Yttrande över remiss: Miljömålsberedningens delbetänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)
|
|
- Per Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sigurdson Björn Datum Diarienummer KSN Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Miljömålsberedningens delbetänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande enligt bilaga 1. Ärendet Miljö- och energidepartementet har remitterat Miljömålsberedningen delbetänkande med förslag på ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål. Miljömålsberedningens förslag och arbete är centralt för att ta nödvändiga större steg framåt i svensk klimatpolitik och är en avgörande förutsättning för att Uppsala kommunen ska kunna nå sina klimatmål. Klimatförändringarna är en prioriterad fråga för kommunen. Kommunstyrelsen föreslås därför avge ett yttrande över betänkandet även då kommunen inte är en av remissinstanserna. Miljömålsberedningens bedömning är att historiska och pågående utsläpp av växthusgaser redan ger upphov till påtaglig och allvarlig klimatförändring, vilket medför oacceptabla risker för ekosystem och samhällen. För att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala temperatur-ökningen väl under 2 grader, och sträva mot att begränsa den till 1,5 grader, krävs att världens samhällen i snabb takt ställer om till nollutsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, utsläpp som behöver övergå till negativa nivåer under andra hälften av det här århundradet. Miljömålsberedningens förslag är ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och målbana, former för regeringens planering och uppföljning med redovisningar till riksdagen. Delar av ramverket bör lagregleras. Dessutom föreslås ett klimatpolitiskt råd med uppgift att, som ett oberoende expertorgan, granska den förda politiken. Förslag till klimatmål innebär en tidigareläggning och precisering av den tidigare visionen för Postadress: Uppsala kommun, kommunledningskontoret, Uppsala Besöksadress: Stadshuset, Vaksalagatan 15 Telefon: (växel) Fax: E-post: kommunledningskontoret@uppsala.se
2 2 (2) Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år Utredningens sammanfattning återges i bilaga 2. ( Föredragning Uppsala kommun välkomnar förslagen från Miljömålsberedningen, särskilt införandet av en klimatlag vilket stärker förutsättningarna för regeringen att bedriva ett effektivt klimatpolitiskt arbete. Det är en nödvändig och länge efterfrågad ambitionshöjning. Det är mycket positivt att den parlamentariska beredningen står enig bakom förslaget till klimatlag och långsiktigt klimatmål (2045). En central utgångspunkt i beredningens förslag är bedömning att klimatmålen berör alla och är ett ansvar för alla politikområden för att kunna genomföra den fundamentala samhällsomställning som krävs. Beredningen drar paralleller till den ekonomiska politiken som har samma komplexitet och också berör samtliga andra politikområden. Beredningen hämtar inspiration från den ekonomiska politiken och föreslår ett klimatpolitiskt råd, analogt med det Finanspolitiska rådet. Kommunen har inga detaljsynpunkter på rådet eller klimatlagen i stort utan det viktiga är att klimatpolitiken hamnar i centrum för vår samhällsstyrning. Minskade utsläpp av växthusgaser är ofta positivt för möjligheten att uppnå andra miljö- och samhällsmål. Kommunen föreslås i yttrandet instämma i huvudsak i de bedömningar, slutsatser och resonemang som beredningen sammanfattar i betänkandet. I förslaget till yttrande lyfts och betonas de slutsatser som Uppsala dragit i samband med Färdplan klimatneutralt Uppsala samt kommunfullmäktiges i december 2015 skärpta klimatmål. I yttrandet motsägs därmed beredningen när den säger att internationellt resande inte går att inkludera i Sveriges klimatmål Uppsala har inkluderat det, sedan länge. Bättre data behövs generellt för lokalt målstyrt arbete. Uppsalas målstruktur lyfts fram: att det behövs ett skarpt 2030 mål och ett ännu längre långsiktigt mål som faktisk pekar ut negativa utsläpp som slutmål. Kontoret noterar att beredningen visar på internationella studier som pekar mot att omställningar till utsläpp nära noll skulle kunna genomföras till årliga kostnader motsvarande enstaka procentenheter av BNP. Då har de betydande sidovinster som finns inom bland annat hälsoområdet inte räknats in. Ramverket syftar till att synliggöra behovet av samhällsomställning för att nå klimatmålen, att involvera samtliga politikområden och samhällsaktörer i det fortsatta arbetet. I slutbetänkandet förväntar vi oss utmanande etappmål och skarpa och kraftfulla styrmedel, samt en tydlig roll för och förväntningar på kommuner och regioner i dialog och samspel med den nationella nivån. Ekonomiska konsekvenser Inte aktuellt i detta ärende. Kommunledningskontoret Joachim Danielsson Stadsdirektör Christoffer Nilsson Chef kommunledningskontor
