REGIONAL UTVECKLING MED BEHOV AV INFRASTRUKTURSATSNINGAR

Transkript

1 REGIONAL UTVECKLING MED BEHOV AV INFRASTRUKTURSATSNINGAR REGIONAL SYSTEMANALYS NORRBOTTEN OCH VÄSTERBOTTEN

2 De högst prioriterade funkbonerna 3 De högst prioriterade funkbonerna som transportsystemet i Norrbo:en och Västerbo:en behöver Bllhandahålla för a: sammantaget bidra Bll jämställd, ekonomisk, miljö- och klimatmässig hållbarhet så a: regionen skall stå sig stark och växande in i 2030-talet är: En samspelande region E: samverkande transportsystem En hög <llgänglighet mellan regionens orter för a? kunna leva och samverka inom hela regionen med goda kopplingar <ll angränsande länder och regioner Säkerställa goda möjligheter Bll regionalt samspel för kompetensförsörjning, utbildning och service Förbä:rat utbyte av gränsregional samverkan, förstärka mellankommunala stråken Effek<va kopplingspunkter för e? hållbart och funk<onellt samverkande transportsystem Omlastningsnoder och bytespunkter mellan olika transportslag av hög kvalité OpBmera transportsystemet genom möjligheten a: välja det mest effekbva transportslaget för varje enskild transport Tillgänglighet Bll Sverige och världen Kapacitetsstark och robust järnväg Överdagen resmöjligheter <ll Arlanda för na<onell och interna<onell <llgänglighet För a: utveckla och stärka företagandet, särskilt vikbgt för den växande besöksnäringen Bä:re möjligheter Bll matchning på arbetsmarknaden för a: effekbvt kunna arbets- och studiependla längre sträckor, liksom för effekbva tjänsteresor nabonellt och internabonellt. Global och nabonell Bllgänglighet ökar orters a:rakbvitet En kapacitetsstark och robust järnväg inom Botniska korridoren och Northern Axis Järnvägsnätet i nord-sydlig och öst-västlig riktning är en nyckelfaktor för näringslivets konkurrenskra8 och förbä:rad gränsregional samverkan Störst brist finns idag på järnvägen i nordsydlig riktning längs kusten Utveckla och förstora befintliga arbetsmarknadsregioner för a: säkra kompetensförsörjning och Bllgängliggöra utbildning, service, arbete och boende

3 En samspelande region 4 Olika förutsä?ningar inom regionen skapar möjligheter och utmaningar Norrbo:en och Västerbo:en har, liksom stora delar av landet, utmaningar vad gäller befolkningsutveckling. BefolkningsBllväxt sker främst i kustregionen, en utmaning är a: fler kvinnor än män fly:ar. Bra transporbnfrastruktur och transportlösningar är en av de vikbgaste förutsä:ningarna för a: stärka samspelet mellan orter, arbetsmarknader och Bllgängligheten Bll utbildning. Det är också en förutsä:ning för a: göra det a:rakbvt för företagande och boende för kvinnor och män i hela regionen Befolkningsutvecklingen per kommun för åren Källa: Arena för Tillväxt. 3

4 En samspelande region 5 Kompetensförsörjningen en utmaning Höga pensionsavgångar sker inom den närmaste Boårsperioden i häl8en av landets kommuner kommer Bllgången på arbetskra8 a: minska. Brist på kompetens är redan e: faktum både för näringsliv och offentlig sektor och läget kommer a: förvärras. De:a gäller inom såväl kvinnodominerade som mansdominerade branscher. Kraven på utbildning blir allt tydligare för a: kunna konkurrera på alltmer specialiserade arbetsmarknader. Tillgänglighet Bll utbildning och fortbildning är vikbg. Könsbundna studieval och könsegregerade arbetsmarknader är e: hot mot kompetensförsörjningen och begränsar kvinnor och mäns livsmöjligheter, särskilt på orter med smala arbetsmarknader Transportsystemet är e: vikbgt medel för a: förstora och utveckla befintliga arbetsmarknads- och utbildningsregioner. För de:a krävs framkomliga och säkra vägar samt e: utvecklat personresande på järnväg Andel av arbetskra8en 2013 som är +55 år och kan förväntas gå i pension det kommande decenniet. Inom parentes anges antalet kommuner i landet. Källa: Sweco/Arena för Tillväxt.

5 En samspelande region 5 Regionförstoring ger större branschbredd och konkurrenskrag Större arbetsmarknadsregioner har större branschbredd, vilket stärker näringslivet, och minskar sårbarheten vid strukturomvandling Med stärkta pendlingsmöjligheter, fler resmöjligheter och kortare resbder, förstoras arbetsmarknadsregioner och branschbredden för både kvinnor och män sambdigt som fler orter blir a:rakbva som boendemiljöer Sambandet mellan befolkningsantal och branschbredd i funkbonella arbetsmarknadsregioner Varje region innefa:ar en eller flera kommuner. Not: Bll exempel ingår Piteå, Boden, Älvsbyn och Kalix i Luleå arbetsmarknadsregion. Källa: SCB, bearbetad av Sweco.

