Granskning av SCA:s skogsbruk i Graningetrakten

Transkript

1 Granskning av SCA:s skogsbruk i Graningetrakten Inventering: Lars Aelsson, Lisa Behrenfeldt, Erik Börjesson, Jonas Forsberg, John Green, Ditte Green- Pedersen, Elin Götmark, Lina Herbertsson, Laura de Jong, Anna Lönneborg, Linda Nordström, Amanda Tas, Daniel, So fia Lundell, Elin-Maria Andersson, Eva Ydren & Emil Åsegård Rapportredaktion: Linda Nordström, Ditte Green-Pedersen, Erik Börjesson, So fia Lundell, Lisa Behrenfeldt, Lars Aelsson, Anna Lönneborg & John Green Tack till: OK/Q8 i Sundsvall och Skogsstyrelsen

2 Innehåll Samma nfattning 3 Inledning 4 Metod 5 Begreppsförklaring 6 Områdesbeskrivningar 7 Klass 1 Skyddsvärda områden 7 Edsjötjärn, syd 11 Edströmstjärn 12 Frättentjärnberget 9 Intill Kroksjöarna öster om Björnbergets naturreservat 11 Nordväst om Storhöjdsberget 7 Norr om Fisklössjön 12 Norr om Storhöjdsberget 8 Öster om Kilen, Bastusjöberget 7 Sydväst om Bjursjömyran 10 Vällingsjöskogen 10 Väster om Ratiksberget 8 Klass 2 områden där större hänsyn måste tas vid avverkning 14 Hänvisning till koord 14 Hänvisning till koord 16 Kallikatti 19 Lill- storsjön 18 Näsbodarna 18 Nordöst om Habborn, söder om Björnberget 15 Nordväst om Fisklössjön 15 Norr om Långsjön 17 Område 3 kartblad 4 17 Öster om Stor-Lövberget 17 Västertallåsen 14 Klass 3 områden där ingen etra hänsyn krävs 20 Bastusjöberget, väster om vägen 20 Kroksjöarna norr om vägen 20 Väster om Långvattnet 20 Västra Kallehatt 20 Avverkade områden 21 Finn- stenbittjärnbäcken 23 Hygge 22 Norr om Bjursjömyran 22 Norr om Bjursjömyran, längre in på vägen 22 Ratikberget 22 Sydost om Björnberget, väster om Bjursjömyran 21 Väster om Bjursjömyran 21 Väster om Sörgraninge 21 Avsättningar Naturvårdshänsyn 24 Myrholmen 24 Öster om vägen från Palvara 25 Palvara, norr om berget Renskärshammaren 25 Söder om Hornsjön 24 Väster om Stenbitshålsberget 24 Diskussion och Slutsats 26 Om Fältbiologerna 28 2

3 Samma nfattning SCA planerar att avverka skogsområden med höga naturvärden och har även kraftiga brister i naturvårdshänsynen på sina hyggen. Detta är slutsatsen från den naturvärdesinventering som Fältbiologerna utfört av 29 avverkningsanmälda områden i trakterna kring Graninge i Ångermanland. Utöver det inventerades ven hyggen och omrden som vi hittade under resandet i området. Elva av de granskade områdena bedömdes ha sådana höga naturvärden att de inte får avverkas. Åtta av områdena var redan avverkade, utav dessa hade sju brister i naturvårds-hänsynen. Fältbiologerna har även inventerat fem av SCA:s naturvårdsavsatta områden i trakten. Ett flertal av dessa håller hög naturvårdsklass, dock finns också ett antal med lägre naturvärden än de områden som avverkningsanmälts, vilket visar på dålig överblick på bolagets marker. Fältbiologerna kräver att SCA börjar visa vid sina avverkningsplaneringar att de förtjänar att vara miljöcerti fierade. Områden med höga naturvärden ska avsättas, inte avverkas! Vid de avverkningar som görs krävs en rejäl skärpning av naturvårdshänsynen. 3

