Kommundirektören får i uppdrag att undersöka möjligheten att skapa en återbruksdepå gärna i samarbete med handikappomsorgen.

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2015/203 Kommunstyrelsen Återbruksdepå Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Lions får möjligheten och ansvaret att starta upp och bedriva mottagning av återbruksdepån, onsdagar kl och lördagar kl Lions får ansvaret att starta upp och bedriva försäljning av återbruksvaror, onsdagar kl och lördagar kl Lions erhåller samtliga intäkter. Lions erhåller garageplats och plats på området för sin försäljning utan kostnad, men erlägger faktisk elkostnad i försäljningslokalen. Gatuchefen får i uppdrag att skriva avtal med Lions som reglerar ovanstående åtaganden. Uppdragstjänst får ansvaret att inom ramen för sin verksamhet bygga upp den interna kommunala återbruksverksamheten i liten skala. Lokalbehovet för förvaring av möbler ska lösas. Uppdragstjänst ska även utveckla visst samarbete/samverkan med handikappomsorgen i arbetet med det interna kommunala återbruket. Gatuchefen får i uppdrag att i samband med förhandling med Sysav lösa frågan om kostnadsfri deponering av avfall för Uppdragstjänst. Återbruksverksamheten ska utvärderas skriftligt efter ett år i drift. Ärendebeskrivning I budgetdirektiv 2015 beslöt kommunfullmäktige bl a följande: Kommundirektören får i uppdrag att undersöka möjligheten att skapa en återbruksdepå gärna i samarbete med handikappomsorgen. Återbruksdepån ska kunna erbjuda invånarna en möjlighet att lämna möbler, cyklar m m som efter reparation kan återanvändas/sälja i st f att slängas. En slutrapport med förslag till beslut har upprättats. I denna föreslås en en extern återbruksdepå invid återvinningscentralen i samarbete med Lions. För det interna återbruket föreslås en lösning med uppdragstjänst. Beslutsunderlag Uppdrag från kommunfullmäktige 15/2014, Återbruksdepå, Ks beslut 77/2014 Projektrapport Återbruk Bilaga - Återbruk i Kävlinge Sysav Kommunstyrelsen Mats Svedberg Mats.Svedberg@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se

2 2 (2) Lions återbruk beskrivning Ordförandenas skrivelse Återbruksdepå Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Mats Svedberg kanslichef Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet

3 Projektrapport återbruksdepå Återbruksdepå i Kävlinge Bakgrund Den 2 november redovisades en skriftlig rapport till Ks-beredning rörande direktivet att undersöka möjligheten att skapa en återbruksdepå helst i samarbete med handikappomsorgen. Rapporten visade att det var möjligt att starta upp och bedriva en återbruksdepå i kommunens regi, lokaliserad bredvid nuvarande återvinningscentral i Kävlinge tätort i samarbete med handikappomsorgen. Handikappomsorgen visade dock på att det fanns begränsningar i form av öppettider och deltagarnas förmåga. Kommunstyrelsens beredning godkände återrapporteringen men ville bl a se ett utvecklat förslag som innehåll ett ökat samarbete med föreningar, exempelvis Lions, då det gäller försäljningsverksamheten. Kort efter rapporteringen kom en skrivelse undertecknat av de tre ordförandena för Tekniska nämnden. Socialnämnden och Bildningsnämnden se bilaga. Projektgruppen har därefter arbetat vidare med det förändrade uppdraget, och rapporterade de nya möjligheterna muntligt till kommunstyrelsens presidium den 22 april, som önskade en skriftlig rapport. Kommunikation har därefter skett med kommundirektör som är uppdragsgivare i projektet för att ta fram föreliggande projektrapport. Projektorganisationen har bestått av Mikael Anderson, gatuchef, (ytterst ansvarig för projektet), Rolf Perleij (projektledare). Konsulterade under projektets gång har varit: Karolina Jagesten (arbetskonsulent på Handikappomsorgen), Christina Forsberg (chef Handikappomsorgen), Roger Alfh (chef Arbetsmarknadsavdelningen) samt Pär Lindkvist (projektledare på Lärcentrum). Beställare/uppdragsgivare har varit Mikael Persson (kommundirektör). AKKA-fraktslokalen Den nuvarande återvinningscentralen (ÅVC) i SYSAV:s regi ska, som lyfts i ordförandenas skrivelse, flyttas inom en överskådlig tid. När detta ska ske är ett politiskt ställningstagande och kan därför inte besvaras inom denna rapport. I det perspektivet är det relativt stora kostnader för att renovera upp lokalen. Lokalen är dock i sådant dåligt skick att om den lokalen ska användas som personalhygienutrymme och för andra personalbehov är det nödvändigt med renovering av dessa utrymmen. Dessutom behöver det byggas ytterligare ett omklädningsrum för att tillgodogöra omklädning för både män och kvinnor. Om Kävlinge kommun som arbetsgivare ska kunna upprätthålla rimliga arbetsmiljökrav gör Fastighetsavdelningen (KKL) bedömningen att sådana renoveringar är nödvändliga. Fastighets-avdelningen (KKL) har nu räknat om kostnaderna utifrån att lokalen enbart skulle kunna fungera som personallokal för de som ska arbeta på återbruket under den tid som det finns kvar på nuvarande plats. Lokalen ska i detta scenario alltså inte användas som försäljningslokal. Den uppskattade kostnaden för renoveringen blir då c:a kr (Tidigare kr) Det bedöms då inte behövas installeras nätuppkoppling vilket hade kostat ytterligare kr. 1(4) Personalbod Ett alternativ till att renovera AKKA-byggnaden är att inhandla en begagnad personalbod, som uppfyller arbetsmiljökraven, att ställa på platsen. Alternativt kan en bod hyras, vilket förmodligen ökar kostnaden. En inköpt bod kan flyttas till en ny plats alternativt säljas vid ett senare tillfälle. Dock tillkommer kostnader för VAoch elanslutning. Lions Vi har fört en kontinuerlig dialog med Lions som bedriver insamlings- och hjälpverksamhet. De har i skrivelse beskrivit hur de kan bidra i återbruksverksamheten (se bilaga). Som framgår i skrivelsen kan de bedriva Kommunkansliet Rolf Perleij Rolf.Perleij@kavlinge.se Kommunkansliet Kullagatan 2, Kävlinge kontakt@kavlinge.se

