Klimatberedningens slutbetänkande Svensk klimatpolitik (SOU 2008:24)

Transkript

1 Miljönämnden Dnr Klimatberedningens slutbetänkande Svensk klimatpolitik (SOU 2008:24) Bilaga: Sammanfattning av betänkandet Ärendebeskrivning Kommunen har fått en remiss från Miljödepartementet där man vill ha synpunkter på materialet i betänkandet från Klimatberedningen Svensk klimatpolitik. Kommunledningsförvaltningen har översänt handlingarna till stadsbyggnadskontoret och miljönämnden för gemensamt yttrande. Tjänstemän på stadsbyggnadskontoret och miljökontoret har gemensamt skrivit förslaget till yttrande. Remissen Betänkandet utgör ett mycket omfattande material, där de centrala delarna består av ett förslag till nationellt miljökvalitetsmål för Begränsad klimatpåverkan med delmål med olika tidshorisonter samt ett förslag till handlingsplan för att nå utsläppsmålet till 2020 (= ett av delmålen). För mer information om betänkandets innehåll hänvisas till bifogade sammanfattning. Hela rapporten finns tillgänglig på regeringens hemsida: Regeringen vill i remissen ha synpunkter i första hand på: 1. Beredningens förslag till nivå och utformning av det nationella målet till år Beredningens förslag till övergripande mål i miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

2 Miljönämnden Beredningens förslag till inriktningsmål för år 2050 och till seklets slut. 4. Beredningens förslag på åtgärder i handlingsplanen för att nå de föreslagna målen, övergripande och i respektive sektor. Inledande synpunkter Eftersom betänkandet är mycket omfångs och detaljrikt är synpunkterna huvudsakligen på en övergripande nivå. Betänkandet berör kommunal verksamhet i vissa avseende, men i huvudsak nationella mål och åtgärder. Det första konstaterande som kan göras är att Klimatberedningen inte har lyckats enas i arbetet med betänkandet. Vi ser det som mycket anmärkningsvärt och beklagligt att landets framtida arbete med dessa livsavgörande frågor nu inte får en bredare förankring än den som ryms inom den för tillfället sittande regeringen. Problemområdets karaktär och vikt är självklart beroende av ett mycket långsiktigt arbete där ett kontinuerligt och konsekvent handlande är grundläggande för att komma till verkningsfulla lösningar. Tidshorisonterna handlar om flera decennier och upp till ett sekel och då kan naturligtvis mandatperiodernas korta tidsperspektiv inte vara styrande för arbetet. Ifrån lokal synvinkel är tydliga och klara nationella mål mycket viktiga. Den lokala nivån är en värdefull resurs i klimatarbetet och det är viktigt att klargöra ansvarsfördelning och möjligheter för att behålla vårt engagemang. Flera svenska kommuner är idag internationella förebilder. En förutsättning för arbetet är ett nationellt stöd som är långsiktigt och ger möjligheter till innovationer, omställningsbidrag, strategiskt tänkande och informationsspridning. Ett ambitiöst nationellt mål ger oss riktlinjer och visar allvarlighetsgraden, målet måste dessutom vara kommunicerbart och begripligt.

3 Miljönämnden Synpunkter enligt regeringens frågeställningar i remissen 1. Beredningens förslag till nivå och utformning av det nationella målet till år EU:s minskningsmål gällande växthusgasutsläppen till 2020 är 30 % jämfört med Beredningen föreslår ett nationellt mål som motsvarar Sveriges åtagande inom ramen för denna minskning. I denna mycket viktiga fråga har Beredningen inte enats, utan de tre oppositionspartiernas representanter har i en gemensam reservation fört fram en annan åsikt. Man menar att ambitionsnivån bör sättas högre för Sveriges del, till en utsläppsminskning på 40 % fram till Det är svårt att överblicka exakt vilken procentsats som ska gälla för att vi ska klara vår del för att nå det övergripande och långsiktiga målet: Att den globala medeltemperaturen ska begränsas till högst + 2 C jämfört med den förindustriella nivån samt inriktningsmålet till 2050 som innebär en minskning av utsläppen på % jämfört med Vi har idag redan ökat den globala medeltemperaturen med +0,7 grader. Ett grundläggande förhållningssätt bör vara att Sverige måste gå före och driva på utvecklingen. Vi bör tänja gränserna och göra allt vad som står i vår makt för att minska våra utsläpp så mycket som möjligt, och det dessutom så snabbt som möjligt, även om det kan innebära vissa påfrestningar på samhället. De största insatserna/minskningarna bör göras i början (dvs fram till 2020) av den långsiktiga målperioden (2050 seklets slut). Det är mycket som tyder på att det är bråttom att begränsa klimatförändringarna för att kunna mildra effekterna innan de får alltför omfattande konsekvenser. De initiala åtgärderna leder troligen både lättare och billigare till radikala utsläppsminskningar de sista procentenheternas minskning kommer antagligen att bli betydligt dyrare att åstadkomma. Det är också en moralisk fråga, vi kan inte skjuta över problemet till kommande generationer.

