3.2 Konsekvenser på landskapet

Transkript

1 3.2 Konsekvenser på landskapet Även om projektet påverkar ett relativt stort område är projektets synlighet från omgivningen begränsad. Gruvområdet kan knappt ses från de nära omgivningarna och längre bort kan det ses endast från det omkringliggande områdets högre punkter, till exempel från Ylläsfjällets västra sluttning. Därmed kan projektets konsekvenser på landskapet anses vara måttliga. Förändringarna i landskapet sker främst i byggskedet då landområdena förbereds för gruvarbetet och gruvinfrastrukturen byggs. Dessa landskapsmässiga förändringar förekommer även under driftfasen. I stängningen av gruvan bearbetas projektområdets landskap och återförs i ett tillstånd nära naturligt tillstånd. Konsekvenserna är mest betydande i projektalternativ 1A där anrikningssandsbassängen ligger i Hannukainens område i Muonio. I alternativen 1B samt 4 ligger anrikningssandsbassängen inom det existerande anrikningssandsområdet i Rautuvaara. Detta innebär att landskapskonsekvenserna förblir mindre i alternativen 1B och 4 jämfört med det nuvarande tillståndet. Landskapskonsekvenserna i 1C är mindre än i alternativen 1A, 1B och 4, eftersom anrikningssandsbassängen i Juvakaisenmaa ligger långt borta från bosättning. Området kan inte ses från Ylläsfjällets sluttningar eller från det omkringliggande områdets övriga höga punkter. Konsekvenser på landskapet (ALT1A-C och ALT4) Känslighet Konsekvensobjekt Låg Medelstor Hög 1. Lokala invånare, byn Hannukainen 2. Turism nära projektområdet, snöskoterleder 3. Turism nära projektområdet, övriga rekreationsleder 4. Ylläs turistcentrum 5. Ylläs turistcentrum, vinteridrottare 6. Pallas-Ylläs nationalpark Liten Medel-stor 2, Storlek Stor 71

2 3.2.1 Konsekvensorsakare Projektbyggandet ändrar landskapets form, färg och struktur. I byggskedet gallras träd och ytmark i omfattande områden. Infrastruktur, så som anrikningsverket samt industriområdet i området Hannukainen (alternativen 1A 1C) eller Rautuvaaras industriområde (alternativet 4), dammar och vägar byggs i området. Dessa åtgärder orsakar direkta och syliga konsekvenser på landskapet. Faktorer som påverkar landskapet och hur det upplevs är även områdets belysning och dammet som verksamheten orsakar. Under driftfasen smälter en del förändringar i landskapet in med den omkringliggande naturen tack vare vegetationen. Hur som helst förblir gruvinfrastrukturen sylig och gråbergsområdena och anrikningssandsbassängen ökar sakta i höjd och storlek och blir därmed synligare i landskapet. Dessutom uppstår konsekvenser på landskapet genom dammutsläpp, värmeanläggningarnas rök och områdets belysning. I stängningsfasen bearbetas projektområdets landskap, det eftervårdas och vegetation planteras. Största delen av byggnaderna och trafiknätet rivs och avlägsnas. Gråbergsområdena blir kvar och dagbrotten låter man vattenfyllas Området täcks med växtunderlag och vegeteras. Efter stängning motsvarar områdets ytformer områdets allmänna ytformer. Enligt nuvarande lagstiftning kommer även gråbergsområdena och anrikningssandsbassängen som finns kvar efter Rautaruukkis tidigare gruvverksamhet att bearbetas så de smälter in i landskapet. En återgång till läget innan verksamheten kommer inte att uppnås. Avsikten är dock att garantera att området efter stängning är lämpligt för markanvändningsform. I tabell 3-8 presenteras ett sammandrag över projektets konsekvenser på landskapet och deras följder i bygg-, drift- och stängningsskedet (innehåller endast de viktigaste punkterna). Tabell 3 8. Konsekvenser på landskapet i gruvprojektets olika skeden. Byggfasen Verksamhet Konsekvens Följd Avlägsnande av vegetation och ytjord Byggande av gruvinfrastrukturen, särskilt gråbergsområden, bassäng för anrikningssand, Hannukainens centrala industriområde (i alternativen 1A 1C, mindre inverkan i alternativ 4), filtreringsanläggningen och lastningsstationen för järnvägen ( i alternativen 1A-1C) Byggande av infrastruktur och byggnader Konsekvenser på när- och fjärrlandskapet industriområdet och anrikningsverket i Rautuvaara (alternativ 4) Byggande av broar över Äkäsjoki och Valkeajoki samt byggandet av en transportkorridor Belysning Driftfasen Verksamhet Konsekvens Följd Gruvverksamhet Existerande gruvinfrastruktur, särskilt Hannukainens centrala industriområde (i alternativen 1A 1C, mindre inverkan i alternativ 4), filtreringsanläggningen samt järnvägens lastningsstation i Rautuvaara (alternativen 1A-1C), Rautuvaara industriområde och anrikningsverk (alternativ 4). Gråstensdepåerna och anrikningsbassängerna ökar i storlek Broar över Äkäsjoki och Valkeajoki Transportkorridor Damm och rökgaser Belysning Konsekvenser på när- och fjärrlandskapet Stängningsfasen Verksamhet Konsekvens Följd Verksamheten avslutas Strukturer och byggnader rivs Dagbrotten fylls med vatten Ytskikt transporteras till området Vegetering Belysning En positiv inverkan på landskapet jämfört med driftfasen, området återgår till nära naturligt tillstånd 72