4 2 (4) försäljning av återbruksvaror på lördagar kl 9-15 (samma tider som ÅVC är öppet) samt onsdagar kl De behöver garage, en barack/paviljong (50kvm) samt utomhusplats med skärmtak. Avdelningen för gata/parkavfall kan tillgängliggöra en garageplats som Lions kan använda för sin försäljning. Utomhusplats är även möjlig för dem att använda inom området. Övriga önskemål, såsom 50kvm barack och skärmtak, är förenat med kostnader. Lions har även önskat att garagemarken som i nuläget är av hårt grus skulle asfalteras, detta skulle medföra kostnader. Lions har även föreslagit att de skulle kunna isolera ett av garagen genom att inuti bygga på med isolering och på så sätt göra garaget mer ändamålsenligt för försäljning året runt. Andra frivilligorganisationer Det finns många olika frivilligorganisationer som kanske vill vara en del i en återbruksdepå. Erikshjälpen har en insamlingscontainer på nuvarande ÅVC. Kommunen i samarbete med SYSAV bör tillfråga andra så att likabehandlingsprincipen upprättshålls. SYSAV i Malmö håller på att ta fram ett system där olika organisationer kan anmäla intresse. Principen bör vara att organisationen bekostar och sätter dit ändamålsenlig låsbar insamlingscontainer (eller liknande) och ansvarar för regelbunden tömning. Andra frivilligorganisationer som bör kontaktas är Emmaus Björkå, IM, Röda korset, Human bridge, etc. SYSAV - ÅVC Återvinningscentralen (ÅVC), som bedrivs av Sysav, har öppettider, måndagar-torsdagar kl 11-18, fredagsöndag kl Sysav har erfarenheter av att stölder sker om återbruksdepån inte hålls under uppsikt. (Se bilaga PM Ökat återbruk i Kävlinge ). Därför rekommenderas inte återbruket vara öppet när det inte finns övervakande personal närvarande. Erfarenheten är att medborgare lämnar återbruksprylar och avfall i större utsträckning på eftermiddagar och helger. Därför är det angeläget att hålla en återbruksdepå öppen på de tider medborgare har möjlighet att lämna återbruksvaror. Sysav tar enbart ansvar för återvinningsverksamheten och därmed inget ansvar för återbrukdepån sidan om ÅVC på nuvarande plats. Vid en ny lokalisering av ÅVC får frågan diskuteras på nytt. Lärcentrum Arbetsmarknadsavdelningen på Lärcentrum bedriver uppdragstjänst i hyrda lokaler. Uppdragstjänst har i nuläget en begränsning i sina lokaler och kan därför inte ta emot så många deltagare som de skulle vilja. Om Lärcentrum får ansvaret att bemanna återbruket innebär detta utökade möjligheter att stötta fler människor i att nå arbetslivet. Uppdragstjänst har även meddelat att de kan ansvara för ett internt återbruk av kommunala möbler och prylar. Vi har även diskuterat möjligheten att de i viss mån gör det med visst stöd av handikappomsorgen, vilket skulle innebära att handikappomsorgen inte står som ansvariga, utan är behjälpliga vid vissa tillfällen. Att involvera människor i arbetet på en återbruksdepå bedömer de som lämpligt arbete som ett steg att nå egen anställning på arbetsmarknaden. En tänkbar modell skulle kunna vara att två personer erhåller tidsbegränsade anställningar med arbetsmarknadsstöd på c:a 8-12 månader. Dessa två personer kan med överlappande arbetsschema täcka en rimlig öppettid (servicenivå) för medborgarna att kunna lämna återbruksvaror, dvs även lördagar och söndagar. De kan även åläggas ha ansvar för praktikanter, dvs olika människor i behov att nå anställning. På detta vis kan människor utanför arbetslivet exempelvis börja på uppdragstjänst, gå vidare som praktikant på återbruket och eventuellt därefter få en tidsbegränsad anställning på återbruket och på det viset bygga en arbetslivshistoria som kan leda till en egen anställning. Kommunens kostnader för arbetsmarknadsanställningar Det finns flera olika typer av arbetsmarknadsanställningsformer där flera riktar sig inom pedagogisk verksamhet, dvs förskolor, skolor. Dessa faller bort t ex extratjänster. De som återstår och som är tillämpbara på en återbruksverksamhet är Nystartsjobb och Särskilt anställningsstöd. Lärcentrum har framtagit nedanstående beräkningar. Nystartsjobb Är A-kassegrundande Kommunens anställningsstöd utgör c:a 64% Lön till anställd=20 000kr/månad tillkommer sociala avgifter och arbetsgivaravgift = kr. Årskostnad utan stöd: kr Kommunens kostnad: kr X 12 månader = kr X 2 personer = kr Tillkommer OB-tillägg samt helgtillägg Kommunens årskostnad för två anställda = c:a kr/år

