Idéskiss insatser sociala investeringsfonden
|
|
- Elin Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stadsledningskontoret Bilaga 13 Avdelningen för välfärdsutveckling Sida 1 (11) Idéskiss insatser sociala investeringsfonden Praktisk information Idéskissen är första steget i ansökningsprocessen till sociala investeringsfonden. Skissen ska på en övergripande nivå och kortfattat beskriva de grundläggande idéerna för de insatser som ska finansieras av fonden. En mer detaljerad ansökan kommer tas fram med hjälp av projektledaren på stadsledningskontoret om idéskissen beviljas. Efter att idéskissen inkommit till stadsledningskontoret behandlas den av en beredningsgrupp och rådet för sociala investeringar. Efter den 16 januari återkommer projektledningen på stadsledningskontoret gällande vidare hantering och nästa steg i ansökningsprocessen. Rubriker märkta med en * är kriterier för ansökan och kommer tas i särskild beaktan vid prövningen. Notera att fonden inte ersätter underskott i befintlig budget för att på så vis finansiera ordinarie verksamhet. Förvaltningen måste klargöra att insatsen inte riskerar att bli dubbelt finansierad via ansökan om andra externa medel. Vid samverkan mellan flera förvaltningar/bolag är det viktigt att samordna arbetet så att inte dubbla ansökningar inkommer till fonden. Samverkande förvaltningschef ska skriva under idéskissen. Namn på planerad insats En frisk generation samarbetar med Spånga/Tensta Stadsledningskontoret Avdelningen för välfärdsutveckling Ragnar Östbergs plan Stockholm Telefon Växel erik.begler@stockholm.se stockholm.se Datum Ange de antal år som insatserna förväntas pågå. 2017, 2018, 2019
2 Sida 2 (11) Ansökande verksamhet Ange namnet på den verksamhet och förvaltning/bolag som ansöker om finansiering samt eventuell medsökande verksamhet/förvaltning/bolag. Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, Stadsdelsutveckling, Fältoch fritid Berörd verksamhet och målgrupp Namnet på den verksamhet eller de verksamheter samt målgrupp som insatserna riktar sig till. Barnfamiljer med barn som börjar i årskurs 2 (8-9 år) samt yngre och äldre syskon Ekonomi Redogör översiktligt för insatsens ekonomi kostnadsposter som t.ex. personal, lokal, mm. Förtydliga även den totala summan per år. För att genomföra projektet krävs: En koordinator som per år kostar kr. Medel för att genomföra aktiviter, kr Utbildning och handledning, kr Totalt: kr per år i 3 års tid det vill säga kr. Kontaktperson Ange namn och kontaktuppgifter till den person som kommer att ansvara för dialogen med stadsledningskontoret. Pasi Rosenqvist Enhetschef Avdelning Stadsdelsutveckling, enhet fält och fritid Underskrift ansvarig förvaltningschef Namnförtydligande och datum
3 Sida 3 (11) Beskrivning av insats Beskriv insatsens bakgrund, inriktning och genomförande. Beskrivning av insatsen Beskriv övergripande hur verksamheten/insatserna som ska utvecklas ser ut i dag. Gör också en kort beskrivning av hur insatsen ska utformas. 1. Satsning 1.1 Satsning En frisk generations arbetssätt är på många sätt unikt; Det innefattar både fysisk aktivitet och hälsosamma måltider kopplat till aktiviteten. Det är kostnadsfritt, aktiviteterna bedrivs efter skoltid (oftast kl ) och hela familjen får vara med. Inom En frisk generation står glädje, engagemang, drivkraft och energi i centrum. Tillsammans med kommuner upprättar organisationen samarbeten med mål att implementera vår metod i kommunen under minst tre år. Förväntan är att organisationen hjälper kommuner att motverka utanförskap, få friskare och lyckligare invånare med