3 KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Sigurdson Björn Datum Diarienummer KSN Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Klimatenheten Stockholm Yttrande över remiss: Miljömålsberedningens delbetänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) Ert diarienummer: M2016/00703/Kl Uppsala kommun lämnar följande yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige SOU 2016:21. Övergripande synpunkter Uppsala kommun välkomnar förslagen från Miljömålsberedningen, särskilt införandet av en klimatlag vilket stärker förutsättningarna för regeringen att bedriva ett effektivt klimatpolitiskt arbete. En nödvändig och länge efterfrågad ambitionshöjning. Kommunen instämmer i huvudsak i de bedömningar, slutsatser och resonemang som beredningen sammanfattar i betänkandet. Uppsala kommun ser den mänskliga påverkan på klimatet som en av vår tids största samhällsutmaningar. Kommunen har sedan två decennier arbetat med frågan, stegvist mer systematiskt och med mer prioritet och skärpta klimatmål. Vår analys är att det behövs ett än starkare arbete på både lokal och nationell nivå för att lyckas och en god dialog där vi aktivt underlättar för varandra. Kommunerna är avgörande för klimatomställningen. Det kommunala självstyret och kommunernas skilda förutsättningar är utgångspunkten, men med tanke på hur viktig den kommunala planeringen är för möjligheterna att minska Sveriges utsläpp, bör deras roll tydliggöras och förstärkas. Den statliga nivån kan ytterligare förbättra kommunernas möjligheter att minska utsläppen. Det handlar exempelvis om att undanröja juridiska hinder och om att ta fram gemensamma system för rapportering och statistik, vilket förbättrar jämförbarheten mellan kommuner. I en bred lokal process med näringsliv, miljörörelsen, universiteten och offentlig sektor i Uppsala klimatprotokoll, har kommunen arbetat fram ett underlag till lokal klimatfärdplan Några huvudresultat är att den nationella klimatpolitiken fram till 2014 skulle för Uppsalas del riskera innebära större utsläpp 2050 än idag. Med en något skärpt klimatpolitik, som vi nu ser växer fram, skulle utsläppen vara lika stora eller något mindre än idag år Postadress: Uppsala kommun, Kommunstyrelsen, Uppsala Telefon: (växel) E-post: kommunstyrelsen@uppsala.se
4 2 (7) Det behövs alltså en helt annan skala och dignitet i det nationella klimatarbetet. Kommunen anser att en klimatlag med de förslagna komponenterna svarar upp mot efterfrågan att klimatpolitiken får dignitet på strukturell nivå. I nästa steg krävs också genomslag för en faktisk politik. Uppsalas färdplan visar också att den samlade effekten av de lokala aktörerna i Uppsala är stor när de genomför sina planer utöver det som nationell lagstiftning ger. Utsläppen skulle minska betydligt, men de skulle inte bli de nödvändigt låga, nära noll. Huvudslutsatser från Färdplan klimatneutralt Uppsala: Det är inte sannolikt att nå låga klimatutsläpp med dagens ekonomiska, politiska och tekniska förutsättningar samt beteenden. En helt ny, utvecklad och genomgripande klimatpolitik krävs. Det krävs en omställning inom de flesta, om inte alla, samhällsområden. Vi måste bädda för systemskiften i närtid för att hinna. Klimatfrågan löses inte isolerat, utan som en del av en samhällsvision om global ekologisk återhämtning och välfärd. Energisystemet kan omformas. Material-, energi- och kemikalie-kretslopp kan integreras. Utsläppen från det långväga semesterresandet växer och är stor utmaning. Uppsala kommun har satt målet att vara fossilfritt 2030 det skulle Sverige också kunna göra. Vi förväntade oss att Miljömålsberedningen skulle föreslå det redan i detta betänkande, men ser nu fram emot ett sådant skarpt tidsatt mål i slutbetänkandet. Uppsala kommun har vidare målet låga utsläpp 2040, noll-netto-utsläpp 2050 och minusutsläpp därefter (benämnt Klimatpositivt Uppsala). I detta mål ingår uppsalabornas långväga resande det borde finnas med även i Miljömålsberedningens förslag. Kommunen välkomnar ett skarpt långsiktigt nationellt klimatmål, men vi utmanar nationen att sätta ett mål än tydligare baserade på de vetenskapliga rekommendationerna med sikte på det globala 1,5 graders-målet. Ett ytterligare långsiktigt klimatmål behövs när ska Sverige uppvisa negativa utsläpp? I beredningens kommande slutbetänkande ska förslag till en strategi med styrmedel presenteras. Ett sätt att få ett tydligare genomslag för klimatfrågan skulle kunna vara att genom ändringar i 6 kap. MB ställa särskilda krav på hur klimatpåverkan och -anpassning ska beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. Uppsala kommun ser fram emot slutbetänkandet och förväntar oss utmanande etappmål och skarpa och kraftfulla styrmedel, samt en tydlig roll för och förväntningar på kommuner och regioner i dialog och samspel med den nationella nivån.