4 Inledning Vid den lilla tjärnen på myren var vi omgivna av skogen. Därifrån blickade vi upp mot en bergsbrant där granarna och asparna stod gamla och höga, där det låg stora omkullfallna träd att klamra och klättra över och där nya småträd var på väg upp i ljuset efter dem som fallit. Där var hackspetthål i stammarna, mossbeklädda bergssidor och svampar under lågorna. Skogen i den otillgängliga branten var som skog ska vara. Det sorgliga är bara att det är så förskräckligt få skogar som fortfarande är så. Även om vi inte kunde se det nerifrån myren så visste vi att ovanför branten fanns den gigantiska gröna massa av planterade contortatallar som vi banat oss igenom för att komma hit. Där fanns också skogsbilvägen längst vilken vi färdats förbi åtskilliga hyggen och ungskogar på tillvät. Vi visste att den lilla bergsbranten av riktig skog i mitten av Ångermanland bara tillhör en mycket liten del av riktiga skogar i det svenska skogslandskapet som håller på att förändras, från ett komplet myller av liv till ett ensidigt produktionslandskap. Branten nedanför contortaplantagen kan ses som en bild över situationen för Sveriges skog. Den är en del av de fem procent av innehavet som skogsbolaget SCA, genom att vara miljöcerti fierade enligt FSC, förbundit sig att avsätta. Och den ligger mitt i ett landskap där resterande 95 procent av skogen följaktligen sargas hårt av skogsbruket. Riktigt långsiktigt skydd i reservat, nationalparker och dylikt har bara ungefär fyra procent av Sveriges skogar. Därtill kommer de mer osäkert skyddade områden som avsätts av alla FSC-certi fierade skogsbolag. Osäkert eftersom det inte finns någon ordentlig kontroll över vilken skog som skyddas eller garantier för att den verkligen kommer bli kvar. Allting sammanräknat handlar det om några få procent av skyddad skog, och det är alldeles för lite. För lite för att skogens biologiska mångfald inte ska utarmas, för lite för människor som rör sig i naturen och för lite att lämna kvar till kommande generationer. Fortfarande är vi långtifrån att nå de nödvändiga miljömål som riksdagen satt upp. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Så lyder inledningen till det tolfte miljömålet Levande skogar. Efter att Fältbiologerna i se år har gjort granskningar av skogsbolag på olika platser i Sverige kan vi tyvärr inte säga att alla gör så gott de kan för att nå dit. Tvärtom har vi bland små förbättringar gång på gång fått erfara att naturvärden och sociala värden i skogen inte är det som prioriteras högst när det blir ont om virke eller på platser där ingen ser vad som händer. Under tio dagar sommaren 2006 har Fältbiologerna inventerat 29 av SCA:s avverkningsanmälda skogar och fem skogar som SCA planerat att spara i Graningeområdet i mitten av Ångermanland. Syftet med granskningen är att bygga på vår bild av verkligheten bakom skogsbolagens fina ord, och att protestera när den inte överensstämmer med den naturhänsyn som ett skogsbolag ska ta. Att bruka skogen innebär ett stort ansvar, klarar man inte av att ta det så har man heller inte där att göra. 4

5 Metod 29 av Fastighetsverkets områden i Graninge kommun som var aktuella för avverkning inventerades. Dessutom inventerades fem av SCA:s frivilliga avsättningar för att jämföra deras avsättningar med den skog de hugger, samt några hyggen som vi hittade. Varje område inventerades med avseende på rödlistade arter (framförallt kryptogamer, kärlväter och fåglar), Skogsstyrelsens angivna signalarter samt strukturella värden såsom mängden död ved, trädslagsblandning, ålder och skiktning. De inventerade områdena fördes till tre olika kategorier med avseende på skyddsvärde: Klass 1: Områden med så höga naturvärden att de bedömdes vara alltför skyddsvärda för att tillåta avverkning i. Klass 2: Områden där ytterligare hänsyn måste tas vid avverkning. Klass 3: Områden där ingen etra hänsyn krävs. Dessa finns beskrivna i rapporten som eempel på hur de flesta skogarna ser ut idag i Sverige. I de fall då avverkningen redan ägt rum bedömdes vilken naturvårdshänsyn som tagits på hygget. De avverkade områdena finns med i rapporten under rubriken avverkade områden. 5

6 Begreppsförklaring Rödlistade arter Rödlistan är en förteckning över alla Sveriges rödlistade arter. Att en art är rödlistad innebär att dess framtida överlevnad inte är säkerställd i Sverige. Varje art som ingår i rödlistan har bedömts och klassats i olika rödlistekategorier, vilka på ett översiktligt sätt sammanfattar artens situation och i vilken grad den hotas att försvinna från landet. Det finns se olika rödlistekategorier som sammanfattas nedan. Rödlistan tas fram av ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och fastställs sedan av Naturvårdsverket. I bedömningarna av inventerade områden använder vi oss av förkortningarna för rödlistekategorierna efter varje rödlistad art. Kategoriförkortningar Försvunnen RE Akut hotad CR Starkt hotad EN Sårbar VU Missgynnad NT Kunskapsbrist DD (I denna kategori placeras arter om vilka man inte har tillräcklig kunskaper för att kunna bedöma risken för utdöende.) Signalarter Signalarter är arter som signalerar miljöer med höga naturvärden. Signalarterna utses av Skogstyrelsen. Syftet är att signalarterna ska vara praktiska naturvårdsredskap i skogen. Nyckelbiotop En nyckelbiotop är en livsmiljö för rödlistade arter. En ur naturvårdssynpunkt särskilt skyddsvärd miljö (biotop) där det kan förväntas förekomma rödlistade arter. Undantaget är arter med utpräglade landskapsekologiska krav, te många fåglar och däggdjur (www. svo.se) Naturskog och urskog Naturskogar kännetecknas av träd i olika åldrar, grova träd, död ved samt frånvaro av spår efter mänskliga ingrepp. En urskog är en skog som aldrig har påverkats av människor och några urskogar har vi nästan inte kvar i Sverige. FSC FSC, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation somk verkar för certi- fiering av skogsbruk. Medlemmarna i FSC är bland andra, miljöorganisationer, skogsföretag och köpare av skogsprodukter. Certi fieringen innebär att en oberoende organisation intygar att skogsbruket bedrivits på ett sådant sätt som naturvårdsorganisationerna och skogsföretagen med flera kommit överens om. Såväl miljöaspekter som ekonomiska och sociala faktorer beaktas. 6