högre livskvalitet. Tillsammans bidrar vi till ett friskare och ett hållbart Sverige, ett Sverige som har världens friskaste barn! Södertälje, Haninge, Helsingborg och Kungsbacka har redan implementerat En frisk generations verksamhet. Nu vill vi även att Spånga/ Tensta ska få möjlighet att implementera det i stadsdelen. Sedan starten har vi rekryterat mer än 600 familjer till verksamheten. I varje kommun erbjuder vi våra deltagare 100 kostnadsfria aktivitetstillfällen per år. Många aktiviteter som deltagarna aldrig skulle komma i kontakt med annars. Sedan starten har flera tusen personer deltagit i En frisk generations verksamhet. 1.2 Målgrupp genomförande Aktiviteter för att nå målet: I samarbete med Spånga/ Tensta och lokala skolor erbjuds barnfamiljer med barn som börjar i årskurs 2 (8-9 år) att prova olika typer av aktiviteter kostnadsfritt under ett år. Även yngre och äldre syskon till barnen i årskurs två får vara med. Barn från fyra års ålder kan delta i verksamheten. Deltagarna träffas två gånger i veckan (en vardag och en helgdag). Olika typer av aktiviteter erbjuds såsom fotboll, basket, volleyboll, innebandy, ridning, friluftsaktiviteter, skidåkning, skridskoåkning m.m. Direkt efter aktiviteterna serveras alltid en måltid. Metoden syftar således till
4 Sida 4 (11) att främja fysisk aktivitet, minska utanförskap och motivera till hälsosamma matvanor. Vi involverar hela familjen och vänder oss främst till socioekonomiskt utsatta områden. * Behovsanalys Redogör för en problembeskrivning om varför en investering behövs och att insatsen förhåller sig logiskt till denna problembild och de resultat som förväntas. 1. Bakgrund Förekomsten av en stillasittande livsstil, övervikt, bukfetma och det metabola syndromet ökar hos såväl vuxna som barn i Sverige. Nio av de tio vanligaste riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i Sverige idag är kopplade till vår livsstil. Samtidigt växer klyftorna vad gäller den fysiska aktiviteten mellan barn med olika etniska och socioekonomiska bakgrunder. Forskning visar att det framförallt är den fysiska aktivitetsnivån på fritiden och kvaliteteten på fritiden som är avgörande för fysisk förmåga och psykiska hälsa. Socialstyrelsen noterade i en rapport från 2013 att Barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under och 2000-talet. Studien visade att 7 procent av männen och 10 procent av kvinnorna i åldrarna 18 till 24 år hade någon form av kontakt med psykiatrisk öppen- eller slutenvård, eller använde psykofarmaka. Tidiga insatser är den mest kraftfulla investeringen ett samhälle kan göra. Vinsterna överstiger den ursprungliga insatsen flera gånger om. Frågan är inte vad det kostar mer att satsa på barn i riskzon, frågan är vad det kostar att låta bli säger Lena Hök, Ideér för livet. Barns behov av fysisk aktivitet för att främja god hälsa och förebygga sjukdomar är större än hos den vuxna befolkningen. Nästan två tredjedelar av alla barn och ungdomar är inte tillräckligt fysiskt aktiva ur ett hälsoperspektiv och når inte upp till Nordiska ministerrådets rekommendation om 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Det är framför allt den fysiska aktivitetsnivån på fritiden och kvaliteteten på fritiden som har visat sig vara avgörande för såväl fysisk förmåga, som mental och emotionell hälsa. En internationell systematisk översikt visade att skolbaserade interventioner riktade mot barn i åldrarna 6-12 år kan vara ett effektivt att främja en god hälsa och hälsosam livsstil. Dock efterfrågades mer forskning på området, framförallt vad gäller implementering.
5 Sida 5 (11) * Ämnesområde Insatsen är riktad mot målområdet för sociala investeringsfonden: Att undvika framtida utanförskap och social utsatthet. KF mål 1.2 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla, 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla, LUP: Barn och ungas livsvillkor: Om trenden med ungdomars försämrade psykiska ohälsa fortsätter kan resultatet bli att många som annars skulle ha kunnat stå på egna ben hamnar i ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Som så ofta är fallet med utanförskap, är det smartare att agera preventivt än reaktivt. Förebyggande satsningar som kan motverka utvecklingen av psykisk ohälsa kan medföra en omfattande mänsklig vinst, liksom omfattande samhällsekonomiska besparingar. * Utveckling av arbetssätt Beskriv hur insatsen innebär ett utvecklingsarbete för verksamheten, samt hur insatsen främjar utveckling och implementering av kunskapsbaserade arbetsätt. Nya förebyggande insatser för att främja aktivitet hos unga och deras familjer tas fram. Insatserna utvärderas kontinuerligt i tre steg av Karolinska institutet. Erfarenheterna återkopplas till verksamheten och utvecklingsarbete genomförs utifrån återkopplingen. * Samverkan Beskriv hur insatsen skapar och främjar samverkan inte enbart genom att tillföra nya personer/roller, utan också mellan/inom befintlig organisation. De förvaltningar som direkt berörs är de kommunala skolorna. I första hand elever i 2:a klass (8-9 år) som organisationen främst riktar sig mot. Eleverna får en meningsfull fritidsverksamhet två gånger i veckan med mycket rörelse och glädje. Detta leder till förbättrade skolresultat då det nu finns flertalet studier som visar på direkta korrelationer mellan en hälsosam och meningsfull fritidsverksamhet och förbättrade skolresultat. Som tidigare nämnt ser vi gärna även att familjemedlemmar från 4 år också aktivt skall delta. På detta sätt når vi ut till fler personen i området och framförallt så kommer man som hela familjer se värdet av rörelse och god kosthållning. En ytterligare effekt vi ser av detta är starkare familjeband.
6 Sida 6 (11) Socialtjänsten i Spånga/ Tensta kommer också beröras utifrån att frisk generation har som målsättning att främja den fysiska men också den psykiska hälsan genom förbättrade levnadsvanor. Förväntan är minskade kostnader för socialtjänsten, pengar som tidigare gott till psykisk ohälsa förhoppningsvis istället kan läggas på andra områden i stadsdelen. Effekter för individen och samhället Beskriv vilka effekter satsningen kommer att resultera i för den enskilde och för samhället i stort. T. ex förbättrad hälsa, förbättrade skolresultat, ökade möjligheter till egen försörjning m.m. * Långsiktighet Redogör för långsiktighet beskriv hur insatsen implementeras i ordinarie verksamhet och/eller hur uppskalning görs. Utifrån genomförd utvärdering se rubrik Uppföljning och utvärdering av effekter. Om effekterna är positiva kommer projektet att implementeras i ordinarie verksamhet genom beslut i verksamhetsplan * Samordning med hållbarhetskommissionen Beskriv hur insatsen knyter an till det arbete som bedrivs av kommissionen för social hållbarhet. Genom forskningsbaserad insats är målet att psykisk och fysisk ohälsa minskar och därmed de sociala klyftorna i samhället. Detta knyter an till kommunionens arbete om ett Stockholm för alla. * Uppföljning och utvärdering av effekter Redogör för hur det är möjligt att följa upp och utvärdera insatsens effekter vad gäller ekonomiska som mänskliga värden. Beskriv hur insatsen kan utvärderas utifrån problembild, insats och resultat enligt behovsanalysen. Tidiga insatser är den mest kraftfulla investeringen ett samhälle kan göra. Vinsterna överstiger den ursprungliga insatsen flera gånger om. Tillsammans med Karolinska Institutet och professor Mai-Lis Hellenius genomför vi en utvärdering i tre steg av En frisk generations verksamhet. Målsättningen med utvärderingen är: Att
7 Sida 7 (11) öka kunskapen om barn- och föräldrars attityder till En frisk generation verksamhet och attityder till en aktiv livsstil. 1. Tillsammans med IPSOS och Karolinska Institutet genomfördes under hösten 2015 en kvalitativ undersökning med fokusgrupper där deltagandeföräldrar deltog, djupintervjuer av politiker och rektorer. Syftet var att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar deltagande, följsamhet och uthållighet vad gäller livsstilsförändring. Undersökningen visade på genomgående positiva attityder till programmet. Totalt intervjuades 31 personer, varav 26 föräldrar och 5 intressenter (politiker och rektorer). Så här sa föräldrar om En frisk generation; Det här är ett fantastiskt projekt, att få prova på så många sporter på kort tid är jättebra! Sånt som vi aldrig hade tänkt på eller valt själva om man skulle bekosta det på egen hand. Själv blev jag jättetaggad av boxningen och barnen har provat saker som de kanske inte hade vågat eller varit negativa till annars. Kvinnlig deltagare. Vi har fått in det här med att det är bra att röra på sig och min dotters självförtroende har växt. Det är så skönt att allt inte behöver vara en tävling, utan att vi gör detta för att det är kul att umgås på ett aktivt sätt. Och inte minst har vi också träffat nya vänner. Manlig deltagare. Underbart att det är på en lagom nivå utan krav på att man ska vara bäst, och att alla får vara med på lika villkor. Skönt också för mig som vuxen att tillbringa en eftermiddag med familjen utan att behöva tänka på städning, matlagning och disk. Kvinnlig deltagare. För vår son har det varit till stor hjälp att våga, våga ta plats i gruppen och våga testa på olika saker. Det är sällan vuxna och barn gör saker tillsammans på det här sättet och att umgås över familjegränserna är nyttigt. Manlig deltagare. Sen vi började med En frisk generation lever vi ett nytt liv. Det är bara fördelar med frisk luft, sport, hälsa, energi och så är det spännande att testa nya saker. Det betyder jättemycket och är jättenyttigt för oss. Kvinnlig deltagare. Så här säger rektorer och politiker om En frisk generation;
8 Sida 8 (11) En frisk generation vill skapa en helhet kring kost och rörelse för barn och familjer. Tanken på att förändra livsvillkoren och integrationstanken är något som ligger i tiden, och som är värdefullt för de man når. Politiker. Det är ett problem i hela samhället att vi rör på oss för lite och äter fel. Det vill En frisk generation göra något åt, och de gör det på ett sätt som bygger på inspiration istället för pekpinnar eller skuld. Rektor. Ledarna sprudlar av positiv energi. De är driftiga och de inspirerar både barn och föräldrar. De är aktiva och måna om alla, till och med om min personal. Rektor En frisk generation står för en positiv människosyn där man inte skuldbelägger, utan istället hjälper till och stöttar och uppmuntrar till en hälsosam livsstil. Det skapar också en social samvaro och nätverk mellan familjer som är väldigt viktigt, och det gör att vissa elever vågar komma ut ur sitt skal och ta för sig mer socialt. Politiker. 2. Steg 2 i den vetenskapliga utvärderingen är att Karolinska Institutet under hösten 2016 kommer att undersöka och utvärdera vilka effekter En frisk generation aktivitetsprogram har på individer som deltar i interventionen. Målsättningen är att i en kontrollerad design bland barnfamiljer studera effekter av ett fysiskt aktivitetsprogram på fysisk aktivitet, kondition, vikt och kroppssammanfattning, blodtryck, kardiovaskulära riskmarkörer samt välbefinnande, livskvalitet och känsla av sammanhang. Under hösten 2016 genomföra hälsoundersökningar på ca individer, barn och deras vårdnadshavare. Hälften av individerna kommer efter testet att ingå i En frisk generations interventionsprogram och den andra gruppen blir en kontrollgrupp. Exakt samma hälsoundersökning planerar man att genomföras under våren I hälsoundersökningen får samtliga deltagare besvara enkäter om upplevd hälsa, mätning av vikt- och längd, mätning av kroppssammansättning, blodtryck, konditionstest, klivtest, midjeomfång, buk höjd, blodprover och alla bär en accelerometer under en veckas tid som mäter fysisk aktivitetsnivå. 3. Steg 3 i den vetenskapliga utvärderingen blir en ekonomisk utvärdering av interventionsmetoden En frisk generation och att sätta interventionens kostnader, minus potentiella besparingar, i relation till de hälsoresultat som uppnås så att olika beslutsfattare
9 Sida 9 (11) inom kommun kan bedöma om metoden utgör en rimlig investering jämfört med andra insatser som samhället kan genomföras. Kostnaderna för implementering av metoden kommer att estimeras under arbetets gång. Detsamma gäller livskvalitet hos deltagarna. Analyserna kommer att genomföras utifrån ett samhällsperspektiv där alla kostnader och potentiella besparingar inkluderas oavsett vilken aktör som bär dessa kostnader i praktiken, men resultaten kommer också att presenteras nedbrutet för att se effekterna på exempelvis sjukvården och eller försäkringskassan. * Forskningsförankring Redogör för referenser till forskning på området som stödjer insatsen och/eller dess huvudsakliga komponenter. Om möjligt, redogör för forskning som visar positiva effekter av insatsen utifrån Tidigare forskning tyder på att precis den interventionsmetoden och det implementeringsarbete vi använder oss av skulle vara effektivt. Vår övertygelse är att En frisk generations arbetssätt främjar en god hälsa, fysiskt och psykiskt välmående, samt ökar livskvaliteteten hos de deltagande barnfamiljerna. Detta skapar även en ökad integration i samhället där behovet är som störst. I slutrapporten Closing the Gap in a Generation ger WHO:s oberoende kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer, den så kallade Marmotkommissionen, tre rekommendationer för minskad ojämlikhet i hälsa: Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv. Angrip den ojämna fördelningen av makt, pengar och resurser. Mät och förstå problemet och bedöm effekten av åtgärderna. En frisk generations metod och att vetenskapligt utvärdera denna går således helt i linje med WHO s rekommendationer. Tabellen nedan visar på samhällskostnadens direkta och indirekta kostnader för den psykiska ohälsan i Sverige. År Direkt kostnad Indirekt kostnad Total summa mdkr 95 mdkr 142 mdkr mdkr 231 mdkr 345 mdkr Beräkningen gjord av Economic Forum och Harvard School of
10 Sida 10 (11) Public Health visar att psykisk ohälsa i Sverige hade en total samhällsekonomisk kostnad på omkring 142 miljarder kronor år 2010, varav merparten via indirekta kostnader som uppstod genom lägre arbetskapacitet. Baserat på världsbankens uträkning har det därmed beräknats att den samhällsekonomiska kostnaden fram till 2030 kan estimeras uppgå till omkring 345 miljarder kronor med den utveckling som nu råder. Även då förväntas den indirekta effekten vara ungefär dubbelt så omfattande som den direkta kostnaden för vård av personer med psykisk ohälsa. problembild, insats och resultat kopplat till behovsanalysen. Ekonomiska effekter för staden Beskriv vilka ekonomiska effekter satsningen ska resultera i för kommunen. T. ex minskning av försörjningsstöd, minskat behov av placeringar för barn och unga, minskat behov av stödresurser i skolan. * Effektivisering Beskriv hur insatsen syftar till att flytta ekonomiska medel från kostsamma insatser när problem uppstått till kostnadseffektiva förebyggande åtgärder. Redogör för hur insatsen a) genererar ett bättre resultat (ekonomiskt som mänskligt) samt b) hur och var dessa mänskliga och ekonomiska besparingar kommer att ske inom kommunen. Ange en ungefärlig tidsram när dessa besparingar ska börja falla ut i relation till insatsen. Den samlade svenska ohälsan kostar enligt Malmökomissionen ungefär 823 miljarder kronor per år eller runt kronor per invånare för sjukvård m.m. Folkhälsomyndighetens övergripande mål för folkhälsan är att skapa ett samhälle med förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Att investera tidigt i barns liv är den mest kraftfulla investeringen en kommun kan göra. Den typen av insatser ger vinster som mångfaldigt överstiger den ursprungliga insatsen. Insatser tidigt i barns liv, som främjar deras kognitiva förmåga, kan med tiden förklara socioekonomisk framgång och positiv utveckling senare i livet. Vinster med minskade skillnader i hälsa är bland annat: höjd livskvalitet, ökad jämlikhet, ökad tillit, ökad framtidstro, minskat utanförskap och samhällsekonomiska lönsamt m.m. Effekter för andra parter Försäkringskassan, skola, förskola, sjukvården, näringslivet och
11 Sida 11 (11) civilsamhället har alla möjligheter att påverkas av En frisk generations förebyggande insatser för att minska uppkomsten av ohälsa och ojämlik hälsa. Forskningslitteraturen visar att alla tjänar på minskade skillnader i ett samhälle. Det beror främst på att om mindre del av samhällets resurser går till att bekämpa effekterna av skillnaderna, då kan pengarna användas till annat så som att investera i skola, vård och omsorg. Sådana investeringar drar alla nytta av. Ett samhälle utan stora sociala slitningar ett samhälle med större sammanhållning och tryggheten tar alla del av. Att arbeta med social hållbarhet och att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa bör ses som ett sätt att hushålla med samhällets resurser.
Idéskiss insatser sociala investeringsfonden
Stadsledningskontoret Bilaga 14 Avdelningen för välfärdsutveckling Sida 1 (8) 2016-11-23 Idéskiss insatser sociala investeringsfonden Praktisk information Idéskissen är första steget i ansökningsprocessen
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelnings Kultur, fritid och demokrati. Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr /
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelnings Kultur, fritid och demokrati Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.2.5.-330/201 2018-04-23 Handläggare Lena Eidebo Telefon: 08-508 14776 Till Enskede-Årsta-Vantör
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer
Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond
Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-08 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Riktlinjer för Stockholms
Idéer och exempel över sociala investeringar
Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet
Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1
Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från
Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
IDAG är kunskapen om hälsa stor. Det finns närmare TRE MILJONER forskningsstudier kring hälsa och livstil. Ändå ÖKAR OHÄLSAN!
IDAG är kunskapen om hälsa stor. Det finns närmare TRE MILJONER forskningsstudier kring hälsa och livstil. Ändå ÖKAR OHÄLSAN! Vad gör vi? 24% AV BARNEN ÄR ÖVERVIKTIGA Unga vuxna rör sig mindre än 85-åringar
Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-13 Handläggare Helena Nilsson Telefon: 08-508 33 457 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04 Riktlinjer för
Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel
Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel Emma Mårtensson, folkhälsa och hållbarhet Definition av social investering En social investering är en avgränsad insats som i förhållande till ordinarie
Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond
Stadsledningskontoret Välfärdsutvecklingsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2015-10-01 Handläggare Johanna Barane Telefon: 08-508 29 473 Till Kommunstyrelsen Riktlinjer för Stockholms stads sociala
Hälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Folkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Remissvar på remissen om riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad
Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-01-26 Handläggare Mats Sylwan Telefon: 08 508 31 928 Till Kulturnämnden Remissvar på remissen om riktlinjer för social investeringsfond
Ansökan om medel till projekt med inriktning på förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby-Kista
Rinkeby-Kista SDF Socialtjänst Vuxna Projektansökan Sida 1 (5) 2017-11-30 inriktning på förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby-Kista Ansökan avser I stadens budget för 2018 har förebyggande insatser
Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga
Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun
VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 6.34 Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.34 Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24, 54. Riktlinjer
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-05-23 89 KS 155/18 Uppdragsbeskrivning - Arbetsmodell för sociala investeringar Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Anvisningar för Sociala investeringar
[Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...
Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka
Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar
Verksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet
Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns
Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan
Datum 2018-05-23 Ärendenr 2017-000278.77 Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning...
Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-12-22 Handläggare Peter Kreitz Telefon: 08-508 22 020 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg
Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 5 Lokal
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l
Beslutad av: regionutvecklingsnämnden, 2019-05-23 Diarienummer: RUN 2019-00210 Riktlinje Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen/Koncernkontoret Innehållsansvar:
Social hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?
Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Fördelning av medel för demokrati- och utvecklingsarbete 2015
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-05-27 Handläggare Monica Slama Telefon: 08-508 23 092 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Sociala investeringar och hållbar ledning och styrning
Sociala investeringar och hållbar ledning och styrning 14 november 2016 Tomas Bokström w w w. u p p d r a g p s y k i s k h ä l s a. s e 1. Koppling strategisk operativ nivå Hur får vi planer, aktiviteter
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell
1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
INTEGRATIONS- OCH FOLKHÄLSOBIDRAG
INTEGRATIONS- OCH FOLKHÄLSOBIDRAG RIKTLINJER KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 2017-06-20 DOKUMENTETS GILTIGHETSTID: 31 DECEMBER 2018 ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 170614 190 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Plan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Förslag på att införa sociala investeringsfonder
2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens
Politiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL (CM4) FÖR TRYGGHETSSKAPANDE ÅTGÄRDER 2018
ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL (CM4) FÖR TRYGGHETSSKAPANDE ÅTGÄRDER 2018 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa insatsens utformning genom att redogöra för följande punkter. Namn på insats: Trafiksäkerhet
Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt. Kultur och Fritid Involverade förvaltningar för projektet samt kontaktpersoner:
Digital kopia skicka till folkhälsostrateg den xxxx-xx-xx Behandlad i välfärdsgruppen den xxxx-xx-xx Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt Vid frågor kontakta folkhälsostrateg, telefon 0413-626
Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige
Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell
världens friskaste barn
världens friskaste barn En frisk generation vill att Sverige ska ha världens friskaste barn. INSAMLINGSSTIFTELSEN EN FRISK GENERATION Insamlingsstiftelsen En frisk generation startade 2011. Syftet är att
Verksamhetsplan Lokal nämnd i Hylte
Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Hylte Innehållsförteckning Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 6 Lokal och regional samverkan 6 Utvecklingsarbete
Hälsosamt åldrande hela livet
Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen
Norrmalms stadsdelsförvaltning Anteckningar Sida 0 (6) 2017-11-21 Norrmalms stadsdelsförvaltning Sankt Eriksgatan 117, 113 43 Stockholm Box 450 75 104 30 Stockholm Telefon 076-12 09 290 Växel 08-508 09
Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Vad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Medel för särskilda folkhälsosatsningar
LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar
Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...
INNEHÅLL Inledning... 2 Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål... 2 På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... 2 Ett hållbart Varberg... 2 Socialnämndens mål- och inriktning...
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
Aktivitet Relation - Identitet
Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad
Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och
Malmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa
Folkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Hur räknar man på värdet av hållbarhet? Lena Hök, hållbarhetschef Skandia och verksamhetschef stiftelsen Idéer för livet
Hur räknar man på värdet av hållbarhet? Lena Hök, hållbarhetschef Skandia och verksamhetschef stiftelsen Idéer för livet Förväntan på att flera aktörer ska lösa samhällets utmaningar - Offentlig sektor,
Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
Ett socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Styrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga
Styrning och ledning för sociala investeringar Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga Psynk psykisk hälsa barn och unga Del av överenskommelse mellan Socialdepartementet
ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen
WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag
Deklaration om folkhälsa i Östergötland
Deklaration om folkhälsa i Östergötland Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland boende, närmiljö / fritid, kultur, föreningsliv / skola, utbildning / arbete, försörjning
Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012
Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad
Kunskapsöversikt gällande insatser för livsstilskriminella och avhoppare.
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR DNR 3.2-144/2013 SID 1 (5) 2013-04-16 Handläggare: Åsa Levander Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden Kunskapsöversikt gällande