Vision och verklighet staden Göteborgs framväxt belyst av gatunamnen
|
|
- Emma Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vision och verklighet staden Göteborgs framväxt belyst av gatunamnen Catarina Röjder, doktorand i nordiska språk. Man kan studera Göteborgs historia inte bara genom att läsa historiska skildringar eller följa stadsvandringar, utan också genom att låta gatunamnen tala. Efter en kort inledning om förhistorien till det nuvarande Göteborg, följer här en beskrivning av stadens utveckling, baserad på gatunamnen. Källorna till min framställning är i första hand Göteborgs gatunamn (tredje upplagan av Carl Sigfrid Lindstam och fjärde upplagan av Greta Baum) och Albert Lilienbergs Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde. De äldsta gatunamnen finns dokumenterade på två kartor, Kiätell Klasons karta från 1644 (som för övrigt finns återgiven, utan gatunamn, i stenläggningen på Stora Torget, det som sedan 1854 heter Gustaf Adolfs Torg), och en odaterad karta, senast från 1639, som har så gott som samma uppsättning gatunamn (fast stavningen varierar något). Kartorna är desto värdefullare som rådhuset brann 1669 och många äldre handlingar förstördes. För de två följande århundradena ges sedan exempel på namngivningen, som mot slutet av 1800-talet blir mycket omfattande genom stadens stora expansion talet berörs bara mycket kortfattat. Tidigare svenska stadsbildningar vid Göta älv Den äldsta föregångaren till Göteborg var som bekant Lödöse, långt uppströms Göta älv. Namnet Lödöse betyder (ån) Ljudas os (os betyder mynning ). Älven var farbar ända dit upp, där de stora vägarna i norra Västergötland nådde fram till älven, söder om forsarna vid Lilla Edet. Genom att området kring Göta älvs mynning var den enda del av Sverige som nådde ut till Västerhavet var Lödöses betydelse för handeln enorm. Men 255
2 norrmännen hade Bohus fästning och kunde tullbelägga Lödöses handel, och utförseln av varor från sydligare delar av Västergötland ökade allt mer, vilket var främsta anledningarna till att Nya Lödöse eller Nylöse anlades 1473 närmare Göta älvs mynning, där Gamlestaden nu ligger. Det visade sig dock att grundförhållandena där var dåliga. Flera rasolyckor inträffade under 1500-talet. I början av 1600-talet började Karl IX bygga staden Göteborg på Hisingen, som helt och hållet var en handelsstad, bebodd av holländare. Men redan inom några få år bröt Kalmarkriget ut, och både Göteborg på Hisingen och Nya Lödöse brändes ner. Efter detta beslöt Gustav II Adolf att bygga upp Göteborg på södra sidan av älven, och slå ihop den nya staden med Nylöse. Den första tiden staden innanför vallgraven Holländarna var vid den tiden berömda för sin stadsbyggnadskonst, och Gustav II Adolf värvade två konduktörer från Holland som arbetsledare, som planlade Göteborg med städerna i hemlandet som modell. Flera gatunamn hämtades från Amsterdam, vilket kommer att framgå i det följande, och Göteborg kallades också Lilla Amsterdam av holländarna, enligt uppgifter från början av 1700-talet. Rakt igenom staden går Konnungs gatan, dagens Kungsgatan (jfr Koningstraat i Amsterdam). Detta vanliga namn syftade enligt Stadsbildningar och stadsplaner inte på någon regent, utan utpekade gatan som kungen bland stadens gator, som var bredare än de andra gatorna och skulle löpa från den stora stadsporten rakt igenom staden, förbi centrum med Stora torget och fram till en annan fästningsport. Helt gick detta dock inte att uppnå i Göteborg. Stadens huvudport låg mitt för Östra Hamnen, och partierna utmed hamnarna räknades inte som gator. Namnet Kungsgatan gavs i stället till den enda av långgatorna söder om Stora hamnen som nådde genom hela stadsområdet. Den var bredare än de andra gatorna, började ett stycke öster om Stora porten, passerade Östra hamnen (som kallas Lilla hamnen på den avbildade kartan) och Västra hamnen (som saknar namn på kartan) och löpte vidare ut ur själva stadsplanen för att längst i sydväst nå Lille porten eller Västerport, senare Carls port. Stora torget ligger norr om Stora hamnen, men detta torg blev inte stadens naturliga centrum, som 256
3 Kiätell Klasons karta från Numrerade gator i öst-västlig riktning söderifrån: Drottnings gatan, Konnungs gatan, Kyrkio gatan, Jacobs gatan (Stora hamnen, Stora torget), Köpmans gatan, Herings gatan, Winter gatan. Numrerade gator i nord-sydlig riktning västerifrån: Arrendtz gatan, Werdz gatan, Kyrkiogårdz grändan (Lilla hamnen) 257
