Stärk diabetesvården. Motion till riksdagen 2016/17:3220. Förslag till riksdagsbeslut. av Cecilia Widegren m.fl. (M) M188 Kommittémotion
|
|
- Ola Gösta Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3220 av Cecilia Widegren m.fl. (M) Stärk diabetesvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ta fram en nationell handlingsplan för att motverka diabetes och tillkännager detta för regeringen. 2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare stärka arbetet med och uppföljningen av nationella riktlinjer för diabetesvård och tillkännager detta för regeringen. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sträva efter att minska skillnaderna mellan landsting och regioner vad avser diabetesvården såväl vid medicinkliniker som i primärvården och tillkännager detta för regeringen. 4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att särskilt analysera och ge förslag på hur ny teknik, distans- och telemedicin, den mobila nära vården och särskilda boenden kan utveckla en bättre diabetesvård och tillkännager detta för regeringen. 5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera fler patientutbildningar i egenvård i primärvården för patienter med diabetes och tillkännager detta för regeringen. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta tillvara digitaliseringens möjligheter för patienter med diabetes och tillkännager detta för regeringen.
2 7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sträva efter att koncentrera viss diabetesvård och forskning och tillkännager detta för regeringen. 8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pröva möjligheterna att stärka tillsyn och uppföljning av diabetesvården och tillkännager detta för regeringen. Motivering Varje enskild människa är den viktigaste utgångspunkten och perspektivet för moderaternas politik och vårt samhällsengagemang. Våra värderingar formas av vår syn på människan. Vi vill se till hela människan. Våra förslag tar utgångspunkt i att de allra flesta människor vill ta ansvar för och forma sina egna liv. Vi vet att varje människa har stora förmågor och möjlighet att kunna utveckla dessa exempelvis med rätt utbildning. Ofta växer och utvecklas människor som mest när de dels möter nya utmaningar, dels prövas när de ställs inför svåra livssituationer. Då behöver man ofta hjälp och stöd av samhället. Vi anser att vården av diabetes ska vara av hög kvalitet, tillgänglig och jämlik för alla patienter. Den ska ges i rätt tid. Den ska därtill arbeta förebyggande i form av såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande arbete. Den ska alldeles självklart vara solidariskt finansierad. Diabetes är en samling av snabbt växande folksjukdomar. För att kunna effektivt motverka denna utveckling krävs såväl förebyggande åtgärder som medicinska. Det åvilar varje människa och familj ett eget stort ansvar att försöka tänka på vad man äter, dricker och i övrigt gör för att hjälpa sin kropp att kunna fungera så väl som möjligt. Självbestämmande är centralt. Det stärker exempelvis folkhälsan om man som individ har inflytande över sin arbetstid och arbetsmiljö. Lika viktigt är emellertid vad samhället kan, bör och ska göra respektive inte ska göra. Regering och riksdag ska inte peka finger åt människor och fördöma olika levnadssätt. Det leder bara fel. Förbud och förmaningar gör inte att människor börjar leva sundare. Den motivationen kommer inifrån människan själv och därtill hur exempelvis föräldrar uppfostrar sina barn. Däremot kan förskolan, skolan, vården, forskningen, idrottsrörelsen, kulturen, politiska partier, övriga föreningslivet, frivilliga organisationer och nätverk bidra till att 2
3 skapa debatt, dialog och öka den samlade kunskapen om hur man effektivast motverkar framväxten av diabetes. Därtill kan och ska samhället stödja ytterligare forskning, framväxt av nya kraftfullare mediciner samt skapa bättre förutsättningar för vården att patientsäkert och effektivt kunna hjälpa alla som drabbats av diabetes. Diabetes en snabbt växande utmaning Diabetes är en av Sveriges mest omfattande folksjukdomar. Hur många som har diabetes är emellertid inte fastställt. Diabetesförbundet uppger att ungefär människor i Sverige har diabetes. Enligt det nationella diabetesregistret var det år personer med diabetes registrerade i det frivilliga registret. Merparten av dessa ungefär var drabbade av diabetes typ 2. Resterande personer var drabbade av diabetes typ 1. Det betyder att minst omkring tre av