Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna måndagen den 10 september 2001 kl T f kommunchef Ove Olsson Kommunsekreterare Anna Kristiansson

Transkript

1 Kommunstyrelsen 10 september 2001 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna måndagen den 10 september 2001 kl T f kommunchef Ove Olsson Kommunsekreterare Anna Kristiansson Vallentuna den 27 augusti 2001 Birgitta Almlöf Ordförande Lars-Inge Andersson 1. Justerande:... 1 (1)

2 Innehållsförteckning:...Sid 1. Justerande: Motion mer fysisk aktivitet för bättre studieresultat Avskaffande av tomtkön Regional kärna i Nordost för tillväxt och utveckling gemensam avsiktsförklaring 6 5. Förköpsärende Bällsta 2: Förvärv av fastigheten Vallentuna-Åby 1: Arvode för ledamöter i den interimistiska Barn- och ungdomsnämnden Revidering av Käppalaförbundets förbundsordning fr o m 1 januari Handikapplan för Vallentuna kommun Maxtaxa inom förskola och fritidshem B-ishallsavtalet - begäran om omförhandling Budgetuppföljning 2/2001 för hela kommunen med årsprognos Delårsrapport Budgetuppföljning 2 år 2001 för Kommunstyrelsen Hjälmsta- och Karlbergsskolorna kompletterande medelsanvisning Yttrande över Norrtälje kommuns översiktsplan Utökat samråd angående nya villkor för bana 3 på Arlanda flygplats Samråd Detaljplan för kontor och bostäder i Lindöberg Programsamråd Detaljplan för område öster om Mörbyvägen Gröndal, detaljplan, utställning Yttrande över Österåker kommuns trafikplan Förslag till projekt för bildande av naturreservat Exerman Hersby Yttrande över SL:s förslag till utbudsplan för 2002 samt inriktning Slutrapport VASARU projektet Räntefritt lån till Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) Utredning entreprenaddrift idrottsplatser Agenda konkurrens Projekt Elektronisk handel Firmateckning för kommunstyrelsen Beslutsattestanter kommunstyrelsen Ledamöter i kommunala handikapprådet Upphandling försäkringstjänster övergång till Förhandlad upphandling (61)

3 2. Motion mer fysisk aktivitet för bättre studieresultat 105 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Den 23 april 2001 inkom en motion från centerpartiet till kommunfullmäktige i vilken centerpartiet föreslår att Vallentuna kommun utökar antalet gymnastiktimmar till minst 5 tim/vecka i samtliga skolor och årskurser. Kommunfullmäktige överlämnade ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen har begärt in yttrande från grundskolenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden instämmer i de farhågor motionsskrivarna ser med minskad fysisk aktivitet bland våra barn och ungdomar men överlämnar till den enskilda skolan att föreslå åtgärder för att förbättra situationen. De studerande på gymnasiet har i dag obligatorisk idrott 70 minuter i veckan under de två första årskurserna och därefter finns möjlighet att genom val utöva olika former av idrott upp till 3 timmar per vecka. Gymnasieeleverna har rätt till en så kallad garanterad undervisningstid och därutöver står det varje skola fritt att fördela tiden mellan olika kurser allt efter den enskildes behov. Vallentuna gymnasium har således redan i dag möjlighet att utöka tiden för idrott om rektor finner detta önskvärt, dock på bekostnad av något annat ämne. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslår att motionen avslås med hänvisning till skolornas frihet att redan nu utöka tiden för kursen Idrott och hälsa. Grundskolenämnden har genom sitt beslut att låta grundskolan delta i projektet utan timplan gjort det möjligt att anpassa undervisningen till varje elevs behov. Detta gäller även inom ämnet Idrott och hälsa. Med anledning av att skolorna redan nu har möjlighet att anordna dagliga motionspass för eleverna föreslår grundskolenämnden kommunstyrelsen att avslå motionen. Elisabeth Rydström (c) reserverade sig mot Grundskolenämndens beslut den 12 juni (61)

4 Bifogade handlingar 1. Centerpartiets motion 4 (61)

5 3. Avskaffande av tomtkön AU 93 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avvecklar tomtkön från och med den 1 oktober 2001 och uppdrar åt samhällsbyggnadsnämnden att informera om beslutet i kommunens informationsutrymme i Vallentuna Steget samt på Vallentuna kommuns hemsida. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill med beaktande av att dels kommunen under en 20-årsperiod producerat endast ett 60-tal småhustomter för förmedling genom kommunens tomtkö, dels enligt de senast antagna bostadsbyggnadsprognoserna kommer att producera endast ett 25-tal småhustomter på kommunens mark den närmaste 10-årsperioden, dels ock att bostadssektorn genom omfattande statliga avregleringar blivit mer marknadsinriktad föreslå kommunfullmäktige överväga att avveckla tomtkön. Samhällsbyggnadsnämndens förslag Samhällsbyggnadsnämnden har den 24 april 70 föreslagit kommunfullmäktige besluta att avveckla tomtkön från och med den 1 augusti 2001 och uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att informera om beslutet i kommunens informationsutrymme i Vallentuna Steget. Bifogade handlingar Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande 5 (61)

6 4. Regional kärna i Nordost för tillväxt och utveckling gemensam avsiktsförklaring AU 99 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna den avsiktsförklaring, som utarbetats av UNO-ledningsgrupp den 6 juni 2001 och som framgår av skrivelse daterad (rev ). UNO-kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker har vid ett flertal tillfällen gemensamt hävdat att nordostsektorn kan bidra till att öka Stockholmsregionens attraktivitet och internationella konkurrenskraft under förutsättning att infrastrukturella satsningar genomförs i vägar och kollektivtrafik. Nordostkommunerna har gemensamt tagit ställning till samrådsunderlaget för den Regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS) och därmed ställt sig positiva till utveckling och tillväxt i nordostsektorn i enlighet med det perifera alternativet, dvs bl a en fortsatt utveckling av en regional kärna i sektorn. För att skapa förutsättningar för en dynamisk samhälls- och näringslivsutveckling kommer det att fordras initiativ och kraft dels i samverkan mellan nordostkommunerna, dels i samverkan med marknadens olika aktörer. Inom ramen för UNO-samarbetet har därför förslag i form av en avsiktsförklaring utarbetats i syfte att ytterligare stärka UNO-kommunernas samarbete för att utveckla E18 stråket med Arninge som en regional kärna. Inriktningen är att ge kommuninvånarna inom nordost högre livskvalitet genom ökad närhet till arbete inom kunskaps- och tillväxtföretag, till högskoleutbildningar, till kommersiell och offentlig service mm. Detta förutsätter naturligtvis bättre kommunikationer i form av vägar och kollektivtrafik både till övriga delar av regionen och till andra regioner samt bättre förbindelser till Arlanda flygplats. Nordostkommunerna avser således att gemensamt planera för en regional kärna för att uppnå en utveckling av infrastrukturen, goda arbets- och bostadsmiljöer, högskoleetablering mm. Nordostkommunernas gemensamma kraftsamling kring utvecklingen av den regionala kärnan utmed E18 stråket innebär också ett ansvarstagande för och bidrag till utvecklingen och tillväxten i Stockholmsregionen. För att åstadkomma en starkare drivkraft har UNO-ledningsgrupp den 6 juni 2001 beslutat att föreslå sina respektive kommuner att godkänna en gemensam avsiktsförklaring när det gäller samverkan och samarbete kring den regionala kärnan i nordost. Bifogade handlingar UNO avsiktsförklaring rev (61)

7 5. Förköpsärende Bällsta 2:193 AU 100 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunen utnyttjar sin förköpsrätt till fastigheten Bällsta 2:193 för en köpeskilling om kronor. Förvärvet finansieras genom minskning av kommunens rörelsekapital. Fastigheten tillförs kommunens allmänna markreserv och uppkommande kapital- och driftkostnader får täckas inom samhällsbyggnadsnämndens budgetram. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott har den 14 augusti 2001 beslutat att föreslå nämnden att föreslå kommunfullmäktige besluta att kommunen utnyttjar sin förköpsrätt till fastigheten Bällsta 2:193 för en köpeskilling om kronor. behandlas i samhällsbyggnadsnämnden den 28 augusti. Köpekontrakt för försäljning av fastigheten Bällsta 2:193 belägen vid Milles väg har tecknats Fastigheten säljs för kronor (ca 139:-/m²) med tillträde Handlingarna kom till kommunen den 18/7 och därmed är sista dag för beslut om utnyttjande av förköpsrätt den 18/10. Fastigheten, som är bebyggd med ett mindre fritidshus om 42 m², förråd med tc och garage, har en areal om m². Taxeringsvärdet är kronor, varav kronor utgör byggnadsvärde. Fastigheten ingår inte i kommunens verksamhetsområde för VA. Enligt säljaren är tillgången till vatten från egen, grävd brunn åtminstone tillräckligt för en person. För fastigheten gäller byggnadsplan B630614, där hela fastigheten redovisas som naturreservat Rn (egentligen naturpark ), som inte får bebyggas. Den södra delen av fastigheten utgörs av gravfält. I ett yttrande från länsstyrelsen 1989 angående önskad utökad byggrätt på grannfastigheten Bällsta 2:198 anförs: Det är ur kulturminneslagens synpunkt uteslutet att öka exploateringen i närområdet runt de nämnda fornlämningarna. Vidare anser länsantikvarien att de gamla planbestämmelserna bör följas upp och vill rekommendera kommunen att lösa in marken och göra en fornvårdspark på platsen. Länsstyrelsen avslog 1996 ett överklagande av negativt förhandsbesked för Bällsta 2:198. I översiktsplan 2001 visas ett mindre område (motsvarande Rnområdet i den äldre byggnadsplanen) som en kil mellan Vallbostrand och Tingvalla utan planerad bostadsbebyggelse. Tillgången på parkmark är knapp i sydvästra delen av Vallentuna tätort. Ett förvärv av 7 (61)

8 Bällsta 2:193 skulle ge möjlighet att skapa ett närparksområde vid detaljplaneläggning av Tingvallaområdet. Beträffande kommunens skyldighet att lösa mark inom RN-område, skall denna i inlösenshänseende behandlas som kvartersmark för allmänt ändamål. Bestämmelserna i PBL 6 kap 17, andra stycket är tillämpliga: Annan mark som enligt planen skall användas för annat än enskilt bebyggande får kommunen lösa, om markens användning för avsett ändamål inte ändå kan anses säkerställd. Genom enskilt ägande för fritidsändamål kan användningen inte anses säkerställd för t ex fornvårdspark, varför inlösen bör ske. Bifogade handlingar: 1 Översiktskarta över Bällsta 2 Kopia på köpekontrakt (61)

9 6. Förvärv av fastigheten Vallentuna-Åby 1:74 AU 102 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att förvärva fastigheten Vallentuna-Åby 1:74 för en köpeskilling av kronor och på villkor i övrigt som framgår av förslag till köpeavtal, allt under förutsättning att av säljaren undertecknat avtal föreligger vid kommunstyrelsens sammanträde. Förvärvet finansieras genom ökad upplåning. Fastigheten tillförs kommunens allmänna markreserv och uppkommande kapital- och driftkostnader får täckas inom samhällsbyggnadsnämndens budgetram. Samhällsbyggnadsförvaltningen har träffat preliminärt avtal med Josef Erdal om förvärv av fastigheten Vallentuna-Åby 1:74 för en köpeskilling om kronor. Fastigheten berörs av preliminär arbetsplan för utbyggnad av planskild vägkorsning i Vallentuna centrum som upprättats under tiden september 2000 juli Så snart (i november 2000) frågan väcktes om att fastigheten kommer att beröras av vägprojektet informerades ägaren, Josef Erdal, om att kommunen var intresserad av att förvärva fastigheten. Erdal upplyste då om att han stod i begrepp att anlita mäklare för att avyttra fastigheten. Kommunen och Erdal har genom oberoende värderingsföretag upprättat var sitt värderingsutlåtande, som kommit fram till ett marknadsvärde mellan 3,3 och 3,7 milj. kronor med en prisspridning på kronor. Fastigheten har uthyrningsbara areor om 375 kvm, fördelade på 203 kvm i bottenvåning, 100 kvm 1 tr och 72 kvm i källarplanet. Vidare finns ytterligare 91 kvm övriga ytor såsom tvättstuga, förråd, trapphus, samt ett fristående enkel förrådsbyggnad om 60 kvm. Fastigheten genererar kronor i hyresintäkter, fördelade på två bostads- och 3 lokalhyreskontrakt och ett arrendeavtal med tillfälligt bygglov för biluppställning. Sedan värderingarna genomförts har hyreskontraktet för en av lokalerna hyresändrats från till kronor per år. Drift- och underhållskostnader är i värderingarna beräknade till kronor. Länsstyrelsen har i beslut undanröjt byggnadsnämndens beslut att inte lämna ett positivt förhandsbesked för tillbyggnad av en våning om 240 kvm. Erdal avstår från att utnyttja tillbyggnadsmöjligheten vilket skulle ytterligare öka värdet på fastigheten. 9 (61)

10 Med beaktande av att fastigheten kommer att beröras av utbyggnad av trafikplatsen i Vallentuna centrum föreslås kommunen förvärva fastigheten, på villkor som anges i förslag till köpeavtal. Utöver köpeskillingen ersättes Erdal för värderings- och ombudskostnader om kronor. Detta förslag till köpeavtal har förhandlats fram sedan förköpsförfrågan jämte köpekontrakt inlämnats till kommunen den 1 aug 2001, varigenom fastigheten skulle ha överlåtits för en köpeskilling om 4,3 milj. kronor. Köparen avstår från att fullfölja köpet. Bifogade handlingar 1. Förslag till köpeavtal 10 (61)