7 Områdesbeskrivningar KLASS 1 SKYDDSVÄRDA OMRÅDEN Öster om Kilen, Bastusjöberget Koordinater: X: Y: En skog präglad av god näringstillgång och hög produktivitet vilket yttrade sig i en rik ört flora på marken, med bl. a. strutbräken och orkidéer. Skogen är grandominerad med inslag av grova, men unga tallar. Enstaka alar och sälgar förekommer utspridda över området, någon med kraftig påvät av stuplav. Man kunde se spår av ett visst skogsbruk i form av stubbar från dimensionsavverkning. Det tidigare brukandet till trots fanns det gott om död ved i skogen, boniteten är som nämnts mycket hög. Det rikt förekommande lågorna var i hög grad grova, ofta mer nyligen fallna men också äldre och mossövervuna förekom. Även torrakor och klenare lågor förekom. I direkt till anslutning till anmälan fanns en äng vars näringsbalans skulle kunna rubbas kraftigt om skogen höggs. Detta förefaller etra troligt då hela det för huggning tänkta området sluttar kraftigt mot denna äng. Funna arter Signalarter Rödlistade Nattviol Torta Kranshakmossa Blåsippa Ormbär Ärgnål Rosenticka NT Strutbräken Ullticka Stuplav Vispstarr Spår av tretåig hackspett VU Bollvitmossa Spindelblomster Violtagging Nordväst om Storhöjdsberget Koordinater: X: Y: En långsträckt avverkningsanmälan längs med vägen. Man har, i anslutning till ett våtområde, avsatt en hänsynsyta som delar upp beståndet i en sydlig och nordlig del. 7

8 Södra delen. Dimensionsavverkad barrblandskog. Gammal bränna som troligen är uppkommen efter brand under sent tal. Skogen varierar i trädslagsblandning. Delar med talldominans med undervät av gran. Visst lövinslag, några björkar med brandljud. Terrängen är blockig och många block har mycket mossa. I beståndet finns det död ved och mossbevuna fallågor med kol undertill. Skogen är något självgallrad med många kolstubbar och enstaka sälgar. Norra delen. Skog liknande den södra delen, men med fler spår av dimensionsavverkning. En bäck rinner igenom området. Doftticka VU Stjärntagging NT Kol flarnlav Skrovellav NT Väster om Ratiksberget Koordinater: X: Y: Blandnaturskog där tall bitvis bominerar. Lågor, torrakor och tallar med fler än ett brandljud. Skogen är ganska hårt dimensions avverkad. Bitvis rikligt med garnlav. Avverkningsanmäld skog och även angränsande skog har nyckelbiotopsklass. Violettgrå tagellav NT Rosenticka NT Kortskaftad ärgspik Gammelgranskål NT Ullticka Rynkskinn NT Tjäderhona med ungar Åkergroda Norr om Storhöjdsberget Koordinater: X: Y: Brandpåverkad tätvuen skog. Gran dominerar. Skogen är skiktad. Grova gamla sälgar med rikligt med lunglav finns. Lunglav även på björk. Området ligger delvis i en 8

9 sluttning som angränsar till en liten sjö. En stor del av beståndet, nedanför sluttningen, är källpåverkad mark med gamla granar och örtrikt fältskikt. Högstubbar och stående döda träd finns. Enstaka granar är mycket gamla. I delar av beståndet finns det bra med lågor i olika nedbrytningsstadier av både löv och barr. Grova träd av både gran, björk och sälg. Självgallring pågår med varierad struktur. Död ved av både gran och sälg produceras kontinuerligt. Österut går beståndet över i en dimensionsavverkad tallbränna med flera gammeltallar, något som är en bra plats för örn att bo på. Hänglavar draperar träden. Torrakor finns. Måste sparas. Här finns tallvärden, granvärden, källpåverkad mark och örtrik granskog. Lunglav NT Rosenticka NT Jungfru Marianycklar Knärot Frättentjärnberget Koordinater: X: Y: Stort område med löv-/tallbränna som varierar en hel del i trädslagsblandning. Öster ut går beståndet över i yngre grandominerad sälgrik skog. Hela beståndet är blockigt. Lövrikare barrskog när man kommer upp i höjd. Ännu högre upp blir tallvärderna högre. Även örtrik granskog finns i delar av skogen. Skogen är plockhuggen, vilket har gjort att de riktigt gamla träden saknas. Beståndet avgränsas av en bäck med öring. Bäcken är dock påverkad av kalhygget på andra sidan. Hänsyn mot bäcken saknas. De delar av området som inventerats har tillräckliga naturvärden för att motivera att området sparas. Resten av skogsområdet bör snarast inventeras. Stor aspticka NT Violettgrå tagelllav NT Lunglav NT Vedtrappmossa NT Tretåig hackspett VU Dvärgbägarlav NT Brunpudrad nållav NT Stuplav Knärot Nattviol Ullticka Jungfru Marie nycklar 9