5 3 (7) Närmare synpunkter på några av Miljömålsberedningens slutsatser och förslag Världen behöver nå nollutsläpp av koldioxid vid mitten av seklet Kommunen instämmer i Miljömålsberedningen bedömning att för att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader, och sträva mot att begränsa den till 1,5 grader, krävs att världens samhällen i snabb takt ställer om till nollutsläpp av växthusgaser, utsläpp som behöver övergå till negativa nivåer under andra hälften av det här århundradet. Kommunen har därför skärpt sina klimatmål i samband med Parismötet: Uppsala ska vara fossilfritt 2030 och klimatpositivt från Vi har även för 2070 satt målet att de samlade utsläppen av växthusgaser (inklusive långväga resande) ska ha minskat med motsvarande cirka 110 procent jämfört med Det vill säga negativa utsläpp. Uppsala kommun anser att nationen behöver en liknande målkonstruktion. Beredningen konstaterar att ett gemensamt globalt målinriktat arbete troligen kommer att ge större transformationer och utvecklingssprång som kan leda till att utsläppen av växthusgaser minskar till låga nivåer på sätt som vi i dag inte kan föreställa oss. Den slutsatsen skulle kunna ge större avtryck i det fortsatta mål- och strategiarbetet. Nu synes beredningen ha utgått från den omvända synen att det handlar om en stegvis omställning av befintliga system. Det långsiktiga målet bör omfatta alla utsläpp från verksamheter i Sverige Uppsala kommun välkomnar ambitionshöjningen att klimatmålet även ska omfatta de utsläpp som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Utsläpp från internationella transporter inom sjöfart och flyg kan däremot inte i dagsläget inkluderas i målet utan måste hanteras separat. Uppsala kommun anser att det svenska klimatmålet ska omfatta internationella transporter. Självklart ser vi liksom beredningen att det är viktigt att det internationella flyget och sjöfarten skyndsamt omfattas av internationella överenskommelser. Det är positivt att beredningen föreslår att både EU och Sverige, i väntan på dessa, bör och kan vidta fler åtgärder. Beredningen för fram att exempelvis Storbritannien avser att ta med flyget och sjöfarten i landets utsläppsbudgetar efter 2027 för att nå sitt långsiktiga mål. Beredningen kommer att utveckla sin syn på dessa frågor i nästa betänkande. Det är bra men redan nu kan det bli en del av det svenska klimatmålet. Uppsala har visat att det går att beräkna och årligen följa utsläppen från långväga resande, inklusive flyg, från invånarna. Uppsala har dessutom med det i det egna kommungeografiska klimatmålet. Då bör Sverige kunna det också. Tyvärr har underlaget för våra beräkningar försvunnit då Tillväxtverket inte längre beställer de resvaneundersökningar som de gjort tidigare. Vi önskar att detta skyndsamt åtgärdas.
6 4 (7) Rent allmänt måste de dataunderlag som den nationella nivån tillhandahåller för det lokala och regionala klimatarbetet förändras och komma tidigare, om det ska uppfattas som seriöst. De huvudsakliga källorna för kommunerna är Energimyndighetens energibalanser (KRE) för energianvändning och SMED för växthusgaser (även icke-energi-relaterade övriga utsläpp). För det första måste de ha samma systemgränser, vilket de inte har. För det andra bör systemgränserna utformas enligt den internationella standarden som växer fram. Där redovisar kommuner utsläpp från de aktiviteter som sker inom kommungeografin. Den systemgräns som SMED har på energi (produktions-perspektivet) kan leda till energiineffektiva åtgärder. I praktiken bör olika delar av SMED och KRE kombineras: energianvändning i stationär sektor från KRE men utsläpp från trafikarbetet i SMED (plus övriga utsläpp). Den uppdelning som KRE har sedan 2009 där de slagit samman de olika bränslena i kategorier som fast, flytande och gas förnybart/fossilt är inte funktionell. Konsumtionsperspektivet är centralt men bör inte ingå i det långsiktiga utsläppsmålet Uppsala kommun instämmer i beredningens bedömning att den svenska konsumtionen medför betydande (och ökande) utsläpp av växthusgaser utanför Sverige och att Sverige bör överväga alla möjligheter att minska denna påverkan. Därför vill vi uppmuntra beredningen att hitta vägar att ta med hela eller delar av konsumtionen i klimatmålet, när den belyser frågan utförligare i nästa betänkande. Beredningen anför som skäl bland annat svårigheter gällande mätbarhet. Det kan inte vara ett skäl mot utan snarare en utmaning. Här är en av mänsklighetens stora utmaningar, och så går det inte att mäta det önskvärda! Det går idag att ta fram ungefärliga siffror på storleken av utsläppen. Det synliggör hela bilden och triggar åtgärder och triggar igång ett målmedvetet arbete för bättre data. Sverige ska fortsätta bedriva en ambitiös och långsiktigt hållbar nationell klimatpolitik och vara en förebild för andra länder Kommunen instämmer i att Sverige ska vara ett ledande land och förebild i det globala arbetet och ta ansvar för historiska utsläpp. Det är fundamentalt att det finns en långsiktigt nationell klimatpolitik och att den kännetecknas av ambitiösa mål, ett strukturerat och transparent arbetssätt samt ambitiösa och väl utformade styrmedel. Däremot vill kommunen betona att de långsiktiga målen på alla nivåer och sektorer måste sättas utifrån vetenskapliga bedömningar, dvs vilka mål är nödvändiga för att undvika oacceptabla konsekvenser. - Sedan är det vårt samhälleliga arbete att hitta vägar till målet. Detta skiljer miljö- och klimatfrågan från andra områden där det går att sätta mål utifrån vilka mål som bedöms kunna nås. Denna skillnad och utgångspunkt är grundläggande. Här refererar vi till det särskilda yttrande som Johan Rockström och Michael Karlsson har avgivit till beredningen. När beredningen säger att Sverige har goda förutsättningar att minska de nationella utsläppen av växthusgaser och därför kan anta långtgående och ambitiösa klimatmål måste det betyda
