 Skåne ,8 10,3 62,3 10,3 Halland ,7 8,6 16,9 8,7 Västra Götaland ,4 28,3 52,9 31,7 Värmland ,4 4,6 16,3 6,3 Örebro ,1 5,2 14,8 5,1 Västmanland ,7 6,2 9,7 6,0 Dalarna ,0 8,7 16,6 8,7 Gävleborg ,0 5,0 13,7 5,9 Västernorrland ,9 5,6 11,9 5,3 Jämtland ,2 7,1 12,3 8,4 Västerbotten ,3 6,4 12,2 6,6 Norrbotten ,9 6,9 19,3 7,8 Livsmedelsverket ,4 1,6 5,9 2,1 Summa ,9 195,2 474,9 208,4 Förklaringar, gäller även för kommunerna Totalt antal verkasmh. = Totala antalet verksamheter Verk. m inspek/revision = Verksamheter som haft inspektion/revision Antal inspek/revision = Antalet inspektioner/revisioner Antal godk.= Antal godkännanden Antal registreringar = Antal registreringar Gam. godk. = Verksamheter med "gammalt" lokalgodkännande Gam 16 = Verksamheter med "gammalt 16 tillstånd Verk. s upphört = Verksamheter som upphört, uppfyllde inte lagstiftningen Antal verksamh. m avvik. = Antal verksamheter som fått avvikelser Verksamh./årsarb. = Antal verksamheter per årsarbetskraft Verksamh./inspekt. årsarb. = Antal verksamheter per inspektörsårsarbetskraft Inspt. årsarb. = Antal inspektörsårsarbetskrafter Beräkn. ytterl beh inspekt. = Ytterligare behov av inspektörårsarbetskrafter Tot. årsarb. = Totala antalet årsarbetskrafter Beräkn. ytterlig behov = Ytterligare behov av årsarbetskrafter

30 Bilaga A, kommun 2006 års Totalt Verk. m Antal Antal Verk. s Antal Verk- Verksamh./ Inspt. Beräkn. Tot. Beräkn. rapportering antal insp/ inspek/ Antal regist- Gam. Gam. upp- verksamh. samh./ inspt. års- ytterl års- ytterlig verksamh. revision revision godk ingar godk. 16 hört m avvik. årsarb.* årsarb.* arb.* beh inspt.* arb.* behov* Stockholms län 114 Upplands Väsby ,3 1,1 0,4 115 Vallentuna 117 Österåker , Värmdö ,75 0,75 2 0, Järfälla 2 1 2, Ekerö ,9 0,5 1 0,5 126 Huddinge ,7 1,3 3,95 1,3 127 Botkyrka ,2 1,8 2,7 1,8 128 Salem 136 Haninge , Tyresö ,5 1, Upplands Bro ,5 1 0, Nykvarn 160 Täby ,5 4 3,5 162 Danderyd ,6 0 1, Sollentuna ,8 2,2 2 2,8 180 Stockholm Södertälje ,5 15,5 6 15,5 182 Nacka ,25 2,2 0, Sundbyberg , Solna ,5 3,5 3,5 3,5 186 Lidingö ,9 1,2 1,9 1,4 187 Vaxholm ,1 3, Norrtälje ,2 4,3 4,2 4,3 191 Sigtuna ,2 1,3 2,3 1,4 192 Nynäshamn ,5 1,1 0,5 1,1 Uppsala län 305 Håbo , Älvkarleby ,15 0,23 0,15 0, Knivsta ,3 0,1 0,4 0,1 360 Tierp , Uppsala ,8 4, Enköping ,1 0,6 2,4 0,6 382 Östhammar