11 7. Arvode för ledamöter i den interimistiska Barn- och ungdomsnämnden 106 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att under perioden skall den interimistiska nämndens ordförandes arvode vara kr, vice ordförandens och oppositionsledarens arvode skall vara kr. Till ledamöter och ersättare i den interimistiska nämnden utgår sammanträdesarvode enligt gällande bestämmelser. Den 28 maj 49 beslutade kommunfullmäktige att grundskole- och förskoleverksamheterna skulle organiseras under ledning av en politisk nämnd fr.o.m Grundskole- respektive förskolenämnden upphör Kommunfullmäktige beslutade att en interimistisk nämnd med 9 ledamöter och 9 ersättare skulle inrättas för tiden till den med ansvar för beslut och åtgärder i samband med införande av ny organisation för 1-16 årsverksamheten. Kostnaderna för nämnden föreslås få belasta verksamhet 130, övrig politisk verksamhet, inom kommunstyrelsens budget. För ändamålet i anspråk tas kronor ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov i budget Kommunstaben föreslår att kommunfullmäktige beslutar att under perioden skall den interimistiska nämndens ordförandes arvode vara kr, vice ordförande och oppositions ledarens arvode skall vara kr. Till ledamöter och ersättare i den interimistiska nämnden utgår sammanträdesarvode enligt gällande bestämmelser. 11 (61)

12 8. Revidering av Käppalaförbundets förbundsordning fr o m 1 januari Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar Käppalaförbundets förbundsordning godkänd av förbundsfullmäktige att gälla fr.o.m. den 1 januari Käppalaförbundets nu gällande förbundsordning reviderades senast under Enligt kommunallagen 2000:277 får äldre föreskrifter i frågor om kommunalförbundet som bildades före den 1 januari 1998 tillämpas längst till och med den 31 december Förslag till ny förbundsordning för Käppalaförbundet daterad har godkänts av Käppalaförbundets fullmäktige vid sammanträdet den 12 juni /01 Fullmäktige beslutade även att föreslå förbundsmedlemmarna anta nämnda förbundsordning att gälla fr.o.m. den 1 januari Bifogade handlingar 1. Förslag till förbundsordning för Käppalaförbundet godkänd av förbundsfullmäktige (61)

13 9. Handikapplan för Vallentuna kommun 107 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar handikapplanen. Kommunens nämnder har beslutat om en handikapplan inom sina respektive ansvarsområden Samtliga handikapplaner har sammanställts av socialförvaltningen. Kommunala handikapprådet överlämnar den sammanställda planen till kommunfullmäktige med förslaget att den utgör Vallentuna kommuns handikapplan. Bifogade handlingar 1. Förslag till Handikapplan, Ännu ett steg vidare 13 (61)

14 10. Maxtaxa inom förskola och fritidshem 112 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige fastställer förslag till utformning av maxtaxa för förskola Kommunfullmäktige fastställer förslag till utformning av maxtaxa för förskola fr.o.m Kommunfullmäktige fastställer förslag till utformning av maxtaxa för fritidshem. 4. Kommunfullmäktige fastställer förslag till avgiftsreduktioner för fritidshem under juni och juli utifrån anmält behov under sommarlovet. 5. Kommunfullmäktige uppdrar till förskolenämnden att i samband med att nämnden lämnar förslag till förskolepeng 2002, räkna fram hur pengen bör justeras för att den skall innehålla kompensation för lägre avgiftsintäkter till följd av maxtaxa. 6. Kommunfullmäktige fastställer att fakturering kan ske genom samlingsfaktura om avgiften per månad är lägre än 50 kr. behandlas i förskolenämnden respektive grundskolenämnden den 28 augusti. Riksdagen har beslutat att kommunerna från den 1 januari 2002 kan använda sig av en frivillig maxtaxa. Kommunfullmäktige i Vallentuna kommun har vid sitt sammanträde den 18 juni beslutat att maxtaxa skall tillämpas inom förskola och skolbarnsomsorg fr.o.m. 1 januari Maxtaxan omfattar all förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, dvs. förskola, familjedaghem och fritidshem inom både kommunal och enskild regi. Förskole- och grundskolenämnden har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att lämna förslag om en utformning av taxan. Utredningen om maxtaxa i Vallentuna kommun har, på uppdrag av förvaltningscheferna, utförts av en projektgrupp bestående av Anette Jonsson, Meta Sundin och Louise Westin från förskoleförvaltningen, Annika Grönberg Colding och Annika Hellberg från grundskoleförvaltningen samt Ove Olsson och Magnus Sjögren från kommunledningskontoret. Statliga regler för maxtaxan Riksdagen har beslutat om följande högsta nivåer för maxtaxa. Avgifter i förskoleverksamhet: Barn nr 1 : 3 % av inkomsten dock högst kr/mån Barn nr 2 : 2 % av inkomsten dock högst 760 kr/mån Barn nr 3 : 1 % av inkomsten dock högst 380 kr/mån 14 (61)

15 Barn nr 4 : ingen avgift Avgifter i skolbarnsomsorgen: Barn nr 1 : 2 % av inkomsten dock högst 760 kr/mån Barn nr 2 : 1 % av inkomsten dock högst 380 kr/mån Barn nr 3 : 1 % av inkomsten dock högst 380 kr/mån Barn nr 4 : ingen avgift Med barn nummer 1 avses det yngsta barnet. De kommuner som inför maxtaxan får kompensation för intäktsbortfallet genom ett generellt statsbidrag och får också ett statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder. För att få statsbidrag vid införande av maxtaxa måste kommunens utformning av maxtaxan följa de statliga reglerna som anges i förordningen om statsbidrag. I förordningen anges bl.a. vilka inkomster som är avgiftsgrundande. Nedan följer ett utdrag ur förordningen: SFS 2001:160 Förordning om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 3 Statsbidrag lämnas under förutsättning att: 1. Avgiften per månad i förskoleverksamheten är högst tre, två respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst per månad för det första, andra respektive tredje barnet i hushållet. Avgiften får dock inte överstiga kronor i månaden för det första barnet, 760 kronor i månaden för det andra barnet respektive 380 kronor i månaden för det tredje barnet i förskoleverksamheten. 2. Avgiften per månad i skolbarnsomsorgen är högst två, en respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst per månad för det första, andra respektive tredje barnet i hushållet. Avgiften får dock inte överstiga 760 kronor i månaden för det första barnet och 380 kronor i månaden för det andra respektive tredje barnet i skolbarnsomsorgen. 3. Den högsta avgiften i den för barnet aktuella verksamhetsformen betalas för det yngsta barnet i hushållet och den närmast lägre avgiften i den för barnet aktuella verksamhetsformen betalas för det närmast äldre barnet. Från och med det fjärde barnet i hushållet betalas ingen avgift. 4 Med hushåll avses i 3 ensamstående och makar. Med makar skall jämställas man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och 1. har eller har haft gemensamt barn eller 2. är folkbokförda på samma adress. Med makar skall också jämställas personer som lever tillsammans i ett homosexuellt förhållande och är folkbokförda på samma adress. 5 Med avgiftsgrundande inkomst i 3 avses lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster i inkomstslaget tjänst samt överskott i inkomstslaget näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) under bidragsåret Ekonomiska konsekvenser för Vallentuna kommun Projektgruppen har beräknat att statsbidraget till Vallentuna täcker det beräknade inkomstbortfallet under år Kostnaderna för en 15 (61)

16 ökad efterfrågan har uppskattats till 3,3 mkr och detta täcks delvis av statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder. De totala effekterna av införandet av maxtaxan beräknas bli en kostnadsökning på ca 0,5 mkr. Beräknat Antagen Totalt intäktsbortfall efterfrågeökning Förskola 8,3 1,0 9,3 Enskild verksamhet 2,7 0,3 3,0 Fritidshem 2,6 2,0 4,6 Summa 13,6 3,3 16,9 Statsbidrag 14,3 14,3 Kvalitetssäkring 2,1 2,1 Intäktsökning/-minskning 0,7-1,2-0,5 Införanderegler tillämpas för att kommunens intäkter inte ska öka mer än 100 kr per invånare under Enligt SCB:s schablonberäkningar utifrån 1999 års förhållanden kommer Vallentuna att få ett statsbidrag som är större än inkomstbortfallet. Statsbidraget till Vallentuna kommun kommer därför att reduceras under 2002 och uppgå till 12,5 mkr istället för 14,3 mkr. Kostnaderna för den ökade efterfrågan inom förskola och enskild verksamhet har beräknats utifrån antaganden som anges i förskolenämndens planeringsunderlag för Antag att 10 % av barnen utökar sin vistelsetid med två timmar/dag. Detta motsvarar 37 nya barn, vilket i sin tur motsvarar fem nya heltidstjänster (barnskötare) till en kostnad av tkr Kostnaderna för den ökade efterfrågan inom fritidshem baseras på antaganden som redovisats till grundskolenämnden den 12 juni Antag att ökningen under terminerna blir i genomsnitt 0,5 timme per dag och inskrivet barn. Med en personaltäthet på 31 barn/vuxen ger det en kostnad av 772 tkr. Antag vidare att den genomsnittliga ökningen per inskrivet barn blir två veckor under sommaren till en kostnad av tkr. Den totala kostnaden för ökad efterfrågan inom fritidshem beräknas bli tkr. Maxtaxa inom förskola Förskoleverksamheten bedrivs i form av kommunala förskolor, familjedaghem och enskild verksamhet. Den enskilda verksamheten fastställer idag sin egen taxa och debiterar föräldrarna. Den nuvarande taxan för kommunala förskolor och familjedaghem är en timtaxa som debiteras 11 månader per år och det finns en särskild taxa för ensamstående. 16 (61)

17 Genom införandet av maxtaxa upphör uppdelningen av taxa på makar/sammanboende respektive ensamstående. Taxan blir istället direkt relaterad till hushållens bruttoinkomst per månad. Den nuvarande taxan debiteras 11 månader per år. Juli månad är avgiftsfri och detta gäller samtliga inskrivna barn, oavsett barnets vistelsetider under sommaren. Maxtaxan kommer däremot att debiteras 12 månader per år. Den nuvarande timtaxan debiteras utifrån en överenskommelse mellan familjen och förskolan, där det anges hur många timmar per vecka som barnet vistas på förskolan. Maxtaxans grundkonstruktion medför att taxan endast är beroende av familjens inkomst och inte relaterad till antal timmar som barnet vistas i förskolan. Det blir då inga ekonomiska incitament för familjen att låta barnen vistas korta tider inom förskolan eller vara hemma under sommaren. Inom maxtaxans ram kan kommunen bedriva en egen avgiftspolitik t.ex. genom att införa en lägre avgift för barn med korta vistelsetider. I förvaltningarnas förslag till utformning görs en uppdelning av taxan så att de barn som endast deltar 15 timmar per vecka får en lägre avgift. Kommunen är skyldig att erbjuda barn till arbetslösa och föräldralediga en möjlighet att delta minst 15 timmar per vecka. Det är också rimligt att ha en särskild taxa för 15 timmar eftersom detta motsvarar omfattningen på den allmänna förskolan. Förskolenämnden har beslutat att barn till arbetslösa föräldrar har rätt att delta timmar per vecka i avgiftsbelagd förskoleverksamhet. I de fall man väljer mer än 15 timmar debiteras den normala maxtaxan. Förslag till utformning av maxtaxa för förskola 2002: FÖRSKOLA 2002: 1-5-ÅRINGAR Barn 1 Barn 2 Barn 3 Mer än 15 timmar/vecka 3% 2% 1% Högsta avgift/månad kr 760 kr 380 kr Högst 15 timmar/vecka 2,25% 1,5% 0,75% Högsta avgift/månad 855 kr 570 kr 285 kr Maxtaxa inom förskola fr.o.m Den 1 januari 2003 införs den allmänna förskolan för fyra och femåringar. Den allmänna förskolan skall omfatta minst 525 timmar per år och vara avgiftsfri. När den allmänna förskolan införs måste även avgiften sänkas för de fyra- och femåringar som deltar i omsorg mer än 525 timmar per år. Förvaltningarna föreslår därför att maxtaxan utformas på ett annat sätt fr.o.m Denna taxa skiljer på barn i ålder 1-3 år och barn i ålder 4-5 år. 17 (61)

18 Förslag till utformning av maxtaxa för förskola fr.o.m. 2003: Taxan för 4-5-åringar gäller fr.o.m. augusti det år barnet fyller 4 år. FÖRSKOLA FR.O.M. 2003: 1-3-ÅRINGAR Barn 1 Barn 2 Barn 3 Mer än 15 timmar/vecka 3% 2% 1% Högsta avgift/månad kr 760 kr 380 kr Högst 15 timmar/vecka 2,25% 1,5% 0,75% Högsta avgift/månad 855 kr 570 kr 285 kr FÖRSKOLA FR.O.M. 2003: 4-5-ÅRINGAR Barn 1 Barn 2 Barn 3 Mer än 15 timmar/vecka 2,25% 1,5% 0,75% Högsta avgift/månad 855 kr 570 kr 285 kr Högst 15 timmar/vecka 0% 0% 0% Högsta avgift/månad 0 kr 0 kr 0 kr Maxtaxa inom fritidshem Vallentuna grundskolor har organiserat verksamheten för elever i förskoleklassen och grundskolans år 1-3 i en förstärkt skolstart, som omfattar avgiftsfri verksamhet mellan kl och kl under skoldagar. Taxa debiteras för barn som är inskrivna i fritidshem. Fritidshem omfattar tider före kl och efter kl under skoldagar samt skolans lovdagar. Förslag till utformning av maxtaxa för fritidshem: Taxa för fritidshem gäller fr.o.m. augusti det år barnet fyller 6 år. FRITIDSHEM: 6-12-ÅRINGAR Barn 1 Barn 2 Barn 3 Fritidshem 2% 1% 1% Högsta avgift/månad 760 kr 380 kr 380 kr 18 (61)

19 Reducerad avgift för fritidshem under sommarlovet Sommarlovet omfattar ca 10 veckor och då har skolan ingen avgiftsfri verksamhet mellan kl och kl Fritidshem erbjuds istället under hela sommaren, men fritidshemsavdelningarna slås ihop och personaltätheten anpassas till antalet anmälda barn under sommarlovet. Genom att i förväg veta hur många barn som behöver omsorg under sommarlovet kan fritidshemmen planera personalbemanning, måltider och aktiviteter och därmed begränsa kostnaderna för verksamheten. Den nuvarande taxan för fritidshem är uppdelad på en månadsavgift under september till maj och en särskild sommarlovdagstaxa under juni, juli och augusti. Maxtaxan debiteras däremot med samma månadsavgift hela året. Inom ramen för maxtaxan kan kommunen erbjuda en reduktion av månadsavgiften för barn med korta vistelsetider. Förvaltningarna föreslår att en avgiftsreduktion tillämpas inom fritidshemmet under sommaren. Avgiftsreduktionen medför att det för familjerna lönar sig att minska sin efterfrågan på omsorg under sommaren. Avgiftsreduktionen innebär att kommunens avgiftsintäkter minskar. Fördelen är att den ökade efterfrågan under sommaren blir mindre och därmed kan kostnadsökningarna till följd av maxtaxan begränsas. Förslag till utformning av reducerad avgift för fritidshem under sommaren: Månadsavgiften för fritidshem debiteras 12 månader per år. Under juni och juli erbjuds en möjlighet att få avgiften reducerad utifrån anmält behov under hela sommarlovet. Detta gäller fr.o.m. sommarlovet efter förskoleklassen. ANTAL TIMMAR I AVGIFT I JUNI AVGIFT I JULI FRITIDSHEM UNDER Andel av hel Andel av hel HELA SOMMARLOVET månadsavgift månadsavgift 0 timmar 0 0 Högst 40 timmar (1 vecka) 25% 0 Högst 80 timmar (2 veckor) 50% 0 Högst 120 timmar (3 veckor) 75% 0 Högst 160 timmar (4 veckor) 100% 0 Högst 200 timmar (5 veckor) 100% 25% Högst 240 timmar (6 veckor) 100% 50% Högst 280 timmar (7 veckor) 100% 75% Mer än 280 timmar (mer än 7 v) 100% 100% 19 (61)

20 Enskild verksamhet I regeringens proposition 1999/2000:129 om maxtaxa anges att: I de kommuner som väljer att tillämpa maxtaxa skall denna omfatta all förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, dvs. såväl kommunalt som enskilt bedriven verksamhet. Avgiften blir densamma i förskola och familjedaghem oavsett om dessa drivs av kommunen eller av annan huvudman. Detsamma gäller för skolbarnsomsorgen. Principen att kommunen skall ge bidrag till enskild verksamhet motsvarande kommunens egen kostnad kvarstår efter det att maxtaxan införts. Om en verksamhet med annan huvudman än kommunen vill tillämpa en lägre taxa än maxtaxan skall detta givetvis vara möjligt. Kommunförbundet har också uppmärksammat att Om en enskilt driven verksamhet vill tillämpa en lägre taxa än maxtaxan går det bra. Vill man lägga sig under maxtaxan får man naturligtvis göra det men ersättningen kommer inte att täcka den delen. Enskild verksamhet inom förskolan kan drivas i form av entreprenad eller bidragsfinansierad verksamhet med tillstånd från kommunen. Kommunfullmäktige i Vallentuna har beslutat att: 1. Uppdra åt förskolenämnden att besluta i varje enskilt fall om tillstånd för enskild förskoleverksamhet. 2. Uppdra till förskolenämnden att inom ramen för vid varje tidpunkt gällande regelverk medverka till alternativa driftformer inom förskoleverksamheten när intresse för sådan etablering föreligger. Ingen driftsform föredras framför någon annan. I dagsläget bedrivs all enskild verksamhet som bidragsfinansierad verksamhet med tillstånd. Enskild verksamhet tar själv ut föräldraavgifter idag och om verksamheten ska fortsätta att drivas som bidragsfinansierad med tillstånd så bör de fortsätta att själva ta ut avgifterna, men måste följa maxtaxan. Kommunen kan endast debitera föräldraavgifter i de fall verksamheten drivs av kommunen eller i form av entreprenad. Oavsett driftsform får förskoleverksamheten en ersättning i form av förskolepeng som beslutas av kommunfullmäktige. När maxtaxan införs minskar avgiftsintäkterna och istället måste kostnaderna för verksamheten till större del täckas via förskolepengen. Detta innebär att förskolepengen måste justeras när maxtaxan träder i kraft. Förslag till uppdrag angående justering av förskolepeng: Kommunfullmäktige bör uppdra till förskolenämnden att i samband med att nämnden lämnar förslag till förskolepeng 2002, räkna fram hur pengen bör justeras för att den skall innehålla kompensation för lägre avgiftsintäkter till följd av maxtaxa. 20 (61)

21 Fakturering Kommunfullmäktige har beslutat att taxan skall debiteras 12 månader per år. Maxtaxans konstruktion, med en fastställd procentsats som multipliceras med skattepliktig inkomst, innebär att avgiften per månad kan bli så låg som t.ex. 30 kr/månad för ett barn inom fritidshem. Kommunens kravrutiner anger att minsta belopp vid fakturering bör vara 50 kr. Om månadsavgiften är lägre än 50 kr kan istället samlingsfaktura användas. Detta innebär att varje månad debiteras, men faktureringen kan ske mer sällan, t.ex. en gång per halvår. Förslag till beslut angående fakturering Kommunfullmäktige fastställer att fakturering kan ske genom samlingsfaktura om avgiften per månad är lägre än 50 kr. Inkomstuppgifter För att familjen ska kunna få en reduktion av taxan i proportion till inkomsten krävs att familjen lämnar uppgifter om hushållets avgiftsgrundande inkomst. I de fall familjen inte lämnar någon inkomstuppgift kommer debitering ske i enlighet med maxtaxans tak. Kommunen kommer att ha möjlighet att kontrollera de inlämnade inkomstuppgifterna. Effekter för familjerna Ett införande av maxtaxan innebär för de allra flesta familjer en lägre avgift för förskola och fritidshem. I bilaga 5 redovisas effekterna för några olika typfamiljer. Nuvarande avgift inom förskolan debiteras 11 månader per år. Maxtaxan debiteras för 12 månader inom förskolan. Nuvarande avgift för fritidshem har i exemplet beräknats för 9 månadsavgifter plus två veckors sommarlovtaxa. Maxtaxan har beräknats för 10,5 månader inom fritidshemmet, dvs. full avgift i 10 månader samt reducerad avgift under juni och juli utifrån ett genomsnitt på två veckors omsorg i fritidshem under sommarlovet. Familjer som har barn som är inskrivna i fritidshem korta tider får en höjning av taxan. Detta är en effekt av att maxtaxan inom fritidshem endast är en taxa, som inte tar hänsyn till vistelsetiderna. Höjningen blir större ju högre inkomst familjen har, upp till taket kr. Bifogade handlingar Bilaga 1 Förskolan 2002 Bilaga 2 Förskolan 2003 Bilaga 3 Fritidshem Bilaga 4 Reducerad avgift för fritidshem under sommarlovet Bilaga 5 Jämförelse mellan nuvarande timtaxa och maxtaxa 21 (61)

22 11. B-ishallsavtalet - begäran om omförhandling AU 119 Dnr Arbetsutskottets beslut överlämnas till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande i avvaktan på samhällsbyggnadsnämndens yttrande (behandlas den 28/8). IFK Vallentuna BK Ishockey har vid flera tillfällen påtalat det orättvisa i att föreningen bär hela finansieringsansvaret för ishall B på Vallentuna IP. Projektet har kostat 3 mkr och omfattar, förutom ishall B, också entresolplanet i ishall A. Föreningen har hittills betalat ca 2,3 mkr, varav 700 tkr är amortering och resterande 1,7 mkr utgör ränta. Den 6 mars föreslog fritidsnämnden kommunfullmäktige godkänna 1. att B-ishallen skall anses vara betald med de 2,3 mkr som IF Vallentuna BK Ishockey hittills erlagt till kommunen. Föreningen står därmed för ett belopp motsvarande investeringen och kommunens motprestation är att avstå från ränteinkomsten för ishallsdelen av projektet. 2. att kostnaden för entresolplanet, som till skillnad mot B-ishallen nyttjas exklusivt av Vallentuna BK Ishockey, skall återbetalas enligt ursprungsuppgörelsen, vilket innebär att den sammanlagda skulden till kommunen per är ca 1,3 mkr (skuldbelopp 700 tkr och retroaktiv ränta 600 tkr). Enligt en upprättad betalningsplan skall föreningen erlägga 36 tkr per kvartal t o m år 2012 samt 3. att då ovannämnda entresolavtal är fullföljt ( ) upplåts entresolplanet i enlighet med den principöverenskommelse avseende utbyggnaden vid Vallentuna IP (IP-projektet) som beslutats av fritidsnämnden att fritidsnämnden kompenseras för uteblivna intäkter med 150 tkr per år samt 5. att IF Vallentuna BK Ishockey slutreglerar kostnaden för IP- Projektet och reglerar övriga skulder till fritidsnämnden Efter fritidsnämndens behandling av ärendet har IF Vallentuna BK Ishockey lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen den 26 mars 2001 med synpunkter på föreningens avtal och uppgörelser med kommunen. 22 (61)

23 s tidigare behandling Den 26 april beslutar arbetsutskottet att föreslå kommunstyrelsen - att avslå framställningen i skrivelsen från IF Vallentuna BK Ishockey samt föreslå kommunfullmäktige besluta - att bifalla fritidsnämndens förslag - att frågan om kompensation för uteblivna intäkter diskuteras i samband med PLU. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen återremitterar ärendet för att fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden skall ges tillfälle att yttra sig över skrivelsen från ordförande i IF Vallentuna BK Fritidsnämndens yttrande I samband med att kommunstyrelsen skall behandla ett förslag från fritidsnämnden om att förändra B-ishallsavtalet har ordföranden i IF Vallentuna BK Ishockey i en skrivelse till kommunstyrelsen inkommit med nya framställningar till kommunen. Kommunstyrelsen har begärt fritidsnämndens yttrande över denna skrivelse. 1. Hemställan om att få köpa Sporthotellets tomt. Fritidskontoret föreslår fortsatt arrende av strategiska skäl. Markområdet vid Vallentuna IP kan behövas för en framtida utbyggnad av Vallentuna IP. 2. Föreningens skuld till kommunen föreslås regleras genom att kommunen köper föreningens inline-hockeygolv och övertar denna verksamhet från föreningen. Inline-hockey är ingen prioriterad verksamhet i fritidsnämndens verksamhetsplan. Något ekonomiskt utrymme att lösa in föreningens inline-golv finns heller inte i fritidsnämndens ansträngda driftbudget. 3. Föreningen önskar en kommunal borgen på 2,6 mkr för de byggnationer man finansierat på Vallentuna IP. Av dessa skall 1,3 mkr användas för att lösa återstående skuld till kommunen enligt det reviderade B-ishallsavtalet. Fritidsnämnden har som princip att endast föreslå kommunal borgen till föreningsfinansierade projekt primärt avsedda för respektive förenings huvudsakliga verksamhet för barn och ungdomar. 4. Föreningen vill försäkra sig om att de förutsättningar man i dag har inte försämras på liknande sätt som förutsättningarna försämrats sedan B-ishallen byggdes. 23 (61)

24 Fritidsnämnden har på olika sätt klargjort att fördelning av tider till föreningen i kommunens anläggningar bygger på omfattningen och nivån på föreningens verksamhet enligt principer som fastställts av fritidsnämnden. Övriga uppgörelser regleras genom ingångna avtal. 5. Föreningen vill i framtiden vara en aktiv del i en verksamhetsstyrd idrottsplats, där alla samverkar för allas bästa, både vad gäller föreningsverksamhet och individuell motionsverksamhet genom ett närmare samarbete mellan skola-föreningsliv-fritid. Föreningens ambitioner är helt i linje med målen för fritidsnämndens verksamhet. Fritidsnämndens beslut: att avslå IF Vallentuna BK Ishockeys hemställan under punkterna 1, 2 och 3 ovan samt att i övrigt godkänna fritidskontorets kommentarer. 24 (61)

25 12. Budgetuppföljning 2/2001 för hela kommunen med årsprognos 109 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar BUF 2/01 till kommunfullmäktige för kännedom och föreslår fullmäktige besluta: Samhällsbyggnadsnämnden erhåller ett nytt investeringsanslag om 560 tkr i budget 2001 för värdehöjande ombyggnader inom Tunahuset. Frågan om eventuellt budgettillskott till socialnämnden får tas upp till behandling sedan nämnden redovisat svar på kommunfullmäktiges uppdrag från den 18 juni. BUF2 redovisar en bedömning baserad på bokföringen t o m den 30 juni 2001 såsom den redovisas i delårsbokslutet. Löneförhandlingarna för 2001 har ännu inte genomförts varför utfallet endast har kunnat beaktas genom en uppskattning för helåret. Kommunens budget Den ursprungliga driftbudgeten för 2001 innebär ett 0-resultat. Kommunfullmäktige har därefter beslutat att ombudgeteringar av överskott i 2000 års bokslut ska ske med totalt 9,3 mkr till driftbudgeten varav 5,7 mkr avsatts i fullmäktiges anslag för oförutsedda behov. Investeringsbudgeten har tillförts 50,3 mkr genom ombudgeteringar. Budgetavvikelse Prognosen, BUF 2/01, redovisar ett utfall för driftbudgeten som exakt överensstämmer med budget inklusive KF OF. Det kan jämföras med underskottet om ca 4 mkr i prognos 1. Eftersom budgeten därefter tillförts ytterligare ca 7 mkr genom ombudgeteringarna innebär detta att utfallet enligt prognosen i BUF 2 är ca 3 mkr sämre än i BUF 1. Försämringen beror främst på att socialnämnden redovisar ett större budgetunderskott. Den totala budgetavvikelsen blir ett underskott med ca 2,5 mkr eftersom vissa obudgeterade kostnader inom driftbudgeten uppgår till 1,5 mkr medan skatter och övriga finansiella poster beräknas ge ett nettounderskott med 1 mkr. Årets resultat Enligt BUF 2 blir årets resultat 2001 negativt, -12 mkr, vilket kan jämföras med -7,5 mkr enligt BUF 1. Prognosen är exakt densamma som gällde för år 2000 vid motsvarande tidpunkt. VASARU-rapporter 25 (61)

26 VASARU-konceptet (VAllentunas SAmmansatta ResultatUppföljning) tillämpas nu generellt av samtliga nämnder. Modellen innebär att ett större fokus ligger på beskrivning av mål och måluppfyllelse samt en utvärdering av verksamheten utifrån fler aspekter än endast budgetavstämningar. Detta görs genom att ta fram nyckeltal ur olika perspektiv. Nämndernas VASARU-rapporter bifogas. Kommunstaben konstaterar att nämnderna i flera fall har redovisat måluppfyllelse mot andra mål än de av kommunfullmäktige fastställda och därmed inte följt de givna anvisningarna. Under semesterperioden har det varit svårt att få en korrigering till stånd och det får därför anstå till BUF 3. Nämndernas driftprognoser Nämnderna redovisar i flertalet fall ett positivt utfall i sina helårsprognoser. Samhällsbyggnadsnämnden visar nu ett mindre överskott jämfört med underskott i förra prognosen. Socialnämnden bedömer att dess underskott kommer att öka till 6,6 mkr mot tidigare 3,9 mkr. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden visar underskott med 0,7 mkr jämfört med 0-utfall tidigare. Det är fortfarande svårt att göra en bedömning av realismen i nämndernas prognoser. Enligt bokföringen t o m juni månad är det endast socialnämnden som förbrukat mer än halvårsbudgeten. Det slutliga utfallet av lönerörelsen kan komma att utgöra en ökad belastning på andra halvåret. I halvårsutfallet har löneökningar för andra kvartalet endast beaktats schablonmässigt. Investeringar Investeringsbudgeten är den mest omfattande på flera år och uppgår efter föreslagna ombudgeteringar till 188 mkr. Prognosen för helårsutfallet är nu 158 mkr jämfört med 177 mkr i BUF 1. Samhällsbyggnadsnämnden begär ett nytt investeringsanslag på 560 tkr för värdehöjande ombyggnad i Tunahuset i samband med anpassning till den nya organisationen. Projektet är inte medtaget i investeringsredovisningen. Kommunstabens kommentarer Kommunstaben konstaterar att även den andra prognosen för 2001 innebär ett underskott såväl vad avser nämndernas budgetutfall som vad gäller resultatet. Detta har även varit fallet i motsvarande prognos de två senaste åren där sedan bokslutet ändå visat ett positivt utfall. Det är naturligtvis svårt att bedöma om så blir fallet även i år men kommunstabens uppfattning är att samtliga nämnder, utom möjligen socialnämnden, borde kunna vidta åtgärder för att undvika underskott i bokslutet. Socialnämnden har av kommunfullmäktige uppmanats att vidta åtgärder för att undvika eller i varje fall begränsa underskottet och 26 (61)

27 redovisa möjliga åtgärder och dess konsekvenser i samband med delårsbokslutet. Någon redovisning har inte skett i anslutning till delårsbokslutet men enligt socialchefen kan en sådan väntas föreligga till kommunstyrelsens nästa sammanträde. Gemensamma och finansiella poster Kostnaderna för utbetalda pensioner beräknas komma att bli ungefär samma som förra året vilket innebär ett underskott jämfört med budget. Övriga poster bedöms f n till budgeterade belopp. Övriga obudgeterade kostnader om 1,5 mkr består av beräknad ökning av semesterlöneskuld samt differens beroende på ökade pensionskostnader. Finansiella poster Skatteintäktsprognosen baseras nu på kommunförbundets senaste bedömning gjord i maj månad. Resultat- och likviditetsprognos Med ovan redovisade prognoser över nämndernas driftkostnader och gemensamma poster bedöms nettokostnaderna till 701 mkr vilket är 1,5 mkr mer än budgeterat inklusive ombudgetering från Årets resultat blir därmed -12 mkr vilket innebär att den lagstadgade balansen i kommunens ekonomi inte uppnås även om 2,4 mkr som ombudgeterats för de avgiftsfinansierade verksamheterna undantas. Den mycket omfattande investeringsverksamheten, med såväl årets budgeterade som ombudgeterade projekt, kan inte finansieras inom ramen för budgeterad upplåning utan att likviditeten försämras. Det är dock möjligt att investeringsutfallet fortfarande är något överskattat eftersom det vanligen föreligger viss eftersläpning vid genomförandet av projekten. Bifogade handlingar (separat) 1. BUF för hela kommunen 27 (61)

28 13. Delårsrapport Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Delårsrapporten överlämnas till kommunfullmäktige för kännedom. Kommunledningskontoret har upprättat en delårsrapport (bokslut) för kommunen avseende första halvåret Rapporten visar att resultatet (förändring av eget kapital) är positivt med 4,3 Mkr. Nämndernas budgetutfall för driftbudgeten, jämfört med halva årsbudgeten inklusive ombudgeteringar, visar +13 Mkr. Socialnämnden är den enda nämnd som förbrukat mer än halva sin årsbudget. Den i rapporten redovisade helårsprognosen visar ett negativt resultat med 12 Mkr vilket är 2,5 Mkr sämre än budgeterat. Prognosen innebär att utfallet för andra halvåret bedöms bli mer än 16 Mkr sämre än det för första halvåret. Förklaringen är bl a volymökningar samt beräknade lönekostnadsökningar. Nämndernas prognoser och VASA- RU-rapporter redovisas i separat ärende, BUF 2/01. Bifogade handlingar (separat) 1. Delårsrapport 2001 januari - juni 28 (61)

29 14. Budgetuppföljning 2 år 2001 för Kommunstyrelsen 110 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner budgetuppföljningen efter 2:a kvartalet Kommunledningskontoret har upprättat budgetuppföljning efter 2 kvartal år 2001 för kommunstyrelsens ansvarsområden. I tjänsteskrivelse (Vasaru-rapport) daterad redovisas måluppfyllelser, nyckeltal och prognoser. Den ekonomiska prognosen innebär en positiv avvikelse med ca 140 tkr mot driftsbudgeten (290 tkr vid Buf 1). Mot investeringsbudgeten förväntas fortfarande ingen avvikelse. Bifogade handlingar 1. KS VASARUrapport BUF (61)

30 15. Hjälmsta- och Karlbergsskolorna kompletterande medelsanvisning AU 92 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: Projektet Karlbergsskolans kök får genomföras inom ramen 3,0 mkr och grundskolenämnden medges rätt att inom sin investeringsbudget 2001 omdisponera 900 tkr för finansiering av projektet. Projektet Hjälmstaskolan/Ungdomens hus får inte genomföras med hänsyn till de nya kostnadskalkylerna. Berörda nämnder får återkomma till kommunstyrelsen med nya förslag till lösningar på de aktuella behoven. I investeringsbudget 2001 finns medel anvisade för projekten med 2,1 mkr för Karlbergsskolans kök och sammanlagt 6,4 mkr för Hjälmstaskolan/Ungdomens hus. Dessutom finns anslag för inventarier och utrustning för respektive projekt. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott har nu anmält till kommunstyrelsen AU att anvisade medel ej är tillräckliga för att genomföra projekten. Efter anbudsinfordran förelåg endast ett anbud och anbudssumman översteg kraftigt de budgeterade medlen varför upphandlingen avbröts. Nya kalkyler har upprättats och enligt dessa beräknas nu utgifterna till 3,0 mkr för Karlbergsskolans kök och till 11,0 mkr för Hjälmstaskolan/Ungdomens hus. SBN:s AU har redovisat det ökade medelsbehovet och de därav följande internprishöjningarna till berörda förvaltningar för ställningstagande. Grundskoleförvaltningen har meddelat att man anser ombyggnaden av Karlbergsskolans kök så angelägen att man är beredd att omdisponera medel från inventarieanslag så att projektet kan genomföras. Däremot anser man inte att Hjälmstaskolan/Ungdomens hus är så viktigt att de redovisade utgiftsökningarna kan accepteras. Enligt uppgift från fritidsförvaltningen så anser fritidsnämnden att det finns andra intressanta alternativ att undersöka innan ställning tas till det ökade medelsbehovet för Hjälmstaskolan/Ungdomens hus. I varje fall finns det inte ekonomiskt utrymme inom nämndens budgetram för de ökade kostnader som projektet nu beräknas medföra. Kommunstaben anser att den av grundskoleförvaltningen föreslagna 30 (61)

31 omdisponeringen inom grundskolenämndens investeringsbudget kan godtas. Den lösningen innebär nämligen att ytterligare belastning med ökade internhyreskostnader kommer att kompenseras genom lägre kapitalkostnader för inventarieanskaffning. Däremot anser kommunstaben att den kraftiga utgiftsökningen för Hjälmstaskolan/Ungdomens hus, hela 72 %, inte kan accepteras. Staben har redan tidigare påtalat att projektets genomförande leder till ökade driftkostnader. Internhyror och kapitalkostnader, som med ursprungskalkylerna kunde beräknas till ca 700 tkr per år, skulle med de nya beloppen komma att överstiga 1 mkr per år. Så vitt kommunstaben kan bedöma finns det inte utrymme för dessa kostnader i de berörda nämndernas driftramar för (61)

32 16. Yttrande över Norrtälje kommuns översiktsplan AU 94 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen uttalar att Vallentuna kommun inte har några erinringar mot Översiktsplan för Norrtälje kommun - samrådsunderlag. Kommunstyrelsen har anhållit om samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande i rubricerade ärende senast Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande Förvaltningen har inga synpunkter på Översiktsplan för Norrtälje kommun. 32 (61)

33 17. Utökat samråd angående nya villkor för bana 3 på Arlanda flygplats AU 95 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen uttalar att Vallentuna kommun inte har några erinringar mot utkastet till Luftfartsverkets miljökonsekvensbeskrivning för tredje rullbanan. Vid Arlanda flygplats avses en tredje rullbana tas i drift vid årsskiftet 2001/02. Miljöprövning av verksamheten har tidigare skett av regeringen och Koncessionsnämnden för miljöskydd: Regeringen beslutade 1991 om tillstånd enligt den tidigare naturresurslagen (NRL) till verksamheten på tre rullbanor Koncessionsnämnden beslutade 1993 om tillstånd enligt den tidigare miljöskyddslagen till högst flygplansrörelser per år Koncessionsnämnden beslutade 1998 om ändring av vissa villkor i koncessionsbeslutet 1993 Inför driftstarten av tredje rullbanan har Luftfartsverket (LFV) funnit att det finns anledning till ändringar i gällande tillstånd nämligen justeringar av vissa flygvägar relaterade till justeringar av vissa europeiska flygvägar, vissa flygsäkerhetsrelaterade ändringar samt vissa ändringar för att få ett utrymme under en övergångstid för att inom koncessionsbeslutets principiella ram kunna justera verksamheten fortlöpande. Länsstyrelsen har beslutat att de av LFV planerade villkorsändringarna kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Härav följer krav på en s.k. miljökonsekvensbedömning enligt miljöbalken (MB) 6 kap 5. Den remitterade handlingen utgör ett utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och syftet är att detta utkast till MKB ska utgöra underlag för utökat samråd med myndigheter, kommuner, organisationer etc. Efter avslutat samråd kommer MKB:n att bearbetas och färdigställas för att sedan kunna ingå i LFV:s ansökan hos miljödomstolen om ändring av villkor för trebanesystemet. Föreslagna ändringar antas innebära viss omflyttning av faktiska flygrörelser på olika flygvägar. Förändringen i antalet boende som exponeras för bullernivåer över 55 respektive 65 dba blir totalt sett liten. Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande I Vallentuna blir det en minskning av bullerexponeringen i området kring bl.a. Bergby-Markim, som sammantaget leder till att antalet berörda i kommunen minskar med 20 boende. Med hänsyn till önskemål framförda från bl.a. Vallentuna kommun har utpasseringspunkten 33 (61)