10 Kol flarnlav Skinnlav Ormbär Korallblylav Bronshjon Kärr fibbla Luddlav Spindelblomster Blåsippa Sydväst om Bjursjömyran Koordinater: X: Y: Något skiktad tall och granskog på ett fint översvämningsområde. Spår av dimensionsavverkning. Stor myrstack. Det finns många lågor, döende träd och torrgranar. Området borde sparas med tanke på sin lilla storlek. Ullticka Fertil garnlav Vällingsjöskogen Koordinater: X: Y: och X: Y: Granskog i sluttning mot myr. Ligger nära Vällingsjö urskogs naturreservat, men med trivialskog emellan. Skogen har ett högt naturvärde. Inte minst på grund av den tretåiga hackspetten och lavskrikorna (6st!) som observerades i området. En hel del död ved, både i form av lågor och torrakor. Visst inslag av lövträd (rönn, asp och sälg) och tall. En del gamla granar, dock plockhugget. Violmussling NT Ullticka Violettgrå tagellav NT Mörk husmossa Spindelblomster Stjärntagging NT Lunglav NT Luddlav Gammelgransskål NT Torta Stuplav 10

11 Jungfru Marienycklar Bårdlav Fertil garnlav Rörsvepemossa Ulltickeporing VU Tretåig hackspett VU Lavskrika NT Asporangelav Intill Kroksjöarna öster om Björnbergets naturreservat Koordinater: X: Y: Gammal granskog längs med Kroksjön. Rikligt med död ved i olika nedbrytningsstadier, framförallt i områdets nordöstra halva. Nere vid sjön mycket med för länge sedan bäverfällda lövträdslågor. Ett fåtal levande björkar, tallar och små rönnar. Några sälgtorrakor. Nere vid sjön större partier med vitmossa. På kartan sträcker sig området ut i sjön, men tallarna på den lilla ön ska väl inte avverkas?! Gammelgransskål NT Brunpudrad nållav NT Rosenticka NT Ögonpyrola Spindelblomster Tretåig hackspettshack VU Ullticka Doftskinn NT Gränsticka NT Jungfru marienycklar Edsjötjärn, syd Koordinater X: , Y: Flerskiktad granskog i brant, med inslag av björk och sälg. Gott om klena granlågor, samt ett fåtal grövre. Mycket garnlav. Torrakor förekommer. Senvuna träd, en del rötade. Förhållandevis näringsrik mark. Mer död ved i branten än nere vid vattnet. Ett antal lägre högstubbar. Ett avsnitt av blöt mark som vid avverkning av området borde sparas. Nybruten väg till kanten av området. Svårt att se på vissa ställen vad som är innanför och utanför området. 11

12 Funna arter: Signalart Rödlistad Ögonpyrola Lunglav NT Skinnlav Spindelblomster Stuplav Torta Gammelgransskål NT Ullticka Brunpudrad nållav, på högstubbe av björk NT Korallblylav Kötticka NT Doftskinn NT Edströmstjärn Koordinater: X: Y: ( sydöstra delen ) Granskog i brant med inslag av mer löv (gråal, björk, asp) än i södra området. Många klena bäverfällda lågor, speciellt lövträd, som ett plockepinn. Mycket gott om unga lövträd, även äldre och grövre högre upp i branten. Revlevermossa på ett flertal platser. Grova brandhögstubbar. Ett på myrstackar högre än en meter. Grova aspar, speciellt uppe i sluttningen. Skägglav. Revlevermossa Trolldruva Skinnlav Stuplav Fällmossa på asp Ormbär Kol flarnlav Norr om Fisklössjön Koordinater: X: Y: Området längs vägen. Här finns partier med gamla knotiga tallar, några granar av ansenlig ålder och hyfsat rikt på lågor. Andra delar visade upp frodig grannaturskog med rik förekomst av död ved i form av lågor och torrakor, där hade granarna en hög ålder. Ett annat var granskog med gamla granar och ett stort lövinslagmed i första hand asp och björk. Vissa delar av beståndet rikt på hänglavar. En ca 2 m hög myrstack hittades. 12

13 Området efter våtmarken. En granskog med inslag av tall som generellt är mer hänglavsrik än det andra delområdet av anmälan. Brandstubbar visade på att skogen brunnit. Död ved förekommer. På myrstranden står äldre tallar, vilket i viss utsträckning förekommer i skogen i övrigt. Rynkskinn NT Skrovellav NT Lunglav Bårdlav garnlav stuplav (bl.a. på björk) Skinnlav Torta Gammelgransskål NT Spindelblomster Jungfru marie nycklar Kol flarnlav Violettgrå tagellav NT Gränsticka NT Luddlav Dvärgbägarlav NT 13