7 5 (7) ambitiösare mål än de nödvändiga målen. Exempelvis genom att ta ansvar för historiska utsläpp, eller utnyttja det ekonomiska välstånd som är en följd av dessa, eller för konsumtionens påverkan i andra länder inklusive flyg. Det är mycket positivt att beredningen pekar på ett sådant ansvar i form av att; finansiera ytterligare åtgärder i andra länder, utveckla möjligheterna att åstadkomma negativa utsläpp, utveckla bio-ccs och vårda möjligheteten till ytterligare kolupptag inom jord- och skogsbruk. Från Uppsalas sida vill vi gärna att det nationella utvecklingsarbetet tar sikte på att fånga och använda koldioxiden eller kolet (CCU), i stället för att ensidigt satsa på att lagra koldioxid under jordytan (CCS). Det är mer framtidsinriktat och kan ge många positiva fördelar svensk industri och jordbruk. Det är positivt att beredningen lyfter fram i stället för CCS-teknik andra produktionstekniker med låga koldioxidutsläpp som kan tänkas bli aktuella i framtiden till exempel så kallad elektro-winning eller reduktion med vätgas i järn- och stålindustrin. Beredningen har ett exempel på CCU, där koldioxiden fastläggs (mineraliseras) i ett material som sedan kan användas i olika typer av byggnadskonstruktioner. Uppsala har blivit uppmärksammad på den potential som finns i pyrolys-tekniken där bio-olja kan tillverkas samtidigt som spillvärme tas om hand i ett fjärrvärmenät, och det blir en restprodukt i form av bio-kol som kan återbördas till jordbruksmarken för lagring och större jordbruksproduktion. Detta är en variant på den integrering av infrastruktur för energi-, kemikalie- och material-produktion som vi ser både är möjlig och nödvändig. Det klimatpolitiska ramverket Uppsala kommun välkomnar en striktare regim av klimatarbetet så som Miljömålsberedningen föreslår i form av ett ramverk med dess olika delar. Vi avser inte bedöma dess olika delar utan som framgått tidigare är vi som kommun intresserad av att klimatfrågan får den dignitet som den kräver och hamnar i centrum för styrningen. Kommunen vill gärna understryka beredningens motiv för ramverket; att klimatmålen är ett ansvar för alla politikområden och samhällsaktörer, och involvera dessa att synliggöra behovet av samhällsomställning för att nå klimatmålen Ramverket skapar en gemensam plattform för det fortsatta arbetet under decennier framöver. Beredningen har som syfte att utformningen av ramverket ska göra det tydligt och inkluderande för alla aktörer som behöver bidra i arbetet. Här anser Uppsala kommun att beredning behöver visa på att det gäller också för kommunerna och regionerna. Beredningen hänvisar i sina motiv till klimatlag till det finanspolitiska ramverket. Ett analogt resonemang på kommunal nivå kan vara budgetkravet och därmed något slags motsvarande krav gällande kommuner och klimatarbete.
8 6 (7) Tidiga åtgärder i alla sektorer för att nå målet 2045 Scenarierna visar att det krävs åtgärder inom alla samhällssektorer för att det ska vara möjligt att nå nivåer nära noll 2045 på ett resurs- och energieffektivt sätt. De visar dessutom att styrmedel behöver införas och skärpas inom en snar framtid för att målen ska kunna nås. Detta är fundamentala slutsatser. Slutsatser som också Uppsala gjorde utifrån vår Klimatfärdplan. Vi ser fram emot tydliga förslag på kraftfulla styrmedel i slutbetänkandet utifrån dessa insikter. Nedan lyfter vi fram några av de områden som beredningen går igenom och kommenterar från kommunens perspektiv. Jordbruket Utsläppen från jordbruket står i dag för cirka 15 procent av utsläppen, men kommer att svara för en betydligt större andel av de kvarvarande utsläppen 2045 enligt scenarierna. Miljömålsberedningen gör bedömningen att den svenska livsmedelsproduktionen både kan öka i omfattning och samtidigt vara såväl ekonomiskt konkurrenskraftig som ekologiskt hållbar. Uppsala menar att produktion till och med bör öka. Vår bedömning är att det dock krävs ett helt annat fokus än vad som är fallet idag på att ta fram och implementera åtgärder inom själva jordbruket som bidrar till att klimatmålet kan nås. I dag finns det inga styrmedel, nationellt eller internationellt, för att öka upptaget av kol i jord- och skogsbruket. Samtidigt finns här en potential till kostnadseffektiva åtgärder för att minska netto utsläppen och skapa förutsättningar för netto-negativa utsläpp av växthusgaser på längre sikt. Material Det är bra att beredningen ser att en utveckling mot ökad material-hushållning, till exempel genom en ökad återvinning i alla led längs produkters värdekedjor, mer hållbara produkter och mindre koldioxidintensiva materialval också kan bidra. Kommunen skulle dock önska att dessa strategier får en mer central roll. Kanske i slutbetänkandet? Särskilt ser kommunen en stor potential i en ökad andel byggande i massivträ. Plast I Uppsala, liksom i många andra kommuner, finns avfallsförbränning. Andelen (fossil) plast börjar närma sig 50 procent och motsvarar i storleksordning utsläppen från personbilstrafiken i Uppsala. I samarbete med Vattenfall och medlemmarna i Uppsala klimatprotokoll har vi börjat med jakten på plasten, men vi ser stort behov av ett nationellt och internationellt arbete. Här finns ju också stor potential att använda vår skog till bioplast eller använda träprodukter istället för plast. Skogen kan fortsätta vara en av grunderna till vår ekonomiska utveckling nu i en framtida hållbar bioekonomi. Åtgärdskostnaderna för elbilar kan inledningsvis vara särskilt låga i Norden Resonemangen vad gäller transportsektorns omställning är otillräckliga. Frågan kan inte som beredningen gör reduceras till att den viktigaste faktorn är hur kostnaderna för batteritekniken
9 7 (7) utvecklas. Det finns många miljöaspekter i batteritillverkning. Bedömningar som vi tagit del av säger att rena batteribilar kommer att kunna vara bara en liten del av den stora fordonspark som finns. kommer. Fokus på batterier tenderar till att reducera frågan till enbart personbilar. Vi vill lyfta fram behovet av andra systemlösningar för elektrifiering av hela transportsystemet. Transportslagsövergripande lösningar. Exempelvis tråd-teknik eller bränsleceller som kan fungera både för tung kollektivtrafik och tung lastbilstrafik i gemensamma system. Samhället på nationell och lokal nivå bör lägga grunden för sådana systemlösningar, det finns en risk annars för kostsamma suboptimeringar. Beredningen lyfter fram HVO-bränslen. HVO tillverkas idag i stor utsträckning med väte från olje-raffinaderier, och kan därför inte anses som förnyelsebar. Utsläppen behöver minska i en snabbare takt För att nå ett ambitiöst mål till 2045 och ytterligare minskningar till netto-negativa utsläppsnivåer därefter kommer det att krävas att utsläppen i Sverige minskar i en snabbare takt jämfört med nuvarande trend. För att det ska vara möjligt krävs omfattande insatser. De åtgärder och styrmedel som implementeras i närtid kommer att vara av central betydelse för möjligheterna nå kommande etappmål på kortare sikt och lägga grunden för att klara målet till Beredningen ska återkomma till dessa frågor i nästa betänkande. Uppsala kommun ser fram emot detta. Kommunstyrelsen Marlene Burwick ordförande Ingela Persson sekreterare
Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts
Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och
154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål
PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-05-23 1 (3) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2016/148 154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive
Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN
Sida 1 (1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Protokollsutdrag 2019-08-20 222 Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU
Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Henrik Johansson miljösamordnare Tel. 0470-413 30 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Yttrande över Ett Klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-05-18 LS 2016-0385 Landstingsstyrelsen Yttrande över Ett Klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) Föredragande landstingsråd:
Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015
Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 En fossilfri välfärdskommun som bidrar med lösningar till global ekologisk återhämtning och välfärd Fossilfritt Uppsala 2030 Klimatpositivt Uppsala 2050 Bakgrund till nya klimatmålet
Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en
Ledarskap och partnerskap
Klimatfärdplaner Ledarskap och partnerskap Maria Gardfjell, kommunalråd (MP) Ett lokalt Paris-avtal 2012-15 2010-12 2015-2018 Samverkan och inspiration Företag, offentlig verksamhet, universiteten och
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté
Färdplan klimatneutralt Uppsala
Färdplan klimatneutralt Uppsala Referens-scenario National & EU Politik: 1. BAU 2014 2. Om något starkare politik Lokalt Aktörs-scenario: 1. Uppsala klimatprotokoll agerar 2. Om fler lokalt agerar. Uppsala
Yttrande till kommunrevisionen över granskning av löneutbetalningar
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Andersson Pia Forsell Tommy Datum 2018-06-25 Diarienummer KSN-2018-1367 Kommunstyrelsen Yttrande till kommunrevisionen över granskning av löneutbetalningar Förslag till
Yttrande över Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lundholm Maria Datum 2017-08-22 Diarienummer KSN-2017-2654 Kommunstyrelsen Yttrande över Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Flemingsberg Förslag till beslut
Trafikverkets remiss: Funktionellt prioriterat vägnät
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Ola Kahlström Datum 2015-01-08 Diarienummer KSN-2014-1355 Kommunstyrelsen Trafikverkets remiss: Funktionellt prioriterat vägnät Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Yttrande över remiss av slutbetänkandet reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Bergdahl Olle Datum 2018-02-21 Diarienummer KSN-2018-0328 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss av slutbetänkandet reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)
Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Bergdahl Olle Datum 2017-05-15 Diarienummer KSN-2017-1683 Kommunstyrelsen Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Uppsala kommuns arbete med systematisk uppföljning. Rebecca Sandström Avdelningen för Hållbar utveckling Uppsala kommun
Uppsala kommuns arbete med systematisk uppföljning Rebecca Sandström Avdelningen för Hållbar utveckling Uppsala kommun Vår resa Hållbarhetspolicy: Arbeta aktivt för att minska våra klimatgasutsläpp 2007
Yttrande över Energimyndighetens förslag till föreskrifter om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Grapp Lena Starborg Kristina Vidmark Hannes Datum 2016-08-10 Diarienummer KSN-2016-1339 Kommunstyrelsen Yttrande över Energimyndighetens förslag till föreskrifter om
Yttrande över kommunrevisionens granskning av intern kontroll 2017
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Säfström Danielsson Henrik Datum 2018-08-13 Diarienummer KSN-2018-1875 Kommunstyrelsen Yttrande över kommunrevisionens granskning av intern kontroll 2017 Förslag till
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
En svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)
En svensk klimatlag s betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) Miljömålssystemet Generationsmålet Miljökvalitetsmål Etappmål Fokus på operativa insatser för att åstadkomma den samhällsomställning
Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050
Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig
Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Åhlman Michael Datum 2015-11-02 Diarienummer KSN-2015-1467 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)
Yttrande till kommunrevisionen över granskning av attester för utbetalningar
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Backlund Thomas Datum 2018-05-22 Diarienummer KSN-2018-1368 Kommunstyrelsen Yttrande till kommunrevisionen över granskning av attester för utbetalningar Förslag till
Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige
Trafikutskottets yttrande 2016/17:TU6y Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige Till miljö- och jordbruksutskottet Miljö- och jordbruksutskottet beslutade den 4 april 2017 att ge trafikutskottet tillfälle
Yttrande över slutbetänkandet Alkoholreklam i sociala medier m.m. (SOU 2017:113)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Jonneryd Sophie Berg Anton Datum 2018-02-28 Diarienummer KSN-2018-0473 Kommunstyrelsen Yttrande över slutbetänkandet Alkoholreklam i sociala medier m.m.