4 Miljönämnden Om vi minskar utsläppen med ca 35 % under målperiodens första 30 år ( ) så återstår alltså % att klara av under den sista halvan av perioden fram till Beredningens förslag innebär alltså det motsatta förhållningssättet, dvs att majoriteten av minskningen ska skjutas på framtiden. Var det procentuella minskningsmålet bör ligga är svårt för oss att ha någon exakt uppfattning om. Klimatberedningens ambitionsnivå för 2020 känns dock för låg. Sverige bör inte bara göra minsta möjliga för att bidra till EU:s minskningsmål (30 %) utan vi bör sikta så högt vi kan utan att låsa fast oss vid EU:s gällande eller kommande beslut. Sverige har goda förutsättningar att nå betydligt längre än många andra länder, både med tanke på våra naturförutsättningar, höga tekniska utvecklingsnivå och inte minst befolkningens relativt stora miljömedvetenhet. En utsläppsminskning på 40 % (som reservanterna föreslår) är en rimlig målsättning för Sverige att nå till Och målet bör inte vara villkorat såsom EU:s mål är dvs att den 30 procentiga minskningen endast gäller om andra industriländer gör jämförbara utsläppsminskningar annars blir minskningen bara 20 % för EU:s del. 2. Beredningens förslag till övergripande mål i miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. De övergripande målen som Klimatberedningen föreslår överensstämmer med de nivåer som slagits fast i olika internationella sammanhang, bland annat av EU (högst 2 graders höjning av medeltemperaturen och en koncentration på högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter i atmosfären). Även det svenska Vetenskapliga rådet anser utifrån det aktuella kunskapsläget att tvågradersmålet är en rimlig utgångspunkt, men menar också att det inte går att utesluta att även lägre temperaturökningar kan ge allvarliga effekter.

5 Miljönämnden Vi kan inte göra en annan bedömning än vad som sagts ovan. Eftersom det torde råda en stor osäkerhet om vilka effekter som kan uppstå vid olika temperaturhöjningar i de mycket komplicerade och svårförutsägbara klimatsystemen så bör en ödmjuk hållning till temperaturmålet råda. Enligt försiktighetsprincipen bör målet vara att så långt som möjligt försöka underskrida den angivna temperaturökningen (+ 2 grader). 3. Beredningens förslag till inriktningsmål för år 2050 och till seklets slut. Det självklara långsiktiga målet för arbetet mot antropogen (mänsklig) klimatpåverkan bör vara att utsläppen ska reduceras till noll. Klimatberedningen anger att ett sådant mål bör vara uppfyllt Man påpekar att ett mål som sätts så långt bort i tiden kan ge bilden av att det finns gott om tid att genomföra åtgärder för att komma tillrätta med problemen, men man betonar att så inte är fallet. Vi vill stryka under det sistnämnda. Det är inte gott om tid och man kan då starkt ifrågasätta varför man sätter upp slutmålet till en tidshorisont så långt bort att den rimligen inte går att överblicka. Klimatproblematiken bör vara löst långt innan dess. De nationella miljökvalitetsmålen har en generation (dvs till 2020) som målpunkt då vi ska ha löst de stora miljöproblemen. Begränsad klimatpåverkan fick när miljökvalitetsmålen antogs av riksdagen 1999 dock respit till 2050, vilket är nog långt bort. Då ska halten av växthusgaser i atmosfären vara stabiliserad på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte är farlig. Sverige råder bara marginellt över problemets lösningar som ju måste hanteras globalt, så även om vi vidtar aldrig så radikala och snabba åtgärder kommer det att ta lång tid innan vi har nått dit. Det hindrar dock inte att målet för att när Sveriges egna utsläpp ska vara nere på noll kan sättas mycket tidigare.