3 3.2.2 Konsekvensområde I bedömningen av landskapskonsekvenserna har man fokuserat på människans synvinkel och bedömningen sträcker sig till alla områden där konsekvenserna är synliga och kan upplevas Landskapskonsekvensernas konsekvensområde täcker en cirka 15 kilometer stor zon omkring projektområdet. Vid klart väder kan projektområdet ses från de höga, öppna fjällen i Ounasselkä och på ett avstånd på cirka femton kilometer. De planerade verksamheternas synlighet och människans förmåga att urskilja projektområdets särdrag mot den naturliga bakgrunden minskar märkbart ju längre avståndet är. Synligheten beror på det rådande väderförhållandet, snötäcket och skogen. På nära avstånd kan vegetationen och ytans former täcka synligheten till och med på ett avstånd på hundra meter från projektområdet. Inhägnandet av Hannukainens projektområde hindrar utomstående från att ta sig in på ett stort område. Därmed innehåller bedömningen inte de visuella konsekvenserna innanför det inhägnade området. Konsekvensobjekt finns inte innanför dagbrottens skyddszon Konsekvensens storleksklass Konsekvensens storlek har bedömts enligt följande kriterier: Den visuella förändringens varaktighet, är förändringen bestående eller temporär De täckande faktorerna, så som skogens, höjderna och andra faktorers, möjliga existens Den visuella förändringens karaktär jämfört med det nuvarande landskapets eller utsiktens karaktär, förändringen passar in med det nuvarande landskapets karaktär/ passar inte in med det nuvarande landskapets karaktär Synlighet delvis eller heltäckande Kriterierna för storleksklasserna som använts för konsekvenserna i denna utvärdering presenteras i tabell 3-9. Även andra synpunkter och expertuppgifter har utnyttjats när kriterierna för storleksklasserna har gjorts upp Använda bedömningsmetoder och material Bedömningen har gjorts av experter som har utnyttjat så många kvantitativa metoder som möjligt. Bedömningsmetoderna består av kartgranskningar, utsiktsområdesanalyser, skisser, bildmontagen och terrängbesök. Bedömningen har kompletterats med en virtuell modell över området som byggts i terrängmodellen. De källor som utnyttjats är: Kartor (grundkartor och flygbilder) samt uppgifter om närmsta byggnader, bosättning, affärsverksamheter osv. Fotografier från projektområdet Corine 2000 markanvändningsmaterial Oiva-databasen Planer för markanvändning och landskapsutredningar tillhörande dem, så som landskapsplanernas och generalplanernas landskapsutredningar och övriga landskapsutredningar som utförts i området Hannukainens projektplaner En terrängmodell som bildats av terrängdatabasens höjdmaterial Tabell 3 9. Kriterierna för konsekvensernas storleksklasser som används i bedömningen. Liten Medelstor Stor Temporär och periodvis förändring i utsikten eller en förändring som täcks Små förändringar i landskapets karaktär (eller medelstora karaktärsenliga konsekvenser på landskapet) Ingen synförbindelse finns. Temporär och periodvis förändring i utsikten Förändringen i utsikten är delvis och strider mot landskapets karaktär (eller förändringen i utsikten är stor men i enlighet med landskapets karaktär) Delvis synförbindelse. En bestående förändring i stor skala som strider mot det nuvarande landskapets karaktär. Klar synförbindelse. 73

4 3.2.5 Konsekvensobjektets känslighet Då konsekvensobjektets känslighet har definierats har följande kriterier utnyttjats: hur värdefullt landskapsobjektet är på lokal, regional eller nationell nivå; Avståndet till konsekvensobjektet, ett längre avstånd minskar på landskapskonsekvensen; Det existerande landskapets karaktär eller landskapets visuella egenskaper och deras värde för konsekvensobjektet. I tabell 3-10 presenteras de kriterier som använts när landskapskonsekvensens känslighet utvärderas. Även andra synpunkter och expertuppgifter har utnyttjats när kriterierna för känslighetsnivån definierats. Lokala invånare och bostadshus Bostadsbyggnader som ligger cirka en kilometer och längre bort från projektområdet, främst invid vägar och vattendrag. De lokala invånarna använder Hannukainen-området med närmiljö under sin fritid samt tidvis för insamling av naturprodukter. Renar betar även i området. Med tanke på landskapsvärdena anses dock området inte vara av stor betydande lokal vikt. Därmed kan konsekvensobjektets känslighet definieras som medelstor. Turism nära projektområdet Skidspåren, ridnings- och övriga leder för naturturism ligger på ett par hundra meters avstånd från Hannukainen, utanför det inhägnade området och skyddszonen. Användarna av dessa rutter har en känslighet för ändringar i landskapet som har definierats som hög. Tabell Landskapskonsekvensernas känslighetskriterier. Låg Medelstor Hög Landskapet har bedömts vara lokalt värdefullt landskap eller en bedömning saknas. Landskapsobjektet ligger över 15 km från projektområdet. Landskapsobjektet har värde för vintersportsturismen. Landskapet har bedömts vara regionalt värdefullt landskap. Landskapsobjektet ligger 5 15 km från projektområdet. Landskapsobjektet har värde för de lokala invånarna. Landskapet har bedömts vara nationellt värdefullt landskap. Landskapsobjektet ligger inom 0 5 km från projektområdet. Landskapsobjektet har värde för naturturismen Landskapskonsekvensernas betydelse i gruvans bygg- och driftfaser Konsekvensobjektets känslighet Landskapsförändringens konsekvensobjekt är de lokala invånarna, turisterna och det lokala näringslivet. Konsekvensobjekt är följande: Bostadsbyggnader som ligger cirka en kilometer och längre bort från projektområdet, främst invid vägar och vattendrag. De lokala invånarna använder Hannukainenområdet och dess närmiljö även under sin fritid och tidvis för att utfodra renarna. Terrängskidåknings-, snöskoter- och övriga turismleder ligger ett par hundra meter från Hannukainen-området, utanför det inhägnade området. Ylläs turismcenter, som ligger cirka 8 10 km från projektområdet. Pallas-Ylläs-nationalpark ligger cirka 10 kilometer och ännu längre nordost om projektområdet. De högre fjällen från vilka projektområdet kan ses ligger cirka 15 km och ännu längre borta. I kapitel ovan har man identifierat faktorer som påverkar konsekvensobjektens känslighet. Baserat på dessa kriterier har de olika konsekvensobjektsgruppernas känslighet definierats enligt följande: Snöskoterrutterna ligger några hundra meter från Hannukainens inhägnade området. Eftersom att åka snöskoter inte anses vara särskilt känsligt för ändringar i landskapet bedöms detta konsekvensobjekt ha en låg känslighet. Ylläs turistcentrum Ylläs turistcentrum med sina pister, hotell och andra turismtjänster och infrastruktur ligger cirka 8 10 km från Hannukainen-området. Ylläs turistcentrums känslighet för landskapskonsekvenser kan i helhet bedömas vara medelstor. Utförsåkningen och de utomhusaktiviteter som hör där till anses inte vara särskilt känsliga för ändringar i landskapet. Därmed bör känsligheten hos de människor som utför vintersportaktiviteter vid Ylläs vara låg. Värdefulla landskap Inga områden inom projektområdets konsekvensområde har utsetts vara värdefulla på lokal eller regional nivå. Pallas-Ylläs nationalpark som ligger över 15 kilometer från Hannukainenområdet har dock utsett still ett viktigt naturobjekt på nationell nivå och området har även stort landskapsmässigt värde. 74

5 Nationalparkens naturrutter är avsedda för att erbjuda upplevelser i naturen och ödemarken. Eftersom avståndet till projektområdet ändå är långt kan detta konsekvensobjekts känslighet bedömas vara låg Konsekvensens storlek Definieringen av landskapskonsekvensens storlek baserar sig på en utsiktsanalys (Bilderna 3-4, 3-6, 3-7 och 3-8) samt på skisser och bildmontagen (Bilderna 3-7, 3-8 och 3-9). Faktorerna som inverkar på konsekvensens storlek har definierats i kapitel Konsekvensens storlek för olika konsekvensobjektsgrupper ha definierats enligt följande: Lokala invånare och lokal turism Projektområdet kan nästan inte alls ses från närmiljön på grund av ytformerna och den omkringliggande skogens täckande inverkan. Bostadsbyggnaderna i närområdet eller regionalväg 940 har utöver vinterbelysningen ingen synkontakt med projektområdet (Bild 3-6). Projektets tunga och övriga trafik syns på vägarna nära projektområdet. Projektområdet kan delvis ses från några enstaka höga punkter väster, norr, öster eller sydväst om Hannukainens område samt särskilt från toppen av fjället Kuertunturi (Bild 3-6). En temporär synbarhet from öster och norr om Hannukainen-området kan uppstå på vissa turismleder, till exempel från leder för snöskoter eller ridning. Konsekvensens storlek för de lokala invånarna och den lokala turismen kan bedömas vara liten. Ylläs Fjällkedjan Ounasselkä har fjäll med trädlösa toppar, vilket gör att projektområdet kan synas från dessa. I praktiken är det endast sluttningarna på Ylläsfjället som är i aktiv användning och som enkelt kan nås bland alla Ounasselkäs sluttningar. Sex av de 63 pisterna på Ylläsfjället har en direkt eller delvis insyn i projektområdet, pisterna i fråga är pisterna på fjällets västra sida. Direkt insyn finns även från toppen på Ylläsfjället (Bilderna 3 4, 3-6, 3-7 och 3-8). De övriga pisterna har varken direkt eller indirekt insyn till området Hannukainen. Utsikten mot projektområdet från pisterna täcker en stor del av horisonten. Gruvans belysning under vintern, de tillfälliga dammutsläppen som föds vid sprängningarna och värmeanläggningarnas rökutsläpp och även byggnaderna i Hannukainens centrala industriområde (i alternativen 1A-1C) samt Rautuvaara industriområde (särskilt i alternativ 4) kommer att synas. Projektområdet kan inte ses från de hotell och inkvarteringsställen som finns i Ylläs. Det stug- och hotellområde som nyligen planerats för västra sidan av Ylläsfjället kan delvis ha en utsikt mot projektområdet. Från en del ställen längs Ylläs utsiktsväg kan projektområdet ses genom de omgivande träden och skogarna, särskilt från rastplatsen på västra sidan av Ylläsfjället samt på en kort sträcka av vägen på Tunturinhäntä (Bild 3-9). På basis av dessa faktorer kan landskapskonsekvensen för de som utnyttjar Ylläs turistcentrum bedömas vara medelstor. Pallas-Ylläsfjällets nationalpark Pallas-Ylläsfjällets nationalpark ligger nordöst om Ylläsfjället. Från turismleden Pallas-Ylläsfjället kan Hannukainens projektområde inte ses på grund av trädbeståndet, avståndet och terrängens ytformer. Projektområdet kan ses under gynnsamma väderförhållanden från en del fjäll som inte ligger längs de markerade lederna, även om avståndet till Hannukainen är Bild 3 4. Med rött har markerats Ylläsfjällets pister 40-46, som har utsikt mot projektområdet. 75

6 över 15 kilometer (bild 3-6). Både Ylläs turistcentrum och byn Äkäslompolo ligger mellan nationalparkens fjäll och projektområdet och förminskar därmed insynen mot projektområdet och dess nattbelysning. Den förändring i landskapet som byggandet i Hannukainens område orsakar strider delvis mot landskapets karaktär, men den förändring som orsakas skiljer sig inte så mycket från den nuvarande utsikten mot byn Äkäslompolo eller Ylläs turistcentrum. Förändringen i landskapet omfattar endast en liten del av horisonten. Konsekvensens storlek för de som besöker nationalparken kan därmed anses vara obetydlig. Bild 3 5. Hannukainens och Rautuvaaras gamla gruvbyggnaders synlighet i landskapet. Synlighetsanalys trädbeståndet har beaktats. 76

7 Bild 3 6. Synligheten för infrastrukturen i Hannukainen-Rautuvaara områdets projekt från landskapet (Alternativ 1A). Synlighetsanalys trädbeståndet har beaktats. 77

8 78 Bild 3 7. Illustrationer över utsikten från toppen av Ylläsfjället mot projektområdet innan det byggs (den övre bilden) och 15 år efter att gruvverksamheten inletts (nedre bilden). Bilderna baserar sig på alternativ 1A.

9 Bild 3 8 Illustration över utsikten från Ylläsfjällets topp mot projektområdet vintertid 15 år efter att gruvdriften inletts (övre bilden) samt ett bildmontage (nedre bilden). Bilderna baserar sig på alternativ 1A. 79

10 80 Bild 3 9. Illustrationer över utsikten från Ylläsfjällets landskapsväg mot projektområdet 15 år efter att gruvverksamheten inletts sommartid (den övre bilden) och vindertid (nedre bilden). Bilderna baserar sig på alternativ 1A.

11 Konsekvensens betydelse Landskapskonsekvenserna anses till stor del vara lika stora i alla projektalternativ, men det förekommer skillnader. Nedan bedöms först projektets helhetskonsekvenser och efter det jämförs de olika alternativen med varandra. De största konsekvenserna på landskapet orsakas under byggfasen. Alla landskapsförändringar som projektets alla alternativ orsakar sträcker sig över ett omfattande område även om projektets synlighet i landskapet är relativt begränsad. Landskapsförändringarna kan tack vare träden och ytformationernas täckning knappast ses i närmiljön, och längre bort i terrängen är synligheten begränsad till de högsta punkterna i terrängen. Baserat på de ovan nämnda konsekvensobjektens känsligheter och på konsekvensernas storlek kan byggandet av projektet och dess drift anses ha en måttlig helhetsinverkan på landskapet. Även om förändringarna i landskapet är långvariga utsätts känsliga konsekvensobjekt, så som turisterna på ridrutterna eller invånarna i skogarna, endast temporärt eller inte alls för landskapskonsekvenserna. Närområdets bostadsbyggnader eller fastigheter får på basen av modellerna ingen bestående synkontakt med projektområdet. De mindre känsliga konsekvensobjekten så som Ylläs skidturister utsätts i allmänhet inte för förändringarna i landskapet, med undantag av de skidåkare som utnyttjar de sex västra pisterna bland de sammanlagt 63 olika pisterna. På grund av avståndet, ytformerna och träden har Pallas-Ylläsfjällets nationalpark i praktiken ingen utsikt mot projektområdet. Den existerande anrikningssandsbassängen i Rautuvaara och Rautuvaaraområdets historiska gruvbyggnader syns redan, och förändrar till viss del lanskapet. Under projektets driftfas ökar antalet källor för landskapskonsekvenser i och med det damm som sprängningarna orsakar och den rök som stiger upp från värmeanläggningarna. Detta förändrar dock inte märkbart den övriga helhetsinverkan projektet har på landskapet. Årstiderna förändrar märkbart de av projektet orsakade landskapskonsekvenserna och deras synlighet. På vintern är gråbergsområdena och bassängen för anrikningssand i hög grad täckta med snö som väl skiljer sig från det oftast mörkare skogslandskapet. De omfattande snötäckta gruv- och gråbergsområdena syns i vinterlandskapen som områden som skiljer sig från naturelementen. Trots det syns Rautuvaaras anrikningssandsbassäng och sedimenteringsbassänger redan idag som flacka, sjöliknande snötäckta områden, som just inte skiljer sig från bassängen för anrikningssand som planeras i alternativen 1B och 4. På sommaren urskiljs de omfattande trädlösa områdena även i fjärrlandskapet men kontrasten mellan färgen på skogslandskapet och den på gruvområdet är inte så stor som under vintern. Projektområdet syns bäst från toppen på Ylläsfjället och dess västra pister. Sommartid besöker märkbart färre människor Ylläsfjället än under vintern så landskapskonsekvensen kan vintertid upplevas vara större än under sommaren Jämförelse av projektalternativen ALT1A Landskapskonsekvenserna är störst och mest omfattande i alternativ 1A där bassängen för anrikningssand även den byggs i Hannukainens område. Detta innebär att både Hannukainens anrikningssandsbassäng och Rautuvaaras gamla anrikningssandsbassäng syns från Ylläsfjällets pister, ifall den sistnämnda inte landskapsbearbetas. ALT1B Landskapskonsekvenserna i alternativ 1B är klart mindre än i alternativ 1A eftersom bassängen för anrikningssand byggs i Rautuvaara i stället för i Hannukainen-området. Detta förminskar Hannukainenområdets landskapskonsekvenser eftersom projektets helhetsareal klart förminskar. Till alternativ 1B hör den gamla anrikningssandsbassängens utvidgning och ibruktagande på nytt. Jämfört med den nuvarande situationen förblir landskapsförändringarna i detta fall relativt små. ALT1C Alternativ 1C orsakar klart mindre landskapskonsekvenser än alternativen 1A och 1B. Detta beror på att Juvakaisenmaaområdet ligger långt från Ylläsfjället eller omgivningens övriga höga punkter. Utnyttjandet av området vid Juvakaisenmaa utvidgar det område som projektet kräver och tar i bruk ett område som inte inkluderas i något annat av alternativen. ALT4 Alternativ 4 är till sina landskapskonsekvenser av samma typ som alternativ 1B. Skillnaden mot alternativ 1B är industriområdet och anrikningsverket som byggs i Rautuvaara och som lokaliseras väster om den nuvarande anrikningssandsbassängen nära väg 940 (Ylläsvägen). Industribyggnaderna kommer inte att synas till Ylläsvägen, men från toppen av Ylläsfjället och från dess västra pister syns byggnaderna bakom anrikningssandsbassängen som placeras i Rautuvaara (Bilderna 3-10 och 3-11). Jämfört med övriga alternativ skiljer sig de synliga större byggnadsmassorna i området Rautuvaara inte avgörande från de övriga alternativen, eftersom filtreringsanläggningen och tåglastningsbyggnaden och lagren i alternativen 1A-1C placeras i samma område. 81

12 Bild Illustration över utsikten från Ylläsfjällets topp mot projektområdet 15 år efter att gruvdriften inletts. Bilden baserar sig på alternativ 4. Bild Ett vintrigt fotografi över utsikten mot projektområdet från Ylläsfjällets topp innan byggandet (övre bilden) och 15 år efter att gruvdriften inletts (nedre bilden). Bilderna baserar sig på alternativ 4. 82

13 3.2.7 Landskapskonsekvenser i stängningsskedet I stängningsskedet bearbetas projektområdets landskap så att det i så hög grad som möjligt påminner om situationen innan gruvdriften. Största delen av gruvstrukturerna och byggnaderna kommer att avlägsnas och dagbrotten kommer att vattenfyllas. De branta sluttningarna kommer att jämnas ut och gråbergshögarna bearbetas så att de påminner om de omkringliggande kullarna och fjällen. Hela området täcks med ett växtskick och hela området planteras på nytt. Området återgår till ett nästan naturligt tillstånd i och med att växterna växer. Gråbergsområdena blir nya höga punkter i ytformationerna både i när- och fjärrlandskapet (Bild 3-12). I alternativ 1A flyttas bassängen för anrikningssanden antingen tillbaka till Hannukainens brott eller så täcks den med ett ytskikt på sin plats. Om brottet fylls med anrikningssand planteras vegetation på nytt i området som återförs till ett naturligt tillstånd där det påminner om den omkringliggande miljön utan att lämna bestående konsekvenser i naturen. Om anrikningssandsbassängen täcks och återplanteras på sitt ställe finns en liten kulle kvar i landskapet som påminner om omgivningens höjder och toppar. I de övriga alternativen kommer anrikningssandsbassängen att täckas och återplanteras och därmed blir den en liten kulle som påminner om den omkringliggande terrängen. I alla projektalternativ kommer största delen av projektets negativa landskapskonsekvenser att lindras i stängningsskedet även om området inte i helhet kommer att återbördas till det läge som rådde innan gruvan. I alternativen 1B och 4 kommer landskapsbearbetningen av anrikningssandsbassängen att återföra de konsekvenser i området som orsakats av gruvverksamheten till ett tillstånd som är mer naturligt, i och med att den befintliga anrikningssandsbassängen landskapsbearbetas och återplanteras. Detta kan med tanke på landskapet anses vara en positiv konsekvens jämfört med dagsläget Åtgärder för att lindra konsekvenserna Landskapskonsekvenserna kan lindras genom att lämna kvar så många träd och så stort jordtäcke som möjligt kring de byggda områdena. Till exempel bevaras trädbeståndet innanför den planerade skyddszonen till den del de inte ligger i vägen för verksamheten. Byggandet av anrikningssandsbassängen och gråbergsområdena i etapper förminskar på landskapskonsekvenserna under projektets inledning. Den etappvisa landskapsbearbetningen av gråbergsområdet och anrikningssandsbassängen samt av de övriga områdena minskar på landskapskonsekvenserna och de visuella konsekvenserna. Särskilt i planerna för ALT4 har man förberett sig på att utföra stängningen stegvis. Valet av byggnadernas färger kan också förminska synligheten. Detta gäller främst synligheten av anrikningsverket, filtreringsanläggningen osv. Bild Illustration över projektområdet efter att stängningsåtgärderna har utförts. Bilden baserar sig på projektalternativ 1A. 83

14 3.2.9 Restkonsekvenser efter stängningsfasen Då projektet avslutas rivs och avlägsnas infrastrukturen, byggnaderna och dammarna, vilket även avlägsnar dessas visuella konsekvenser. Projektområdet bearbetas så att det i så hög grad som möjligt på minner om naturligt tillstånd. Efter att vegetationen återvänder till området skiljer sig projektområdet just inte alls från landskapet i andra avseenden än den förändrade topografin Osäkerhetsfaktorer Förändringarna som med tiden sker i landskapet samt till exempel de mångsidiga förändringar som årstidsväxlingarna orsakar gör det utmanande att utvärdera landskapskonsekvenserna. Det är även möjligt att landskapets karaktär och utsikterna snabbt förändras i och med kalhyggen i skogen. En til läggsfaktor som orsakar osäkerhet i utvärderingen är möjliga kommande förändringar i planerna för markanvändning. Den projektansvarige kan inte ha kännedom om alla förändringar i markanvändningsplanerna och i områdets lanskap i framtiden, och därför är de inte ansvariga för möjliga samverkningar mellan nämnda förändringar och Hannukainens gruvprojekt. 84 Landskapskonsekvenserna kan inte alltid mätas i helhet eller enkelt tolkas. Det är till exempel svårt att utvärdera konsekvensernas betydelser och konsekvensobjektens känslighet eftersom de visuella förändringarna som gruvverksamheten orsakar upplevs mycket subjektivt. Upplevelsen påverkas av konsekvensobjektets förhållande med området, mängden information om ämnet, intresset för ämnet samt även de personliga orsakerna att värdesätta området eller gruvverksamheten där. Stängningsåtgärderna spelar en stor roll i lindrandet av (rest) konsekvenserna. Stängningsåtgärderna har beaktats i bedömningen. Northland utvecklar ständigt stängningsplanen under tiden gruvan är i drift, och med detta strävar man efter att allt jämt förminska restkonsekvenserna.

15 3.3 Konsekvenser på jordmån och berggrund Borrningar och sprängningar, avbaning av ytjord och övriga jordlager samt byggningen av infrastruktur under projektets bygg- och driftskede orsakar konsekvenser på jordmån och berggrund. Efter en möjlig avslutning av gruvverksamheten orsakas möjliga konsekvenser på jordmånen och berggrunden av landskapsarkitekturen och av avlägsnandet av infrastrukturen. Även om den totala mängden jordmån och berggrund som schaktas från området är betydande, kan konsekvensområdet anses vara relativt litet både lokalt, regionalt och nationellt. Konsekvensobjektets grad av känslighet har klassificerats som låg eftersom bergoch jordgrunden till sina typer är allmänna och det inte finns några skyddade formationer i området. Alternativet 4 har den smärre fördelen jämfört med andra alternativ att det totala område som krävs är mindre än det i de övriga alternativen. På basis av storleksklassen och objektets känslighet utvärderas dock alla projektalternativs konsekvenser vara små. Den landskapsbearbetning som sker när gruvan stängs förminskar den eftereffekt som riktas mot ytjorden och övriga jordlager. Konsekvenser på jordmån och berggrund (ALT1A-C och 4) Känslighet Konsekvensobjekt Låg Medelstor Hög Jord- och berggrundsformationer Liten 1 Storlek Stor Medelstor 85

16 3.3.1 Konsekvensorsakare Konsekvenserna som riktas mot jordmånen och berggrunden under projektets bygg- och driftskede orsakas av borrningar och sprängningar, avbaning av ytjord och övriga jordlager samt av byggandet av infrastruktur. När gruvan stängs kan landskapsbearbetningen och avlägsnandet av infrastrukturen orsaka konsekvenser riktade mot jordmån och berggrund. I tabell 3-11 presenteras konsekvenserna och följderna av dessa under projektets bygg-, drift- och avslutningsfaser. Tabell Konsekvenser på jordmån och berggrund i gruvprojektets olika faser Konsekvensområde Jordmåns- och berggrundsområdet som konsekvensen riktar sig mot ligger främst i Hannukainen, och beroende på alternativet, även i områdena Rautuvaara och Jurvakaisenmaa. De egentliga konsekvenserna på jordmån och berggrund utanför sandupptagsområdena i Hannukainen och Rautuvaara orsakas av restaureringen av banavsnittet Kolari Rautuvaara, av transportkorridoren mellan Rautuvaara och Hannukainen samt i alternativ fyra av ledningslinjen som går från Rautuvaara till Muonio älv. I tabell 3-12 presenteras den areal de inhägnade områdena kräver i olika projektalternativ. Konsekvenserna kan jämföras på basis av områdenas arealer, även om en del av de inhägnade områdena förblir orörda. Byggfasen Verksamhet Konsekvens Följd Borr- och sprängarbeten Konsekvenser på vattenbalans, vegetation och fauna, dammförekomst Byggande av infrastruktur Avbaning av ytjord och berggrund osv. Driftfasen Verksamhet Konsekvens Följd Borr- och sprängarbeten Byggande av behövlig tilläggsinfrastruktur (bassängområden osv.) tation och fauna, dammförekomst Konsekvenser på vattenbalans, vege- Avbaning av ytjord och berggrund osv. Stängningsfasen Verksamhet Konsekvens Följd Avlägsnande av infrastruktur Import av ytjord till området och andra landskapsåtgärder Vegetering av området Återbördande av området i enlighet med omkringliggande naturmiljö Vattenbalansen blir åter naturenlig, vegetationen återkommer, dammandet minskar osv. Tabell Storleken på de inhägnade områdena som de olika projektalternativen kräver. Jämförelse av de arealer de olika projektalternativen kräver (hektar) 1A 1B 1C 4 Hannukainenområdet Anrikningssandområdet i Rautuvaara industriområde Anrikningssandområdet i Juvakaisenmaa SAMMANLAGT