5 3 (4) Särskilt anställningsstöd Är inte A-kassegrundande. Kommunens anställningsstöd utgör c:a 85% Lön till anställd=20 000kr/månad tillkommer sociala avgifter och arbetsgivaravgift = kr. Årskostnad utan stöd: kr Kommunens kostnad: 4 230kr X 12 månader = kr X2 personer = kr Tillkommer OB-tillägg samt helgtillägg Kommunens årskostnad för två anställda = c:a kr/år Tillkommer dessutom handledarstöd 3300kr/mån under anställningen tre första månader. Lärcentrums bedömning är att arbetsmarknadsstödet kan huvudsakligen inriktas till särskilt anställningsstöd förutsatt att det finns personer i verksamheten som uppfyller kriterierna. Men även andra arbetsmarknadsstöd kan komma ifråga utifrån de olika enskilda individer som finns inom Lärcentrums arbetsmarknadsprogram. Tre delar En återbruksverksamhet skulle kunna delas upp i tre huvuddelar. 1. Mottagning 2. Försäljning 3. Internt återbruk inom Kävlinge kommun 1. Mottagning består i att guida medborgare som kommer för att lämna återbruksprylar om vad och var de kan lämna sitt återbruk. Om det finns flera olika frivilligorganisationer med mottagningscontainrar, exempelvis, Emmaus, Erikshjälpen, Lions, etc, så är det medborgaren som själv avgör till vilken organisation de vill skänka sitt återbruk. En viktig funktion är även att övervaka så att inte stölder sker samt hålla rent och snyggt. Service och bemötande är även en viktig funktion eftersom man indirekt representerar kommunen. 2. Försäljning av varor som lämnats sker på olika vis i olika kommuner. Vissa kommuner har byggt upp en hel organisation kring försäljning med allt från byggvaror till loppisprylar medan andra kommuner helt överlämnat försäljningsdelen till frivilliga organisationer. 3. Internt återbruk inom kommunen innebär att tillvarata kasserade möbler och återanvända dem på andra enheter inom kommunen. Andra kommuner har startat sådan verksamhet med stor framgång vilket lett till kostnadsbesparingar samt minskat avfall. Kävlinge kommun har smygstartat detta genom att på INKA lägga ut bilder på fullt fungerande möbler och kontorsutrustning som andra enheter kan hämta och använda. Bristen i nuläget är att det inte finns någon som är sammanhållande och ansvarig. Analyser Idén med en återbruksdepå är främst för att minska avfallet och bidra till återanvändning. Genom att minska avfallet bidrar vi till en bättre värld, men även till att minska kommunens avfallskostnader. Hur mycket vi kommer att minska kommunens avfallskostnader är ovisst. Det är många faktorer som bidrar till hur mycket kostnadsbesparingen blir. Därför är det omöjligt att göra en sådan kalkyl. Ordförandena efterfrågar i sin skrivelse en intäktskalkyl vilket är svårt att ta fram, på samma grunder som ovan. Återvinningscentralen ska inom en överskådlig tid, dock ovisst när, flyttas till annan plats. Att då satsa investeringskostnader på lokal och i området i övrigt känns tveksamt. I diskussioner med uppdragsgivaren (kommundirektör) och Ks-presidium föredrar man att starta i liten skala för att i ett senare skede, när återvinningscentralen flyttar till ny plats, bygga ut återbruksverksamheten i större skala. Detta blir kostnadseffektivt och innebär att verksamheten kan smygas igång och att erfarenheter i viss mån kan förvärvas under tiden. Kostnaderna för att kommunen ska anställa 2 st från Uppdragstjänst med anställningsstöd är stora i förhållande till den ovissa kunskap vi har kring kostnadsbesparing pga minskat avfall. Uppdragstjänst skulle kunna få ansvar att bygga upp den interna kommunala återbruks-verksamheten. Dock måste lokalbehov ordnas för förvaring av möbler och kontorsutrustning. Likaså har Lärcentrum en kostnad då de ska kassera möbler, eftersom avfallmottagningen på ÅVC enbart är kostnadsfri för privatpersoner. Vid ett utvecklat internt återbruk kommer även avfallet att öka (dvs möbler i sådant skick att de inte går att återbruka, måste kasseras), varpå denna kostnad bör finansieras. Uppdragstjänst bedrivs som självfinansiering och måste kunna starta upp interna kommunala återbruksverksamheten i liten skala för att kunna genomföra det inom sin ordinarie verksamhet. För att utveckla

