Kärnvapenpolitik idag Manual till Lär om kärnvapen PASS 4

Transkript

1 Kärnvapenpolitik idag Manual till Lär om kärnvapen PASS 4 Bild 1 Politiska argumentationslinjer Kärnvapenförbud Så länge några stater har kärnvapen kommer andra att vilja skaffa egna, det är ett faktum som vi kan spåra tillbaka i historien. Både Blix- kommissionen och FN:s generalsekreterare Ban Ki- moon har betonat att nedrustning är det främsta sättet att bromsa spridningen av kärnvapen. Bild 2 Traditionella läger inom säkerhetspolitik och kärnvapennedrustning Generellt sätt så finns det två positioner, realister och idealister. Och vid kritik så brukar realister kallas för hårda och trångsinta, medan idealister anses vara naiva. Realister menar att: o Avskaffande är en omöjlig önskedröm. o Viktigt för statens säkerhet o Stater behöver kärnvapen för att säkra sina nationella intressen och visa makt - och förhindra fiender från att få makt. o Staten försvarar sina medborgares intressen. Den stat som är starkast, det vill säga mäktigast, överlever. Idealister menar att: o Avskaffande är inte bara möjligt, det är nödvändigt. o Hot mot mänsklig säkerhet o Utrikespolitiken ska baseras på samarbete och gemensamt överenskomna etiska normer inte makt. o Kärnvapen försätter hela planeten i allvarlig fara för en enorm katastrof. Säkerhetspolitik bygger på en realistisk utgångspunkt. I grova drag är säkerhetspolitik en sammanfattande beteckning på staters politiskt styrda aktiviteter att kunna förverkliga sina mål också i situationer där den ställs inför hot från andra aktörer. Men begreppet säkerhet är mer än bara vapen, territorium och militär. Säkerhet handlar även om lindring av hot mot betydelsefulla värden. Säkerhet med andra ord, innefattar frihet från hot och frihet till att göra vissa livsval. Inom säkerhetspolitiken måste det alltid göras avvägningar och val för att definiera de värden som anses vara skyddsvärda, för att kunna precisera 1

2 säkerhetsnivån. Det gör att säkerhetspolitiken praktiseras mellan inrikespolitiken, försvarspolitiken och det globala politiska systemet. Bild 3 Avskräckning Teorin om att kärnvapen avskräcker angripare. Ibland kallat terrorbalans. Tes: Om två stater kan utplåna varandra kommer ingen våga anfalla den andra. Det skapar fred! Bevis: Det har inte varit några krig! Andra tänkbara förklaringar till frånvaron av krig är: Slutna ekonomiska och handelsmässiga band mellan nationer Styrkan i allianser och organisationer som FN och EU. Närmare förbindelser genom resor, enklare invandring och tv. Utmattning efter tidigare stora krig under talet. Bild 4 Avskräckning Diskussion Vilken typ av fred skapas på detta sätt? Vilken typ av säkerhet? Kärnvapen skyddar inte från krig. Kärnvapenstater har utkämpat och förlorat flera krig under atomtidsåldern. Egypten och Syrien anföll Israel Irak inledde missilattacker mot israeliska städer 1991 (kriget i persiska viken). USA hamnade i dödläge i Koreakriget och förlorade kriget i Vietnam. Listan på exempel kan med andra ord göras lång. Kärnvapen vinner inga krig. Föreställningen om att kärnvapen vinner krig tog fart i och med att atombombningarna under andra världskriget angavs som skäl till Japans kapitulation. Men Japan kapitulerade inte efter bombningen av Hiroshima. Det var inte förrän sovjetiska trupper förklarat krig och var på väg in över Japans norra gräns som det japanska högsta rådet samlades för att diskutera alternativet att kapitulera. Sommaren 1945 var Hiroshima en av flera förluster, då hela 66 ytterligare japanska städer förstördes av konventionell bombning. Att ange det nya magiska vapnet som skäl var möjligen mindre genant än att erkänna att Japans konventionella armé inte klarade av att Sovjetunionen gick med i kriget. Kärnvapen skapar krig. Blotta misstanken om att ett land är på väg att utveckla kärnvapen leder till spänningar mellan stater. En sådan situation är den mellan Iran, Israel och USA, där hotet om militär invasion har varit högaktuellt. En annan sådan situation är USAs invasion av Irak, där president George W. Bush d.y anklagade Saddam Hussein för att utveckla massförstörelsevapen. 2

3 Bild 5 Varningssystem Launch- on- warning Vid signal om attack avfyras motattack omedelbart. Systemet fortfarande i drift och beväpnat. Idag finns kärnvapen på omedelbar avfyrningsberedskap. Många falsklarm förekommer Stort utrymmer för mänskliga och tekniska misstag USA och Ryssland utvecklade under kalla kriget ett så kallat launch- on- warning system, som innebär att båda staterna har avancerade varningssystem för att kunna identifiera en fientlig kärnvapenattack och besvara denna med en motattack innan det egna territoriet har hunnit träffas. Trots att kalla kriget sedan länge är slut och argumenten för att bevara kärnvapen i full beredskap är föråldrade, så finns det fortfarande flera tusen kärnvapen kvar i full beredskap, redo att avfyras inom loppet av minuter. Utöver de tekniska problem som kan ge upphov till falska alarm, finns också den mänskliga faktorn. Varningssystemen för kärnvapenanfall, precis som kontrollsystem på kärnkraftverk, måste bevakas av människor dygnet runt. Många stora olyckor sker nattetid, som ett resultat av trötthet och uttråkning. Det är lätt att göra misstag. Vi hoppar på fel buss, slår fel nummer på telefonen eller glömmer att ringa och gratulera mamma på födelsedagen. Men när det handlar om att knappa in fel siffror i ett flygplans navigationssystem eller att stänga av fel monitor i ett övervakningssystem då kan konsekvenserna bli katastrofala. Bild 6 Varningssystem The nuclear football Världens farligaste handväska Satellitradio och avfyrningskod Ständigt med USAs och Rysslands presidenter Flera missöden kring säkerheten Denna väska fotbollen följer ständigt med USA och Rysslands presidenter och innehåller satellitradio och avfyrningskod. Minst sagt osäkert. 3

4 Fotbollen bärs alltid av en säkerhetsvakt som följer presidenten. Obama hade t.ex. med sig avfyrningsanordningen då han tog emot Nobels fredspris. Priset han tilldelades för sina ambitioner för kärnvapennedrustning. Idag har både USA och Ryssland fortfarande delar av sina kärnvapenarsenaler på vad som kallas hair- trigger alert, det vill säga kärnvapen som står redo att avfyras inom loppet av några minuter. Det betyder att ett enda mänskligt misstag; ett enda oövertänkt handlande, kan få omedelbara och förödande konsekvenser. Bild 7 Nato och kärnvapen Om Nato o North Atlantic Treaty Organisation (Nato) är en militärallians o 28 medlemsländer i Nordamerika och Europa. o Grundades 1949 o The North Atlantic Treaty, också kallad The Washington Treaty. Syftet med Nato var att skydda frihet och säkerhet för sina medlemsländer med politiska och militära medel. North Atlantic Treaty Organisation (Nato) är en militärallians bestående av 28 medlemsländer i Nordamerika och Europa. Nato grundades 1949 och fick som sitt grunddokument The North Atlantic Treaty, också kallad The Washington Treaty. Syftet med Nato var att skydda frihet och säkerhet för sina medlemsländer med politiska och militära medel. Fienden var då det kommunistiska Sovjetunionen och dess allierade, som 1955 bildade en likartad militärallians, Warszawapakten. Natos högsta beslutande organ är Nordatlantiska rådet, North Atlantic Council, som består av företrädare för samtliga Natos medlemsländer. Natos högkvarter ligger i Bryssel. En väpnad attack på en eller flera av medlemsländerna skall anses som ett angrepp mot alla Nato- länder enligt avtalets Artikel 5. Det åligger varje medlemsstat att försvara andra medlemmar som utsatts för angrepp. Efter terroristattentaten mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001 beslöt Nato att attacken inte bara var en attack mot USA, utan mot alla Nato- länder. Nato- länderna har sedan dess bidragit till USA:s krig mot terrorismen. Natos kärnvapenpolicy o Kärnvapen har varit en viktig del av Natos gemensamma policy o förmågan att genomföra strategiska bombningar, inklusive snabb avfyrning av atombomber. 4