14 KLASS 2 OMRÅDEN DÄR STÖRRE HÄNSYN MÅSTE TAS VID AVVERKNING Hänvisning till koord Koordinater: X: Y: Fuktig grandominerad skog med lövinslag i form av björk och lite asp. Sparsam förekomst av död ved, plockhugget. Spår på trädstammar efter bäver och tretåighackspet. En stor myrstack. Stuplav Lunglav Korallblylav Skinnlav Bårdlav Västertallåsen X: Y: Norr om vägen. Barrblandskog som brunnit och dimmensionsavverkats. En del gran som kommit upp i ålder förekom. Total avsaknad av lågor. Hänsynen gentemot fuktområden var undermålig, ibland saknades snitsling helt. Man hade också lämnat dålig kantzon mot bäcken. Norr om vägen, norra delen. Här förekom lågor, dock endast sparsamt och inom ett blockrikt delområde. En asp som utmärkte sig genom att bära stuplav, lunglav, ngn valav och stora kvantiteter korallblylav. Utöver denna fanns ytterligare några aspar. Söder om vägen. En näringsrik gran och tallskog med grova tallar och där även yngre granar trängt upp underifrån och skogen kan i allmänhet sägas vara flerskiktad. Det fanns spår av brand och av plockhuggning. En viss förekomst av död ved. Lövinslaget var stundom påfallande i området runt bäcken, då i första hand med asp och sälg. Även i området i stort var lövinslaget med nämda träslag tydligt. Ofta hade dessa träd rikligt av lunglav och stuplav. I anslutning till området rann en bäck med förekomst av öring och bäver, ställvis med gransumpskogfram till stranden. I sumpskogen bar en stor/mycket stor andel av träden både färska och igenvallade spår efter tretåighackspett. För att inte påverka denna miljö borde en kraftigare kantzon avsättas än den som snitslats av. 14

15 Kol flarnlav Lunglav Stuplav Torta Spår av tretåighackspett VU Korallblylav Asporangelav (osäker violettgrå tagellav och liten valav) Nordväst om Fisklössjön Koordinater: X: Y: Det förekommer en hel del död ved. Hela området är blött, eventuell rör detta sig om skog som sparats för att den var för sank. Angränsande delar av anmälan är avverkad. Gränsticka NT Korallrot Jf. marie nycklar Nordöst om Habborn, söder om Björnberget Koordinater: X: Y: Flerskiktad granskog med lövinslag, inga större mängder död ved. Man bör ta bra hänsyn gentemot myren och lämna de träd som finns. Norr om vägen. Flerskiktad näringsrik och fuktig granskog med inslag av löv i form av sälg, björk och gråal. Det finns en del lågor och bland dem en del riktigt gamla och mossöverväta. Vid områdets bäck har man lämnat näst intill ingen kantzon. Söder om vägen. En flerskiktad granskog med ett ganska stort inslag av löv. Mitt i området stod en reslig sälg med rejäl påvät av bl.a. luddlav, stuplav och lunglav. Denna sälg borde sparas, eventuellt har man redan tänkt så då området runt sälgen är snitslat. En del död ved förekommer. Området har en del död ved granar med hackmärken efter tretåighackspett och stora myrstackar. Ett stråk inom området håller än finare skog med mer död ved, lodytor och äldre granar. 15

16 Funna arter Signalarter Rödlistad Stor revmossa B. Tribolata Garnlav Violettgrå tagellav NT Torta Rosenticka NT Jf marie nycklar Knärot Ormbär Spindelblomster Korallrot Revlummer Lunglav Stuplav Korallblylav Luddlav Revlevermossa Hänvisning till koord Koordinater: X: Y: En barr blandskog med gran och tall där spår av en tidigare brand förekom. Det rådde brist på både död ved och äldre träd, en form av död ved som förekom var stubbar från dimensionsavverkning. Runt den bäck som avgränsar området inåt var strukturen an annan: här fanns det betydligt fler lågor och den kantzon som lämnats bör förstärkas. Kol flarnlav Avföring från skogshöns Violettgrå tagellav NT Dactylorhiza sp(vid bäcken) Nedströms bäcken. En gran- tallblandskog med spår av brand och dimensionsavverkning. Begränsad förekomst av lågor. Man har avsatt en underdimensionerad kantzon mot en fiskförande bäck och dess angränsande myrområde, denna kantzon borde förstärkas. Kol flarnlav Torsklav 16