6 4 (4) verksamheten i fullskala bedöms öka kostnaden eftersom fler deltagare behövs och därmed utökad personal. Att genomföra full verksamhet direkt får konsekvenser på nuvarande verksamhet i form av att den servicedelen måste minska, vilket inte är önskvärt i nuläget. Renoveringskostnaderna på AKKA-fraktsbyggnaden blir relativt höga likaså inköp av en personalbod inkl inkoppling av VA och el. Frivilliga organisationer används av flera andra kommuner då det gäller att ta hand om återbruksvaror, för att reparera och sälja dem åter. Om kommunen skulle starta upp sådan verksamhet skulle det bli kostsamt. Lions har i diskussionerna visat sig intresserade att bedriva sådan försäljningsverksamhet i Kävlinge. De kan även bidra till viss mottagningsverksamhet på de begränsade tidpunkter som de angivit. (onsdagar kl samt lördagar kl 9-15). Gata/park-avdelningen kan upplåta plats i garagebyggnaden samt plats på området utomhus kostnadsfritt till Lions. Lions behov av skärmtak, barack/paviljong samt asfaltering av garaget föreslås att Lions får bekosta själva. Det kommer att blir en ökad elkostnad i garaget där Lions ska bedriva försäljning. Diskussion och avvägning får ske om faktisk elkostnad ska debiteras till Lions som de kan finansiera genom sin eventuella ökade försäljning på återbruksområdet. Angående tillgång till personaltoalett för Lions behov har en diskussion förts med Sysav om att Lions personal får tillgång till Sysavs personaltoalett. Det finns dock inget beslut i frågan. Alternativet är att de erhåller nyckel till AKKA-fraktsbyggnadens slitna lokaler, där toalett finns. Om mottagningsansvaret läggs på Lions är det väsentligt att även andra frivilligorganisationer får möjlighet att ha containrar på återbruksområdet. Medborgaren väljer själv vilken organisation de vill skänka till. Att enbart ha öppet onsdagar (kl 15-18) och lördagar (kl 9-15) får betecknas som en begränsad öppettid och därmed möjlighet för medborgaren att kunna lämna återbruksvaror. Dock är det bättre än i nuläget där möjligheten till återbruk i princip inte finns. Med denna mjuka start kan även verksamheten sakta byggas upp, och eventuellt utvecklas, i en lugn takt utan stora kommunala investeringar. Förslaget innebär att investeringskostnader och driftskostnader hålls till ett minimum i startskedet. Om kostnader uppstår under tiden får detta dryftas och beslut tas. Förslag till beslut: Lions får möjligheten och ansvaret att starta upp och bedriva mottagning av återbruksdepån, onsdagar kl och lördagar kl Lions får ansvaret att starta upp och bedriva försäljning av återbruksvaror, onsdagar kl och lördagar kl Lions erhåller samtliga intäkter. Lions erhåller garageplats och plats på området för sin försäljning utan kostnad, men erlägger faktisk elkostnad i försäljningslokalen. Avtal skrivs mellan avdelningen för gata/park/avfall och Lions som reglerar ovanstående åtaganden. Uppdragstjänst får ansvaret att inom ramen för sin verksamhet bygga upp den interna kommunala återbruksverksamheten i liten skala. Lokalbehovet för förvaring av möbler ska lösas. Uppdragstjänst ska även utveckla visst samarbete/samverkan med handikappomsorgen i arbetet med det interna kommunala återbruket. Gatuchef får i uppdrag att i samband med förhandling med Sysav lösa frågan om kostnadsfri deponering av avfall för Uppdragstjänst. Återbruksverksamheten ska utvärderas skriftligt efter ett år i drift. _ Bilagor: Lions skrivelse PM Ökat återbruk i Kävlinge Ordförandenas skrivelse

7 PM Ökat återbruk i Kävlinge Från: Ellen Lindblad Datum: 20 mars 2015 Under ett möte med återvinningsavdelningen på Sysav uttryckte Kävlinge kommun en önskan om att öka insamlingen av återbrukbara produkter i anslutning till Kävlinge återvinningscentral. Med anledning av detta har detta PM tagits fram för att kort beskriva nyttan och förutsättningarna för detta. 1:3 Ökat återbruk i Kävlinge 20 mars 2015

8 VARFÖR ARBETA MED ÅTERBRUK? Att återbruka avfall är ett av de översta stegen i EUs avfallshierarki och lyfts även fram i Sveriges nationella avfallsplan där det står att Återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning. Med förberedelse för återanvändning menas till exempel kontroll, rengöring eller reparation av produkter och enligt 4 i avfallsförordningen (2011:927) är det ett återvinningsförfarande. Detta innebär att förberedelse för återbruk ingår i den kommunala renhållningsskyldigheten och att det därmed kan finansieras av renhållningstaxan. Största anledningen att jobba med återbruk är dock inte att det står i någon lagtext utan att det kan leda till faktiska miljövinster. Till exempel går det åt ca 2500 liter vatten och 680 g kemikalier för att producera en bomulls T-shirt (ca 250g) samtidigt som svenskarna endast återbrukar runt 25 % av sina nytillverkade textilier. ATT ARBETA MED ÅTERBRUK Det finns många olika sätt att jobba med återbruk både vad gäller samarbeten och drift. Kävlinge kommun uttryckte under mötet med Sysav att det i första skedet framför allt är aktuellt att utöka insamlingsverksamheten medan reparations-och försäljningsverksamhet kan komma att bli aktuellt längre fram. Ska försäljning ske i egen regi bör man dock tänka igenom detta noga då det är en juridiskt komplex verksamhet att bedriva för en kommun. Drift i egen regi eller genom samarbete? Att samarbeta med olika ideella organisationer kring återbruksverksamhet är en lösning som passar många kommuner, dels då det ofta är en billig lösning och dels då försäljning i egen regi undviks. Andra lösningar, som till exempel drift genom arbetsmarknadsprojekt är också vanligt men kräver en större insats från kommunens sida. Bemannad eller obemannad insamling? Vanligaste sättet att samla in produkter för återbruk på Sysavs återvinningscentraler är genom obemannad insamling i fartygscontainrar. Bemannad insamling finns endast på ett par av de större återvinningscentralerna där inflödet av produkter är stort. Fördelen med obemannad insamling är att det kräver mindre administration och arbetskraft men det ställer även högre krav på information. Även stölder kan bli ett problem om insamlingen inte hålls under uppsikt! Att ha bemannad insamling ger givetvis en bättre service till kunderna och medför även mindre hantering av produkterna då en första besiktning kan göras innan produkten lämnats in. Största nackdelen med detta system är att det kräver mer resurser vilket innebär större kostnader. Ska en insamling bemannas är det viktigt att inflödet av produkter är tillräckligt stort för att täcka utgifterna. Att ha bemannad insamling ställer även krav på lokalen där insamlingen sker då personalen behöver tillgång till såväl sittplats som WC. 2:3 Ökat återbruk i Kävlinge 20 mars 2015

9 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR I KÄVLINGE 2014 hade Kävlinge återvinningscentral ca besökare vilket gör den till Sysavs sjätte största (av totalt 15 stycken). Insamling av återbrukbara produkter sker i en 10 fots sjöfartscontainer samt i en insamlingsbox för textilier (se bild). Insamlingen sköts av Emmaus Fredriksdal som i regel tömmer containrarna ca 2ggr/vecka, vilket brukar räcka för att det inte ska bli överfullt. Intill återvinningscentralen i Kävlinge finns en tomt med ett större lastbilsgarage och tillhörande kontor. Insamlingscontainrar på Kävlinge återvinningscentral Lastbilsgaraget hade kunnat användas för att utveckla en mer omfattande insamling av återbrukbara produkter. Möjlighet till framtida utveckling av reparationsverkstad och försäljningsverksamhet kan finnas i kontorslokalen. För att kunna driva återbruk separat från återvinningscentralen krävs en utökad bemanning, dels för att tillhandahålla service till kunderna och dels för att minimera stölder som annars kan komma att bli ett problem. Att bemanna insamlingen på heltid kan i början komma att bli en utmaning då inflödet är begränsat, men större lokaler medför ofta större mängder insamlat material vilket gör att bemanningen ändå är motiverad. Till exempel samlas möbler in i mycket begränsad mängd idag på grund av att utrymmet är för litet, så en större lokal hade kunnat öka möbelåterbruket markant, något som väldigt få av Sysavs medlemskommuner lyckats med hittills. Insamlingsverksamheten kan även kombineras med till exempel sorterings-och beredningsverksamhet, som inte medför lika stora utmaningar som försäljning men som kan sysselsätta fler personer på plats även under lugna dagar. NÄSTA STEG Första steget i det fortsatta arbetet bör vara att ta fram en tydlig beskrivning av vad man vill uppnå med verksamheten samt vilken roll kommunen vill anta i förhållande till eventuella samarbetsorganisationer. Man bör också ta fram överskådliga riktlinjer för vilken typ av verksamhet man vill bedriva och beskriva vilka resurser som finns tillgängliga för detta. När grundprinciperna är definierade bör man sedan kontakta möjliga samarbetspartners för att hitta en lämplig aktör att driva verksamheten. Detaljer kring driften av verksamheten bör utvecklas i nära samarbete med den valda aktören för att få fram en rutin som fungerar för alla parter. 3:3 Ökat återbruk i Kävlinge 20 mars 2015

10 Återbruk Vi är tacksamma för att vi har tillfrågats om att få vara med och utveckla miljöarbetet i vår kommun, ett arbete som sammanfaller med Lions sätt att se på hur våra resurser omvandlats från sopor till Nyttoföremål. Vårt mångåriga arbete med loppis ligger helt i linje med det återbruk som nu står för dörren. När vi nu har analyserat vår roll i detta så vill vi komma med förslag, önskemål och synpunkter enligt nedan. Lokaler Ytorna som skall innefatta återbruk skall ligga i direkt anslutning till återvinningen. Vi behöver ett garage för att lagra varor, detta skall även fungera som försäljningslokal varför belysning måste vara fullgod. En barack/paviljong, ca 50 m2, där vi kan bedriva försäljning av fuktkänsliga produkter, lokalen måste vara uppvärmd och ha bra belysning. Tillgång till toalett i AKKA huset. Utomhusyta för förvaring av byggdetaljer såsom cementplattor och tegel, förvaring av fönster, dörrar och annat material som tål utomhusmiljö men inte regn och snö där fodras ett skärmtak med bakvägg, storlek och placering är oklart.

11 Lions blå container som idag är placerad vid VIS skall stå inom återbruksytan och fungera som buffertutrymme under arbetsveckan när ingen från Lions tjänstgör, denna kommer därefter att tömmas varje onsdag och lördag av Lions. Hyra Lions drivs helt ideellt där hela överskottet går till hjälpverksamhet varför ev. hyra för lokaler bör vara av symbolisk karaktär. Bemanning Lions bemannar verksamheten onsdagar kl och lördagar på samma tider som den ordinarie återvinningsstationen är öppen. Arbetsledning ingår inte i Lions uppdrag. Överskott Det ekonomiska överskottet tillfaller Lions hjälparbete Arbetsgruppens kontaktmän: Sune Tärneberg och Conny Mårtensson LIONS CLUB KÄVLINGE

12 k W'KÄVL1NGE UN Datum för sammanträde: Sida: (13) Kommunstyrelsen Protokoll 77 KS 2014/155 Budget 2015 och kelp Beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunkansliet får i uppdrag att arbeta vidare med de kommunövergripande malen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Den kommunala utdebiteringen fastställs till 18,51 per skattekrona. Nämnd utgör anslagsbindningsnivå i 2015 års budget. Budgetanslaget för kommunstyrelsen fastställs till tkr. Budgetanslaget för valnämnden fastställs till 580 tkr. Budgetanslaget för revisionsnämnden fastställs till tkr. Budgetanslaget för överförmyndarnämnden fastställs till tkr. Budgetanslaget för tekniska nämnden fastställs till tkr. Budgetanslaget för miljö- och byggnadsnämnden fastställs till tkr. Budgetanslaget för bildningsnämnden fastställs till tkr. Budgetanslaget för socialnämnden fastställs till tkr. Investeringsbudgeten fastställs till tkr, enligt bilaga. Verksamhetens nettokostnader fastställs till tkr varav tkr ej ligger i nämndernas ramar. Balansbudgeten fastställs för 2015 och plan , enligt bilaga. Resultatbudgeten fastställs för 2015 och plan , enligt bilaga. Kassaflödesbudgeten fastställs för 2015 och plan , enligt bilaga. Kommunstyrelsens presidium beslutar om investeringsanslaget kommunstyrelsens ospecificerade. För investeringsobjekt pa tkr eller högre krävs igangsättningstillstand från kommunstyrelsens presidium. En låneram fastställs uppgående till tkr, med syftet att täcka likviditetsbehov under hela planperioden. Ärendebeskrivning Förslag till budget för 2015 och plan föreligger Beslutsunderlag Förslag till Budget 2015, plan del 1 Förslag till Budget 2015, plan del 2 MBL- protokoll budget 2015 Yrkanden Leif Skytte (M) yrkar med instämmande av Carina Ingelsson (FP), Mattias Andersson (C) och Peter Rugarn (KD) bifall till föreliggande förslag samt bifall till alliansens förslag till direktiv (bilaga) Nils Nyberg (MP) yrkar bifall till föreliggande förslag..60-zed

13 KAYLINGE t 7, KO UN Datum för sammanträde: Sida: (13) Kommunstyrelsen Protokoll Roland Palmqvist yrkar bifall till förslaget att kommunkansliet arbetar vidare med de kommunövergripande målen i övrigt deltar socialdemokraterna ej i beslutet. Erik Nordmark (SD) meddelar att han ej deltar i beslutet Beslutsgång Ordföranden ställer lagda förslag under proposition och fitmer att kommunstyrelsen bifallit föreliggande förslag, samt alliansens direktiv enligt bilaga Ks 77/14:1. De!tar ej i beslutet Roland Palmqvist (S), Jan Svensson (S), Gunilla Tornqvist (S) och Larserik Johansson (S) deltar ej i beslut om budgetförslaget. Erik Nordmark deltar ej i beslutet. Protokollsanteckning Roland Palmqvist lämnar in socialdemokraternas förslag till ändringar och direktiv för budget 2015, bilaga Ks 77/14:2. Nils Nyberg (MP) lämnar in miljöpartiets förslag till direktiv, bilaga Ks 77/14:3. Beslut ska skickas till För kännedom Kommunfullmäktige därefter till kommunkansliet

14 .E.J 1C1.530L. KÄVLINGE KOMMUN <ammunstyrelsen 1(2) AHiansen i Kävlinge budget irektiv Vi har stora åtaganden de kommande åren inom det budgetförslag som är lagt. Byggnationen på Östra Centrum i Kävlinge kommer att starta, en ny skola byggs i Löddeköpinge, vi renoverar Korsbackaskolan, bygger en helt ny förskola i Kävlinge samt delfinansierar Lommabanan. Vi utreder framtiden för kommunens bad, och en sådan investering behöver finansieras. Budgetförsiaget innefattar kraftfulla investeringar för Kävlinges framtid. Alliansen tar ansvar för ekonomin krona för krona, men vi vill göra Kävlinge ännu bättre. Därför föreslår vi följande viktiga åtgärder for kommunen under de kommande åren. Aterbruksdepå vi vill kunna erbjuda en återbruksdepå i vår kommun, där kommuninvånare kan lämna ex möbler, cyklar som efter reparation kan återanvändas/säljas i stället för att slängas. Därför uppdrar vi till kommundirektören att undersöka möjligheten att skapa en återbruksdepå gärna i samarbete med handikappomsorgen Trygghetsboende Vi tror att trygghetsboende är en efterfrågad boendeform där personer over 70 år kan erbjudas ett eget boende. Här sköter man sig själv precis som i en vanlig lägenhet men har tillgång till gemensamma utrymmen och en trygghetsvärd. Därför uppdrar vi till kommundirektören att undersöka möjligheten att få till stånd trygghetsboende i vår kommun Kommunstyrelsen Pia Almstränn Pia.Almstrom@kavlinge.se

15 2 (2) Cykelvägsbelysning Att kunna transportera sig tryggt och säkert på våra cykelvägar tycker vi är viktigt, men att dra fram el för att installera belysning är dyrt och inte alltid ur kostnadssynpunkt motiverat Därför uppdrar vi åt kommundirektören att undersöka möjligheten att prova smarta, solcellsdrivna belysningar längs cykelväg mellan Löddeköpinge och Hog Lokalbehov i Löddeköpinge För att kunna erbjuda barn och ungdomar meningsfulla fritidsaktiviteter är kommunens föreningar en viktig samarbetspartner. En förutsättning för att föreningarna ska kunna ta emot våra barn och ungdomar är att det finns tillgängliga lokaler att driva verksamheten i. Under mandatperioden har det byggts en ny idrottshall på Korsbackaskolan. Barn och ungdomsgrupperna i Löddeköpingeområdet har ökat kraftig under 2000-talet och behovet av fler halltider bedöms öka för att kunna ta emot barnen och ungdomarna även i de västra delarna av kommunen. Därför uppdrar vi till kommundirektören att se över behovet av idrottslokaler i Löddeköpinge Skyltning av offentliga miljöer Kommunen har de senaste åren rustat upputemiljöer på skolor och förskolor. Det finns fantastiska lekplatser, basketplaner, utepingis osv. De fiesta av miljöerna står outnyttjade på helger och sommarlov. Som ett led i ambitionen att skapa fler spontana och positiva mötesplatser för alla åldrar vill vi att kommunens invånare skall känna sig välkomna att utnyttja områdena på icke verksamhetstid, Därför uppdrar vi åt kommundirektören att se over hur en gemensam skyltning med information hur miljöerna kan utnyttjas av våra kommuninvånare.

16 Eji; ac-fl " Socialdemokraterna i Kävlinge kommun Socialdemokraternas yrkanden vid kommunstyrelsens sammanträde , ärende "Budget 2015 och kelp " Socialdemokraterna yrkar på ytterligare medel utöver kommundirektörens förslag till budget. Vi vill göra en satsning på fler jobb för ytterligare höja kvaliteten i verksamheterna. Tjänsterna avser motsvarande heltid. Skola: +8,0 Mkr. Avser cirka 16 st tjänster, 6 st till högstadiet och motsvarande 10 tjänster till barn med särskilda behov. Barnomsorg: +10 Mkr. Avser cirka 20 tjänster. Kultur&Fritid: +2 Mkr. Satsningar på kulturskolan och höjning av föreningsbidragen. Direktiv: att en Fritid- och Kulturnärnnd inrättas till nästa mandatperiod. att utreda möjligheten att införa maxtaxa i Musik&Kulturskolan. att utreda kostnaden för att erbjuda elever en enklare frukost. att utreda situationen ph Fritidshemmen och kostnaden för kvalitetsökning. Att rapportera till BN när behov om barnomsorg på obekväma tider uppstår. Totalt Bildningsnämnden: Socialnämnden: +20 Mkr. +11 Mkr. Avser ett 30-tal tjänster för att avskaffa delade turer och kunna erbjuda rätt till heltid. Motsvarar ungefär 1 ytterligare anställd per avdelning.

17 Direktiv: att utreda möjligheterna att omvandla visstidsanställningar till tillsvidareanställningar. Tekniska nämnden: Direktiv: +0,5 Mkr. Avser medel för skogsskötsel. att GC-vägen från Rinnebäck längs väg 108 till anslutning befintlig GC-väg mot Lund skall påbörjas under Att vid en utredning kring kommunens badanläggningar skall däri beaktas ett utomhusbad vid Vikenanläggningen i Furulund. Att påskynda gatuunderhållet i kommunens östra delar. Miljö&Byggnadsnämnden: Direktiv: +0,5 Mkr. Avser resurser för åtgärder inom miljö- och vattenvård samt del av tjänst för imljotillsyn att kommunens m51 om energiförbrukning i kommunens fastigheter skall vara högst 60 kwh/m2 och år. Detta skall också diskuteras med byggherrar, när exploateringsavtal behandlas. Vid upphandlingar skall miljö- och sociala klausuler finnas med i förfrågningsunderlaget. Totalt: + 32 Mkr Finansieras med en skattehöjning på 50 öre och en sänkning av resultatet med 1,0 Mkr från 18,9 Mkr till 17,9 Mkr.

18 et _T - miljöpartiet de weina KÄVLINGE FÖRSLAGTILLDIREKTIVFORKÄVLINGEKOMMUNSBUDGET2015 för att bidra till en ännu bättre och grönare kommun Att uppdra fit kommundirektören: att i samarbete med Skånetrafiken utreda möjligheten till ökad turtäthet mot arbetsorterna samt effektivare linjeövergångar vid trafikcentralerna (Dösjebro, Kävlinge Station och Center Syd, samt i framtiden Furulunds station). 2) att i samarbete med Skånetrafiken utreda förutsättningar för effektivare matartrafik inom kommunen så att merparten av invånarna erbjuds möjlighet till arbetsresa, skolresa, inköpsresa och sjukresa i ett fast öppet trafiknät i stället för i specialtrafik. 3) att utreda förutsättningarna för att parallellt med Skånetrafiken intressera andra aktörer att vara aktiva i kommunens trafiknät. 4) att uppmuntra hyresvärdar i Kävlinge kommun att projektera för fler och mindre hyreslägenheter i tätorterna för främst ungdomar. 5) att ge förslag på hur kommunens partiföreträdare kan spela en aktivare roll bl a i behandlingen av aktuella frågor för att stärka demokratin inom kommunen. Att uppdra at bildningsnämnden: 1) att utreda hur man genom förändrade rutiner kan införa pedagogisk lunch för all personal inom förskolan. Dessa ska även innehålla en tydlig instruktion om vad pedagogisk lunch innebär. 2) att utreda Kulturskolans avgifter för att skapa ett likvärdigt systern. 3) att utreda kostnaden för en minskning av kommunens förskolegrupper med ett respektive två barn för att ytterligare kunna höja kvaliteten i verksamheten. 4) aft utreda kostnaden för att minska fritidsgrupperna med tre respektive fem barn. Att uppdra at socialnämnden: 1) att utreda förutsättningarna för att nå 40% andel ekologisk mat i skola och omsorg. Att uppdra fit tekniska nämnden: att efter översyn föreslå åtgärder för att stärka underhållet av befintliga gång- och cykelvägar. tk