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) förslag till klimatpolitiskt ramverk. Dir. 2014:165
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) förslag till klimatpolitiskt ramverk Dir. 2014:165 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning För att nå
Yttrande angående Miljömålsberedningens förslag till Klimatbetänkande 1
EM 004 W-4.2, 2013-03-04 eenergimyndigheten Analysavdelningen Enheten för policy och statistik Anna Lock 016-544 23 21 anna.lock@energimyndigheten.se BESLUT 1 (5) Ert datum Ert dnr 2016-03-10 M2016/0Q703/K1
KS SEPTEMBER 2014
KS 20 10 SEPTEMBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2014-03-13 Diarienummer KSN-2013-0883 Kommunstyrelsen Motion av Frida Johnsson (MP) om välfärdsmått i den ekonomiska politiken
Datum Förslag till Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län
KS 5 5 SEPT 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lundeqvist Per Datum 2012-08-20 Diarienummer KSN-2012-0693 Kommunstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Förslag till beslut
Yttrande över Näringsdepartementets remiss: En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Bergdahl Olle Ditz Catrin Grapp Lena Datum 2015-11-13 Diarienummer KSN-2015-1789 Kommunstyrelsen Yttrande över Näringsdepartementets remiss: En förvaltning som håller
Yttrande över förslag till nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) KSN
1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2019-04-23 117 Yttrande över förslag till nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) KSN-2019-0650
KS JANUARI 2014
KS 12 15 JANUARI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2013-12-09 Diarienummer KSN-2013-0544 Kommunstyrelsen Motion av Malena Ranch m fl (alla MP) och Eva Christiernin m fl (alla
LOs yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige SOU 2016:21
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Johan Hall 2016-05-19 20160114 ERT DATUM ER REFERENS 2016-03-10 M2016/00703/K1 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm LOs
Yttrande över remiss: Kollektivtrafik för Västmanland, trafikplan 2030
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Carlén Göran Davidsson Per Klintström Helena Datum 2016-11-07 Diarienummer KSN-2016-2018 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Kollektivtrafik för Västmanland, trafikplan
Datum Motion av Edip Akay (V) om att inrätta ett interkulturellt råd i Uppsala kommun
KS 13 8 FEBR 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2012-01-17 Diarienummer KSN-2011-0528 Kommunstyrelsen Motion av Edip Akay (V) om att inrätta ett interkulturellt råd i Uppsala
Yttrande över Statskontorets rapport: Uppdaterad indelningsgrund i delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hussein Abdalla Aziza Datum 2016-04-27 Diarienummer KSN-2016-0627 Kommunstyrelsen Yttrande över Statskontorets rapport: Uppdaterad indelningsgrund i delmodellen för barn
Datum Finansdepartementet: Betänkandet Vital kommunal demokrati (SOU 2012:30)
KS 4 5 SEPT 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Datum 2012-08-20 Diarienummer KSN-2012-0766 Kommunstyrelsen Finansdepartementet: Betänkandet Vital kommunal demokrati (SOU 2012:30) Förslag
Yttrande över remiss: Ändring av tid för igångsättning av civil flygverksamhet vid Uppsala flygplats/ärna, Fullerö 18:48 m. fl.
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Vidmark Hannes Datum 2016-08-24 Diarienummer KSN-2016-1521 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Ändring av tid för igångsättning av civil flygverksamhet vid Uppsala
Delbetänkande av Miljömålsberedningen - En klimatoch luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) Ert diarienummer M2016/01735/KI
YTTRANDE 1(5) KOMMUNSTYRELSEN 2016-11-07 KS 2016/0827-13 410 Handläggare, titel, telefon Leif Björk, kommunsekreterare 011-15 33 23 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande av Miljömålsberedningen
Energi- och klimatstrategi
Energi- och klimatstrategi 2017-2030 2018-01-24 Dokumenttyp Strategi Giltighetstid fr.o.m. t.o.m. 2017-11-07 2030-12-31 Gäller för målgruppen Den kommunala organisationen Antagen av Antagande dnr, beslutsparagraf
Yttrande över remiss Miljözoner för lätta fordon
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Vidmark Hannes (KLK) Hävermark Saga (SBF) Solander Christer (MIF) 2017-02-09 Diarienummer KSN-2016-2627 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss Miljözoner för lätta fordon
Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål M2016/00703/Kl
Yttrande Dnr 2016-46 19 april 2016 Miljö- och energidepartementet 111 52 Stockholm Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål M2016/00703/Kl
Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag
12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar
KS 10 22 MAJ 2013. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta. att avge yttrande i enlighet med bilaga 1.