6 En samspelande region 7 Utveckla det regionala samspelet Det befolkningstäta kuststråket har det största dagliga arbetsresandeutbytet och innefa:ar vikbga målpunkter för service, utbildning och tjänsteresande för hela regionen Samspelet mellan övriga orter och angränsande län och Bll kuststråket behöver också stärkas. Där har vägnätets funkbon en särställning, där fokus ligger på framkomlighet och trafiksäkerhet Mellankommunal pendling. Källa: SCB, bearbetad av Sweco. Det finns också e: växande utbyte över riksgränserna i form av arbetspendling, handel, turism och samarbeten. De:a behöver beaktas i högre utsträckning inom framförallt den nabonella planeringen. Bilden visar arbetspendling för kvinnor och män sammantaget. Övriga resor följer liknande struktur. Kvinnors resande är något lägre och har generellt kortare reslängd. Tillgången Bll stabsbk över riksgränsen är brishällig

7 En samspelande region 8 Vägnätet en förutsä?ning för utveckling av hela regionen För Norra Sverige är vägnätets kvalitet nära sammankopplat med utvecklingsmöjligheterna inom bland annat besöksnäringen och skogsindustrin. Trafikverkets prognoser visar på en kra8ig trafikutveckling i regionen Bll 2040 I stora delar av geografin är det svårt a: skapa alternabv Bll bil och lastbil, i synnerhet i de glest befolkade delarna av geografin Statliga medel för bärighet- och tjälsäkring samt dri8 och underhåll måste säkerställas långsikbgt Kommande beslut om längre och tyngre lastbilar är en vikbg konkurrensfaktor som måste följas upp med a: hela BK1 vägnätet (högsta bärighetsklass) anpassas för de:a Ansatsen a: öka trafiksäkerheten genom a: sänka hasbgheter leder Bll regionförminskning och måste ersä:as med ökade medel för investeringar FunkBonellt prioriterat vägnät i Norrbo:en och Västerbo:en.

8 E: samverkande transportsystem 9 Län 2013 Utv Norrbo?en och Västerbo?en starka bidragsgivare Norrbo:en och Västerbo:en är mycket vikbga delar av Sveriges ekonomi, bland annat genom den omfa:ande råvaruförsörjningen Bll såväl den nabonella som den europeiska industrin Norrbo:en är e8er Stockholm det län i Sverige som har högst BRP per capita. Både Västerbo:en och Norrbo:en har utvecklats starkare än riket i genomsni: sedan 2000-talets början Sverige är starkt beroende av a: Norrbo:ens och Västerbo:ens transporbntensiva näringsliv har e: robust och kapacitetsstarkt transportsystem för a: bidra Bll övriga Sveriges och Europas välfärd Norrbotten % Uppsala % Västerbotten % Halland % Örebro % Jämtland % Kronoberg % Östergötland % Gotland % Stockholm % Dalarna % Västra Götaland % Värmland % Västernorrland % Södermanland % Kalmar % Jönköping % Skåne % Västmanland % Gävleborg % Blekinge % BRP per invånare, löpande priser, 1000-tal kr, år Källa: SCB.

9 E: samverkande transportsystem 10 Alla transportslag nödvändiga Sveriges godstransporter är beroende av alla transportslag som komple:erar och stärker varandra för a: hela produkbonskedjan ska fungera Stärkta möjligheter Bll omlastningar mellan transportslagen är avgörande för a: ge näringslivet möjlighet a: välja det mest konkurrenskra8iga och miljövänliga transportalternabvet för varje enskild transport E: utvecklat och robust järnvägsnät och en effekbv sjöfart förstärker det nabonella intermodala transportsystemet och bidrar Bll ökad flexibilitet, leveranssäkerhet och miljö- och klimatvänliga alternabv för näringslivets transporter Godsflöden i ton fördelade på de olika transportslagen. Källa: Norrbotniabanan underlag Bll Sverigeförhandlingen

10 E: samverkande transportsystem 11 Robusta och effek<va lösningar för globala värdekedjor Norrbo:en och Västerbo:en bidrar med stora värden Bll Sveriges och Europas välfärd. Varuvärdet i transporterna ökar desto längre söderut i Sverige och Europa de kommer, vilket beror på förädlande industrier längs hela transportkedjan En effekbv samverkan mellan transportslagen är avgörande för a: hela varukedjan ska fungera. Med stora förväntade volymökningar i transportsystemet som helhet krävs både effekbva omlastningsnoder och Bll sin helhet sammanhållet väg- och järnvägssystem Källa: Botniska korridoren 10

11 E: samverkande transportsystem 12 Stor poten<al finns i sjöfarten TEN-T-hamnarna i Luleå och Umeå förväntas öka mer än övriga hamnar i riket avseende hanterad godsvolym fram Bll Luleå hamn hanterar idag rikets tredje största godsvolym och är av EU även klassad som en Core-hamn För a: stödja utvecklingen och stärka transportsystemet som helhet krävs utvecklade transportnoder i anslutning Bll hamnarna och rustade farleder. Kvarkenlänken mellan Umeå och Vasa, som sammanbinder en Europaväg i två länder måste säkerställas. Genom åtgärder som stärker och knyter samman hamnarna med övriga transportslag skapas som helhet e: mer långsikbgt hållbart transportsystem med bä:re förutsä:ningar a: avlasta den hårt belastade marktransporbnfrastrukturen Lastade/lossade godsvolymer per hamn 2014 i några utvalda TEN-T hamnar samt prognos för Källa: Trafikverket. Godsvolymer (tusen ton) över kaj i Norrbo:en och Västerbo:ens hamnar Källa: Sveriges hamnar.

12 Tillgänglighet Bll Sverige och världen 13 Norrbo?en och Västerbo?en i e? större sammanhang Norrbo:en och Västerbo:en Bllhör Barentsregionen med sammantaget cirka 5 miljoner invånare Via landgränsen mot Finland respekbve Kvarkenlänken Bllgängliggörs stora marknader inom rimliga transport- och resbder. Norrbo:en och Västerbo:en är en del av den arkbska regionen som blir allt vikbgare i e: globalt perspekbv, där nya transportmöjligheter både inom området och kopplingar Bll och från måste få högre prioritet Befolkningsstruktur i norra Europa. Källa: Botniska Korridoren

13 Tillgänglighet Bll Sverige och världen 14 Nya perspek<v för långväga resor med utbyggd järnväg Med utbyggd järnväg längs Norrlandskusten möjliggörs markant kortare resbder Det öppnas en helt ny marknad för nyskapat och överfly:at resande Bll tåg mellan kuststäderna och Bll/från Stockholm Tågtrafikens konkurrenskra8 gentemot biltrafiken ökar, med stor miljö- och trafiksäkerhetsny:a som följd Möjliga resbdsförkortningar med e: utbyggt järnvägsnät. Källa: Järnväg En vision om järnvägens frambda roll i samhället, bearbetad av Sweco.

14 Tillgänglighet Bll Sverige och världen 15 Flyget länk <ll omvärlden Näringslivet och den offentliga sektorn i Norrbo:en och Västerbo:en behöver goda flygförbindelser för samverkan med övriga landet och världen. Antalet flygresor per capita är högt De faktum a: de båda länen är starkt exportberoende kräver goda förbindelser internabonellt. För besöksnäringens utvecklingsmöjligheter är Bllgänglighet Bll flyget avgörande Arlandas funkbon som nabonellt och internabonellt nav måste säkerställas långsikbgt Höga smala staplar innebär högt flygresande i relabon Bll invånarantalet. Källa: Länstransportplaner Norrbo:en och Västerbo:ens län

15 Tillgänglighet Bll Sverige och världen 16 Besöksnäringen kräver <llgänglighet Besöksnäringen i Sverige bidrog med 3% av landets BNP 2013 och är en ny basnäring. Logiintäkterna för Norrbo:en och Västerbo:en har ha8 en snabbare Bllväxt än riksgenomsni:et under perioden Besöksnäringen skapar e: vikbgt underlag för transporter och besökare Bll regionen. Den bidrar också Bll bredare och en mindre könssegregerad arbetsmarknad genom a: den är a:rakbv för både kvinnor och män med olika bakgrund och ålder Utöver goda flygförbindelser kräver besöksnäringen en oförändrad na:ågstrafik samt e: robust vägnät som är dimensionerat för de starka säsongvariabonerna som framförallt finns i qällvärlden Antalet gästnä:er per län i relabon Bll invånarantalet (2015). Norrbo:en och Västerbo:en ligger i nivå med flera av de stora turismlänen. Källa: SCB/Tillväxtverket. Län Antal Jämtlands län 22,9 Dalarnas län 17,7 Gotlands län 16,1 Kalmar län 11,4 Norrbottens län 9,2 Hallands län 8,6 Värmlands län 7,5 Västerbottens län 6,3 Riket 6,1 Blekinge län 6,0 Västra Götalands län 5,9 Stockholms län 5,8 Västernorrlands län 4,9 Jönköpings län 4,7 Kronobergs län 4,7 Skåne län 4,2 Örebro län 4,2 Östergötlands län 4,0 Södermanlands län 3,6 Gävleborgs län 3,5 Uppsala län 3,3 Västmanlands län 2,8

16 Kapacitetsstark och robust järnväg 16 Botniska Korridoren för e? sammanhållet Europa Botniska korridoren är en strategiskt vikbg länk i det europeiska transportsystemet i såväl Sverige som Finland som knyter samman regionerna i öst-västlig och nord-sydlig riktning sambdigt som den kopplar ihop med omvärlden både nabonellt och transnabonellt. Järnvägsinfrastrukturen har idag stora brister, där avsaknaden av en kustnära järnväg är mest påtaglig. För a: möta en ökad e8erfrågan på transporter och bidra Bll en hållbar utveckling bedöms Norrbotniabanan som en absolut nödvändighet Bearbetad karta. Källa: Midway Alignment.

17 Kapacitetsstark och robust järnväg 18 Na<onell vision för e? utveckla järnvägssystemet för gods- och persontrafik För a: Sverige ska utvecklas hållbart och för a: norra Sveriges förutsä:ningar ska ny:jas på allra bästa sä: behöver järnvägssystemet längs kusten utvecklas för en ökande gods- och persontrafik Rapporten Järnväg 2050 En vision om järnvägen frambda roll i samhället illustrerar behoven av infrastrukturutbyggnad. Den visar också på a: det finns tunga aktörer i södra Sverige som stödjer en sammanhållen utveckling av hela landets järnvägssystem Rapporten presenterar utbyggnadsbehoven Bll år Dit hör Norrbotniabanan Umeå Luleå och utbyggnad Bll dubbelspår på Malmbanan Kiruna Narvik samt stärkt kapacitet mellan Kiruna Luleå Övergripande prioriterade stråk och utbyggnadsbehov i 2030-persekBv. Källa: Järnväg En vision om järnvägens frambda roll i samhället.

18 19 Kapacitetsstark och robust järnväg Starkt resandeunderlag för Norrbotniabanan Det finns bra underlag för persontrafik på järnväg längs kuststråket i Norrbo:en och Västerbo:en. Längs sträckan ligger befolkningstäta städer som e: pärlband, vilket mobverar en utbyggd kustjärnväg Färgen visar befolkningstäthet, det vill säga antal invånare per kvadratkilometer år Ju mörkare färg desto mer befolkningstä:. Ytstorleken avser total befolkningsmassa. Källa: SJ/SCB. Genom en utbyggd kustjärnväg knyts hela norrlandskusten ihop Bll större arbetsmarknader. Fler får möjlighet a: resa hållbart över längre avstånd, vilket också ger fler möjligheter Bll arbete och fribd för kvinnor och män Flera orter med stort resande längs Norrlandskusten, skapar bra förutsä8ningar för framgångsrik tågtrafik (citat från SJ) 18

19 Kapacitetsstark och robust järnväg 20 Kustjärnvägen skapar effekter för resenärer i hela systemet Med en Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, och en utvecklad persontrafik längs tvärstråken, stärks det inomregionala samspelet och större och bredare arbetsmarkander utvecklas En utvecklad kustjärnväg som överbryggar avstånden ökar särskilt kvinnors möjligeter Bll arbetspendling sambdigt som kollekbvtrafiken blir a:rakbvare för både kvinnor och män Den sammantagna effekten blir a: den regionala kollekbvtrafikens marknadsandel ökar, vilket ger miljövinster och förbä:rad trafiksäkerhet

20 Kapacitetsstark och robust järnväg 20 Ökade godsflöden på järnväg kräver infrastruktursatsningar Trafikverkets prognoser Bll 2040 visar ökningar i Norrbo:en och Västerbo:en som är likvärdiga med övriga stomnätet. De:a kräver kra8iga satsningar i Norrbo:en och Västerbo:en Järnvägen samlar ihop transporhlöden på de östvästliga transportnäten i Norrbo:en och Västerbo:en. Det innebär även stora effekter och behov på anslutande järnvägar Bilden visar prognosbcerad ökning av godsflöden Bll år Tjockleken på linjen avser miljoner ne:oton. Källa: Trafikverket , bearbetad av Sweco.

21 Tidplan 23 Inriktningsplanering ~ 2016 Trafikverkets inriktnings-underlag Regional systemanalys Proposition Åtgärds- planering ~ 2017 Direktiv Nationell plan Regional plan Västerbo:en 7 jun Workshop Lycksele 8 sep AU 20 sep FS 31 okt Systemanalys till Trafikverket Nov-dec 2016 Proposition Direktiv 2017 Regional plan Nationell plan Norrbo:en 8 jun Workshop Luleå 27 sep Regionala partnerskapet Okt 2016 Länsstyrelsens ledningsgrupp 31 okt Systemanalys till Trafikverket Okt-dec 2016 Proposition Direktiv 2017 Regional plan Nationell plan