17 Tjäder Lunglav Norr om Långsjön Koordinater: X: Y: En grandominerad, flerskiktad barrskog med marksikt av mossa. Mot norr väer skogen på en bergsbrant och högre upp i branten förekommer en hel del grövre och äldre tallar samt gamla, grova, mossövervuna tallågor. Toppen av berget är sedan tidigare avverkad. Snitslingen vid det våtområde som ligger inom anmälan bjöd på en smärre chock. Detta område borde tas ordentlig hänsyn till, men snitslarna satt tvärs över. I NO, i direkt anslutning till anmälan, fanns ett ormråde med högre naturvärden i form av en högre andel död ved som lågor i olika dimensioner, torr-rakor och brandstubbar. Citronticka Ögonpyrola Spindelblomster Knärot Öster om Stor-Lövberget Naturbarrblandskog troligen uppkommen efter brand sent 1800-tal. Plockhuggen och dimensionsavverkad efter hand. Visst lövinslag, några björkar med brandljud. Blockigt. Död ved: mossbevuna tallågor med kol nedtill, något självgallrat. Grandelen med mycket lågor, flera åldrar. Mycket skiktat. Många kolstubbar, enstaka sälgar. Spridda högstubbar, många av dem är kolade. Mossblock. Funna arter: Signalart Rödlistad Doftticka VU Lunglav NT Kol flarnlav Skrovellav NT Stjärntagging NT Område 3 kartblad 4 Tallskog yngre än 100 år, med. uppväande gran. Mycket lite död ved. En äldre tall med brandljud. Längre norrut fuktigare och grandominerat. Granar runt 100 år, en 17

18 med grova hängande grenar. En hel del död ved, men endast ett fåtal grövre än 10 dm i diameter. Tallbevuen myr som inte verkade naturvårdssnitslad. Annars hyfsat snitslat kring blötare partier. Kantzonen mot bäcken bör vara bredare. En myrstack som var runt 1,3 meter hög. Gammelgranskål NT Kol flarnlav Bronshjon Näsbodarna Avverkningsområdet. Lite tätare med inslag av björk i sluttning. Enstaka klena lågor. Ett antal högstuddar. Fältskikt av blåbärsristyp. Ett antal äldre träd, bl.a. ett med ärgnål, borde lämnas som naturvärdesträd. Annars är flertalet granar lite klenare (yngre). Två stycken rotvältor. Svaga körspår högre upp i sluttningen. Asp med lunglav och korallblylav nästan högst upp i sluttningen. Blockrik mark där. Högst upp i sluttningen finns ett stort hygge. Några enstaka tallar. Vispstarr Ärgnål Lunglav NT Skinnlav Korallblylav Lill- storsjön Koordinater: X: Y: ( vid skogsbilväg ca 300 m från området) Flerskiktad blandskog av blåbärsristyp i sluttning. Många aspar, gran tall, björk. Blockrik mark. Slutet bottenskikt. Gott om klen död ved på vissa ställen. En del stubbar. Föryngring av rönn, gran och björk. Mycket skinnlav på vissa träd. Brandpräglad skog. En del stående ved, inte allt för grova. Funna arter: Signalart Rödlistad Skinnlav Plattlummer Kol flarnlav Nattviol 18

19 Kallikatti Flerskiktad granskog med inslag av lövträd (rönn, björk, sälg) och tall. Senvuna träd, troligen låg tillvät. Lunglav på en sälg. Blåslav med apothecier. Sparsamt med död ved. Kantzonen mot våtmarken är i snålaste laget och bör ökas. Funna arter: Signalart Rödlistad Lunglav NT Garnlav 19

20 KLASS 3 OMRÅDEN DÄR INGEN EXTRA HÄNSYN KRÄVS Västra Kallehatt Ett litet område mellan en sjö och en väg Ej snitslat. En del lågor men ej anmärkningsvärt. Få äldre träd. Bastusjöberget, väster om vägen Denna unga blandskog stod i en ganska brant sluttning. En del äldre träd, mestadels tallar men även någon gran. Sparsam tillgång på död ved. Väster om Långvattnet Koordinater: X: Y: Fleskiktad granskog med inslag av löv. Med tanke på stigarna verkar området besökas regelbundet av männsikor. Skogen ligger i anslutning till en sjö. God hänsyn mot våtmarkerna har tagits. En del lågor, men mest rotvältor. Några äldre granar och någon äldre tall. Stor myrstack funnen. Funna arter: Signalart Rödlistad Skinnlav Spår av tjäder, grävling och bäver Jungfru Marie nycklar Violettgrå tagellav NT Kroksjöarna norr om vägen Koordinater: , (spetsen på Kroksjön) Tätbevuen fuktig granskog med inslag av björk. Hyfsat med lågor i olika nedbrytningsstadier, en del stående död ved. Många gamla avverkningsstubbar. 20

21 AVVERKADE OMRÅDEN Sydost om Björnberget, väster om Bjursjömyran Koordinater:X: Y: Eventuellt en avverkad nyckelbiotop. Skogen som stod här brann för 140 år sedan, bland de avverkade träden fanns flera träd med brandljud och även brandstubbar som körts ned. Ett av de fällda träden med brandljud var en 230-årig tall. En 300-årig tall med två brandljud, en gran med brandljud och några tallågor var bland det som fanns kvar på hygget utöver de frötallar som lämnats. Man hade överlag lämnat få naturvärdesträd. När man tog skogen längs den bäck som går genom området tog man dålig hänsyn. Kol flarnlav Dvärgbägarlav NT Stra utanför sälg med: Stuplav Lunglav Skrovellav NT Väster om Sörgraninge Koordinater: X: Y: Här har man fällt naturvärdesträd på år, även sälg av grov dimension och tallar med brandljud var avverkade. Den hänsyn man visat var koncentrerad till ett begränsat område, man hade lämnat endast två naturvärdesträd och dessa var av samma dimension som de fällda ( år). Ett hygge under all kritik! FSC-anmälan. Väster om Bjursjömyran Koordinater: X: Y: Här har man visat dålig hänsyn vid områdets två bäckar, man har också kört i dem. Körskador påträffades även i andra blötområden på hygget. Allt för få naturvärdesträd/ evighetsträd hade lämnats.det fanns stubbar efter träd som vad gäller ålder och grovlek hade lämpat sig bättre än det fåtal som faktiskt lämnats. 21

22 Hygge Koordinater: , Massaker på bäck. Kranshakmossa, bergsslok och vänderot funna vid bäckkanten. Norr om Bjursjömyran Koordinater: X: Y: En avverkad barrblandskog. För kalt kalhygge med för få naturvärdesträd lämnade. Högstubbarna är för klena. Avverkade naturvärdesträd. FSC-anmälan. Norr om Bjursjömyran, längre in på vägen Koordinater: X: Y: Blockig, fuktig mark med inslag av löv har avverkats. kvarstående grövre granar saknas. Naturvårdsträd saknas. För liten hänsyn tagen för att säkra den rödlistade lunglavens fortlevnad på de tre sparade sälgarna. Här borde man ha haft häsnynsytor vid sälgarna. FSC-anmälan. Ratikberget Koordinater: X: Y: Områdets storlek: ha Innan avverkningen var här en lövrik granskog med inslag av lövbränna. Skogen var frodig och örtrik. De älsta granarna var runt 140 år Marken är kuperad med några mindre bergsbranter. Hygget var katastrofalt ur naturvårdssynpunkt. De som hade avverkat verkade bara brötat på. Till och med vägskylten vid vägen var omkullkörd. Aspar som var avsnitslade som naturvårdsområde, hade blivit avverkade. Stubbar visade att man hade avverkat både grov björk och asp, naturvärdes träd och granar upp emot 140 år gammla. Kolnad högstubbe och död sälg med lunglav var sönderkörda. En kallkälla och källpåverkad mark som hade varit snitslad som hänsynsyta var helt avverkad, naturvårdsnitslarna låg i riset och i leran, ett av banden satt kvar i en klen gran. Körvägen var placerad i ett fuktdråg vilket hade förändrat markhydrologin så hela hygget dräneras. FSC-anmälan. 22

23 Funna arter: Signalart Rödlistad Torta Ormbär Harsyra Ögonpyrola Skogsnäva Finn- stenbittjärnbäcken Flerskiktad granskog med inslag av björk och asp. Skogen ser till stor del gallrad eller plockhuggen ut. Svårt att avgöra vad man gjort med skogen, men den är förmodligen blädad. Ligger bredvid reservat. Fanns kantzon till bäck. Gammelgransskål NT Stuplav Garnlav 23

24 AVSÄTTNINGAR NATURVÅRDSHÄNSYN Söder om Hornsjön Koordinater: X: Y: Det av SCA avsatta området presenterat som fyra delområden: Den västra bäckravinen nedströms vägen, norra sidan Frodigt och örtrikt med god tillgång på lågor. Skogen mellan bäckarna, norr om vägen och gränsande mot sjön. Rikt på torrakor och garnlavar, även god förekomst av fertil garnlav. Tydliga och många spår efter dimensionsavverkning. Den västra bäckravinen uppströms vägen, södra sidan. Bra skog i bäckens omedelbara närhet med god förekomst av lågor och inslag av storvuna aspar. Södra sidan mellan bäckarna Ont om död ved förutom i den impedimentartade steniga brant som finns inom området. Dimensionsavverkat. Lunglav Bårdlav Garnlav, fertil Stuplav Kärr fibbla Ullticka Gammelgransskål NT Torta Midsommarblomster Ormbär Doftskinn Korallblylav Vitmosslav Väster om Stenbitshålsberget Produktiv granskog, med ett fåtal lågor. Träden är troligtvis inte 100 år gamla. Gränsar till myr. Hyggespräglat och ungskog runtomkring. Varför är just detta område avsatt om man ser till naturvärdena? Myrholmen Bestod av några medelålders tallar. Inga högre naturvärden. Norra och södra området Produktiv granskog i sluttning. Måttligt med lågor. Fynd av rynkskinn och lunglav. Okej, men inte jättehöga naturvärden. 24

25 Palvara, norr om berget Renskärshammaren Fina naturvärden i norra delen. Gamla tallar i branten och ganska gamla granar i början. Måttligt med lågor. Contorta-plantage ovanför sluttningen. Ett flertal gamla jaktstugor/ fäbodvallar nedanför sluttningen. Öster om vägen från Palvara Brant mellan contorta plantage och tjärn. Granskog med inslag av löv i brant sluttning. Bitvis grova aspar, bl.a. en med lunglav och korallblylav. Rikligt med lågor i stora delar av området, både grova och klena. Både gran- och lövträdslågor. En del gamla granar. Sammantaget hade det avsatta området höga naturvärden, men i och med branten kan man fråga sig om området inte blivit avsatt just p.g.a. den. 25