hundra människor i Sverige har diabetes. De totala kostnaderna för sjukdomarna diabetes i Sverige beräknas till ungefär 9 miljarder kronor varje år. Detta rör då främst kostnader som kan kopplas till sjukdomarnas komplikationer som kan leda till sjukskrivningar, produktionsbortfall och naturligtvis långvarig hälso- och sjukvård. I ett internationellt perspektiv är det omkring 422 miljoner människor som har diabetes. Det betyder att ungefär en av elva vuxna människor i världen har diabetes. Det är en ökning med 400 procent sedan 1980-talet. Enligt Internationella diabetesfederationen, IDF, beräknas 640 miljoner människor ha diabetes inom 20 år. En ökning med över 50 procent. En studie från Harvard universitet beräknas över 700 miljoner människor ha diabetes redan inom 10 år. Finland och Sverige ligger sämst till när det gäller antal människor som får diabetes typ 1. Att ha diabetes innebär flera allvarliga sjukdomar som i värsta fall kan orsaka en för tidig död, exempelvis genom hjärt- och kärlsjukdomar. Diabetes typ 1 avses att de celler i bukspottkörteln som producerar insulin är förstörda. Det betyder att insulin måste tillföras via insulinpenna eller insulinpump. Brist på insulin ger förhöjt blodsocker. Diabetes typ 2 innebär en kronisk sjukdom som beror på att kroppen inte har tillräckligt med hormonet insulin eller nedsatt insulinkänslighet. Gemensamt för alla människor som får diabetes är att blodet i kroppen innehåller för mycket socker. Diabetes är starkt kopplat till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Människor som drabbas av diabetes löper två till tre gånger högre risk att avlida i hjärt- och kärlsjukdom 3
4 än övriga befolkningen. Riskökningen är särskilt tydlig hos yngre personer. (Källa: Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport 2015). Sveriges diabetesvård är i europeisk toppnivå. Därtill utgör det nationella diabetesregistret ett väsentligt redskap för att stärka kunskaperna om hur behandling och riskfaktorer vid diabetes ser ut i Sverige. Registret utgör en bra grund för att hälso- och sjukvården tillsammans med forskningen ska kunna systematiskt identifiera och utveckla förbättringar av kvaliteten i vården. I ett internationellt perspektiv är det oroande att så många patienter med diabetes råkar ut för feldiagnostisering. Organisationen The Type One Diabetes Network visar in en sammanställd enkät att en tredjedel av alla patienter med diabetes typ 1 först fått fel diagnos. Av dem som fått en felaktig diagnos var två av tre tvungna att gå till läkare minst tre gånger innan rätt diagnos ställdes. (Källa: Den sjuka vården 2.0 av Fölster, Ohlsson, Renstig och Wiigh). Därtill är ett mycket viktigt redskap i arbetet med att fortsatt utveckla kvaliteten i diabetesvården de nationella riktlinjerna. Därtill öppna jämförelser av resultat, väntetider och samlad kvalitet. De nationella riktlinjerna utgör stöd vid fördelning av resurser, underlag vid beslut om organisation och behandling. Därutöver behövs de nationella riktlinjerna bland annat då det finns behov av vägledning gällande exempelvis skillnader i praxis mellan olika landsting och regioner. Därtill i samband med etiska dilemma som riskfyllda behandlingar eller vid en åtgärd som är dyr eller har tveksam verkan eller starkt kostnadsdrivande utan påvisbar effektivitet. En ny studie i New England Journal of Medicine visar att patienter med diabetes typ 2 och som har en hög risk för hjärt- och kärlsjukdom fick en minskad risk om de behandlades med läkemedlet liraglutid. Detta läkemedel hämmar effekten av tarmhormonet GLP-1. Denna studie och andra studier visar på vikten av mer forskning som kan påverka framtida behandlingsriktlinjer inom diabetesvården. I utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) visar deras sammanställning bland annat att mellan tre till fyra procent av befolkning står för hälften av de samlade kostnaderna för hälso- och sjukvården. Därtill att en åtta av tio satsade kronor på vården riktas till personer med kroniska sjukdomar. En sådan kronisk sjukdom är diabetes. Om vi underlåter att förebygga och behandla diabetes i dag kommer det att kosta ännu mer i framtiden där vården av patienter med diabetes bara kommer att öka. 4