6 Miljönämnden Beredningens förslag på åtgärder i handlingsplanen för att nå de föreslagna målen, övergripande och i respektive sektor. Handlingsplanen spänner över ett vitt fält och föreslår en lång rad åtgärder inom viktiga sektorer i samhället. Flera av åtgärderna är konkreta och kan ge en tydlig effekt vad gäller utsläppsminskningar från berörd företeelse. Många andra förslag är dock tyvärr ganska vagt formulerade där åtgärderna handlar om att nya utredningar ska göras. Beredningen föreslår att skatten på bensin och diesel ska höjas samtidigt som flera åtgärder som syftar till att stimulera biodrivmedelanvändningen görs. Detta är åtgärder som kan förväntas få gott genomslag i minskning av utsläppen av växthusgaser från transportsektorn. Nivåerna på prishöjningarna på de fossila bränslena och motsvarande gynnande åtgärder för biodrivmedlen kan dock diskuteras. Skattehöjningen som föreslås på 70 öre/liter motsvarar med dagens bensinpris endast en prisökning på ca 6 %. Betydligt högre nivåer än detta lär krävas för att ge en tydlig och kraftfull nedgång av fossilbränsleanvändningen. Dessutom föreslås vissa dämpande åtgärder för de sektorer som anses kunna drabbas av prisökningarna. Även om nivåerna som föreslås är låga är vår bedömning att åtgärdernas inriktning är den rätta. För att ställa om transportsektorn till ett mer hållbart system krävs dock en mångfald av åtgärder inom en rad andra områden, exempelvis när det gäller alternativa transportslag till privatbilismen och inte minst inom samhällsplaneringen. I betänkandet saknas åtgärder som stöder förändringar i ett lokalt transportsystem med gång, cykel och kollektivtrafik. De infrastruktursatsningar som föreslås har en inriktning mot energieffektivare och koldioxidsnålare transportsystem. Man anger att man bland annat behöver bygga ut järnvägarna i landet där kapaciteten för godsoch persontransporter ska öka med minst 50 % till 2020, och att investeringar som gynnar järnvägsresor framför flyg bör prioriteras. Vi vill framhålla vikten av att dessa ord omsätts i verkliga åtgärder. Beredningens förslag innehåller inga eller få konkreta förslag på infrastrukturprojekt, men man refererar till

7 Miljönämnden underliggande material från ansvariga sektorsmyndigheter. Vi vill i sammanhanget särskilt betona vikten av att Norrbotniabanan byggs som ett led i denna satsning på järnvägstrafiken i Sverige. Inom samhällsplaneringen föreslås ändringar inom Plan och bygglagen/miljöbalken så att när planer tas fram det alltid ska redovisas hur de kommer att bidra till att minska koldioxidutsläppen i samhället. Länsstyrelsernas roll föreslås stärkas genom att de bland annat ska få en större samordnande roll i samhällsplaneringsfrågor av kommunöverskridande karaktär. Allt detta anser vi är mycket lovvärt. Dagens situation där den kommunala samhällsplaneringen snarare går i motsatt riktning, med bland annat en mycket snabb utbyggnad av externa köpcentra som kontinuerligt skapar ökade transportbehov, är inte en hållbar situation. När det gäller flygtrafiken har Klimatberedningen en passiv hållning. Man hänvisar till internationella överenskommelser som kan komma på området EU:s system för handel med utsläppsrätter. Inga direkta konkreta styrmedel på nationell nivå föreslås i dagsläget utan först om EU systemet inte visar sig verksamt kan sådana åtgärder övervägas. Detta rimmar illa med ovanstående resonemang om att överföra trafik från flyg till järnväg. Övriga synpunkter Klimatberedningen föreslår många åtgärder för att komma tillrätta med klimatförändringarna. Åtgärderna handlar i stora stycken om tekniska lösningar eller andra styrmedel i detalj som har sin utgångspunkt i hur vi lever idag och med den andemening att vi ska kunna fortsätta ungefär som förut fast med lite andra metoder. Man kan få känslan av att det handlar mycket om att lindra symptom i stället för att angripa grunden till de miljöproblemen vi ser idag, bland annat klimatförändringarna. Problembilden har en betydligt djupare dimension som handlar om hela vår livsstil där konsumtion, ett allt ökande transportbehov och energiförbrukande har blivit synonymt med det moderna livet. Det handlar också om