17 3.3.3 Använda bedömningsmetoder och material Materialet som utvärderingen baserar sig på är kart- och forskningsmaterial från Geologiska forskningscentralen (GTK), Miljöförvaltningen och den projektansvarige. På basis av detta material har man utrett jordmånens och berggrundens kvalitet, egenskaper, geomorfologiska former och formationer samt sällsynta och skyddbara objekt. Det insamlade materialet har jämförts med placeringen av byggnader och verksamheter och det utnyttjade områdets storlek, som presenteras i den projektansvariges projektplan Konsekvensens storleksklass Konsekvensens storleksklass har definierats genom att beakta i vilken grad konsekvenser riktas mot jordmåns- och berggrundsformationerna och hur mycket massa som måste avbanas. De områden där jordmånen och berggrunden avbanas har jämförts med mängden motsvarande formationsområden på lokal, regional och nationell nivå. Kriterierna för storleksklasserna som används i utvärderingen presenteras i tabell Utöver det som presenteras i tabell 3-13 inverkar även konsekvensens duration på storleksklassen. Även andra synpunkter och expertuppgifter har utnyttjats när kriterierna för storleksklassen gjordes upp. Tabell Kriterierna för konsekvensens storleksklass som används i utvärderingen Konsekvensens betydelse I projektalternativen 1A-C och 4 är konsekvenserna på jordmån och berggrund till sin duration främst bestående. Antalsmässigt och områdesmässigt är konsekvenserna på jordmån och berggrund betydande och omfattar en stor del av Hannukainen i alla projektalternativ samt av Rautuvaara (1B och 4) eller av Jurvakaisenmaa. Även om den areal som projektet kräver varierar i de olika alternativen, påverkar variationen inte märkbart konsekvensens storleksklass. Konsekvensens storleksklass på lokal (kommunal) nivå och regional nivå (Lappland) är liten eftersom det finns rikligt med motsvarande formationer i området. I alla projektalternativ täcker området som projektets bygg- och driftfaser orsakar direkta konsekvenser cirka 1 % av Kolari kommuns areal. Liten Medelstor Stor Ringa förändringar i jordmånens eller berggrundens fysiska tillstånd på lokal nivå (0,1% av kommunens areal) Medelstora förändringar i jordmånens eller berggrundens fysiska tillstånd på lokal nivå (1-5% av kommunens areal) Stora förändringar i jordmånens eller berggrundens fysiska tillstånd på lokal nivå (5-10% av kommunens areal) Konsekvensobjektets känslighet Konsekvensobjektets känslighetsnivå definieras enligt dess geologiska status. Särskilda och/eller sällsynta formationer har getts ett högre känslighetsvärde än sådana som är vanliga i Lappland eller Finland. Lagskyddade formationer har klassificerats som extra känsliga. I tabell 3-14 presenteras de kriterier som använts när jordmånens och berggrundens känslighet utvärderas. Även andra synpunkter och expertuppgifter har utnyttjats när kriterierna för känslighetsnivån definierats. Tabell Känslighetskriterierna för jordmånen och berggrunden Låg Medelstor Hög Området har inga särskilda berggrunds- eller jordmånsformationer, berghällar eller avvikelser Området har särskilda berggrunds- eller jordmånsformationer, berghällar eller avvikelser Området har värdefulla berggrunds- eller jordmånsformationer, berghällar eller avvikelser som skyddas med t.ex. åsskyddsprogrammet. 87

18 3.3.9 Osäkerhetsfaktorer Områdets känslighetsgrad är låg eftersom området saknar skyddade, sällsynta eller värdefulla jordmåns- och berggrundsformationer, så som värdefulla berghällsområden, åsar eller andra geomorfologiska formationer. Den närmaste skyddade åsen, Pakasaivo, ligger cirka 8 kilometer nordväst om Hannukainen. Med beaktande av objektets känslighetsnivå och konsekvensens storleksklass förblir konsekvensens betydelse ringa i projektalternativen 1A-C och 4 under gruvans bygg-, drift- och stängningsfas. De konsekvenser som orsakas under bygg- och driftfasen lindras i avslutningsfasen tack vare landskapsbearbetningen och området återvänder till nära naturligt tillstånd Åtgärder för att lindra konsekvenserna Under hela processens tid från det att gruvan planeras tills det att den stängs, utför den projektansvarige särskilda åtgärder för att förminska konsekvenserna. En noga planering av gruvverksamheterna utförs med målsättning att minimera brytningen av gråsten och förminska grävandet av lös- och ytjord och att förminska konsekvenserna på jordmåns- och berggrundsformationerna. Verksamheter som inte kräver någon specifik placering i området kan med noggrann förhandsplanering placeras i områden som kräver mindre grävnings- och grundarbeten. Med noggrann planering av avslutningsfasen, som görs under början av projektet samtidigt med planeringen av driftfasen, kan området återföras till förhållanden som motsvarar dess naturliga förhållanden i den grad det är möjligt och utförbart. En landskapsplanering av gråbergsupplagen och en utjämning av dagbrottets branta sluttningar förminskar på konsekvenserna riktade mot ytjordsskiktet. Åtgärderna för avslutning och återförande planeras och preciseras under gruvans hela livstid. I alternativ 4 uppnås det allra minsta konsekvensområdet genom att utföra åtgärder för noggrann områdesplanering Restkonsekvenser efter stängningsfasen Informationen som hittills samlats in är heltäckande och har samlats in med expertis. Forskningsuppgifterna är dock i huvudsak punktmässiga, området är omfattandet och jordmånens och berggrundens nivå, fasthet och kvalitet varierar ställvis kraftigt. Utvärderingen baserar sig på de uppgifter som i nuläget finns att tillgå men som möjligtvis är inexakt. Uppgifterna preciseras vartefter att projektet framskrider och jordmåns- och berggrundsundersökningarna framskrider. Osäkerheten i utvärderingen av konsekvenserna på jordmånen och berggrunden gäller även mängden brutet och avlägsnat jordmaterial. Exakta mängder preciseras dock under den tekniska fortsättningsplaneringen då de olika verksamheternas placering och omfattning blir klara. Inga betydande förändringar som kan påverka konsekvensbedömningens slutsatser står dock att vänta. Största delen av konsekvenserna på jordmånen och berggrunden förblir bestående även om man med lindrande åtgärder, främst med noggranna avslutningsåtgärder, kan uppnå det att en stor del av området återgår till ett tillstånd som motsvarar naturligt tillstånd efter att ytjorden returnerats. 88

19 3.4 Dammkonsekvenser Dammets konsekvenser vid gruvdrift under bygg- och stängningsfasen bedöms vara små/måttliga. Under verksamhetsfasen, i värsta scenariot utan åtgärder för bekämpning av dammbildning, bedöms dammets konsekvenser vara betydande. Med åtgärder för bekämpning av dammbildning kan konsekvenserna bedömas vara måttliga. Skillnaderna i dammets inverkan mellan olika projektalternativ bedöms inte vara väsentliga, eftersom den största andelen dammbildande verksamheter finns i området Hannukainen. I alternativ 1C kan dammbildningen dock bedömas mer väsentlig. Läget för bassängen för anrikningssand gör att projektområdet, och därmed även dammets influensområde, är som mest omfattande där. Dammets konsekvenser (VE1A-C och 4) Bygg- och stängningsfasen Känslighet Konsekvensobjekt Låg Medel Hög Invånare i närområdet, lokaltrafik och naturvärden Kategori Liten 1 Stor Medel Dammets inverkan (VE1A-C och 4) Känslighet Driftfasen Konsekvensobjekt Låg Medel Hög Invånare i närområdet, lokaltrafik och naturvärden (utan bekämpningsåtgärder för dammbildning) Invånare i närområdet, lokaltrafik och naturvärden (med bekämpningsåtgärder för dammbildning) Liten Kategori Medel 2 1 Stor 89

20 Allmänt om dammets konsekvenser Dammbildningen vid gruvdrift kommer från flera olika källor, t.ex. brytning, lastning och lossning av malm, gångarter och jordmaterial, transporter samt på grund av vind från områden med anrikningssand. Väderförhållanden är en avgörande faktor för dammbildning och dess spridning, så som vindens riktning och hastighet samt regn och andra väderförhållanden. Dammutsläppens storlek och väsentlighet kan bedömas med hjälp av dammpartiklar och nedfall. Med partiklar avses luftburna partiklar och måttenheten för dessa är µg/m3. Halterna kan mätas på olika avstånd från markytan, särskilt när man bedömer dammutsläppens inverkan på hälsa och miljöfarlighet. Nedfall (g/m2/d) beskriver hur mycket damm som ansamlas på en viss yta (m2) på viss tid. Nedfall beskriver inte hälsoriskerna med damm, utan snarare negativ inverkan på trivsel, som dess ansamling i byggnader, fastigheter och friluftsområden etc. Storleken på partiklarna i uteluft står i förhållande till deras diverse konsekvenser. Höga halter av större partiklar har mer väsentlig inverkan på trivsel och orsakar nedsmutsning. Farligast ur hälsosynpunkt är de s.k. luftburna partiklarna (PM10) och småpartiklar (PM2,5), som kan tränga djupt in i människors luftvägar. Dammbildning från stenmaterial vid brytning har stora partiklar (huvudsakligen över 30 µm i diameter) och andelen luftburna partiklar (PM10) i dammet från brytningen är liten. De största partiklarna landar i närheten av utsläppskällan, medan partiklar under 10 µm (luftburna partiklar) kan spridas några kilometer ifrån utsläppskällan vid gynnsamma förhållanden. För luftburna partiklar med en diameter under 10 µm (PM10), finns gränsvärden i en regeringsförordning om luftkvalitet (VNA 38/2011) och beslut om riktvärden för luftkvalitet och målvärde för svavelnedfall (VNp 480/1996). För nedfall i Finland finns däremot inga gränsvärden eller riktvärden Konsekvensorsakare Vid uppbyggnad och nedläggning av gruvan finns relativt lite dammbildande verksamheter, trots att man behandlar ganska stora mängder massa vid schaktning. I verksamhetsfasen finns däremot ett flertal dammbildande verksamheter. Källorna till inverkan är samma i alla projektalternativ. Huvudsakliga dammbildande verksamheter: Verksamhet Byggfasen Driftfasen Stängningsfasen Sprängningar (i liten mån) Sprängningar - Krossning (i liten mån) Krossning - - Bassäng för anrikningssand - (TMF) - Områden för gångarter (WRMF) Lossningsåtgärder Avlägsnande av matjord Avlägsnande av matjord Övertäckning av områden med gångarter Lastning av material Lastning av material Lastning av material Lossning av material Lossning av material Lossning av material - Högar i områden med gångarter - - Dumprar som rör sig i gruvområdet - 90

21 Gruvdriftens luftutsläpp består främst av damm. Dammbildning sker vid grävarbete och brytning i berggrunden, krossning, raffinering, sprängning, lastning av sten och matjord i samband med transport, från högar i områden med gångarter och anrikningssand samt vägar som saknar beläggning. Partiklarna blir luftburna och vinden tar dem från områden med gångarter och anrikningssand. Luftutsläppen innefattar även gaser från sprängning, avgaser från maskiner samt rökgaser från värmeproduktion Konsekvensområde Dammets konsekvensområde beror mycket på gruvans verksamhetsfas samt projektalternativ. Bedömningen av dammets inverkan räcker så långt från projektområdet som modelleringen anger. Baserat på detta är dammhalterna i utkanten av influensområdet så låga att de inte nödvändigtvis går att upptäcka. Dammets konsekvenser ökar ju närmare gruvområdet man kommer. Området som påverkas av damm beskrivs i denna bedömning baserat på överskridda gränsvärden och riktvärden. Utanför dessa områden kan dammhalterna vara höga, men håller sig ändå på godkända nivåer och har väldigt liten inverkan. Byggfasen I byggfasen bedöms dammbildningen bli begränsad till skyddszonen och det inhägnade området i Hannukainen samt en omedelbar närhet till bassängen för anrikningssand, oavsett projektalternativ. Driftfasen I driftfasen beror konsekvensområdet till stor del på i vilken fas av brytningen man befinner sig. Under de första 12 åren, när brytning endast sker i Hannukainens dagbrott, är influensområdet litet. I värsta scenariot kan influensområdet sträcka sig fyra kilometer utanför det inhägnade området. Dammets konsekvensområdet är som bredast när brytning sker i dagbrotten för Hannukainen och Kuervitiko samtidigt, cirka år från produktionens start. I värsta scenariot kan konsekvensområdet sträcka sig cirka sju kilometer från gruvområdet. Stängningsfasen Vid gruvans stängningsfas bedöms dammets konsekvensområde vara mindre än i uppbyggnadsfasen, eftersom man inte alls utför sprängningar vid nedläggning eller också i mycket begränsad form i Hannukainenområdet. I stängningsfasen bedöms konsekvensområdet inte sträcka sig utanför gruvområdets inhägnad. Använda bedömningsmetoder och material Dammets inverkan i projektet har bedömts med modellering av partiklar och nedfall. Modelleringarna har utförts med SoundPlan 7.0 och applikationen GaussLuft'86. Modelleringen av området är på cirka 15x15 kilometer. Dammpartiklarnas storlek har bedömts vara cirka 2,5-10 µm, vilket motsvarar storleken på luftburna partiklar (PM 10 ) vid mätningar på två meters höjd från markytan. De modellerade halterna har jämförts med gränsvärden som har angetts för luftburna partiklar (PM 10 ) per år, per dygn och riktvärden per dygn. Dammodelleringen har utförts för både uppbyggnadsfasen och flera olika verksamhetsfaser. Baserat på modelleringen är dammets inverkan som värst under de sista åren av brytning, när båda dagbrotten är i drift. Bedömningen baseras på denna situation. Bedömningen av dammets konsekvenser under gruvans driftfas baseras på följande antaganden: sprängningar sker varannan dag, dagbrotten i Hannukainen och Kuervitiko är i drift samtidigt, sprängningarna sker varannan dag i båda, åtgärder för bekämpning av damm tillämpas inte. Dammets konsekvenser vid gruvdrift har bedömts baserat på gränsvärden och riktvärden. Förutom partikelmodelleringen har man i bedömningen även gjort en nedfallsmodellering av vissa skeden i verksamhetsfasen. Källmaterial till dammodelleringen har hämtats ur litteratur, projektbeskrivningen (kapitel 1) samt klimatinformation för Kolari som innefattar vindhastigheter och riktningar samt väderförhållanden per timme under två års tid. Dammodelleringen beskrivs separat (Ramboll Finland Oy 2013) Konsekvensens storleksklass Resultaten från dammodelleringen har jämförts med regeringens gränsvärden för luftkvalitet (38/2011) samt regeringens beslut (480/1996) om riktvärden för luftkvalitet. Gränsvärden Gränsvärden anger de högsta tillåtna halterna av luftföroreningar. Dessa får inte överskridas. Gränsvärdena är bindande mätare av luftkvalitet på EU-nivå. Med gränsvärden försöker man minska eller förebygga skadliga effekter på hälsa och miljö. Gränsvärden för luftkvalitet finns presenterade i Tabell Gränsvärden (Vna 38/2011) Gränsvärdena beskriver halter av luftföroreningar som inte får överskridas. De luftburna partiklarnas gränsvärden per år och per dygn beskriver långtidsexponeringen för luftföroreningar och uppföljningen har gjorts under ett år. Riktvärden (Vnp 480/1996) Överskridande av riktvärden en gång/månad är tillåtet för luftburna partiklar. Riktvärdet beskriver kortvarig exponering för luftföroreningar. 91

22 Tabell Gränsvärden för luftkvalitet. Komponent Luftburna partiklar PM 10 Beräkningstid för medelvärde år Gränsvärde μg/ m 3 40 Antal tillåtna överskridanden - Måltidpunkt när gränsvärdet ska underskridas gäller dygn dagar/år gäller Småpartiklar PM 2.5 År 25-1/ år 40 - gäller Kvävedioxid NO 2 timme h/år gäller Svaveldioxid SO 2 dygn dagar/år gäller timme h/år gäller Koloxid CO 8 timmar 10 mg/m 3 - gäller Bensen C 6 H 6 År 5 - gäller Bly Pb År 0,5 - gäller Riktvärden Nationella riktvärden för luftkvalitet (Regeringsbeslut 480/1996) beskriver ambitionsnivån för luftkvalitet och målet är att förhindra ett överskridande. Riktvärdena måste observeras vid planering och de ska tillämpas bl.a. vid användning, modellering, uppbyggnad och trafikplanering för området samt vid prövning för miljötillstånd. Genom tillämpning av riktvärden förebygger man hälsorisker förknippade med luftföroreningar. Riktvärdena presenteras i tabell Tabell Riktvärden för luftkvalitet. Komponent Beräkningstid för medelvärde Riktvärde, μm/m 3 CO mg/m 3 Statistisk definition Luftburna partiklar PM 10 dygn 70 månadens näst högsta värde per dygn Partiklar (TSP) Kvävedioxid NO 2 Svaveldioxid SO 2 Koloxid CO år dygn dygn timme dygn timme 8 timmar timme Illaluktande svavelföreningar (TRS) dygn medelvärde för hela året 98 %-punkt för värde per dygn under året månadens näst högsta värde per dygn 99%-punkt för värde per timme under månaden månadens näst högsta värde per dygn 99%-punkt för värde per timme under månaden mg/m 3 8 timmars medelvärde av värdet per timme värde per timme 20 mg/m 3 det näst högsta värdet per dygn (TRS rapporteras som svavel) År 2005 uppdaterade WHO (Världshälsoorganisationen) riktvärden för ozon, kvävedioxid och svaveldioxid. WHO:s stadgar för partiklar (damm) och svaveldioxid är hårdare än motsvarande finska bestämmelser. WHO:s riktvärde per dygn för luftburna partiklar (PM 10 ) är 50 μg/m 3. Motsvarande riktvärde per år är 20 μg/m 3. För småpartiklar (PM 2,5 ) är riktvärdet per dygn 25 μg/m 3 och riktvärdet per år 10 μg/m 3 (WHO 2006). Gränsvärde för inverkan på trivsel (nedfall) Förutom partiklar kan man granska dammbildning och modellera nedfall. Nedfall används för att beskriva framför allt dammets inverkan på trivsel, inte hälsorisker. Med nedfall avses andelen dammpartiklar som ansamlas på en viss yta under en viss tid och kan mätas i t.ex. g/m 2 /dag. Numer finns det inte rikteller gränsvärden för högsta tillåtna mängd nedfall i Finland. Medicinalstyrelsen fastställde att gränsvärdet för nedfall är 10 g/m 2 /mån för trivsel. Gränsvärdet ogiltigförklarades när luftskyddslagen trädde i kraft år Detta gränsvärde som sattes av hälsomyndigheterna kan användas som ett jämförelsevärde. Värdet avser damm som är fullt synlig. Enligt kriterier för nedfall som inverkar på trivsel som tillämpades av norska luftforskningsinsitutet (NILU eller 72/2000) kan nedfall på 5 g/m 2 anses måttligt och 10 g/m 2 som inverkande på trivsel. I denna bedömning har man tillämpat dessa gränsvärden för medelstor och stor påverkan. 92

23 Gränsvärden eller riktvärden för nedfall som inverkar på flora och fauna har inte fastställts. Man har dock noterat att nedfallshalterna skulle behöva vara markant större än ovannämnda gränsvärden, för att nedfallet skulle påverka miljön. Därför koncentreras denna bedömning endast till inverkan på människor. Definition av konsekvenserna Enligt kriterier som följer innebär liten inverkan att rikt- eller gränsvärden för luftkvalitet inte överskrids och att dammhalterna tillfälligt kan vara förhöjda (Tabell 3-17). Konsekvensen klassificeras som medelstor om riktvärdet (det näst högsta värdet per dygn i månaden 70 μg/m 3 ) överskrids och/eller dammhalterna tidvis är förhöjda men i närheten av riktvärdet. Vid medelstor inverkan är exponeringen för damm kortvarig. När dammutsläppen överskrider gränsvärden är konsekvensen stor. Antagandet i denna definition är att exponeringen för damm är långvarig när värdena per månad och år överskrids. Tabell Kriterier för konsekvensen som använts i bedömningen. Liten Medelstor Stor Dammutsläpp (partiklar) överskrider inte rikt- eller gränsvärden, bakgrundsvärdet för luftkvalitet kan tidvis överskridas. Dammutsläpp (partiklar) överskrider riktvärdet och/eller bakgrundsvärdet för luftkvalitet kan tidvis överskridas men håller sig inom riktvärdena. Dammutsläppen överskrider gränsvärden. Medelvärde för gränsvärde per dygn 50 μg/m3 Medelvärde för gränsvärde per dygn 50 μg/m3 Medelvärde för gränsvärde per år 40 μg/m3 Riktvärde (det näst högsta värdet per dygn under månaden) 70 μg/m3 Medelvärde för gränsvärde per år 40 μg/m3 De modellerade nedfallshalterna är >10 g/m2. riktvärde (det näst högsta värdet per dygn under månaden) 70 μg/m3 De modellerade nedfallshalterna är 5-10 g/m2. De modellerade nedfallshalterna är <5 g/m Konsekvensobjektets känslighet Konsekvensobjektets känslighet fastställs baserat på följande faktorer: bakgrundshalter för luftkvalitet i projektområdet, närliggande bebyggelse, industri etc. i projektområdet, Kriterierna för känslighet i denna bedömning definieras i tabell Man har även tillämpat andra synvinklar och information från andra experter vid definition av kriterier för känslighet. Tabell Konsekvensobjektets känslighet för dammkonsekvenserna. Låg Medelstor Hög Industri, livlig trafik och höga bakgrundshalter av luftkvalitet. Inga känsliga mottagare. Industriell verksamhet i viss mån, ganska livlig trafik och måttliga bakgrundshalter av luftkvalitet. En del känsliga mottagare. Ingen industriell verksamhet, lite trafik, låga bakgrundshalter av luftkvalitet. Många känsliga mottagare. 93