26 Diskussion och Slutsats Efter att ha inventerat 29 avverkningsanmälda områden på SCAs mark i Ångermanland, har vi fått en god insikt i det skogsbruk som bedrivs där. 11 områden har kategoriserats som klass 1 och bedöms ha så stora naturvärden att de inte bör avverkas alls. För de 11 klass 2 skogarna bör större naturvårdshänsyn tas vid avverkningen. Sju hyggen håller inte måttet när det gäller naturvård och kritik riktas mot till eempel körskador och för klena evighetsträd. Skogar med höga naturvärden är en bristvara i Sverige pga det intensiva skogsbruk som bedrivits under lång tid. Många arters långsiktiga överlevnad är redan allvarligt hotad och tillståndet förvärras i takt med att gammelskogarna avverkas. De naturskogar som idag huggs ner är de sista i sitt slag. Fältbiologerna inventering visar att SCAs avverkningen av dessa områden fortgår trots den kritik som tidigare riktats mot bolaget inventerade Fältbiologerna SCAs marker i Norrbottens inland och fann då bland annat stora brister i skyddet av nyckelbiotoper och naturvårdshänsyn vid slutavverkning. Kritik som tyvärr fortfarande är aktuell. I statens miljömål Levande skogar finns bland annat ett arealmål som avser att ytterliggare ha gammal skog ska vara skyddad till år Arealmålet bygger på att ha skyddas från statens sida, och ha skyddas genom frivilliga avsättningar på bolagsmark. Det frivilliga skyddet av mark grundar sig på de stora bolagens åtaganden gentemot FSC. Där lovar de att avsätta 5 % av den produktiva marken till naturvård och det ska alltså vara de områden med högst naturvärden som avsätts. Våra stickprov visar att flera av dessa avsättningar hyser lägre naturvärden än avverkningsanmälda skogar. När både FSC och riksdagens miljömål räknar med bolagens frivilliga avsättningar måste det också ske en kontroll av dessa. Som det ser ut idag finns det inget som garanterar att det verkligen är de skogar med högst naturvärden som avsätts eller att dessa skogar får ett långsiktigt skydd. Sköttes dessa åtaganden borde offentliggörande av landskapsplanerna vara en självklarhet. Så är det inte idag. Att besöka SCAs skogar var alltså ingen lycklig roadtrip, bolaget lever varken upp till statens miljömål, FSC standarden eller sin egen ambition om att bevara den biologiska mångfalden. Ingen förbättring har skett på de tre år som gått sedan fältbiologernas förra inventering av SCA:s skogar. Fältbiologerna kräver att SCA: - Avsätter samtliga områden som i denna rapport bedömts som klass 1 och motsvarande områden i övriga Sverige till fri utveckling eller endast genomför åtgärder som kan höja naturvärdena, eempelvis naturvårdsbränningar. 26

27 - Håller vad de förbundit sig till genom att vara certi fierade av FSC. - Gör sina landskapsplaner lättillgängliga, t.e. genom att lägga ut dem på Internet eller att skicka dem vid förfrågan. - Slutar att anlägga contortaplantager. SCAs egna ord: Det viktigaste miljömålet i SCAs skogsbruk är att bevara skogens biologiska mångfald i form av djur och vätarter och deras livsmiljöer. SCA lever med andra ord inte upp till sina egna mål när de avverkningsanmäler skogar som är viktiga för den biologiska mångfalden och missköter de avverkningar som utförs. 27

28 Om Fältbiologerna Fältbiologerna är en oberoende ideell förening för natur och miljöintresserade ungdomar. Föreningen bildades 1947 och verkar för ett hållbart samhälle, global rättvisa och god miljö. Fältbiologerna anordnar kurser, läger, ut flykter ochutbildningar för att sprida kunskap om natur och miljö. Föreningen bedriver också opinionsbildning och försöker påverka myndigheter, politiker, organisationer och allmänhet till att skapa en bättre värld. Fältbiologernas medlemmar är organiserade i lokalgrupper runt om i landet. Även miljögrupper på skolor kan ansluta sig till Fältbiologerna. Fältbiologerna är en förening för handlingskraft och äventyr, för upplevelser, engagemang, åsikter och ny fikenhet. En förening för miljöoch naturintresserade ungdomar. Inga vuna ledare. Inga partipolitiska bindningar. Är du mellan 7 och 25 och tycker att det här verkar vettigt får du gärna bli medlem. Fältbiologerna behöver ditt stöd. Som medlem får du medlemstidningen och information om och tillgång till våra aktiviteter och kampanjer. Genom att vara med i Fältbiologerna visar du att du bryr dig om vad som händer i världen. Kontakta oss om du vill bli medlem eller ha mer information. Fältbiologerna Brunnsgatan Gävle tel.: e-post: info@faltbiologerna.se web: Plusgiro: