Go to

Transkript

1 Go to

2 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Promemoria Amerikaenheten (AME) Är J O Dahlstein / Praktikant Susanna Wolff Sveriges handels- och investeringsutbyte med Latinamerika (Siffror ur KK-analyser av material från SCB respektive Riksbanken samt Exportrådets Trade profiles) I denna sammanställning redovisas på sedvanligt sätt handels- och investeringsutbytet avseende de viktigare latinamerikanska länderna för år 2006 och de närmast föregående åren, jämte en del kommentarer. 1 Svensk export År 2006 ökade exporten till Latinamerika med 7%. Latinamerika erhöll 2% av all svensk export; Brasilien och Mexiko stod för 0,6% respektive 0,5%. Brasilien är världens 10e största ekonomiska nation mätt i BNP och Mexiko kommer strax därefter som handelsnationer är dessa länder också störst i Latinamerika. Sydamerika var den region som hade högsta tillväxten i världen 2004 och åtskilliga länder i regionen uppvisar fortsatt expansion i och med goda exportinkomster. Exportrådet 2 räknar med en marknadstillväxt i volym i Sydamerika på 9% år 2007 och 7% år Ett biregionalt frihandelsavtal mellan EU och Mercosur där förhandlingarna gått i stå skulle skapa en 1 Statistik över utrikeshandel är många gånger relativt svårbedömd. Sedan Sverige blev EUmedlem gäller att varor från icke-eu-land i statistikhänseende inom unionen bedöms efter avsändningsland och inte ursprungsland. Exempel: colombianska blommor som transporteras via Amsterdam blir holländska innan de når Sverige. Att redovisningsmetoderna (ursprungsland/avsändningsland) snedvrider statistiken syns tydligast i fallen Mexiko: som ursprungsland är vår import därifrån nästan 710 msek år 2006, men som avsändningsland drygt 500 msek. (Och i fallet USA är skillnaden över 1 mrdsek.) Omvänt komplicerar t ex frihandelsavtalet mellan EU och Mexiko förhållandena, såtillvida att svenska varor som sänds till Mexiko kanske i verkligheten går vidare till USA eller också tullfritt, genom bilaterala handelsavtal vidare till en del länder i regionen. Många andra exempel finns, som sammantaget skulle visa på större ekonomiskt utbyte mellan Sverige och Latinamerika än vad som nu återspeglas i handelsstatistiken. Kommerskollegium skrev i sin förra översiktliga analys av utrikeshandelsstatistiken (år 2005) att svensk import genom brister i EU-statistiken underskattas med c:a mrdsek årligen. OBS att i denna rapport används importsiffror avseende ursprungsland. (Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.) 2 Exportrådets marknadsöversikt, april 2007

3 Utrikesdepartementet Promemoria 2(11) marknad med 700 miljoner invånare. Det är lätt att tycka att här redan finns en enorm potential som svenska företag ännu inte tappat av till fullo. Sveriges export till USA är nästan fem ggr större än vår export till hela Latinamerika inklusive Mexiko. Sammanlagt var Latinamerika år 2006 en något större avsättningsmarknad för svenska produkter än Kina. Det fanns dock stora variationer år 2006 i exportutvecklingen avseende Latinamerika. Exporten till Brasilien och Colombia ökade jämfört med året innan med 19% respektive 16%, medan vår utförsel till Mexiko och Chile sjönk med -3% respektive -22%. Mexiko har tre år på 2000-talet varit vår viktigaste avsättningsmarknad i Latinamerika; nu (2005 och 2006) är det (åter) Brasilien som är störst och rankar 24:a som exportmarknad överhuvudtaget för Sverige. Som exportmarknad ligger Brasilien därmed före Tjeckien, Irland, Sydafrika, Sydkorea, Grekland och Portugal i betydelse för Sverige. Svensk export +/- År 2000*... År 2004 År 2005 År /2005 (i msek) till USA % Kanada % Hela Latinamerika * % Brasilien % Mexiko % Chile % Argentina % Venezuela % Colombia % Peru % Guatemala % - därefter följer Bermuda, Panama, Haiti (!) och Honduras på mellan 290 och 420 msek i exportvärde år 2006 *) År 2000 var ett rekordår för exporten till Latinamerika särskilt utrustning för telekommunikation (exempel: hela 75 % av exportvärdet till Mexiko var då telekom) En av de enskilt absolut största svenska exportprodukterna till Latinamerika förra året var i likhet med många föregående år telekommunikationsutrustning. Hela 20-26% av all svensk varuutförsel till Argentina, Colombia respektive

4 Utrikesdepartementet Promemoria 3(11) Chile var just telekomutrustning; beträffande Mexiko var efter en kraftig minskning procentandelen 11% och Brasilien närmare 8%. Andelen telekom gick nästan genomgående ner från 2005 års siffror (för att inte jämföra med år 2000). Latinamerika köper vidare (i följande ordning efter betydelse) kemikalier och läkemedel, utrustning för kraftgenerering och eldistribution, bygg- och gruvutrustning liksom annan verkstadsutrustning, järn och stål samt papper och kartong från Sverige. Svensk export till Brasilien förra året (totalt upp 19% till msek) dominerades av fordonsdelar (en ökning med 39%; både Volvo och Scania har fabriker där), kemiska produkter inklusive läkemedel (en 20%-ig ökning och utgörande drygt 9% av all import från Sverige), telekom samt järn och stål. Kraftalstrande maskiner kommer på en femteplats med 401 msek och en ökning på 21%. Mexiko minskade 2006 sina inköp av svenska verkstadsprodukter i allmänhet med -22%, varav telekomutrustning sjönk med hela -57%. Samtidigt uppvisade år 2006 kemikalier och läkemedel, anläggnings- och gruvutrustning samt fordonskomponenter en god ökning. Från att ha ökat med hela +114% år 2005 gick exporten av järn och stål ned år 2006 med -41%. Efter en 57%-ig ökning av Sveriges export till Chile år 2005 minskade den förra året med -22% och uppgick till msek. Verkstadsprodukter svarar för runt 79% av det totala exportvärdet. Telekomutrustning samt anläggningsutrustning utgör de viktigaste exportprodukterna; därefter kommer transportmedel och kemiska produkter. De mest betydande exportnedgångarna förra året registrerades beträffande utrustning för pappers- och massatillverkning (-86%) respektive för uppvärmning eller avkylning (-68%) samt transportmedel (-40%). Telekomutrustning var en av få produkter som ökade; med 95%. Den totala svenska exporten till Argentina minskade med -17% år Telekomutrustning minskade med -24%, men utgjorde ändå den klart viktigaste varukategorin. Störst ökning förra året av viktigare exportkategorier uppvisade läkemedel samt utrustning för påfyllning av flaskor, medan järn och stål respektive delar till motorfordon minskade. Exportvärdet kan nu sägas ligga på en mer traditionell nivå efter de svaga åren Vår försäljning av verkstadsprodukter till Venezuela utgjorde år 2006 hela! av vår totala exportvolym dit. Telekomprodukter (23% av totalen) har traditionellt varit viktigaste exportprodukten. Näst viktigast år 2006 var utrustning

5 Utrikesdepartementet Promemoria 4(11) för hantering av material med en oerhört kraftig ökning, liksom utrustning för eldistribution och läkemedel. Också på Colombia är verkstadsprodukter den viktigaste exportkategorin, med en kraftig ökning under 2005 och en fortsatt, men mindre ökning Telekom stod för 25% av totalen, men vår utförsel av kemiska produkter inklusive läkemedel till Colombia var något större. Gödselmedel, papper och papp samt kraftalstrande maskiner följde därefter i betydelse. Telekom är inte en volymmässigt viktig exportprodukt på Peru (dryga 5% av totalen), men verkstadsprodukter i gemen ökade under 2006 (+29%). Särskilt viktig är inte oväntat svensk försäljning av maskiner för anläggningsarbeten och gruvbrytning (24% av totalen). Lastbilar kommer två i statistiken. Guatemala, slutligen, såg en mycket kraftig exportökning under år Verkstadsprodukter utgör huvudparten av vår utförsel dit; telekom mer än fördubblades och uppgår till hela 72% av totala exportvärdet, med personbilar på en oväntad andraplats. Svensk import År 2006 ökade Sveriges import från Latinamerika med 17%. Förra året var den svenska importen från USA mer än 8 ggr så stor som importen från Brasilien och nästan 2,5 ggr så stor som importen från hela Latinamerika inkl Karibien. Störst diskrepans (i värde) mellan svensk export och svensk import vad gäller de viktigare länderna i regionen uppvisas som alltid avseende Mexiko: vår import var år 2006 bara 14% av vår export dit. Svensk export var mycket större än svensk import 2006 också för följande viktigare handelspartners: Guatemala nära 10 ggr så stor, Argentina c:a 3,5 ggr, Brasilien och Colombia nära 2 ggr. Men för bland annat följande länder gällde det motsatta förhållandet, d v s att svensk import var större än svensk export 2006: Venezuela 3 ggr och Costa Rica 2,5 ggr. Från Latinamerika är varusammansättningen mycket varierad. I fallet Brasilien domineras importen av livsmedel (=34%), framförallt kaffe (nästan 20% av den totala importen från landet) respektive verkstadsprodukter (drygt 32%; något ökande andel efter en kraftig minskning 2005). Särskilt viktiga importvaror, förutom kaffe, är malm och skrot av metaller, kraftalstrande maskiner, kemiska produkter, fordonskomponenter samt fodermedel för djur samt järn och stål.

6 Utrikesdepartementet Promemoria 5(11) År 2006 ökade importen mest för malm och skrot, järn och stål samt kraftalstrande maskiner. Svensk import* År 2000 År /- År 2005 År /2005 (i msek) från USA % Kanada % Hela Latinamerika % Brasilien % Chile % Venezuela % Mexiko % Peru % Costa Rica % Colombia % Argentina % - därefter följer Panama 180, Uruguay på 153 msek, medan Bermuda levererade enstaka rekordår på hela 611 i importvärde år 2005 och 457 msek år 2006 *) siffror avseende ursprungsland (utom Latinamerika totalt) Chiles export till Sverige har ökat kontinuerligt med 91%, 19% och 21% under åren 2004, 2005 respektive Detta skedde trots minskade svenska inköp under 2006 av molybdenmalm (-7%) respektive vin (-3%). Ökningen hänförde sig istället till kopparmalm (till följd av fortsatt höga världsmarknads-priser), frukter och köksväxter samt till viss del järn och stål. Malmer är den överlägset viktigaste importkategorin och stod 2006 för drygt 74 % av det totala importvärdet. På andra plats hamnade järn och stål med drygt 10 %. Vin och frukt utgör vidare den tredje (med 5,7 % ) respektive fjärde största importprodukten (med 3,9 %). Svensk import från Venezuela består nästan uteslutande (99,6% av all import) av råolja och oljeprodukter; år 2006 med en värdemässig uppgång med 41%. Volymen råolja från Venezuela har under 2000-talet varit ganska konstant.

7 Utrikesdepartementet Promemoria 6(11) Importen från Mexiko domineras såsom tidigare klart (nästan 65%) av verkstadsprodukter. De enskilt största importprodukterna är järn och stål samt telekomutrustning. I övrigt är kontorsmaskiner, elutrustning, rundradiomottagare, rostad molybdenmalm, alkoholhaltiga drycker, personbilar(och fordonskomponenter) viktiga importvaror. Alkoholhaltiga drycker (tequila?) ökade med 56% (år 2006). Importen från Peru består till en betydande del av livsmedel, men sedan 2002 är råmaterial läs: kopparmalm den viktigaste importkategorin. År 2005 ökade vår import från Peru av kopparmalm rejält i värde, medan livsmedel minskade något. Importen från Colombia halverades under , ökade rejält 2005 för att sedan minska något Kaffe står för närmare 82% av vår införsel från landet i fråga, blommor är tvåa och kraftalstrande utrustning (trots en stor minskning under året) trea. Importen av kopparmalm som under var den största importprodukten från Argentina (c:a 1/3 av det totala importvärdet) försvann i ett slag 2005 och har inte kommit tillbaka Importen av fordonsdelar (Scania) minskade kraftigt två år i rad för att sedan öka år 2006 och ligger nu trea. Vår import av frukt från Argentina är nu den överlägset viktigaste enskilda importkategorin (nära 1/3 av totalen). Vi köpte vin efter frukt nästa största varuslag för närmare 60 msek år 2006 (en stark ökning) och kött för närmare 15 msek. Verkstadsprodukter i allmänhet är dock också någorlunda betydelsefulla (särskilt nämnda fordonsdelar samt kraftalstrande maskiner). Från Costa Rica (viss minskning) respektive Panama (fördubbling) dominerar naturligtvis bananer totalt (medan importen av bauxit från Jamaica så gott som försvunnit). Sveriges investeringsutbyte med Latinamerika De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet är totalt sett något större än utländska motsvarande tillgångar i Sverige. Detta gäller i högsta grad beträffande Latinamerika. Våra direktinvesteringstillgångar i Sydamerika år 2005 (senaste tillgängliga uppgifter) var enligt Riksbanken 24 mrdsek (varav Brasilien 14 mrd). Detta är en god ökning jämfört med år 2004, och en