5 Regeringen fokuserar på fel saker Regeringens fokus på förbud och att peka finger åt människor som lever sina liv på ett, enligt regeringens synsätt, osunt sätt leder fel. Samtidigt är regeringens passivitet påtaglig. Reformlistan är tom. Det finns inga varken nyligen lagda eller planerade propositioner för att stärka åtgärderna i syfte att förbättra vården för alla de hundratusentals människor som har diabetes. Det är talande att av de fåtal förslag som uppges vara på väg fram från regeringen till riksdagen gällande folkhälsa handlar de flesta om olika förbud. Det är vidare oroande att regeringen fokuserar på administrativa gränser för landsting och regioner istället för att försöka minska de faktiska skillnaderna i kvalitet och måluppfyllelse rörande vården av diabetes i olika delar av landet. Regeringen avser samtidigt att kraftigt höja utgifterna i de omfattande transfererings- och bidragssystemen som riskerar att permanenta och öka det långvariga bidragsberoendet. Problemen förstärks istället eftersom exempelvis arbetslöshet har en ökad risk för negativa effekter på individens hälsa. En aktuell undersökning visar att svensk diabetesvård är av europeisk toppklass. Det är glädjande och bra, samtidigt är utmaningarna mycket stora. Hjärt- och lungfondens diabetesindex visar på mycket stora skillnader i hur landsting och regioner förmår att nå de mål som satts upp för diabetesvården. Vi anser att regeringen skyndsamt ska ta fram konkreta förslag som förbättrar förutsättningarna för vården i hela landet att kunna hjälpa alla dem med diabetes. Därtill tar tillvara på och uppmuntrar till ökad aktivitet gällande att ta fram metoder och kunskaper som uppmuntrar människor att ta ett eget ökat ansvar för sin hälsa och kropp. Detta utan pekpinnar, förbud och fördömanden. Nationell handlingsplan - förslag för att stärka diabetesvården Vi föreslår att en nationell handlingsplan tas fram för att motverka diabetes och stärka diabetesvården. Den ska ta sin utgångspunkt dels i strategier som förbättrar vården för alla patienter. Dels i strategier som tar sikte på att förebygga och motverka att den snabba framväxten av fler personer som drabbas av diabetes fortsätter. Till dessa strategier hör att sträva efter att minska skillnaderna mellan landsting och regioner vad avser diabetesvården såväl vid medicinkliniker som i primärvården. Därtill försöka att stärka kontinuitet och tillgänglighet inom diabetesvården. Kontinuitet i diabetesvården stärker den upplevda kvaliteten och tryggheten för patienterna. 5
6 Vi ska sträva efter och pröva möjligheterna genom såväl proaktiva som stödjande förslag att öka andelen personer med diabetes som är fysiskt aktiva. Därtill sträva efter och pröva möjligheterna att minska andelen rökare bland personer med diabetes. Folkhälsomyndigheten kan exempelvis ges i uppdrag att se över detta. I strategierna som binder samman den nationella handlingsplanen för en stärkt diabetesvård ska även ingå att öka andelen personer med diabetes som har en god tandhälsa. Därtill pröva möjligheterna att kunna erbjuda fler patientutbildningar i egenvård i primärvården för patienter med diabetes. Det nationella diabetesregistret ger goda kunskaper om hur behandling av diabetes ser ut i olika delar av landet. Därtill är det viktigt för att kunna identifiera riskfaktorer i syfte att kunna motverka en ytterligare ökning av antalet människor som drabbas av diabetes. Vi föreslår att arbetet med och uppföljningen av nationella riktlinjer för diabetesvård stärks. Vi föreslår att regeringen ger Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att särskilt analysera och ge förslag på hur ny teknik, distans- och telemedicin, den mobila nära vården och särskilda boenden kan utveckla en bättre diabetesvård. Det är viktigt att kunna ta tillvara på digitaliseringens möjligheter för patienter med diabetes och sträva efter att kunna erbjuda online-lösningar som överblickar patienters glukosvärden och insulindoser. Vi föreslår att det som alliansregeringen pekade ut riktningen mot, koncentrera viss diabetesvård och forskning till exempelvis en sjukhusgrupp eftersträvas. Forskningens utmaningar gällande diabetes är många och omfattande. Det handlar bland annat om att finna samband mellan diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdom samt att utveckla behandlingar som minskar riskerna för de som har drabbats av diabetes att även drabbas av hjärt- eller kärlsjukdom. Det är även av central betydelse att tillsyn och uppföljning av diabetesvården prioriteras. De brister som finns inom diabetesvården bör kunna åtgärdas metodiskt med hjälp av bland annat strukturerad tillsyn och uppföljning. Vi föreslår: Ta fram en nationell handlingsplan för att stärka diabetesvården och motverka diabetes. Stärk arbetet med och uppföljningen av nationella riktlinjer för diabetesvård. 6
7 Minska skillnaderna mellan landsting och regioner vad avser diabetesvården vid medicinkliniker och i primärvården. Ge Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera och ge förslag på hur ny teknik, distans- och telemedicin, den mobila nära vården och särskilda boenden kan utveckla en bättre diabetesvård. Prioritera fler patientutbildningar i egenvård i primärvården för patienter med diabetes. Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter för att kunna stödja och hjälpa patienter med diabetes. Sträva efter att koncentrera viss diabetesvård och forskning. Stärk tillsyn och uppföljning av diabetesvården. Cecilia Widegren (M) Margareta B Kjellin (M) Sofia Fölster (M) Sofia Arkelsten (M) Anette Åkesson (M) Jenny Petersson (M) Finn Bengtsson (M) Thomas Finnborg (M) Ann-Britt Åsebol (M) 7
En trygg diabetesvård
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2790 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) En trygg diabetesvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Stärk hjärt- och kärlsjukvården
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3223 av Cecilia Widegren m.fl. (M) Stärk hjärt- och kärlsjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3324 av Cecilia Widegren m.fl. (M) med anledning av prop. 2015/16:82 Åtgärder för ökad folkhälsa på tobaksområdet genomförandet av EU:s tobaksproduktdirektiv
Stärk hjärt-kärlsjukvården
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2788 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Stärk hjärt-kärlsjukvården Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3219 av Cecilia Widegren m.fl. (M) Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017
Stärk äldres livskvalitet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3225 av Cecilia Widegren m.fl. (M) Stärk äldres livskvalitet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell
Psykiatrin en samlad strategi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3218 av Cecilia Widegren m.fl. (M) Psykiatrin en samlad strategi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3769 av Cecilia Widegren m.fl. (M) Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018
En ny nationell och samlad cancerstrategi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3224 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En ny nationell och samlad cancerstrategi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till
Digitaliserad vård, omsorg och apotek samordning krävs
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3226 av Cecilia Widegren m.fl. (M) Digitaliserad vård, omsorg och apotek samordning krävs Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
ATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Din rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Datum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström
Datum Vårt diarienummer Handläggare 2016-02-25 55/15 Lillemor Fernström Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm S.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Svenska Diabetesförbundets
Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version
1 Datum Vårt diarienummer Handläggare 2014 09 19 72/14 Lena Insulander Till Socialstyrelsen Nr diabetes 2014@socialstyrelsen.se Svenska Diabetesförbundets remissvar angående: Nationella Riktlinjer Diabetesvård
Typ 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Förbättringar i hälso- och sjukvården
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Symptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2008-12-16 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Uppvaktning Riksdagens Socialutskott
Uppvaktning Riksdagens Socialutskott 2013-10-22 Stefan Jutterdal Förbundsordförande stefan.jutterdal@lsr.se Maria Enggren Zavisic Socialpolitisk strateg maria.enggren.zavisic@lsr.se www.stefanjutterdal.se
Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen
Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård
Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU22 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag
Förslag till Intressepolitiskt program
12 a) Förslag till Intressepolitiskt program Inledning Människor med sjukdom i rörelseorganen både vill och kan leva ett gott liv, men kan komma att behöva lite mer stöd än friska för att fullt ut kunna
Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.
HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid
Socialutskottets yttrande Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Till arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet beslutade den 8 december 2016 att ge bl.a. socialutskottet
Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:
Specialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i
Antagen: Idéprogram Svenska Diabetesförbundet
Antagen: 2015-05-24 Idéprogram 2015-2018 Svenska Diabetesförbundet Datum: 2015-05- 26 Vi gör det lättare att leva med diabetes! Svenska Diabetesförbundet är ett unikt förbund Vi vet hur det är att leva
Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Malin Bonin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1305 Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m.
V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade
Prevention och folkhälsoarbete
Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården
Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU17 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om avgiftsfrihet för viss screening
En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Trend Vårdbarometern 2010-2014
Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Är genetiken på väg att bota diabetes?
Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början
C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2963 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Beroendevård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ansvaret
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Nationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern
TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under
Idéprogram Svenska Diabetesförbundet. Antagen:
Idéprogram 2018-2021 Svenska Diabetesförbundet Antagen: 2018-05-19 Vi gör det lättare att leva med diabetes! Svenska Diabetesförbundet är ett unikt förbund Vi vet hur det är att leva med diabetes. Våra
Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta
Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent
Låt sjuksköterskor vara sjuksköterskor återinför vårdbiträden.
Låt sjuksköterskor vara sjuksköterskor återinför vårdbiträden. 12 000 FLER VÅRDBITRÄDEN 8 MILJARDER UNDER 4 ÅR Låt sjuksköterskor vara sjuksköterskor återinför vårdbiträden. Vårdbiträdena behöver komma
INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)
Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Socialutskottets betänkande Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1
sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg
Det statliga tandvårdsstödet förbättrad information, kontroll och uppföljning
Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU20 Det statliga tandvårdsstödet förbättrad information, kontroll och uppföljning Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen
Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24
Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar
Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar
Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.
Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017
Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa
Avskaffande av åldersgräns
Socialutskottets betänkande 2006/07:SoU15 Avskaffande av åldersgräns Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2006/07:97 Avskaffande av åldersgränsen för privatpraktiserande läkare
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48
Sundbyberg 2017-10-20 Dnr.nr: S2017/03403/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se, s.fs@regeringskansliet.se Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48
Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1
Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida
Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Fri från tobak i samband med operation. Information för personal
Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2352 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen avslår propositionen i de
Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet
Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU11 Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om hälsoundersökning
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges
En god vård? SoS 2018
En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss
För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Fakta om diabetes och typ 2-diabetes
Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning
Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. () Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Sammanfattning oderaterna vill förbättra integrationen med tidiga insatser
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Grönbok: Den europeiska arbetskraften inom vården
Socialutskottets utlåtande 2008/09:SoU18 Grönbok: Den europeiska arbetskraften inom vården Sammanfattning I utlåtandet behandlas Europeiska kommissionens grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården,
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM
FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas
För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
2017-05-15 För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) tackar för möjligheten att få yttra sig angående denna remiss.
Skattelättnader för hushållstjänster
Socialutskottets yttrande 2006/07:SoU2y Skattelättnader för hushållstjänster Till skatteutskottet Skatteutskottet har den 26 april 2007 beslutat att bereda socialutskottet tillfälle att yttra sig över
För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Rätt rustad för vägen framåt
Patientinformation Rätt rustad för vägen framåt Behandling med TRAJENTA vid typ 2-diabetes Behandling vid typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är, som du säkert redan vet, en sjukdom som innebär att man har