8 Miljönämnden spänningsfältet mellan det lokala och globala. Vi reser över hela världen och materialflödet mellan kontinenterna ökar ständigt. Globaliseringen och i förlängningen hela det tillväxtorienterade ekonomiska systemet är områden som man inte kan undgå att förhålla sig till när man diskuterar lösningar på klimatförändringarna. Svaren på dessa frågor kan vara svåra att formulera i ett konkret åtgärdspaket av det slag som Beredningen har presenterat. Men området borde åtminstone ha problematiserats i rapporten. Det handlar om vår livsstil i den industrialiserade världen och där de riktigt långsiktiga lösningarna står att finna i grundläggande omvärderingar av hur vi bör leva för att för att det ska vara långsiktigt hållbart snarare än teknikutveckling på exempelvis drivmedelsfronten. Ett problemområde som inte berörs i betänkandet är risken att, oavsett vilka effektiviserande eller kapacitetsökande åtgärder man än vidtar inom den hållbara sektorn, så kommer de att ätas upp av en ökande tillväxt. Detta fenomen har Naturvårdsverket beskrivit, det kallas rekyleffekten. Sådana effekter ser vi redan idag där den utsläppsminskning från biltrafiken som borde bli följden av en bränslesnålare bilpark helt försvinner genom att transporternas volym hela tiden ökar. Att lösa detta dilemma är inte helt lätt, men i Beredningens betänkande saknas ett försök att diskutera frågan. Slutligen kan vi konstatera att Klimatberedningen inte tagit ställning i frågan om kärnkraftens roll i klimatarbetet. Detta är en fråga som man inte borde kunna undgå att behandla när man diskuterar dessa frågor, där våra energisystem har en sådan central roll. Kärnkraften står idag för närmare en tredjedel av landets totala energitillförsel och man borde tydligt i det här sammanhanget klargöra att kärnkraften långsiktigt aldrig kan vara en lösning på klimatproblemet. Kärnkraften bygger på en ickeförnybar resurs och är bara en teknisk återvändsgränd och inte en hållbar lösning. Kraftfulla åtgärder för att ställa om hela energisystemet till ett långsiktigt hållbart och icke växthusgasalstrande system måste vara det självklara målet för klimat och energipolitiken.

9 Miljönämnden Förslag till beslut Miljönämnden föreslår att ovanstående synpunkter ska utgöra kommunens yttrande över remissen om Klimatberedningens slutbetänkande Svensk klimatpolitik. Yrkanden Tord G Häggström (m) och Anders Nilsson (c) lämnar följande yrkande: (sid 2) Två första styckena tas bort, (sid 3) Kap 3. Första stycket bort 0 % i utsläpp är orealistiskt, (sid 4) Skattehöjning : kompensation till befolkning som ej kan nyttja kollektiv trafik, (sid 6) Kärnkraftsstycket tas bort, samt yrkande enligt bilaga. Göran Öhman (s), Lena Jakobsson (v), Sven Persson (mp), Elsa Seger (s), Torbjörn Hermansson (s), Britt Marie Henricsson (s), Rune Sundmark (s), Hans Hedlund (s) och Birgit Vesterberg (s) yrkar bifall till miljökontorets förslag. Miljönämnden beslut Miljönämnden beslutar att miljökontorets ovanstående synpunkter ska utgöra kommunens yttrande över remissen om Klimatberedningens slutbetänkande Svensk klimatpolitik. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

10 Miljönämnden Reservationer Anders Nilsson (c) och Tord G Häggström (m) reserverar sig mot beslutet. Beslutsexpediering Kommunkansliet