8 Utrikesdepartementet Promemoria 7(11) återgång till nivån för de goda åren Mexiko svarade år 2005 för 13 mrd (ingår inte i Sydamerikasiffran), en uppgång med c:a 45% från året innan. Värdet på svenska tillgångar i exempelvis Argentina är inte redovisat, men låg 2005 rimligtvis en bit under 5 mrdsek. Marknadsmässigt är tillgångarna över lag väsentligt mer värda. I detta sammanhang är det av vikt att komma ihåg att svenska bolag i Latinamerika är värdefulla arbetsgivare och exportörer i länderna i fråga. Det ovan nämnda ger Brasilien respektive Mexiko en 16:e respektive 18:e plats som svenska investeringsmarknader i statistiken, vilket är efter USA, de flesta västeuropeiska länder inklusive nya EU-stater såsom Polen och Estland samt Ryssland. De svenska investeringarna i Brasilien respektive Mexiko är större än exempelvis de i Kanada, Australien och Österrike. USA är en av jättarna i sammanhanget och var år 1996 fyra ggr större än hela Sydamerika som svensk investeringsmarknad och år 2005 mer än tio ggr större. Latinamerika återfinns överhuvudtaget inte i KK-analysen över utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige. Venezuela har dock ett ägande i ett svenskt oljebolag. Latinamerika är heller inte särskilt väl representerat i statistiken över investeringsflöden 3. Sydamerika desinvesterade i Sverige under de första tre kvartalen 2006 med 8 miljoner kronor, vilket är en fortsatt nedgång i likhet med året före. Brasilianska investeringar i Sverige finns registrerade i Riksbanken och har över femårsperioden uppgått till 200 msek. Mexiko inkluderas i "Centralamerika", en grupp som de senaste åren pendlat mellan investeringsvolymer upp till dryga 4 mrdsek och desinvesteringar på 3 mrdsek. År 2005 registrerades dock ett inflöde till Sverige på 7,7 mrdsek och de tre första kvartalen 2006 på drygt 290 msek. Det är dock okänt vilka investeringar det rör sig om. 3 Investeringsflöden mäts inte på samma sätt som investeringstillgångar; flöden räknas i princip till marknadsvärde medan tillgångar är bokförda värden av eget kapital, d v s efter korrigering mot skulder och fordringar. Till detta kommer valutaskillnader och att Riksbanken tillämpar en s.k. försiktighetsprincip vid värdering av tillgångar. Konstateras bör också att företag som investerar utomlands ofta finansierar med flöden från andra länder, alltså inte bara moderlandet utan även från tredje land. Investeringar kan också göras i form av utrustningsleveranser som ej registreras i Riksbanken som investeringsflöden. Marknadsmässigt är tillgångarna som tidigare sagts således väsentlig mer värda. Som exempel kan nämnas att när svenska tillgångar i Brasilien år 2005 enligt Riksbanken var 14 mrdsek och flödena de senaste fem åren 1,7 mrdsek i desinvesteringar, så hade enligt brasilianska källor samma tid 23 mrdsek investerats av svenska företag i landet!

9 Utrikesdepartementet Promemoria 8(11) Direktinvesteringar i Sverige (flöden) i msek jan-sep 2006 från Sydamerika från Centralamerika (dvs troligast främst Mexiko) Positiva värden = nettoinflöden, dvs investeringar i Sverige. Negativa värden = utflöden, desinvesteringar (netto). Flödena avseende svenska investeringar i Latinamerika återfinns i tabellen nedan. Svenska direktinvesteringar (flöden) i msek jan-sep 2006 i hela Sydamerika i Brasilien i Argentina i Mexiko i övriga Centralamerika i övriga Sydamerika Negativa värden = nettoutflöden, dvs investeringar i utlandet Positiva värden = inflöde, desinvesteringar (netto) Svensk industri har sedan länge varit talrikt representerad i Brasilien världens tionde största ekonomi och dess ställning är utomordentligt stark (Sverige är dock inte längre med på tio-i-topp listan som utländsk investerare i Brasilien). Antalet anställda i drygt 180 svenska företag uppgår idag till omkring och företagens totala omsättning ligger på c:a 65 mrdsek år Förutom att producera för den inhemska marknaden bidrar också de svenska företagen till Brasiliens export; tredjelandsförsäljning har blivit viktig för svensk industri i landet 4. De svenska företagen är representerade inom en rad 4 Tendensen är ökande en fördubbling av företagens export mellan år 2000 och Dessa svenska bolag i Brasilien ökade samtidigt sin import med över 30% (källa: Svensk-brasilianska handelskammaren)