KS 10 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2013-05-07 Diarienummer KSN-2013-0476 Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsdepartementet: Betänkande av utredningen om ett effektivare
En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige - kommentarer av Anders Wijkman vid möte på KNEG måndagen 17 oktober, 2016 16 månader av intensivt arbete: Uppdraget att utveckla en strategi för ett klimatneutralt
Datum 2013-02-27. Motion av Erik Pelling och Bedo Kaplan (båda S) om att göra det lätt att sortera rätt
KS 14 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Oltner Jenny Datum 2013-02-27 Diarienummer KSN-2012-0953 Kommunstyrelsen Motion av Erik Pelling och Bedo Kaplan (båda S) om att göra det lätt att
Välkomna till Uppsala och Klimatkommunernas årsmöte 2016
Välkomna till Uppsala och Klimatkommunernas årsmöte 2016 Skärpta klimatmål Kf 7 dec 2015 En fossilfri välfärdskommun som bidrar med lösningar till global ekologisk återhämtning och välfärd 30 % lägre
Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).
Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för
Betänkandet SOU 2014:39 Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service
KS 9 8 OKTOBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Winbladh Torkel Datum 2014-07-11 Diarienummer KSN-2014-0952 Kommunstyrelsen Betänkandet SOU 2014:39 Så enkelt som möjligt för så många
Indikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Datum Remiss: Departementspromemoria 2014:9 En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst.
KS 14 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2014-06-04 Diarienummer KSN-2014-0424 Kommunstyrelsen Remiss: Departementspromemoria 2014:9 En samlad kunskapsstyrning för hälso-
Yttrande över En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47)
1 (5) Remissyttrande Datum 2016-09-27 Diarienummer RS 2016-04600 Regeringskansliet per e-post: m.registrator@regeringskansliet.se med kopia till petter.hojem@regeringskansliet.se Yttrande över En klimat-
Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Yttrande om Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)
1(5) m.registrator@regeringskansliet.se petter.hojem@regeringskansliet.se Vår referens Anders Brandén Klang Er referens Petter Hojem Diarienummer Utr 2016/23 Datum 2016-06-02 Yttrande om Ett klimatpolitiskt
Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Yttrande över förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Malmgren Tobias Datum 2018-01-31 Diarienummer KSN-2017-4337 Kommunstyrelsen Yttrande över förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Datum att besvara motionerna med hänvisning till föredragningen i ärendet
KS 4 21 MAJ 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Jo Linder Roger Datum 2014-05-12 Diarienummer KSN-2013-0400 KSN-2013-0546 KSN-2013-1453 Kommunstyrelsen Motion av Ilona Szatmári Waldau
Uppdrag att genomföra innovationsfrämjande insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser
Regeringsbeslut I 5 2016-10-13 N2016/06369/IFK Näringsdepartementet Statens energimyndighet Box 310 631 04 Eskilstuna Uppdrag att genomföra innovationsfrämjande insatser för att minska processindustrins
Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, vid Stålbyggnadsdagen 27 oktober Place where you are 1
Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, vid Stålbyggnadsdagen 27 oktober 2016 2016-10-31 Place where you are 1 2016-10-31 Place where you are 2 Hur ska man tolka Paris? By comparison
Yttrande över kommunrevisionens granskning av kommunens kontroll över externa kostnader
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Backlund Thomas 2018-08-14 KSN-2018-1970 Kommunstyrelsen Yttrande över kommunrevisionens granskning av kommunens kontroll över externa kostnader Förslag
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Remiss av PM: Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering
KS 9 16 JAN 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Bo Frändén 2012-01-08 KSN-2012-1186 Kommunstyrelsen Remiss av PM: Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering
En svensk flygskatt (SOU 2016:83)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens
KS APRIL Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. att avslå motionen
KS 24 11 APRIL 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Fichtel Åsa Datum 2012-02-21 Diarienummer KSN-2011-0444 Kommunstyrelsen Motion av Marlene Burwick och Erik Pelling (Båda S) om att det är dags för
KS NOVEMBER 2013
KS 10 20 NOVEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2013-09-20 Diarienummer KSN-2013-0509 Kommunstyrelsen Motion av Malena Ranch (MP) om möjliggörande av sprututbyte i Uppsala
Angående ansökan om tillstånd för kommersiellt linjeflyg på Arna
KS 12 6 NOVEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum 2013-11-02 Diarienummer KSN-2004-0211 Kommunstyrelsen Utökad civil verksamhet på Uppsala Ärna Flygplats Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Yttrande över promemorian Cykelregler
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Åkerlund Christer (SBF) Davidsson Per (KLK) Datum 2017-05-12 Diarienummer KSN-2017-2158 Kommunstyrelsen Yttrande över promemorian Cykelregler Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Policy för hållbar utveckling
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Sektorsstrategier för energieffektivisering
Sektorsstrategier för energieffektivisering Hearing 25 september, 2017 Sverige ska bli världsbäst på energieffektivisering Program #sektorsstrategier 10:00 Inledning vad innebär uppdraget? 10:10 Hur ska
Datum Motion av Frida Johnsson (MP) om kommunala traineetjänster
KS 16 23 NOV 2011 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hansen Gro Persson Lars-Sture Datum 2011-11-01 Diarienummer KSN-2011-0149 Kommunstyrelsen Motion av Frida Johnsson (MP) om kommunala traineetjänster
Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen
Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen Sju av åtta riksdagspartier har antagit ett mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären,
Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Ett samordningsuppdrag
Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet Ett samordningsuppdrag Agenda Samordning Vilka har varit med? Hur har vi arbetat? Vilka lärdomar har vi dragit av arbetet hittills?
Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Riktlinje för medborgardialog
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Palmquist Teresa Fällman Therese Datum 2017-05-12 Diarienummer KSN-2017-0239 Kommunstyrelsen Riktlinje för medborgardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Ny klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Datum Motion av Frida Johnsson (MP) om den administrativa bördan i Uppsalas skolor
KS 28 9 OKTOBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2013-09-11 Diarienummer KSN-2013-0344 Kommunstyrelsen Motion av Frida Johnsson (MP) om den administrativa bördan i Uppsalas
Bifogar LFV:s remiss avseende Förslag till klimatfärdplan (Skickas även med post).
TRN 2016-0082-99 Från: Ann-Louise Ornerud Till: TRF Funk Registrator Ärende: VB: remiss klimatfärdplan 2050 Datum: den 2 oktober 2017 11:41:35 Bilagor: image001.png D-2017-108257 Remiss - Förslag till
Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast
Datum 2013-05-07. Hemställan från Stiftelsen Jälla Egendom om investeringsmedel för uppförande av en biogasanläggning
KS 8 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Sigurdson Björn Datum 2013-05-07 Diarienummer KSN-2012-0845 Kommunstyrelsen Hemställan från Stiftelsen Jälla Egendom om investeringsmedel
Datum Motion av Johan Lundqvist (MP) om att säkra gång- och cykelvägar till skolorna
KS 15 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Jenny Kihlberg Sebastian Hedberg Datum 2013-03-12 Diarienummer KSN-2012-0945 Kommunstyrelsen Motion av Johan Lundqvist (MP) om att säkra gång- och
Klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen. Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr Sida 1 (6) 2017-08-21 Handläggare Joakim Boberg 08-508 263 92 Till Trafiknämnden 2017-09-21 Klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen. Svar på remiss från kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
Nuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi
Nuläge och framtidsutsikter för restvärme - Mål -Utsläpp - Restvärmesamarbeten - Aktuellt från staten Ylva Gjetrang Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning Industriell symbios Cirkulär ekonomi 1
KS 18 6 NOVEMBER 2013
KS 18 6 NOVEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2013-10-08 Diarienummer KSN-2013-0227 Kommunstyrelsen Motion av Johan Lundqvist (MP) om jämställdhetsanalys av vinterväghållningen
Datum Rapporten är överlämnad till kommunstyrelsen samt styrelser och nämnder för synpunkter.
KS 16 13 JUNI 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Malmberg Jan Datum 2012-05-29 Diarienummer KSN-2012-0576 Kommunstyrelsen Granskning av direktupphandlingar i kommunen Förslag till
DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE
REMISSYTTRANDE Ert Dnr: 2016_M2016/01735/Kl Vårt Dnr: 2016_025 2016-10-20 Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se petter.hojem@regeringskansliet.se DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN
Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Juhlin Henrik (SBF) Datum 2015-09-30 Diarienummer KSN-2015-1507 Kommunstyrelsen Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya
Yttrande över Motion av Malena Ranch m fl. (alla MP) och Eva Christiernin m fl. (alla S) om partnerskap med idéburna organisationer
KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Johan Göthberg Datum 2013-05-07 Diarienummer ALN-2013-0113.00 Äldrenämnden Yttrande över Motion av Malena Ranch m fl. (alla MP) och Eva Christiernin m fl.
Internationellt ledarskap för klimatet
Internationellt ledarskap för klimatet 1) Inför klimatavgifter inom EU mot länder som lämnat Parisavtalet Klimatet kan inte vänta. Torka, skogsbränder och andra extrema väderhändelser är en konsekvens
KS 24 23 MAJ 2012. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
KS 24 23 MAJ 2012 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Handläggare Fichtel Åsa Datum 2012-05-15 Diarienummer KSN-2011-0444 Kommunstyrelsen Motion av Marlene Burwick och Erik Pelling (båda S) om att det är dags
Motion av Stefan Hanna (-) om ekologisk mat KSN
1 (1) KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2019-05-08 100 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå motionen utifrån föredragningen i ärendet. Reservation Stefan Hanna (-) reserverar
Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)
KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Andersson Johan Lundholm Maria Datum 2018-10-04 Diarienummer KSN-2018-2386 Näringsdepartementet N2018/03415/SPN n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se
Miljömålsberedningens förslag
s förslag - kommentarer av Anders Wijkman vid möte i ABF-huset, lördagen 3 september, 2016 s uppdrag -Föreslå klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning; -Konkretisering av nettonoll-visionen
Klimat- och miljömål Nynäshamns kommun , remiss
1 (4) Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Klimat- och miljömål Nynäshamns kommun 2017 2020, remiss Ärendebeskrivning Nynäshamns kommun har tagit fram ett förslag till Klimat-
Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) s förvaltning Landstingsdirektörens stab Clara Wahren 2017-12-18 s miljöberedning Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond