PENNINGTVÄTT. Regler angående penningtvätt

Transkript

1 PENNINGTVÄTT Regler angående penningtvätt Vad är penningtvätt? Penningtvätt innebär att man försöker göra svarta pengar vita. Svarta pengar kan exempelvis vara pengar från kriminell verksamhet eller pengar från legal verksamhet som man inte vill betala skatt på. Penningtvätt göra svarta pengar vita Pengar från kriminella aktiviteter så som utpressning, bedrägerier, vapenhandel eller prostitution. Pengar från legala aktiviteter som man vill undanhålla från beskattning. Nedan kan du läsa hur EU definierar penningtvätt. EUs definition av penningtvätt i sitt tredje penningtvättsdirektiv: I direktivet definieras penningtvätt som uppsåtliga handlingar som avser att: omvandla eller överföra tillgångar som härrör från brottslighet eller medverkan i sådan verksamhet för att hemlighålla eller dölja tillgångarnas olagliga ursprung; hemlighålla eller dölja tillgångars rätta beskaffenhet eller ursprung, lokalisering, disponering, förflyttningar eller de rättigheter som är knutna till dem, när man vet att de härrör från brottslighet; förvärva, inneha eller använda tillgångar i vetskap om att de härrör från brottslighet; delta i eller hjälpa till med utförandet av någon av verksamheterna ovan. Den naturliga frågan är kanske då hur rör detta mig? Jo, som tidigare nämnts har Svenska Finansinspektionen uppskattat att 100 miljarder kronor används för penningtvätt och terrorismfinansiering i Sverige årligen. Det finns även uppskattningar från Internationella Valutafonden som visar att 2-5 % av världens totala bruttonationalprodukt omsätts inom den svarta ekonomin. Eftersom omfattningen är så pass stor är risken hög att du någon gång kommer i kontakt med penningtvätt. Genom att aktivt arbeta för att förebygga, upptäcka och rapportera penningtvätt, försvårar du för kriminella grupper och du hjälper även till att befästa det finansiella systemet där betalning av skatter är en viktig del. Penningtvätt innebär att dölja legala intäkter från beskattning eller att tillgångar från brottslig verksamhet ofta i flera steg omvandlas till legala tillgångar, för att på så sätt dölja tillgångarnas ursprung. Regler EU har gett ut flera penningtvättssdirektiv som ska samordna, reglera och minimera riskerna för penningtvätt. Det Tredje Penningtvättsdirektivet implementerades i svensk lagstiftning genom Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism år Det är denna lag som oftast kallas för Penningtvättslagen. I Penningtvättslagen anges att lagen ska tillämpas av alla verksamhetsutövare. Verksamhetsutövare omfattar bland annat alla finansiella institut och kasinon, och även revisorer, redovisningskonsulter och exempelvis skatterådgivare. Definition: verksamhetsutövare banker och andra finansiella institut, som livförsäkring- och värdepappersbolag, kreditmarknadsföretag, försäkringsförmedlare, fondbolag samt bolag som ger ut elektroniska pengar. Företag och yrkesutövare utanför den finanseilla sektorn, såsom fastighetsmäklare, revisorer, redovisningskonsulter, advokater, skatterådgivare samt företag som bistår vid bolagsbildning och tillhandanhåller kontor och postadresser. Kasinon samt alla företag som säljer varor för mer än euro kontant

2 Enligt lagen är alla verksamhetsutövare skyldiga att anmäla sin verksamhet till sin tillsynsenhet. Om du är revisor eller anställd vid ett revisionsföretag som redovisningskonsult eller skatterådgivare så står du under Revisorsnämndens tillsyn. I andra fall ska man anmäla verksamheten till Bolagsverkets Register mot Penningtvätt. Om man inte gör det så har man inte rätt att utföra de tjänster som omfattar verksamhetsutövare. Tillsynsenheten kan göra tillsynsärenden för att se om Penningtvättslagen efterlevs. Ett centralt begrepp i Penningtvättslagen är Kundkännedom. Det innebär att verksamhetsutövare ska kontrollera alla sina kunders identitet, vem den verkliga huvudmannen är och transaktionernas syfte och art. Verklig huvudman innebär enligt lagen en fysisk person för vars räkning någon annan person handlar, eller om kunden är en juridisk person, den som utövar ett bestämmande inflytande över kunden. Hur uppnår man kundkännedom? Kontroll av kundens identitet genom identitetshandling, registerutdrag eller på annat tillförlitligt sätt Kontroll av den verkliga huvudmannens identitet Inhämtande av information om affärsförbindelsens syfte och art Vidta åtgärder för att avgöra om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning (har eller har haft en viktig offentlig funktion). Eftersökningar för kundkännedom ska göras för alla kunder; i anslutning till att man får dem som nya kunder, vid transaktioner övergående EURO eller om man känner osäkerhet på tidigare insamlade uppgifter om befintliga kunder. Om eftersökningarna inte genomförs, får du enligt lag inte inleda en affärsförbindelse med kunden. Enligt lagen har du även en skyldighet att ha kontroll på om förutsättningar hos kunden förändras, d v s om risken för penningtvätt eller terroristfinansiering ökar. Om det finns hög risk för penningtvätt eller terrorismfinansering ska du vidta skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom, dvs göra en riskanpassning. Skyldighet att löpande göra bedömningar vid hög risk för penningtvätt och/eller terroristfinansiering Hög risk innebär: När en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs med någon på distans När en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs med en person i politiskt utsatt ställning Vid förbindelser mellan ett svenskt kreditinstitut och ett kreditinstitut med hemvist utanför EES Om det är särskilt hög risk ska verksamhetsutövaren enligt lag vidta lämpliga åtgärder för att ta reda på varifrån de tillgångar som hanteras inom ramen för affärsförbindelsen eller transaktionen kommer, ha skärpt fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen, och inhämta godkännande från behörig beslutsfattare som utsetts på din byrå att ansvara för penningtvättsfrågor. Förutom att uppnå kundkännedom har alla verksamhetsutövare skyldighet enligt lag att granska transaktioner för att kunna upptäcka transaktioner som misstänks utgöra ett led i penningtvätt eller terrorismfinansiering. Om sådana transaktioner identifieras ska de analyseras närmre och om misstanken fortrarande finns kvar så ska de rapporteras omgående till Finanspolisen och transaktionerna ska inte heller verkställas,. Man får inte heller berätta för kunden eller någon annan om rapporteringen som gjorts till Finanspolisen. Enligt lag har alla verksamhetsutövare en skyldighet att utöver kundkännedom och transaktionsgranskning ha riskbaserade rutiner som ska minska risken att verksamheten utsätts för penningtvätt eller terrorismfinansering. Dessa rutiner kan exempelvis avse riskbedömningar och utbildningar. Känner du till din verksamhets rutiner? EUs penningtvättsdirektiv ligger till grund för den svenska Penningtvättslagen. Enligt den måste alla verksamhetsutövare efterleva lagstiftningen och anmäla sin verksamhet till sin tillsynsenhet.

3 Enligt lag har alla verksamhetsutövare skyldighet att uppnå kundkännedom för alla sina kunder. Kundkännedomen ska avse kundens identitet, den verkliga huvudmannen och transaktionernas syfte och art. Denna information ska vara uppdaterad. I tillägg har alla verksamhetsutövare skyldighet att löpande granska transaktioner för att identifiera sådana transaktioner som kan utgöra ett led i penningtvätt eller terrorismfinansering. Sådana transaktioner ska direkt rapporteras till Finanspolisen. Vilka sanktioner finns? Lag om straff för penningtvättsbrott infördes år 2014 och reglerar sanktionerna för penningtvättsbrott. De brott som visas här benämns som penningtvättsbrott och kan ge upp till 2 års fängelse, i grova fall upp till 6 år. Även försök, stämpling och förberedelse är straffbart. Exempel på straffbart beteende Person som: Hanterar (överlåter, förvärvar, omsätter, förvarar) pengar eller annan egendom som härrör från brottslig verksamhet Genomför handling (tillhandahåller, förvärvar eller upprättar) som kan ge en skenbar förklaring till innehavet av egendomen Deltar i transaktioner som utförs för skens skull Uppträder som bulvan eller liknande Man kan även dömas för penningtvättsbrott om man inte insåg att transaktionen hade koppling till penningtvätt, men borde haft skälig anledning att anta att så var fallet. Det faktum att straffansvar kan följa på oaktsamhetsgrunder ställer alltså höga krav på dig som verksamhetsutövare att ha kunskap och ett kritiskt förhållningssätt för att kunna identifiera misstänkta signaler på penningtvätt. Den som upplåter sin verksamhet för att användas till åtgärder som kan misstänkas vara penningtvätt, kan också dömas enligt lagen. Detta omfattar alltså oseriösa företagare inom exempelvis redovisningsbranschen och växlingskontor. Lagen ger också möjligheter att förverka egendom som varit föremål för penningtvätt. Att förverka egendom innebär att den vinst som härrör från brott tillfaller staten. Egendom kan anses vara förverkad hos den som begått förbrottet, så som vappensmuggling eller trafficing, men också hos penningtvättaren även om egendomen inte kan anses tillhöra penningtvättaren. Detta innebär alltså att exempelvis redovisningskonsulter som hanterar likvida medel åt en kund som härrör från kriminell verksamhet, kan dömas och pengarna förverkas, trots att redovisningskonsulter inte deltagit i förbrottet. Den nya lagen om straff för penningtvättsbrott har gjort fler beteenden kopplat till penningtvätt och terrorismfinansiering straffbara. Lagen innebär även att verksamhetsutövare kan bli straffade för penningtvättsbrott om de bistår i att dölja pengarnas uppkomst eller bistår i att undkomma beskattning, till och med på oaktsamhetsgrunder.

4 Hur går penningtvätt till? Penningtvättens faser Penningtvättens 4 faser Fas 1 placeringsfasen Syftet är att få in de svarta pengarna i det finansiella systemet, exempelvis på ett bankkonto. Fas 2 Skiktningsfasen Syftet är att dölja de svarta pengarnas ursprung och ägande. Fas 3 Integreringsfasen Syftet är att hitta på en legitim källa till de svarta pengarna. Fas 4 Återinvesteringsfasen Syftet är att återinvestera de svarta pengarna i legal verksamhet. Man brukar säga att det finns fyra faser när pengar tvättas. Den första fasen kallas ofta för Placeringsfasen. Syftet i denna fas är att föra in de svarta pengarna i det legala finansiella systemet, ofta genom placering i en bank. På detta sätt omvandlas tillgångarna från kontanter till ett kontotillgodohavande. Denna fas kan innebära att stora mängder kontanter kan behöva flyttas från ett land eller en plats, vilket ofta är riskfyllt för tvättaren. Om detta sker använder sig tvättaren därför ofta av en person de litar på, så som en familjemedlem eller en person som står i skuld till tvättaren. Tvättaren kan även behöva växla kontanter i små valörer till större genom exempelvis besök på växelkontor. Små valörer ses nämligen som en varningssignal hos banker. När pengarna har rätt valör och är på rätt plats, verkställs insättningen i det finansiella systemet. Detta kan ske genom användning av bulvaner eller målvakter, som gör insättningarna via flera banker eller använder deponeringsluckor eller automatiska insättningsmaskiner. Nästa fas benämns som ofta som Skiktningsfasen. I denna fas är syftet att försvåra eftersökning av pengarnas väg genom det finansiella systemet och på så sätt dölja pengarnas ursprung och ägande. Det görs ofta genom flera fysiska uttag och insättningar eller flera elektroniska överföringar mellan bankkonton, ibland mellan flera banker och i flera olika länder. Bankkontona tillhör ofta olika personer och bolag. Ibland används även handel med postväxlar, värdepapper och försäkringar som ett sätt att försvåra elektroniskt spårbarhet och för att få tvättaren att se ut som en legal näringsidkare. Den tredje fasen kan kallas för Integreringsfasen. Nu när pengarnas ursprung är dolt, kvarstår att skapa en legitim källa till de svarta pengarna. Metoderna för detta är omfattande och kriminella finner hela tiden nya metoder för att hitta rimliga förklaringar till de svarta pengars ursprung. Exempel på sådana metoder kan vara fiktiva affärsaktiviteter så som falska fakturor, fiktiva hyresintäkter eller fiktiva garderobsavgifter från en restaurang. Det kan också avse spelvinster från ett kasino eller kontanter som investerats i att renovera en lägenhet eller kanske bil som sedan säljs för ett högre belopp. Den sista fasen kallas Återinvesteringsfasen. Förutsatt att de tre tidigare stegen har varit framgångsrika, innebär det nu att pengarna är tvättade och därmed tillgängliga för återinvestering i legal verksamhet. Det finns fyra typiska faser när svarta pengar ska göras vita. Dessa består i att först få in de svarta pengarna i det finansiella systemet, sedan dölja deras ursprung, därefter hitta på en legitim källa till de svarta pengarna och slutligen återinvestera dem i legal verksamhet. Varningsflagg Som tidigare nämnts är metoderna som kriminella använder för att skikta och integrera svarta pengar omfattande. Några av dessa metoder har redan nämnts och nu kommer vi ge exempel på ytterligare några metoder som du bör vara medveten om.

5 Eftersom det finnns möjlighet för kriminella att nyttja gränsöverskridande verksamhet mellan länder så är det inte ovanligt att de svarta pengarna byter valuta. Tidigare använde kriminella ofta bolag i utländska skatteparadis, där bankerna inte ställde obekväma frågor om pengars ursprung. Med hjälp av dessa banker har det varit enkelt att få ett bankkonto med ett tillhörande kontokort som har kunnat användas internationellt. Polisens möjligheter att eftersöka kontokort från skatteparadis har dock förbättrats. Några andra exempel på varningsflaggor är: Ett stort antal mindre inbetalningar som sker till ett konto som sedan plötsligt töms till andra banker eller till utlandet, eller annan avvikande kontoaktivitet. Stora partier produkter som säljs till över - eller underpris. Ovanligt stora kontantinsättningar i förhållande till bolagets storlek. Fabricerade affärshändelser genom exempelvis falska fakturor. Detta får det att se ut som företag bedriver en legal verksamhet som genererar vinst. Vinsten beskattas och pengarna kan användas i det legala systemet. Skalföretag med svenska bankkonton som tar emot pengar från bolag utomlands, till exempel genom förmånliga lån eller genom så kallade räntesnurror. Brevlådeföretag i skatteparadis med med begränsad eller ingen insyn. Familjemedlemmar till kända kriminella eller politiskt exponerade personer som får orimligt stora innehav i förhållande till deras inkomst och tidigare förmögenhet. För terrorismfinansiering, flygbiljetter eller andra reseomkostnader eller transaktioner som kan vara hänförliga till konflikthärdar där terrorgrupper är närvarande. Metoderna för att skikta och integrera pengar är oändliga och de kriminella ligger ständigt steget före för att hitta på nya metoder. Men genom ett kritiskt förhållningssätt ökar sannolikheten att penningtvätt upptäcks. Vad måste du göra? Kundkännedom Om du är exempelvis är revisor, skatterådgivare eller redovisningskonsult definieras du som verksamhetsutövare och då omfattas du och din organisation av regelverket för penningtvättslagen, vilket innebär att ni enligt lag måste uppfylla kraven för kundkännedom. I undantagsfall behöver du inte göra kontroller för kundkännedom. Men här väljer vi att fokusera på grundregeln, vilken är att du som verksamhetsutövare har en skyldighet att veta vem din kund är. Enligt lagen ska du utföra undersökningar för att uppnå kundkännedom när du skaffar en ny kund och när kunders transaktioner som enskilt eller tillsammans överstiger EURO. Du måste även göra och dokumentera eftersökningar för kunder som du hade före 2009 års penningtvättslag för att uppnå kraven om kundkännedom. Dom eftersökningarna du måste göra för att uppnå tillräcklig kundkännedom ska ge dig svar på kundens identitet, affärsförbindelsens syfte och art samt den verkliga huvudmannens identitet. Låt oss stanna upp vid begreppet den verkliga huvudmannen. Den verkliga huvudmannen är alltid en fysisk person och det är den person vars intressen tillgodoses genom affärsförbindelsen. Det kan vara genom direkt eller indirekt ägande av, eller med kontroll över, minst 25 % av aktierna. Eller att personen på annat sätt kontrollerar företaget. Vad innebär verklig huvudman? Om kunden är en fysisk person: den person som kunden utför en transaktion åt eller den person som äger/kontrollerar ett företag där kunden bedriver verksamhet. Om kunden är en juridisk person: den fysiska person som kan bestämma över den juridiska personen eller den fysiska person som direkt eller indirekt äger mer än 25 procent av den juridiska personen eller på annat sätt kontrollerar kunden.

6 När du ska göra dina eftersökningar för att få reda på kundens identitet, huvudmannens identitet samt affärsförbindelsens syfte och art så ska du inte jobba slentrianmässigt eller ad hoc, utan du ska jobba med ett riskbaserat förhållningssätt. Det innebär att ditt arbete för att uppnå kundkännedom ska baseras på din organisations riskbedömning och den inneboende risken för penningtvätt för varje enskild kund. Du ska alltså lägga mer resurser på eftersökningar för de kunder som kan innebära högre inneboende risk för penningtvätt. För att kunna göra denna bedömning behöver du först fråga dig om kunden är en fysisk eller juridisk person för att därefter anpassa eftersökningarna. Om kunden är en juridisk person är det viktigt att du förstår vem som represententerar den juridiska personen och vem som ytterst är den verkliga huvudmannen. Detta kan du bland annat eftersöka i offentliga register, via internet och genom att fråga kunden eller andra personer som kan ha information om det. Förslag på kontroller för juridisk person ID-kontroll: är personen hen utger sig för att vara? Dokumentation över ägarstruktur/koncernförhållanden Har personen rätt att företräda den juridiska personen? Är det en person i politiskt utsatt ställning? Skaffa kännedom om kundens verksamhet, hur får kunden intäkter? Hur kommer kunden använda dina tjänster? Finns det anledning att förhöjd risk föreligger? Om kunden är en fysisk person behöver du kontrollera om kunden representeras av ett ombud. Du behöver också förstå vad kunden jobbar med idag och vad kunden tidigare har jobbat med, för att kunna bedöma om kunden är en så kallad PEP. PEP står för Politically Exposed Person eller Person i politiskt utsatt ställning på svenska. Det kan exempelvis vara ambassadörer, domare eller politiker. PEP (person i politiskt utsatt ställning) Fysisk person som har eller har haft en viktig offentlig funktion i en stat, och fysisk person som har eller har haft en funktion i ledningen i en internationell organisation Med viktig offentlig funktion avses funktion som innehas av stats- eller regeringschefer, ministrar samt vice och biträdande ministrar, parlamentsledamöter, domare i högsta domstolen, konstitutionella domstolar eller andra rättsliga organ på hög nivå vilkas beslut endast undantagsvis kan överklagas, högre tjänstemän vid revisionsmyndigheter och ledamöter i centralbankers styrande organ, ambassadörer, beskickningschefer samt höga officerare i försvarsmakten, och personer som ingår i statsägda företags förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan. Man har sett en förhöjd risk att dessa personer kan vara inblandade i korruption, penningtvätt och andra oegentligheter på grund av den position de har och det inflytandet det medför. Om du får en PEP som kund måste du vidta skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom. Du behöver få förståelse för vartifrån personens ekonomiska tillgångar kommer du behöver löpande granska affärsförbindelsen samt få ett godkännande från behörig beslutsfattare alltså den som byrån utsett för att ta hand om penningtvättsfrågor. Förslag på kontroller för fysisk person ID-kontroll: är personen hen utger sig för att vara? Representeras kunden av en ställföreträdande/ombud? Om ja, ID-kontroll, har ställföreträdande/ombud rätt att företräda kunden? Är det en person i politiskt utsatt ställning? Skaffa kännedom om kundens verksamhet, hur får kunden intäkter? Hur kommer kunden använda dina tjänster? Finns det anledning att förhöjd risk föreligger?

7 Om du vill ha en lista på vilka eftersökningar du kan genomföra och vilka frågor du ska kunna besvara, gå gärna in på FARs hemsida och ta hem checklistan Handledning för att uppnå kundkännedom. När du har gjort eftersökningarna ska du ha kunskap om kundens identitet, vem den verkliga huvudmannen är och transaktionernas syfte och art. Om du efter dina eftersökningar är osäker på svaren på dessa frågor, ska du inte arbeta med kunden. Utifrån svaren på tre frågorna ska du göra en riskbedömning, det vill säga bestämma om kunden har låg, normal eller högre risk. Om kunden till exempel har oacceptabelt hög risk ska du tacka nej till att arbeta med kunden, men om risken är acceptabelt hög kan du välja acceptera kunden och införa kontroller samt restriktioner som gör att ni har god kontroll över kunden och det arbete ni gör åt kunden. Efter denna första kundbedömning måste du kontinuerligt göra uppföljningar för att säkerställa att du identifierat eventuella förändringar gällande exempelvis ägarförhållanden hos kunden. Hur processen för detta uppföljningsarbete ser ut är upp till din arbetsgivare att besluta. Dokumentationen från eftersökningarna och analyserna som ligger till grund för din bedömning ska sparas i 5 år. Om din organisation blir föremål för tillsyn av penningtvättskontroller ska ni kunna visa dokumentation från efterforskningar och analyser. Om ni inte kan göra det så exponeras din organisation för eventuella sanktioner och risken för dålig publicitet. Lagen ställer alltså krav på dig som verksamhetsutövare att du ska veta vilka dina kunder är. Detta arbete räcker inte om du gör en gång, utan du ska genom ett riskbaserat förhållningssätt löpande arbeta för att hålla koll på dina kunder, för att fånga upp information som kan vara relevant som exempelvis nya ägare eller eller ny verksamhet. Transaktionsgranskning Som verksamhetsutövare har din organisation en skyldighet att ha tydliga rutiner som beskriver hur ni löpande genomför transaktionsgranskning. Hur dessa rutiner för transaktionsgranskning ska se ut är upp till din arbetsgivare att avgöra men ska utgå från din organisations riskbedömning och er verksamhet, era kunder, era tjänster och det geografiska området ni och era kunder är verksamma på. För att vara framgångsrik i transaktionsgranskningen måste du alltså känna dina kunder, deras verksamhet samt ha kunskap om hur din egna verksamhet kan unyttjas som ett led i penningtvätt. På så sätt kan du med större sannolikhet identifiera ett avvikande beteende hos din kund vid försök att utnyttja dina tjänster för att tvätta pengar. Större verksamhetsutövare så som banker, har ofta automatiska detektionssystem som löpande scannar av transaktioner för att identifiera avvikelser som sedan granskas ytterligare. Mindre organisationer har ofta inte den möjligheten, utan behöver hitta andra sätt för att uppfylla kraven på transaktionsgranskning, genom exempelvis manuell eller semiautomatiserad transaktionsgranskning. Oavsett om din organisations transaktionsgranskning sker manuellt eller automatiskt ska det finnas en rutin som beskriver hur din organisation arbetar med transaktionsgranskning. Denna rutin ska vara väldigt tydlig det ska alltså framgå i praktiken hur du ska göra som medarbetare för att granska transaktioner. Rutinen ska från ax till limpa beskriva hur man löpande arbetar för att identifiera misstänkta transkationer, hur misstänkta transaktioner ska granskas och slutligen rapporteras. I rutinen ska det även framgå hur och var dokumentationen från transaktionsgranskningen ska sparas. Enligt lag måste denna dokumentation sparas i 5 år. Av dokumentationen ska det framgå på vilka grunder transaktionen från början har identifierats som misstänkt och på vilka grunder som den har avfärdats, alternativt rapporterats, och vem som har fattat besluten. Om din organisation får ett tillsynsärende, så kan tillsynsmyndigheten kräva att få se er dokumentation som ligger till grund för transaktionsgranskningen, bedömningar och eventuella rapporteringar. Det kan verka som mycket administration att få all dokumentation på plats men faktum är att kostnaden för att arbeta förebyggande med detta regelverk är lägre, än riskerna som medföljer om man inte uppfyller kraven vid ett tillsyndsärende.

8 Om du har identifierat en misstänkt transaktion så har du skyldighet enligt lag att rapportera det till Finanspolisen, med vissa undantag men grundregeln är att misstänkta transaktioner ska rapporteras, även om misstankegraden är låg. Det innebär att om du efter din bedömning är osäker på om transaktionen kan utgöra ett led i penningtävtt, så ska det ändå rapporteras till Finanspolisen. Finanspolisen kommer inte avslöja vem som har tipsat dem och du får inte heller sprida information till utomstående om att du tipsat Finanspolisen. Om man inte rapporterar misstänkta transaktioner kan det leda till sanktioner för din arbetsgivare och att involverade medarbetare kan drabbas av straffrättsliga påföljder enligt lagen om straff för penningtvättsbrott. Dessutom kan anseendet för din organisation allvarligt skadas enbart på grund av att myndigheter initierar en förundersökning om penningtvättsbrott som i något hänseende riktar sig mot er verksamhet. Som vi berättat måste alltså din organisation sätta upp egna rutiner för hur transaktioner ska granskas, baserat på er verksamhet och era kunder. Det finns dock generella varningsflaggor vid misstänkta transaktioner, här visar vi några av dem dessa kan du använda som utgångspunkt för hur man ska tänka vid transaktionsgranskning. Exempel på varningsflagg vid misstänkta transaktioner Transaktioner som är stora eller som avviker från kundens normala beteende (ex. länder) Många små transaktioner till samma konto Avvikande transaktioner som snabbt måste verkställas Köp eller försäljningar där köpeskillingen inte står i rimlig proportion till varans marknadsvärde Växling av postväxlar till stora mängder kontanter Transaktioner till/från utlandet som inte är förklarliga till kundens verksamhet Redovisning av en stor kontantkassa Transaktioner som inte kan förklaras utifrån vad som är känt om kundens ekonomiska ställning Transaktioner som verkar sakna motiv eller ekonomiskt syfte Kunden efterfrågar ovanliga tjänster, utan att kunna ge en tillfredställande förklaring Större krediter som återbetalas kort tid efter det att krediten lämnats Transaktionsgranskning innebär alltså att du löpande ska identifiera, granska och rapportera transaktioner som kan misstänkas utgöra ett led i penningtvätt. Det innebär att du ska verifiera att kundens transaktioner stämmer överens med den kunskap som du har om kunden och om kundens verksamhet. A och O inom transaktionsgranskning är alltså god kundkännedom. Glöm inte att du som verksamhetsutövare har en skyldighet att rapportera misstänkta transaktioner till Finanspolisen. Det ska du göra även om misstankegraden är låg, för att ta ditt samhälliga ansvar och för att minska risken för din organisation. Riskbedömning och utbildning En centralt funktionsansvarig ska finnas hos alla organisationer som är verksamhetsutövare. Den centralt funktionsansvarige är övergripande ansvarig i frågor som rör utbildning, kontroller, rutiner och rapportering inom penningtvätt. Personen ska vara anställd i din organisation, ha en ledande befattning som är direkt underställd VD och ska utgöra ett centralt stöd för övriga medarbetare i din organisation. Organisationer väljer ofta exempelvis att den säkerhetsansvarige eller regel-/complianceansvarige har rollen som centralt funktionsansvarig. Ofta är det en centralt funktionsansvariga som ansvarar för att ge medarbetare löpande information och utbildning, så att de vet hur de ska arbeta för att kunna förebygga, identifiera och rapportera penningtvätt. Grundregeln är att utbildningarna ska vara anpassade till din organisations storlek och verksamhet. Om din organisation blir föremål för tillsyn av penningtvättskontroller ska ni kunna visa vilka medarbetare som har genomfört utbildningen och när. Om ni inte kan det så exponeras din organisation för eventuella sanktioner och riskar dålig publicitet.

9 Utbildningarna ska som sagt anpassas till din organisation. Detta gäller penningtvättsarbetet i stort, man pratar om att arbetet mot penningtvätt ska ske med ett riskbaserat förhållningssätt. Vad innebär då det egentligen? Jo, det innebär att din organisation ska lägga resurserna där riskerna för penningtvätt är som störst. För att känna till var organisationens risker finns bör man därför göra en riskbedömning. Målsättningen med riskbedömningen är att identifiera vart i din organisationens risker finns, omfattningen av riskerna samt hur man kan minska eller kontrollera riskerna. Exempel på frågeställningar för riskbedömningar På vilket sätt skulle vår verksamhet kunna utnyttjas som ett led i penningtvätt? Hur stor är den risken? Vad kan vi göra för att minska/kontrollera dessa risker? Vad behöver vi se över i vår kontrollmiljö? Hur riskbedömningen ska utföras är inte tydligt definierat, utan ska anpassas till din verksamhets storlek och komplexitet. Här ser du några områden som man alltid bör ta hänsyn till i riskbedömningen, oavsett din organisations sammansättning. Exempel på områden att ta hänsyn till vid en riskbedömning Kunder: Vilka kundkategorier har vi? Vilka länder/branscher verkar de i? Är de juridiska eller fysiska personer? Produkter/tjänster: Hur kan våra produkter/tjänster utnyttjas för penningtvätt? Vilka distributionskanaler använder vi? Är vi indirekt eller direkt involverade i transaktionsrådgivning, medelförvaltning? Är vår kontrollmiljö anpassad för kraven i penningtvättslagen?