4 man hade tänkt sig. I stället blev Domkyrkoplatsen det centrum som stadfäste Kungsgatans status som huvudgata. Göteborgs Kungsgata är en av de äldsta i Sverige, och den äldsta som fortfarande heter Kungsgatan. Utöver Kungsgatan är Kyrkogatan den enda gata som hela tiden behållit sitt ursprungliga namn. Nuvarande Vallgatan har inget namn på den äldre kartan men heter på Kiätell Klasons karta Drottnings gatan, ett namn som gärna gavs den näst mest betydande gatan, men möjligen är det här givet som en hyllning till drottning Kristina, som tillträdde just 1644 då kartan kom till. Namnet Vallgatan dyker upp 1666 och syftar på att det är den gata som ligger närmast befästningsvallen. Det som nu heter Södra Larmgatan har på kartorna inget namn. Larmgatorna löpte runt bebyggelsen innanför vallgraven. Där skulle trupper snabbt kunna ställas upp när larmet gick. Precis som hamngatorna räknades de länge inte som egentliga gator troligen skulle en gata tidigare ha bebyggelse på båda sidor (jämför dialektordet gata, (inhägnad) fäväg ). Ordet är besläktat med gatt, hål. Redan 1636 finns det ändå ett namn på Södra Hamngatan (det är ovisst om det också ska gälla Norra Hamngatan): S:t Johannes gata. Namnet är troligen givet efter Sint Jans straat i Amsterdam. Nuvarande Drottninggatan heter på kartorna Jacobs gatan, i andra källor S:t Jakobs gata, och torde vara uppkallad efter Sint Jacob straat i Amsterdam. Den kallades också för Holländaregatan från 1629 och ända in på andra hälften av 1800-talet. Holländarna var erbjudna tomter nära Kvarnberget där marken var torr och fast, men valde de sanka tomterna vid denna gata eftersom de var vana vid sådan grund från sitt hemland. Redan på de två kartorna har Köpmansgatan sitt nuvarande namn, antagligen för att det hörde till att ha en sådan. Den omnämns dock senare under 1600-talet med två andra namn: 1659 med namnet Myntaregatan, efter ett mynthus som låg vid gatan men som brann 1669, och 1667 med namnet Claudii Kloots gata efter en av stadens rådmän. Nuvarande Postgatan hette Herings gatan, senare försvenskat till Sillgatan. Fisket och särskilt sillberedningen var holländarnas område nämns i ett protokoll att Gamla Kyrkogatan ska heta Kronhusgatan. Men på kartorna heter gatan Wintergatan, sannolikt efter någon släkt. Det 258
5 verkar mindre troligt att en gata i centrala staden vore farbar bara på vintern, vilket är ett vanligt motiv för namn som börjar på Vinter-. På kartan 1644 står det Kyrkiogårdz grändan och på den äldre kartan Kyrkiogardzgatun för nuvarande Torggatan. Gatan har även hetat S:t Niklas gata, säkerligen efter Sint Nikolaas Straat i Amsterdam. Någon kyrka eller kyrkogård som namnen Gamla Kyrkogatan och Kyrkogårdsgatan kunde syfta på är såvitt jag vet inte kända. Namnet Korsgatan har i sitt första belägg tysk form: Creutzstrasse, Det var ett vanligt namn på en gata som korsade huvudgatorna. Men på båda kartorna heter den Werdz gatan efter en av de två holländare som tillkallades för att anlägga staden. Den andre fick nuvarande Magasinsgatan uppkallad efter sig, Arrendtz gatan. I en källa från 1643 kallas den Allmänningsgatan under ekskogen. Kronomagasinet som senare gav namn åt gatan började byggas Mot slutet av 1700-talet fylldes området innanför vallgraven ut, och flera nya gator fick namn med konkret innebörd, t.ex. Kaserngatan (som nu är försvunnen men gick genom nuvarande Kaserntorget), intill artilleriregementets kasern. Otterhällan började bebyggas och gav upphov till ett antal gatunamn, bl.a. Käppslängaregatan, senare Käppslängareliden, som är ett mustigt, folkligt namn. Käppsläng är detsamma som käpprapp, och namnet är en verkligen omistlig klenod bland de göteborska gatunamnen. Det erinrar om det vilda liv som fordom kunde föras i gränderna på berget (Carl Sigfrid Lindstam i inledningen till de tidigare upplagorna av Göteborgs gatunamn). Fredsgatan fick sitt namn 1796 till minne av freden mellan Ryssland och Sverige Folkliga och officiella namn Med uttrycket folkliga namn avses namn som är naturligt framväxta och inte tillkomna genom något myndighetsbeslut. De är ofta inte avsedda som namn från början utan är ett sätt att träffande och kortfattat tala om vilken plats man talar om, och när fler och fler börjar använda samma beteckning blir det ett namn. Sådana namn kan till exempel beskriva hur platsen ser ut eller nämna en person som bor eller verkar vid gatan, och det handlar alltid om något som är aktuellt när namnet kommer till. 259
6 Officiell namngivning fungerar annorlunda. Då tas beslut om att en viss plats ska bära ett visst namn, ofta i samband med planläggning eller planändring. (Om det redan finns ett folkligt namn på platsen kan man välja att stadfästa det, men ibland föredrar man att i stället bilda ett helt nytt namn.) Man kan hitta på rena fantasinamn eller bilda namn som liksom de folkliga namnen beskriver platsen på ett eller annat sätt. I de fall de officiella namnen syftar på personer eller händelser o.d. så är de dock alltid givna i efterhand (utom i de fåtal fall då de ges för att hedra en särskilt uppsatt person, vanligen en kunglighet), inte som de folkliga namnen medan personen lever och verkar på platsen, eller just då händelsen inträffat. Av namnen i föregående avsnitt är Käppslängaregatan ett typiskt folkligt namn, och Kaserngatan kan vara det, medan Fredsgatan är ett typiskt officiellt namn, både för att det saknar koppling till platsen och för att det är givet flera år efter det att den åsyftade händelsen inträffade. Staden växer Utrymmet innanför vallgraven blev för trångt, och redan 1647 indelades det som kom att heta Haga i tomter och fick regelbunden bebyggelse. Den skulle vara en förstad för arbetare, men många av stadens invånare hade sommarställen eller trädgårdar där (jfr danskans have, norskans hage trädgård ; hagarna heter på dialekten haga). De flesta gatunamn på en karta över Haga från 1798 har idag försvunnit. Kvar finns Frigångsgatan (frigång betyder allmän väg eller allmän tillgång till väg ) och Berggatan. Skansgatan var namnet på vad som nu heter Västra Skansgatan, medan Östra Skansgatan hette Bredgatan. Ytterligare exempel på gator som nu har andra namn är Landsvägsgatan, som hette Tullgatan (efter Masthuggstullen som låg där), Husargatan som hette Timmermansgatan och Sprängkullsgatan som hette Långgatan. Stora hamnen skulle vara stadens egentliga hamn men blev oanvändbar för större skepp på grund av ett ras redan på 1600-talet. I stället blev nuvarande Masthugget och Majorna centrum för sjöfarten och varven. Där växte en oregelbunden bebyggelse fram, helt olik det strikta rutmönstret i de äldre områdena. Först mot slutet av 1700-talet kom gatunamn i området på pränt, bland dem Coopmans gata, nuvarande Koopmansgatan (kanske bodde någon ur den kända släkten Koopman vid 260
7 gatan), Slottskogsgatan, samt Majebergsgatan, som kan innehålla bergnamnet Majberget eller bebyggelsenamnet Marieberg, som är en uppsnyggning av Majeberg och innehåller namnet Majorna. Majorna betyder troligen kojorna, bodarna och innehåller i så fall ett finskt eller estniskt ord, maja, med den betydelsen. På en karta från 1655 står namnet bredvid sju små hus. Även Allmänna vägen omnämns under 1700-talet, med skrivningar som allmänna wägen, allmänna landswägen, store landswägen, alltså ännu knappast ett namn. Namnet Pölgatan har sitt första belägg 1800, men namnet uppsnyggades (!) senare till Ölvägen, för att 1937 ändras tillbaka till det tidigare namnet. Namnet Gröna gatan är tidigast belagt Den ligger i utkanten av bebyggelsen och namnet syftar på att gatan är gräsbeväxt. Det nu försvunna Käkbensgatan 1852 berättar om en valkäke som länge prydde porten till ett av husen vid gatan. Hängmattan är inte ett officiellt namn, men under Karl Johansgatan i Göteborgs gatunamn nämns att sträckan mellan Stigbergstorget och kyrkan kallas så. Det är ett typiskt folkligt namn som träffande beskriver utseendet. Stora Torget blev som nämnts redan 1854 omdöpt till Gustaf Adolfs Torg fick för första gången några gator namn efter kungligheter. Viktoriagatan var en hyllning till kronprinsessan Viktoria som steg i land på svensk jord i Göteborg Karl Gustavsgatan fick sitt namn till minne av Karl X Gustav som särskilt omhuldade Göteborg och avled här i Torstenssonska Palatset / / 1660 enligt Göteborgs gatunamn. Namnet Karl Johansgatan gavs till den gata som löper förbi Carl Johans kyrka, som fick sitt namn 1824 efter Karl XIV Johan (kungen skänkte bl.a. altarsilver och mässhakar till kyrkan). Även andra kända personer fick gator uppkallade efter sig år Erik Dahlbergsgatan namngavs efter mannen som ritade skansarna Kronan och Lejonet och förbättrade stadens befästningssystem. Aschebergsgatan är namngiven efter Rutger von Ascheberg som var generalguvernör över bl.a. Göteborg. Han ligger begravd i Aschebergska gravkoret, som han själv lät uppföra 1682 elva år innan han dog vid Kristine kyrka. Molinsgatan fick sitt namn efter bildhuggaren Johan Peter Molin, som gjort skulpturen Bältespännarna i parken som numera kallas Bältespännarparken. 261
8 En del gator har namn efter stadsmedborgare som givit stora donationer till olika ändamål. Nicolaus Sahlgren hedrades 1882 med Sahlgrensgatan vid dåvarande Sahlgrenska sjukhuset, det som kallas Sociala huset och som nu håller på att bli Utbildningsvetenskapliga fakulteten namngavs Hvitfeldtsgatan och Hvitfeldtsplatsen i närheten av dåvarande Latinläroverket efter Margareta Hvitfeldt och hennes stora donation till Göteborgs gymnasium Gymnasiet flyttades 1919 och heter numera Hvitfeldska gymnasiet. Gatunamnen som tidsspegel Gatunamnen speglar de olika tidernas olika visioner. När de första gatunamnen i staden innanför vallgraven kom till, hämtades flertalet, liksom planeringen i övrigt, från de holländska städerna. Under de kommande 200 åren verkar namnen oftast vara av folklig typ, antingen för att man i efterhand har stadfäst redan befintliga folkliga namn eller för att de officiella namnen bildats på liknande sätt. Mot slutet av 1800-talet växte staden kraftigt och det blev nödvändigt att bilda en stor mängd nya gatunamn varje år. I perioden kring 1880 bildades många gatunamn helt utan naturlig anknytning till platsen. Man hade dock en ny vision: den växande staden skulle bli lättare att hitta i om gatorna i ett område namngavs inom en särskild betydelsekategori. En stadsfullmäktigekommitté ville 1880 gå så långt som att ge alla gator i ett område namn inom samma kategori. Så skulle gatorna mellan Haga Kyrkogata, Vallgraven och Fattighusån bära namn på temat Sveriges och Göteborgs historia. Kungsportsavenyn skulle t.ex. döpas om till Gustaf Adolfsgatan och Parkgatan till Linnégatan (nuvarande Linnégatan är yngre). Lyckligtvis fick de redan namngivna gatorna behålla sina namn, men några gator i Vasastaden gavs namn på det föreslagna temat, t.ex. Engelbrektsgatan ochvasagatan. Gator på Stampen fick namn med anknytning till den fornnordiska mytologin, som Odinsgatan och Friggagatan. Men ungefär vid samma tid började en ny inriktning göra sig gällande, där man i stället strävade efter att hitta namn som på liknande sätt som de folkliga namnen hade en koppling till platsen, och om det var omöjligt, åtminstone till Göteborg. 262