5 o Nato har inga egna kärnvapen, utan organisationen har tillgång till USA:s och Storbritanniens kärnvapen som finns dessa länder och de som finns utplacerade i Europa. o Frankrikes kärnvapen ingår inte i Nato- arsenalen, men kan komma att användas i samband med NATO- operationer om Frankrike så anser. Kärnvapen har varit en viktig del av Natos gemensamma policy sedan organisationen grundades. I Natos försvarsdoktrin från grundläggningsåret1949 framhålls förmågan att genomföra strategiska bombningar, inklusive snabb avfyrning av atombomber. Nato har inga egna kärnvapen, utan organisationen har tillgång till USA:s och Storbritanniens kärnvapen som finns dessa länder och de som finns utplacerade i Europa. Frankrikes kärnvapen ingår inte i Nato- arsenalen, men kan komma att användas i samband med NATO- operationer om Frankrike så anser. Diskussioner och beslut om Natos kärnvapenpolicy sker i the Nuclear Planning Group, NPG. Gruppen grundades 1966 och fungerar som ett forum för försvarsministrar, både från Natos kärnvapenstater och kärnvapenfria stater att diskutera kärnvapenfrågor och se över alliansens kärnvapenpolicy. Alla beslut i NPG fattas med konsensus. Enligt den formulering som gavs för organisationens kärnvapenpolicy i Lissabon år 2010 vill Nato arbeta för en kärnvapenfri värld. Samtidigt säger man att så länge kärnvapen finns i världen kommer Nato att förbli en kärnvapenallians och kärnvapnen förblir ett centralt element i Nato- strategin. År 1971 hde NATO cirka kärnvapen utplacerade i Europa. Den militära utvecklingen gjorde att kärnvapnen blev allt mindre. Protester, från samhället och regeringar, gjorde att antalet kärnvapen minskades. Natos kärnvapenpolicy grundar sig bl a på konceptet nuclear sharing. Det betyder att vissa kärnvapen är placerade på kärnvapenfria staters territorium. I Turkiet är kärnvapen placerade, stycken är placerade i Italien och är placerade i vardera Tyskland, Belgien och Nederländerna. I fredstid ligger kärnvapnen under amerikansk kontroll. I händelse av krig skulle USA:s president kunna auktorisera användningen av vapnen och överlåta dem för användning av värdlandet. Nato beskriver sin policy kring kärnvapendelning i Europa i positiva termer. Kärnvapnen avskräcker från angrepp mot Natoländer på ett sätt som konventionella styrkor inte klarar av. Genom att gynna europeisk stabilitet, hjälpa till att avskräcka från hot relaterade till användande av massförstörelsevapen och bidra till att avskräcka från användande av sådana vapen, tjänar Natos kärnvapenpolicy inte bara de allierades intressen, utan även partnerländer och Europa som helhet, står det att läsa i Natos handbok från

6 Alla de utplacerade Nato- kärnvapnen är av typ B61, som man avser att fälla från flygplan som gravity bombs. Bomberna faller fritt och har dålig träffsäkerhet. Sådana vapen har givetvis ett ringa militärt värde, när samtidigt ett stort antal kärnvapen kan avfyras med missiler med stor träffsäkerhet. Bomberna av typen B6 har däremot ansetts ha ett politiskt värde. De anses utgöra ett slags pant på att USA är berett att försvara Europa. Vid diskussioner i Nato har forna medlemmar i Warszawa- pakten varit angelägna om att behålla dessa symboler i Europa. Det är även Frankrikes agenda, trots att landet inte deltar officiellt i Natos kärnvapenplanering. I Belgien, Tyskland och Nederländerna däremot har de i parlamentet krävt att kärnvapnen skall avlägsnas från landet. Antalet har minskats, men kärnvapnen finns kvar. USA har dragit hem sina kärnvapen flera gånger förr från andra länder. Kanada, Grekland, Danmark (Grönland) och Island har haft men är alla idag fria från Nato- kärnvapen. USA avser att modernisera alla bomber av typ B 61, både de som finns i Europa och på andra platser. De nya bomberna kommer att vara styrbara och bomberna skulle då kunna få en militär funktion för att träffa motståndarens militära mål, till exempel baser för missiler eller stridsledning. De nya B61- vapnen kan på grund av sin ökade längd inte levereras med de existerande planen av typ F16, det gör att nya plan måste köpas in. Planerna, både på moderniseringen av B61 i sig och på behovet av nya flygplan möter motstånd i de Nato- länder som skulle är värdar för kärnvapnen, främst på grund av de höga kostnaderna. Ryssland har ett stort antal taktiska kärnvapen på sitt territorium. Ryssland menar att deras taktiska kärnvapen inte är aktuella i det europeiska sammanhanget, bland annat därför att de är baserade inom Ryssland. Det är oklart hur stor del av Rysslands kärnvapen som är aktiva eller användbara. Nato argumenterar ibland att de behåller sina kärnvapen utplacerade i Europa för att kunna förhandla fram en minskning av de ryska vapnen. Sverige och Nato Sverige och Nato Sverige har en historia av att vara ett neutralt och alliansfritt land. Denna situation har förändrats. Sverige har ett samarbetar med Nato och är del av projektet Partnerskap för fred, PFF. I PFF samarbetar Nato- länder med flera länder i väst som inte är medlemmar i Nato samt med länder som var medlemmar i den forna Warszawapakten länder, framför allt i Östeuropa och Centralasien. Sverige samarbetar också med Nato inom det Euroatlantiska partnerskapsrådet, EAPR. EAPR inrättades 1997 som den politiska ramen för PFF- samarbetet och är 6

7 ett forum för informationsutbyte och säkerhetspolitisk dialog mellan Nato och de 23 partnerländerna. Sverige deltog aktivt med trupp i krishanteringsinsatser under Natos ledning först KFOR, Kosovo Force, i Kosovo och deltar i ISAF, International Security Assistance Force, i Afghanistan. Ett svenskt medlemskap i Nato rimligtvis strida mot Sveriges status, enligt riksdagens beslut, som ett kärnvapenfritt land. Likväl finns många politiker som arbetar för ett svenskt medlemskap i Nato. Strax före riksdagsvalet 2014 skrev den svenska regeringen under ett avtal med Nato, det så kallade värdlandsavtalet. Det innebär att Sverige ska på svensk mark förbereda för insatser, övningar eller strid, av Nato- trupp. Gemensamma övningar med Nato avses äga rum på svenskt territorium, på inbjudan av Sverige. Finlands regering har skrivit under samma avtal. Värdlandsavtalet kritiseras därför att det innebär ytterligare ett steg mot svenskt medlemskap i Nato. I två viktiga avseenden skiljer sig avtalet från medlemskap: För det första skulle Sverige som full medlem vara skyldigt att ställa upp med trupp till försvar av ett angripet medlemsland och Nato skulle ha motsvarande skyldighet gentemot Sverige. För det andra skulle Sverige som medlem vara skyldigt att ställa upp på Natos kärnvapenstrategi. Kritiker menar att det ökade svenska samarbete med Nato är ett sätt att ta sig in i försvarsalliansen smygvägen. Ett medlemskap skulle minska det svenska självbestämmandet och placera Sveriges militär i nära beroende av den amerikanska militärpolitiken. Det svenska folket har hittills i opinionsundersökningar sagt att man är emot ett svenskt medlemskap i Nato. Bild 8 Ett förbud mot kärnvapen Det finns idag inget avtal som förbjuder kärnvapen. Dock regleras kärnvapnen på ett flertal sätt genom en rad olika avtal och det finns förslag på ytterligare avtal. I det internationella systemet kan avtal i sig inte förhindra någon stat från att bryta mot dem. Då avtal bidrar till och stärker internationella normer blir det mycket svårare att bryta mot dessa avtal. Med de juridiskt bindande avtal som förbjuder exempelvis kemiska vapen och klustervapen, har det blivit mycket svårare att få tag på dessa vapen. När stater och vapenindustrin inte längre kan handla med en viss vapentyp minskar tillgången markant. För regleringen av kärnvapen finns förutom bilaterala nedrustningsavtal, icke- spridningsavtalet, två provstoppsavtal, avtal om klyvbart material, kärnvapenfria zoner och även kärnvapenstaternas egna kärnvapendoktriner. 7

8 Ett förbud mot kärnvapen skulle inbegripa: Utveckling Tester Tillverkning Lagring Överföring Användning och hot om användning Produktion av klyvbart material för vapentillverkning Att allt klyvbart material i världen sätts under internationell kontroll Bild 9 Ett förbud mot kärnvapen Konvention Ett förbud skulle kunna vara en konvention som förhandlas fram tillsammans med kärnvapenstater och skulle inbegripa instruktioner för nedrustning i etapper. Det skulle bli ett steg- för- steg arbete som kräver uthållighet och att kärnvapenstaterna är med på tåget och fullföljer det som de åtagit sig att göra. Detta skulle kunna: Övervakas av FN Skulle leda till verklig nedrustning i kärnvapenstaterna Problemen med detta är: Processen för att få med sig kärnvapenstaterna kan bli utdragen Kärnvapenstaterna är med i FN:s säkerhetsråd och har vetorätt Problemen väger tungt. Hittills har ingen kärnvapenstat visat några indikationer på att de vill förbjuda kärnvapen och inte heller eliminera sina kärnvapen. Samtliga kärnvapenstater utför moderniseringar/uppgraderingar av sina kärnvapenarsenaler för miljardtals kronor. Även om antalet kärnvapenstridsspetsar sjunker i antal så är de kärnvapen som finns kvar mycket starkare än de kärnvapen som fälldes över Hiroshima och Nagasaki. Bild 10 Ett förbud mot kärnvapen Motreaktionen mot en konvention är att kan icke- kärnvapenstater gå samman och förhandla fram ett avtal som gör kärnvapen olagliga. 8

9 Det skulle: Skapa en internationell norm som gör kärnvapen mindre attraktiva Sätta press på kärnvapenstaterna att nedrusta Det har skett ett skifte i den internationella nedrustningspolitiken. Humanitära initiativet, stöds av 159 stater och är ett skifte i debatten. Handlar om att diskutera kärnvapen utifrån de humanitära konsekvenserna. Detta skulle förflytta ansvarsbördan på kärnvapenstaterna, att det är de som måste förklara varför de, trots att majoriteten av världens stater anser kärnvapen vara olagliga, ska behålla dem. Kärnvapenstaterna skulle alltid vara välkomna att ansluta sig, antingen genom att först avrusta sina vapen eller genom att förbudet innehåller en beskrivning med tidtabell för hur avrustning ska ske. Det finns inget färdigt förslag för detta angreppssätt utan det är upp till staterna som är med vid förhandlingsbordet att själva bestämma hur detta ska se ut och gå till. Bild 11 Att förbjuda kärnvapen Humanitarian Pledge Humanitarian pledge är ett initiativ av Österrike. Det var en tydlig signal från majoriteten av NPT:s medlemsstater, att NPT kommer inte i sig att leda fram till en kärnvapenfri värld och de kärnvapenfria staterna har egen makt att agera mot detta mål. 117 stater har hittills åtagit sig att: Fill the legal gap for the prohibition and elimination of nuclear weapons. To stigmatise, prohibit and eliminate nuclear weapons in light of their unacceptable humanitarian consequences and associated risks. Bild 12 Sverige och kärnvapennedrustning Historiskt en stark röst för nedrustning internationellt Sverige har historiskt sett varit en stark röst för nedrustning och varit drivande internationellt. Kända namn är bland annat Alva Myrdal, Inga Thorsson och Maj- Britt Theorin 9

10 Idag sällan enskilt agerande, sedan inträde i EU. Sedan Sverige gick med i EU har ambitionen för nedrustning minskat och Sverige talar allt mer genom EU och för EU:s frågor och linjer. Står sedan första kommittén i FN 2014 bakom det humanitära initiativet. Under Alliansens tid vid makten låg arbetet och ambitionen för nedrustning nere. Sverige höll sig utanför konkreta diskussioner om kärnvapennedrustning och valde istället för att alliera sig med kärnvapenstaterna. När Socialdemokraterna kom till makten 2014 anslöt de sig till det humanitära initiativet, nästan de första de gjorde vid makttillträdet. Men efter det har det inte hänt så mycket mer. Trots att Socialdemokraterna sagt flera gånger att de ska arbeta aktivt för nedrustning och att de inte ska ställa sig bakom initiativ som handlar om nedrustning (kongressbeslut 2013). Har inte skrivit under humanitarian pledge. Sverige har inte ställt sig bakom humanitarian plegde. Svårt att tolka Sveriges intentioner. Alla dessa dubbla budskap gör det svårt att tolka Sveriges ambitioner. Sverige har på ett sätt tappat sin trovärdighet som en aktör inom nedrustning och många progressiva länder är besvikna på Sveriges agerande de senaste åren. Bild 13 Priset för kärnvapen Kärnvapen är på många sätt ett hemlighetsfullt område. Det gäller också för ekonomin kring kärnvapen. Det är svårt att få grepp om vad kärnvapnen egentligen kostar i pengar. Det beror också på hur man räknar. Man kan räkna bara rena driftskostnader, eller så kan man räkna in de totala kostnaderna, till exempel kostnaderna för utveckling av nya kärnvapen. Ibland har man också velat räkna in framtida kostnader, för att ta hand om olika skador på miljö och människor. 10

11 Organisationen Global Zero räknade 2011 ut hur mycket kärnvapenstaterna la på sina kärnvapen: Land USA Ryssland Kina Frankrike Storbritannien Indien Israel Pakistan Nordkorea Totalt US dollar 61,3 miljarder 14,8 miljarder 7,6 miljarder 6 miljarder 5,5 miljarder 4,9 miljarder 1,9 miljarder 2,3 miljarder 0,7 miljarder 104,9 miljarder Bild 14 Priset för kärnvapen USA spenderar lika mycket på kärnvapen som på utbildning och på hälsovård. Hälften av vad som läggs på kärnvapen per år, skulle vara tillräckligt för att uppfylla Milleniemålen om fattigdomsbekämpning till år Kärnvapenutgifterna år 2010 var dubbelt så höga som biståndet till Afrika, världens fattigaste kontinent. FN:s nedrustningsbudget är 10 miljoner dollar om året. Det är mindre än vad som spenderas på kärnvapen varje timme. The world is over- armed and peace is under- funded. FN:s generalsekreterare Ban Ki- moon, 2009 Diskutera vad detta får för effekter på samhällen. 11

12 Bild 15 Uppgraderingar Kärnvapenutgifterna väntas öka USA och Ryssland har stora planer för att uppgradera sina kärnvapen Storbritannien ska anslå mer medel för att renovera sina kärnvapenubåtar (Trident- flottan) 4 ubåtar med 8 missiler vardera. Var missil har upp till 5 stridsspetsar. Var stridsspets har en sprängkraft motsvarande 8 Hiroshimabomber. Protester från militären som inte har användning för kärnvapen Protester från allmänhet då resurser dräneras från skola, hälsovård etc. Alla kärnvapenstater lägger nu ner stora summor för att modernisera och uppgradera sina kärnvapen. USA kommer under de kommande 30 åren lägga triljoner på modernisering av sin kärnvapenarsenal, Ryssland har samma planer. Kärnvapen är på ett sätt ett värdelöst vapen. Det går inte att använda för att krossa sin fiende utan att själv påverkas. För att inte tala om fördömandet från omvärlden. 12