19 ÅTERBRUKSDEPÅ I KÄVLINGE I samband med budget 2015 lade kvintetten ett budgetdirektiv att se över möjligheterna att öppna en återbruksdepå i Kävlinge, gärna i samarbete med handikappomsorgen. Direktivet är nu återrapporterat i rapport Återbruksdepå i Kävlinge daterad Med rapporten finns också bilaga återbruksdepå bedriven av daglig verksamhet handikappomsorg daterad , ökat återbruk i Kävlinge (Sysav) daterad samt karta över tänkt område. Vi har med intresse läst rapporten som belyser viktiga delar i tanken kring en återbruksdepå och hur Kävlinge kommun kan genomföra detta på ett klokt sätt. Grundtanken måste vara att få en återbruksdepå i Kävlinge, sekundärt är att detta kan vara ett bra uppdrag för LSS-daglig verksamhet inom handikappomsorgen. I rapporten speglas en annan prioritering där fokus är på daglig verksamhet, öppettider och mindre på våra invånares nytta och möjligheter med en återbruksdepå. Det föreslagna tillvägagångssättet som beskrivs i rapporten är inte rimligt och innehåller inte heller alla delar eller analyser som behövs för att kunna ta ställning. Några exempel som skapar frågeställningar är 1) ansvaret som daglig verksamhet får ta i föreslagen lösning för stort. Daglig verksamhet är en frivillig verksamhet som varje dag arbetar med att motivera och engagera våra deltagare. Att varje dag hålla öppet, socialt interagera och ansvara är ett för stort ansvar. Är sortera, rensa, återvinna och att transportera är mer rimligt? 2) Att daglig verksamhet hanterar reparationer och renoveringar i större utsträckning är inte heller rimligt. Bildningsnämnden och uppdragstjänst ska inkluderas i rapporten eftersom detta är den mest naturliga samarbetspartnern. 3) Hela återvinningen är planerad att flytta inom en överskådlig tidshorisont. Hur ser planeringen ut för detta? Om det ligger i närtid, är det då försvarbart att göra stora investeringar i en lokal som inte i förlängningen ligger bredvid återvinningen och som inte ska vara kvar? 4) Finansiering, vad kan själv- finansieras, vad är möjligt att säljas för en kommun, hur kan vi samarbeta med föreningar? Efter diskussion mellan tekniska, social och bildningsnämndens ordföranden är vi överens om att rapporten är inkomplett och behöver utvecklas. Rapporten behöver kompletteras i enlighet med ovan och specifikt med nedanstående frågeställningar. Om det under arbetets gång uppstår fler frågeställningar utgår vi från att politiken och respektive nämnd inkluderas, frågas och kan ta ställning. ÖVERGRIPANDE: En intäkts och försäljningsanalys behövs göras. Sysav lyfter i sin bilaga försäljning och denna hantering som problematisk. Hur ska detta lösas och till vilken del kan vi finansiera återbruksdepån via försäljning av inlämnat material? Måste en försäljning vara bemannad? Kan kassa/betalning lösas på annat sätt? Kostnadsanalys behöver kompletteras med intäktsanalys. Kan drift själv-finansieras? Hur kan vi samarbeta med föreningar för att minimera kostnader och öka tillgängligheten? Hur sköts försäljning med rimlig bemanning? Behöver vi ha fasta öppet-tider? Kan en själv-service verksamhet vara möjlig? Vad är tanken att projektkoordinatorn ska göra? Rollen behöver definieras tillsammans med vilken verksamhet som är ansvarig för den. 1 P a g e

20 TEKNISKA NÄMNDEN Hur ser framtiden ut för SYSAV återvinning? Utgångspunkten i rapporten är att den finns kvar, men en flytt inom överskådlig framtid är att vänta. Hur länge finns den kvar? Vad är konsekvensen om exempelvis flytt inom 5 år? Är det rätt plats för återbruksdepå i det perspektivet? Lokalens renovering är baserad på att daglig verksamhet utgår och arbetar där. Om arbetet läggs om enligt ovan resonemang, behövs hela renoveringen? SYSAV flyttar, är det rimliga investeringskostnader? Hur mycket renovering behövs om lokalen inte ska användas för reparationer utan mer för sortering och central-plats för koordinering och transport? När kan flytt av återvinningen tänkas ske? Investeringskostnaderna i lokalerna måste ställas i relation till hur länge det är rimligt att återbruksdepån kan finnas på denna plats. Vad är planerna för området och inom vilken tidshorisont? I det perspektivet, är detta en rimlig placering av återbruksdepå? Eventuella planer på att låta denna plats/fastighet husera avfallsinsamlingen, om/när denna verksamhet lämnar sin nuvarande plats, försvinner om investeringar gör i byggnaderna och en återbruksdepå permanentas fram tills området exploateras. SOCIALNÄMNDEN: Greppet är för stort för daglig verksamhet. Viss renovering kan göras och Eyragården kan hantera viss loppis och renovering, men båda verksamheterna har deltagare som behöver mycket stöd, har utmaningar och som inte kan förväntas är tillgängliga och klarar arbetet dagligen. Är koordinering, sortering, återvinning och transport (möbler/saker som ska renoveras till uppdragstjänst eller liknande) mer rimligt? Vilka föritsättningar finns? Vad klarar de? Ger detta konsekvenser för investering? Har vi bil/släp att transportera? Hur finansieras det? Det som inte daglig verksamhet kan hantera, hur löses detta? Föreningar? BILDNINGSNÄMNDEN: I rapporten är inte bildningsnämnden involverad. Vi ser möjlighet att involvera exempelvis uppdragstjänst för de större och mer omfattande reparationerna. Bildnings perspektiv måste inkluderas och få ge sin syn, sin beskrivning och konsekvensanalys. Vad ser bildning för lösningar? Uppdragstjänst? Arbetsmarknadsprojekt/praktik? Vad är konsekvenserna för bildning? Kostnadsanalys från bildnings perspektiv. Lokaler / verktyg för reparationer, krävs investeringar? En rapport som inkluderar ovanstående ger oss underlag att ta ställning, både i respektive nämnd men också i kommunstyrelsen. Vi ser positivt på en återbruksdepå och vill se att alla involverande får bra och rimliga förutsättningar och uppdrag, men det centrala är att våra invånare får en bra och tillgänglig återbruksdepå. Johan Ericsson Annsofie Thuresson Camilla Mårtensen Ordförande Tekniska nämnden Ordförande Socialnämnden Ordförande Bildningsnämnden 2 P a g e