9 Den gamla typen gatunamn av folklig typ, t.ex. namn som innehåller yrkesbeteckningar, som Färgaregatan på Stampen (där det fanns ett färgeri), följdes av senare gruppnamngivningar av gator med yrkesbeteckningar, och om möjligt har man försökt knyta valet av yrkesbeteckningar till något som försiggått på platsen döptes t.ex. fyra parallella gator i Majorna till Lotsgatan, Styrmansgatan, Kaptensgatan och Kommendörsgatan. Bergslagsbanan som invigdes 1879 gav några år senare anledning till namn som Falugatan, Kilsgatan, Surtegatan, Trollhättegatan och Åmålsgatan på den nyutfyllda delen av Gullbergsvass (de flesta nu försvunna). I Olskroken bildades gatunamn med fågelbeteckningar, t.ex. Ejdergatan, Falkgatan och Sparvgatan, föranledda av det redan befintliga Hökegatan, som möjligen innehåller ett personnamn. Under 1900-talet har gruppnamngivningen som bekant använts i stor skala. Många områden i skilda delar av staden har grupper av gatunamn med skilda motiv, som växter, sjötermer, musik osv. I somliga fall har man lyckats finna teman med lokal anknytning. Ett exempel är då den nyanlagda rundradiosändarstationen i Järnbrott 1950 föranledde bildandet av en grupp gatunamn som innehåller radiotermer. Särskilt påtagliga är gruppnamngivningarna i de nya stora bostadsområdena, t.ex. under 50-talet i Biskopsgården (väderlek) och Kortedala (almanackan), under 60-talet i Bergsjön (rymden) och under 70-talet i Gårdsten (kryddor). Gruppnamngivningen underlättar både en omfattande ny namngivning och möjligheten att orientera sig i en allt större stad. 263
10
HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för
Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum
Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild
Svensk historia 1600-talet
Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och
Vinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
I Bibeln omnämns "gatan som kallas den raka" (på arabiska Långa gatan), se bilden ovan, i historien om Paulus omvändelse till kristendomen i
S:t Ananias hus Ananias var missionär, martyr och beskyddare av Paulus. Han var en av de kristna i staden Damaskus, och befalldes av Kristus i en vision att söka upp Saul, som senare kallades Paulus, för
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Gustav Adolfs torg. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning
Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Gustav Adolfs torg Dokumentation i samband med ledningsdragning för el och dränering inom RAÄ 20 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten
Besök oss på bastad.se VANDRINGSLEDER. Året runt i Båstad. VAR: Centrala Båstad PARKERING: Båstad torg
Besök oss på bastad.se VANDRINGSLEDER Året runt i Båstad VAR: Centrala Båstad LÄNGD:Ca9km TERRÄNG: Lätt PARKERING: Båstad torg MARKERING: Gröna målade äpplen Året runt i Båstad Ca9km Välkommen till en
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2016:16
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2016:16 Undersökning: Schaktningsövervakning Lst:s dnr: 431-2501-2016 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 531/16 Ansvarig för undersökningen:
Stadsorientering på Riddarholmen och i Gamla Stan
Stadsorientering på Riddarholmen och i Gamla Stan 2016-05-25 Gruppens namn: Följ linjen på nedanstående karta. Läs och försök svara på frågorna nedan. Målet är vid statyn av känd svenska vid slottsflygeln
Namnsättning inom södra Fyrklövern
Tjänsteutlåtande Planarkitekt 2017-04-11 Marie Halldin 08-590 974 56 Dnr: marie.halldin@upplandsvasby.se KS/2015:259 32934 Namnsättning inom södra Fyrklövern Förslag till beslut Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen
Cykelställen i Vaxholm
Cykelställen i Vaxholm Vaxholms turistbyrå Vaxön 1.Start: Västerhamnen Följ kajen från Västerhamnen till rondellen, vid Söderhamnsplan tag höger och följ Strandgatan mot Kastellet. 2. Kastellet År 1548
Kulturslinga i Vimmerby stad
Kulturslinga i Vimmerby stad 19 18 17 16 14 15 15 15 20 21 22 23 24 25 26 27 1 13 2 3 10 12 11 1. Stadshuset Invigt 1976 Lyftet, skulptur av Henry Gustafsson 1984 2. Båtsmansbacken Äldre bebyggelse med
Parkeringsmätning av miljöbilar i Göteborg
Parkeringsmätning av miljöbilar i Göteborg November 2005 Meddelande 13:2005 Trafikkontoret Parkering Förord Antalet miljöfordon har stadigt ökat i Göteborg. För att få en uppfattning om hur parkeringsförhållandena
http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping
Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer
Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret
Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret Mål: Att förankra kunskaper om lokalhistorien i fysiska platser i staden. Material: Karta och information kring stoppen i kartan, se nästföljande sidor.
OLSKROKEN 38:1 OLSKROKEN 743:62 GÅRDA 70:17 GÅRDA 70:18 GÅRDA 70:2 GULLBERGSVASS 703:6 GÅRDA 2:12 GÅRDA 3:12 GÅRDA GÅRDA 71:4 3:14 GÅRDA 3:13 GÅRDA
703:44 Gullbergsbrogatan Olskroksmotet OLSKROKEN 743:62 OLSKROKEN 38:1 70:17 70:18 70:2 69:27 69:26 69:25 Norra Gubberogatan 703:18 Friggagatan Ranängsgatan Garverigatan Vestagatan 1:15 Alingsåsleden 2:12
Min gata i Göteborg. 28 skribenter och fyra fotografer berättar. Min gata.inlaga KORRIG.13 augusti för TRYCK.indd 1 2012-09-18 13.
Min gata i Göteborg 28 skribenter och fyra fotografer berättar Min gata.inlaga KORRIG.13 augusti för TRYCK.indd 1 2012-09-18 13.59 En av de första elektriska spårvagnarna i Göteborg korsar Kämpebron vid
Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision
Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision Urbana analyser & strategisk design 2005-12-06 2 Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys Innehåll INLEDNING 7 Uppdraget Medverkande
Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0011/16
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-06-22 Diarienummer 0011/16 Göteborgs stadsmuseum Mats Sjölin Telefon: 031-36 836 47 E-post: mats.sjolin@kultur.goteborg.se Ärenden från namnberedningen Burgårdens Gångväg,
51 GÖTEBORG. Lödöse, Nylöse. 51_ GÖTEBORG.doc 51
51 GÖTEBORG Göteborg - utsikt över nuvarande rangerbangården och järnvägsstationen. T h Skansen Lejonet (Gullberg). Lödöse, Nylöse Sveriges port mot väster var länge en smal landremsa mellan Bohuslän och
Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7
Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka
FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling
Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.
Holländaregatan i Marstrand
UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång
Göteborg en befäst handelsstad dess uppkomst och utveckling sedd genom bevarat kartmaterial
Göteborg en befäst handelsstad dess uppkomst och utveckling sedd genom bevarat kartmaterial Våra dagars Göteborg anlades år 1621 efter Älvsborgs stora och kostsamma lösen till danskarna. Men redan under
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse B Ledordet rörelse valdes pga att området idag har brist på rörelse, i meningen gång- och cykeltrafik. Om Masthuggskajen ska
Under en dryg månad hösten 2003 var en del av Stortorget i Örebro avstängt. Sydkraft Mälarvärme AB skulle lägga om fjärrvärmenätet.
2010-01-21 Ett titthål på i Under en dryg månad hösten 2003 var en del av i avstängt. Sydkraft Mälarvärme AB skulle lägga om fjärrvärmenätet. Från början var det planerat som ett omfattande arbete med
Stadslifv in real life!
Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget
OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMINNESV~RD I HALLANDS LAN
REGISTERBLAD 1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMINNESV~RD I HALLANDS LAN Nr KN 35 Namn : i-iamstad, INNERSTADEN OCH OSTRA FöRSIADEN HALMSTADS KOMMUN' KARTA: 4C NV LAGE: X 6287 Y 1319 KULTURGMX=RAFISK
Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.
[b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och
Fornleden genom Fryksdalen
1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring
2014-2015 PRESENTKORT. Gäller hos Innerstaden Göteborgs företag. fantastisk SHOPPING I butikerna i innerstaden göteborg ELECTRONIC USE ONLY
PRESENTKORT ELECTRONIC USE ONLY Presentkort.indd 1 2014-10-08 16:35:53 2014-2015 Gäller hos Innerstaden Göteborgs företag fantastisk SHOPPING I butikerna i innerstaden göteborg Presentkortet gäller i över
Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun
Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun 1. Ortnamn 1.1 Behov av ortnamn Nästan alla platser omkring oss heter någonting. Samhällen och byar, gårdar och torp, skogar och berg
ILLUSTRATIONSPLAN - SKALA 1:2000
VARBERG VÄSTERPORT PARALLELLUPPDRAG VARBERG MÖTER HAVET VÄXANDE VARBERG Varberg växer och vill vända sig mot havet! Staden planerar nu för en stor hamnflytt och tunnelförläggning av järnvägsspåren. Det
LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1
LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl
Staden bör namnge en gata eller plats efter Tage Erlander Motion av Tomas Rudin och Arhe Hamednaca (båda s) (2008:67)
Utlåtande 2010: RIII (Dnr 312-2299/2008) Staden bör namnge en gata eller plats efter Tage Erlander Motion av Tomas Rudin och Arhe Hamednaca (båda s) (2008:67) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
Stadslifv in real life!
Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. Startplats
Anfäder Ebba Viktoria Malm
Anfäder Ebba Viktoria Malm Ebba Viktoria Malm. Född 1895-03-20 Haga. Död 1968-12-23 Hisings Backa. Far: I:1 August Andersson Malm. Mor: I:2 Karolina Johansdotter. Ebba Viktoria Malm blev 73 år. Äktenskap
2015 Inventering av äldre stadsplaner ska göras för att se om det finns delar av dem som skulle kunna vara relevanta och effektiva även i framtiden.
Två politiska uppdrag: 2014 Kontoren ska utreda möjligheterna för infillprojekt och påbyggnader i den redan täta stadsmiljön. Arbetet bör inriktas på inventering och ett öppet förhållningssätt till olika
En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2
En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 Gustav Vasa införde att Sverige och kronan skulle bli arvsrike och gå vidare till sina fyra söner, Erik, Johan, Gustav och Karl i födelseordning. Erik, den
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
Tillgänglighetsinventering i City Miljöbilsuppställning på 10-minutersparkering. Meddelande 11:2008 Trafikkontoret Parkering
Tillgänglighetsinventering i City Miljöbilsuppställning på 10-minutersparkering Meddelande 11:2008 Trafikkontoret Parkering Bakgrund och syfte För alla typer av parkering skall i första hand tomtmarksparkering
Stadsorientering på Riddarholmen och i Gamla Stan
Stadsorientering på Riddarholmen och i Gamla Stan Gruppens namn: Följ linjen på nedanstående karta. Läs och försök svara på frågorna nedan. Målet är vid statyn vid slottsflygeln mitt emot Högvaktsflygeln.
KONST. i Uddevalla Centrum
KONST i Uddevalla Centrum Konsten i centrum - En vägvisare till offentlig skulptur i Uddevalla En konstpromenad i centrala Uddevalla ger inte bara en estetisk upplevelse utan också en glimt av Uddevallas
Stormaktstiden fakta
Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade
Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola
Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:
Datum: , rev Ändring av stadsplaner för kv. Härbärget, NK-huset och Kompassen inom stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg
Planhandling (FIIa 5702) Datum: 2013-05-28, rev 2013-09-03 Diarienummer SBK: 0798/09 Diarienummer FK: 1709/13 Handläggare SBK: Eva Aronsson Handläggare FK: Henrik Andersson tel: 031-368 17 51 Tel: 031-368
FÄSTNINGSSTADEN GÖTEBORG
VÄSTLÄNKEN OCH FÄSTNINGSSTADEN GÖTEBORG Tom Wennberg Arkeolog Hur stärker vi de kulturhistoriska värdena i den framtida staden? 3/14/2015 Upplägg Kort fästningshistorik Exempel på framgrävda befästningslämningar
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson Gränsjön... 1 Gränsjöhöjden... 4 Norra Gränsjön... 6 Södra Gränsjön... 8 Gränsjö gård... 9 Anförluster via Mats Jönsson Lankinen... 10 Lövåsen...
Stockholm. Sveriges huvudstad Ungefär invånare (tätort) Ligger vid Östersjön 14 öar och 53 broar 30% av stadens yta är vatten
Stockholm Sveriges huvudstad Ungefär 1 500 000 invånare (tätort) Ligger vid Östersjön 14 öar och 53 broar 30% av stadens yta är vatten Skansen Världens äldsta friluftsmuseum Visar hur man levde i Sverige
556032-5127 Mjölktorget 1, Gräddgatan Kallebäck 7:8 KST 20104. 556032-5127 Smörgatan 2-10 Kallebäck 12:4 KST 20106
Stena Fastigheter Göteborg AB BGC-id HUS001 556032-5127 Marklandsgatan 33-39 Järnbrott 126:4 KST 20103 556032-5127 Mjölktorget 1, Gräddgatan Kallebäck 7:8 KST 20104 556032-5127 Smörgatan 2-10 Kallebäck
En stad föds. Karlshamns historia för årskurs 3-6. Av: Gabriella Karlsson
En stad föds Karlshamns historia för årskurs 3-6 Av: Gabriella Karlsson Inledning Den här skriften om bildandet av Karlshamn är skriven som ett projektarbete i årskurs 3 på gymnasiet för elever i årskurs
Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka
Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.
En Stadsvandring på egen hand
En Stadsvandring på egen hand EN STADSVANDRING PÅ EGEN HAND Startar vid Alingsås museum, Alströmerska magasinet och slutar vid Lilla torget. 1. Alströmerska magasinet är den äldsta av stadens profana byggnader,
Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.
Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING
Motiv från Ryrbäcken i juni Foto av Kurt Grundberg.
Motiv från Ryrbäcken i juni 1989. Foto av Kurt Grundberg. Ett av de vackraste naturpartierna i Trollhättan är området kring Ryrbäcken söder om Skoftebyn. Om somrarna är här en hart när tropisk växtlighet
Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:
REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden
RAMAVTAL 7 STORSTAD GÖTEBORG BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN
RAMAVTAL 7 STORSTAD GÖTEBORG BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN RAMAVTAL 7 STORSTAD GÖTEBORG BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN 1 Storstad Göteborg De objekt som ger nyttor till Göteborgs stad
Gudsnamnet i Sverige de senaste 500 åren
Gudsnamnet i Sverige de senaste 500 åren Denna broschyr presenterar en hemsida som samlat många hundra fotografier av gudsnamnet de hebreiska bokstäverna för gudsnamnet, Jehova från svenska kyrkor, böcker,
Taxa A Effekter av att begränsa parkeringstiden. Meddelande 10:2003. Trafikkontoret Parkering
Taxa A Effekter av att begränsa parkeringstiden Meddelande :23 Trafikkontoret Parkering 2 3 Förord Parkeringsproblemen dagtid hade under slutet av 9-talet och början av 2- talet blivit allt större i stora
Husarviken - den lugna viken. Medeltiden
Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under
Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0011/17
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-08 Diarienummer 0011/17 Handläggare Mats Sjölin/Kultur/GBGStad Telefon: 031-368 36 47 E-post: mats.sjolin@kultur.goteborg.se Ärenden från namnberedningen Spanjolettgatan,
Svensk historia 1600-talet
Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och
Banja Luka. Banja Luka är dessutom väldigt känd för sin gröna natur och många gästvänliga ställen att besöka.
Banja Luka Staden Banja Luka nämns för första gången år 1494, även fast området har varit bosatt sedan antiken, vilket innebär att det här är en stad med lång historia. Banja Luka befinner sig i norra
Norra gravfältet vid Alstäde
Norra gravfältet vid Alstäde Både söder och norr om järnåldersbebyggelsen vid Vallhagar ligger stora gravfält (Sälle respektive Alstäde). Även ett mindre gravfält har hittats i närheten. Problemet är bara,
Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården
Arkeologisk schaktningsövervakning Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Grönsöö slott Raä 89:1 Kungs- Husby socken Uppland Joakim Kjellberg och Katarina Frost 2 Arkeologisk schaktningsövervakning
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne
Namnsättning av gator, parker, torg och kvarter i Stationsstaden
Tjänsteskrivelse 1(2) 2016-05-25 Dnr: MN 2016/48 Miljö- och byggnadsnämnden Namnsättning av gator, parker, torg och kvarter i Stationsstaden Förslag till beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar Miljö-
Mellan Storgatan och Lilla torget
Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M
GATHENHJEILMSKA kulturreservatet med PÖLGATAN
GATHENHJEILMSKA kulturreservatet med PÖLGATAN Gathenhielmska kulturreservatet Gathenhielmska kulturreservatet. Ett litet område omfattande Pölgatan och en bit av Almänna vägen, vilket är ett konserverat
Året. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten
Året 1 Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson Till Läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten I denna bok tränas grundläggande begrepp om året. Dag och natt, morgon och kväll, veckor, månader, datum och
Ska vi norska till oss? Hur skall vi mäta hur nära en korsning vi får stå?
Ska vi norska till oss? Hur skall vi mäta hur nära en korsning vi får stå? Meddelande 4:2005 Trafikkontoret Parkering 1 2 3 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte 4 Inventeringsområden 5 Inventeringsmetod
H A N D E L S H A M N E
vståndet i antal rum som måste passeras ligger till grund vid beräkningen av den rumsliga integrationen och inte avståndet i meter mellan de olika rummen (ordström, 2004, s. 31). är skiljer man på global
Det Göteborg som fick stå som värd för den stora utställningen 1923 hade under
Näringsliv och samhällsutveckling Det Göteborg som fick stå som värd för den stora utställningen 1923 hade under de närmast föregående 50 åren genomgått en i många avseenden dramatisk utveckling. År 1873
Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?
Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker
Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu
Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen
556032-5127 Mjölktorget 1, Gräddgatan Kallebäck 7:8 KST 20104. 556032-5127 Smörgatan 2-10 Kallebäck 12:4 KST 20106
Stena Fastigheter Göteborg AB BGC-id HUS001 556032-5127 Marklandsgatan 33-39 Järnbrott 126:4 KST 20103 556032-5127 Mjölktorget 1, Gräddgatan Kallebäck 7:8 KST 20104 556032-5127 Smörgatan 2-10 Kallebäck
Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?
Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.
Sverigemiddagen 2016
Sverigemiddagen 2016 Varmt välkomna till årets Sverigemiddag den 4 6 augusti i Göteborg Välkommen till Göteborg och årets Sverigemiddag med tillhörande aktiviteter. I år är det 30 år sedan SWEA Göteborg
Kv Minerva 24 i Helsingborg
Rapport 2011:13 Kv Minerva 24 i Helsingborg Arkeologisk förundersökning 2011 Jan Kockum Rapport 2011:13 Kv Minerva 24 i Helsingborg Arkeologisk förundersökning 2011 Jan Kockum Fornlämningsnr: 42 KV Minerva
Referensmärkning av leverantörsfakturor
Referensmärkning av leverantörsfakturor Det finns många bolag inom Norrporten och därför behöver vi ha vissa rutiner för hanteringen av leverantörsfakturor. Här beskriver vi hur dessa fungerar. Genom att
Riktlinjer för namngivningsnämndens verksamhets- och ansvarsområde
Riktlinjer för namngivningsnämndens verksamhets- och ansvarsområde Ett normerande dokument som namngivningsnämnden fattade beslut om 2017-09-18 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer för
Förslag till fastighetsregleringar. Gamla Smögen. Samrådshandling
Förslag till fastighetsregleringar Detaljplan för Smögenön 1:1 m fl. Gamla Smögen Sotenäs kommun Samrådshandling 17-5-22 I detta dokument redovisas föreslagna fastighetsregleringar inom planområdet. Norconsult
Utbyggnad av Marstrands skola
UV VÄST RAPPORT 2000:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Utbyggnad av Marstrands skola Bohuslän, Marstrands stad, fastigheten 55:2, kvarteret Rektorn, del av RAÄ 32 Viktor Svedberg UV VÄST RAPPORT 2000:8 ARKEOLOGISK
Detaljplan för Kalven 1:138
Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär
18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför
Förslag 2 Höjdplatå i grönområdet
Cecilia Sjölin Examensarbete 2004 Södra Guldheden Förslag 2 Höjdplatå i grönområdet Nytt parkeringsdäck (II vån) Befintlig bollplan Beskrivning av platsen Förslaget innebär att man bebygger en del av grönområdet,
SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Christer Joelsson 2010-03-09 SBN/2009:233. Namn på gator, torg och broar i Arenastaden
SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Christer Joelsson 2010-03-09 SBN/2009:233 Namn på gator, torg och broar i Arenastaden Sammanfattning I samband med utbyggnaden av Arenastaden
Häri döljer sig åtskilliga mysterier, mystiska försvinnanden, dödsfall m m.
Mysteriet Röda Grind Gillets Henry Hall skrev denna kortartikel i Glimtar 2010 om ett ställe på Årsta som helt plötsligt försvann ur kyrkoböckerna år 1843. Ingen vet varför, kanske rasade stugan av ålderdom,
Åsmestad - Kramshagen
1 Åsmestad - Kramshagen Ortnamnet Åsmestad Äldsta kända belägg härrör från 21/1 1331. 1 Namnet skrevs då (in)... Asmunstadhum. Liknande skrivningar förekommer senare under 1300- och 1400-talet. Ett par
Egnahemsområdet Negerbyn
BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas
Missiv till anvisningar för namnberedningen
Stadsbyggnadsnämnden 2016-05-25 Stadsbyggnadsförvaltningen Projekt- och Gis-avdelningen SBN/2016:80 Anders Enesved 016-710 14 71 1 (1) Stadsbyggnadsnämnden Missiv till anvisningar för namnberedningen Förslag
Riktlinjer för namngivningsnämndens verksamhets- och ansvarsområde
Datum: Diarienummer: Normerande styrdokument 2019-02-05 NGN-2019-0008 Beslutsfattare: Namngivningsnämnden Dokumentansvarig: Mats Norrbom Riktlinjer för namngivningsnämndens verksamhets- och ansvarsområde
Förslag till ridvägar till Tinnerö eklandskap
Förslag till ridvägar till Tinnerö eklandskap 1 Innehåll Uppdrag...3 Förslag till ridväg Ullstämma - Tinnerö...4 Kommentarer till sträckor...6 Förslag till ridväg Slaka - Tinnerö... 10 Kontaktlista...
Riktlinjer för flaggning
Riktlinjer för flaggning I Umeå tätort finns för närvarande cirka 150 flaggstänger som kommunen ansvarar för. Riktlinjer som presenteras i detta dokument gäller inte för de flaggstänger som finns vid kommunens
Fusk med boendeparkering Parkeringsmätning 2005
Hur organisera en insatsstyrka under någon vecka Gå igenom alla områden Polisanmäla, vilka, hur, bevis Hur övervakas boendeparkering idag, frekvens, resurser, timmar Hur effektivisera framöver? Fusk med
Råvattenledning Hällungen-Stenungsund
Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken Stenungsunds kommun Rapport 2005:10 Oscar Ortman Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken
J A Lundins morfars släkt
84 RALLATORP J A Lundins morfars släkt Skylten utanför Rallatorps gård i Forshem 84 RALLATORP... 1 Anor till Stina Johansdotter... 2 Olof Göransson... 3 Johannes Olofsson... 3 Lars Olofsson... 4 Rallatorp