10 Utrikesdepartementet Promemoria 9(11) olika områden: lastvagnar, IT/elektronik, vitvaror, energi, fordonstillbehör, olika tjänstesektorer mm mm. Alla svenska storföretag och många mellanstora och mindre företag finns på plats: ABB, Alfa Laval, Arla, Astra Zeneca, Autoliv, Electrolux, Ericsson, Relacom, Sandvik, SKF, Tetra Pak, Thule, Trelleborg och många fler. Industriell utbyggnad i Brasilien gör att ABB i år ökar sin omsättning i landet med 30% till 4,5 mrdsek. Volvo och Scania har tillsammans mer än halva Brasiliens marknad för tunga lastvagnar. Under år 2006 var Brasilien Scanias andra största marknad i världen och Scania har cirka 25% av marknadsandelarna i Brasilien när det gäller tunga lastbilar. Samtliga Scanialastbilar som säljs utanför Europa tillverkas idag i Brasilien. Scania sålde 2004 i Brasilien för drygt 6 mrdsek och exporterade för samma belopp. Ett exempel på att internhandeln i Sydamerika ökar är Volvo i Curitiba, som år 2005 fick sin största bussorder någonsin c:a bussar (exportvärde c:a 200 miljoner USD; till detta kom bussar från Sverige) till kollektivtrafiken i Santiago de Chile. Dessutom såldes 118 Volvo-bussar till Bogotá och 220 bussar till Caracas. År 2006 ökade Volvos försäljning med 9%. Under senare år har Volvo investerat 100 miljoner USD i sin anläggning i Brasilien och planerar för investeringar på ytterligare 75 musd. Electrolux har fabriker i Curitiba och Manaus och lyckades under 2006 att kapa åt sig fler marknadsandelar. Electrolux omsatte c:a 6 mrdsek år 2006 i landet. Ericsson finns på plats sedan 1891 och har viktig produktion i Brasilien. Flera svenska nyetableringar sker varje år. Stora Enso invigde hösten 2004 världens största pappersmassefabrik Veracel i södra Bahia; en investering på 1,25 mrd USD. Anläggningen har anställda. Relacom var år 2006 den största svenska arbetsgivaren i Brasilien med c:a anställda. Relacoms tjänster omfattar bygg, installations- och underhållstjänster för fasta nät och mobilnät. Skanska som får de flesta av sina uppdrag genom oljejätten Petrobras fick i februari 2007 ett kontrakt på att bygga ett värmekraftverk i Cubatao, cirka sex mil utanför São Paulo. Skanskas del av kontraktet är värt cirka 950 msek. Exemplen på svensk industrinärvaro i Brasilien skulle kunna mång-faldigas och svensk affärsverksamhet i landet fortsätter att växa. Tre till sex nya svenskägda företag etableras där årligen. Redan i början av 1900-talet framstod Mexiko som ett attraktivt land för svenska investeringar, inte minst tack vare de rika naturtillgångarna. Sverige och svenska företag åtnjuter stor goodwill i landet, då den teknologiöverföring som skett har varit av stor betydelse för Mexiko. Det äldsta svenska företaget i landet är Ericsson, som 2004 firade sitt 100-årsjubileum och idag är ett av de 50 största företagen i landet. Efter Ericsson följde ASEA, SKF, AGA och

11 Utrikesdepartementet Promemoria 10(11) Sandvik med flera. Ett 70-tal svenska företag är idag representerade i Mexiko genom dotterbolag eller agenter. Som exempel kan nämnas att företag som SCA, TetraPak och Electrolux fortsätter att bygga ut sin tillverkningskapacitet i Mexiko, delvis med syfte att exportera till USA och Kanada och därigenom dra nytta av frihandelsavtalet NAFTA. Underleverantörer till IKEA, som kartongtillverkaren Bigso, har etablerat sig för att bättre tillgodose möbelföretagets expansion i Nordamerika. Fordonsindustrin är en av de viktigaste sektorerna i landet och Sverige är väl representerade genom Volvo, Scania och Saab, samt genom underleverantörer som Autoliv och Haldex med flera. Den lokala produktion är omfattande och Volvo Bus de México erhöll 2002 vad som då kallades världens största bussorder på sammanlagt 2140 bussar. Den nya regeringen har givit hög prioritet till utveckling och kommersialisering av den stora men ineffektiva skogssektorn och det finns redan svenska företag, som BCC, som tillhandahåller relevant utrustning och kunskap. Därutöver är de stora aktörerna SCA och StoraEnso aktiva på marknaden. På konsumentmarknaden finns svenska företag inom både varuoch tjänsteförsäljning, till exempel Oriflame och Skandia. De svenska direktinvesteringarna i Mexiko är oftast positiva på årsbasis och landet växlar med Brasilien som det land i Latinamerika som mottar de största svenska nettoinvesteringarna undertecknades ett avtal om investeringsskydd mellan Sverige och Mexiko. Sveriges industriella förbindelser med Argentina är av gammalt datum. Äldst är Alfa Laval som varit 90 år i landet. Ett trettiotal svenska företag har idag dotterbolag - med i runda tal anställda - i Argentina, därav åtta med egen tillverkning (AGA, ABB, Astra Zeneca, Autoliv, Scania, SKF, Tetra Pak och Flygt). Flest anställda har nu Securitas (2 300 anställda), att jämföra med Skanskas ( projektanställda). Scania har länge tillverkat uppemot 35% av sin världsproduktion av växellådor i Tucuman (för sammansättning i fordon i São Paulo i Brasilien). Produktion och transport av energi är ett område där Argentina måste genomföra stora investeringar. ABB, Sandvik och Atlas Copco bidrar till utvecklingen i Argentina på dessa områden. Många svenskägda bolag säljer till grannländerna Brasilien och Chile. Det finns också ett par nya företag i IT-branschen: Opsis-Utmaning och QlikView. Ambassaden och Handelssekreterarkontoret har noterat en tendens till nyetableringar bland främst tjänsteföretag eller på representationsbasis (dvs utan produktion i landet). I takt med att Argentinas ekonomiska situation förbättras har intresset för svenska företag att undersöka möjligheterna att exportera till Argentina ökat. Ett litet flöde av argentinska direktinvesteringar till Sverige finns registrerat i Riksbanken och har över den senaste

12 Utrikesdepartementet Promemoria 11(11) femårsperioden uppgått till 465 msek; det är dock okänt vilka investeringar det rör sig om. Chile hör till de länder utanför Europa som tidigt blev föremål för svenska företags utlandsinvesteringar. Idag har drygt ett 20-tal svenska företag bolag, dock endast undantagsvis med egen tillverkning i landet. De svenska investeringarna i Chile är i jämförelse med flera andra europeiska länder fortfarande att betrakta som blygsamma, även om en viss ökning ägt rum under de senaste åren. Bland senare större svenska projekt/satsningar kan nämnas Skanskas motorvägsprojekt, Assa Abloys köp av låsföretag samt SCA som gjort ett partiellt köp av ett papperstillverkningsföretag. Sedan förra året återfinns även Perstorp med en anläggning i Viña del Mar. För några veckor sedan annonserade Volvo ett kommande förvärv av sin nuvarande lokala distributör av bussar, lastbilar och båtmotorer. Ytterligare cirka 150 svenska företag har någon form av representation. Chile erbjuder idag goda affärsmöjligheter för svenska företag inom flera traditionellt starka "svenska" sektorer som t ex gruvor, transport, skogs- och träindustri, miljövård, infrastruktur, energi samt IT och telekom. Även om ett ökat intresse för Chile hos svenskt näringsliv noterats under de senaste åren är potentialen långt ifrån uttömd. Drygt ett tjugotal svenska företag - däribland Alfa Laval, Ericsson, Skandia och Tetra Pak - har dotterbolag i Colombia, vartill kommer ett tjugotal colombianska företag som representerar svenska företag. Det svenska näringslivet är väl representerat också i Peru. Bland det 30-tal svenskägda eller svenskrelaterade företag som finns i landet kan nämnas ABB, AGA, Alfa Laval, Atlas Copco, Electrolux, Ericsson, Oriflame, Sandvik, Scania, Skanska, SKF, SSAB, Tetra Pak, Volvo Car och Volvo Trucks. Två svenska företag, Ericsson och ABB, har kontor i Guatemala, och står också för den största delen av Sveriges export till landet. Andra storföretag, såsom SKF och Tetra Pak företräds genom dotterbolag i något av grannländerna. Ett tjugotal svenska företag representeras lokalt, såsom Alfa Laval, Atlas Copco, Astra Zeneca, Bahco, Electrolux, Elof Hansson, Oriflame, Sandvik, och Volvo (såväl personvagnar som lastvagnar). J O Dahlstein / Susanna Wolff

13 Go to